Kungl. Maj.ls Nåd. Proposition Nr 250.
1
Nr 250.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående
utvidgning av den mellan Maren och Saltsjön belägna
delen av Södertälje kanal; given Stockholms slott den 11
april 1913.
Under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet över
civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
besluta,
att Södertälje kanal å sträckan från Maren till Saltsjön må för
en kostnad, icke överstigande 600,000 kronor, utgrävas för 5,5 meter
djupgående fartyg jämte särskild fördjupning för pansarbåt.
De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas Riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Axel Schotte.
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 193 käft. (Nr 250.)
1
2
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 250.
Utdrag av ''protokollet, över civilärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 11 april 1913.
N ärvarande:
Hans excellens herr statsministern Staaff,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena greve Ehrensvård,
Statsråden Petersson,
Schotte,
Berg,
Bergström,
friherre Adelswård,
Petrén,
Stenström,
Larsson,
Sandström.
Departementschefen, statsrådet Schotte anförde:
I anledning av Kungl. Maj:ts proposition i ämnet har 1912 års
Riksdag, under förbehåll av upplåtelse av mark m. m. enligt viss i statsrådsprotokollet
för den 19 april 1912 närmare omförmäld utfästelse,
beslutat dels att fortsätta arbetet med utläggning av ytterligare ett
järnvägsspår mellan Rönninge och Järna och därvid framdraga banan
över Södertälje kanal på bro av 26 meters fri höjd med rörlig öppning
(klaff) söder om nuvarande järnvägsövergången samt anordna station å
Näset, dels att utlägga bispår till Södertälje stad och ombygga stationen
därstädes allt i huvudsaklig överensstämmelse med Södertäljekommissionens
förslag och för en beräknad kostnad av 5,074,200 kronor,
däri inberäknad viss kostnad för Norra Södermanlands järnvägs
3
Kmgl- Maj:ts Nåd. Proposition Nr 250.
anslutning till stationen å Näset, samt för ändamålet beviljat ett anslag
för år 1913 av 2,900,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis
redan under år 1912 av tillgängliga medel utanordna högst
1,250,000 kronor.
1 samband härmed har Riksdagen uttalat önskvärdheten av att
vid järnvägsanläggningen erforderliga sidoschakt måtte på föreslaget
sätt kunna uttagas vid södra delen av kanalen samt att Kungl. Maj:t
beträffande detta gemensamma järnvägs- och kanalarbete, vilket enligt
Riksdagens mening syntes böra utlämnas å entreprenad, vidtoge sådana
anordningar, att arbetsledningen utövades på lämpligaste sätt i syfte
att på samma gång som en effektiv och sakkunnig ledning vunnes,
olägenheter ej måtte befaras genom att arbetet kunde sägas beröra
flera myndigheters verksamhetsområde.
Med anledning av detta Riksdagens uttalande har Kungl. Maj:t
vid föredragning den 10 juni 1912 av detta ärende uppdragit åt en
kommission att i enlighet med av Kungl. Maj:t samma dag utfärdad
instruktion och övriga av Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter i såväl
tekniskt som ekonomiskt hänseende omhänderhava de järnvägs- och
kanalarbeten, som äro förenade med utförandet av ombyggnaden av
statsbanan mellan Rönninge och den punkt söder om Ström, där det
av 1912 års riksdag beslutade dubbelspårets sträckning sammanfaller
med den förutvarande statsbanelinjen.
Till ordförande i denna kommission har Kungl. Maj:t förordnat
landshövdingen, friherre G. O. R. Lagerbring samt till ledamöter byråchefen,
överstelöjtnanten i väg- och vattenbyggnadskåren Frans Birger
Stafsing, överingenjören, majoren i väg- och vattenbyggnadskåren
Hjalmar Fogelmarck samt vattenfallsdirektören, f. d. översten i samma
kår Fredrik Vilhelm liansen.
Jag tillåter mig vidare erinra därom, att 1912 års riksdag, efter
därom avlåten proposition, medgivit, att Kungl. Maj:t finge genom avtal
i huvudsaklig överensstämmelse med det i statsrådsprotokollet över
civilärenden för den 22 mars 1912 omförmälta köpekontrakt förvärva
Södertälje kanal- och slussverksaktiebolags däri omförmälta egendom,
ävensom beslutat, att kanalen och den övriga egendom, som genom
köpet förvärvades, med undantag av vad som åtginge till köpeskillingens
gäldande, skulle stå under vattenfallsstyrelsens förvaltning.
