Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 245.
1
Nr 245.
Kungl. Maj.ls nådiga proposition till Riksdagen angående ändring
av 25 § 4 mom. i förordningen den 11 oktober 1907
angående beskattning av socker: given Stockholms slott
den 11 april 1913.
Under åberopande av härvid fogade utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
besluta, att 25 § 4 mom. i förordningen den 11 oktober 1907
angående beskattning av socker skall från och med den 1 september
1913 erhålla följande ändrade lydelse:
Dagarvode utgår av statsmedel under tjänstetiden till förste kontrollör
med tolv och till annan kontrollör med åtta kronor; och erhåller
förste kontrollör dessutom, om resa förekommer, reseersättning med
femton kronor för varje gång, han inträder i tjänstgöring eller från en
till annan fabrik förflyttas. Förordnas förste kontrollör att verkställa
förrättning under tid, då han ej är inkallad till tjänstgöring, erhåller
han dels dagarvode med tolv kronor, dels ock reseersättning enligt fjärde
klassen i gällande resereglemente.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Theodor Adelswärd.
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 188 höft. (Nr 245.)
1
2
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 245.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Beg enten i statsrådet å
Stockholms slott den 11 april 1913.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Staaff,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena greve EhreNSVÄRD,
Statsråden: PETERSSON,
SCHOTTE,
Berg,
Bergström,
friherre ADELSWÄRD,
Petrén,
Stenström,
Larsson,
Sandström.
Chefen för finansdepartementet statsrådet friherre Adelswärd anförde
härefter:
Enligt § 15 i förordningen den 30 maj 1873 om beskattning av
vitbetssockertillverkningen i riket skulle »uppsyningsman» — såsom
sockerkontrollörernas benämning då var — uppbära fem riksdaler i
arvode samt åtnjuta fri bostad på fabrikens bekostnad, varjämte fabriken
skulle vara skyldig att tillhandahålla uppsyningsman kost för ett
fixt belopp av en riksdaler 50 öre per dygn. Dessa arvodesförmåner,
i huvudsak bibehållna även i sockerskatteförordningen av den 16 juni
1882 (§ 15), ökades enligt förordningen av den 19 maj 1893 (§ 14) i
så måtto, att det kontanta arvodet fastställdes till sex kronor, varjämte
fabriken skulle tillhandahålla den kontrollör, som så önskade, kost för
3
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 245.
ett nedsatt pris av en krona. Förmånen av fri bostad kvarstod såsom
förut. Emellertid undergingo de sålunda gällande bestämmelserna genom
införandet av förordningen den 2 juni 1905 om beskattning av socker
en ej oväsentlig förändring till kontrollörernas nackdel. Visserligen
bibehölls i förordningens 25 § dagarvodet vid samma belopp som förut,
eller 6 kronor, men den hittillsvarande förmånen av fri bostad borttogs.
I stället stadgades, att kontrollörerna skulle erlägga en krona om dagen
för logi, i de fäll där sådant av fabriken ombesörjdes, varjämte ersättningen
för kost höjdes från en till två kronor; och nu gällande förordning
i ämnet av den 11 oktober 1907 gjorde ej annan ändring i
berörda bestämmelser än att enligt dess 25 § kostpenningarna nedsattes
till förutvarande belopp av en krona för person och dygn. En genom
förordning den 12 maj 1911 genomförd ändring i nyssnämnda § berörde
allenast de vid kontrollen över sockerbeskattningen anställda förste kontrollörernas
avlöningsförhållanden.
Sockerkontrollörernas allmänna åligganden äro enligt gällande
ordningsstadga av den 23 juli 1908 att i den ordning, förste kontrollören
bestämmer, utöva tillsyn vid fabriken samt att därvid med nos:-grannhet övervaka, att de för kontrollen givna stadganden städse iakttagas.
