Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 253.
1
Nr 253.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående förändrad
organisation av patent- och registreringsverket
och reglering av löneförhållandena vid nämnda ämbetsverk;
given Stockholms slott den 18 april 1913.
Under åberopande av härvid fogat utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t föreslå Riksdagen att
dels godkänna det i statsrådsprotokollet intagna förslag till utgiftsstat
för patent- och registreringsverket, att tillämpas tillsvidare från och
med år 1914, ävensom de i protokollet angivna villkor och bestämmelser
för åtnjutande av de i samma stat upptagna avlöningsförmåner,
dels förklara,
att en var, som med eller efter ingången av år 1914 tillträder
ordinarie befattning i patent- och registreringsverket, skall vara pliktig
att underkasta sig ovanberörda villkor och bestämmelser, samt
att de förutvarande innehavare av ordinarie befattningar i patentoch
registreringsverket, vilka icke före den 1 november 1913 anmäla,
att de vilja övergå till den nya avlöningsstaten samt underkasta sig de
för avlöningens åtnjutande stadgade villkor och bestämmelser, och som
icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna vid dem
enligt dittills gällande ordinarie stat tillkommande avlöningsförmåner
ävensom, i den mån ej annat föranledes av bestämmelserna i lagen
angående civila tjänsteinnehavares rätt till pension, vid den rätt till
pension, som dittills tillkommit dem, samt att i stället för sportler, som
i sammanhang med löneregleringen indragas, skall utgå gottgörelse, beräknad
efter medeltalet av den inkomst tjänsteinnehavare må anses hava
åtnjutit av sålunda indragna sportler under den senast förflutna tid, så
vitt möjligt ej understigande fem år, därför denna inkomst kan utrönas,
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 196 höft. (Nr 253.) 1
2
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 253.
och dels till upprätthållande av patent- och registreringsverkets
verksamhet uppföra ett reservationsanslag av 539,500 kronor att utgå
ej mindre av de till patent- och registreringsverket inflytande avgifter
för patent, för registrering av varumärken samt av mönster och modeller,
ävensom för registrering av aktiebolag, försäkringsbolag och solidariska
bankbolag samt för andra uppgifter till de hos verket förda bolagsoch
försäkringsregistren, än även av nettoinkomsten av ämbetsverkets
fastighet nr 6 i kvarteret Rännilen och övriga till ämbetsverket inflytande
inkomster, under förutsättning tillika att de å dessa inkomster uppkommande
överskott fortfarande såsom hittills skola efter vederbörligt
tillstånd användas uteslutande för det med anslaget avsedda ändamål.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Theodor Adelsman!.
Kungl. Maj ris Nåd. Proposition Nr 253.
3
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Begenten i statsrådet å
Stockholms slott den 18 april 1913.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Staaff,
Statsråden: Petersson,
Schotte,
Berg,
Bergström,
friherre ADELSWÄRD,
Petrén,
Stenström,
Larsson,
Sandström.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet friherre Adelswärd
anförde härefter:
Genom nådigt brev den 6 mars 1908 uppdrog Kungl. Maj:t åt
en kommitté att ej mindre verkställa revision av gällande lagstiftning
rörande patent och om skydd för varumärken samt vissa mönster och
modeller och i samband därmed utredning angående de lagstiftningsåtgärder,
som till stävjande av s. k. illojal konkurrens kunde finnas påkallade,
än även anställa utredning rörande behovet av förändrad organisation
av patent- och registreringsverket och i sammanhang därmed
reglering av löneförhållandena m. in. vid ämbetsverket.
Nämnda kommitté, förstärkt med två medlemmar av löneregleringskommittén,
har den 18 december 1912 avgivit betänkande med förslag
4
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 253.
till förändrad organisation av patent- och registreringsverket och reglering
av löneförhållandena vid ämbetsverket.
Över kommitténs förslag har patent- och registreringsverket den
25 januari 1913 avgivit infordrat underdånigt utlåtande, däld ämbetsverket
förklarat sig icke hava något att erinra mot det framställda
förslaget. Till mig har jämväl inkommit en skrivelse i ämnet från
uppfinnareföreningen.
Behovet av omorganisation ocli dess samband med den pågående
revisionen av hithörande lagstiftning.
Kommittén har i sitt betänkande till eu början angivit skälen,
varför kommittén, innan förslag till revision av gällande lagstiftningrörande
patent och om skydd för varumärken samt mönster och modeller
avgivits, upptagit till behandling frågan om förändrad organisation
av patent- och registreringsverket och lönereglering för dess personal,
ehuru uttalanden tidigare gjorts, att omförmälda frågor borde i
ett sammanhang behandlas.
Behovet av
förändrad
organisation
utan avvaktan
på
den pågående
patent,
lagrevisionens
slutförande.
Kommittén.
I detta hänseende har kommittén, som till en början ägnat sitt
arbete åt revisionen av patentlagstiftningen men av förekommen anledning
måst avbryta detta arbete för fullgörande av andra kommittén
lämnade uppdrag och som för närvarande vore sysselsatt med utarbetande
av förslag till lag mot illojal konkurrens, anfört följande:
»Kommittén liar efter det förberedande arbete, kommittén utfört för revision
av patentlagstiftningen, funnit, att något bestämt binder ur berörda synpunkt icke
finnes för framläggande redan nu av förslag till omorganisation och lönereglering;
och då det kan dröja flere år, innan en ny lagstiftning å ifrågavarande område
efter grundlagsenlig behandling kan bliva genomförd, anser kommittén det icke kunna
försvaras att låta i avvaktan härå med omorganisationen och löneregleringen anstå.
Kommittén har nämligen kommit till den bestämda uppfattningen, att ett fortgående
ännu kanske åtskilliga år av ämbetsverkets verksamhet med patentärendenas behandling,
på sätt nu sker, för de patentsökande skulle, särskilt med hänsyn till den
långa tid ärendenas behandling i allmänhet kräver, medföra så väsentliga olägenheter,
att industriens och det allmännas krav på ett väl ordnat patentväsende ej
på ett tillfredsställande sätt korume att tillgodoses. Av industriens målsmän inom
kommittén har med skärpa framhållits, hurusom inom industrikretsar en oavvislig
fordran på dessa missförhållandens snara avhjälpande gör sig gällande. Likaledes
kräva ovillkorligen de för ämbetsverkets personal bekymmersamma förhållanden,
som för närvarande äro rådande till följd av den till övervägande antal extra personalens
osäkra ställning och de otillfredsställande avlöningsförhållandena, att skynd
-
Kimgl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 253. 5
samma och genomgripande åtgärder vidtagas för avhjälpande av dessa missförhållanden.
,, P de tid efter annan medgivna arbetsförstärkningarna har det ei lyckats
att pa ett tillfredsställande sätt ordna arbetet å patentavdelningen.
Antalet oavgjorda patentansökningar har vuxit i oroväckande grad. Den 1
december 1912 funnos hos patent- och registreringsverket 5,839 oavgjorda patentansökningar.
Av dessa vilade visserligen ett betydligt antal i avvaktan på svar å
förelägganden och meddelade anstånd eller voro efter kungörelse utlagda för
allmänheten, men för behandling hos granskarne funnos ej mindre än 2,484 ärenden
och till föredragning hos ledamöterna 429 ärenden. Én oundviklig följd av den
stora balansen av oavgjorda ansökningar är, att ärendenas behandling inom verket
över hövan fördröjes.»
.1 anslutning till detta uttalande liar kommittén i sitt betänkande
intagit tabeller, innefattande uppgifter om behandlingstiden för patentansökningar,
inkomna under åren 1885—1909. Av dessa framgår, att
medelbehandlingstiden för ansökningar, som lett till patent, ifrån att
under de två första tioårsperioderna hava utgjort respektive omkring
9 Va och 14 3U månader under perioden 1905—1909 stigit till 17 %
månader, därvid dock vore att märka, att under första tiden icke, såsom
sedermera, anstånd med ansökningens kungörande förekom, vilket anstånd
givetvis i viss mån förlänger behandlingstiden.
Härefter fortsätter kommittén i omhandlade fråga:
»Då en skyndsam behandling av patentärendena i allmänhet är av största
vikt för de patentsökande, måste erkännas, att deras intressen i berörda hänseende
för närvarande i allmänhet icke på ett tillfredsställande sätt tillgodoses. Upprepade
klagomål hava även försports över den långsamma behandlingen av patentärendena
och talrika skrivelser inkomma till patent- och registreringsverket med begäran
om påskyndande av behandlingen. Innan en patentansökning godkänts, har nämligen
den patentsökande föga utsikt att kunna inom industrikretsar väcka intresse
tor uppfinningen och dymedels ekonomiskt utnyttja densamma. Vidare önska svenska
patentsökande merendels förvissa sig om utgången av granskningen av patentansöknmgarna
i Sverige, innan de besluta sig att söka patent i utlandet och underkasta
sig darmed förenade dryga kostnader. Det är emellertid därvid av vikt för dem
att slutgransknmgen sker inom tolv månader, enär de därefter icke få tillgodonjuta
den prioritetsrätt, som enligt konventionen om internationellt skydd för den indust
Hell a äganderätten tillkommer dem för ansökan i främmande stat, som anslutit
sig till konventionen. ^Denna prioritetsrätt innebär, att om en svensk patentsökande
inom tolv manader från det han sökt patent i Sverige gör motsvarande ansökan i
stat, som nyss nämnts, denna ansökan skall så anses, som hade den gjorts samtidigt
med ansökan i Sverige, och följaktligen icke anses kraftlös på grund av åtgärder
afFa under mellantiden, såsom genom annan liknande ansökan, uppfinningens
offentliggörande eller utövande. Såsom av det föregående framgår, hinner ett stort
antal patentansökningar icke att slutgranskas inom ett år, sedan de inkommit till
patentverket.»
G
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 253.
Slutligen framhåller kommittén såsom sin mening, att en ny organisation
väl låter sig genomföras utan avvaktan på en reviderad lagstiftning
å hithörande områden, enär såsom regel gäller, att organisationen
är oberoende av de materiella bestämmelser, som äro meddelade för
erhållande av patent samt för registrering av varumärken, av mönster
och modeller samt av bolag.
Patent-och Patent- och registreringsverket har i sitt förutnämnda underdåniga
re9l*vericet.9S'' utlåtande anfört, bland annat, följande:
Med genomförandet av förändrad organisation och lönereglering
kunde icke utan de största olägenheter och svårigheter ytterligare anstå.
Patentärendenas nuvarande handläggning kunde nämligen, särskilt med
hänsyn till den långa tid ärendenas behandling i regel krävde, ingalunda
anses uppfylla de krav, industrien och det allmänna med rätta
ställde på ett väl ordnat patentväsende. Den till övervägande antal
extra personalens osäkra ställning och de, enligt ämbetsverkets uppfattning,
alltför låga avlöningarna inverkade givetvis synnerligen menligt
på arbetets behöriga gång. Svårigheten att med huvudsakligen extra
personal på ett tillfredsställande sätt ordna arbetet vore betydande; och
täta ombyten av tjänstemän kunde ej undvikas. Hänsynen till personalen,
med dess maktpåliggande arbete, krävde ovedersägligen även en förbättring
i de nuvarande, synnerligen otillfredsställande förhållandena.
Patent- och registreringsverket ansåge sig därför böra på det kraftigaste
framhålla det trängande behovet av en snar omorganisation av ämbetsverket
och lönereglering för dess personal.
Departements- Kommittén har i fråga om behovet av en omedelbar omorganisation
chefen. ocp lönereglering särskilt pekat på tre omständigheter: patentansökningarnas
långa behandlingstid, det övervägande antalet extra ordinarie
tjänstemän'' inom ämbetsverket och de otillfredsställande avlöningarna.
Då förstnämnda missförhållande till en stor del torde vara en följd av
sistnämnda båda omständigheter, vill jag till en början något närmare
belysa dessa.
Den för innevarande år fastställda staten för patent- och registreringsverket
bär såvitt angår personalen följande utseende:
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 253.
7
A. Avlöningar.
jl överdirektör.............
1 överingenjör..............
jl överingenjör..............
Jl ledamot och sekreterare
|2 ledamöter och sekreterare
1 registrator och arkivarie
1 notarie .....................
jl byråingenjör.............
7 byråingenjörer ........
1 bokhållare..................
1 förste vaktmästare
1 vaktmästare..............
2 vaktmästare..............
Kronor.
Lön. |
Tjänst- görings- pennin- gar. |
Summa | |
5,000 |
2,000 |
7,000 |
3,700 |
1,800 |
5,500 1 |
3,700 |
1,800 |
5,500 ] |
3,000 |
1,500 |
4,500 ] |
6,000 |
3,000 |
9,000 |
1,800 |
1,200 |
3,000 i |
1,800 |
1,200 |
3,000 ; |
1,800 |
1,200 |
3,000 |
12,600 |
8,400 |
21,000 |
1,800 |
1,200 |
3,000 |
800 |
300 |
1,100 |
500 |
300 |
800j |
1,000 |
600 |
1,600 / |
Lönen kan
efter 5 år
liöjas med
500 kronor.
Lönen kan
höjas, efter 5
år med 500
kronor och
efter 10 år med
ytterligare
500 kronor.
Lönen kan
efter 5 år
höjas med
100 kronor.
!Anm. Om vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad, skall, så
länge denna förmån kvarstår, lönen minskas med 150 kronor
Anslag till ålderstillägg, förslagsvis............................................
B. Omkostnader.
Förslagsanslag.
Till adjungerade ledamöter, tjänstemän över stat, biträdande
ingenjörer, amanuenser, särskilt tillkallade tekniska biträden,
extra skrivbiträden, extra vaktmästare, vikariatsersättningar
m. in., inklusive ålderstillägg till adjungerade
ledamöter och tjänstemän över stat ........................
„ provisorisk lönereglering för den å ämbetsverkets avlöningsstat
uppförda personal ................................................
68,000!
13,800 -
Summa kronor
165,880
17,320
81,800
Utöver de i nämnda stat upptagna löneförmånerna hava de
ordinarie befattningshavarna kommit i åtnjutande av provisoriska avlöningstillägg
från det å omkostnadsstaten härför upptagna anslaget. Motsvarande
förmån har även beretts en del av den extra ordinarie personalen.
För åskådliggörande av de ordinarie såväl som de extra ordinarie
befattningshavarnes fördelning på ämbetsverkets olika avdelningar —
8
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 253.
patentavdelningen, varumärkes- och administrativa avdelningen samt
bolagsavdelningen — har jag låtit uppgöra följande tablå, i vilken
jämväl finnas angivna de vederbörande tjänsteinnehavare faktiskt tillkommande
avlöningsförmåner med undantag av ålderstillägg. I tablån
hava iakttagits de förändringar bland ämbetsverkets personal, som inträffat
intill den 1 sistlidne mars.
Tablå
över nuvarande tjänstebefattningar i patent- och registreringsverket.
Chefen ....................................
Ledamöter för handläggning
av patentärenden:
överingenjörer ....................
adjungerade ledamöter........
Avlöning utan j
Ordi- narie befatt- ning |
E. o. befatt- ning |
ålderstillägg men |
Anmärkningar |
1 |
8,900 |
/Erlägger pensionsavgift |
|
2 |
6,790 |
(De adjungerade leda- |
|
— |
5 |
5,600 |
1 möterna äro ordinarie |
Rotelföreståndare för granskning
av patentärenden:
byråingenjörer .................... 7
byråingenjörer över stat... —
biträdande ingenjörer ........ —
Biträdande ingenjörer för
granskning av patentärenden
utan egna rotlar ........
Assistenter för biträde vid
granskning av patentärenden —
Avdelning för registrering av
mönster och redigering av
patentskrifter m. m.:
ledamot och sekreterare .... 1 j
biträdande ingenjör ............ — j
kvinnligt biträde ................ — j
6
8
3,900
3,900
2,700 å 2,400
Av dessa äro fem adjun-;
gerade ledamöter ochj
deras byråingenjörs-|
befattningar uppehållas
av e. o. tjänsteman.!
6 [2,700 k 2,100
5 | 1,200
5,000
1 2,700
1 900
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 253.
9
— |
-------------------------------------LA'' |
|||
Avlöning utan |
||||
Ordi- |
E. o. |
ålderstilläggmen |
||
narie |
med provisoriskt |
|||
befatt- |
befatta |
avi öningstillägg |
Anmärkningar |
|
eller däremot |
||||
mng |
svarande av-löningstillägg. |
|||
Avdelning för förandet av |
i |
|||
statistiska anteckningar och |
||||
byråingenjör ....................... |
1 |
— |
3,954 |
/Erlägger pensionsavgift |
biträdande ingenjörer ........ |
— |
2 |
2,400 |
|
kvinnliga biträden ............ Avdelning för registrering av |
— |
2 |
1,200 |
|
varumärken och för admini- |
||||
strativa göromål: |
1 |
— |
5,600 |
Befattningen uppehälles |
! |
av en e. o. tjänsteman, |
|||
registrator............................ |
1 |
— |
3,000 |
) ren är adjungerad leda-mot å bolagsavdelnin- |
gen. A befattningen |
||||
bokhållare............................ |
1 |
— |
3,900 |
risk!, avlöningstillägg. |
notarie över stat................ |
— |
i |
3,900| |
|
amanuenser ........................ |
— |
o O |
2,000 ä l,500j |
|
manliga biträden ................ |
— |
2 |
1,2001 |
|
kvinnliga biträden ........... Biblioteksavdelningen: |
— |
4 |
1,200 |
|
byråingenjör över stat....... |
— |
1 |
3,900 |
|
amanuens ............................ |
— |
1 |
2,000 |
|
Bolagsavdelningen: |
||||
ledamot och sekreterare .... |
1 |
— |
5,600 5,600 |
[En av de adjungerade |
adjungerade ledamöter........ notarie ................................ t. f. notarie ....................... |
1 |
2 |
||
3,000 |
[A befattningen åtnjutes 1 ej provisoriskt avlö-[ ningstillägg. |
|||
— |
1 |
3,900 |
||
amanuenser ........................ |
— |
5 |
2,000 å 1,500 |
|
manligt biträde.................... |
— |
1 |
1,200 |
|
kvinnliga biträden ............ Vaktbetjånte: |
— |
6 |
1,200 å 900 |
|
förste vaktmästare ............ |
1 |
— |
1,470 |
[Avdrag för en vaktmä-1 stare, som åtnjuter fri |
vaktmästare ........................ |
3 |
— |
1,175 |
|
e. o. vaktmästare................ |
- |
4 |
1,080 å 840 |
|
Summa |
21 |
67 |
•: |
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 sand. 196 höft. (Nr 253.)
2
10
Kung!.. Maj K Nåd. Proposition: Nr 253.
Av förestående tablå framgår, att förutom de å ordinarie stat uppförda
21 befattningar lios ämbetsverket finnas inrättade ej mindre än
67 e. o. tjänster. Av sistnämnda tjänster uppehälles en del, nämligen
tjänsterna såsom adjungerade ledamöter, av ordinarie byråingenjörer.
Av övriga e. o. befattningshavare äro en del tjänstemän över stat, förordnade
enligt Kung!. Maj:ts och Riksdagens medgivande mot åtnjutande
av avlöningsförmåner till samma belopp som motsvarande ordinarie
befattningshavare.
Sedan ämbetsverket år 1899 kom på ordinarie stat, bär någon
annan ökning av den ordinarie personalen icke ägt rum än att två nya
byråingenjörstjänster inrättats. Ansökningarnas antal har så gott som
oavbrutet ökats och för att möta denna ökade arbetsbörda har ämbetsverket
i en utsträckning, som torde sakna motstycke i andra verk, nödgats
anlita extra arbetskrafter. För att giva ett begrepp om denna arbetsbörda,
så vitt patentavdelningen angår, vill jag här åberopa av kommittén
utarbetade tabellariska översikter över dels patentansökningarnas
antal under de olika åren och dels vissa i patentärenden årligen meddelade
beslut, därvid jag vill hava anmärkt, att i det i sistnämnda tablå angivna
antalet förfallna ansökningar även ingå sådana, som blivit återkallade.
Patentansöhiingar.
år 1885 ...................................................... 703
» 1886 ......................................................... 604
» 1887 .......................................................... 661
» 1888 ............................................................ 803
» 1889 ............................................................ 837
» 1890 ............................................................ 873
» 1891 ............................................................ 941
» 1892 ............................................................ 1,004
» 1893 ......................................................... 1,036
» 1894 ........................................................... 1,386
» 1895 ............................................................ 1,460
» 1896 ............................................................ 1,714
» 1897 ......................................................... 1,947
» 1898 ........................................................... 2,023
» 1899 ........................................................... 2,204
» 1900 ........................................................ 2,258
)> 1901 ...................................................... 2,284
» 1902 ............................................................ 2,316
» 1903 ............................ 2,432
11
Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 253.
år 1904
» 1905
d 1906
» 1907
» 1908
» 1909
» 1910
)> 1911
2,286
2.535
3,002
3,092
2,974
3,241
3,433
3.536
Vissa i patentärenden meddelade beslut.
År |
Kungjorda ansökningar |
1885 |
304 |
1886 |
475 |
1887 |
507 |
1888 |
474 |
1889 |
506 |
1890 |
636 |
1891 |
762 |
1892 |
679 |
1893 |
720 |
1894 |
913 |
1895 |
840 |
1896 |
971 |
1897 |
1.205 |
1898 |
885 |
1899 |
1,132 |
1900 |
1.387 |
1901 |
1,812 |
1902 |
1,608 |
1903 |
1,808 |
1904 |
1,862 |
1905 |
1,492 |
1906 |
1,544 |
1907 |
2,319 |
1908 |
2,249 |
1909 |
2,010 |
1910 |
1,965 |
1911 |
2,102 |
Förfallna och |
I Före- |
avslagna |
1 ägganden |
120 |
750 |
in |
1,156 |
141 |
1,428 |
188 |
1,733 |
237 |
1.241 |
240 |
1,431 |
239 |
1,651 |
254 |
1,853 |
274 |
2,066 |
320 |
2,433 |
425 |
2,804 |
481 |
3,443 |
478 |
4,186 |
695 |
4,666 |
777 |
5,124 |
695 |
4,891 |
754 |
5,643 |
661 |
5.328 |
658 |
5,629 |
719 |
4,686 |
569 |
4,292 |
613 |
5,251 |
807 |
8,579 |
870 |
7,897 |
846 |
7,754 |
872 |
8,296 |
927 |
8,513 |
12
Organisationens
förhållande
till
systemet för
patentärendenas
behandling.
Kommittén.
Kungl, Maj:ts Nåd. Proposition Nr 253.
I betraktande av nu angivna förhållanden är det lätt att förstå, att
ämbetsverket, såsom även närmare framgår av den utförliga redogörelse
för ämbetsverkets utveckling, som innehålles i kommitténs betänkande,
haft att kämpa med stora svårigheter vid fullgörandet av sina åligganden
och att dessa svårigheter för varje år bliva allt större. En oundviklig
följd härav är den år för år ökade balansen av oavgjorda patentansökningar.
Detta dröjsmål med patentärendenas avgörande måste
otvivelaktigt, såsom kommittén närmare utvecklat, vara till väsentlig
skada för den patentsökande allmänheten. Med hänsyn såväl till denna
allmänhet som ock till tjänstemännen hos patent- och registreringsverket
anser jag därför det vara en bjudande nödvändighet att snarast möjligt
genom omorganisation av patent- och registreringsverket och löneregleringför
dess personal undanröja de rådande missförhållandena. Något hinder
att redan nu, innan en ny lagstiftning å hithörande områden kommit
till stånd, vidtaga ifrågavarande åtgärder anser jag, likasom kommittén,
icke förefinnas.
I ett avseende, nämligen i fråga om det system, som bör ligga
till grund för patentärendenas behandling, stå emellertid lagstiftningens
princip och organisationen i så intimt samband med varandra, att lagstiftarens
ställning först måste vara klargjord, innan definitiv omorganisation
skall ske.
Kommittén, som framhållit, att denna fråga är av den fristående
natur, att hinder icke finnes att redan nu upptaga densamma till avgörande,
anför härom, bland annat, följande:
»Förfarandet i fråga om patents meddelande är i gällande lagstiftningar
ordnat efter huvudsakligen två olika system, nämligen anmälningsförfarandet och
förprövningsförfarandet. Enligt det förra föregås patentmeddelandet i regeln icke
av någon annan prövning, än om de av lagen föreskrivna formaliteter behörigen
iakttagits. Följaktligen erbjuder patentet i och för sig ingen garanti för uppfinningens
skyddsberättigande och för patentets giltighet. Huruvida patentet är giltigt,
får sedermera prövas av domstol. Enligt det senare underkastas uppfinningen före
patentmeddelandet en granskning, därvid vederbörande myndighet, så vitt ske kan,
tillser, om sådana förutsättningar äro för handen, att ett giltigt patent kan meddelas,
och särskilt, huruvida uppfinningen i fråga är ny. Först om denna granskning utfaller
tillfredsställande, meddelas patent. Med såväl anmälningssystemet som förprövningssystemet
kan förenas det s. k. upp b 11 ds förf a > -a n det, enligt vilket, innan patent
meddelas, ett offentligt uppbud sker, varigenom allmänheten lämnas tillfälle att hos
patentmyndigheten anmäla, om hinder enligt dess förmenande förekommer mot
patentets beviljande.
Anmälningssystemet är det äldre. Det tillämpas i de romanska länderna,
13
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 253.
exempelvis i Frankrike, Belgien och Italien. Även England tillhörde till år 1905
de länder, där förprövning av till patent anmälda uppfinningars nyhet icke ägde
rum. I sistnämnda land förekom dock en viss prövning, nämligen huruvida två
samtidigt oavgjorda ansökningar kolliderade, varjämte ett uppbudsförfarande tilllämpades
för att lämna en tidigare patentsökande eller innehavare av ett tidigare
meddelat patent tillfälle att göra invändning, i händelse den nya ansökningen vore
helt eller delvis identisk med den tidigare ansökningen eller det tidigare meddelade
patentet.
Förespråkarne för anmälningsförfarandet hava till förmån för detsamma anfört,
bland annat, att huru omsorgsfullt granskningen av patentärenden än sker enligt
förprövningssystemet, misstag ej^ kunna förekom mas, samt att full visshet om patentens
^giltighet ej kan vinnas. Många viktiga uppfinningar, vilkas nyhet och egenart
bestått provet vid deras praktiska utövning och vilkas betydelse ingen därefter
underskattat, hade av prövande patentmyndigheter förklarats icke nya eller icke
patenterbara. Anmälningsförfarandet vilade på den riktiga grundtanken, att prövning
av uppfinningar, vilken endast behövde förekomma vid tvister, försigginge på
ett stadium, då i de flesta fall uppfinningen kommit till utövning och dess praktiska
värde visat sig, varigenom uppfinningen bättre kunde bedömas, än om den
blott funnes beskriven eller i ringa omfattning utövad.
Vidare har, särskilt med hänsyn till patentens giltighetstid, vilken i allmänhet
räknas från ansökningens inlämnande, framhållits, att vid anmälningsförfarandet ett
skyndsammare meddelande av patenten vunnes, vilket vore önskvärt.
Invändningarna mot anmälningsförfarandet hava huvudsakligen gått ut på,
att industri och handel komme att översvämmas av värdelösa patent och att ett
enligt nämnda förfarande meddelat patent icke vore något egentligt patent utan
endast ett tillståndsbevis att anhängiggöra process i händelse av intrång. Det vore
ett system för dom, vilka hade nödiga tillgångar att gent emot andra göra sin rätt
gällande.
Förprövningssystemet leder sitt ursprung från Nordamerikas förenta stater,
varest det infördes genom 1836 års patentlag. Därifrån överfördes det till den
tyska lagstiftningen, där det emellertid förenats med uppbudsförfarandet.
Det amerikanska systemet följes exempelvis i Canada och Japan, det tyska
exempelvis i Danmark, Norge, Österrike, Byssland och Finland.
De invändningar, som plåga göras mot förprövningsförfarandet, torde huvudsakligen
sammanfalla med vad som, på sätt nyss nämnts, anföres till förmån för
anmälningsförfarandet. Därjämte hava uttalats farhågor för att det alltjämt växande
granskningsmaterialet småningom genom sin mängd skulle omöjliggöra en verksam
nyhetsgranskning. Oaktat de invändningar, som gjorts, har likväl ej i någon av
de stater, där förprövningssystemet vunnit tillämpning, på allvar ifrågasatts,
att det skulle helt utbytas mot anmälningsförfarandet. Fastmer har med styrka
framhållits dess stora betydelse för industriens utveckling i de länder, där det tilllämpas.
»
»Det system, man i vårt land genom bestämmelserna i nu gällande patentförordning
av den 16 maj 1884- tänkt sig för patentärendenas behandling, var anmälningsförfarandet,
förenat med uppbudsförfarande. Den kommitté, som den 11
maj 1877 tillsatts för utarbetande av, bland annat, förslag till ny patentförordning, gav
utan tvekan i principiellt hänseende företräde åt förprövningsförfarandet, men ställde,
kanske huvudsakligen med hänsyn till den kostnad, som vore förenad med en tillämpning
14
Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 253.
av förprövningssystemet och som ansågs icke stå i rimligt förhållande till det jämförelsevis
ringa antalet uppfinningar, vara patent hos oss söktes, sitt förslag på anmälningsförfarandets
grund, ehuru kommittén ansåg varje patentansökan i andra hänseenden
än uppfinningens nyhet böra undergå en noggrann prövning med hänsyn till såväl
handlingarnas form som deras innehåll. Rörande anledningen, varför i förslaget intagits
den bestämmelse, som jämväl i något förändrad form införts i patentförordningen,
att om vid patentansökningens prövning befunnes, att uppfinningen i fråga
uppenbarligen icke vore ny, patentmyndigheten skulle äga att genast avslå ansökningen,
yttrade kommitterade, att, därest patentmyndigheten på grund av egen
erfarenhet skulle finna utom allt tvivel, att det föremål, vard patent söktes, icke
vore nytt, det ej kunde vara lämpligt, att det ena statsorganet utställde eu urkund,
som skulle giva stöd åt anspråk, vilka redan då uppenbarligen befunnits ogrundade
och sedermera, så snart påstående härom väckts, måste av ett annat statsorgan
uttryckligen förklaras oberättigade.
Det avsedda behandlingssättet för patentärenden har aldrig blivit följt. Man
sökte från första stund att så gott med tillgänglig arbetskraft i själva verket lät
sig göra tillämpa det ur patentteknisk synpunkt vida mer tilltalande förprövningssystemet.
Att detta skett med Kungl. Maj:ts och Riksdagens gillande, framgår otvetydigt
av de uttalanden rörande behovet av ökade arbetskrafter för patentärendenas
behandling, som av statsmakterna vid upprepade tillfällen gjorts.»
Efter omnämnande av en undersökning, som på kommitténs initiativ
verkställts för att visa den betydelse nyhetsgranskningen haft vid behandlingen
av de svenska patentärendena, och vilken undersökning givit
till resultat, att verksam nyhetshänvisning, d. v. s. sådan som föranlett
antingen att ansökningen icke lett till patent, eller, om patent meddelats,
att ansökningen ändrats, framställts mot 60.6 procent av de åren 1905—
1907, 66 procent av de år 1908 och 65 procent av de år 1911 slutbehandlade
ärendena, fortsätter kommittén i detta ämne:
»Av vad ovan anförts framgår, att anhängame av anmähiingssystemet till
stöd för detsamma huvudsakligen åberopa, att vid detta systems tillämpning patentansökningarna
hastigare bringas till avgörande och att den omständigheten, att
granskning av uppfinningens nyhet då icke äger rum, är av jämförelsevis ringa betydelse,
då eu dylik granskning, särskilt på det tidiga ansökningsstadiet, aldrig kan
bliva tillförlitlig. Att det första skälet äger sin riktighet, är obestridligt. Däremot
kan kommittén icke instämma i den andra av de framhållna synpunkterna. Väl är
det sant, att en nyhetsgranskning icke kan bliva absolut tillförlitlig; men erfarenheten
har på det mest otvetydiga sätt givit vid hunden, att synnerligen stora garantier
i berörda hänseende därigenom ernås. Den utredning angående nyhetsgranskningens
inverkan på patentansökningarnas behandling hos oss, som kommittén låtit
verkställa och för vilken ovan är redogjort, utgör även ett gott bevis härför. Att
dessa garantier äro av stor betydelse såväl för uppfinnande som för industrien, anser
kommittén vara ställt utom allt tvivel. Å ena sidan skall det för en uppfinnare,
vilken erhållit patent å en uppfinning, rörande vars nyhet icke någon prövning ägt
15
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 253.
rum, säkerligen vara förenat med icke oväsentlig svårighet att göra uppfinningen
fruktbärande. Det ligger nämligen i sakens natur, att man inom industrien skall
ställa sig ganska betänksam i fråga om exploaterandet av en sådan uppfinning, då
icke någon som helst garanti finnes för att icke patentet, sedan kostnader och kanske
betydande sådana blivit för ändamålet använda, förklaras ogillt på den grund
att uppfinningen icke varit ny. Säkerligen skulle många av de patent, vilka kommit
till användning i svensk industri till gagn såväl för denna som för uppfinnarne, förblivit
obrukade, om ej patentens meddelande föregåtts av en nyhetsgranskning. Å
andra sidan kan ett utsträckt användande eller till och med blotta tillvaron av en
liel mängd patent, vilka till följd av bristande nyhet hos uppfinningarna aldrig bort
meddelas,. innebära en allvarlig fara för industrien, då därigenom obehöriga hinder
för det. fria och fullt lojala tillgodogörandet inom industrien av den ena eller andra
uppfinningen skulle resas. Ett betänkligt osäkerhetstillstånd skulle genom anmälningssystemets
tillämpning, otvivelaktigt uppstå, och talrika tvister rörande bättre rätt
till uppfinningar för visso därav bliva eu följd. Det är därför kommitténs bestämda
uppfattning, att det för uppfinnare och industri måste vara av den allra största
betydelse, att en undersökning rörande uppfinningens nyhet äger rum före uppfinningens
exploaterande; och en billigare och mera betryggande granskning i sådant
hänseende än den, som verkställes genom vederbörande patentmyndigheter, vilka
arbeta med tillämpande av förprövningssystemet, kan icke erhållas.
På grund av vad sålunda anförts tvekar kommittén icke att uttala, att ett
övergivande av nämnda system skulle verka menligt för landets industriella utveckling.
Kommittén finner sig därför böra hemställa, att förprövningssystemet bibehålies.
och att åt patent- och registreringsverket gives en därför ändamålsenlig
organisation.»
Kommitténs motivering för bibehållande av förprövningssystemet Departementsanser
jag vara fullt bindande. Oaktat förprövningssystemet helt naturligt c7(e/''««-måste föranleda betydligt drygare omkostnader än anmälningsförfarandet,
synes mig det förra systemet dock medföra så störa fördelar framför
det senare, att tvekan icke kan råda vid det förestående valet mellan
dem båda.