I den skrivelse, varuti detta Riksdagens beslut meddelades, framhöll
Riksdagen tillika, att den ifrågasatta ombyggnaden av Södertälje
kanal, såsom i propositionen anförts, stode i ett intimt samband
med frågan om järnvägens framdragande å sträckan Rönniuge—
Byggnadskommissionens
framställning.
4 Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 250.
Saltskog, i det att möjlighet erbjödes att utan. någon ersättning kunna
för järnvägsomläggningen uttaga erforderliga sidotag i de nuvarande
kanalslänterna och sålunda utan särskild kostnad få en del av kanalutvidgningen
utförd redan i sammanhang med järnvägsanläggningen.
I det entreprenadkontrakt, som den 11 oktober 1912 upprättats
mellan kommissionen och Nordiska järnvägsbyggnadsaktiebolaget angående
utförande av omförmälta dubbelspår in. in., föreskrives också, att alla
bankfyllningar, som ej tagas ur skärningar i linjen, skola hämtas ur
kanalslänterna i södra delen av nuvarande kanalen med doseringar till
ett plan 5,8 meter över Stockholms slusströskel, vilket plan motsvarar
nuvarande vattenytan i denna del av kanalen.
I skrivelse den 12 mars 1913 har nu ovannämnda kommission
gjort framställning om utvidgning i samband med järnvägsanläggningen
av den mellan Maren och Saltsjön belägna delen av Södertälje kanal.
Kommissionen har därvid till en början anfört, att gjorda beräkningar
hava givit vid handen, att i Södertälje kanals sidoslänter på den ifrågavarande
sträckan Maren—Saltsjön ovanför planet 5,8 meter över Stockholms
slusströskel inom den för 5,5 meters seglationsdjup utvidgade
kanalen finnes tillgängliga 445,000 kubikmeter fyllnadsmassa. Såsom
av en åberopad specifikation framgår, utgör emellertid numera hela
behovet av sidoschakt för järnvägsanläggningen 650,000 å 680,000
kubikmeter. För fyllandet av behovet av sidoschakt för hela järnvägsanläggningen
erfordras alltså omkring 205,000 å 235,000 kubikmeter
mer än som över nämnda plan finnes inom kanalsektionen tillgänglig.
Det sålunda föreliggande sakförhållandet har, säger kommissionen,
framhävt fördelen av att omedelbart fortsätta utschaktningen av kanalen
å ifrågavarande del. I och med detsamma att för järnvägsanläggningens
utförande erforderliga fyllnadsmassor sålunda erhölles, bleve
nämligen en avsevärd del av arbetet med den utvidgning av Södertälje
kanal utförd, som inom en nära framtid torde komma att ske, och detta
under gynnsamma omständigheter.
Det är sålunda, fortsätter kommissionen, möjligt att åstadkomma en
betydande kostnadsbesparing för det allmänna. Enligt kommissionens
mening skulle arbetet bäst ordnas så, att sidoschakten ifråga upptoges
med de maskinella anordningar, som kommissionens entreprenör, Nordiska
järnvägsbyggnadsaktiebolaget, redan vidtagit för uttagande av
sidoschakten invid kanalen. Kommissionen framhåller tillika, att frågans
snara avgörande med hänsyn härtill är av synnerlig vikt.
Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 250. 5
Förhållandet är nämligen, säger kommissionen, att om arbetet med
sidoschakten utmed kanalen med den stora grävmaskinen bedrives på
på det för det nuvarande entreprenadavtalets fullgörande fördelaktigaste
sätt, e ier så att med den 22 meter långa skoplänksanordningen sidoschaktet
i kanalen på en gång uttages till planet på höjden 5,8 meter
over Stockholms slusströskel, så kan den i kanalens normalsektion under
nämnda plan befintliga massan icke utan stora kostnader uppfordras
till ^ den höjd, som erfordras för uttransporten å banvallen med transporttågen.
Detta kan däremot ske, om grävningen från början utföres
i två omgångar, så att först massan uttages endast ned till ett plan
omkring 8,4 meter ^över Stockholms slusströskel och därefter grävmaskinen
placeras å detta nya plan, från vilket transporttågen kunna
löras upp i järnvägslinjen, och grävningen bedrivas ned till önskad
kanal botten, under det massan kan transporteras ut i banlinjen som
lyllnadsämne.
Då grävmaskinen redan är tagen i bruk för uppschaktning av massor
ur kanalslänterna, _ har kommissionen funnit det lämpligt att redan nu
företaga en utredning i saken och med entreprenören förhandla om de
ytterligare fyllnadsmassornas uttagande.