Närmare specificerat består deras arbete i övervakande av fabriken,
så att intet socker olovligen dit införes eller därifrån utföres,
vartill hörer antecknande av in- och utförda sockerkvantiteter, samt
övervakande av sockrets säckande, så att varje säck kommer att innehålla
100 kilogram socker, samt vid raffinaderierna vägningen av sockertoppar
och lådor. I och för utförandet av dessa arbeten behövas
inga speciella kunskaper förutom nödiga insikter i gällande författningar
och föreskrifter angående sockerbeskattningeu, varemot det klav
synnerlig vikt att till dessa befattningar erhålla fullt redbara och
pålitliga personer, såsom ock dåvarande chefen för finansdepartementet
vid föredragning den 6 mars 1905 av fråga rörande sockerbeskattningen
i sitt anförande till statsrådsprotokollet för nämnda dag framhöll. På
grund av anförda förhållanden bestämdes dagarvodet till sex kronor.
Redan under år 1911 hade åtskilliga vid kontrollen över sockerbeskattningen
inom Malmöhus och Skaraborgs län anställda kontrollörer
anhållit om en förhöjning i det dem tillförsäkrade dagarvodet till 8
kronor att utgå från och med den 1 september 1912.
Kontrollstyrelsen och statskontoret, som hördes över ifrågavarande
framställningar, avstyrkte desamma. I sitt i ärendet avgivna utlåtande
framhöll kontrollstyrelsen, att för ifrågavarande befattningar ej krävdes
4
Kungl. Maj it s
befallningshavande
i
Malmöhus
län.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 245.
någon särskild kompetens och att befattningarna, även om de i vissa
fall sökts och innehades av personer i den samhällsställning, att sex
kronor för dem vore att anse som ett relativt lågt dagarvode, likväl ej
finge jämföras med exempelvis kontrollörstjänsterna vid brännvinstillverkningen,
på vilkas innehavare sedan gammalt vida högre fordringar
blivit ställda.
Enligt beslut den 23 februari 1912 fann Kungl. Magt förberörda
framställningar icke kunna bifallas.
Innan ännu Kungl. Magt meddelat detta beslut hade genom en
inom Andra kammaren väckt motion, nr 153, frågan om höjning av
socker kontrollörernas dagarvoden till åtta kronor blivit underkastad jämväl
Riksdagens prövning. Motionen blev emellertid av Riksdagen avslagen.
Nu hava under nästlidet års höst förnyade framställningar i detta
ämne blivit gjorda. Sålunda hava i särskilda till Kungl. Maj:t ingivna
skrifter vissa kontrollörer vid sockertillverkningen inom Malmöhus län
ifrågasatt en förhöjning i dagarvodet till samma belopp, som, enligt
vad ovan nämnts, förut begärts eller från sex till åtta kronor, räknat
från och med den 1 januari 1913; och hava kontrollörerna inom
Kristianstads och Hallands län i särskilda skrifter förklarat sig biträda
dessa framställningar om förhöjt dagarvode.
Till stöd för framställningarna har särskilt framhållits, att levnadsomkostnaderna
på senare åren högst väsentligt stegrats samt att kontrollörernas
arbetsbörda genom tjänstgöringstidens utsträckning blivit
betydligt ökad. Tillika hava sökandena åberopat, att bränn vinskontrollörernas
dagarvoden för ett par år sedan blivit höjda.
Kungl. Maj:ts befallningshavande i Malmöhus län, som avgivit utlåtande
i ärendet, har därvid yttrat:
»Under antagande att en kontrollör (resp. »uppsyningsman») betjänat sig av
bostad i de av fabriken tillhandahållna lokaler och därjämte ersatt fabriken för
lämnad kost, skulle den behållna kontanta dagavlöningen enligt de olika sockerskatteförordningarna
uppgått till de belopp, som upptagas i nedanstående tabell :
enligt 1873 och 1882 års förordning .................... kronor 3: so
» 1893 » » » 5: —
» 1905 » » » 3: —•
» 1907 » » » 4: —
Vid övervägande av de förhållanden, som kunna motivera eu höjning av
sockerkontrollöremas nuvarande arvode, finner Kungl. Majds befallningshavande
ostridigt, att den ersättning, som för en del år sedan ansågs skälig för utförande
av uppdrag i statens tjänst, numera icke kan i ett fäll som detta vara tillräcklig.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 245. 5
Den successiva stegringen i kostnaderna för de nödvändiga levnadsbehovens tillfredsställande,
enkannerligen under de senaste 10—15 åren, har ju ock medfört, att
ökade löner och arvoden tillerkänts statens tjänstemän och betjänte inom många
områden av förvaltningen. Kungl. Majrts befallningshavande finner alltså redan på
dessa grunder sökandenas framställning om denna relativt blygsamma förhöjning i
sockerkontrollörernas dagarvode vara fullt motiverad. Härtill kommer ytterligare
en omständighet, som i detta sammanhang torde böra framhållas. Beträffande ett
icke ringa antal av sockerkontrollörerna förhåller det sig så, att de hava sin vanliga
bostad på annan plats än tjänstgöringsorten. Om de därtill hava familj att underhålla,
uppstår för dem en väsentlig ökning i levnadsomkostnaderna, då de på detta
sätt nödgas, så att säga, hava hushåll på två olika platser.