Ehuru den nu gällande svenska patentförordningen efter ordalydelsen
är i huvudsak grundad på anmälningsförfarandet, har dock förprövningssystemet
faktiskt varit tillämpat här i landet alltsedan författningens
ikraftträdande. Under sådana förhållanden och då ingen förändring
bör företagas i det hittills tillämpade förfarandet, torde, såsom
kommittén också framhållit, någon lagändring icke för närvarande
behöva vidtagas, utan därmed lämpligen kunna anstå, till dess en ny
patentlag kommer till stånd.
I detta sammanhang får jag även i fråga om organisationens för- Organisatiohållande
till den förestående revisionen av gällande lagstiftning: rörande 2ens °*,er?®n''
skydd tor varumärken samt for monster och modeller omnämna, att kom- nen av lagstiftningen
-
rörande
skydd för
varumärken
samt för
mönster och
modeller.
Chefen.
16 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 253.
mittén, enligt min mening med full rätt, ansett, att man vid registreringav
varumärken icke borde frångå det system, som hittills i enlighet
med bestämmelserna i gällande varumärkeslag tillämpats i fråga om
prövningen före registreringens medgivande av märkenas rätt till skydd
vid jämförelse med förut registrerade eller till registrering anmälda
märken.
Det arbete och de anordningar, som krävdes för verkställande av
denna prövning, vore, säger kommittén, synnerligen omfattande, och
borde organisationen av varumärkesavdelningen lämpas därefter. Det
borde icke möta någon betänklighet att redan nu fastslå grunderna för
avdelningens sammansättning, även om det kunde förutsättas, att bestämmelserna
i en reviderad varumärkeslag komme att förorsaka ökat
arbete å avdelningen.
Mönsterregistreringen, som enligt nu gällande lag om skydd för
vissa mönster och modeller endast omfattar skydd för alster tillhörande
metallindustrien, hade, yttrar kommittén, hittills icke förorsakat patentoch
registreringsverket mycket arbete, då ansökningarnas antal endast
utgjort mellan 30 och 40 årligen. Genomfördes en mera omfattande
mönsterlagstiftning, komme sådant påtagligt att förorsaka ökat arbete
för ämbetsverket med registreringen. Något annat inflytande på verkets
organisation syntes dock detta ej kunna få än möjligen behov av ökade
arbetskrafter å den avdelning, där denna registrering vore förlagd.
Kommittén har emellertid förutsatt, att en författningsändring skulle
vidtagas i sammanhang med omorganisationen. Denna ändring skulle
innebära eu nyhet för den svenska lagstiftningen och skulle avse inrättande
inom ämbetsverket av en besvärsavdelning såsom högsta instans
för ärenden angående det industriella rättsskyddet. Till denna fråga
skall jag emellertid senare återkomma.
Patent- och registreringsverkets nuvarande organisation.
Beträffande de olika tjänsteinnehavarnes åligganden samt ärendenas
nuvarande behandling ber jag endast få lämna följande redogörelse.
Ämbetsverkets chef äger ensam besluta i alla hos verket förekommande
ärenden. Dessa ärenden beredas och föredragas inför chefen
av ledamöterna, d. v. s. överingenjörerna, sekreterarne och de adjungerade
ledamöterna.
17
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 253.
Överingenjörerna och de adjungerade ledamöterna å patentavdelningen,
de förra två och de senare fem, handhava den slutliga granskningen
av inkomna patentansökningar.
Yar och en av dessa sju ledamöter förestår en avdelning, och under
varje sådan avdelning lyda tre granskningsrotlar. Dessa granskningsrotiar,
tillhopa 21, förestås av byråingenjörer eller biträdande ingenjörer.
Å dessa rotlar verkställes den första granskningen antingen av
rotelföreståndaren själv eller av de biträdande ingenjörer, vilka ej tilldelats
rotel. Assistenter biträda vid granskningen.
Inkommande patentansökningar fördelas efter uppfinningarnas beskaffenhet
i 89 klasser och 387 subklasser. Varje granskningsrotel tilldelas
patentansökningar tillhörande vissa av dessa klasser.
Granskningen verkställes huvudsakligen med tillhjälp av för ämbetsverket
tillgänglig litteratur, bestående i främsta rummet av in- och
utländska patentskrifter. Från flere länder erhållas numera dubbletter av
patentskrifterna, av vilka de ena exemplaren införlivas med biblioteket
och de andra, uppdelade efter patentföremålets art i klasser och subklasser,
fördelas å granskningsrotlarna. Granskningens mest omfattande
uppgift är i de flesta fall att utröna, huruvida uppfinningen är
ny. En hel del andra frågor, såväl tekniska som rättsliga, bliva
emellertid även föremål för prövning. Sedan granskningen är avslutad
å roteln, överlämnas ärendet med förslag av granskaren till den
åtgärd, som bör med ärendet företagas, till vederbörande ledamot för
vidare behandling, varefter ledamoten, med hemställan om det beslut,
som han anser böra fattas, överlämnar ärendet till verkets chef, som
med ledning av den förebragta utredningen antingen beslutar ansökningens
kungörande eller dess avslående eller förklarande förfallen
eller ock erforderligt föreläggande. Sedan i sistnämnda fallet svar inkommit
från sökanden, underkastas ansökningen ånyo granskning å
roteln och av avdelningsföreståndaren, varefter den åter överlämnas till
chefen för besluts fattande. På så sätt förfares, tills ansökningen kan
godkännas till kungörande, avslås eller förklaras förfallen. Framställes
icke invändning mot kungjord ansökning, meddelas utan vidare patent;
framställes invändning, sker det därav föranledda förfarandet på samma
sätt som den föregående behandlingen.
Den ledamot och sekreterare, som har teknisk utbildning, är föredragande
för ansökningar om registrering av mönster och modeller.
Hans mest omfattande uppgift är emellertid utgivandet av innehållsförteckningen
till patentregistret och redigerandet av patentskrifterna.
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 sand. 196 käft. (Nr 253.) 3
Patentärendenas
handläggning
och
härför avsedd
(personal.
Utgivande
av innehållsförteckning
till patentregistret
samt
redigerandet
av patentskrifterna;
mönsterärenden.
Patentansökningarnas
och patentskrifternas
klassificering
samt statistiskt
arbete.
Varumärkesärendenas
handläggning
och härför
avsedd personal,
tillika
använd i vissa
andra ämbetsverkets
göromål.
18 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 253.
Patentregistret skall nämligen föras med innehållsförteckning ordnad
efter såväl patenthavarnes namn som uppfinningarnas beskaffenhet, vilken
förteckning för varje år skall offentliggöras, och de beskrivningar,
på grund av vilka patent meddelas, skola offentliggöras jämte erforderliga
bilagor i särskilda häften för varje patent. Till biträde åt den
tekniska sekreteraren finnas anställda en biträdande ingenjör och ett kvinnligt
biträde.
I nära samband med patentärendenas tekniska behandling står
arbetet med patentansökningarnas och patentskrifternas klassificering.
Detta arbete ävensom förandet av de statistiska anteckningar, vilka ämbetsverket
finner erforderliga för vinnande av nödig översikt över ärendenas
behandling inom verket samt patent- och registreringsverkets utveckling,
verkställes av en byråingenjör och två biträdande ingenjörer,
varförutom stå till förfogande två kvinnliga biträden samt ett manligt
biträde, vilken sistnämnde uppbär timavlöning.
Vid patentansökningarnas klassificering fastslås, till vilken granskningsrotel
och därmed till vilken avdelning ärendets behandling skall höra.
Klassificeringen av patentskrifter består uti att efter fastställt system
uppdela de utländska patentskrifter, som skola fördelas bland granskningsrotlarna
och där användas såsom material för nyhetsgranskningen.
Uppdelningen i klasser och subklasser samt fördelningen därefter till
granskningsrotlarna verkställas av ovannämnda tjänstemän, den ytterligare
uppdelning i grupper, som erfordras för att göra granskningsmaterialet
så väl och så lätt användbart som möjligt, försiggår på
respektive rotlar.
Ledamoten och sekreteraren för handläggning av administrativa
frågor är föredragande för ärenden rörande registrering av varumärken.
Han är därjämte föredragande för ärenden rörande verkets ekonomi
m. m. samt i sådana ärenden rörande patent, vilka ej skola handläggas
av teknisk ledamot, såsom anmälningar rörande överlåtelse
etc. Han skall ur formell synpunkt, exempelvis i fråga om fullmakter
och åtkomsthandlingar granska alla inkommande handlingar. Sekreteraren
skall svara för uppsättningen av verkets utgående expeditioner
med undantag av sådana, som angå bolagsärenden, ävensom dessas utskrivDing
och kollationering. Han skall därjämte ombesörja redaktionen
och utgivandet av registreringstidningen för varumärken. Sekreteraren
har för närvarande till biträde för göromålens utförande en notarie
19
Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 253.
över stat, två amanuenser samt två kvinnliga biträden, varjämte bokhållaren
biträder med granskningen av varumärkesärenden och redigeringen
av registreringstidningen för varumärken.
Registrator^ åligganden angivas i 13 § av patent- och registrerings- Registrator.
verkets instruktion. Utom de vanliga registratorsgöromålen har han
även hand om uppbörden och redovisningen av avgifterna för patent
och registrering av varumärken och mönster samt ombesörjer expeditionen
av utgående handlingar och ärendenas förvaring under den tid
de vila i avvaktan på svar å ämbetsverkets skrivelser, varjämte han för
alla anteckningar, som erfordras för att hava nödig översikt över ärendenas
handläggning inom verket. Antalet anteckningar i diarier och
expeditionslistor kan beräknas uppgå till omkring 2,OCH) i veckan.
Bokhållarens åligganden äro att biträda vid upprättandet av de Bokhållaren.
register, som hos verket skola föras, att föra verkets räkenskaper och
granska till verket inkommande räkningar, samt att, såsom kassakontrollant
verificera vederbörande tjänstemäns uppgifter om de till verket
inflytande medel. Bokhållaren utövar vidare kontrollen över, huruvida
de beviljade patenten genom årsavgifternas erläggande hållas i kraft
eller icke. Utom dessa egentliga bokhållargöromål utför bokhållaren
ett mycket omfattande och krävande arbete med den förberedande
granskningen av varumärkesansökningar och upprättande, ordnande och
vidmakthållande av det därför erforderliga granskningsmaterialet.
Granskningsmaterialet måste systematiskt ordnas för att granskningen
av nyanmälda märken gent emot de för närvarande över 16,000
registrerade märkena skall kunna på ett tillfredsställande sätt verkställas.
I sådant ändamål hava de registrerade figurmärkena uppklistrats å
kartongblad efter de motiv, som ingå i märkena. Följaktligen, om ett
märke innehåller flera motiv, måste det uppföras å flera olika kartor.
Figurmärkena hava för närvarande grupperats efter 20 huvudmotiv,
vilka åter i sin ordning uppdelats i 109 undermotiv. Antalet kartongblad
uppgår för närvarande till 1,021 med ett antal märken varierande
emellan omkring 12 till 120 å varje blad. Tändsticksmärken, vilka
torde uppgå till 1,100, äro, förutom att de finnas upptagna å vederbörande
allmänna kartor, sammanförda i en särskild grupp och upptagna,
efter motiven, å 100 kartor. Register äro upprättade, upptagande i
alfabetisk ordning benämningarna å de figurer, som förekomma i märkena,
och med hänvisning till det kartongblad, där figuren skall sökas.
I märkena förekommande ord, vare sig de äro skyddade såsom
Bibliotek,
modellsamling
och förevisningsrum.
Bolagsärendenas
handläggning
och
härfSr avsedd
personal.
20 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 253.
särskilt uppfunna benämningar eller ej, införas, därest de kunna antagas
hava någon betydelse för granskningen, i en alfabetiskt ordnad liggare.
Ett register över i märken förekommande bokstäver är upprättat
och ordnat så, att en sammanställning av bokstäver alltid skall sökas
på den i alfabetet tidigast förekommande bokstaven.
Anmälda märken, för vilka registrering vägrats, sammanföras efter
beslutsdagen i särskilda liggare.
Den förberedande granskningen av inkommande varum ärkesansökningar
utföres av bokhållaren med användande av ovan omnämnda
granskningsmaterial.
Bokhållaren biträder även med förandet av varumärkesregistret
och uppgör månatlig förteckning över varumärken, som skola förklaras
förfallna, och järnstämplar, som skola förnyas.
Ämbetsverkets bibliotek, modellsamling och förevisningsrum förestås
och vårdas av en byråingenjör över stat, vilken jämväl har att
därstädes gå verkets tjänstemän och allmänheten tillhanda. Han har
till sitt biträde en amanuens. A biblioteket tillhandahållas för allmänheten
beskrivningar och ritningar till patentansökningar, angående vilka
kungörelse utfärdats.
A bolagsavdelningen är föredragningsskyldigheten fördelad mellan
ledamoten och sekreteraren samt två adjungerade ledamöter.
Den förberedande granskningen av inkommande ärenden utföres
av t. f. notarien eller amanuenser, vilka i promemorior, vanligen å akterna,
anteckna erinringar, vartill granskningen givit anledning. Härefter
förelägges ärendet vederbörande ledamot till granskning; och gör denne
anteckning om den åtgärd, som i ärendet skall vidtagas. Giver granskningen
anledning till anmärkning, antecknar han de anmärkningar, som
böra framställas, samt utlämnar ärendet för uppsättning av koncept
till föreläggande. Sedan förslag till föreläggande uppsatts, justeras det
av ledamoten och expedieras. I övriga ärenden uppsättas koncepten
till besluten jämväl av t. f. notarien, amanuenser eller extra skrivbiträden,
och sedan koncepten justerats av ledamoten, medtagas de
vid den närmast följande föredragningen.
För att ständigt hava nödig översikt över ärendenas handläggning
hos verket fordras en noggrann och ganska vidlyftig diariiföring. Sedan
beslut om registrering fattats, skola bevis i vissa fall över registreringen
uppsättas, kungörelse införas i post- och inrikes tidningar samt beslutet
21
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 253.
inskrivas i vederbörande register. Dessa göromål äro fördelade mellan
den ordinarie notarien och t. f. notarien.
T. f. notarien har till åliggande, bland annat, att efter varje föredragning
dels förse registreringshandlingarna med påskrift om dagen för
registreringen och åsätta desamma aktnummer, dels ombesörja utskrift
av kungörelser och dessas kollationering och dels i de fall, där sådant
efter verkställd registrering skall ske, förse handling, som skall till
sökande återställas, med bevis om registreringen. Vidare åligger det
honom att ombestyra utskrift av samt kollationera alla skrivelser och
utlåtanden.
Den ordinarie notariens åligganden motsvara vad angår bolagsärenden
i allt väsentligt registrator^, vad beträffar patent- och varumärkesärenden,
och angivas i 14 § av ämbetsverkets instruktion. Likasom
registratorn har hand om uppbörden av patent- m. fl. avgifter, har
notarien hand om uppbörden och redovisningen av till bolagsavdelningen
inflytande avgifter. Den för översikten av ärendenas handläggning
erforderliga vidlyftiga diariiföringen åligger notarien. Till notariens
åligganden hör även att ombesörja utgivandet av samlingar av anmälningar
till aktiebolagsregistret m. fl. register. Dessa samlingar utgivas
i häften, som utkomma var fjortonde dag. Notarien biträdes av en
amanuens och tre kvinnliga biträden, varjämte ett biträde anställts för
ordnande och förvarande av vederbörande bolags balansräkningar.
Hos patent- och registreringsverket äro i gällande stat upptagna
en förste vaktmästare och tre vaktmästare. Dessutom äro för närvarande
fyra extra vaktmästare anställda hos verket. Av dessa biträder en med
vanliga vaktmästaresysslor, en har huvudsakligen vakttjänstgöring, bestående
i att tillse, det icke obehöriga personer inkomma i verkets lokaler,
och att lämna besökande erforderliga anvisningar, och två biträda å
biblioteket med att från bokförrådet hämta rekvirerade böcker och efter
användandet återställa dem på sina platser.
Förslag till förändrad organisation av ämbetsverket.
Efter denna redogörelse för ämbetsverkets organisation och de
till detsamma hörande ärendenas handläggning övergår jag nu till en
närmare granskning av kommitténs förslag; och har jag ansett lämpligast
att i huvudsak följa den i kommitténs betänkande iakttagna ordningen.
Först får jag då upptaga till behandling frågan om ordnandet av
Vaktmästare.
22
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 253.
PateataTdelniiigen.
Allmänna
grunder för
omorganisationen.
Kommittén.
Till belysande av bristerna i patentavdelningens nuvarande organisation
och till utveckling av de grunder, på vilka en förändrad organisation
av samma avdelning bör byggas, har kommittén anfört följande:
»Bortsett för närvarande från de otillräckliga avlöningsförmånerna torde av
det föregående framgå, att de brister i den nuvarande organisationen, vilka huvudsakligen
kunna anses hava föranlett svårigheten för ämbetsverket att på fullt effektivt
sätt fullgöra arbetet med patentansökningars behandling — såsom förut nämnts
utgjorde antalet den 1 december 1912 oavgjorda patentansökningar 5,839 — äro
dels den omständigheten, att behandlingen av samma ansökningar i övervägande
grad ombesörjes av extra personal, dels omständligheten i förfarandet för patentärendenas
behandling och dels granskarnes ringa inflytande på ärendenas avgörande,
vilka båda sistnämnda förhållanden nära sammanhänga med varandra.
Vad då till en början först omförmälda brist angår, vill kommittén här ytterligare
erinra därom, att, sedan ämbetsverket från och med år 1899 kommit på
ordinarie stat, någon annan ökning av den ordinarie personal, som är sysselsatt
med patentärendenas behandling, icke ägt rum än att två nya byråingenjörstjänster
inrättats. För mötande av den nästan för varje år ökade arbetsbördan har ämbetsverket
alltså så gott som uteslutande varit hänvisat till anställande av extra personal,
av vilken visserligen en mindre del fått en något fastare ställning genom att
förordnas till tjänstemän över stat. Det ligger i sakens natur, att de extra tjänstemän,
vilka i allmänhet måste splittra sin tid och sitt intresse, genom sysselsättning
på skilda håll, icke kunna åstadkomma samma arbetsprestation som de ordinarie,
likasom även att ämbetsverket icke kan på dem ställa samma fordringar som på
de ordinarie, såsom i fråga om lämpliga tider för arbetet å tjänsterummet, skyldighet
att mottaga förordnanden vid tillfälliga ledigheter m. m., allt förhållanden,
som otvivelaktigt i betydlig grad försvåra arbetet inom ämbetsverket. Vid en omorganisation
av patent- och registreringsverket anser därför kommittén det vaxa en
av de angelägnaste omsorgerna att tillse, det ett fullt tillräckligt antal ordinarie
tjänster inrättas; blir så ej förhållandet, torde ämbetsverket aldrig kunna på ett
effektivt och tillfredsställande sätt utföra sitt för vår industri och vår handel så
viktiga arbete.
Vad angår övriga ovan framhållna brister, finner kommittén uppenbart, att
den nuvarande ordningen, enligt vilken så gott som varje beslut i ett patentärende
skall föregås av en granskning i så att säga tre instanser — rotelföreståndaren,
ledamoten och chefen — skall verka fördröjande på beslutens meddelande; och da
det synes kommittén, att eu dylik upprepad granskning icke för alla fall bör vara
av behovet påkallad, anser kommittén en viss förenkling i omförmälda förfarande
böra kunna genomföras. Å andra sidan håller kommittén före, att den nu tilllämpade
formen för patentärendenas avgörande eller enmansbeslut icke står väl tillsamman
med dessa ärendens natur. Dessa ärenden, vid vilkas avgörande ofta invecklade
spörsmål kräva sin lösning, äro ingalunda att likna vid rena förvaltningsärenden,
utan stå tvärtom domstolssakerna nära, äro i alla händelser att betrakta
såsom administrativt-judiciella. För sådana ärendens avgörande förutsattes emeller
-
Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 253. 23
tid en mångsidigare prövning, än som under handläggning med chefens ensambesiutanderatt
i allmänhet kan förväntas komma ärendena till del; och bör därför enligt
kommitténs mening den kollegiala formen komma till användning vid patentärendenas
avgörande, vari lämpligen den, som i första hand haft sig anförtrodd ärendets
granskning, även bör deltaga. Detta utesluter emellertid icke en förenkling i
förfarandet, varom nyss talats. Kommittén syftar härvid på de förberedande be0,
2’ föreläggandena att avhjälpa befintliga brister, vilka för närvarande äro föremal
för samma omständliga procedur som de avgörande besluten. Väl är det sant
att dessa förelägganden icke äro att jämföra med de förberedande åtgärder, vilkas
vidtagande inom förvaltande verk vanligen är anförtrott föredragande ledamoten
och vilka närmast avse att införskaffa erforderliga upplysningar eller i övrigt fullständiga
handlingarna i ärendet, så att detsamma skall bliva i skick att kunna föredragas
till slutligt avgörande. Förelägganden i patentärenden kunna vara av en materiellt
mycket viktig innebörd för vederbörande, exempelvis eu nyhetshänvisning,
som bör föranleda inskränkning av ansökningen, eller uppdelning av en ansökning,
såsom avseende flera uppfinningar. Emellertid anser kommittén det böra anförtros
granskaren att på eget ansvar själv besluta de förlägganden, han anser
eiforderliga; och torde någon tvekan i detta hänseende så mycket mindre behöva
rada, som möjlighet i allmänhet torde finnas att vid den kollegiala behandling, som
enligt kommitténs mening skall föregå varje ärendes avgörande, få till äventyrs
forelupna fel rättade. Det oaktat är ifrågavarande uppdrag åt granskarne synnerhgen
ansvarsfullt; ett felaktigt föreläggande han förrycka ärendet och kan i alla
händelser valla tidsutdräkt med dess avgörande. Fördelarna med en sådan anordning,
som kommittén nu angivit och som nära överensstämmer med organisationen
av patentverken i Tyskland, Österrike och, sedan 1911 års ingång, även i Korge
anser kommittén emellertid vara övervägande. På samma gång den påskyndar
ärendenas behandling, inrymmer den åt de tjänstemän, vilka i första hand granska
patentansökmngarna, ett inflytande å dessas behandling och avgörande, som kommittén
anser sig böra beteckna såsom en av de viktigaste förutsättningarna för en
god organisation.
J)en ändring i granskarnes ställning, som skulle bliva en följd av kommitténs
fulslag, ar grundväsentlig. De skulle bliva ledamöter med vidsträckt befogenhet i
truga om ärendenas behandling och med kollegial rösträtt i fråga om deras avgörande.
Att en sådan ändrad ställning skall i hög grad öka intresset och ansvarskanslan
hos den det vederbör, ligger i sakens natur; men å andra sidan följer av
den nya ställningen, att större fordringar måste ställas på dem: utom omfattande
och gedigna tekniska kunskaper och kännedom om teknikens utveckling även insikt
i patenträttsliga förhållanden, jämväl sådana av internationell natur, samt en beprövad
vana vid patentärendens behandling.
Föi avgörandet av andra än rent tekniska frågor erfordras ock biträde
av admimstrativt-juridiskt bildade ledamöter, vilket arbete bör överlämnas till
ledamöterna a varumärkesavdelningen och bolagsavdelningen.
Ledamöterna för patentärendenas behandling torde böra grupperas å avdelningar,
var och. en med sin chef; och då, enligt vad förut anförts, två instanser
borde anordnas inom ämbetsverket, innebär alltså kommitténs förslag till organisation
av patent- och registreringsverket, vad nu närmast patentärendena angår, att
inom verket mrattas dels särskilda anmälningsavdelningar, vilka det tillkommer att
Kommittén om
inrättande av
en särskild besvärsavdelning
inom
ämbetsverket.
24 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 253.
handlägga inkomna patentansökningar, dels ock en besvärsavdelning, som har att
upptaga besvär över anmälningsavdelningarnas beslut och i regel avgiva yttranden,
som av domstolar begäras i där anhängiga mål rörande patent.»
Innan jag yttrar mig rörande de av kommittén sålunda angivna
principer för organisationen av anmälningsavdelningarna, vill jag närmare
redogöra för kommitténs förslag till inrättande av en besvärsavdelning
inom ämbetsverket för patent-, varumärkes- och mönsterärenden.
Kommittén framhåller till en början, hurusom ett ofta uttalat
och mycket eftersträvat önskemål från industriens män och andra för
det industriella rättsskyddet intresserade personer varit inrättande av eu
besvärsinstans, speciellt anordnad och sammansatt för att upptaga besvär
i ärenden rörande den industriella äganderätten. I flere kulturstater med
väl ordnat patentväsen hade särskilda besvärsavdelningar anordnats
inom de myndigheter, som hade att handlägga dessa ärenden. Så vore
förhållandet exempelvis i Tyskland, Österrike, Norge och Nordamerikas
förenta stater.
Sedan kommittén närmare redogjort för organisationen av besvärsavdelningarna
inom nämnda länders patentverk och särskilt påpekat, att
i Tyskland och Österrike talan mot besvärsavdelningens utslag icke
kunde fullföljas till högre instans och att ej heller i Norge besvärsavdelningens
beslut i allmänhet kunde överklagas, anför kommittén, bland
annat, följande:
»Huvudsakligen efter förebilder från nu angivna länder anser kommittén, att
en besvärsinstans bör inrättas inom patent- och registreringsverket. För närvarande
äger sökande, som är missnöjd med beslut, varigenom patentansökning förklarats
förfallen eller blivit avslagen eller ansökning om registrering av varumärke vägrats
eller ansökning om registrering av mönster förklarats förfallen eller blivit avslagen,
att däröver hos Konungen anföra besvär. Dessa mål tillhöra numera regeringsrättens
upptagande och avgörande.
För inrättande av en besvärsinstans inom ämbetsverket föreligga enligt kommitténs
förmenande tungt vägande skäl. Patentärendena äro av så egenartad beskaffenhet,
att det fordras alldeles särskilda kvalifikationer hos de personer, vilka
skola pröva riktigheten av de beslut, som fattats i fråga om patentmeddelandet.
Teknikens område är så omfattande, att det för att helt och ingående behärska alla
dess olika grenar fordras personer med inom olika fack utbildad sakkunskap. De
spörsmål, som det i patentärenden gäller att utreda, äro mången gång av så invecklad
och svårlöst natur, att det både fordras fackkunskap och vana vid patentärendenas
behandling för deras rätta bedömande. Genom ett oriktigt avgörande i
fråga om en uppfinnings patenterbarhet kunna stora ekonomiska intressen sättas på
spel. Därför har det framhållits såsom ett önskemål att vid dessa ärendens avgörande
kunna påräkna biträde av utomstående, speciellt på det ifrågavarande området
Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 253. 25
sakkunniga vid sidan av de personer, som hava till uppgift att helt ägna sitt arbete
åt dessa frågor.
Kommittén inser till fullo den synnerligen stora betydelsen av en besvärsinstans,
där i varje föreliggande fall största möjliga sakkunskap vore till finnandes;
och anser kommittén detta mål bäst kunna vinnas genom att inom patent- och registreringsverket
inrätta en dylik instans, där ett intimt samarbete kan äga rum
mellan å ena sidan personer av framstående duglighet och anseende, vilka huvudsakligen
genom praktisk verksamhet på det ifrågavarande området förvärvat erfarenhet,
och å andra sidan de mest beprövade männen inom ämbetsverket.
Det torde med säkerhet kunna antagas, att sådana ärenden, som äro av eu
principiell innebörd eller eljest av mera tvistig beskaffenhet, i allmänhet komma att
bliva föremål för besvärsavdelningens behandling, och härmed framstår även en
annan mycket viktig uppgift, som besvärsavdelningen liar att fylla, nämligen att
bidraga till att befästa enhetligheten vid ärendenas behandling, då dess beslut naturligen
komme att i hög grad medverka till att fastslå vissa principer å hithörande
område. Såsom förut nämnts, förekommer inom ett flertal modernt organiserade
patentverk i utlandet anordningen med en särskild besvärsinstans. Med den uppfattning,
kommittén har angående betydelsen av en sådan anordning, är det tydligt,
att kommittén, då det gäller att omorganisera det svenska patentverket, vill på det
kraftigaste förorda, att detsamma även i nu ifrågavarande hänseende organiseras
efter fullt moderna principer.
Kommittén vill ytterligare understryka, att bland de patentsökande önskan
att få till stånd en anordning sådan som den ifrågavarande är mycket stark; och
då kostnaderna för ämbetsverkets verksamhet, och således även för en blivande
besvärsavdelning inom verket, bestridas med till verket inflytande avgifter, som till
större delen betalas just av de patentsökande, måste detta vara ett ytterligare skäl
för uppfyllande av omförmälda önskan.
Om än besvärsavdelningen skulle få sin största betydelse för behandling av
patentärenden, är det ingalunda oviktigt, att även besvär i varumärkesärenden hänskjutas
dit. Bland de utomstående ledamöterna i besvärsavdelningen skulle även
finnas handelskunniga. Det är exempelvis vid bedömandet av huruvida märkena
göra intrång i varandras skyddsområden, eller om ett till registrering anmält varumärke
är att anse såsom allmän varubeteckning, av stor betydelse, att möjlighet
finnes att låta de synpunkter, som det praktiska livets män hava i sådana frågor,
få göra sig gällande.
Att även beslut i frågor om registrering av mönster och modeller böra få
överklagas hos besvärsavdelningen, anser kommittén tydligt.
Nämnda avdelning bör, såsom förhållandet är i de länder, där en liknande
anordning förekommer, vara en besvärsinstans för alla de frågor, tillhörande det
industriella rättsskyddet, som tillhöra ämbetsverkets handläggning.
Yäl är det sant, att i förhållande till inkomna ansökningar och avgjorda mål
antalet besvär, som hittills årligen anförts över ämbetsverkets beslut, ej varit stort.
Efterföljande tabell visar antalet anförda besvär under åren 1902 — 1911.
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 sand. 196 käft. (Nr 253.)
4
26
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 253.
Anförda besvär över patent- och registreringsverkets beslut.
1902 |
1903 |
1904 |
1905 |
1906 |
1907 |
1908 |
1909 |
1910 |
1911 |
|
Patentärenden .............. |
23 |
32 |
28 |
27 |
29 |
13 |
37 |
20 |
22 |
12 |
V arumärkesärenden......... |
11 |
12 |
10 |
15 |
16 |
14 |
9 |
25 |
14 |
25 |
Mönsterärenden ............ |
— |
1 |
- |
i |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
Summa |
34 |
45 |
38 |
43 |
45 |
27 |
46 |
45 |
36 |
38 |
Härvidlag vill emellertid kommittén till en början framhålla, att det ej är
riktigt att bedöma behovet av en besvärsavdelning inom patent- och registreringsverket
uteslutande efter antalet anförda besvär. Fastmera måste hänsyn tagas till
den betydelse, som ett riktigt avgörande av dessa ärenden har för vederbörande.
Vart och ett sådant ärende kan gälla stora summor och vara avgörande för industriens
utveckling inom vissa områden. Vidare torde, särskilt efter revisionen av
lagstiftningen rörande den industriella äganderätten, antalet fullföljda ärenden icke
oväsentligt komma att överstiga antalet besvär, som för närvarande, anföras över
ämbetsverkets beslut, då nämligen, åtminstone enligt kommitténs mening, i patentärenden
rätt även torde böra lämnas för invändare mot patents beviljande att besvära
sig över beslut, som gå dem emot. I fråga om varumärkesärenden kan ock
tänkas, att besvärsavdelningen får en vidsträcktare befogenhet, än som avses enligt
nu gällande lag, och om mönsterskyddet gives en större omfattning än vad nu alfabet,
då endast alster av metallindustrien genom gällande mönsterlag skyddas,
ökas i samma mån betydelsen av en besvärsavdelning, vari ledamöter, som inom
detta område äro sakkunniga, hava säte och stämma.
Redan nu synes åt besvärsavdelningen, såsom representerande den största
sakkunskapen inom verket, böra i regel uppdragas att avgiva yttranden, som avdomstolar
ej sällan begäras i mål rörande den industriella äganderätten, vilka mål
ofta kunna vara av en synnerligen invecklad och vidlyftig beskaffenhet.
Till täckande i någon mån av kostnaderna för besvärsavdelningen anser
kommittén, att klagande vid besvärs anförande skall bifoga en besvärsavgift; och
har kommittén ansett 30 kronor vara en skälig avgift.
Inrättas inom patent- och registreringsverket en besvärsavdelning, så sammansatt
som ovan antytts, anser kommittén, att någon ytterligare besvärsinstans för
ärenden angående det industriella rättsskyddet icke är erforderlig.»
I fråga om själva organisationen av besvärsavdelningen anför
kommittén vidare:
»Vad härefter angår organisationen av besvärsavdelningen, såvitt patentärendena
angår, skulle densamma utgöras av verket schef eller hans ställföreträdare
såsom ordförande samt av tekniskt kunniga och rättskunniga ledamöter. De tekniskt
kunniga ledamöterna skulle vara dels avdelningscheferna å de tekniska anmälnings
-
27
.Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 253.
avdelningarna och dels icke ständige ledamöter. Dessa sistnämnda borde förordnas
av Konungen för en tid av förslagsvis tre år. För att få sakkunskapen i rikaste
mått representerad i besvärsavdelningen bär kommittén tänkt sig de icke ständiga
ledamöterna lämpligen böra utgöras av två mekanici, två kemister, två elektriker,
två metallurger, en representant för väg- och vattenbyggnadskonst, en för lantbruksredskap
och maskiner, en marintekniker och en representant för artillerivetenskapen.
De rättskunniga ledamöterna skulle utgöras av avdelningscheferna å varumärkesoch
bolagsavdelningarna. Vid besluts fattande å avdelningen borde ordföranden
och minst fyra ledamöter deltaga. Av ledamöterna skulle minst tre vara tekniskt
kunniga, därav en chef för anmälningsavdelning och två icke ständiga, samt en
rättskunnig. I regel komme alltså att i varje ärendes avgörande deltaga, utom
ordföranden, en av de tekniska avdelningscheferna, avdelningschefen å varumärkeseller
bolagsavdelningen och två icke ständiga ledamöter.
I handläggning av ärende, som genom besvär fullföljts från anmälningsavdelning,
finge ej ledamot deltaga, som i anmälningsavdelningen med ärendet tagit
befattning; och skulle i övrigt i tillämpliga delar gälla de i allmän lag givna regler
om jäv mot domare. Beslut av besvärsavdelningen skulle likasom beslut av anmälningsavdelnings
plenum utfärdas i enlighet med flertalets mening; och skulle i
händelse av lika röstetal eller flera skiljaktiga meningar lända till efterrättelse,
vad i allmän lag funnes stadgat angående omröstande till dom i tvistemål. Föredragningen
inför besvärsavdelningen kunde ske antingen av den tekniske avdelningschef,
som deltoge i ärendets handläggning, eller av någon bland verkets tekniskt
kunniga ledamöter, som därtill förordnades av besvärsavdelningens ordförande. Ordföranden
skulle i varje fall, med hänsyn till det förevarande ärendets beskaffenhet,
bestämma såväl vem som skulle föredraga ärendet som ock, med iakttagande av
ovan anförda bestämmelser rörande besvärsavdelningens sammansättning, de ledamöter,
som i ärendets handläggning skulle deltaga. Att även muntliga förhandlingar
kunna förekomma inför besvärsavdelningen, är självfallet.