Undei ovannämnda höjd av 5,8 meter över Stockholms slusströskel
finnes räknat för ett seglationsdjup av 5,5 meter, å sträckan Maren—
Saltsjon en massa av omkring 300,000 kubikmeter. Enligt det entreprenadkontrakt,
som redan den 26 februari 1912 avgivits av ovannämnda
entreprenadfirma, är densamma villig upptaga och uttransportera dessa
schaktmngsmassor i järnvägslinjen för ett belopp av 560,000 kronor.
Sedermera har det väckts på tal, att kanaldjupet borde tagas så stort,
att det av Södertäljekommissionen ifrågasatta utrymmet i kanalen för
framförande av pansarfartyg av största nu tillämpade typ bereddes.
Åstadkommandet av denna sistnämnda fördjupning på ifrågavarande
slräcka erfordrar upptagandet av omkring 25,000 kubikmeter.
Vid sådant förhållande har man vid underhandlingarna utgått från
det redan erhållna erbjudandet med tillägg för sistnämnda kvantiteter. Förhandlingarna
hava resulterat i ett med Nordiska järnvägsbyggnadsaktiebolaget
upprättat förslag till tilläggsavtal, slutande på eu summa av 600,000
kronor eller, om stenbeklädnad i vattenlinjen och inåt]ordsbeklädnad i
slanterna ej medtagas, 540,000 kronor. För detta tilläggsbelopp är
anfor kommissionen, entreprenören villig att utföra hela arbetet med
uttagandet av kanalsträckan Maren—Saltsjön till full sektion för 5 5
meters seglationsdjup jämte fördjupning för största pansarbåtstypen,
6
Kmigl, Maj ds Nåd. Proposition Nr 250.
samt att av dessa massor utföra erforderliga extra fyllningar i sjon
Flaten och å Näsets samt Södertälje stationer, ävensom i saval huvudlinjen
som sidolinjerna mellan Näset och Södertälje samt mellan Naset
och Norra Södermanlands järnväg.
Kommissionen erinrar härefter, att samtuga redan kontrahera^
nu ifrågasatta arbeten å kanaldelen Maren—Saltsjon hava, utförda fox
sig och utan samband med järnvägsanläggningen, l Sodertaljekommissionens
betänkande upptagits till omkring 1,900,000 kronor Genom
att med det pågående järnvägsarbetet kombinera upptagandet av dels
de i kontraktet med entreprenören ingående ovan pla
5,8 meter över Stockholms slusströskel, utgörande 445,000 kubikmeter
dels ock de nu ifrågasatta sido- och bottenschakten, omkring 325,000
kubikmeter, skulle alltså, säger kommissionen, arbetet med ifrågavarande
kanaldel kräva en kostnad, som med 1,300,000 kronor understig
det belopp, som Södertäljekommissionen beraknat for detsamma, utio
f°r "jämlikt föreskrift i den för kommissionen utfärdade nådiga instruktionen
har kommissionen sedermera inhamtat vattenfallstyrelsens
yttrande vattenfallsstyrelsen anfört, att styrelsen an
såge
det vara lämpligt, att ytterligare sidoschakt toges ^ kanal*®-På sådant sätt komme nämligen en avsevard del av det j
måste ske för kanalens ombyggnad, redan i samm:
spårsanläggningen till utförande, varigenom givetvis en betydande besparing
för det allmänna uppstode. Då vidare kanalslanterna icke racka
tiU för anskaffande av ifrågavarande fyllningsmassor, har de synts
styrelsen lämpligt, att såsom föreslagits, kommissionen jamval tåtel
upptaga en del av kanalens våta sektion. Emellertid bär vattens tyr
på det bestämdaste häfda!, att kanalsträckan i fråga icke nu bor upptagas
efter den sektionsform, som i den s. k Södertäljekommissionens
förslag angivits såsom norm for en farled för 5,6 meteis seg
tionsdiup med tillägg av det utrymme, som ansetts erforderligt
framförande av större pansarbåtar. Det är nämligen, säger vattenfallsstyrelsen,
ännu icke bestämt, på vad sätt en utvidgning e er on
byggnad av kanalen skall äga rum. Kung! Maj:t har fastmer den 15
november 1912 givit styrelsen uppdrag att verkställa utredning oel
avgiva förslag till kanalens ombyggnad och hän forsig ^ennai^^
huvudsakligast till spörsmålet om kanaldjupet. Vid sadant förhållande
kan det enligt vattenfallsstyrelsens förmenande icke gärna ifrågakomma
att nu föregripa statsmyndigheternas beslut angående kanaldjupet och
7
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 250.