Med en sådan sammansättning, som nyss nämnts, är det kommitténs övertygelse,
att besvärsavdelningen skall komma att inom sig på ett fullt tillfredsställande
sätt få representerade erfarenheten och sakkunskapen såväl inom ämbetsverket
som ock från det praktiska livet och att sålunda ärendena skola få en så
allsidig prövning som möjligt, vilket just är det, varefter de patentsökande sträva.
Genom de tekniska avdelningschefernas deltagande i arbetet å besvärsavdelningen
kommer eu växelverkan mellan anmälnings- och besvärsavdelningarna till stånd,
som otvivelaktigt skall bliva till gagn för arbetet med patentärendenas behandling.
För tillgodoseende av besvärsavdelningens uppgift att bidraga till enhetlighet
i de olika avdelningarnas praxis skulle genom besvärsavdelningens försorg utgivas
en prejudikatsamling, som naturligtvis även för allmänheten skulle göras tillgänglig,
i den mån sådant läte sig göra med hänsyn till gällande bestämmelser i tryckfrihetsförordningen
om hemlighållande av vissa handlingar i patentärenden.»
Över kommitténs förslag i denna del har regeringsrättens yttrande
inhämtats, och har regeringsrätten förklarat sig finna förslaget i vad
det avsåge upphävande av nu gällande bestämmelser om fullföljande till
regeringsrätten av mål angående ansökningar om patent samt registreringav
varumärken, mönster och modeller icke till någon erinran föranleda.
Regeringsrätten
om
besvärsav*
delningen,
28
Departe
mentschefen.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 253,
Det industriella rättsskyddets stora betydelse torde i våra dagar
vara allmänt erkänd. Det hägn, ett gott patentväsen medför, är för
visso en kraftig hävstång för industriens utveckling, likasom även ett
gott varumärkes- och mönsterskydd utgör en beaktansvärd hjälp i den
skarpa konkurrens, som för närvarande råder inom näringslivets alla
områden. Av största vikt är därför givetvis, att de lagar, som reglera
dessa förhållanden, äro lämpade efter tidens krav — en revision av hithörande
lagstiftning är även igångsatt — men av icke mindre vikt är,
att det statens organ, som handhaver tillämpningen av dessa lagar, erhåller
en sådan organisation, att det bliver i stånd att på bästa möjliga
sätt fylla sina för vår industri och vår handel så betydelsefulla uppgiften
Att arbetet inom patent- och registreringsverket, kvantitativt sett,
är betydande, torde utan vidare framgå av de siffror jag ovan anfört i
fråga om inkomna patentansökningar och vissa i patentärenden meddelade
beslut. Icke mindre betydande är emellertid arbetet i kvalitativt
hänseende. Granskningen av patentansökningar icke blott kräver omfattande
tekniska och patenträttsliga kunskaper utan ställer även stora
fordringar på vederbörandes vakenhet och omdöme. Det gäller först
att efter ett uppmärksamt studerande av patentlitteraturen konstatera
den ifrågavarande uppfinningens nyhet gent emot redan kända anordningar
eller förfaranden och sedermera att bedöma, huruvida det nya,
som finnes föreligga och som ofta kan vara av ganska ringa omfattning,
medför en sådan teknisk effekt, att detsamma bör erhålla patentskydd.
Även eu hel del andra spörsmål bliva vid denna granskning föremål
för omprövning, men det sagda torde vara nog för att visa det maktpåliggande
och grannlaga arbete, som tjänstemän hos patent- och
registreringsverket hava att utföra. Det måste därför vara av största
vikt, att vid en omorganisation av ämbetsverket och lönereglering för
dess personal allt göres, som kan göras,, för att underlätta och befordra
detta arbete.
Att väsentliga brister vidlåda de nuvarande förhållandena inom
patent- och registreringsverket, torde vara obestridligt. Jag har redan
förut framhållit två, nämligen de otillräckliga avlöningarna, vartill jag
sedermera skall återkomma, och det ringa antalet tjänster på ordinarie
stat inom ämbetsverket. Båda dessa förhållanden torde hava sin naturliga
historiska förklaring. Då den nuvarande patentmyndigheten år 1885
trädde i verksamhet, utgjordes den av en byrå inom kommerskollegium
med eu tillförordnad byråchef i spetsen, en ledamot såsom föreståndare
för byråns tekniska avdelning, en amanuens och tre tekniska biträden.
Ej blott patentansökningarnas antal var då ganska ringa, även gransk
-
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 253. 29
ningsmaterialet, som användes vid nyhetsgranskningen, var jämförelsevis
obetydligt. Sedermera hava förhållandena så i ena som i andra hänseendet
undergått eu storartad utveckling. Att denna utveckling icke
motsvarats av den förstärkning i fråga om arbetskrafterna, som utvecklingen
synts betinga, får sin förklaring därav, att man ansett sig sakna
tillräcklig erfarenhet för att kunna med någon tillförlitlighet bedöma,
huruvida utvecklingen skulle fortgå eller måhända en tillbakagång vara
att befara. Förhållandet torde nu vara ett annat. Sedan patentmyndigheten
nu varit i verksamhet över 28 år, och denna verksamhet visat en
så gott som oavbruten utveckling, samt enahanda erfarenhet gjorts i
utlandet, lärer en fullt tillfredsställande grund för bedömandet av ifrågavarande
förhållande vara vunnen. Jag skall senare återkomma härtill,
då fråga blir om kommitténs detalj förslag rörande den personal, som bör
fast anställas inom ämbetsverket; jag har emellertid redan i detta sammanhang
velat i princip uttala mig i frågan; och då det ligger i öppen
dag, att en av de bästa garantierna för ett gott och intresserat arbete
är, att tjänstemannen intager den fasta ställning, som innehavandet av
en ordinarie tjänst medför, vill jag giva kommittén fullständigt rätt, då
den säger, att eu av de angelägnaste omsorgerna vore att tillse, det ett
fullt tillräckligt antal ordinarie tjänster inrättades och att, om så ej
bleve förhållandet, ämbetsverket aldrig torde kunna på ett effektivt och
tillfredsställande sätt utföra sitt arbete.
Kommittén har vidare såsom brister i den nuvarande organisationen
framhållit dels omständligheten i förfarandet vid patentärendenas behandling
och dels förste granskarnas ringa inflytande på ärendenas avgörande,
vilka förhållanden kommittén ansett nära sammanhänga med varandra.
Lika med kommittén anser jag den nuvarande behandlingen av patentärenden
så tillvida vara onödigt tung, att för varje beslut, även de
förberedande, skall fordras medverkan av tre personer, nämligen förste
granskaren, ledamoten och chefen. Att en sådan procedur skall icke
oväsentligt fördröja ärendenas avgörande, är tydligt. Särskilt i ett verk
med. en så stor mängd ärenden som patent- och registreringsverket anser
jag det vara olämpligt, att chefens tid skall tagas i anspråk för deltagande
i så gott som alla förekommande detaljfrågor. Genom att, på sätt
kommittén föreslagit, från chefen avlyfta alla förberedande beslut i patentärenden,
beredes honom mera tid att ägna sig åt de uppgifter, som
närmast böra tillkomma en chef och som i ett verk av den storlek och
med de omfattande internationella förbindelser som patent- och registreringsverket
givetvis äro betydande. Kommitténs förslag att överlämna
åt förste granskaren att på eget ansvar meddela de förberedande
30 Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 253.
besluten finner jag vara synnerligen välbetänkt. Jag delar nämligen
till fullo kommitténs uppfattning om det olämpliga i den nuvarande
organisationen, som lämnar förste granskaren endast ringa inflytande på
besluten. Det synes mig naturligt och i hög grad ägnat att befordra
ett gott arbete, att den, som skall utföra ett så kvalificerat och för
ärendets vidare behandling grundläggande arbete som förste granskaren
av en patentansökning, även mera direkt får bära ansvaret för de åtgärder,
som äro en följd av samma arbete. Att det ökade ansvaret gör tjänsten
mera krävande och ställer större fordringar på dess innehavare, är tydligt.
Kommittén har emellertid icke stannat vid att giva granskaren det ökade
inflytande på ärendenas behandling, som ett självständigt meddelande
av de förberedande besluten innebär. På skäl, som synas mig giltiga,
har kommittén såsom sin åsikt uttalat, att det slutliga avgörandet av
patentansökningarna bör ske kollegialt; och anser kommittén, att granskarna
böra deltaga i detta avgörande. Detta anser även jag vara en konsekvent
och välbetänkt åtgärd; det skall otvivelaktigt ytterligare öka ansvarskänslan
och intresset hos dessa tjänstemän.
I princip godtager jag alltså kommitténs förslag rörande patentärendenas
kollegiala avgörande och granskarnas förändrade ställning.
Huruvida någon avvikelse härutinnan kan anses lämplig eller någon
särskild garanti i anledning av granskarnas ökade befogenhet vara erforderlig,
skall jag vid behandlingen av kommitténs detalj förslag upptaga
till prövning.
Behovet av medverkan från administrativt-juridiskt bildade ledamöter
vid patentärendens behandling är ovedersägligt. Kj sällan förekomma
invecklade spörsmål, vilka för sin rätta lösning kräva ett bedömande
ur såväl teknisk som rättslig synpunkt. Huru detta behov
enligt min åsikt bör tillgodoses, skall jag framdeles närmare utveckla.
Jag övergår härefter till skärskådande av kommitténs förslag, att
besvär över beslut, varigenom patentansökning förklarats förfallen eller
blivit avslagen, ansökning om registrering av varumärke vägrats eller
ansökning om registrering av mönster förklarats förfallen eller blivit
avslagen, skulle anföras, i stället för såsom nu hos regeringsrätten, hos
en inom patent- och registreringsverket inrättad besvärsavdelning. Det
torde icke kunna förnekas, att goda skäl kunna åberopas för inrättande
av en speciellt för nu ifrågavarande ärenden sakkunnig överinstans; men då
jag det oaktat anser mig icke kunna, åtminstone för närvarande, biträda
kommitténs förslag i detta hänsende, har detta sin grund däri, att en
omläggning av talans fullföljd enligt detta förslag innebär en så grundväsentlig
ändring i nu gällande lagstiftning i detta ämne, att jag anser,
31
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 253.
det frågan därom icke bör upptagas till slutligt avgörande förr än i
samband med en revision av hithörande lagstiftning i dess helhet. Jag
har så mycket mera anledning härtill som, enligt vad kommitténs
betänkande giver vid handen, fråga vid en dylik revision torde uppstå
om utvidgad besvärsrätt i patentärenden och denna fråga kan hava ett
visst samband med nu föreliggande.
Kommittén har efter förutnämnda uttalande angående de brister,
som vidlåda ämbetsverkets patentavdelning såsom densamma för närvarande
är inrättad, anfört följande angående den organisation, som
enligt kommitténs mening borde givas åt patentavdelningen och dess
anmälningsavdelningar, samt det sätt, varpå arbetet inom desamma skulle
ordnas.
»Varje anmälningsavdelnmg skulle bestå av en tekniskt kunnig chef, tekniskt
kunniga ledamöter och en rättskunnig ledamot.
Vad angår arbetet å anmälningsavdelningarna, skulle ett inkommet ärende,
som vore i skick att kunna göras till föremål för teknisk granskning, överlämnas
till den ledamot, till vilkens granskningsområde detsamma efter verkställd klassificering
befunnits höra. Denne skulle då hava att undersöka, huruvida alla förutsättningar
vore för handen för patents meddelande, såsom om föremålet för ansökningen
vore en uppfinning, vilken fråga särskilt kräver beaktande i de icke sällan
förekommande fall, då ansökningens föremål utgör eu kombination av förut kända
detaljer; om uppfinningens föremål är sådant, som patentförordningen föreskriver;
om uppfinningen är ny och, därest granskningen därutinnan visar ett delvis negativt
resultat, huruvida och i vad mån en inskränkning av ansökningen kan föranleda
bifall till densamma; om ansökningen avser mer än en uppfinning; om beskrivningen
är så tydlig och fullständig, att sakkunnig person kan med ledning därav utöva
uppfinningen; om beskrivning och ritningar överensstämma, samt om patentanspråket
är klart och tydligt formulerat och bestämt angiver det nya i uppfinningen. Dessutom
kunna förekomma äganderättsfrågor, frågor om konventionsprioriet, om befogenheten
att få en uppfinning skyddad medelst tilläggspatent, om ett patentanspråk,
som blivit ändrat under ärendets behandling, icke innehåller något nytt utöver de
ursprungliga ansökningshandlingarna m. m.
Av. stor betydelse är, att granskningen redan från början blir så fullständig
som möjligt, så att sökanden redan genom första föreläggandet får del av alla de
anmärkningar, som i ärendets dåvarande skick kunna framställas.
.Ledamöterna skulle, på sätt förut nämnts, självständigt verkställa all den
utredning, som för ärendets avgörande erfordrades, samt skriftväxla med sökanden
om de åtgärder, som borde vidtagas med anledning av den företagna granskningen.
Då ärendet enligt ledamotens åsikt vore färdigt till avgörande — ansökningens
godkännande till kungörelse, dess avslående eller förklarande förfallen — skulle
det föredragas å avdelningen av samme ledamot, som haft ärendet under behandling,
inför avdelningschefen och i närvaro av ytterligare minst en teknisk ledamot och i
vissa fall den rättskunnige ledamoten. Beslutet å avdelningen skulle fattas i enlighet
med flertalets mening med iakttagande vid lika röstetal eller flera skiljaktiga me
-
Ärendenas
behandling
i patentavdelningen.
Kommittén.
32
Kungl. Maj:ts Nåd, Proposition Nr 253.
ningar av allmänna lagens stadganden angående omröstande till dom i tvistemål.
Avdelningen skulle icke vara bunden av den föregående behandlingen.
Ärendenas avgörande å avdelningen skall, bland annat, utgöra en garanti
gent emot ledamotens vidsträckta befogenhet i fråga om ärendets förberedande behandling.
För att emellertid denna garanti skall bliva av något praktiskt värde,
är det nödvändigt, att ärendena underkastas en mera ingående prövning å avdelningen,
än som vid en muntlig föredragning därstädes kan förväntas äga rum.
Denna ingående prövning bör åligga avdelningschefen. Innan ärendet föredrages å
avdelningen, skall han noggrant studera detsamma, icke blott ur den synpunkten,
huruvida de närmaste förutsättningarna för det avsedda beslutet äro för handen,
utan hela ärendets behandling från första början. De erinringar mot behandlingen,
vartill nämnda undersökning må giva anledning, skall avdelningschefen framföra vid
ärendets föredragning å avdelningen. Det är således närmast i avdelningschefens hand,
som den ifrågavarande kontrollerande verksamheten är lagd. Denna verksamhet
tjänar dock även ett annat syfte. Genom att avdelningschefen deltager i behandlingen
av alla de å hans avdelning föredragna ärenden, erhåller han sålunda ett
gott tillfälle att konstatera de skiljaktigheter, vilka, även om någon rättelse i ett
konkret fall icke behöver därav föranledas, dock äro till finnandes i den av de särskilda
ledamöterna å avdelningen tillämpade praxis. Enhetlighet vid patentärendenas
behandling är av stor betydelse men även mycket svår att ernå. Genom den
ställning, avdelningscheferna skulle intaga, anser kommittén dem vara väl skickade
att var inom sin avdelning tillvarataga detta intresse. De skoby vara verkliga
chefer för sina avdelningar och kvalifikationerna hos dem, som därtill skola utses,
måste för den skull vara de bästa möjliga. Blott under dessa förutsättningar kunna
de på ett tillfredsställande sätt utöva sin betydelsefulla och grannlaga verksamhet.
Att ett ingående och intresserat studium av såväl teknikens som patenträttens utveckling
blir för avdelningscheferna erforderligt, är uppenbart. De skola var för
sin avdelning vara ämbetsverkets chef ansvariga för arbetets behöriga gång å av
delningarna,
till följd varav de, såsom ledamöternas närmaste överordnade, hava att
tillse, att ärendena utan onödig tidsutdräkt företagas till avgörande.
Ledamot bör vara oförhindrad att redan i ett tidigare skede än förut sagts
hänskjuta ett ärende till avdelningen, om han anser ärendets art vara av den be
skaffenhet,
att sådant påfordras. Har ett ärende sålunda varit föremål för beslut
av avdelningen, bör den fortsatta behandlingen av ärendet även ske å avdelningen.
Jämväl den behandling, som erfordras till följd av framställd invändning mot en
patentansökning, bör således äga rum å avdelningen.
Såsom en ytterligare säkerhetsåtgärd bör i ämbetsverkets instruktion eller
annorledes inrymmas bestämmelse, att sökanden en gång under ärendets behandling
kan påfordra muntlig förhandling samt att denna skall ske inför avdelningen. Huruvida
för sådan händelse den fortsatta behandlingen bör ske å avdelningen, torde
lämpligen böra överlämnas åt ämbetsverket att avgöra.
Utöver den direkta behandligen av patentärenden i anmälningsavdelnmgarna
skulle även andra åligganden tillkomma avdelningschefer och ledamöter. Så skulle
avdelningscheferna vara ledamöter och, i händelse så påfordrades, föredragande i
besvärsavdelningen. Avdelningscheferna skola vidare jämte chefen utgöra ämbetsverket
och deltaga i behandlingen av de ärenden, som skola föredragas i verkets
plenum.
Kungl. Majrts Nåd. Proposition Nr 253. 33
Ledamöterna skola, såsom i annat sammanhang nämnts, redigera patentskrifterna
i av dem föredragna ärenden, de böra kunna åläggas att vara föredragande
å besvärsavdelningen samt att biträda å varumärkesavdelningen, om sådant
påkallas för avgörande av något tekniskt spörsmål.»
Innan jag yttrar mig angående kommitténs förslag till organisation
av anmälningsavdelningarna, ber jag få omnämna kommitténs nyss
vidrörda uttalande angående redigeringen av patentskrifterna. Såsom
jag vid redogörelsen för det nuvarande anordnandet av arbetet inom
ämbetsverket framhöll, har nämnda bestyr hittills påvilat den tekniska
sekreteraren. Kommittén har emellertid ansett, att patentskrifternas redigering
lämpligast borde ombestyras av ledamöterna, och anför härom
följande:
»Besparing av tid och arbete synes kunna vinnas, om bestyret med redigeringen
av patentskrifterna överlåtes till de tekniska tjänstemän, som handlägga
ärendena. Större trygghet bör ock därigenom vinnas, att den tryckta patentbeskrivningen
och de publicerade ritningarna bliva fullt överensstämmande med de handlingar,
på grund varav patentet meddelats, då möjligen vidtagna förändringar och
rättelser i handlingarna lättare kunna undgå den tjänstemans uppmärksamhet, som
ej är fullt inne i ärendet, än den, som haft ärendets behandling sig anförtrodd.
Därest bestyret med patentskrifternas redigering skulle ordnas, på sätt nyss antytts,
bleve största delen av det å tekniske sekreteraren vilande arbetet avlyftat från
honom. Utom nämnda bestyr och utgivandet av innehållsförteckningen till patentregistret
åligger honom att bereda och föredraga ansökningar om registrering av
mönster och modeller. Visserligen kan, enligt den för ämbetsverket gällande instruktion,
åt tekniska sekreteraren även överlämnas att med enahanda befogenhet och
skyldighet, som tillkomma överingenjör, handlägga patentansökningar. Med hänsyn
till det betydligt ökade arbetet med patentpublikationernas utgivande har emellertid
under de senaste åren något sådant uppdrag icke varit lämnat åt tekniska sekreteraren.
Då, på sätt kommittén nedan närmare kommer att utveckla, utgivandet
av nämnda förteckning ävensom föredragningen av ärenden rörande registrering av
mönster och modeller lämpligen torde kunna anförtros andra tjänstemän inom ämbetsverket,
anser kommittén, att tekniska sekreterartjänsten såsom sådan icke blir
behövlig i den nya organisationen, men att åt dess innehavare i stället lämpligen
bör kunna uppdragas att deltaga i behandlingen av patentärendena, något som, på
sätt nyss nämnts, redan förutsattes i den nuvarande instruktionen.»
Enligt kommitténs förslag skulle således inom ämbetsverket finnas Departementsett
visst antal anmälningsavdelningar, var och en bestående av eu tek- ckefcnniskt
kunnig chef, tekniskt kunniga ledamöter och en rättskunnig
ledamot. Den tekniska granskningen skulle verkställas av den tekniskt
kunniga ledamot, till vars granskningsområde vederbörande ansökning
hörde, och skulle denne självständigt meddela alla de förberedande
förelägganden, som för ärendets avgörande erfordrades. Då ärendet
enligt ledamotens åsikt vore färdigt till avgörande — ansökningens godBihang
till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 193 höft. (Nr 253.) 5
34
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 253.
kännande till kungörelse, dess avslående eller förklarande förfallen —
skulle det föredragas å avdelningen av nämnda ledamot inför avdelningschefen
och i närvaro av ytterligare minst en tekniskt bildad ledamot
och i vissa fall den rättskunnige ledamoten. Beslutet skulle å avdelningen
fattas i enlighet med flertalets mening.
Av vad jag förut anfört framgår, att jag icke har något att erinra
mot de principer, som ligga till grund för detta förslag; och finner
jag även den garanti gent emot ledamotens vidsträckta befogenhet i
fråga om ärendets förberedande behandling, som ligger dels i ärendets
slutliga avgörande å avdelningen, vilken icke skall vara bunden av den
förberedande behandlingen, och dels i avdelningschefens särskilt kontrollerande
verksamhet, vara tillfredsställande. Av särskild vikt anser
jag vara, att den sistnämndes ställning och åligganden inom avdelningen
bliva sådana som kommittén förutsatt.
Då jag emellertid icke ansett mig kunna biträda kommitténs förslag
om inrättande av en besvärsavdelning inom ämbetsverket, torde
denna omständighet nödvändiggöra en viss ändring i nu förevarande
förslag.
Enligt kommitténs förslag skulle ämbetsverkets chef icke taga
annan befattning med patentärendena än att han, såsom ordförande å
besvärsavdelningen, skulle deltaga i behandlingen av de ärenden, som
dit fullföljdes. Med borttagande av besvärsavdelningen och med bibehållande
av kommitténs förslag i övrigt, skulle chefen bliva ställd helt
och hållet utanför behandlingen av patentärendena. Detta låter sig givetvis
icke göra. Att emellertid chefen skulle deltaga i det slutliga avgörandet
av alla patentärenden, anser jag icke vara behövligt och ej heller
lämpligt, då detta skulle allt för mycket inkräkta på hans tid. Däremot
anser jag fullt giltiga skäl tala för att en patentansökning icke får avslås
eller på grund av patentförordningens bestämmelser förklaras förfallen,
utan att chefen deltagit i ärendets slutliga handläggning. Dylika
beslut hava i viss mån en annan karaktär än beslut, varigenom en ansökning
bifalles. Skulle till äventyrs ett felaktigt beslut av sistnämnda
art i administrativ väg meddelas, kan talan om dess upphävande föras
vid domstol, något som däremot icke kan ske i fråga om beslut, varigenom
en ansökning avslagits eller förklarats förfallen. Det måste därför
vara lämpligt, att dessa beslut omgärdas med största möjliga garantier.
År således fråga om en ansöknings avslående eller förklarande
förfallen, bör ärendet föredragas å avdelningen inför verkets chef såsom
ordförande samt avdelningschefen och föredragande ledamoten såsom
ledamöter. Har den rättskunniga ledamoten deltagit i ärendets förbere
-
35
Kungi. Maj ds Nåd. Proposition Nr 253.
dande behandling, torde han även lämpligen böra närvara. Finner chefen
ärendets beskaffenhet kräva flera ledamöters hörande, borde han hava
rätt tillkalla sådana. Beslutet fattas enligt flertalets mening med utslagsröst
för chefen.
Åro däremot föredragande ledamoten, den rättskunnige ledamoten,
om dennes biträde erfordras, och avdelningschefen ense om, att en ansökning
bör godkännas till kungörelse eller patent, synes mig icke vara
erforderligt att, såsom kommittén föreslagit, ytterligare en ledamot skall
tillkallas, utan torde för sådant fall avdelningen endast böra bestå av
avdelningschefen, föredragande ledamoten och eventuellt den rättskunnige
ledamoten. Yppa sig emellertid mellan dessa olika meningar utan att
fråga är om ansökningens omedelbara avslående eller förklarande förfallen,
anser jag samma förfarande böra iakttagas, som då fråga av sistnämnda
slag uppstått.
Genom ett ordnande av arbetet på sätt jag nu anföi’t kommer
ämbetsverkets chef att deltaga i ett icke oväsentligt större antal patentärenden
än enligt kommitténs förslag. Å andra sidan komma ledamöterna
å avdelningen att i mindre män tagas i anspråk för arbetet å
avdelningen, vilket bör komma arbetet å deras egna rotlar till godo,
något, som åter lärer föranleda en något ökad arbetsbörda för avdelningschefen.
Denna ökade arbetsbörda torde emellertid i viss mån motvägas
av friheten från ledamotskap i den av kommittén föreslagna besvärsavdelningen,
ehuru å andra sidan borttagandet av besvärs avdel ningen
kommer så till vida att medföra ett ökat arbete för avdelningschefen,
att han skall deltaga i avgivandet av utlåtanden över de underdåniga
besvär, som anföras i anledning av beslut, vari han deltagit.
Utlåtanden, som av domstolar begäras i mål rörande den industriella
äganderätten, vilka enligt kommitténs förslag skulle i allmänhet tillhöra
besvärsavdelningen, torde böra avgivas av ämbetsverkets plenum,
d. v. s. chefen och visst antal avdelningschefer.
Mot förslaget att överlämna redigeringen av patentskrifterna åt
ledamöterna har jag icke något att erinra.
En fråga, som jag i detta sammanhang vill upptaga till behandling,
är den, huru arbetet bör ordnas under de tider, då de ordinarie
befattningshavarna åtnjuta semester. Härom yttrar kommittén:
»Kommittén anser det lämpligt och för vinnande av ett gott arbetsresultat
önskvärt, att under semester arbetet å anmälningsavdelningarna i huvudsak nedlägges
och att således ej vikarier under semesterledigheten förordnas. Erfarenheten
har visat, att ärendenas behandling lider på, att de under handläggningen
Erforderlig
personal ä
patentavdelningcn.
Kommittén.
36 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 253.
övertagas av andra tjänstemän. Detta skulle även innebära en misshushållning med
arbetskraft, ty det medför givetvis väsentligt ökat arbete för en tjänsteman att i
så invecklade ärenden som patentmål övertaga behandlingen av ärenden, som ej
från början av honom handlagts. I ett flertal andra ämbetsverk är arbetsbördan
såväl kvantitativt som kvalitativt ofta något mindre under sommarmånaderna. Så
är ej förhållandet å patentavdelningen. Då härtill kommer, att svårighet måste
uppstå att erhålla ett tillräckligt antal lämpliga vikarier under semestertiden, anser
kommittén fullgiltiga skäl föreligga för sakens ordnande på sätt nyss nämnts.»
Härutinnan är jag ense med kommittén. Ehuru visserligen, kvantitativt
sett, en minskning i arbetsprodukten blir en följd av en dylik
anordning, ligger det dock i öppen dag, att densamma medför avsevärda
fördelar i fråga om en god och följdriktig behandling av ärendena.
Svårigheten att erhålla lämpliga vikarier är även beaktansvärd.
Då jag sålunda angivit min ståndpunkt i fråga om själva principen
för organiserandet av patentavdelningen inom ämbetsverket, vill jag nu
övergå till granskning av kommitténs förslag angående antalet aumälningsavdelningar
samt å desamma erforderlig personal.
tf
Kommittén anför i denna del följande:
»Det antal avdelningschefer och ledamöter, som erfordras å patentavdelningen,
bör bedömas efter antalet patentansökningar, som kan beräknas årligen inkomma.
Patentansökningarnas antal har under tioårsperioden 1902—1911 visat en ständig
stegring med undantag för åren 1904 och 1908, då ansökningarna något understego
föregående års. År 1902 inkommo 2,316 ansökningar och år 1911 3,536. Till den
1 december 1912 hade inkommit 3,132 ansökningar mot 3,191 samma dag år 1911.
Kommittén anser sig böra beräkna ansökningarnas antal för år 1914 och därpå
närmast följande år till åtminstone 3,600 ansökningar. Medeltalet slutbehandlade
ärenden utgjorde år 1911 för byråingenjörsrotlarna 163 och för biträdande ingenjörsrotlarna
109; och hava dessa tal erhållits med beaktande jämväl av det arbete, som
utförts av dem, vilka varit anställda såsom biträden åt rotelföreståndarna.
Synnerligen viktigt är att tillse, att en var av ledamöterna ej tilldelas ett
större antal ärenden, än han med omsorgsfull och god behandling kan medhinna.
Genom ledamöternas deltagande i ärendenas föredragning och avgörande å avdelningen,
deras skyldighet att själva redigera patentskrifterna till de ärenden, de
handlagt, och eventuellt även att föredraga i besvärsavdelningen, tages en del av
deras tid från granskningsarbetet. Under semestertiden komma ärendena att hopa
sig, då ledamotsbefattningarna ej under tiden skulle uppehållas av vikarier. Å andra
sidan bör efter en tillfredsställande lönereglering större arbetsprestation kunna fordras
av tjänstemännen. Med hänsyn till såväl vunnen erfarenhet som nyssnämnda omständigheter
anser kommittén, att i medeltal omkring 150 ärenden böra beräknas
såsom det antal, en ledamot själv utan biträde av annan tjänsteman skulle årligen
kumia slutbehandla. Önskvärt vore, om efter mönster från Tyskland ett koefficientsystem
kunde införas d. v. s. en värdering av ansökningarna för att såmedelst
37
Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 253.
underlätta en rättvis fördelning av ärendena mellan ledamöterna. Stora svårigheter
äro nog därmed förenade, men, enligt vad kommittén har sig bekant, är patentoch
registreringsverket betänkt på att inom den närmaste tiden föranstalta om en
undersökning i berörda hänseende. Självfallet är att ärendenas antal för varje ledamot
varken kan eller får fastslås till 150 stycken utan att detta endast får betecknas
såsom en medelsiffra. Med en avverkningsförmåga av 150 ärenden för varje ledamot
och 3,600 patentärenden skulle erfordras tjugufyra ledamöter.
Då det med skäl kan möta betänkligheter att på en gång vid verket binda
så många ledamöter samt det även ur andra synpunkter är ändamålsenligt, att åt
tjänstemän av lägre grad uppdrages att deltaga i granskningen av patentärenden,
har kommittén stannat vid att föreslå sexton ledamotsbefattningar, det minsta antal
kommittén anser kunna ifrågakomma. Till biträde åt ledamöterna vid patentärendenas
behandling skulle enligt kommitténs mening anställas åtta ordinarie tjänstemän,
av vilka fyra lämpligen skulle tillhöra andra lönegraden, de övriga fyra första
lönegraden, ävensom extra tjänstemän, biträdande ingenjörer, vilka kommittén tänkt
sig till ett antal av tills vidare åtta. På sådant sätt är det kommitténs åsikt, att
omkring 250 ärenden böra kunna av varje ledamot årligen slutbehandlas, vilket gör
en totalsumma av 4,000. Detta är något mera än det antal patentansökningar
kommittén beräknat skola under den närmaste framtiden årligen inkomma; men
med hänsyn till det stora antalet patentärenden, vilka vid den nya organisationens
trådande i kraft med all sannolikhet kunna antagas vara oavgjorda, är det nödvändigt
ordna så, att ytterligare ett antal ärenden skola kunna slutbehandlas. För detta
äro i första hand de extra tjänstemännen erforderliga. Dessa äro emellertid även
behövliga för att biträda vid arbetet med ordnande och findelning av det granskningsmaterial,
som efter verkställd uppdelning överlämnas till ledamöterna.
Mot det förslag till organisation, som sålunda framställts, skulle kunna göras
den invändning, att detsamma icke fullt överensstämmer med den av kommittén
såsom synnerligen betydelsefull framhållna principen, att granskare av eu patentansökning
bör hava inflytande på ärendets avgörande, bör intaga en ledamots ställning.
De avvikelser i berörda hänseende, förslaget innebär, äro föranledda av praktiska
hänsyn. Kommittén har förut framhållit, hurusom granskarnas nya ställning
på dem ställer synnerligen stora fordringar. För att nu på ett lyckligt sätt kunna
genomföra systemet med granskare såsom ledamöter, är det naturligtvis av stor
vikt att rekryteringsmöjligheterna bliva så goda som ske kan, så att man kan få
verkligt göda och trånade krafter till ledamotsplatserna. För sådant ändamål anser
kommittén de ovan angivna ordinarie befattningarna vara erforderliga såsom trappsteg
till ledamotsplatserna. Att direkt från extra ordinarie tjänsteman rycka upp
till ledamot anser kommittén vara olämpligt. Fn biträdande ingenjör, vars tid ej
helt tages i anspråk av verket, har givetvis sysselsättning även på annat håll;
det kan vara ganska osäkert, huruvida han ej efter någon tids tjänstgöring lämnar
verket. 4 örmånliga anbud särskilt från den privata verksamheten torde lätt kunna
förekomma. 4 aran härför är otvivelaktigt väsentligt mindre beträffande den ordinarie
tjänstemannen med hänsyn till den tryggare ställning, en ordinarie tjänst medför.
Det ligger även i sakens natur, att den ordinarie tjänstemannen skall med
större intresse omfatta sitt arbete och därför även mera vinnlägga sig om att
erhålla en allt djupare insikt i de förhållanden, som äga samband med hans arbete.
Rekryteringen av personalen skulle i regel tillgå så, att den inträdessökande
skulle underkastas ett års provtjänstgöring, innan han antages såsom biträdande
38
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 253.
ingenjör; och skulle lian såsom sådan huvudsakligen biträda med granskningsarbetet.
Efter befordran till ordinarie tjänsteman bleve hans uppdrag mera maktpåliggande.
Avsikten vore nämligen att de ordinarie tjänstemän, vilka skulle anställas såsom
biträde åt ledamöterna vid patentärendenas behandling, skulle självständigt bereda
och för ledamot vid förberedande beslut respektive å avdelning vid ärendenas behandling
därstädes föredraga dem anförtrodda mål. Åt dem av ifrågavarande
tjänstemän, vilka tillhörde den högre lönegraden, borde ämbetsverkets chef, efter
omständigheterna, kunna uppdraga att handlägga patentärenden med samma befogenhet
som ledamöterna, något som otvivelaktigt, särskilt vid större tillopp av
ärenden, kan vara av icke oväsentligt gagn för påskyndande av ärendenas behandling.
På sätt förut nämnts, skulle ledamöterna grupperas å avdelningar. Kommittén
anser, att tillsvidare antalet avdelningar bör vara fyra, varje avdelning med
en avdelningschef i spetsen och så sammansatta, att uppfinningar inom närbesläktade
områden av tekniken kunna till varje avdelning sammanföras. . Avdelningschefen
skulle deltaga i det slutliga avgörandet av alla ärenden å avdelningen. Då _ medeltalet
av slutbehandlade ärenden å en var av de nuvarande ledamotsavdelningarna
under år 1911 utgjorde 450, skulle alltså avdelningschefen komma att deltaga i den
slutliga behandlingen av ett väsentligt större antal patentansökningar än de nuvarande
överingenjörerna och adjungerade ledamöterna. Härvid är emellertid att
märka, att då dessa hava att avgiva förslag till varje beslut i tekniska frågor,
som i ärendena skola fattas, samma ärende i allmänhet återkommer till ledamoten
dera gånger, i medeltal något över tre gånger (3.15.) Medeltalet avgivna utlåtanden
å en var av ledamotsavdelningarna utgjorde således år 1911 omkring 1,400. Enligt
den nya ordningen skulle ärendet i regel endast en gång — då beslut om kungörandet
eller om avslag eller ansökans förklarande förfallen skall fattas — komma att
passera avdelningschefen. Efter kungörandet kan, om invändning framställes, ärendet
liera gånger komma under avdelnings behandling. Antalet ärenden, avdelningschefen
sålunda komme att handlägga, skulle visserligen sannolikt bliva mindre än det antal
utlåtanden, som nu av ledamöterna avgivas, men härvid är att märka, dels att
avdelningschefen enligt den nya ordningen skulle hava att kritiskt genomgå alla
under ärendets föregående behandling meddelade förelägganden, och dels att för
närvarande, då ett ärende återkommer till ledamoten, denne ofta endast behöver
genomgå, vad i ärendet förekommit sedan det förra föreläggandet meddelats. Att
avdelningschefernas tid därjämte skulle komma att upptagas av andra åligganden,
har förut framhållits.
Det har redan nämnts, att å anmälningsavdelning även skulle finnas en
administrativt-juridiskt bildad ledamot och att detta uppdrag lämpligen kunde anförtros
åt ledamöterna å ämbetsverkets administrativt-juridiska avdelningar, nämligen
varumärkes- och bolagsavdelningarna. Beträffande denne ledamots deltagande
i arbetet å avdelningen borde stadgas, att en patentansökning ej finge avslås eller
förklaras förfallen på annan grund än enbart nyhetshinder eller en. begäran om
prioritet enligt konventionen om internationellt skydd för den industriella äganderätten
ogillas, utan att ifrågavarande ledamot deltagit i ärendets behandling.
I enlighet med vad kommittén nu föreslagit, skulle fyra anmälningsavdelningar
för behandling av patentärenden erfordras med en personal av fyra avdelningschefer,
sexton tekniska ledamöter, rättskuimiga ledamöter, fyra tjänstemän av andra
lönegraden och fyra av första samt biträdande ingenjörer. Att en stadigvarande
39
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 253.
minskning i patentärendenas antal skulle inträda, är högst osannolikt. Såsom av
redogörelsen för patent- och registreringsmyndighetens utveckling framgår, har
farhågan härför föranlett, att ämbetsverkets ordinarie personal hittills endast i
mycket ringa grad ökats. Detta må hava varit förklarligt å en tid, då ämbetsverket
ännu var jämförelsevis nytt och förhållandena å hithörande område icke
erhållit sådan stadga, att den framtida utvecklingen med någon högre Grad av
sannolikhet kunde förutsägas. Ställningen är emellertid nu en annan. Det är snart
tjuguåtta år sedan med den nuvarande patentförordningens ikraftträdande en särskild
patentmyndighet trädde i verksamhet; och är det så långt ifrån, att den erfarenhet,
som under denna tid vunnits rörande ifrågavarande förhållande icke blott hos oss
utan även i utlandet, skulle tyda på någon stadigvarande minskning i patentärendenas
antal, att den tvärtom likasom även industriens otvivelaktiga utveckling i framtiden
giva fullt grundad anledning antaga, att en fortsatt ökning av detsamma är att
förvänta. Givetvis återverkar antalet patentansökningar utomlands på antalet dylika
ansökningar här i landet, då åtskilliga av dem, vilka söka patent i utlandet, söka
motsvarande skydd för sina uppfinningar i Sverige. Beträffande antalet inkomna
patentansökningar i vissa främmande stater under åren 1900—1909 får kommittén
hänvisa till följande sammanställning.
1900 |
1901 |
1902 |
1903 |
1904 |
1905 |
1906 |
1907 |
1908 |
1909 |
1910 |
1911 |
|
Tyskland ...... |
21,925 |
25,165 |
27,565 |
28,313 |
28,360 |
30,085 |
33,822 |
36,763 |
40,312 |
44,411 |
||
Österrike ...... |
6,530 |
6,728 |
6,835 |
6,755 |
6,807 |
6,907 |
7,886 |
8,258 |
8,480 |
9,817 |
_a |
_ |
Danmark ...... Nordamerikas |
1,430 |
1,474 |
1,552 |
1,628 |
1,572 |
1,760 |
1,951 |
1,983 |
1,872 |
2,159 |
— |
— |
förenta stater |
39,673 |
44,088 |
48,320 |
49,289 |
51,168 |
54,034 |
55,676 |
55,679 |
60,142 |
64,408 |
_ |
_ |
Frankrike...... |
12,789 |
12,493 |
12,565 |
13,062 |
13,293 |
13,700 |
14,217 |
14,829 |
14,893 |
15,236 |
— |
_ |
England ...... |
23,922 |
26,777 |
28,976 |
28,832 |
29,678 |
24,478 |
30,002 |
29,040 |
28,598 |
30,603 |
— |
— |
Norge............ |
1,351 |
1,276 |
1,258 |
1,312 |
1,229 |
1,266 |
1,530 |
1,587 |
1,483 |
1,535 |
— |
_ |
Sverige......... |
2,258 |
2,284 |
2,316 |
2,432 |
2,286 |
2,535 |
3,002 |
3,092 |
2,974 |
3,241 |
3,433 |
3,536 |
Erforderlig förstärkning framdeles av arbetskrafterna bör ske på det sätt,
att ledamöternas antal ökas, något som kommittén vill på det kraftigaste betona,
ty endast detta är en riktig utveckling av systemet med granskare såsom ledamöter.
Innan emellertid behovet av nya ledamöter visar sig konstant, torde det böra fyllas
genom förordnande av adjungerade ledamöter, och först när behovet visat sig
konstant, är tiden inne att inrätta nya ledamotsbefattningar. Kommittén vill i
detta sammanhang än en gång framhålla den stora vikten av att ett tillräckligt
antal ordinarie tjänster inrättas. Tages icke tillbörlig hänsyn härtill, kunna aldrig
förhallandena bliva tillfredsställande inom verket. Det antal ordinarie tjänster å
patentavdelningen, som av kommittén föreslagits, anser kommittén vara oundgängligen
erforderligt.»
Enligt kommitténs förslag skulle således patentavdelningen komma Departement
att bestå av fyra avdelningschefer, var och en chef för en anmälnings- c’“''fen
-
40
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 253.
avdelning, samt sexton ledamöter och åtta tjänstemän av lägre grad
eller sålunda 28 ordinarie befattningshavare. Därförutom har kommittén
förutsatt, att biträde av åtta biträdande ingenjörer skulle erfordras.
I allo skulle således å patentavdelningen för granskningsarbetet
erfordras 36 personer. Till jämförelse får jag nämna, att för
närvarande å avdelningen för handläggning av patentärenden finnas
allenast nio ordinarie befattningar. Av den av mig förut åberopade
sammanställningen av den nuvarande personalens fördelning på ämbetsverkets
olika avdelningar framgår emellertid, att å nyssnämnda
avdelning finnas anställda inalles 34 personer med årsarvoden.
Jag får till en början hänvisa till mina förut gjorda uttalanden
angående nödvändigheten att ett fullt tillräckligt antal ordinarie tjänster
inrättas och angående betydelsen av att granskarna deltaga i patentärendenas
avgörande, således intaga ledamots ställning.
För bedömande av det behövliga antalet tjänster bär kommittén
utgått från att 3,600 patentansökningar årligen inkomma till ämbetsverket.
Med fasthållande av principen att granskaren borde vara ledamot
och då 150 ansökningar ansåges kunna av varje ledamot årligen slutbehandlas,
skulle det erforderliga antalet ledamotstjänster vara tjugofyra. Då
det emellertid ur rekryteringssynpunkt vore erforderligt, att granskningsarbete
utfördes jämväl av innehavare av lägre befattningar än ledamots,
har kommittén stannat vid att föreslå sexton ledamotstjänster och åtta
tjänster av lägre grad.
Den avvikelse från nämnda princip, som detta förslag innebär,
anser även jag, på de skäl kommittén anfört, vara av behovet bestämt
påkallad.
Kommittén har beräknat, att med den av kommittén föreslagna
såväl ordinarie som extra personal 4,000 patentansökningar årligen
skulle kunna slutbehandlas. Detta, säger kommittén, är något mera än
det antal patentansökningar kommittén beräknat skola under den närmaste
framtiden årligen inkomma, men med hänsyn till det stora antalet
patentärenden, vilka vid den nya organisationens trädande i kraft med
all sannolikhet kunde antagas vara oavgjorda, vore det nödvändigt ordna
så, att ytterligare ett antal ärenden skulle kunna slutbehandlas. Antalet
oavgjorda patentansökningar vid innevarande års slut torde, enligt vad
jag inhämtat, kunna beräknas till minst 6,000. Med beräkning att 4,000
årligen slutbehandlas och 3,600 årligen inkomma, skulle balansen årligen
minskas med 400, och de oavgjorda ärendena sålunda först vid 1919
års slut hava nedgått till samma antal, vartill de under ett år inkomna
ärendena beräknats, eller 3,600. Såsom kommittén framhållit, är det,
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 253. 41
med hänsyn till prioritetsrättens åtnjutande i främmande länder, ett
önskemål att patentansökningarna skola kunna avgöras inom ett år från
det de inkommit.
Nu torde emellertid med till visshet gränsande sannolikhet kunna
antagas, att antalet årligen inkommande patentansökningar under den
närmaste, framtiden kommer att överstiga 3,600. Den utredning, kommittén
gjort angående patentärendenas antal ej blott hos oss utan även
inom vissa utländska stater under de senare åren, synes mig giva ett
gott stöd för detta antagande. Någon anledning att nu förutsätta ett
omslag, i dessa förhållanden torde icke föreligga; fast mera lära väl
industriens utveckling och den skarpa konferensen komma att ytterligare
driva fram uppfinnarverksamheten.
Aven om genom besvärsavdelningens borttagande och därav föranledda
ändringar i organisationen ett något större arbetsresultat kan
antagas än det av kommittén beräknade, anser jag dock på förut anförda
skäl det av kommittén föreslagna antalet av sexton ledamotsbefattningar
och åtta ordinarie befattningar för biträde med granskningsarbetet
ingalunda vara för högt tilltaget, och då ett större antal under
för handen varande förhållanden lämpligen icke bör ifrågakomma, finner
jag. kommitténs förslag i denna del böra godtagas.
Ej heller har jag något att erinra mot kommitténs förslag om
inrättande av fyra avdelningar med var sin chef.
Beträffande den administrativt-juridiskt bildade ledamotens deltagande
i arbetet å avdelningen har jag redan förut delvis yttrat mig.
Då ämbetsverkets chef, enligt vad mitt organisationsförslag förutsätter,
skall deltaga i varje beslut, varigenom patentansökning avslås eller förklaras
förfallen, föreligger, därest chefen är jurist, icke samma behov
av nämnda ledamots närvaro vid det slutliga avgörandet. Hans biträde
kan dock givetvis vara av behovet påkallad under den förberedande
behandlingen, och har han deltagit i denna, torde lian, på sätt jag förut
yttrat, även böra deltaga i ärendets avgörande. Åven för andra frågor
än nu nämnda kan den rättskunniga ledamotens medverkan bliva erforderlig.
Såväl den tekniska ledamoten som avdelningschefen böra
hava rätt att, där så finnes behövligt, tillkalla den rättskunniga ledamoten.
Beträffande ordnandet av arbetet inom biblioteket har kommittén Biblioteket,
i sitt förslag, till. en början erinrat, hurusom ledamöterna enligt kom- Kommittén.
mitténs av mig biträdda förslag skulle övertaga redigeringen av patentBiliang
till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 196 käft. (Nr 253.) 6
42 Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 253.
skrifterna i de ärenden, som de handlagt, samt att tekniska sekreterarbefattningen
såsom sådan bleve obehövlig i den nya organisationen.
Det arbete med redigeringen av innehållsförteckningen till patentregistret
samt ombesörjandet av patentskrifternas befordran till trycket,
vilket nu utföres av tekniske sekreteraren eller under halm uppsikt,
skulle enligt kommitténs mening lämpligen böra förläggas till biblioteksavdelningen.
Härefter fortsätter kommittén:
»Biblioteket har vunnit allt mer och mer i betydelse och har under de
senare åren besökts av omkring 7,000 personer eller därutöver årligen och torde
för närvarande vara det tekniska bibliotek i huvudstaden, som flitigast anlitas av
allmänheten. Vid 1911 års slut innehöll det omkring 26,500 volymer. Antalet
där befintliga patentskrifter kan beräknas till omkring 2,500,000. Förutom patentskrifterna
införlivas med biblioteket förnämligast tekniska och naturvetenskapliga
arbeten, litteratur på det industriella rättsskyddets område, encyklopedier, spraklexika
samt statsvetenskapliga avhandlingar och tidskrifter. För att komma till
full nytta såväl för verkets personal som för allmänheten är det angelaget, att
bibliotekets innehåll katalogiseras. Härmed har den nuvarande bibliotekarien vant
sysselsatt, men som hans tid under de senare aren till största delen varit upp
tagen av andra offentliga uppdrag, har arbetet därmed avstannat.
Vidare är det angeläget för bibliotekets vidmakthållande, att dess föreståndare
är hemmastadd inom den tekniska litteraturen och följer med det nya
och värdefulla, som utgives, så att han kan föreslå lämpliga bokinkop. h or att
vara allmänheten behjälplig med råd och upplysningar erfordras även tekniska kunskaper.
Tid måste beredas föreståndaren för biblioteket att ägna sig åt arbete med
katalogisering, med studium av nyutkommen litteratur in. m., vartill han ej far
tillräckligt tillfälle, om han ensam skall, under de tider biblioteket hålles öppet,
betjäna allmänheten. .... .
Kommittén, som tänkt sig föreståndaren för biblioteket hora vara en tjänstemän
av andra lönegraden, anser att en ordinarie teknisk tjänsteman av första
lönegraden jämväl bör vara där anställd. Denne tjänsteman skulle då även biträda
med utgivandet av ovannämnda innehållsförteckning till patentregistret samt korrekturläsning
av patentskriftema, vilka arbeten böra uttöras av en tekniskt bildad
person.^ kvinnpga biträde, som varit anställt hos tekniske sekreteraren, beliöves
fortfarande huvudsakligen för biträde med korrekturläsning, för uppsättande efter
koncepten till kungörelserna om utlagda patent av rubriker å patentbeskrivningarna,
dvs uppgifter om patenthavares namn, postadress m. in. samt för upprättande
efter’ koncepten till de beviljade patenten av lappregister upptagande de uppgifter
såväl om patentliavarnas namn som om uppfinningarnas beskaffenhet, vilka skola införas
i berörda förteckning. , .
Då biblioteket, såsom ofta är fallet, är fullt besatt med besökande, au det
behövligt att den tjänsteman, som skall betjäna allmänheten, har en extra ordinarie
tjänsteman till sitt biträde. Denne tjänsteman är ock behövlig xör sortering av
böcker till bindning och utförande av varjehanda expeditionsarbeten ä biblioteket.
43
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 253.
Kommittén har därför ansett den för närvarande å biblioteket anställde amanuensen
fortfarande vara där behövlig. Någon bestämmelse om huruvida denne bör vara
tekniker eller administrativt utbildad, synes ej böra meddelas, då det kan bero på
omständigheterna för tillfället, om den ene eller den andre är för dessa göromål
mest lämpad.
Den personal, som alltså enligt kommitténs förslag skulle erfordras för utförande
av de göromål, som förlagts till biblioteket, vore, förutom föreståndaren,
en ordinarie tjänsteman av första lönegraden, ett kvinnligt skrivbiträde av lägre
avlöningsgrad samt en amanuens.»
Mot kommitténs förslag rörande antalet tjänstinnehavare å biblioteket
har jag icke funnit anledning till invändning. Ämbetsverkets
bibliotek är redan nu synnerligen rikhaltigt och tillföres alltjämt stora
mängder av värdefull patentlitteratur. Detta gör, att ej blott ämbetsverkets
egen personal utan även allmänheten kan i biblioteket beredas
tillfälle att bedriva ingående studier inom alla områden av tekniken.
Under sådana förhållanden har jag ansett det vara angeläget att tillse,
att vid en omorganisation av ämbetsverket biblioteket blir så tillgodosett
med arbetskrafter, att det med deras hjälp kan bliva de besökande
till det verkliga gagn, vartill det är avsett. Frågan om avlöningarna
för ämbetsverkets tjänstemän skall jag i ett sammanhang behandla.
Vid sidan av den tekniska behandlingen av patentärendena står,
såsom jag redan förut framhållit, arbetet med förandet av de statistiska
anteckningar, vilka ämbetsverket finner erforderliga för vinnande av
nödig översikt över ärendenas behandling inom verket samt patentoch
registreringsverkets utveckling, ävensom arbetet med patentansökningarnas
och patentskrifternas klassificering. Dessa arbetsuppgifter utföras
å verkets s. k. statistiska avdelning.
Efter en utförlig redogörelse för det mycket vittomfattande arbetet
å denna avdelning framhåller kommittén såsom sin mening, att
klassificeringsarbetet och förandet av de statistiska anteckningarna lämpligen
kunna fortfarande förenas. Med hänsyn till vissa ändringar i
fråga om klassificeringen, som patent- och registreringsverket nyligen
beslutat, skulle arbetet med densamma komma att ej oväsentligt förminskas.
Därtill komme, att en del arbete, som ej hänförde sig direkt till statistiken
men nu utfördes i samband därmed, lämpligen borde förläggas
till kansliet. Behovet av arbetskrafter för ifrågavarande göromål komme
därför att minskas. Enligt kommitténs mening erfordrades en föreståndare
och ett kvinnligt biträde, vilket med hänsyn till beskaffenheten av det
Departe
mentschefen.
Statistiska
och klassificeringsarbetet.
Kommittén.
Departe
mentschefen.
*
Kommittén,
Departe
mentschefen.
44 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 253.
henne åliggande arbete — biträde med de statistiska anteckningarna —
borde vara av högre avlöningsgrad, ävensom extra personal, av vilken
en borde vara biträdande ingenjör. Det läge i sakens natur, att klassificeringen
och dess behöriga handhavande skulle vara av stor betydelse
för arbetet inom ämbetsverket. Kompetensfordringarna för den, som
hade att ansvara för klassificeringen, ansåge kommittén böra vara desamma
som för dem, vilka hade till åliggande att granska patentansökningar.
Med hänsyn härtill och då föreståndaren för ifrågavarande avdelning
jämväl skulle förestå det statistiska arbetet, ansåge kommittén,
att nämnda föreståndare borde vara en tjänsteman av andra lönegraden.
Ledarna för klassificeringsarbetet i Tyskland intoge ledamots ställning.
Mot kommitténs förslag angående organisationen av ifrågavarande
avdelning har jag icke något att erinra. Till avlöningsfrågan skall jag
senare återkomma.
Administrativa och varnmärkesavdelningen.
Härefter övergår jag till den andra huvudavdelningen inom ämbetsverket,
nämligen administrativa och varumärkesavdelningen.
För handläggning av administrativa ärenden samt ärenden rörande
registrering av varumärken och av mönster och modeller har
kommittén ansett det böra anordnas eu avdelning, vars personal, då
därunder skulle inbegripas kassakontor, registratorskontor och kansli,
borde utgöras av en avdelningschef, eu ledamot, eu sekreterare, tre
första gradens tjänstemän, två kvinnliga skrivbiträden av högre avlöningsgrad
och fem kvinnliga skrivbiträden av lägre avlöningsgrad samt
extra personal, förslagsvis beräknad till tre amanuenser.
Här möter till en början den förändringen i nuvarande förhållanden,
att registreringen av mönster och modeller, som för närvarande
tillhör tekniske sekreterarens handläggning, skulle överflyttas till ifrågavarande
avdelning. Häremot har jag icke något att invända. På sätt
förut omnämnts, skulle genom en omläggning av de göromål, som nu
tillhöra tekniska sekreterare tjänsten, denna icke bliva behövlig i den
nya organisationen. Vad angår den av kommittén föreslagna personalen,
skall jag därtill återkomma vid behandlingen av kommitténs
detaljförslag till fördelningen av arbetet å avdelningen.
45
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 253.
Kommittén har beträffande särskilt de administrativa ärendenas
behandling och den därför erforderliga personal i huvudsak anfört
följande:
»Enligt 14 § i ämbetsverkets instruktion har notarien på bolagsavdelningen
motsvarande åligganden i fråga om inkommande handlingar rörande registrering
av bolag och i fråga om uppbörden och redovisningen av de för dessa registreringar
inflytande avgifter, som tillkomma registrator!! och arkivarie!! beträffande
övriga till ämbetsverket inkommande handlingar och inflytande avgifter.
För närvarande finnas sålunda två tjänstemän inom verket, som hava till
åligganden att mottaga och bokföra inkommande handlingar samt att därjämte omhänderhava
uppbörd och redovisning av inflytande avgifter. Detta synes kommittén
vara mindre lämpligt. Att en sådan anordning kom till stånd vid aktiebolagsregistreringens
förläggande till patent- och registreringsverket, torde huvudsakligen
hava föranletts av att registrator!! och arkivarien redan då var så överhopad av
göromål, att ytterligare arbete icke kunde påläggas honom. Vid omorganisationen
av verket bör det enligt kommitténs förmenande ordnas så, att en för hela verket
gemensam registrator mottager och bokför alla till verket inkommande handlingar.
Kassagöromålen hava numera tagit en sådan omfattning, att en särskild kassörstjänst,
med åliggande tillika att föra verkets räkenskaper, är erforderlig.
Eegistratorns nuvarande skyldighet att föra de diarier, som äro behövliga
för vinnande av nödig översikt över ärendenas handläggning hos verket, att ombesörja
expeditionen av utgående skrivelser samt att ordna och förvara de akter
och handlingar, som i avvaktan å svar på givna förelägganden äro liggande hos
verket, bör icke vidare fortfara, då det redan nu är omöjligt för honom att i varje
detalj övervaka detta arbete och svara för att alla handlingar komma på sin rätta
plats. Kommittén vill endast erinra om att varje veckas patentsession omfattar
400 å 500 ärenden. De under behandling varande ärendenas mängd och deras fördelning
bland ett flertal tjänstemän öka behovet av noggrannhet och omfattning i
fråga om de anteckningar, som måste göras för att i varje ögonblick kunna erhålla
besked om, var ett ärende är att finna och på vilken punkt behandlingen står.
Det har ifrågasatts, att patentavdelningens anmälningsavdelningar själva skulle
ombesörja den å varje avdelning erforderliga diariiföringen, expeditionen av utgående
skrivelser samt förvarandet av akter, vari svar å givna förelägganden avvaktades.
Av två skäl har denna tanke övergivits. Dels har det ansetts önskvärt, att de
tekniska tjänstemännen framdeles såsom hittills, så vitt ske kan, befrias från sådant
arbete, som ej fordrar teknisk sakkunskap, så att de så odelat som möjligt kunna
ägna sin tid åt den tekniska behandlingen av patentärendena. Dels skulle det säkerligen
bliva obekvämt och tidsödande för allmänheten, som oupphörligen behöver
tillgång till sina ansökningshandlingar eller upplysning angående sina ärenden, om
akterna vore spridda å de olika avdelningarnas kanslier. Det har därför befunnits
mest ändamålsenligt, att för patentärendena anordnas ett gemensamt kansli, där
diariiföringen och expeditionen ombesörjas samt akterna förvaras. Dit skulle ock
förläggas en del av det arbete, som nu utföres å statistiska avdelningen.
Då kommittén anser inrättandet av en kassörsbefattning vara av behovet
påkallat, är, såsom ovan nämnts, detta föranlett av den omfattning, kassagöromålen
Administrativa
ärenden.
Kommittén.
Allmänna
synpunkter.
Kassören.
46
Registrator!!
och registratorsexpeditionen.
Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 253.
numera tagit. Till verket inflytande avgifter utgjorde år 1911, oberäknat hyror för
ämbetsverkets fastighet, 531,558 kronor 2 öre, och verkets utgifter för samma år
uppgingo till 438,893 kronor 22 öre. Avgifterna hava mottagits av registrator!!
och notarien å bolagsavdelningen, varjämte de haft att av omhänderhavda medel
bestrida de utgifter, varom ämbetsverket lämnat föreskrift.
För tvenne veckor, nämligen den 8—13 juli och den 21—26 oktober 1912,
har antalet inkomna kassaposter räknats. De uppgingo under dessa veckor å patentavdelningen
till resp. 203 och 258 samt å bolagsavdelningen till resp. 98 och
49. Mängden av dagligen inkommande avgifter och handlingar gör det rent av
omöjligt att vid en och samma, expedition sköta kassa- och registratorsgöromålen,
så att allmänheten blir betjänad på ett tillfredsställande sätt. Det är vidare behövligt
av skäl, som senare vidare skola utvecklas, att den nuvarande bokhållaretjänsten
mera uteslutande blir en befattning för biträde vid granskning av varumärken
och skötandet av det därför erforderliga granskningsmaterialet, varför bokhållarens
åligganden att föra verkets räkenskaper och granska till verket inkommande
räkningar lämpligen böra överflyttas till kassören. Ä kassakontoret bör
såsom kassakontrollant anställas ett kvinnligt biträde. I den mån hennes tid ej
blir fullt upptagen av kassagöromål, bör hon även biträda med andra skrivgöromål.
De åligganden, som skulle tillhöra kassakontoret, vars personal borde utgöras
av en kassör och räkenskapsförare samt ett kvinnligt biträde såsom kassakontrollant,
skulle huvudsakligen vara att mottaga alla till patent- och registreringsverket
inflytande avgifter och därå lämna kvitto enligt meddelade föreskrifter, att, då
avgift skall åtfölja handling, som till verket ingives, å handlingen anteckna det belopp,
som betalts, att i patentregistret göra anteckning om inbetalta årsavgifter, att
verkställa de utbetalningar, varom verket lämnar föreskrift, att granska till verket
inkommande räkningar, att föra förteckning över verkets inventarier, att föra
förfallobok över meddelade patent, samt att uppgöra förteckning över patent, som
skola förklaras förfallna.
Såsom ovan nämnts, bör en del registrator! nu åliggande göromål överflyttas
till kansliet. Detta blir så mycket nödvändigare, som antalet besökande å registratorskontoret
högst betydligt kommer att ökas, då han även skall mottaga inkommande
handlingar rörande registrering av bolag. Enligt räkning, som kommittén
låtit verkställa, inkommo under två veckor år 1912 sammanlagt å patentavdelningen
och bolagsavdelningen 704 resp. 606 ärenden, vilket gör ett medeltal av
109 ärenden för varje söckendag. Under de tider, registratorskontoret hålles öppet
för allmänheten, är det att vänta, att registrator^ verksamhet till största delen
kommer att tagas i anspråk för allmänhetens betjänande.
Registratorn skulle komma att huvudsakligen få till åliggande att mottaga
och bokföra alla till verket inkommande handlingar, att föra patent-, varumärkesoch
mönsterregistren, att tillhandagå ämbetsmyndigheter och enskilda med de upplysningar
i tjänsten, han må vara i tillfälle att lämna, på begäran utfärda diariibevis
och andra bevis samt meddela och bestyrka avskrifter eller utdrag av patent-,
varumärkes- och mönsterregistren samt av hos verket befintliga handlingar, ävensom
utfärda sådana intyg, varom i 3 och 9 §§ varumärkeslagen förmäles, att i
de fall, där sådant bör äga rum, med stämpelpapper belägga ämbetsverkets utgående
expeditioner samt redovisa därför inflytande medel ävensom uppbära och redo
-
47
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 253.
visa lösen för av honom utfärdade bevis eller avskrifter eller utdrag ur registren,
att förse nya patent-, varumärkes- och mönsteransökningar med föreskrivna omslag
och å dem göra de anteckningar, som å dem skola anbringas, samt att omhänderhava
ämbetsverkets blankettförråd och skrivmaterialier.
Registratorn har för närvarande icke obetydliga extra inkomster, vilka utgöras
dels av stämpelprovision och dels av expeditionslösen.
Enligt tjänstförrättande registratorns till kommittén ingivna redogörelse,
vilken ej kunnat omfatta mer än fyra år, enär förutvarande registratorn år 1907
avlidit, hava registratorns extra inkomster under åren 1908—1911 ställt sig ungefärligen
såsom följande tabell utvisar.
År |
Expeditions- lösen |
Stämpel- provision |
Summa extra inkomster |
Avgår |
Behållning inkomster |
|||||
Kr. |
ö. |
Kr. |
Ö. |
Kr. |
ö. |
Kr. |
ö. |
Kr. j ö. |
||
1908 |
4,560 |
770 |
_ |
5,380 |
560 |
4,770 |
||||
1909 |
4,650 |
— |
415 |
— |
5,065 |
— |
550 |
— |
4,515 |
— |
1910 |
5,000 |
— |
432 |
25 |
5,432 |
25 |
600 |
— |
4.832 |
25 |
1911 |
5,289 |
50 |
462 |
5,751 |
50 |
689 |
50 |
5,062 |
— |
I följd av vidtagna ändringar i stämpelförfattningen beträffande provisionen
torde densamma numera få anses utgöra allenast skälig gottgörelse för det med
stämpelförsäljningen förenade bestyr och ansvar. I varje fall anser kommittén sig
ej äga anledning att härutinnan föreslå någon ändring, vad registratorn angår.
I fråga om expeditionslösen har vid genomförande av nya löneregleringar för
rikets hovrätter och nedre justitierevisonen sådan tjänstemännen tillkommande lösen
i allmänhet avskaffats. Det har nämligen ansetts, att det arbete, som betalts med
dylik lösen, i allmänhet vore av beskaffenhet att böra hänföras till tjänsteåligganden,
som skulle fullgöras mot avlöning å stat. Kommittén håller ock före, att det
arbete, som i patent- och registreringsverket betalas med lösen, är av ovan angivna
beskaffenhet, varför rätten till dylik expeditionslösen icke vidare bör av vederbörande
bibehållas. Kommittén får anledning återkomma till denna fråga i sammanhang
med omnämnandet av notariens å bolagsavdelningen åligganden.
Vid bifall till kommitténs förslag i förevarande hänseende måste naturligen
renskrivningskostnad och övriga med ifrågavarande expeditioner förenade kostnader
utgå av ämbetsverkets medel. Då verkets utgifter bestridas och allt fortfarande
lära komma att bestridas av till verket inflytande avgifter, bör expeditionslösen
redovisas till ämbetsverkets kassakontor. Någon ersättning till registratorn för
mistade sportelinkomster behöver ej ifrågakomma, då den ordinarie registratorn
allt sedan sin utnämning varit adjungerad ledamot å bolagsavdelningen och således
icke själv uppburit dessa extra inkomster.
Till biträde åt registratorn böra anställas två kvinnliga biträden av lägre
Kansliet.
48 Kung!» Majds Nåd. Proposition Nr 253.
avlöningsgrad. Det ena biträdet skulle huvudsakligen biträda med expeditionsgöromålen
och sortera de inkommande handlingarna samt införa de nya ansökningarna
i de skilda diarier för patentansökningar, varumärkes- och förnyelseansökningar,
mönsteransökningar och bolagsärenden, som å registratorskontoret böra föras. Särskilt
i patentärenden önska ombuden i allmänhet för sin bokföring att genast få
upplysning om ärendenas diariinummer och detta är även till nytta för ämbetsverket,
ty om kompletteringshandlingar inkomma, innan någon skrivelse i ärendet
avlåtits från patent- och registreringsverket, kan diariinumret å kompletteringsliandlingarna
angivas, varigenom arbetet med att eftersöka, till vilket ärende handlingarna
höra, besparas.
Det andra kvinnliga biträdet skulle huvudsakligen hava till åliggande att
biträda med registrens förande samt att utskriva begärda bevis, avskrifter, prioritetshandlingar
m. in. Hon borde vidare i kontrolleringssyfte, på sätt som lär ske
exempelvis i nedre justitierevisionen, utlämna, bokföra och mottaga betalning för
do expeditioner, för vilka expeditionslösen skall utgivas. Inom vissa tider skulle
de influtna beloppen av registratorn redovisas till ämbetsverkets kassakontor.
Kansliet skulle, på sätt förut nämnts, komma att övertaga en del av registratorns
nuvarande göromål och av de göromål, som nu tillhöra ledamoten och sekreteraren
för handläggning av administrativa frågor, varjämte kansliet skulle övertaga
en del av statistiska avdelningens göromål.
Föreståndare för ämbetsverkets nuvarande kansli är den administrative sekreteraren.
Den tjänsteman, som skulle stå i spetsen för det nyorganiserade kansliet,
bör även hava sekreterares tjänsteställning och helt naturligt bör han då också
övertaga de hithörande sekreterargöromålen. Ehuru det kunde ifrågasättas, huruvida
ej kansliet borde vara gemensamt för hela ämbetsverket, har denna tanke
dock av praktiska hänsyn måst övergivas, då de ärenden, vilkas handläggning tillhör
patent- och registreringsverkets verksamhetsområde, fordra en helt olikartad
behandling. Yad bolagsärenden angår, inkommer dagligen ett flertal nya anmälningar
i äldre ärenden, varför handlingarna i dessa böra finnas lätt tillgängliga för
avdelningens tjänstemän. Liknande skäl finnas även i fråga om varumärkes- och
mönsterärenden. Kansliets göromål hava därför inskränkts att i huvudsak endast
angå patentärenden. Sådana åtgärder med patentärenden, som nu av den administrative
sekreteraren, visserligen nominellt efter föredragning inför chefen men faktiskt
av honom ensam vidtagas, då av verket en gång för alla fastställda principer ej
rubbas, nämligen meddelanden av anstånd med besvarande av givna förelägganden
eller med ansökningars utläggande för allmänheten samt förelägganden att inkomma
med felande handlingar såsom beskrivningar eller ritningar, vilka erfordras för att
vederbörande ärende skall kunna underkastas teknisk granskning, böra för framtiden
kunna ombesörjas av kansliföreståndaren antingen direkt eller i tveksamma
fall efter föredragning inför avdelningens chef.