detta så mycket mindre, som den för dubbelspårsanläggn ingen behövliga
massan (upp till 200,000 kubikmeter) kan erhållas ur kanalen, även om
densamma icke upptages till så stort djup, som ifrågasatts. Om blott
kanalslänterna utgrävas efter den föreslagna sektionen, kan, säger styrelsen,
en eventuell fördjupning sedermera lätt ske i sammanhang med
övriga arbeten för kanalombyggnaden. Vattenfallsstyrelsen anser därför,
att kanalsträckan mellan Maren och Saltsjön i detta sammanhang icke
bör upptagas till större djup än cirka 0,5 meter under slusströskeln,
varigenom med någon utsträckning av bottenupprensningen utöver
sträckan 1 + 000 — 2 + 020 de erhållna massorna synas bliva tillräckliga
för järnvägsanläggningens uppgivna behov, på samma gång som på
detta sätt erhålles en kanalsträcka, som erhåller riklig bredd för dubbelspår
med nuvarande kanaldjup.
I anledning av vad vattenfallsstyrelsen sålunda anfört erinrar kommissionen,
att den ur berörda kanalsträcka utschaktade massan 325,000
kubikmeter, såsom av det föregående framgår, med 120,000 till 90,000
kubikmeter skulle överskrida den för järnvägsanläggningens fyllnadsbehov_
erforderliga massan 205,000—235,000 kubikmeter; ''och meddelar
kommissionen tillika, att, därest arbetet begränsas till den av vattenfallsstyrelsen
föreslagna omfattningen, enligt det av entreprenören avlämnade
anbudet en reducering av omkring 138,000 kronor kan göras
i det belopp av 600,000, respektive 540,000 kronor, varå anbudet ursprungligen
lyder. Härtill borde då läggas kommissionens administrationskostnader
för arbetets utförande, efter sedvanlig grund beräknade
till 10 % å kostnaden för företaget. Kostnaden för arbetets utförande
skulle alltså, säger kommissionen, belöpa sig till, för det fullständiga
förslaget 540,000 kronor och för det mindre förslaget 402,000 kronor,
samt med inräknande av administrationskostnader m. m. enligt angiven
grund det förra till 600,000 kronor och det senare till 440,000 kronor,
vartill i bägge fallen skulle komma eventuellt tillägg av 60,000 kronor
för stenbeklädnad i vattenlinjen och matjordsbeklädnad i slänterna.
Ehuru den djupare utgrävningen, på sätt ovan sagts, icke skulle vara
erforderlig för dubbelspårsanläggningens behov, bär kommissionen likväl
ansett sig böra framlägga båda anbuden till Kungl. Maj:ts prövning.
Beträffande tiden för det ifrågasatta anslagets anvisande har kommissionen
meddelat, att detsamma icke syntes erfordras förrän under år
1915, enär de till järnvägsanläggningen anvisade medlen torde kunna
tagas i anspråk för arbetets påbörjande. Någon ändring i den nu upprättade
statsregleringen skulle sålunda icke påkallas.
8
Vattenfalls
styrelsens
utlåtande.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 250.
Beträffande den fördelning, av kostnaderna på respektive järnvägsocli
kanalförvaltningar, som bör göras mellan de under kommissionens
ledning stående samhörande järnvägs- och kanalarbetena, har kommissionen
slutligen framhållit, att, då det ej på förhand kan exakt beräknas,
huru mycket fyllning m. m., som ur kanalschakterna krävas för
järnvägsanläggningen, särskilt vid Rönninge, denna fördelning enligt
kommissionens mening lämpligen bör anstå, till dess arbetet fullbordats.
Fördelningen skulle då utan svårighet kunna ske, enär kommissionen
under arbetets gång medelst särskild litterering i räkenskaperna komme
att särskilja de olika slagen av arbeten, som tillhöra järnvägsanläggningen
och de, som uteslutande tillhöra farfeden.
Med åberopande av vad sålunda anförts, har kommissionen hemställt,
det Kungl. Maj:t ville dels föreslå Riksdagen, att för utvidgande av den
mellan Maren och Saltsjön belägna delen av Södertälje kanal bevilja
det anslag, som Kungl. Maj:t vid ärendets prövning kunde finna skäligt,
att ställas till kommissionens förfogande under år 1915, dels ock bemyndiga
kommissionen att kräfta avtal med Nordiska järnvägsbyggnadsaktiebolaget
inom anbudssuminan angående arbetets utförande.
Till följd av nådig remiss har vattenfallsstyrelsen den 19 mars
1913 avgivit utlåtande i ärendet. Vattenfallsstyrelsen har därvid hänfört
sig till ovan omförmälda, till kommissionen avgivna yttrande,
och har styrelsen åter uttalat såsom sin mening att kanalsträckan
ifråga ej nu bör upptagas för 5,5 meters seglationsdjup med tillägg
av det utrymme, som ansetts erforderligt för framförande av största
tillämpade pansarbåtstyp, enär dels beslut om kanalens blivande djup ännu
ej fattats utan frågan tvärtom vore under utredning genom vattenfallsstyrelsens
försorg, dels icke samtliga de massor, som för erhållande av
det större djupet skulle upptagas, erfordrades för dubbelspårsanläggningens
behov. Om kanaldjupet bibehålies vid det nuvarande, men
sidorna avschaktas enligt den tvärsektion, som motsvarar 5,5 meters
seglationsdjup, lära enligt tillgängliga uppgifter, säger styrelsen, de
för järnvägsanläggningen erforderliga massorna kunna fås ur kanalsektionerna.
Eu djupare upprensning redan nu skulle därför, fortsätter
styrelsen, motiveras med, att kostnaderna för densamma bliva mindre,
om den verkställes i sammanhang med övriga pågående grävningsarbeten
och med begagnande av maskinella redskap, som i allt fall äro
eller komma att tagas i användning. Vattenfallsstyrelsen kan emellertid
för sin del ej finna, att upprensningen i fråga behöver kräva större
kostnad, om den göres senare i sammanhang med kanalombyggnaden
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 250. 9
i övrigt, för vars utförande jämväl lämpliga redskap lära komma i bruk.
Någon avsevärd fördel för sjöfarten torde, enligt vattenfallsstyrelsens
uppfattning, det större djupet på ifrågavarande del av kanalen icke
medföra, innan även den återstående västra delen av kanalen får motsvarande
djup. Att ett eller annat större fartyg dessförinnan skulle
kunna inkomma i Maren, lär, säger styrelsen, i betraktande av detta
vattenbäckens ringa storlek, dess läge i förhållande till de industriella
anläggningarna och hamnplatsernas beskaffenhet knappast motivera en
omedelbar upprensning till det större djupet, i synnerhet som tilläggsplats
för större fartyg i anknytning till järnvägsspår står till buds å
näset vid Hallsfjärden.
På grund av det sålunda anförda har vattenfallsstyrelsen icke ansett
sig kunna tillstyrka det större alternativet utan måst för det närvarande
förorda kanalsträckans utgrävande till omkring 0,5 meter under
Stockholms slusströskel, vilket plan motsvarar nuvarande kanaldjup.
I detta sammanhang har vattenfallsstyrelsen påpekat, att kanalprismats
breddande medför avsevärda fördelar ur trafiksynpunkt, även
om kanaldjupet sedermera eventuellt skulle bestämmas till mindre än
5,5 meters seglationsdjup med pansarbåtsfördjupning. Tillika har styrelsen
framhållit, att den upprepade gånger vid kanalfrågans behandling
hävdat, att kanalen, för att kunna tillgodose en livlig trafik, förr
eller senare bör göras »dubbelspårig» på delen mellan Maren och Saltsjön,
så att fartyg där kunna mötas, och att styrelsen i ett till byggnadskommissionen
för dubbelspåret Rönninge—Ström den 10 oktober
1912 avgivet yttrande påpekat, att den nya järnvägsbron med hänsyn
därtill bör givas en fri öppning i vattenlinjen av 30 meter eller ungefär
samma bredd, som kanalsträckan enligt det mindre grävningsalternativet
skulle få i botten.
Väljes detta alternativ, anser styrelsen, att slänternas beklädnad
med matjord eller torv och deras besåning med gräsfrö liksom ock
stenbeklädnaden vid vattenlinjen tills vidare kan och bör anstå. Eu
sedermera skeende fördjupning kan nämligen inverka på dessa arbeten.
Blir kanalen så bred, som nu är i fråga, lära, enligt styrelsens mening,
de jämförelsevis små båtar, som tills vidare trafikera densamma, ej
heller åstadkomma sådana vågrörelser, att de avsevärt skada de i allmänhet
av grovt grus bestående slänterna. Skulle emellertid en strandskoning
visa sig erforderlig, kan densamma sedermera lätt anordnas.
I allt fall bör dock dragväg ordnas på kanalens norra sida.
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 193 höft. (Nr 250.)
2
10
Departements
chefen.
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 250.