De åligganden, som borde komma att tillhöra kansliet, skulle huvudsakligen
bliva: att ombesörja den bokföring, som erfordras för vinnande av nödig översikt
över patentärenden; att ordna och vårda alla handlingar och akter, som tillhöra
patentavdelningens arkiv; att hava vård om de patentansökningar, som vila i avvaktan
å svaromål, och, då svaromål inkomma, bilägga dem vederbörande akter;
att tillhandahålla verkets tjänstemän och allmänheten de handlingar i patentärenden,
vartill de behöva tillgång; att, innan patentärende överlämnas till teknisk gransk
-
49
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 253.
ning, i formellt hänseende granska handlingarna; att svara för utskrivning, kollationering
och expediering av verkets utgående expeditioner i patentärenden; att enligt
av verket fastställda grunder meddela anstånd med svaromål i patentärenden
samt, då patentärende icke är i det skick, att det kan underkastas teknisk granskning,
delgiva sökanden de anmärkningar, som böra framställas; att föra verkets
protokoll, där dessa ej skola föras av annan tjänsteman; att för översikt av arbetet
å patentavdelningens anmälningsavdelningar utarbeta rapporter över balanserade och
behandlade ärenden ävensom de övriga arbeten, som ej direkt hänföra sig till statistiken
men nu utföras å statistiska avdelningen, och vilka ämbetsverket finner
böra lämpligen förläggas till kansliet; att föra matrikel över den hos ämbetsverket
anställda personalen, samt att biträda med uppsättning av de expeditioner i patentärenden,
som ämbetsverket beslutar skola till kansliet överlämnas.
Såsom biträde åt sekreteraren har kommittén ansett tre kvinnliga biträden,
ett av högre och två av lägre avlöningsgrad, samt två amanuenser vara erforderliga.
Det kvinnliga biträdet av högre avlöningsgrad skulle hava vård om de hos kansliet
förvarade patentakterna samt tillhandagå allmänheten, som behöver tillgång till dessa
akter. Vidare skulle hon biträda med expeditionsgöromål och hava vården om arkivhandlingarna.
De båda skrivbiträdena av lägre avlöningsgrad skulle vart och ett sköta den
erforderliga bokföringen för två av de tekniska anmälningsavdelningarna samt biträda
med upprättandet av rapporter över handlagda ärenden m. m.»
Vad kommittén i nu anförda delar yttrat och föreslagit har icke Departementsföranlett
någon erinran från min sida. Särskilt vill jag framhålla kom- cMenmitténs
uttalande därom, att den rätt till expeditionslösen, som för närvarande
tillkommer tjänstemän i patent- och registreringsverket, icke
bör vid en ny lönereglering bibehållas. Detta är i överensstämmelse
med vad i motsvarande fäll ägt rum vid löneregleringar för andra
ämbetsverk. Därvid har emellertid, om vederbörande tjänsteman kvarstått
på gammal stat, ersättning för den mistade sportelinkomsten beretts
denne. Av skäl, som av kommittén anförts, torde någon sådan ersättning
icke behöva förekomma beträffande den tjänsteman, varom nu
närmast är fråga, eller ämbetsverkets registrator. På skäl kommittén anfört,
anser jag, att ifrågavarande inkomster böra komma ämbetsverket
till godo.
Jag övergår härefter till att redogöra för kommitténs förslag, så Varumärkesvitt
angår varumärkes- och mönsterregistreringen; och får jag till en °Cärendenter
början åberopa av kommittén upprättad summarisk översikt över dylika
ansökningar och i sådana ärenden meddelade beslut.
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 196 höft. (Nr 253.)
7
50
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 253.
V arumärken.
År. |
Inkomna ansök- ningar. |
Slutbehandlade ansökningar |
Regi- strerade förnyel- ser. |
Övriga b |
s 1 u t. |
Summa |
|||||||
Regi- strerade märken. |
Avslagna, återtagna och förfallna. |
Summa av- gjorda. |
Över- låtna märken. |
Avförda märken. |
Före- läggan- den. |
An- stånd. |
Underdåniga utlåtanden. |
Skrivelser till myndigheter |
Diverse beslut. |
||||
1885 |
3,201* |
3,133* |
29 |
3,162 |
__ |
_ |
_ |
_ |
— |
— |
- '' |
3,162 |
|
1886 |
261 |
260 |
27 |
287 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
287 |
1887 |
203 |
177 |
10 |
187 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
187 |
|
1888 |
207 |
187 |
26 |
213 |
_ |
Under |
lassa år fördes ej anteckningar över antalet av övriga f |
213 |
|||||
1889 |
169 |
155 |
7 |
162 |
— |
i varumärkesärenden meddelade beslut. |
162 |
||||||
1890 |
217 |
201 |
20 |
221 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
221 |
1891 |
209 |
164 |
29 |
193 |
45 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
238 |
1892 |
200 |
195 |
16 |
211 |
5 |
13 |
3 |
70 |
9 |
1 |
12 |
6 |
330 |
1893 |
213 |
188 |
19 |
207 |
5 |
— |
— |
61 |
9 |
1 |
— |
12 |
295 |
1894 |
268 |
247 |
31 |
278 |
257 |
10 |
2 |
162 |
4 |
8 |
1 |
3 |
725 |
1895 |
340 |
279 |
52 |
331 |
586 |
9 |
565 |
191 |
49 |
5 |
58 |
3 |
1,797 |
1896 |
347 |
304 |
44 |
348 |
148 |
35 |
113 |
194 |
31 |
6 |
46 |
25 |
946 |
1897 |
660 |
362 |
130 |
492 |
108 |
26 |
191 |
283 |
''30 |
10 |
11 |
31 |
1,182 |
1898 |
516 |
482 |
146 |
628 |
97 |
12 |
81 |
229 |
44 |
29 |
17 |
32 |
1,169 |
j 1899 |
445 |
400 |
81 |
481 |
100 |
54 |
71 |
260 |
41 |
14 |
17 |
62 |
1,100 |
1900 |
380 |
328 |
69 |
397 |
85 |
47 |
90 |
226 |
37 |
12 |
18 |
53 |
965 |
1901 |
546 |
398 |
96 |
494 |
129 |
51 |
79 |
343 |
36 |
12 |
13 |
41 |
1,198 |
1902 |
563 |
465 |
102 |
567 |
85 |
35 |
98 |
344 |
47 |
11 |
16 |
48 |
1,251 |
1903 |
586 |
493 |
100 |
593 |
197 |
287 |
92 |
365 |
79 |
12 |
5 |
60 |
1,690 |
1904 |
623 |
536 |
118 |
654 |
266 |
37 |
152 |
356 |
80 |
10 |
9 |
65 |
1,629 |
1905 |
884 |
612 |
142 |
754 |
648 |
105 |
262 |
464 |
49 |
15 |
16 |
53 |
2,366 |
1906 |
874 |
695 |
207 |
902 |
264 |
79 |
176 |
644 |
64 |
16 |
24 |
79 |
2,148 |
1907 |
982 |
730 |
207 |
937 |
337 |
37 |
179 |
657 |
96 |
14 |
188 |
89 |
2,534 |
1908 |
931 |
737 |
218 |
955 |
354 |
77 |
242 |
582 |
148 |
9 |
245 |
146 |
2,758 |
1909 |
1,141 |
864 |
212 |
1,076 |
296 |
39 |
205 |
787 |
132 |
25 |
277 |
in |
2,948 |
1910 |
1,269 |
1,020 |
253 |
1,273 |
251 |
57 |
147 |
902 |
195 |
14 |
305 |
97 |
3,241 |
1911 |
1,490 |
1,153 |
358 |
1,511 |
343 |
247 |
193 |
1,046 |
210 |
29 |
380 |
89 |
4,048 |
* Inberäknade 1,746 äldre järnstämplar, utan ansökning registrerade enligt varumärkeslagens 15 §,
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 253.
51
Mönster och modeller.
Inkomna ansökningar. |
Antal ansökningar, som nedan-stående år |
Besvär hos Kungl. Maj:t. |
Påföljd av besvär. |
||||
regi- strerats. |
av- slagits. |
åter- tagits. |
för- fallit. |
||||
1900 |
29 |
13 |
10 |
||||
1901 |
24 |
19 |
6 |
— |
1 |
2 |
ej ändr. |
1902 |
33 |
11 |
4 |
— |
2 |
— |
— |
1903 |
34 |
43 |
3 |
— |
1 |
1 |
d:o |
1904 |
32 |
26 |
2 |
— |
— |
— |
— |
1905 |
20 |
16 |
4 |
— |
6 |
1 |
d:o |
1906 |
22 |
19 |
2 |
— |
— |
— |
— |
1907 |
30 |
19 |
4 |
— |
— |
— |
— |
1908 |
47 |
38 |
6 |
2 |
3 |
— |
— |
1909 |
25 |
20 |
4 |
2 |
— |
— |
— |
1910 |
41 |
35 |
5 |
1 |
— |
___ |
d:o |
1911 |
36 |
30 |
9 |
—- |
— |
1 |
d:o |
Kommittén anför beträffande nu förevarande grenar av ämbetsverkets
verksamhet i övrigt följande:
»Beträffande därefter den del av patent- och registreringsverkets verksamhet,
som avser registreringen av varumärken samt av mönster och modeller, är, såsom
ovan nämnts, för närvarande den administrative sekreteraren föredragande för varumärkesärenden
och den tekniske sekreteraren föredragande för mönsterärenden.
Bokhållaren biträder med den förberedande granskningen av varumärkesärenden
och en biträdande ingenjör med mönsterärendenas granskning. Ärendena föredragas
inför verkets chef, som är ensam beslutande med rätt för föredraganden att,
om beslutet bliver avvikande från hans mening, låta anteckna densamma till protokollet.
Kommittén föreslår nu, att dessa ärenden skola beredas och föredragas av
en ledamot i verket inför chefen för administrativa och varumärkesavdelningen,
vilken skulle äga ensam besluta med rätt för föredraganden att till protokollet låta
anteckna sin avvikande mening. Besvär mot besluten skulle upptagas av besvärsavdelningen.
Även för dessa ärenden skulle således inom verket finnas en anmälningsavdelning
och en besvärsavdelning.
Yarumärkes- och mönsterärendenas behandling å anmäiningsavdelningen komme
att bliva en annan än patentärendenas; dels skulle avdelningschefen taga del även
i de förberedande besluten och dels skulle ärendena avgöras av avdelningschefen
ensam i stället för såsom patentärendena å en av ordföranden och minst två ledamöter
bestående avdelning efter flertalets mening.
Den förberedande behandlingen av varumärkes- och mönsterärendena har
icke på samma sätt som i fråga om patentärendena till syfte att åstadkomma en
Kommittén.
52
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 253.
utredning av ärendena. I förstnämnda ärenden äro i allmänhet skyddsanspråken,
då de inkomma, så preciserade, att genast kan prövas, huruvida eller i vilket omfång
skyddet kan meddelas, och de förberedande besluten giva i allmänhet sökanden
bestämt besked om skyddsanspråkets berättigande enligt ämbetsverkets åsikt.
Då avdelningschefen är ensam beslutande vid ärendets avgörande, är det därför
riktigt, att han även fattar de förberedande besluten.
I fråga om varumärkes- och mönsterärendena, vilka i allmänhet ej äro av
så invecklad natur som patentärendena, och vilka i högre grad än dessa fordra en
snabb behandling, skulle den kollegiala formen för ärendenas avgörande bliva onödigt
tung. I besvärsavdelningen komma ärendena att behandlas på samma sätt som
patentärendena, nämligen inför ett kollegium, bestående av ordföranden och minst
fyra ledamöter, samt besluten att fattas efter flertalets mening. Då verkets chef
är ordförande i besvärsavdelningen, kan han ej deltaga i dessa ärendens behandling
å anmälningsavdelningen. Såsom rättskunnig ledamot å besvärsavdelningen skulle,
då chefen för varumärkes- och mönsteravdelningen är jävig, alltid inträda chefen
för bolagsavdelningen, varjämte såsom icke ständiga ledamöter skulle tjänstgöra
handelskunniga eller konstindustrielit sakkunniga personer.
Varumärkesregistreringens ökade omfattning här i landet under de senare
åren fordrar för dessa ärendens beredning och föredragning en ledamot, vars förnämsta
uppgift måste bliva att ägna sig åt dessa ärendens behandling. Den summariska
översikten över i. varumärkesärenden meddelade beslut visar, huru beslutens
antal vuxit. I den allt skarpare konkurrensen inom näringslivet har varumärkenas
betydelse allt mer ökats, då de befunnits vara ett viktigt medel att väcka och
bibehålla allmänhetens uppmärksamhet på de varor, å vilka de användas. Mindre
nogräknade konkurrenter söka ej sällan att så mycket som möjligt efterlikna väl
inarbetade märken och att inkräkta på sådana märkens skyddsområde. Det är
därför av synnerlig vikt, att dessa ärenden få en omsorgsfull behandling, så att å
ena sidan de registrerade märkenas skyddsrätt vederbörligen tillgodoses och å andra
sidan rättmätiga anspråk, då det gäller nya märken, ej avvisas.
Registreringen av utländska märken kan endast ske efter avslutade konventioner
om ömsesidigt skydd med de främmande staterna. Detta nödvändiggör ett
ingående studium av utländsk lagstiftning inom detta område och aktgivande på
skeende förändringar och nyordningar.
Förutom varumärkesregistreringen skulle även mönsterregistreringen överlämnas
till denne ledamots föredragning. Till hans åliggande skulle även höra att
vara rättskunnig ledamot å anmälningsavdelning för patentärenden, om å en eller
flera avdelningar torde böra bestämmas av verkets chef. Slutligen borde av verkets
chef till hans handläggning kunna överlämnas vissa allmänna ärenden såsom besvarande
av förfrågningar från enskilda. Dessa ärenden äro visserligen av ganska
enkel beskaffenhet, men det fordras omdöme och urskilning för att de besked, som
lämnas, skola å ena sidan bliva för vederbörande så upplysande som möjligt, men
å andra sidan ej innehålla sådant, som kan misstydas.
Under ledamoten böra anställas en första grads tjänsteman, ett kvinnligt
biträde av högre avlöningsgrad och en amanuens.
Det har redan tidigare framhållits, hurusom bokhållarens tid mer och mer
upptagits av bestyret med den första granskningen av varumärkesärendena samt
ordnandet och vården av det därför erforderliga granskningsmaterialet. Med den
53
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 253.
ökning av varumärkesansökningar, som de senaste åren inträtt, bär detta arbete
ökats i synnerligt hög grad. Ju större antalet registrerade varumärken bliver,
desto mera måste granskningsmaterialet specialiseras och nya hjälpmedel utfinnas
för att göra granskningen fullt effektiv. Det är därför av den största vikt, att
granskningsmaterialet vidmakthålles och oavbrutet förbättras. En första grads
tjänstebefattning fordras härför, vars innehavare så gott som uteslutande får ägna
sig åt detta arbete. Sedan mönsterregistreringen förlagts till denna avdelning,
torde dock första granskningen av ansökningar om registrering av mönster även
kunna anförtros åt denne tjänsteman. Till hjälp åt bokhållaren är för närvarande
anställt ett kvinnligt biträde. Hennes biträde är av stor betydelse, ty utom att
detta behöves till följd av arbetets mängd, är det angeläget, att hon uppfostras
att bliva så förtrogen med granskningsmaterialet, att hon kan lära sig att självständigt
verkställa den förberedande granskningen och bedöma, å vilka kartor ett
registrerat figurmärke bör anbringas, samt sålunda vid förfall för den ordinarie
tjänsteinnehavaren utföra dennes arbete. Därtill fordras långvarig övning och god
urskillning. _ För närvarande granskas märkena jämnsides av bokhållaren och det
kvinnliga biträdet på sådant sätt, att de var för sig till föredraganden angiva de
märken, de anse förete likhet med det till granskning föreliggande märket. Härigenom
vinnes, såväl att granskningen blir tillförlitligare som att det kvinnliga biträdet
får erfarenhet i granskningsarbetet.
Ett kvinnligt biträde för ovan omförmälda arbeten bör bibehållas och med
hänsyn till arbetets vikt och det omdöme och urskillning, som därför erfordras,
anser kommittén, att detta biträde får en mera kvalificerad uppgift och därför bör
vara av högre avlöningsgrad.
_ Amanuensen skulle biträda ledamoten med uppsättning, kollationering och
expediering av utgående skrivelser ävensom med förandet av de diarier, som för
vinnande av översikt över ärendena befinnas erforderliga.
Avdelningens chef skulle, såsom ovan nämnts, vara ensam beslutande i de
registreringsärenden, som föredragas för honom, och borde han i allmänhet även
vara skyldig att genomgå handlingarna i ärendet. I tveksamma fall, då fråga vore
om tekniska spörsmål, skulle därjämte biträde kunna påkallas av någon bland
anmälningsavdelningamas för patentärenden tekniska ledamöter. I än högre grad
än för föredraganden gäller det för avdelningens chef att följa den utländska lagstiftningen
och lagskipningen inom nu ifrågavarande grenar av det industriella rättsskyddet.
Avdelningschefens tid kommer emellertid att i betydande omfattning upptagas
av andra göromål än sådana, som avse varumärkes- och mönsterärenden. Han
skulle utöva förmanskap över personalen å administrativa och varumärkesavdehiingen
samt öva tillsyn över samtliga till avdelningen hörande ärendens behöriga gång.
Han borde ock hava närmaste uppsikten över det statistiska arbetet. Han borde
bereda och föredraga administrativa frågor, såsom angående verkets organisation
och arbetsordning samt författningsändringar, som ej skulle föredragas av chefen å
bolagsavdelningen. Frågor rörande tillsättande av tjänster, antagande av extra
ordinarie tjänstepersonal, tjänstledighet och förordnanden samt semesterfördelning
borde av honom föredragas. Han skulle vidare bereda och inför verkets chef föredraga
alla ekonomiska frågor, även sådana som angå verkets fastighet. För
närvarande är för fastigheten på grund av medgivande i nådigt brev den 12 juli
1907 anställd en vice värd med särskilt arvode. Detta borde upphöra och fastig
-
Departements
chefen.
54 Kungl. Majits Nåd. Proposition Nr 253.
hetens skötsel ingå bland chefens för ifrågavarande avdelning tjänståligganden.
Årsberättelserna över ämbetsverkets verksamhet borde ock av honom uppsättas.
Åven borde han hava kontroll över kassagöromålen och därvid föra summarisk
räkning över inflytande och utanordnade medel.
Slutligen skulle han såsom rättskunnig vara ledamot i besvärsavdelningen
vid behandlingen av patentärenden.»
Jag bär redan förut i annat sammanhang framhållit, hurusom
den gren av det industriella rättsskyddet, som omfattar varumärken
samt mönster och modeller, är av stor betydelse för vårt näringsliv.
Visserligen äro hithörande ärenden i allmänhet av vida enklare beskaffenhet
än patentärendena, men det torde vara ovedersägligt, att ett fullt
tillfredsställande handhavande av ifrågavarande ärenden ställer stora
fordringar på vederbörande tjänstemäns noggrannhet, vakenhet och omdöme.
Av den summariska översikten över inkomna varumärkesansökningar
framgår, att sedan år 1899 antalet dylika ansökningar mer än
tredubblats. Utom den direkta ökningen i arbete, detta förhållande
innebär, föranledes därav även ett försvårande av granskningen, då
givetvis granskningsmaterialet växer i samma mån som antalet inregistrerade
varumärken. Att största omsorg måste ägnas åt ordnandet och
vidmakthållandet av berörda material, synes mig uppenbart.
Kommittén har beträffande formen för varumärkes- och mönsterärendens
avgörande ansett någon ändring icke böra ske i den nuvarande,
utan att detta avgörande således fortfarande borde vara föremål för
enmansbeslut. Denna kommitténs mening delar även jag. Att emellertid
den, som har beslutanderätten, alltid vid sin sida bör hava en för
beslutet medansvarig, anser jag nödvändigt, särskilt ur den synpunkten
att den subjektiva uppfattningen i dessa ärenden i särskilt hög grad
måste bliva inverkande på besluten.
Med borttagande av besvärsavdelning inom ämbetsverket och
med bibehållande av kommitténs förslag skulle, likasom i fråga om
patentärendena, ämbetsverkets chef icke komma att i någon mån deltaga
i behandlingen av ifrågavarande ärenden. Ett sådant förhållande kan
lika litet här som i fråga om patentärendena vara lämpligt.
Vad jag förut yttrat angående chefens deltagande i behandlingen
av sådana patentansökningar, vilka avslås, torde, synes mig, i huvudsak
även äga giltighet beträffande nu ifrågavarande ärenden. Då jag icke
har något att erinra mot de av kommittén föreslagna principer rörande
behandlingen av dessa ärenden, anser jag allenast den ändringen böra
vidtagas i kommitténs förslag, att, därest fråga blir om avslag å en
ansökning, ärendet skall föredragas inför ämbetsverkets chef, som är
55
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 253.
ensam beslutande, med reservationsrätt för avdelningschefen och ledamoten.
Att chefen icke deltagit i de förberedande besluten, anser jag
icke vara något hinder mot den av mig föreslagna anordningen, då de
förberedande besluten icke äro bindande för ärendets avgörande. Genom
att ordna chefens deltagande uti nu ifrågavarande ärenden, på sätt jag
föreslagit, skulle, då enligt kommitténs förslag, mot vilket jag ej har
något att erinra, väsentligen samma princip är tillämpad i fråga om
chefens deltagande i behandlingen av bolagsärenden, en för alla ärenden
inom ämbetsverket i sådant hänseende i huvudsak enhetlig organisation
bliva genomförd.
Kommittén har föreslagit, att ledamoten å varumärkesavdelningen
jämte de två ledamöter, som enligt kommitténs förslag skulle
anställas å bolagsavdelningen, skulle tjänstgöra såsom rättskunniga
ledamöter å patentavdelningen. Jag har i annat sammanhang uttalat
mig om nödvändigheten i vissa fall av administrativt-juridisk sakkunskap
för patentärendens behöriga avgörande. Lämpligast hade det synts mig
vara att fylla detta behov genom anställande å ämbetsverkets ordinarie
stat av en särskild härför kvalificerad tjänsteman, som, utom nämnda
uppdrag, skulle hava att även i andra förekommande fall tillhandagå
ämbetsverket med sin juridiska sakkunskap. Då emellertid, enligt vad
jag inhämtat, i den nya organisationen full sysselsättning åt en sådan
tjänsteman näppeligen vore att påräkna, har jag låtit denna tanke
åtminstone för närvarande falla. Kommitténs förslag att fördela ifrågavarande
göromål mellan ledamoten å varumärkesavdelningen och de två
ledamöterna å bolagsavdelningen kan jag emellertid icke biträda.
Lämpligare synes mig då vara, att uppdraget i fråga lämnas enbart åt
ledamoten å varumärkesavdelningen. Denne måste otvivelaktigt äga
större förutsättningar att tillföra patentavdelningen erforderlig juridisk
sakkunskap än ledamöterna å bolagsavdelningen, då den förres hela
verksamhet faller inom det industriella rättsskyddets område, vars olika
grenar i många hänseenden hava gemensamma beröringspunkter, varemot
tjänstemännens å bolagsavdelningen verksamhet helt faller utom samma
område. Härtill kommer, att genom en sådan anordning som den av mig
föreslagna, å ena sidan ledamotstjänsten å varumärkesavdelningen erhölle
ett fullt mått av arbete, något som med kommitténs förslag synes mig
något tvivelaktigt, och å andra sidan ledamöterna å bolagsavdelningen
erhölle en enligt min mening välbehövlig avlastning av arbete, något
vartill jag senare skall återkomma.
Vad angår avdelningschefen, skulle visserligen enligt mitt förslag
ledamotskapet i besvärsavdelningen bortfalla, men å andra sidan till
-
56
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 253.
komme för honom deltagande i de utlåtanden, som i anledning av
underdåniga besvär i varumärksärenden infordras från ämbetsverket.
Åven synes mig lämpligt, att denne avdelningschef deltager i behandlingen
av internationella ärenden av större vikt.
Kommitténs förslag i övrigt beträffande organisationen av denna
avdelning har icke föranlett någon erinran från min sida.
Bolagsavdelningen.
Den tredje huvudavdelningen inom patent- och registreringsverket,
bolagsavdelningen, skulle enligt kommitténs förslag erhålla en sådan
sammansättning, att den komme att bestå av en avdelningschef samt
två ledamöter, varjämte där skulle anställas två notarier, två kvinnliga
biträden av högre avlöningsgrad, fyra kvinnliga biträden av lägre avlöningsgrad
samt amanuenser, förslagsvis beräknade till tre. Redan nu
vill jag framhålla, att jag i de huvudsakliga delarna icke funnit mig
hava anledning att göra någon anmärkning mot kommitténs förslag i
fråga om denna avdelning eller att föreslå någon minskning i antalet
av de utav kommittén föreslagna befattningarna.
Likasom vid behandlingen av administrativa och varumärkesavdelningen
följer jag här i fråga om de olika befattningarna samma
ordning som kommittén.
Till en början vill jag emellertid lämna en av kommittén utarbetad
summarisk översikt över inkomna och avgjorda ansökningar, skrivelser
och utlåtanden m. in. rörande bolagsärenden åren 1897—1911.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 253. 57
År. |
Inkomna registreringsansökningar för |
Avgjorda registreringsansökningar, avgivna utlåtanden |
m. m. |
|||||||||||
Vanliga aktiebolag, bankaktie-bolag och solidariska bank-bolag. |
Försäk- ringsaktie- bolag, ömsesidiga försäk- ringsbolag. |
Summa summa- rum. |
Avgjorda ansökningar. |
Avgivna utlåtanden m. m. |
||||||||||
Registrerade. |
Av- slagna. |
Med- delade före- läggan- den. |
Avgivna under- dåniga utlåtan- den. |
Uppsatta |
Summa. |
|||||||||
Gamla. |
Nya. |
Senare anmäl- ning. |
Summa. |
Gamla. |
Nya. |
Summa, |
||||||||
1897 |
2,660 |
265 |
302 |
3,227 |
— |
3,227 |
1,574 |
190 |
1,764 |
26 |
484 |
14 |
2,300 |
2,798 |
1898 |
50 |
843 |
1,294 |
1,787 |
— |
1,787 |
1,072 |
420 |
1,492 |
54 |
218 |
31 |
2,500 |
2,749 |
1899 |
34 |
420 |
1,520 |
1,974 |
— |
1,974 |
34 |
424 |
458 |
33 |
245 |
31 |
2,000 |
2,276 |
1900 |
13 |
408 |
1,809 |
2,230 |
— |
2,230 |
12 |
380 |
392 |
43 |
300 |
27 |
2,300 |
2,627 |
1901 |
2 |
414 |
1,952 |
2,368 |
— |
2,368 |
2 |
383 |
385 |
48 |
345 |
23 |
2,300 |
2,668 |
1902 |
2 |
431 |
2,046 |
2,479 |
— |
2,479 |
6 |
412 |
418 |
54 |
408 |
27 |
2,300 |
2,735 |
1903 |
— |
483 |
2,029 |
2,512 |
— |
2,512 |
— |
443 |
443 |
46 |
393 |
29 |
2,500 |
2,922 |
1904 |
— |
584 |
2,121 |
2,705 |
72 |
2,777 |
— |
544 |
544 |
44 |
520 |
64 |
2,700 |
3,284 |
1905 |
— |
622 |
2,442 |
3,064 |
41 |
3,105 |
— |
576 |
576 |
57 |
548 |
55 |
3,000 |
3,603 |
1906 |
— |
745 |
3,000 |
3,745 |
59 |
3,804 |
— |
761 |
761 |
58 |
572 |
58 |
3,500 |
4,130 |
1907 |
— |
825 |
3,188 |
4,013 |
52 |
4,065 |
773 |
773 |
41 |
640 |
57 |
4,000 |
4,697 |
|
1908 |
— |
710 |
3,544 |
4,254 |
51 |
4,305 |
_ |
685 |
685 |
41 |
781 |
51 |
4,307 |
5,139 |
1909 |
— |
700 |
3,464 |
4,164 |
39 |
4,203 |
698 |
698 |
48 |
860 |
68 |
4,228 |
5,1561 |
|
1910 |
— |
687 |
3,471 |
4,158 |
50 |
4,208 |
— |
641 |
641 |
67 |
811 |
53 |
4,242 |
5,106i |
1911 |
— |
905 |
3,738 |
4,643 |
47 |
4,690 |
— |
772 |
772 |
70 |
768 |
57 |
4,533 |
5,358 |
»Ärendenas handläggning skulle närmast ordnas i likhet med behandlingen av Avdelningsvarumärkesärendena,
dock med vissa olikheter beroende på, att besvärsavdelningen chef och
ej skulle upptaga besvär över bolagsavdelningens beslut, utan skulle dessa allt fort- iedamöter.
farande anföras hos regeringsrätten. Något hinder för verkets chef att taga del i Kommittén.
dessa ärendens handläggning, av den anledning oatt han vore ordförande i besvärsavdelningen,
skulle följaktligen icke finnas. Å andra sidan är det till följd av
mängden inkommande ärenden och särskilt med hänsyn till den ofta synnerligen
detaljerade granskning, bolagsärendena måste underkastas, omöjligt för verkets chef
att så följa arbetet, att den enhetlighet i dessa ärendens behandling, som är av så
stor betydelse, blir behörigen iakttagen. Allt eftersom antalet ledamöter å bolagsavdelningen
ökats, hava svårigheterna i detta hänseende blivit allt större. Det måste
därför vara av största behov påkallat att nu så organisera bolagsavdelningen, att
ifrågavarande intresse blir på ett tillfredsställande sätt tillgodosett. För vinnande
av detta mål skulle i spetsen för bolagsavdelningen ställas en chef, som skulle deltaga
i behandlingen av alla ärenden och äga ensam beslutanderätt utom i de fall,
då, på sätt nedan närmare skall utvecklas, beslutet borde fattas av ämbetsverkets
chef. Någon ändring i det nu tillämpade systemet med enmansbeslut uti ifrågavarande
ärenden anser kommittén icke böra ifrågasättas. Ledamöterna skulle vara
föredragande inför avdelningschefen, som av samma skäl som i fråga om varumärkesBihang
till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 196 höft. (Nr 253.) 8
Departements
chefen.
58 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 253.
ärenden borde vara beslutande även då det endast gällde förberedande åtgärder
såsom anmodan till vederbörande att rätta brister i anmälningshandlingarna. Avdelningschefen
skulle i alla viktigare ärenden taga noggrann del av handlingarna.
Ledamoten skulle hava reservationsrätt.
Anmälningar, som ej gåve anledning till anmärkningar, ävensom ärenden, däri
givna förelägganden fullgjordes av vederbörande, skulle avgöras å avdelningen av
avdelningschefen. Om däremot föreläggande icke fullgjordes och nytt föreläggande
icke å avdelningen ansåges böra meddelas, skulle ärendet föredragas av ledamoten
i närvaro av avdelningschefen inför verkets chef, som skulle äga ensam besluta,
dock med reservationsrätt för avdelningschefen och ledamoten. Ärendenas föredragning
inför verkets chef skulle således förekomma, då svar ej inkommit å föreläggande
eller då framställda anmärkningar helt eller delvis bestredes. På så sätt
bleve det i regel mer principiella frågor, där sökande och avdelning hade olika meningar,
som komme under chefens prövning; och för övrigt, även om understundom
helt enkla ärenden, som tydligen skulle avslås, komme att föredragas inför chefen,
vore det i sin ordning, att chefen deltoge i alla avslag, då han borde deltaga i besvarandet
av de kungl. remisser, som höra till bolagsavdelningen, och således även
i avgivande av underdåniga utlåtanden i anledning av anförda besvär över i bolagsärenden
meddelade beslut.
Då samtliga bolagsärendens fördelning på endast två ledamöter otvivelaktigt
skulle för dessa medföra en allt för stor arbetsbörda och då å andra sidan avdelningschefens
tid åtminstone tills vidare torde tillåta honom att själv bereda eu del ärenden,
har kommittén ansett, att dylikt arbete, i den omfattning verkets chef bestämmer,
tills vidare bör tillkomma avdelningschefen. De av honom sålunda beredda
ärendena skulle av honom föredragas i närvaro av någon av ledamöterna och
i övrigt behandlas på samma sätt som övriga ärenden, så att avdelningschefen
skulle hava ensam beslutanderätt med reservationsrätt för ledamoten. Vid sådana
ärendens föredragning för verkets chef skulle avdelningschefen föredraga dem i närvaro
av en ledamot. Vidare borde avdelningschefen vara föredragande, då fråga
vore om författningsändringar, som avsåge bolagsavdelningens verksamhetsområde.
Utom de åligganden, som skulle tillhöra avdelningschefen och ledamöterna
med handläggningen av bolagsärenden, skulle deras tid och arbete tagas i anspråk,
den förres såsom rättskunnig ledamot i besvärsavdelningen och de senares såsom
rättskunniga ledamöter i patentavdelningens anmälningsavdelningar. I vilken utsträckning
de härför borde anlitas, skulle tillkomma verkets chef att avgöra.»
Den ändring i den av kommittén föreslagna organisationen av
patent- och registreringsverket, varom jag förut hemställt, och som innebär,
att någon besvärsavdelning icke skulle inrättas, har icke någon
grundväsentlig inverkan på organisationen av bolagsavdelningen. Såsom
kommittén framhållit, skulle den ifrågasatta besvärsavdelningen icke
haft annat samband med bolagsavdelningen och de därstädes till behandling
förekommande ärendena, än att avdelningschefen skulle hava
såsom rättskunnig ledamot deltagit i arbetet inom besvärsavdelningen.
Då denna skyldighet sålunda icke skulle komma att påvila avdelningschefen,
torde tid kunna bliva honom övrig att taga befattning med
59
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 253.
bolagsärendenas beredning och föredragning i något större utsträckning
än kommittén förutsatt. Den av mig förut föreslagna anordningen, att
ledamoten å varumärkesavdelningen ensam skulle tjänstgöra såsom rättsinnig
ledamot å patentavdelningen, medför befrielse för ledamöterna å
bolagsavdelningen från det arbete i berörda hänseende, som enligt kommitténs
förslag skulle åligga dem. Den ökning i arbetskraft, som, på
sätt nu nämnts, skulle komma att tillföras bolagsavdelningen, anser jag
väl behövlig. Då bolagsärendenas behandling för närvarande giver full
sysselsättning åt tre jämnställda ledamöter, har det nämligen synts mig
kunna ifrågasättas, huruvida det varit lämpligt att, utom den ökning i
arbete för de två ledamöterna enligt den av kommittén föreslagna organisationen,
som den av avdelningschefens ställning betingade inskränkningen
i dennes skyldighet att deltaga i ärendenas beredning medför,
ytterligare belasta såväl avdelningschefen som ledamöterna med arbete
för patentärendenas behandling.