Ett annat arbete, som enligt vattenfallsstyrelsens mening jämväl
bör anstå, är borttagandet av det sammanhängande bergparti, som enligt
verkställda undersökningar lär förefinnas i kanalsträckans närmast
Hallsfjärden belägna del. Meningen torde nämligen vara, säger styrelsen,
att detsamma skall bortsprängas på det torra, sedan platsen instängts
med fångdammar. Härav nödvändiggöres emellertid, enligt
styrelsens uppfattning, säkerligen eu fullständig avstängning av kanaltrafiken,
och styrelsen påpekar, att byggnadskommissionens entreprenör,
vilken avgivit anbud på kanalutvidgningens utförande, även fordrat
ganska vidsträckt befogenhet härutinnan. Vattenfallsstyrelsen anser
emellertid, att trafiken icke bör avstängas annat än om så är oundgängligen
nödvändigt, och finner det olämpligt, att trafiken skall ställas i
allt för stort beroende av en entreprenörs ekonomiska intressen. Styrelsen
finner det därför lämpligast att bortsprängning av ifrågavarande
bergparti verkställes genom styrelsens försorg, då den kan ske utan
annan avstängning av kanaltrafiken än som vintertiden utan större
olägenhet kan åstadkommas, samt i fall av behov fördelas på flera
sådana avstängningsperioder. Det efter utgrävningen i sektioner utskjutande
bergpartiet får givetvis, till dess det undanskaffats, utprickas,
så att risk för kanalens trafikering ej uppstår.
Med nu nämnda undantag anser sig vattenfallsstyrelsen kunna tillstyrka
en utvidgning av kanalsträckan i fråga till ett ungefärligt djup av
0,5 meter under slusströskeln i enlighet med byggnadskommissionens förslag.
Styrelsen förutsätter därvid, att vid arbetets utförande i trafiksäkerhetens
intresse iakttages stor försiktighet och entreprenören tillförbindes
efterkomma de föreskrifter, som för dess tillgodoseende av
vattenfallsstyrelsen lämnas, liksom att fullständig avstängning av trafiken
icke får ske annat än dels under vintertiden, dels därutöver på
kortare del av ett dygn, allt efter anvisning av vattenfallsstyrelsen.
Vad till sist beträffar kostnaden, bär styrelsen icke yttrat sig om
densamma i annan mån, än att styrelsen påpekat önskvärdheten av,
att Kungl. Maj:t ville i princip fastslå grunderna för kostnadens fördelning
mellan järnväg och kanal.
Såsom jag ovan omnämnt är entreprenören enligt det med honom
upprättade entreprenadkontraktet skyldig att uttaga bankfyllnader till
planet 5,8 meter över Stockholms slusströskel. Dessa fyllnadsmassor
beräknas utgöra 445,000 kubikmeter. Emellertid har nu behov för
järnvägsanläggningen uppstått av ytterligare massor, enligt kommissio
-
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 250.
11
nens uppgift 205,000 till 235,000 kubikmeter. I sammanhang därmed
har inom kommissionen väckts fråga att kombinera anskaffningen av
dessa massor med fördjupning av kanalen å sträckan. Maren—Saltsjön
till 5 Vs meters seglationsdjup jämte särskild fördjupning för största
pansarbåt. De massor, som härigenom bliva tillgängliga, beräknas utgöra
till 5 Ds meters djup 300,000 kubikmeter och genom nämnda fördjupning
ytterligare 25,000 kubikmeter. De med fördjupningen erhållna
kvantiteterna överstiga alltså behovet för järnvägsanläggningen med
120,000 respektive 90,000 kubikmeter. Kostnaderna för uttagning och
uttransport av 325,000 kubikmeter utgöra enligt avgivet entreprenadanbud
540,000 kronor, vartill anses böra komma cirka 10 procent för
administrationskostnader, eller således tillhopa omkring 600,000 kronor.
Frånräknas massorna för pansarbåtsrännan, minskas entreprenadsumman
med omkring 40,000 kronor.
Av vattenfallsstyrelsen har gjorts gällande, att uttagning ur kanalslänterna
icke för närvarande borde ske till större djup än kanalens
nuvarande. Därigenom skulle enligt en mig från arbetschefen tillhandakommen
uppgift kunna vinnas cirka 200,000 kubikmeter fyllnadsmassor,
en kvantitet, som med 5,000 respektive 35,000 kubikmeter understiger
järnvägens behov. Kostnaderna för detta alternativ uppgå
enligt av entreprenören lämnat anbud till 402,000 kronor eller med
tillägg för administrationskostnader till omkring 440,000 kronor.