Att bolagsärendenas behandling måste betecknas såsom krävande,
anser jag ställt utom allt tvivel. Densamma måste, för att fylla sitt
ändamål, vara snabb. Den mångfald föreskrifter, vilkas iakttagande den
nya aktiebolagslagen uppställer såsom villkor för registrering, har gjort
granskningen väsentligen, mera komplicerad och tidsödande. Visserligen
är en hel del av de hithörande ärendena av enkel beskaffenhet, men
ofta föreligga svårlösta spörsmål till avgörande. För ett behörigt tillvaratagande
av de intressen, varom här är fråga, är det min övertygelse,
att stora fordringar måste ställas på de personers kvalifikationer, åt
vilka den ifrågavarande behandlingen är anförtrodd. Svårigheten att
under nuvarande förhållanden erhålla en nöjaktig rekrytering är mycket
stor. Lika med kommittén anser jag det vara av stor vikt, att enhetlighet
i behandlingen av dessa ärenden iakttages. Kravet härpå synes
mig vara väl tillgodosett genom kommitténs förslag, och då förslaget, så
vitt nu är i fråga, även i övrigt synes mig välbetänkt, biträder jag detsamma.
I fråga om den för bolagsavdelningen erforderliga ordinarie kanslipersonalen
anför kommittén:
»Då kommittén vid uppgörandet av förslag till ordnande av verkets administrativa
avdelning föreslagit, att en kassörsbefattning skulle inrättas för omhänderhavande
av uppbörden och redovisningen av samtliga till verket inflytande avgifter,
samt att registratorn skulle mottaga och bokföra alla till verket inkommande
handlingar, komma den ordinarie notariens nuvarande åligganden i berörda hänseenden
att upphöra. Av notariens nuvarande göromål komme emellertid att kvarstå,
bland annat, att föra föreskrivna register samt att på begäran utfärda bevis
samt meddela eller bestyrka avskrifter eller utdrag av registren eller tillhörande
Notarier.
Kommittén.
60
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 253.
handlingar. Sistnämnda åliggande har givit notarien ganska betydande extra inkomster
av expeditionslösen.
Enligt notariens till kommittén ingivna redogörelse hava hans extra inkomster
under åren 1907 -1911 ställt sig såsom följande tabell utvisar:
År |
Expeditions- lösen |
Stämpel- provision |
Summa extra inkomster |
Avgår |
Behållning inkomster |
|||||
Kr. |
ö. |
Kr. |
ö. |
Kr. |
ö. |
Kr. |
ö. |
Kr. ö. |
||
1907 |
6,053 |
50 |
166 |
05 |
6,219 |
55 |
1,103 |
5,116 |
55 |
|
1908 |
7,123 |
50 |
191 |
40 |
7,314 |
90 |
1,295 |
75 |
6,019 |
15 |
1909 |
7,238 |
in |
— |
7,349 |
— |
1,301 |
50 |
6,047 |
50 |
|
1910 |
7,324 |
25 |
121 |
08 |
7,445 |
33 |
1,318 |
25 |
6,127 |
08 |
1911 |
7,995 |
— |
132 |
36 |
8,127 |
36 |
1,407 |
25 |
6,720 |
11 |
Av denna tabell framgår, att notarien även haft någon extra inkomst av
stämpelprovision. Av honom försålda och redovisade stämplar äro i regel sådana,
varmed de av honom utfärdade bevisen belagts. I fråga om expeditionslösen anser
kommittén, under åberopande av vad kommittén därom anfört angående registratorns
extra inkomster, att ej heller notarien bör bibehålla dylik expeditionslösen.
Vid fastställande av ny avlöningsstat för patent- och registreringsverket torde
emellertid i fråga om övergång till den nya staten komma att bestämmas, bland
•annat, att de innehavare av befattningar å den gamla staten, vilka icke inom förelagd
tid anmälde sig till övergång å den nya staten eller kunde därtill förbindas,
skulle bibehållas vid dem dittills å gamla staten tillkommande avlöningsförmåner.
Från denna regel lärer dock, i likhet med vad som skett exempelvis vid fastställande
den 16 juni 1911 av avlöningsstat för nedre justitierevisionen, böra stadgas
den avvikelse, att i stället för sportler, som i sammanhang med löneregleringen
indragas, skall utgå gottgörelse, beräknad efter medeltalet av den inkomst tjänsteinnehavare
kunde anses hava åtnjutit av sålunda indragna sportler under den senast
förflutna tid, så vitt möjligt ej understigande fem år, därför denna inkomst kunde
utrönas. Vid dessa förhållanden är det att antaga, det notarien förklarar sig icke
vilja övergå å ny avlöningsstat. Skall till notarien utgå gottgörelse för mistad
expeditionslösen, på sätt som nämnts, bör han fortfarande hava till åliggande att
utfärda de ifrågavarande bevisen m. m. Den gottgörelse till notarien för mistad
sportelinkomst, som sålunda kan ifrågakomma, ävensom renskrivningskostnad och
övriga med ifrågavarande expeditioner förenade utgifter böra i likhet med verkets
samtliga övriga utgifter bestridas med till verket inflytande avgifter, varemot expeditionslösen
bör redovisas till ämbetsverkets kassakontor i likhet med vad kommittén
anfört i fråga om expeditionslösen å patentavdelningen.
Beträffande den stämpelprovision, varav notarien kan komma i åtnjutande,
finner kommittén ej anledning att härutinnan föreslå någon ändring.
Då notarien befriats från en väsentlig del av kassörs- och registratorsgöromålen,
bör han kunna övertaga de expeditions- och kollationeringsgöromål, som
för närvarande tillhöra t. f. notarien.
61
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 253.
Den t. f. notarien, som alltsedan år 1902 varit förordnad å bolagsavdelningen
och nu borde uppföras å ordinarie stat, skulle därefter kunna mera uteslutande
tagas i anspråk för biträde med granskning av registreringshandlingar och uppsättande
av expeditioner. Ett sådant biträde är i hög grad av behovet påkallat;
och torde det ej behöva särskilt framhållas, att det är synnerligen olämpligt att,
såsom nu sker, nästan all uppsättning av expeditioner, även då desamma, såsom
ofta är fallet, äro av mera invecklad beskaffenhet, skötes av amanuenser eller
kvinnliga biträden. Då fråga först var om anställande av ytterligare en notarie å
bolagsavdelningen, avsågs just, att han skulle biträda med expeditioners uppsättande.
Ur rekryteringssynpunkt blir det ock önskvärt att hava en ordinarie tjänsteman,
som vid förfall för ledamöterna kan inträda såsom vikarie för dem eller vid uppkommande
vakans närmast ifrågakomma till befordran.
Den närmare fördelningen av göromålen emellan de båda notarierna bör
bestämmas av verkets chef.»
Mot anställande av två notarier å bolagsavdelningen bar jag icke
något att erinra.
På sätt jag förut yttrat, bör tjänstemans rätt till expeditionslösen
upphöra; och torde, om nuvarande notarien kvarstår på gammal
stat, ersättning härför böra, såsom i liknande fall förut skett, till honom
utgå.
Bolagsavdelningen har slutligen behov av fasta biträden och amanuenser.
Härom anför kommittén:
»Det ena av de båda kvinnliga biträden av högre avlöningsgrad, som enligt
kommitténs mening borde anställas, skulle hava till huvudsakligt åliggande att ordna
och vårda till avdelningen hörande arkivhandlingar, ävensom att betjäna den allmänhet,
som önskade taga del av registreringshandlingar eller ingivna balansräkningar.
Det andra biträdet av högre avlöningsgrad skulle biträda med uppsättande
av lättare expeditioner. För närvarande använder ämbetsverket med gott resultat
kvinnliga biträden till sådant arbete. Därtill fordras emellertid ett mera utvecklat
omdöme än för övriga skrivgöromål, varför befattningen bör tillhöra den högre avlöningsgraden.
De kvinnliga biträdena av lägre grad skulle biträda med införande i registren
av de uppgifter, som däri skola införas, med uppgörande av registren till samlingarna,
med kollationering och expediering med flera förefallande göromål. Ett
av dessa biträden borde särskilt hava till åliggande att utskriva begärda bevis och
avskrifter m. m., samt, på sätt som anförts i fråga om de bevis m. m., som skola
utfärdas från registratorskontoret, utlämna, bokföra och mottaga betalning för de
expeditioner, för vilka skall utgivas lösen, vilken lösen sedan skall redovisas till
kassakontoret.
Amanuenserna skulle, såsom hittills, biträda med den förberedande granskningen
av inkommande anmälningar och uppsättandet av expeditioner samt med övriga
förefallande göromål.»
Departements
chefen.
Övrig
personal.
Kommittén.
62
Departements•
chefen.
Kommittén.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 253.
Mot kommitténs förslag i denna del har jag ej någon erinran att
framställa. Antalet kvinnliga biträden och amanuenser skulle komma
att något understiga det nuvarande antalet dylika befattningshavare,
men har denna inskränkning i arbetskrafterna huvudsakligen varit föranledd
därav, att, såsom förut framhållits, en del av det arbete, som
för närvarade utföres inom bolagsavdelningen, i den nya organisationen
skulle tillhöra den administrativa avdelningen.
Ämbetsverkets chef.
Beträffande de åligganden, som skulle tillkomma ämbetsverkets
chef i den nya organisationen, har kommittén anfört följande:
»Genom den föreslagna organisationen avlyftes en stor del av de löpande
ärendena från ämbetsverkets chef. Att särskilt i ett verk med ett så oerhört stort
antal löpande ärenden som patent- och registreringsverket det skall vara mycket
olämpligt att underställa alla ärenden chefens avgörande, synes kommittén tydligt.
Då därtill kommer, att många av dessa ärenden äro av både vidlyftig och invecklad
beskaffenhet, ligger det i sakens natur, att det icke är möjligt för honom att fullt
tränga in i dem alla, på samma gång det lätt inses, att handläggningen av denna
mångfald av ärenden icke kan lämna honom mycken tid övrig att ägna sig åt
andra, för verksamheten inom ämbetsverket gagnande uppgifter. Enligt den föreslagna
organisationen skulle chefen såsom ordförande i besvärsavdelningen komma
att deltaga i handläggningen av de patentärenden, som dit fullföljdes och vilka
kunna antagas vara av mera tvistig beskaffenhet eller av principiell betydelse.
Detsamma gäller varumärkesärendena och mönsterärendena; och, vad angår bolagsärendena,
skulle hans befattning med dem även i regel komma att avse de mera
tvistiga fallen. Härigenom torde chefens deltagande i och inflytande på dessa
ärenden vara på ett tillfredsställande sätt ordnat.
Såsom förut framhållits, är enhetlighet i rättstillämpningen inom patent- och
registreringsverket synnerligen eftersträvansvärd och, särskilt vad patentärendena
angår, mycket svår att ernå. Avdelningscheferna skulle ju verka därför, var inom
sin avdelning, men detta skulle vara en av de förnämsta uppgifterna även för
verkets chef. Han skulle i sådant syfte hålla sammanträden med avdelningscheferna
och, om så funnes lämpligt, även med ledamöterna, därvid principiella och andra
viktiga spörsmål inom det industriella rättsskyddets område skulle bringas under
debatt.
Med undantag för besluten i besvärsavdelningen, vilka, av skäl som ovan
anförts, böra avfattas enligt flertalets mening, bör chefen hava ensam beslutanderätt
i alla frågor, däruti han deltager.
Alla personalfrågor samt ärenden angående verkets inre förvaltning skola
föredragas inför honom. Då han så funne lämpligt, bör han själv övertaga beredningen
och föredragningen av viktigare ärenden.
Det är vidare av stor betydelse, att tid även beredes chefen att mera ägna
sig åt det synnerligen viktiga studiet av det industriella rättsskyddets utveckling,
såväl inom som utom landet. Hithörande frågor hava en stor internationell bety
-
63
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 253.
delse. Inom de länder, som anslutit sig till unionen för skyddande av den industriella
äganderätten, skola undersåtar eller medborgare i vart och ett av de kontraherande
länderna i samtliga övriga till unionen hörande länder, i avseende å patent,
industriella mönster och modeller, fabriks- eller handelsmärken och firmor, åtnjuta
de förmåner, som de särskilda lagstiftningarna för närvarande tillerkänna eller
framdeles komma att tillerkänna landets egna undersåtar; och gör sig, såsom naturligt
är, en stark strävan gällande att uppnå största möjliga enhetlighet i lagstiftning
och lagskipning inom de olika unionsländerna.»
I det föregående liar jag angivit den ändrade befattning med Departementspatent-
samt varumärkes- och mönsterärenden, som till följd därav att che/en''
jag ansett någon besvärsavdelning icke böra inrättas inom ämbetsverket
enligt min mening borde tillkomma chefen. Ehuru detta arbete
otvivelaktigt kommer att taga chefens tid mera i anspråk än ordförandeskapet
å besvärsavdelningen, torde dock även enligt mitt förslag en så
stor del av de löpande ärendena bliva från honom avlyftad, att därmed
vinnes den jämväl enligt min mening synnerligen beaktansvärda fördelen
av större möjlighet för chefen att ägna sig åt andra för verksamheten
inom ämbetsverket och för det industriella rättsskyddets utveckling
överhuvud gagnande uppgifter.
I vad kommittén i övrigt anfört angående chefens verksamhet
anser jag mig kunna instämma.
1 fråga om renskrivningen anför kommittén:
»Förutom de fasta biträden av lägre avlöningsgrad, vilka kommittén ovan Renskrivninföreslagit
såsom erforderliga för utförande av vissa närmare angivna arbeten å de gen.
olika avdelningarna inom ämbetsverket, erfordras även skrivbiträden för renskriv- Kommittén.
ning av utgående expeditioner m. m. Ett kvinnligt biträde med arvode av 1,200
kronor om året är för närvarande huvudsakligen upptaget av renskrivningsarbete.
Ämbetsverkets utgifter för renskrivning hava, förutom det arvode detta biträde
åtnjutit, under åren 1909—1911 uppgått till resp. 7,861 kronor 20 öre, 7,607 kronor
5 öre och 7,341 kronor 60 öre.
Bland dessa utgifter ingår ersättning till ett biträde å statistiska avdelningen,
som arbetat för timpenning och de senaste åren intjänt omkring 2,000 kronor årligen.
En stor del av inskrivningarna i registren har jämväl utförts mot ersättning per
timme. Aven om dessa arbeten till större delen komma att utföras av de ovan
föreslagna kvinnliga biträdena och dessa även kunna medhinna att något biträda
med renskrivningen, är dock renskrivningsarbetet inom verket så omfattande, att
åtminstone två kvinnliga biträden av lägre lönegrad för detta arbete böra erhålla
fast anställning.»
Mot kommitténs förslag i detta hänseende har jag icke något Departementsatt
erinra. chefen.
64
Vakt
mästarna.
Kommittén.
Departements
chefen.
Samman
fattning.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 253.
Vad slutligen angår vaktmästarna, vill jag erinra, hurusom hos
ämbetsverket äro, förutom en förste vaktmästare och tre vaktmästare,
anställda fyra extra vaktmästare, samt att av dessa sistnämnda en biträder
med vanliga vaktmästarsysslor, en har huvudsakligen vakttjänstgöring,
bestående i att tillse, det icke obehöriga personer inkomma i
verkets lokaler, och att lämna besökande erforderliga anvisningar, och
två biträda å biblioteket med att från bokförrådet hämta rekvirerade
böcker och efter användandet återställa dem på sina platser.
I fråga om behovet av vaktmästare i det omorganiserade ämbetsverket
anför kommittén:
»Verkets behov av vaktbetjäning kommer säkerligen snarare att ökas än
tvärtom. Ur denna synpunkt vore det fullt befogat att föreslå samtliga de extra
vaktmästarnas uppförande å ordinarie stat, men, då det visat sig mest ändamålsenligt
att för de tre sistnämnda sysslorna använda ynglingar, vilka efter några års
tjänstgöring i verket lätt plägat erhålla förmånligare anställningar annorstädes,
anser kommittén endast en av de extra vaktmästarne böra uppföras å ordinarie stat.
Hos verket skulle således finnas anställda en förste vaktmästare och fyra
vaktmästare, varjämte verket i mån av behov skulle äga anställa extra vaktmästare.»
Kommitténs uttalande i denna del torde giva vid handen, att ämbetsverkets
behov av vaktmästare skulle bliva tillgodosett på det av
kommittén föreslagna sätt, och har jag därför ansett mig böra tillstyrka
detsamma.
Enligt den organisation, jag nu föreslagit för patent- och registreringsverket,
skulle å ordinarie stat komma att uppföras:
ämbetsverkets chef;
sex avdelningschefer (fyra å patentavdelningen, eu å administrativa
och varumärkesavdelningen samt en å bolagsavdelningen);
nitton ledamöter (sexton å patentavdelningen, en å administrativa
och varumärkesavdelningen samt två å bolagsavdelningen);
sju tjänstemän av andra lönegraden (fyra å patentavdelningen,
en föreståndare för klassificeringen och det statistiska arbetet, en bibliotekarie
och en sekreterare);
tio tjänstemän av första lönegraden (fyra å patentavdelningen, en
å biblioteket, tre å administrativa och varumärkesavdelningen samt två
å bolagsavdelningen);
fem kvinnliga biträden av högre avlöningsgrad (ett för statistiskt
65
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 253.
arbete, två å administrativa och varnmärkesavdelningen samt två å
bolagsavdelningen);
tolv kvinnliga biträden av lägre avlöningsgrad (ett å biblioteket, fem
å administrativa och varnmärkesavdelningen, fyra å bolagsavdelningen
samt två för renskrivning);
en förste vaktmästare;
fyra vaktmästare.
Förutom den personal, som bör uppföras å ordinarie stat, torde
fortfarande extra personal, särskilt biträdande ingenjörer och amanuenser,
komma att bliva erforderlig. Kommittén har beräknat behovet av biträdande
ingenjörer till nio, nämligen åtta å patentavdelningens anmälningsavdelningar
och en hos föreståndaren för klassificeringen och det statistiska
arbetet, samt av amanuenser till sju, nämligen en å biblioteket,
tre å administrativa och varumärkesavdelningen samt tre å bolagsavdelningen.
hmot denna beräkning torde någon erinran icke kunna
göras.
Förslag till lönereglering. Utgifts- och inkomstberäkning.
Sedan jag nu redogjort för den organisation, som jag anser pa- Avlöningar
tent- och registreringsverket lämpligen böra erhålla samt i sammanhang m mdärmed
för den personal, som jag funnit vara erforderlig för att ämbetsverket
på ett för det allmänna tillfredsställande sätt skall kunna fullgöra
det arbete, som åligger detsamma att utföra, får jag övergå till
fiagan om de avlöningar, som böra tillkomma patent- och registreringsverkets
personal. lidigare har jag omnämnt de avlöningar, som för
närvarande utgå till ämbetsverkets personal, och torde jag näppeligen
här ytterligare behöva framhålla, huru ogynnsam personalens ställning i
berörda hänseende i de flesta fall är.
Vad nu törst chefen angår, har kommittén framhållit den stor- Ambetsartade
utveckling, ämbetsverket under de senare åren erhållit, och de verkets chel
för vår industri och handel betydelsefulla uppgifter, detsamma har sig Kommitténanförtrodda.
Antalet tjänstemän hos ämbetsverket blir betydande, och
av dessa är en stor del i ledamots ställning. Det måste därför, enligt
kommitténs mening, vara ett synnerligen ansvarsfullt uppdrag att utöva
högsta ledningen av detta ämbetsverk.
Vad särskilt det industriella rättsskyddet angår, fortsätter kommittén,
ställa industri och handel allt större fordringar på detsamma,
Bihang till Riksdagens protokoll 1513. 1 samt. 196 käft. (Nr 253.) 9
Departements
chefen.
Avdelnings
cheferna.
Kommittén.
Departementschefen.
66 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 253.
och dettas betydelse är, såsom redan förut erinrats, ej inskränkt till det
egna landet utan har blivit internationell. På chefen för det ämbetsverk,
vars förnämsta uppgift är att skydda den industriella äganderätten,
måste därför ställas stora krav ej blott med avseende å teoretisk utbildning;
han måste även, såsom redan förut framhållits, med oavlåtlig
uppmärksamhet följa utvecklingen å hithörande områden såväl inom
riket som även i främmande länder, och, där så kräves, representera
ämbetsverket vid in- och utländska kongresser.
Kommittén har även erinrat om den ställning chefen skulle kommit
att intaga såsom ordförande i den av kommittén föreslagna besvärsinstansen
för mål rörande industriellt rättsskydd.
Kommittén har ansett, att patent- och registreringsverkets chef
bör erhålla generaldirektörs ställning och titel samt samma löneförmåner,
som i regel bestämts och torde få anses såsom normalavlöning för
generaldirektörer i nyreglerade centrala ämbetsverk, nämligen 7,000
kronor i lön, 3,000 kronor i tjänstgöringspenningar och 1,000 kronor
i ortstillägg eller tillsammans 11,000 kronor.
Lika med kommittén anser jag det vara ett synnerligen ansvarsfullt
uppdrag att utöva högsta ledningen av patent- och registreringsverket.
Den omständigheten, att chefens egenskap av ordförande å en
besvärsavdelning inom ämbetsverket enligt mitt förslag skulle förfalla,
rubbar icke i någon mån giltigheten av kommitténs berörda uttalande.
Att chefen för ett ämbetsverk av den storlek och betydenhet och
med så omfattande internationella förbindelser som patent- och registreringsverket
erhåller den tjänsteställning, kommittén föreslagit, samt
att hans avlöning bestämmes till 11,000 kronor, anser jag fullt i sin
ordning. Jag biträder alltså kommitténs förslag i denna del.
Avlöningen för avdelningscheferna, vilka enligt kommitténs förslag
skulle benämnas byråchefer, föreslår kommittén måtte fastställas till det
belopp, som i regel uti nyreglerade centrala ämbetsverk blivit bestämt
för tjänstemän i tredje normala lönegraden eller 8,100 kronor, därav
5,000 kronor i lön, 2,500 kronor i tjänstgöringspenningar och 600 kronor
i ortstillägg. Härtill bör komma såsom vanligt ett ålderstillägg å
600 kronor efter fem års tjänstgöring i befattningen.
Med hänsyn såväl till den maktpåliggande befattning med vederbörande
ärenden, som skulle tillkomma avdelningscheferna, som ock till deras
ställning av chefer, en var för sin betydande avdelning, ansluter jag mig
67
Kung!. Maj ds Nåd. Proposition Nr 253.
till kommitténs förslag, att de i avlöningshänseende böra likställas
med tjänstemän i tredje normalgraden inom nyreglerade verk och alltså
uppbära en begynnelseavlöning av 8,100 kronor och en slutavlöning
av 8,700 kronor; och finner jag det då även lämpligt, att de i likhet
med motsvarande tjänsteinnehavare i andra centrala verk benämnas
byråchefer.
Yad härefter angår avlöningen till ledamöterna å de olika avdel- Ledamöterna,
ningarna, har kommittén, med hänvisning till vad kommittén angående kommittén.
deras ställning och åligganden tidigare anfört, och varför ovan redogjorts,
ytterligare betonat, att ehuru ledamöterna å patentavdelningen
komma att övertaga det granskningsarbete, som nu utföres av föreståndarne
för granskningsrotlarna, skillnaden mellan de blivande ledamöternas
och de nuvarande granskarnas ställning är grundväsentlig, i det de
senare endast hava att avgiva förslag till beslut, medan ledamöterna däremot
skola dels självständigt meddela alla förberedande beslut och dels
deltaga å vederbörande avdelning i den slutliga kollegiala behandlingen
av ärendena. Ledamöterna å varumärkes- och bolagsavdelningarna få
visserligen ej samma inflytande på avgörandet av ärendena å dessa avdelningar
som ledamöterna å patentavdelningen, men bliva med dem
likställda i avseende å skyldighet att bereda och föredraga dem tilldelade
ärenden, varförutom de såsom rättskunniga ledamöter å patentavdelningens
anmälningsavdelningar skola med samma befogenhet som de
tekniska ledamöterna deltaga i avgörandet av vissa patentärenden. Med
hänsyn till den ställning, de blivande ledamöterna vid fyllandet av ämbetsverkets
uppgifter komma att intaga, är det en angelägenhet av
största vikt att kunna vid ledamotsbefattningarna fästa personer av
framstående duglighet. Det får icke heller förbises, att, särskilt vad
angår ledamöterna å patentavdelningen, befordran från ledamotsbefattning
till följd av de få byråchefsbefattningarna i förhållande till ledamotsbefattningarna
endast undantagsvis kan beräknas ifrågakomma,
vadan den avlöning, som kommer att tilldelas ledamot, torde få en särskilt
stor betydelse i fråga om kvalifikationerna hos dem, som vilja ägna
sig åt ämbetsverket.
Vid övervägandet av dessa förhållanden har kommittén kommit
till den bestämda uppfattning, att ledamöterna böra i avlöningshänseende
intaga en mellangrad mellan andra och tredje normallönegraderna;
och har kommittén därvid funnit en redan förut i statsförvaltningen
tillämpad lönetyp, nämligen den för revisionskommissarietjänsterna i
kammarrätten gällande, väl lämpa sig för ifrågavarande ledamotsbefattningar.
En yttre likhet finnes ock mellan dessa båda slag av tjänster.
Departementschefen.
Övriga
tjänstemän.
Kommittén.
68 Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 253.
Likasom i kammarrätten revisionskommissarierna inträda såsom ledamöter
endast i vissa mål och ärenden, så skulle ifrågavarande tjänstemän
i patent- och registreringsverket komma att tjänstgöra såsom ledamöter
endast i vissa mål och ärenden.
Kommittén föreslår alltså, att för nu avhandlade ledamotsbefattningar
i patent- och registreringsverket bestämmes samma avlöning som
för revisionskommissarietjänsterna i kammarrätten eller 6,800 kronor,
därav lön 4,200 kronor, tjänstgöringspenningar 2,000 kronor och ortstillägg
600 kronor, med ett ålderstillägg å 600 kronor efter fem års
tjänstgöring i befattningen, vadan slutavlöningen skulle komma att
uppgå till 7,400 kronor. Med hänsyn till ledamöternas tjänsteställning
synas de lämpligen böra erhålla titeln byrådirektörer.
Kommitténs förslag till avlöning åt ledamöterna anser jag mig
höra biträda. Med hänsyn till de krävande uppgifter, dessa må nu vara
av teknisk eller juridisk art, vilka, såsom förut är visat, skola komma
att påvila dessa befattningshavare, synes det mig vara en bjudande
nödvändighet att ordna så, att man för ifrågavarande befattningar kan
påräkna verkligt dugande personer. Vid sådant förhållande anser jag
den av kommittén föreslagna avlöningen för ifrågavarande befattningshavare
ingalunda vara för hög. Med en lägre avlöning skulle otvivelaktigt
en tillfredsställande rekrytering av innehavarna till dessa befattningar
äventyras.
För övriga tjänstemän har kommittén föreslagit avlöningar motsvarande
andra och första normalgraderna i nyreglerade centrala ämbetsverk.
Redan i det föregående har angivits, att enligt kommitténs meningav
de tjänstemän, vilka skulle anställas såsom biträde åt ledamöterna
vid patentärendens behandling, fyra borde i avlöningshänseende uppföras
i andra och fyra i första normalgraden; och har kommittén därjämte
uttalat, att åt tjänstemännen i den högre lönegraden skulle av
verkets chef kunna uppdragas att med ledamots befogenhet handlägga
patentärenden. Detta förhållande anser kommittén till fullo motivera
en dylik uppdelning, varförutom densamma, med hänsyn särskilt till
den starka konkurrens, som på ifrågavarande område ovedersägligen
råder och i framtiden sannolikt i än högre grad kommer att råda med
den privata industriverksamheten, måste anses vara av icke oväsentlig
betydelse för möjligheten att vid verket fästa fullt dugande krafter.
De av dessa tjänstemän, vilka skulle tillhöra andra lönegraden, synas kom
-
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 253. 69
mitten lämpligen böra benämnas förste byråingenjörer, de övriga byråingenjörer.
Beträffande därefter föreståndaren för klassificeringen och det
statistiska arbetet anser kommittén, på sätt redan förut anförts, att
med hänsyn till betydelsen av de arbeten, som skulle åligga honom,
denne tjänsteman bör uppföras i andra lönegraden; och torde även han
lämpligen böra benämnas förste byråingenjör.
Bibliotekarien har kommittén ansett i avlöningshänseende böra
jämnställas med förste bibliotekarierna i kungl. biblioteket samt vid
universiteten i Uppsala och Lund och följaktligen satt hans avlöning
lika med tjänstemännens i andra normalgraden. Betydelsen av patentoch
registreringsverkets bibliotek har förut påvisats; angeläget vore därföi,
säger kommittén, att det fortfarande erhåller eu sådan utveckling
att det bibehåller det anseende för ett gott tekniskt bibliotek, det för
närvarande äger; och. Lomme ansvaret i detta hänseende närmast att
vila på den, som står i spetsen för detsamma.
I andra normalgraden har kommittén jämväl ansett sekreteraren
,‘iii .. V -i . . . att öa eitafea eu del av de göromål, som nu
tillhöra den administrative sekreteraren, och skulle således, bland annat,
utöva chefskapet. för kansliet och på eget ansvar verkställa den första
formella granskningen a\T patentärendena. Andra normalgraden har i
regel i de centrala ämbetsverken bestämts för sekreterartjänsterna.
Utom de aA^ kommittén föreslagna byråingenjörsbefattningarna
skulle enligt kommitténs redan uttalade mening kassörs- och räkenskapsföraretjänsten,
registratorstjänsten, föreståndarebefattningen för den förberedande
granskningen av varumärken och mönster samt'' notariebelattningarna
tillhöra första lönegraden. Därjämte har kommittén ansett,
att med hänsyn till mängden ha^ de kassaposter, som å kassakontoret
dagligen skola mottagas eller utbetalas, därvid kassören ständigt
måste växla eller giva tillbaka penningar å till honom överlämnade
belopp, ett ai vode aAr 300 kronor årligen såsom missräkningspenningar
må tillerkännas kassören och räkenskapsföraren.
Aat nu omförmälda tjänstemän hava sju, nämligen förste byi''åingen- Departemenujörerna,
bibliotekarien och sekreteraren uppförts i andra lönegraden och chefen''
tio, nämligen fem byråingenjörer, kassören och räkenskapsföraren, registratorn,
föreståndaren för den förberedande granskningen av varumärken
och mönster samt två notarier uppförts i första lönegraden, och någon
annan avvikelse från normalgradernas avlöning har ej gjorts än att
Kvinnliga
biträden.
Kommittén.
70 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 253.
kassören föreslagits skola tillerkännas ett arvode av 300 kronor årligen
såsom missräkningspenningar.
I samband med den organisation, jag föreslagit för patentavdelningen,
har jag ock påvisat behov av inrättandet av byråingenjörsbefattningar.
Uppdelande av dessa befattningar i två avlöningsgrader
anser jag även välbetänkt. Allt, som kan göras för att en snabbare
behandling av patentärendena må kunna åstadkommas utan att grundligheten
av behandlingen åsidosattes, måste göras. För befordrande
härav är det angeläget att hava att tillgå fullt kvalificerade personer,
som kunna vid förfall för ledamöterna inträda i deras ställe samt åt
vilka även eljest, där omständigheterna sådant kräva, kan uppdragas
att med ledamots befogenhet handlägga patentäxenden.
Att med förste byråingenjörerna i avlöningshänseende likställa
föreståndaren för klassificeringen och det statistiska arbetet samt bibliotekarien
finner jag vara fullt befogat, då de båda såsom föreståndare
var och en för sin avdelning hava att utföra ett självständigt och maktpåliggande
arbete inom verket.
Sekreterartjänstens uppförande i andra normalgraden är i överensstämmelse
med de för de centrala verken i allmänhet gällande grunderna.
Med erinran att krigskassören och marinkassören vardera åtnjuta
500 kronor i felräkningspenningar samt med hänsyn till att kassörens i
patent- och registreringsverket uppbörd kommer att dagligen bestå av en
mängd smärre poster, vilka skola inbetalas med varierande belopp allt
eftersom de avse avgifter för patentansökningar, varumärkesansökningar,
förnyelseansökningar av varumärken, mönsteransökningar, årsavgifter
för patent eller avgifter för anmälningar till bolagsregistren, varvid, om
flera olika avgifter anmälas till betalning samtidigt, ett misstag lätt
kan ske, anser jag mig ej böra motsätta mig, att kassören tillerkännes
utöver första gradens normalavlöning det föreslagna arvodet av 300
kronor årligen såsom missräkningspenningar. Beträffande avlöningarna
i övrigt till första gradens tjänstemän föranleder förslaget icke något
särskilt yttrande från min sida.
Mot de av kommittén föreslagna avlöningarna till nu omförmälda
tjänstemän har jag följaktligen icke något att erinra.
Å patent- och registreringsverkets stat skulle enligt kommitténs
förslag även uppföras fem kvinnliga biträden av högre avlöningsgrad
och tolv kvinnliga biträden av lägre avlöningsgrad.
Vidkommande ifrågavarande biträdens ställning i avlöningshänseende
har kommittén ansett dem böra uppföras efter de två grader,
71
Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 253.
som i 1912 års statsverksproposition föreslagits och redan vunnit Riksdagens
anslutning för flera verk, d. v. s. en sammanlagd begynnelseavlöning
för biträden, som hade att fullgöra mera kvalificerade uppgifter,
av 1,600 kronor, varav 900 kronor i lön, 550 kronor i tjänstgöringspenningar
och 150 kronor i ortstillägg, jämte två ålderstillägg,
vartdera å 200 kronor efter 5 och 10 år, samt för biträden av den
lägre graden en sammanlagd begynnelseavlöning av 1,200 kronor, varav
lön 700 kronor, tjänstgöringspenningar 350 kronor och ortstillägg 150
kronor, ävensom likaledes två ålderstillägg, vartdera å 200 kronor.
Bland avlöningsvillkoren för de verk, där skrivbiträden finnas
upptagna i avlöningsstaten, har intagits bestämmelse, att skrivbiträde,
som vid den nya statens ikraftträdande är anställt hos verket i fråga
och antages till biträde å stat, äger att för åtnjutande av löneförhöjning
(ålderstillägg) räkna sig tillgodo den tid, biträdet dessförinnan ‘innehaft
stadig anställning hos verket. Motsvarande bestämmelse bör intagas
bland avlöningsvillkoren för patent- och registreringsverket.
Patent- och registreringsverket har i alltjämt stegrad omfattning Dcpartements--gjort försök med anställande av kvinnliga biträden å verkets olika av- chefen''
delningar ej blott till utförande av mera mekaniska skrivgöromål utan
även för fullgörande av andra sysslor, som synts åt dem kunna anförtros.
Den grundprincip, varifrån verket därvid utgått, har varit, att män med
juridisk eller teknisk fackutbildning, så vitt möjligt, icke borde sysselsättas
med sådana göromål, som kunde utföras av personer med den
allmänbildning, som förvärvas vid genomgående av elementarskolor för
flickor. Då de av verket gjorda försöken, enligt vad jag erfarit, slagit
synnerligen väl ut, synes mig med stöd av de erfarenheter, som vunnits,
ett fortgående på clen sålunda inslagna vägen vara bestämt att förorda.
Då kommittén i avlöningshänseende ansett de kvinnliga biträdena
böra uppföras efter de två grader, som redan vunnit Riksdagens anslutning
för flere verk, och den uppdelning i detta hänseende kommittén
gjort synes mig riktig, har jag intet att erinra mot vad kommittén i
berörda hänseende föreslagit.