Slutligen har på min begäran verkställts beräkning och infordrats
entreprenadanbud för uttag till 4 meters seglationsdjup. Detta har resulterat
i en kvantitet av cirka 249,000 kubikmeter och en entreprenadsumma
av 465,000 kronor eller med tillägg för administrationskostnader
ett utgiftsbelopp av omkring 500,000 kronor. Järnvägens behov
av fyllnadsmassor överstiges i detta fall med 44,000 respektive 14,000
kubikmeter.
I intet av dessa fall ingår i entreprenaden torv-, matjords- och
stenbeklädnad å slänterna, vilka arbeten beräknats i varje fall öka
entreprenadsumman med 60,000 kronor.
För att lämna en lättare tillgänglig översikt av de olika siffrorna,
hänvisar jag till följande tablå, av vilken framgår, huru stora fyllnadsmassor,
som utvinnas genom kanalsträckans uttagande enligt de olika
alternativen, massornas tillräcklighet i förhållande till det av kommissionen
angivna behovet samt kostnaden för arbetet enligt erhållna
anbud.
12
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 250.
Artetets omfattning. |
Erhållna fyll-nadsmassor |
Överskott i för-hållande till be-hovet för järnvägs-anläggningen. |
Underskott i för-hållande till be-hovet för järnvägs-anläggningen. |
Kostnad |
i kubikmeter. |
i kubikmeter. |
i kubikmeter. |
kronor. |
|
Uttagande av sidoschakten för kanal |
200,000 |
5,000—35,000 |
440,000 |
|
Uttagande av sidoschalrten för kanal |
249,000 |
14,000—44,000 |
500,000 |
|
Uttagande av såväl sido- som botten-schakt för 5,5 hus seglationsdjup ... |
300,000 |
65,000—95,000 |
_ |
550,000 |
D:o med s. k. pansarbåtsfördjupning... |
325,000 |
90,000—120,000 |
— |
600,000 |
Vore det nu klart, för vilket djup kanalen skulle ombyggas, vore
därmed också sagt, vilket av de föreliggande alternativen man skulle
välja. Såsom jag framhöll i mitt yttrande till statsrådsprotokollet den
19 april 1912 i fråga om förvärvet av kanalen för statsverket, hänför
sig emellertid den ytterligare utredning av ombyggnadsfrågan, som jag
då ansåg påkallad, huvudsakligast till spörsmålet, för vilket vattendjup
kanalens ombyggnad bör ske, varvid hänsyn jämväl måste tagas till de
viktigaste Mälarhamnarnas beskaffenhet och eventuella utbyggnadsmöjligheten
Då Kungl. Maj:t den 15 november 1912 på min hemställan
anmodade vattenfallsstyrelsen att verkställa utredning och avgiva förslag
till ombyggnad av kanalen, framhöll jag också till statsrådsprotokollet,
att det för vinnande av lämpligaste djup och övriga mått för kanalen
erfordras undersökning av trafikbehovet inom Södertälje kanals uppland
och av hamnar, farleder m. m. i och invid Mälaren ävensom av trafikens
fördelning på olika från Mälaren och dess uppland förande trafikleder.
Denna utredning är ännu icke avslutad.
I den situation, som sålunda föreligger, har jag för min del känt en
viss tvekan. Det synes mig ovisst, om kanalfördjupningen utan entreprenad,
uppgjord i samband med järnvägsbyggnaden kan verkställas för
så låg kostnad som den, varå nu anbud föreligger, även om man genom
att kombinera denna uttagning med kanalombyggnaden i övrigt kan
komma ned till lägre belopp än dem, varmed Södertäljekommissionen
kalkylerat i sina beräkningar. Kommer åter den ombyggnad av kana
-
13
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 250.
len i dess helhet, som jag under alla förhållanden förutsätter, att stanna
vid mindre djup än 57» meter, riskerar man att nu besluta en utgift,
som framtiden skulle visa varit onödig.
Vid sådant förhållande och då jag hoppas, att vid nästa års Riksdag
frågan om kanalens ombyggnad skall föreligga i slutligt utrett
skick, har jag varit inne på den tanken, att man för närvarande skulle
kunna besluta^ utgrävning till det djup, som under alla förhållanden är
det lägsta ifrågasatta för ombyggnaden, nämligen 4 meter, och som
tillika enligt uppgifter i byggnadskommissionens skrivelse lämnar tillräckliga
massor för järnvägsanläggningen, men att i blivande entreprenadkontrakt
borde göras det förbehåll, att entreprenören är skyldig att,
om Kungl. Maj:t före den 1 juli 1914 framställer yrkande därom, uttaga.
kanalen till 57-> meters djup för ett belopp, icke överstigande
det i nu avgivna anbud föreslagna priset 540,000 kronor.