\ idkommande slutligen avlöningarna för vaktmästarna anser jag i Vaktmästare,
likhet med kommittén, att såväl för förste vaktmästaren som för de
övriga vaktmästarna böra gälla samma bestämmelser, som senast antagits
för motsvarande befattningar.
Av vad jag nu anfört framgår, att jag finner den av kommittén Departementsföreslagna
reglering av löneförhållandena vid patent- och registrerings- chefem
L o ö hemställan
ang. avlöningarna,
.
72
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 253.
verket vara väl motiverad samt att jag- icke anser någon förändring av
de föreslagna lönesatserna böra ifrågakomma. Jag biträder således
kommitténs hemställan,
att chefen för patent- och registreringsverket må tilldelas generaldirektörs
ställning samt erhålla en avlöning av 11,000 kronor, därav
7,000 krono]? i lön, 3,000 kronor i tjänstgöringspenningar och 1,000
kronor i ortstillägg;
att till en var av de föreslagna sex avdelningscheferna (byråcheferna)
avlöningen må utgå med 8,100 kronor, därav 5,000 kronor i
lön, 2,500 kronor i tjänstgöringspenningar och 600 kronor i ortstillägg,
vartill kan komma ett ålderstillägg å lönen efter fem år med 600 kronor;
att eu var av de föreslagna nitton ledamöterna (byrådirektörerna)
må åtnjuta eu avlöning av 6,800 kronor, därav 4,200 kronor i lön, 2,000
kronor i tjänstgöringspenningar och 600 kronor i ortstillägg, vartill kan
komma ett ålderstillägg till lönen efter fem år med 600 kronor;
att en var av de föreslagna fem förste byråingenjörerna, bibliotekarien
och sekreteraren må åtnjuta en avlöning av 5,800 kronor, därav
3,600 kronor i lön, 1,800 kronor i tjänstgöringspenningar och 400 kronor
i ortstillägg, vartill kunna komma två ålderstillägg till lönen, det ena
med 500 kronor efter fem år och det andra likaledes med 500 kronor
efter ytterligare fem år;
att en var av de föreslagna fem byråingenjörerna, kassören och
räkenskapsföraren, registratorn, föreståndaren för den förberedande
granskningen av varumärken och mönster samt de två notarierna må
åtnjuta en avlöning av 4,000 kronor, därav 2,200 kronor i lön, 1,500
kronor i tjänstgöringspenningar och 300 kronor i ortstillägg, vartill
kunna komma tre ålderstillägg till lönen, vart och ett å 500 kronor,
det första efter fem år, det andra efter ytterligare fem år och det tredje
efter än ytterligare fem år, samt att därjämte må tillkomma för kassören
och räkenskapsföraren ett arvode av 300 kronor såsom missräkningspenningar;
att
i staten för patent- och registreringsverket må uppföras fem
kvinnliga biträden av högre avlöningsgrad, vartdera med en avlöning
av 1,600 kronor, därav 900 kronor i lön, 550 kronor i tjänstgöringspenningar
och 150 kronor i ortstillägg, vartill kunna komma två ålderstillägg
till lönen, det ena med 200 kronor efter fem år och det andra
likaledes med 200 kronor efter ytterligare fem år;
att i staten må uppföras tolv kvinnliga biträden av lägre avlöningsgrad,
vartdera med en avlöning av 1,200 kronor, därav 700 kronor
i Iöd, 350 kronor i tjänstgöringspenningar och 150 kronor i ortstillägg,
73
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 253.
vartill ävenledes kunna komma två åld ers tillägg till lönen, det ena med
200 kronor efter fem år ocli det andra likaledes med 200 kronor efter
ytterligare fem år;
ntt i staten må upptagas avlöning till en förste vaktmästare med
1,500 kronor, därav 900 kronor i lön, 450 kronor i tjänstgöringspenningar
och 150 kronor i ortstillägg, vartill kan komma ett ålderstillägg
till lönen efter fem år med 100 kronor;
att i staten även må upptagas avlöning till fyra vaktmästare,
vardera med 1,200 kronor, därav 700 kronor i lön, 350 kronor i tjänstgöringspenningar
och 150 kronor i ortstillägg, vartill kunna komma två
ålderstillägg till lönen, det ena med 100 kronor efter fem år och det
andra likaledes med 100 kronor efter ytterligare fem år; samt
att den bestämmelsen intages i staten, att, därest vaktmästare i
sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge denna
förmån kvarstår, ortstillägg ej utgå till honom, ävensom å lönen avdragas
100 kronor årligen.
Såsom förutsättning för tillämpning av den blivande lönestaten utsträckt
för patent- och registreringsverket har kommittén ansett föreskrift böra g« rings tid.
utfärdas därom, att samtliga ordinarie tjänsteinnehavare skola, i den
mån ej undantag kunna anses böra stadgas eller för särskilda fall efter
prövning medgivas, vara å tjänsterummet tillstädes minst sex timmar
varje söckendag.
Då någon anledning icke föreligger att, vad patent- och registreringsverket
angår, avvika från de bestämmelser i fråga om tjänstgöring
på tjänsterummet, som i allmänhet meddelats för nyreglerade ämbetsverk,
finner jag mig böra tillstyrka, att i sammanhang med den nya
statens fastställande meddelas föreskrift, varigenom ovannämnda förutsättning
uppfylles.
Kommittén har uttalat sig beträffande vissa förändrade bestäm- Vissa önskamelser,
som enligt kommitténs mening böra införas i blivande ny träffande
instruktion för patent- och registreringsverket. instruktio
Under
erinran att gällande instruktion innehåller bestämmelse,
att, då överdirektören begagnar semester eller under kortare tid, som
icke överstiger fjorton dagar, är av laga förfall hindrad att sin tjänst
förrätta, ärendena skola, där ej Kungl. Maj:t annorlunda förordnar, avgöras
av verkets ledamöter samfällt, har kommittén hemställt, att i
patent- och registreringsverkets blivande instruktion måtte meddelas föreskrift
därom, att, då generaldirektören åtnjuter semester eller eljest under
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 smal, 196 höft. (Nr 253.) 10
Avlönings
villkor.
74 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 253.
kortare tid, som icke överstiger fjorton dagar, är förhindrad att förrätta
sitt ämbete, äldste tjänstgörande byråchefen skall, därest icke annorlunda
av Kungl. Maj:t förordnas, inträda i utövningen av generaldirektörens
åligganden.
I gällande instruktion hava kompetensvillkor uppställts endast för
överingenjörs- och sekreterarbefattningarna. Då det varit kommitténs
mening, att de tekniska tjänstemännen å patentavdelningen skulle hava
erforderlig kompetens för att kunna befordras till och sköta förordnande
för byråchefer eller byrådirektörer, har kommittén ansett, att samma
kompetensvillkor borde fordras för tekniska byråchefer, tekniska byrådirektörer,
förste byråingenjörer och byråingenjörer, nämligen att hava
fullständigt och med goda vitsord genomgått teknisk högskola eller
Chalmers tekniska läroanstalt samt praktiskt utövat teknisk verksamhet.
För bibliotekarien bär kommittén töreslagit såsom kompetensvillkor, att
han skulle äga tekniska kunskaper. Kommittén har emellertid i detta
sammanhang framhållit att, därest de föreslagna kompetensfordringarna
för de tekniska tjänstemännen bleve godkända, sådana undantagsbestämmelser
borde meddelas, att befordran ej omöjliggjordes för nuvarande
tjänstemän hos patent- och registreringsverket, vilka ej fullgjort dessa
kompetensvillkor men visat sig på ett tillfredsställande sätt kunna fullgöra
sina åligganden inom verket.
Slutligen har kommittén gjort framställning om fastställande av
vaktmästarnas åligganden.
Till dessa frågor torde jag få återkomma vid anmälan av förslagtill
ny instruktion för patent- och registreringsverket, vilken lärer böra
utfärdas i sammanhang med statens fastställande. Jag antager, att de
av kommittén framställda önskemålen skola kunna förverkligas.
För åtnjutande av de avlöningsförmåner, som komma att upptagas
i blivande stat för patent- och registreringsverket, har kommittén föreslagit
villkor och bestämmelser i huvudsaklig överensstämmelse med
vad som vid fastställande av avlöningsstater för nyreglerade centrala
ämbetsverk i allmänhet föreskrivits. Bland dessa villkor har särskilt
med föranledande därav, att 1912 års riksdag medgivit adjungerade
ledamöter och tjänstemän över stat i patent- och registreringsverket rätt
till ålderstillägg, upptagits rätt för dessa att för ålderstilläggs åtnjutande
i befattning å den nya lönestaten tillgodoräkna sig den tid, de såsom
adjungerade ledamöter eller tjänstemän över stat varit i befattning av
samma lönegrad anställda i ämbetsverket.
Mot de av kommittén föreslagna avlöningsvillkoren har jag icke
något att anmärka.
75
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 253.
Kommittén liar därefter övergått till beräkning av den nya utgiftsstaten
för patent- och registreringsverket för det första år, densamma
komme att tillämpas.
Kommittén bär därvid till eu början erinrat, hurusom de för ämbetsverket
fastställda årliga utgiftsstaterna omfattat huvudavdelningarna:
»avlöningar» och »omkostnader».
Under först nämnda huvudgrupp finnes upptaget, förutom den fastställda
lönestaten, ett förslagsanslag till ålderstillägg, vilket i utgiftsstaten
för år 1913 uppförts med 13,800 kronor.
Då rätten att för erhållande av ålderstillägg enligt den nya lönestaten
tillgodoräkna sig den tid, vederbörande före den nya statens
tillämpning innehaft tjänsten i fråga, vore gjord beroende därav, att
samma tjänst i den nya lönestaten vore uppförd i samma lönegrad som
i den gamla, men beträffande flertalet tjänster så icke, enligt kommitténs
förslag, vore förhållandet, torde, säger kommittén, för det år, då den
nya lönestaten träder i kraft, förslagsanslaget till ålderstillägg kunna
minskas. Däremot måste, under förutsättning av godkännande av vad
ovan anförts rörande rätten för kvinnliga biträden att för åtnjutande av
ålderstillägg räkna sig till godo den tid de före den nya statens ikraftträdande
innehaft stadig anställning hos verket, beräknas ålderstillägg å
åtskilliga av de föreslagna fasta biträdesbefattningarna. De nuvarande
kvinnliga skrivbiträdena hade haft fast anställning hos verket, ett från
år 1902, ett från år 1906, tre från år 1907, två från år 1908, ett från
år 1910, två från år 1911 och två från år 1912. För såvitt av nuvarande
förhållanden kunde bedömas, syntes förslagsanslaget till ålderstillägg
för det år, den nya staten träder i kraft, böra beräknas till 4,700
kronor, och föreslår kommittén, att i staten uppföres ett förslagsanslag
till ålderstillägg med ovan angivna belopp.
Yad kommittén härutinnan föreslagit biträder jag.
Den andra huvudavdelningen i utgiftsstaten, »omkostnader», är —
utom anslaget till provisorisk lönereglering för den å ämbetsverkets
avlöningsstat uppförda personal, vartill nu icke behöver tagas hänsyn —
uppdelad i fem förslagsanslag. Med det första av dessa anslag skola
bestridas utgifterna till adjungerade ledamöter, tjänstemän över stat,
biträdande ingenjörer, amanuenser, särskilt tillkallade tekniska biträden,
extra skrivbiträden, extra vaktmästare, vikariatsersättningar m. m. inklusive
ålderstillägg till adjungerade ledamöter och tjänstemän över stat.
Anslaget har i utgiftsstaten för år 1913 uppförts med 165,880 kronor.
Utgiftsberäik.-
ning.
Anslag till
ålderstillägg.
Kommittén.
Departementschef
en.
Anslag till
extra personal
m. m.
Kommittén.
76
Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 253.
Ett motsvarande förslagsanslag bör uppföras i utgiftsstaten för det omorganiserade
patent- och registreringsverket för att därmed bestrida utgifterna
till biträdande ingenjörer, amanuenser, särskilt tillkallade tekniska
biträden, vikariatsersättningar, extra biträden, extra vaktmästare in. in.
Kommitténs förslag upptager under detta anslag de beräknade
utgifterna till icke ständiga ledamöter i besvärsavdelningen, vilken utgiftspost
i förslagsanslaget beräknats till 6,000 kronor.
Rörande de utgifter i övrigt, som med anslaget böra bestridas
anför kommittén följande:
»Kommittén liar förutsatt fortfarande behov av biträdande ingenjörer och
amanuenser och beräknat det erforderliga antalet biträdande ingenjörer tillsvidare
till nio och amanuenser till sju. Med erinran att medgivna maximiarvodet för biträdande
ingenjörer från och med år 1913 bliver 3,000 kronor och för amanuens
är 2,000 kronor, vari kommittén icke anser skäl föreslå någon ändring, har kommittén
ansett, att arvodena för biträdande ingenjörer böra upptagas till i medeltal
2,400 kronor samt för amanuenser till 1,800 kronor.
För beredande av arvoden åt nio biträdande ingenjörer och sju amanuenser
torde alltså erfordras ett belopp av 34,200 kronor att utgå av berörda förslagsanslag.
I ringa omfattning har patent- och registreringsverket anlitat särskilt tillkallade
tekniska biträden. Under femårsperioden 1907—1911 har härför endast utgivits
i medeltal 200 kronor årligen. Det bör under sådana förhållanden vara tillfyllest
att beräkna dessa utgifter i förslagsanslaget till 300 kronor.
Av skäl, som ovan angivits, har kommittén ansett vikarier under semesterledighet
icke böra förordnas för tjänstepersonalen å patentavdelningens anmälningsavdelningar.
För beredande av semesterledighet åt den övriga tjänstepersonalen
måste finnas tillgång till vikariatsersättningar, i allmänhet motsvarande vederbörande
befattningshavare tillkommande tjänstgöringspenningar, men bör i överensstämmelse
med vad som skett i senast nyreglerade verk för semesterledigt biträde av högre
avlöningsgrad beräknas 100 kronor för månad och för biträde av lägre avlöningsgrad
75 kronor för månad. Kostnaden för semesterledighet torde komma att uppgå till omkring
4,825 kronor. Med avseende å tilläventyrs förekommande behov av medel
utöver tjänstgöringspenningar till avlönande av vikarie för ordinarie skrivbiträde
under sjukdom samt för andra möjliga eventualiteter har kommittén ansett vikariatsersättningar
böra beräknas till 5,500 kronor.
Utgiftstiteln »extra skrivbiträden» har utbytts mot »extra biträden», då kommittén
anser, att därunder bör inbegripas eventuell ersättning till tjänstemän under
provtjänstgöring, till annan extra personal än förut särskilt omnämnts, till gratifikationer
m. m. Blivande utgifter till dessa ändamål äro ej jämförbara med de
nuvarande, vari ingå arvoden till samtliga kvinnliga skrivbiträden. Kommittén har
ansett utgifterna till extra biträden böra beräknas till omkring 6,000 kronor.
Behovet för patent- och registreringsverket av extra vaktmästare har tidigare
framhållits. Arvodena till extra vaktmästare utgjorde år 1911 3,825 kronor. Som
å ena sidan en av de extra vaktmästare föreslagits skola uppflyttas å ordinarie
stat, böra utgifterna minskas med det belopp, som motsvarar det till honom utgående
arvodet, men å andra sidan torde någon ökning i nu utgående arvoden till de
extra vaktmästarne, som en längre tid tjänstgjort i verket, kunna ifrågakomma.
Utgifterna till extra vaktmästare hava beräknats till omkring 3,000 kronor.
77
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 253.
Slutligen hava under berörda förslagsanslag uppförts av Kungl. Maj:t medgivna
reseersättningar.
Tid efter annan hava verkets chef och tjänstemän beretts tillfälle att besöka
industriutställningar inom eller utom landet eller att närvara vid kongresser
för det industriella rättsskyddet. Dessa resor äro ovedersägligen av stor nytta för
dem, som skola följa teknikens utveckling inom olika områden och de strävanden
till det industriella rättsskyddets förbättrande, som å skilda håll göra sig gällande.
Även för framtiden bör tillfälle beredas till företagande av dylika resor, och kommittén
har beräknat utgifterna härför till omkring 2,500 kronor.»
Med avseende å vad kommittén sålunda anfört, har kommittén föreslagit,
att ifrågavarande förslagsanslag måtte uppföras med 57,500 kronor.
Häremot har jag icke annat att erinra än att anslaget bör minskas Departement».
med den beräknade utgiften av 6,000 kronor för icke ständiga leda- ehefen
möter
i besvärsavdelningen. Med hänsyn härtill och för utjämnande av
statens slutsumma torde detta anslag uppföras med 51,860 kronor.
Nästa förslagsanslag å omkostnadsstaten i 1913 års utgiftsstat är Anslag till
avsett till renskrivning och skrivmaterialier, postavgifter, hyror, bränsle, hyroTm^m.
lyse, renhållning och städning samt inventariers anskaffande och under- Kommittén.
håll m. m. och uppfört med 55,000 kronor.
I denna summa ingå, bland annat, dels den hyra av 22,300 kronor,
som av patent- och registreringsverket erlägges för ämbetslokalen
i den numera för ämbetsverket lagfarna fastigheten nr 6 i kvarteret
Rännilen, dels hyra för en våning om 6 rum och kök i angränsande
hus, som ämbetsverket till följd av behov av ökat utrymme genom nådigt
brev den 10 februari 1911 erhållit bemyndigande att förhyra från den
1 april 1911 till den 1 oktober 1916 mot en årshyra av 2,400 kronor.
Någon ändring i beloppet av detta förslagsanslag har kommittén ej
ansett påkallad.
Med omorganisationen av patent- och registreringsverket står i nära i>e]mrteminnsamband
verkets lokalfråga. Kommittén har den 15 nästlidne mars chefen.
avgivit infordrat underdånigt utlåtande i fråga om anskaffande av ämbetslokal
åt patent- och registreringsverket, till vilken fråga jag framdeles
får återkomma. I detta sammanhang vill jag endast omnämna, då det
kan öva inflytande på det belopp, vartill förslagsanslaget i fråga bör
uppföras, att kommittén ansett det antagligt, att patent- och registreringsverket,
om tillfälle därtill yppades, efter genomförd omorganisation
söker erhålla medgivande att förhyra ännu en våning i det bredvidliggande
huset för att således i någon mån fylla det mest trängande
behovet av ökat utrymme, men att kommittén av denna anledning ej
ansett sig behöva beräkna någon ökning av förslagsanslaget, enär de
78
Anslag till
böcker,
tryckningskostnader
m. m.
Kommittén.
Ktmgl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 253.
jämväl från anslaget utgående utgifterna för renskrivning böra avsevärt
lämna minskas, då två kvinnliga biträden skola anställas för renskrivningsarbetet
och dessutom de å de olika avdelningarna arbetande
kvinnliga biträdena torde böra kunna utföra de anteckningar i
registren och de statistiska anteckningar, som nu ersättas såsom renskrivning.
Kommittén har, såsom nämnt, ansett att berörda förslagsanslag
i utgiftsstaten bör uppföras med oförändrat belopp av 55,000
kronor, och har jag däremot intet att invända.
Därefter följer å omkostnadsstaten i 1913 års utgiftsstat ett förslagsanslag
till böcker och tidskrifter, trycknings- och bindningskostnader,
kungörelser och publikationer m. m., efter avdrag av influtna
prenumeration savgifter och dylikt upptaget till 105,000 kronor. Rörande
detta förslagsanslag har kommittén anfört huvudsakligen följande:
Medelkostnaden för inköp av böcker och bindning har under
åren 1899—1911 varit omkring 6,000 kronor och torde även för de
närmaste åren kunna beräknas till denna summa.
Enligt gällande författningar har patent- och registreringsverket
att utfärda kungörelser i betydande omfattning i allmänna tidningarna
om verkställda registreringar* om patentansökningar, som utlagts för
allmänheten, om beviljade och förfallna patent m. m.
Kostnaderna för kungörelserna hava under de senaste åren hållit
sig vid omkring 20,000 kronor, och det är att antaga, det de fortfarande
komma att belöpa sig till ungefärligen denna summa.
De största växlingarna i utgifterna å detta anslag förorsakas av
antalet beviljade patent och det därmed följande offentliggörandet av
patentbeskrivningarna. Genom att ett större antal patentärenden kunna
förväntas efter omorganisationen årligen bliva slutbehandlade är ock att
förmoda, att utgifterna för patentpublikationerna komma att ökas.
Kommittén har beräknat dem till omkring 64,000 kronor. Motsvarande
utgifter uppgingo år 1911 till omkring 55,000 kronor. De övriga
publikationskostnaderna, nämligen för registreringstidningen för varumärken
omkring 5,000 kronor, innehållsförteckningen till patentregistret
omkring 3,000 kronor och för samlingarna rörande anmälningar till
aktiebolags- m. fl. register omkring 9,000 kronor, hålla sig mera konstanta.
Av anslaget utgår även ett statsanslag med 4,000 kronor för
publicerande i industritidningen Norden av beskrivningar å uppfinningar,
varå patent meddelats, ävensom av redogörelser med avbildningar över
registrerade varumärken.
I kostnaderna för verkets publikationer inbegripas därjämte kostnaderna
för deras förvarande och hållande i lager ävensom utgifter för
79
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 253.
distribuering med omkring 1,000 kronor, vilket allt ombesörjes av aktiebolaget
P. A. Norstedt & Söner. Erhåller patent- och registreringsverket
i ny ämbetslokal ökat utrymme, synes böra tagas i övervägande,
huruvida ej ämbetsverket själv kan övertaga dessa bestyr och utgifterna
för publikationerna i sammanhang därmed nedbringas.
Kommittén föreslår, att detta förslagsanslag uppföres med 112,000
kronor.
Kommittén har i betänkandet å sidd. 45—47 lämnat uppgift å de
publikationer, vilka det enligt gällande författningar åligger ämbetsverket
att utgiva, samt om de avtal, som äro träffade angående deras
tryckning och distribution.
Efter upphörande av den gemensamma användningen och redovisningen
av de från patent- och registreringsverket och de lokala registreringsmyndigheterna
härflytande registreringsavgifterna har Kungl.
Maj:t, som genom kungörelse den 15 december 1911 förordnat, att patentoch
registreringsverket fortfarande skall utgiva samlingarna rörande anmälningarna
till aktiebolags- in. fl. register, i nådigt brev den 24
november 1911 medgivit, att patent- och registreringsverket årligen,
sedan tryckningskostnaderna för dessa samlingar betalts, må äga att
efter rekvisition hos statskontoret återbekomma tre femtedelar därav,
motsvarande den kostnad, som beräknats belöpa för de från överståthållareämbetet
och länsstyrelserna i samlingarna kungjorda uppgifter.
Såsom utgift å anslaget har upptagits hela kostnaden med 9,000 kronor,
varemot bland beräknade inkomster upptagits ersättning för tryckning
av »Samlingarna» med 5,400 kronor.
Statsanslaget till industritidningen »Norden» avser i främsta rummet
att bereda den större allmänhet, som icke är i tillfälle att förskaffa sig
de fullständiga patentbeskrivningarna, en översikt över förekommande
uppfinningar och tillgodoser därigenom ett viktigt ändamål.
Då patent- och registreringsverket erhållit ökat utrymme, synes mig
i likhet med kommittén böra tillses, huruvida ej ämbetsverket självt kan
ombesörja publikationernas hållande i lager och distribuering, i samband
varmed billigare tryckningskostnader böra kunna åstadkommas. Mot
att anslaget uppföres med det av kommittén föreslagna beloppet har
jag för närvarande intet att invända.
Angående de övriga båda under »omkostnader» upptagna anslag, nämligen
till återställda registreringsavgifter och bidrag till patentunionens
internationella byrå i Bern, har kommittén endast anfört, att med återställda
registreringsavgifter avsåges den återbetalning av erlagda avgifter, som
jämlikt vederbörande författningar skall göras, då sökt registrering av
Departements
chefen.
Anslag till
återbetalda
registreringsavgifter
m.m.
Kommittén.
80
Departementschefen.
Pensioner.
Kommittén.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 253.
varumärke eller bolag ej komme till stånd. År 1911 återbetaltes sålunda
15,482 kronor 50 öre, men under föregående år något mindre. Bidraget
till byrån i Bern har under en lång följd av år beräknats till 1,600
kronor, och utgiften har alltid hållit sig däromkring.
Kommittén har föreslagit att förslagsanslaget till återställda registreringsavgifter
uppföres med 15,000 kronor och förslagsanslaget till
patentunionens internationella byrå i Bern med 1,600 kronor.
Häremot har jag intet att erinra. Med Sveriges tillträdande genom
accessionsakt den 26 juni 1885 till den i Paris den 20 mars 1883 avslutade
konvention om internationellt skydd för den industriella äganderätten
förband sig ock landet att bidraga till omkostnaderna för den
internationella byrån i Bern för unionen till skyddande av den industriella
äganderätten.
Enligt föreskrift i kungl. kungörelsen den 22 juni 1911 skola de
pensioner, som med tillämpning av lagen den 11 oktober 1907 angående
civila tjänstinnehavares rätt till pension komma att beviljas till tjänsteinnehavare
i patent- och registreringsverket, utgå av reservationsanslaget
till upprätthållande av nämnda ämbetsverks verksamhet.
I pensionshänseende har, yttrar kommittén, patent- och registreringsverkets
ordinarie personal kommit i en undantagsställning genom intagandet
i kungl. kungörelsen den 27 maj 1898 angående villkoren för
åtnjutande av de från och med år 1899 fastställda löneförmåner för
patent- och registreringsverkets ordinarie personal av stadgandet, att i
allmänhet gällande bestämmelser i fråga om tjänstemäns och vaktbetjäntes
rätt till pension icke skulle vara på ifrågavarande tjänstemän
och vaktbetjänte tillämpliga. Bestämmelserna i lagen angående civila
tjänstinnehavares rätt till pension skola för den, som vid lagens trädande
i kraft den 1 januari 1908 innehade tjänst inom verket, såvitt denna
tjänst anginge, icke gälla, där han ej inom ett år därefter anmälde, att
samma bestämmelser finge å honom vinna tillämpning. Då någon dylik
anmälan ej förekommit, äro endast chefen och en byråingenjör, vilka
utnämnts å sina befattningar efter lagens ikraftträdande, underkastade
pensionslagens bestämmelser.
Bland de villkor och bestämmelser, vilka kommittén hemställt
måtte fastställas för åtnjutande av de avlöningsförmåner, som i blivande
ny stat varda upptagna för ordinarie befattningshavare i patent- och
registreringsverket, har upptagits, att i fråga om skyldighet att från
tjänsten avgå ävensom i fråga om rätt till pension skulle gälla vad i
särskild lag angående civila tjänstinnehavares rätt till pension är vid
81
Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 253.
tiden för den nya lönestatens ikraftträdande eller, såvitt angår innehavare
av befattning, som därefter tillträdes, vid tillträdet till befattningen
stadgat.
Den äldste ordinarie befattningshavaren i patent- och registreringsverket
är förste vaktmästaren Johan Peter Johnsson, som är född den
25 april 1838. Bland verkets övriga nuvarande ordinarie personal hava
endast två, nämligen en byråingenjör, som är född år 1849, och en
överingenjör, som är född år 1850, uppnått en ålder av över 60 år.
Närmast i ålder komma därefter en överingenjör, född år 1856, bokhållaren
(kvinnlig tjänstinnehavare), född år 1857, samt en ledamot och
sekreterare, född år 1859.
Over vad kommittébetänkandet innehåller angående pensioner åt statskontoret.
befattningshavare vid patent- och registreringsverket har statskontoret
den 20 sistlidne februari avgivit infordrat underdånigt utlåtande och
därvid meddelat, att betänkandet i berörda hänseende icke givit anledning
till erinran eller tillägg från ämbetsverkets sida.
Kommittén har icke uti sitt förslag till utgiftsstat för patent- och Departementsregistreringsverket
beräknat någon utgiftspost till pensioner åt avskedade cJiefentjänstinnehavare.
Enligt vad jag inhämtat, antogs förste vaktmästaren Johnsson,
vilken såsom ovan nämnts är född den 25 april 1838, till e. o. vaktmästare
hos kommerskollegium den 1 oktober 1880 och har således vid
1914 års ingång varit 33 år anställd i statens tjänst. Förklarar han
sig vilja övergå till den nya avlöningsstaten, lärer han med 1914 års
ingång bliva pliktig att avgå från tjänsten med avkortad pension, som,
om den avlöning jag föreslagit för förste vaktmästare vinner godkännande,
och då Johnsson redan före uppnådda 67 år varit anställd
såsom förste vaktmästare under mer än 5 år, belöper sig till omkring
940 kronor. Anmäler han ej önskan att övergå till den nya staten, äger
han, under förutsättning att han fortfarande, oaktat sin höga ålder, kan
uppehålla sin befattning, uppbära avlöning enligt gällande stat med 1,100
kronor, men i annat fall bliver han endast berättigad att uppbära lönen
800 kronor. Med hänsyn härtill synes mig riktigast vara, att i utgiftsstaten
för år. 1914 uppföres ett förslagsanslag till »pensioner åt avskedade
tjänstinnehavare» med 940 kronor.
Det förslag till utgiftsstat för patent- och registeringsverket, jag, med Förslag till
hänvisning till vad jag förut anfört, anhåller att få framlägga, är så lydande, "te*4881»4-Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 196 höft. (Nr 253.) 11
82 Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 253.
Utgiftsstat för Kungl. patent- och registreringsverket.
A. Avlöningar.
1 generaldirektor...................
1 byråchef............................
5 byråchefer........................
1 byrådirektör......................
18 byrådirektörer ................
1 förste byråingenjör.............
4 » byråingenjörer..........
1 bibliotekarie......................
1 sekreterare .................—
1 byråingenjör......................
4 byråingenjörer...................
1 kassör och räkenskapsförare
1 registrator.........................
1 föreståndare för granskning av varumärken
1 notarie .....
1 » .............
1 kvinnligt biträde av högre avlöningsgrad:
4 kvinnliga biträden » » »
I kvinnligt biträde *
II kvinnliga biträden s
1 förste vaktmästare
lägre
Lön. |
Tjänst- görings- pen- ningar. |
Orts- tillägg. |
Missräk- nings- pen- ningar. |
Summa avlö- ning. |
7,000 |
3,000 |
1,000 |
_ |
11,000 |
5,000 |
2,500 |
600 |
— |
8,100 |
25,000 |
12,500 |
8,000 |
— |
40,500 |
4,200 |
2,000 |
600 |
— |
6,800 |
75,600 |
36.000 |
10,800 |
— |
122,400 |
3,600 |
1,800 |
400 |
— |
5,800 |
14,400 |
7.200 |
1,600 |
— |
23,200 |
3,600 |
1,800 |
400 |
— |
5,800 |
3,600 |
1,800 |
400 |
— |
5,800 |
2,200 |
1,500 |
300 |
— |
4,000 |
8,S00 |
6,000 |
1,200 |
— |
16,000 |
2,200 |
1,500 |
300 |
300 |
4,300 |
2,200 |
1,500 |
300 |
— |
4,000 |
2,200 |
1,500 |
300 |
— |
4,000 |
2,200 |
1,500 |
300 |
— |
4,000 |
2.200 |
1,500 |
300 |
— |
4,000 |
900 |
550 |
150 |
— |
1,600 |
w o o |
2,200 |
600 |
— |
6,400 |
700 |
350 |
150 |
— |
1,200 |
7,700 |
3,850 |
1,650 |
— |
13,200 |
900 |
450 |
ISO |
— |
O O iO |
700 |
350 |
150 |
— |
1,200 |
2,100 |
1,050 |
450 |
— |
3,600 |
i , Efter 5 år kan lö;
nen höjas med 600
1 kr.
;) Efter 5 år kan löj
| nen höjas med 500
Mot. och efter 10 år
!! med ytterligare 500
jkr.
Efter 5 år kan lönen
höjas med 500
| kr., efter 10 år med
j ; ytterligare 500 kr.
A nnn I i och efter 15 år med
| | iin ytterligare 500
! kr.
Efter 5 år kan lönen
höjas med 200
, .kr. och efter 10 år
! j med ytterligare 200
;jkr
|
, Efter 5 år kan löJnen
höjas med 100
lkr
j
v Efter 5 år kan löj
j nen höjas med 100
k kr. och efter 10 år
Mm. ytterligare 100 kr:
särskilt tillkallade tekniska biträden, vikariatsersättningar, extra
1 vaktmästare .................................
3 » ..................................
Anslag till ålderstillägg, förslagsvis.....
B. Omkostnader.
Förslagsanslag.
Till biträdande ingenjörer, amanuenser.
biträden, extra vaktmästare m. in.
Till renskrivning och skrivmaterialier, postavgifter, hyror, bränsle, lyse, renhållning och städning samt
inventariers anskaffande och underhåll m. m.
Till böcker och tidskrifter, tryckning och bindningskostnader, kungörelser och publikationer m. m. efter
avdrag av influtna prenumerationsavgifter och dylikt...................................................
Till återställda registreringsavgifter...................................................................................
Till bidrag till patentunionens internationella byrå i Bern ................................................
C. Pensioner åt avskedade tjänstinnehavare.
Förslagsanslag ...............................................................................................
298,400
4,700
51,860
55.000
112,000
15.000
1,600
303,100
235,460
940
Summa kronor! 539,500
Anm. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge denna förmån kvarstår, ortstillägg
ej utgå till honom ävensom & lönen avdragas 100 kronor årligen.
83
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 253.
Till jämförelse intages här den för år 1913 fastställda ntgiftsstaten.
Kronor. |
||||||
Tjänst- |
Summa |
|||||
Lön. |
gonngs- |
avlö- |
||||
pennin- |
ning. |
|||||
gar. |
||||||
A. Avlöningar. |
||||||
1 överdirektör .............................. |
5,000 |
2,000 |
7,000 |
|||
1 överingenjör .............................. |
3,700 |
1.800 |
5,500 |
1 Lönen kan efter |
||
V 5 år höjas med |
||||||
1 överingenjör .............................. |
3,700 |
1,800 |
5,500 |
500 kronor. |
||
1 ledamot och sekreterare............... |
3,000 |
1,500 |
4.500 |
! |
||
2 ledamöter och sekreterare............ |
6,000 |
3,000 |
9,000 |
j |
||
1 registrator och arkivarie............... |
1,800 |
1,200 |
8,000 |
i Lönen kan höjas, |
||
1 notarie....................................... |
! ,800 |
1,200 |
3 000 |
[ 500 kronor och efter 10 år med |
||
1 byråingenjör .............................. |
1,800 |
1,200 |
3,000 |
ytterligare 500 |
||
7 byråingenjörer ........................... |
■'' 12,600 |
8,400 |
21,000 |
|||
1 bokhållare ................................. |
1,800 |
1,200 |
3,000 |
|||
1 förste vaktmästare ..................... |
800 |
300 |
1,100 |
|||
1 vaktmästare .............................. |
500 |
300 |
800 |
\ Lönen kan efter |
||
2 vaktmästare .............................. |
1,000 |
600 |
1,600 |
\ 5 år höjas med j |
68,0001 |
1 |
Anm. Om vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad, skall, så länge |
||||||
denna förmån kvarstår, lönen minskas |
med 150 kronor. |
|||||
Anslag till ålderstillägg, förslagsvis |
13,800 |
81,800 |
||||
B. Omkostnader.
Förslagsanslag.
Till adjungerade ledamöter, tjänstemän över stat. biträdande ingenjörer, ama-nuenser, särskilt tillkallade tekniska biträden, extra skrivbiträden, extra |
|
jungerade ledamöter och tjänstemän över stat .................................... |
165,880 |
» provisorisk lönereglering för den å ämbetsverkets avlöningsstat uppförda |
|
personal .......................................................................................... |
17,320 |
» renskrivning och skrivmaterialier, postavgifter, hyror, bränsle, lyse, renhåll- |
|
ning och städning samt inventariers anskaffande och underhåll m. m. ... |
55,000 |
» böcker och tidskrifter, trycknings- och bindningskostnader, kungörelser och |
|
publikationer m. m. efter avdrag av influtna prenumerationsavgifter o. d. |
105,000 |
» återställda registreringsavgifter ........................................................ |
9,100 |
» bidrag till patentunionens internationella byrå i Bern........................... |
1,600 |
Summa kronor |
353,900
435,700
84
Avlönings
villkor.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 253.
I enlighet med vad jag beträffande avlöningsvillkoren anfört,
skulle för åtnjutande av de i staten upptagna avlöningsförmåner fastställas
följande villkor och bestämmelser, nämligen:
att innehavare av ordinarie tjänst i patent- och registreringsverket
skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller
jämkning i åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad organisation
av ämbetsverket eller dess särskilda avdelningar eller eljest i
allmänhet kan varda stadgad, samt i sådant hänseende, ävensom därest
ämbetsverkets ställning inom statsförvaltningen så förändras, att detsamma
ej längre kan såsom självständigt ämbetsverk anses, eller därest
vissa ifrågavarande ämbetsverk tillhörande göromål överflyttas till annat
ämbetsverk, vara pliktig att, med bibehållande av den tjänstegrad och
den avlöning han innehar, efter ny eller förändrad arbetsordning sköta
de med befattningen förenade göromål eller, efter Kungl. Maj:ts förordnande,
tjänstgöra i det verk, till vilket göromålen överlämnas;
att med ordinarie befattning i patent- och registreringsverket icke
må förenas annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat;
att med ordinarie befattning i nämnda ämbetsverk ej heller må
förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för
verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försett eller blivit
såsom aktiebolag registrerat, eller befattning såsom tjänsteman i sådant
verk eller bolag eller annan tjänstebefattning av vad slag som helst,
så framt ej, vad angår generaldirektören, byråchef eller byrådirektör,
Kungl. Maj:t och, vad angår innehavare av annan befattning, patentoch
registreringsverket, uppå därom gjord framställning och efter prövning,
att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka
hinderligt för tjänstgöringen i ämbetsverket, finner uppdraget
eller befattningen kunna få mottagas och tillsvidare bibehållas;
att tjänsteman i första lönegraden är skyldig att tjänstgöra å den särskilda
befattning inom graden, där patent- och registreringsverket, till befordrande
av arbetets oavbrutna gång, finner honom lämplig och behövlig;
att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattningshavare
verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men för den
tid, han eljest varit från tjänstgöring befriad, skola utgå till den, som
uppehållit befattningen;
att den, som av sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger
uppbära hela lönen jämte ortstillägget, men att den, som undfår ledighet
för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos
Riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag
85
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 253.
eller i behörig ordning avstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen
förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten
utöver sina tjänstgöringspenningar avstå så mycket av lönen eller
ortstillägget, som för befattningens uppehållande erfordras eller eljest
prövas skäligt;
att avlöning ej må utgå till befattningshavare för tid, varunder
han avhållit sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordningerhållit
tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;
att, därest befattningshavare varder avstängd från tjänstgöring
eller i häkte tagen, den del av hans avlöning, som icke prövas böra
användas till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas,
såvida ej prövas skäligt låta honom uppbära något därav;
att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras för ämbetsresor
eller för beredande av semester, innehavare av lägre befattning skall
vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning i patent- och
registreringsverket, densamma mot åtnjutande, i förstnämnda fall av de
för befattningen anslagna tjänstgöringspenningar men eljest av däremot
svarande belopp i stället för egna tjänstgöringspenningar, bestrida, dock
ej längre än sammanlagt tre månader under ett och samma kalenderår;
att, därest förhöjning av lönen efter viss tids fortsatt innehavande
av befattning i samma lönegrad är i staten medgiven, tidpunkten för
första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under villkor att
innehavaren under mer än fyra femtedelar av den tjänstetid, som erfordras
för att vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt sin egen
eller, på grund av förordnande, annan statens tjänst, eller fullgjort annat
offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom till last den
tid, han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen, om sådan äger
rum, efter ytterligare fem år, på samma villkor, samt för tredje förhöjningen,
därest sådan kan ske, efter än ytterligare fem år, ävenledes på
samma villkor under iakttagande, vad var och en av omförmälda löneförhöjningar
angår, att den högre avlöningen ej får tillträdas förr än vid
början av kalenderåret näst efter det, varunder den stadgade tjänståldern
blivit uppnådd; börande löntagare vid bestämmandet av rätten till löneförhöjning
tillgodoräknas ej mindre den tid, som före den nya avlöningsstatens
trädande i kraft förflutit från hans tillträde till befattningen
eller annan, samma lönegrad tillhörande befattning i patent- och registreringsverket,
vare sig på grund av fullmakt eller på grund av
förordnande i följd av patent- och registreringsverkets omorganisation,
än även den tid före 1914 års ingång, varunder han som adjungerad
86
Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 253.
ledamot eller tjänsteman över stat varit å befattning av samma lönegrad
anställd hos patent- och registreringsverket;
att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande
av löneförhöjning, redan uppnått den levnads- och tjänsteålder, som
berättigar honom till pension, icke må samma förhöjning tillträda;
att befattningshavarna äga årligen, när sådant utan hinder för göromålens
behöriga gång kan ske, åtnjuta semester, generaldirektören,
byråcheferna och byrådirektörerna samt tjänstemännen av andra lönegraden
envar under en och en halv månad, tjänstemännen av första
lönegraden och kvinnliga biträdena, envar under en månad samt vaktmästarna,
en var under 15 dagar;
att tjänsteman, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll å
uppbörd, är pliktig att å tid av året, som av generaldirektören bestämmes,
begagna sig av semester;
att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande
eller dödsfall själva lönen ävensom ortstillägget utgå till
månadens slut;
att i fråga om skyldighet att från tjänsten avgå ävensom i fråga
om rätt till pension skall gälla vad i särskild lag angående civila tjänstinnehavares
rätt till pension är vid tiden för den nya lönestatens ikraftträdande
eller, såvitt angår innehavare av befattning, som därefter tillträdes,
vid tillträdet till befattningen stadgat;
att den, som tillträder den nya avlön ingsstaten, skall vara skyldig
underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande av eller
minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller
utgå för bestyr i sammanhang därmed;
att kvinnligt biträde, som vid den nya statens ikraftträdande är
anställt hos patent- och registreringsverket och antages till biträde å
denna stat, äger att för åtnjutande av löneförhöjning genom ålderstillägg
räkna sig tillgodo den tid, biträdet därförinnan innehaft stadig anställning
hos ämbetsverket; samt
att för kvinnliga biträden å patent- och registreringsverkets stat
skola lända till efterrättelse föreskrifterna uti Kungl. Maj:ts den 10 juni
1912 utfärdade nådiga kungörelse angående allmänna villkor och bestämmelser
att gälla för å vissa domstolars, ämbetsverks och myndigheters
stater uppförda biträdesbefattningar.
87
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 253.
Beträffande därefter frågan, huru de med omorganisationen förenade
kostnaderna böra bestridas, råder naturligtvis ej någon tvekan
därom, att kostnaderna för patent- och registreringsverkets verksamhet,
såsom hittills, böra bestridas av till verket inflytande avgifter.
Med avseende å kostnadsfrågan bär kommittén till en början erinrat
därom, att uti patent- och registreringsverkets underdåniga skrivelse
den 26 oktober 1906, däri ämbetsverket utvecklade behovet av omorganisation
av patent- och registreringsverket, ämbetsverket i fråga
om kostnaderna för en blivande omorganisation anfört, bland annat,
att patentförordningens bestämmelser om patentavgifterna och ämbetsverkets
organisation borde jämkas med hänsyn till varandra, vadan
dessa ämnen borde i ett sammanhang behandlas, samt att det emellertid
gåves flera utvägar att säkerställa sig för att patentavdelningens verksamhet
även utan höjning av patentavgifterna skulle kunna uppehållas
med anlitande endast av till ämbetsverket influtna avgifter. Sålunda
skulle ett uppgivande av den då tillämpade principen, att vardera
avdelningen inom verket (patentavdelningen och bolagsavdelningen)
skulle så att säga uppehålla sig själv, bereda full trygghet i berörda
avseende, då ämbetsverkets sammanlagda inkomster med säkerhet komme
att väl förslå till täckande av dess utgifter. Eu annan utväg vore
att i händelse av behov anlita räntan å den i statskontoret då innestående
patent- och varumärkesavgifters samt registreringsavgifters
fond eller, därest icke heller denna utväg skulle finnas lämplig, att av
de överskott, som för flertalet år torde bliva att påräkna, avsätta en
del till en särskild fond, vars tillgångar finge tagas i anspråk i sådana
fall, varom vore fråga.
Kommittén har uti ifrågavarande hänseende för sin del framhållit
att, därest de nu till patent- och registreringsverket inflytande avgifter
icke vore tillräckliga för betäckande av kostnaderna för en god och
tidsenlig omorganisation av ämbetsverket och lönereglering för dess
personal, frågan om dessa avgifters höjning nu borde upptagas till behandling.
Av dessa avgifter torde särskilt patentavgifterna både kunna
och böra undergå en reglering. Vore det emellertid så, att omorganisationen
och löneregleringen kunde genomföras utan någon omedelbar
höjning av avgifterna, torde med nämnda avgiftsreglering böra anstå,
till dess patentförordningen i sin helhet bleve underkastad revision.
Kommittén hade nämligen förut uttalat önskvärdheten, att erforderliga
lagändringar, såvitt sådant vore möjligt, genomfördes i ett sammanhang
vid revision av ifrågavarande lagstiftning i dess helhet. Förslag till för
-
Inkomst
beräkning.
Kommittén.
88
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 253.
ändring av patentavgifterna kunde föranleda behov av ändringar i patentförordningen
jämväl i andra hänseenden. Tillämpning under någon tid
av den nya organisationen torde ock medföra den fördelen, att därefter
säkrare kunde bedömas, huruvida och i vilken omfattning ökning av
avgifterna erfordrades samt i sammanhang därmed, huru ökningen
lämpligast borde ske.
Enligt kommitténs förmenande torde med all sannolikhet samtliga
till verket inflytande avgifter, åtminstone om ämbetsverket medgåves
rätt att däribland medräkna inflytande hyror för fastigheten, komma att
visa sig tillräckliga för att därmed bestrida de med omorganisationen
och löneregleringen enligt kommitténs förslag förenade kostnader. Vid
sådant förhållande har kommittén förordat den av patent- och registreringsverket
föreslagna utväg att med ämbetsverkets sammanlagda inkomster
uppehålla dess verksamhet samt ansett någon reglering av avgifterna
icke böra i detta sammanhang ifrågakomma.
Skulle till äventyrs vid enstaka tillfällen, fortsätter kommittén, de
inflytande avgifterna ej bliva tillräckliga, torde det ej böra möta hinder
för patent- och registreringsverket att erhålla Kungl. Maj:ts medgivande
att av reservationsanslaget till patent- och registreringsverket erhålla
behövliga tillskott.
Ett frångående av den förut tillämpade principen om fördelningen
av utgifterna mellan patent- och varumärkesavdelningen, å ena, samt
bolagsavdelningen, å andra sidan, måste anses redan hava skett, då vid
fastställande av utgiftsstaterna för patent- och registreringsverket för
åren 1912 och 1913 till upprätthållande av ämbetsverkets verksamhet
uppförts ett reservationsanslag att utgå av till ämbetsverket inflytande
avgifter utan att, såsom förut skett, föreskrifter meddelats angående
sådan fördelning, som nyss nämnts. Emellertid fördes av patent- och
registreringsverket alltjämt särskilda räkenskaper för å ena sidan patentoch
varumärkesavdelningen och å andra sidan bolagsavdelningen. Nedanstående
tabell visade, huru enligt verkets räkenskaper de olika avdelningarnas
inkomster och utgifter fördela sig för åren 1897—1911.
S9
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 253.
År |
Patentavdelningen. |
Bolagsavdelningen. |
|||||||
Inkomster. |
Utgifter. |
Inkomster. 1 |
Utgifter. |
||||||
1897... |
161,155 |
1 79 |
132,456 |
13 |
77,283 |
55 |
33,633 |
84 |
|
1898 ... |
164,972 |
— j |
140,135 |
96 |
73.186 |
84 j |
40,800 |
78 |
|
1899 ... |
168.287 |
7 51 |
158.648 |
88 |
64,553 |
61 |
31,544 |
44 |
|
1900 ... |
184,997 |
40 |
176.474 |
48 |
59.641 |
12 |
31.776 |
21 |
|
1901.... |
205,790 |
25; |
190.628 |
49 |
91,500 |
11 |
33,925 |
09 |
|
1902 ... |
217,881 |
40 |
204.328 |
! 83 |
73.817 |
99 |
36,790 |
61 |
|
1908 ... |
228.695 |
3 5! |
208.070 |
07 |
87,537 |
98 |
34.966 |
51 |
|
1904 ... |
249,139 |
5 0 |
219,087 |
07 |
83,873 |
34 i |
38,979 |
15 |
|
1905 ... |
277.016 |
85 |
216,997 |
59 |
105,223 |
41 |
41,256 |
44 |
|
1906 ... |
292.744 |
—! |
251,783 |
40 |
164.140 |
45 |
59,753 |
73 |
|
1907... |
819.968 |
45 |
305.957 |
I 14 |
217,942 |
5 5 |
67,774 |
13 | |
|
1908 ... |
331.652 |
6 0'' |
312,554 |
73 |
160.045 |
68 |
62.022 |
48 |
|
1909 ... |
359 532 |
111 |
311.461 |
96 |
102.043 |
25 |
61.644 |
88 j |
|
1910 ... |
367.839 |
95 |
326.169 |
| - |
128,165 |
47 |
71,735 |
09 : |
|
1911 |
384.381 |
67 |
345.526 |
9 0 |
147.076 |
35 j |
75,820 |
19 |
Om också vid eu reglering av avgifterna hänsyn borde tagas till
det ändamål, för vilket en var av dem närmast vore avsedd, har kommittén
ansett någon giltig anledning icke finnas att uppdela ämbetsverkets
utgifter i olika kategorier, att bestridas av olika slag av dess
inkomster. Fast mera måste ämbetsverkets verksamhet betraktas såsom
en enhetlig förvaltning av samtliga de angelägenheter, vilka det tillkomme
ämbetsverket att handhava, och följaktligen de utgifter, som
föranleddes av samma verksamhet, anses böra, utan åtskillnad, bestridas
av de inkomster, som stode till ämbetsverkets förfogande. Den ändring
i denna riktning, som genom statsmakternas beslut under de sista åren
ägt rum, ansåge kommittén därför vara fullt riktig och böra även för
framtiden vinna tillämpning.
Härefter övergår kommittén till eu beräkning av inkomsterna,
sådana kommittén tänkt sig att de skola komma att gestalta sig år
1914. Kommittén anför sålunda:
»Då en avgift av 20 kronor skall bifogas varje patentansökan, skulle för
3,600 ansökningar dessa ansökningsavgifter tillföra verket en inkomst av 72,000
kronor om året.
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 196 höft. (Nr 253.) 12
Ansökningsoch.
årsavgifter
för
patent.
90
Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 253.
Verkets inkomster av de årsavgifter, som av patenthavame skola erläggas
till patent- och registreringsverket för beviljade patent, hava årligen ökats. De i
årsavgifter influtna beloppen utgjorde:
år 1899 ............................. |
............................. kronor |
102,945 |
— |
» 1900 .............................. |
............................. » |
121,560 |
— |
».1901 .............................. |
............................. » |
134,225 |
— |
» 1902 .............................. |
............................. » |
144,465 |
— |
» 1903 .............................. |
............................. » |
152,065 |
— |
» 1904 .............................. |
............................. » |
172,635 |
— |
» 1905 .............................. |
............................. » |
182,585 |
— |
» 1906 ............................... |
............................. _ » |
193,020 |
— |
» 1907 .............................. |
............................. » |
206,615 |
— |
» 1908 .............................. |
............................. » |
229,005 |
— |
» 1909 ............................. |
..... ....................... » |
242,750 |
— |
» 1910 .............................. |
............................. » |
243,190 |
— |
» 1911 .............................. |
............................. » |
248,390 |
— |
och i början av december 1912 var det belopp, som under året influtit, närmare
14,000 kronor större än vid samma tid år 1911.
Såsom av ovanstående synes, utgöra dessa avgifter en betydande inkomst för
patent- och registreringsverket. Inkomstens storlek är förutom av antalet beviljade
patent beroende på längden av patentens giltighetstid. Kommittén har låtit verkställa
en utredning rörande tiden, under vilken de intill den 31 december 1911
beviljade självständiga patent varit i kraft vid slutet av varje patentår.
Kommittén har vidare låtit undersöka antalet erlagda ansökningsavgifter,
samt antalet årsavgifter, som inbetalts för varje patentår beträffande de under
åren 1885—1911 beviljade patenten.»
Resultatet av dessa undersökningar visar att giltighetstiden i medeltal
på grund av ansökningar, som inkommit under perioden 1885—1897, och
beträffande vilka således den tid av 15 år, för vilken patenten beviljats,
utlupit, varit 4.6 5 år, samt att medellivslängden för patent, som meddelats
under vart och ett av de nämnda åren, varit över 4 år. Antalet årsavgifter
har årligen med undantag av en obetydlig nedgång år 1905
varit i stigande. Medelantalet årsavgifter var för första tioårsperioden
1,745, för andra tioårsperioden 3,763 och för åren 1905—1911 6,313.
Då med omorganisationen av patent- och- registreringsverket ett
betydligt större antal patentärenden för varje år beräknats skola slutbehandlas,
än som för närvarande vore fallet, och därav givetvis måste
följa, att antalet beviljade patent komme att ökas, borde en ytterligare
stegring i inkomsten av årsavgifter för patent vara att förvänta. Då
detta inverkar på förhållandena redan år 1914, har kommittén beräknat
inkomsten av årsavgifter för patent för nämnda år komma att uppgå
till 270,000 kronor, och syntes det kommittén antagligare, att denna
summa komme att överskridas, än tvärtom.
91
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 253.
Antalet ansökningar om registrering av varumärken har kommittén Registreberäknat
till 1,500. Detta antal, säger kommittén, överensstämde nära ri“^aJ^ter
med antalet ansökningar år 1911, och med sannolikhet komme antalet märken och
ansökningar år 1912 att överstiga 1,500. Varumärkesansökningarnas mönster,
antal hade under de senaste åren avsevärt stegrats. Avgifterna för
varu märkesansökningar kunna alltså, då registreringsavgiften är 40 kronor,
antagas komma att uppgå till 60,000 kronor. Ansökningarna om förnyelse
av varumärken hava beräknats till 300, motsvarande ungefärliga
antalet sådana ansökningar de senaste åren, och avgifterna hava sålunda,
då avgiften för förnyelsen är 10 kronor, beräknats till 3,000 kronor.
Ansökningsavgifterna för registrering av mönster hade endast beräknats
till 300 kronor.
Då inflytande registreringsavgifter å bolagsavdelningen vore väsent- Registreligen
beroende av storleken av bolagens aktiekapital, bär kommittén riföfSbIf^er
icke kunnat finna någon annan utgångspunkt för beräkningen av inkomsterna
för bolagsregistreringen än att upptaga dem till medeltalet av
inkomsten för tioårsperioden 1902—1911. Detta medeltal utgör 126,085
kronor, och har inkomsten uti nu ifrågavarande hänseende beräknats till
125,000 kronor. Inkomsten för år 1912 säger kommittén torde komma
att ej obetydligt understiga detta belopp, men detta finner sin förklaring
därav att i slutet av år 1911, det sista år då den äldre aktiebolagslagen
tillämpades, tilloppet av registreringsansökningar var synnerligen stort.
Vid bifall till kommitténs förslag om avskaffande av rätten till Kxpeditionserhållande
av expeditionslösen för registrator!! och notarien å bolagsavdelningen
samt om expeditionslösens redovisande till ämbetsverket,
borde, då någon ersättning till registratorn för mistade sportelinkomster,
av skäl som ovan angivits, ej behöver ifrågakomma, ämbetsverket härigenom
tillföras en motsvarande inkomst. Medelinkomsten för expeditionslösen,
som uppburits av t. f. registratorn åren 1908—1911, har i
enlighet med dennes uppgift varit 4,875 kronor. Med detta belopp borde
dock inkomsten ej upptagas. Numera vore det nämligen vanligt, att
patentsökandenas ombud begärde diariibevis över inlämnade patentansökningar.
Erhölles hädanefter kvitto å ansökningsavgifterna kostnadsfritt,
vore antagligt, att behovet av dessa bevis till stor del försvunne. Kommittén
har därför beräknat denna inkomst till endast 1,950 kronor.
Vad därefter anginge notariens å bolagsavdelningen inkomster av ifrågavarande
slag, torde i stället för de sportler, som i sammanhang med
löneregleringen indragas, till honom komma att utgå gottgörelse beräk
-
92
Nettoinkomst
av
fastigheten.
Ersättning
för tryckningskostnad
m. m.
Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 253.
nåd efter medeltalet av den inkomst, han kunde anses hava åtnjutit av
sålunda indragna sportler under senaste fem år, vid vilket förhållande
kommittén icke ansett sig böra beräkna annan inkomst för ämbetsverket
i anledning härav än ungefärligen vad som motsvarar den av notarien
utgivna ersättningen till enskilt biträde med expeditionernas utskrivning
eller 1,300 kronor. I utgiftsstaten hade nämligen de med ifrågavarande
expeditioner förenade kostnader beräknats. Kommittén anser alltså, att
inkomsten av expeditionslösen bör beräknas till 3,250 kronor.
Kommittén har bland inkomsterna även upptagit nettoinkomsten
å fastigheten nr 6 i kvarteret Rännilen. Inberäknat hyran för patentoch
registreringsverkets ämbetslokal, 22,300 kronor, giver fastigheten
för närvarande en hyresinkomst av 37,115 kronor. A egendomen vilar
en intecknad, för närvarande ouppsägbar skuld å 300,000 kronor, varå
patent- och registreringsverket med inflytande medel betalar årsräntan
13,500 kronor. Å reservationsanslaget till patent- och registreringsverket
skall särskilt bokföras såsom tillgång ett skulden motsvarande
belopp till inlösen av densamma. Sedan fastigheten numera på grund
av bestämmelse i nådigt brev den 22 juni 1911 avskrivits, har patentoch
registreringsverket att redovisa influtna hyresmedel såsom »särskild
uppbörd». Dessa medel syntes kommittén böra få disponeras på samma
sätt som övriga till ämbetsverket inflytande avgifter; och har kommittén
i ungefärlig överensstämmelse med resultatet för de senaste åren beräknat
nettoinkomsten av fastigheten till 20,000 kronor årligen.
Såsom ovan anförts, äger ämbetsverket återbekomma tre femtedelar
av tryckningskostnaderna för samlingarna till aktiebolagsregistret
in. fl. register, motsvarande den kostnad, som beräknats belöpa för de
från överståthållarämbetet och länsstyrelserna i samlingarna kungjorda
uppgifter. Då i utgiftsstaten ifrågavarande tryckningskostnader antagits
komma att belöpa sig till 9,000 kronor, bör å inkomstsidan upptagas
ett belopp såsom ersättning för tryckningskostnad av 5,400 kronor.
Inkomsten för försålda publikationer liar beräknats till 3,000 kronor,
motsvarande ungefärligen det belopp, som för dem influtit under de
senaste åren.
Kommittén har vidare bland de beräknade inkomsterna upptagit
ett belopp av 2,250 kronor, avgifter för fullföljande av talan till besvärsavdelningen,
vilken post nu bortfaller.
Slutligen har kommittén ytterligare erinrat därom, att inkomstberäkningen
gjorts med hänsjm till de förhållanden, som kunna antagas
93
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 253.
föreligga år 1914, samt att kommittén ansåge det sannolikt, att inkomsterna
under påföljande år komme att stiga.
1 enlighet med vad nu anförts, och sedan inkomsten för besvärsavgifter
utgått, hava patent- och registreringsverkets inkomster beräknats
sålunda:
Avgifter för 3,600 patentansökningar............................... kronor 72,000
Årsavgifter för patent............................................................. » 270,000
Avgifter för 1,500 ansökningar om registrering av
varumärken.............................................................................. » 60,000
Avgifter för 300 ansökningar om förnyelse av registrering
av varumärken............................................................ » 3,000
Avgifter för 30 ansökningar om registrering av mönster » 300
Avgifter för bolagsanmälningar............................................. » 125,000
» » expeditionslösen ................................................ » 3,250
Nettoinkomst av fastigheten nr 6 i kvarteret Rännilen » 20,000
Ersättning för tryckning av »Samlingarna» ..................... » 5,400
Försålda publikationer.............................................................. » 3,000
Summa kronor 561,950
Då den föreslagna utgiftsstaten slutar på eu summa av 539.500
kronor, skulle alltså komma att uppstå ett överskott av 22,450 kronor.
Kommittén har slutligen erinrat om att reservationerna till patentoch
registreringsverket, sedan ämbetsverkets fastighet avskrivits, enligt
meddelande från statskontoret vid 1912 års ingång utgjorde 1,570,269
kronor 75 öre, däri emellertid inberäknats 300,000 kronor, som avsatts
till inlösen av en för närvarande ouppsägbar, intecknad skuld i ämbetsverkets
fastighet. Fastighetens inköpspris var 630,000 kronor.
Något hinder att, på sätt kommittén föreslagit, låta samtliga till
verket inflytande avgifter, utan uppdelning, användas till bestridande av
verkets samfälda utgifter anser jag icke förefinnas. Fastmera synes mig
en sådan anordning stå i överensstämmelse med de principer, som under
de senaste åren vid fastställande av ämbetsverkets stater tillämpats.
Kommittén har vidare föreslagit, att nettoinkomsten av verkets fastighet
även må tå disponeras för att bestrida verkets utgifter. Inkomsten av
fastigheten, vilken inköpts för besparingar å patent- och registreringsavgifterna,
har förut tillförts patent- och varumärkesavgifters. samt registreringsavgifters
fond samt ingår numera till reservationsanslaget till
patent- och registreringsverket och redovisas under titeln »särskild upp
-
Departe
mentschefen.
94
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 253.
bord». Enligt den gjorda inkomstberäkningen borde visserligen övriga
inkomster komma att visa sig tillräckliga utan tillgripande av denna
utväg, men å andra sidan bliver marginalen mellan utgifts- och inkomstberäkningen
för en så omfattande rörelse som patent- och registreringsverkets
verksamhet alltför obetydlig, om icke nettobehållningen
av fastigheten får medräknas bland inkomsterna. Få dessa medel
disponeras på samma sätt som övriga till ämbetsverket inflytande medel,
varemot jag icke har något att invända, anser jag, då kommitténs
såväl inkomst- som utgiftsberäkning synas mig vara uppgjorda med
nödig försiktighet, att full trygghet föreligger för att det nyreglerade
ämbetsverket med den till verket inflytande uppbörden skall bliva i
stånd att bestrida samtliga med dess verksamhet förenade utgifter.
Huruvida någon reglering av de till verket inflytande avgifterna kan
befinnas behövlig eller lämplig, anser jag i likhet med kommittén böra
göras till föremål för prövning i sammanhang med revision av gällande
lagstiftning i övrigt.
Övergångsförliållanden.
Utan tvivel kunna befattningar i den nva organisationen beredas
samtliga i ordinarie befattningar hos patent- och registreringsverket
nu anställda personer.
I anslutning till under senare år i sådant hänseende givna bestämmelser
böra de förutvarande innehavare av ordinarie befattningar i
patent- och registreringsverket, vilka icke före viss angiven tidpunkt
anmäla, att de vilja övergå till den nya avlöningsstaten, och som icke
kunna därtill lagligen förbindas, bibehållas vid dem enligt dittills gällande
ordinarie stat tillkommande avlöningsförmåner ävensom, i den man ej
annat föranledes av bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares
rätt till pension, vid den rätt till pension, som dittills tillkommit
dem.
Under erinran att bland villkoren för åtnjutande av de i nu gällande
avlöningsstat fastställda löneförmåner stadgas, att tjänsteman i
patent- och registreringsverket skall vara underkastad den vidsträcktare
tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden, som vid möjligen
inträdande förändrad organisation av ämbetsverket eller eljest i allmänhet
kan varda stadgad, har kommittén ansett, att med tillämpning av denna
bestämmelse säkerligen samtliga nuvarande ordinarie befattningshavare
kunna förpliktas att efter omorganisationen uppehålla befattningar i
verket, även om de med befattningarna förenade göromål skilja sig från
95
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 253.
de åligganden, vederbörande hava enligt nu gällande instruktion för
ämbetsverket. Kommittén har sålunda förutsatt, att i det omorganiserade
patent- och registreringsverket nuvarande överingenjör bliver berättigad
och skyldig att uppehålla byråchefsbefattning samt att nuvarande
ledamot och sekreterare bliver berättigad och skyldig att uppehålla
byrådirektörsbefattning. Ej heller beträffande övriga nuvarande ordinarie
befattningshavare synes enligt kommitténs förmenande något hinder
möta för deras inordnande i den nya organisationen.
Under åberopande av vad jag sålunda anfört, får jag hemställa,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att
dels godkänna ifrågavarande förslag till utgiftsstat för patent- och
registreringsverket att tillämpas tillsvidare från och med år 1914, ävensom
de av mig angivna villkor och bestämmelser för åtnjutande av de
i samma stat upptagna avlöningsförmåner,
dels förklara,
att en var, som med eller efter ingången av år 1914 tillträder
ordinarie befattning i patent- och registreringsverket, skall vara pliktig
att underkasta sig ovanberörda villkor och bestämmelser, samt
att de förutvarande innehavare av ordinarie befattningar i patentoch
registreringsverket, vilka icke före den 1 november 1913 anmäla,
att de vilja övergå till den nya avlöningsstaten samt underkasta sig de
för avlöningens åtnjutande stadgade villkor och bestämmelser, och som
icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna vid dem
enligt dittills gällande ordinarie stat tillkommande avlöningsförmåner
ävensom, i den mån ej annat föranledes av bestämmelserna i lagen angående
civila tjänstinnehavares rätt till pension, vid den rätt till pension,
som dittills tillkommit dem, samt att i stället för sportler, som i sammanhang
med löneregleringen indragas, skall utgå gottgörelse, beräknad
efter medeltalet av den inkomst tjänstinnehavare må anses hava åtnjutit
av sålunda indragna sportler under den senast förflutna tid, så vitt
möjligt ej understigande fem år, därför denna inkomst kan utrönas,
och dels till upprätthållande av patent- och registreringsverkets
verksamhet uppföra ett reservationsanslag av 539,500 kronor att utgå
ej mindre av de till patent- och registreringsverket inflytande avgifter
för patent, för registrering av varumärken samt av mönster och modeller,
ävensom för registrering av aktiebolag, försäkringsbolag och
Departe
mentschefens
hemställan.
96
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 253.
solidariska bankbolag samt för andra uppgifter till de lios verket förda
bolags- och försäkringsregisiren, än även av nettoinkomsten av ämbetsverkets
fastighet nr 6 i kvarteret Rännilen och övriga till ämbetsverket
inflytande inkomster, under förutsättning tillika att de å dessa inkomster
uppkommande överskott fortfarande såsom hittills skola efter
vederbörligt tillstånd användas uteslutande för det med anslaget avsedda
ändamål.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Kungl. Höghet IvronprinsenRegenten
lämna sitt bifall och förordnande, att till Riksdagen
skulle avlåtas proposition i ärendet av den lydelse,
bilaga . . . till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Olof Ljungberg.
Kungl. Majds Nåd.• Proposition Nr 253.
97
INNEHÅLL.
Sid.
Kungl. Maj:ts proposition....................................................................... 1
Utdrag av protokollet över finansårenden den 18 april 1913 ............ 3—96
Behovet av omorganisation m. m................................................................. 4—16
Samlandet med revisionen av patentlagstiftningen ................................ 4
Förhållandet till systemet för patentärendenas behandling.................... 12
Sambandet med revisionen av varumärkes- och mönsterlagstiftningen 15
Nuvarande organisation.................................................................................... 16—21
Förslag till förändrad organisation........................ .......................................21—65
Patentavdelningen....................................................................................... 22
Allmänna grunder............................................................................... 22
Ärendenas behandling........................................................................ 31
Erforderlig personal........................................................................... 36
Biblioteket............................................................................................ 41
Statistiska och klassificeringsarbetet................................................ 43
Administrativa och varumärkesavdélningen ............................................ 44
Administrativa ärenden ................................................................... 45
Varumärkes- och mönsterärenden.................................................... 49
Bolagsavdélningen...................................................................................... 56
Ämbetsverkets chef .................................................................................... 62
Sammanfattning av personalbehovet ....................................................... 64
Förslag till lönereglering. Utgifts- och inkomstberäkning.......... ..............65—95
Avlöningar m. m......................................................................................... 65
1Jtgi/ feber ukn ing ....................................................................................... 75
Förslag till utgifts stat................................................................................ 82
Inkomstberäkning ........................................................................................ 86
Overgångsförhållanden....................................................................................... 94
Departementschefens hemställan .................................................................. 95
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 7 samt. 196 höft. (Nr 253.) 13
98
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 253.
Sid.
Tabelier m. m.
Tablå över nuvarande tjänstebefattningar................................................ 8
Patentansökningar 1885—1911 ............................................................... 10
Beslut i patentärenden 1885—1911 ....................................................... 11
Anförda besvär 1902—1911 .................................................................... 26
Antalet patentansökningar i vissa främmande stater ............................ 39
Ansökningar och beslut i varumärkesärenden 1885—1911.................... 50
» » » i mönsterärenden 1900—1911 ....................... 51
» » » i bolagsärenden 1897—1911 ............................ 57
Utgiftsstaten för år 1913 ........................................................................ 83
Fördelning av inkomster och utgifter 1897—1911 å patent- och bolags
avdelningen
........................................................................................... 89
Influtna årsavgifter för patent 1899—1911........................................... 90
STOCKHOLM, XSAAC MARCU8’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1913.