Jag utgick därvid från den uppfattningen, att entreprenören till
nämnda datum icke skulle behöva större fyllnadsmassor ur slänterna, än
att återstoden skulle kunna ekonomiskt uttagas, vare sig till 4 meters
eller till 5 /» meters djup. Emellertid har entreprenören på min förfrågan
föi klarat sig icke med en sådan anordning kunna stå vid entreprenadanbudet,
540,000 kronor. r
De olika alternativen synas mig Må böra bedömas på följande sätt.
Om man i framtiden skulle bestämma sig för att ombygga hela kanalen
till 5 /» meters djup, gör man genom den ifrågasatta kombinationen
med järnvägsentreprenaden och uttagning av kanaldjupet å sträckan
Maren Saltsjön en besparing, som av byggnadskommissionen uppskattas
till 1,300,000 kronor i jämförelse med de av Södertäljekommissionen
beräknade kostnaderna. Motsvarande besparing synes knappast kunna
vinnas vid den blivande ombyggnaden av kanalen i övrigt, vare sig å
entreprenad, eller genom statsverkets egen försorg. Stannar man åter
framdeles vid 4 meters djup, är det sannolikt, att man å nämnda sträcka
lagt ned . en större eller mindre onödig kostnad, vilken att döma av det
nu föreliggande entreprenadanbudet uppgår till omkring 100,000 kronor.
I viss., män uppväges emellertid denna merutgift av fördelen att
erhålla tillträde till Maren för stora fartyg, vilken fördel emellertid icke
lärer få skattas alltför högt. Ett uttagande slutligen av kanalens sidor
allenast till. nuvarande kanaldjupet lämnar icke tillräckliga fyllnadsmassor
för järnvägsanläggningens behov.
Under dessa förhållanden har jag stannat vid att förorda ett
beslut om fördjupning av kanalen till 57* meters djup, vilket med
hänsyn till den obetydliga merkostnaden bör ökas med den s. k.
14 Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 250.
pansarbåtsfördjupningen. Jag gör detta emellertid under framhållande
av, att ett sådant beslut icke får anses bindande för djupet i farleden
i övrigt. Till den senare frågan är jag icke beredd att för närvarande
intaga någon bestämd ståndpunkt, och dess slutliga avgörande kan icke
träffas, förrän den nu pågående tekniska och ekonomiska utredningen
angående Södertälje kanals ombyggnad i sin helhet föreligger avslutad.
I detta sammanhang torde jag även få omnämna, att i de ovan
omförmälda entreprenadsummorna ingår ersättning för uttagande av vissa
bergmassor med växlande belopp allt efter de olika djupen. Detta åtagande
synes emellertid vila pa förutsättningen att entreprenör en skulle
kunna påfordra vissa inskränkningar i kanaltrafiken i huvudsaklig överensstämmelse
med ett upprättat förslagskontrakt, vid äventyr att. entreprenören
eljest skulle bliva berättigad till ersättning enligt skiljemäns
bedömande. Då de föreslagna bestämmelserna synas kunna utöva ett
alltför ofördelaktigt inflytande på kanaltrafiken, torde antingen bergmassorna
få undantagas från entreprenaden, vilket emellertid kan valla
vissa svårigheter, eller ock annan överenskommelse beträffande kanaltrafikens
förhållande till entreprenören böra träffas. För närvarande
anser jag emellertid intet, avdrag för bergmassorna höra ske. å ^ det
belopp,'' 600,000 kronor, som beräknats för kanalens fördjupning å ifrågavarande
sträcka till 5 Va meters djup med tillägg av fördjupning för
pansarbåt. Då en del av kostnaderna torde definitivt böra stanna å
järnvägsanläggningen samt de erforderliga utgifterna under nästkommande
år kunna bestridas av de för järnvägsbyggnaderna anvisade
medel, påfordras icke å 1914 års budget något nytt anslag.
På grund av vad jag sålunda anfört, hemställer jag, att Kung!.
Magt måtte föreslå Riksdagen besluta,
att Södertälje kanal å sträckan från Maren till
Saltsjön må för ''en kostnad, icke överstigande 600,000
kronor, utgrävas för 5,5 meter djupgående fartyg
jämte särskild fördjupning för pansarbåt,
15
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 250.
Till denna av statsrådets öfriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
lämna bifall samt förordnade, att proposition
i ämnet av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,
skulle till Riksdagen aflåtas.
Ur protokollet:
Carl G. Edman.