Att sockerkontrollörernas arvoden för närvarande äro relativt låga, framgår
ytterligare, om man jämför desamma med de arvodesbelopp, som nu utgå till
brännvinskontrollörerna. Dessa sistnämnda uppbära i dagarvode nio kronor, ja,
kunna komma upp ända till femton kronor om dagen, då de samtidigt hava
flera tjänstgöringsställen. Och tjänstgöringstiden vid ett bränneri torde i allmänhet
icke uppgå till mer än högst ett par timmar om dagen. Någon större kompetens
utöver vad som kräves av kontrollörerna vid sockertillverkningen torde icke heller
vara erforderlig hos brännvinskontrollörerna.
Dä Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande alltså finner vägande skäl föreligga
för sökandenas befogade framställning, får Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande
i underdånighet tillstyrka deras anhållan, att Eders Kungl. Maj:t täcktes
vidtaga åtgärder för en ökning av dagarvodet till kontrollörerna vid sockertillverkningen
från sex kronor till åtta kronor per dygn.»
Kontrollstyrelsen har i anledning av nu föreliggande framställningar
avgivit förnyat utlåtande i fråga om höjning av sockerkontrollörernas
arvoden. Styrelsen har därvid, med vitsordande av riktigheten
av sökandenas påstående, vad levnadskostnadernas stegring beträffar,
angående den dem åliggande tjänstgöringsskyldigheten till eu början
yttrat, bland annat, följande.
»Vidkommande sökandenas nu gjorda påstående att tjänstgöringen ej obetydligt
ökats----, antar styrelsen, att de därmed avse stadgandet i de
av styrelsen den 29 juli 1908 utfärdade föreskrifter rörande kontrollen i sockerfabrikerna,
att kontrollörer böra inkallas till sådant antal, att en var kommer
att tjänstgöra i medeltal åtta timmar om dygnet. Denna tjänstgöringstid av 56
timmar i veckan har emellertid endast vid ett fåtal råsockerfabriker (fyra stycken)
kunnat uttagas. På grund av lokala och andra förhållanden hava nämligen förste
kontrollörerna med styrelsens vetskap och godkännande vidtagit sådana dispositioner,
att tjänstgöringstiden vid övriga råsockerfabriker växlat mellan 42 och 48
timmar samt vid raffinaderierna mellan 44 och 53 timmar i veckan.»
I fråga om den av såväl sökandena som Kung]. Maj:ts befallningshavande i
Malmöhus län åberopade jämförelsen med brännvinskontrollörernas arvoden framhåller
kontrollstyrelsen, att dessa arvoden visserligen vid 1911 års Riksdag höjdes,
men att därförinnan genom 1907 års brännvinsförsäljningsförordning samma arvoden
Kontrollstyrelsen.
6
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 245.
blivit högst betydligt sänkta samt att den av 1911 års Riksdag beviljade förhöjningen
i brännvinskontrollörernas dagarvoden icke bragte dessa upp i de i 1887 års
brännvinstil]verkningsförordning bestämda beloppen. Sålunda hade, med begagnande
av samma tabellariska uppställning, som Kungl. Maj:ts befallningshavande i Malmöhus
län i sitt förutberörda utlåtande använt för åskådliggörande av växlingarna i sockerkontrollörernas
gottgörelse och under samma antagande, att tillverkaren tillhandahållit
kontrollör kost och hostad, den behållna dagavlöningen för brännvinskontrollör
utgått på följande sätt:
enligt 1887 års brännvinstillverkningsförordning med kronor 7: io
» 1907 » » » » 6: — och
efter 1911 » ändring i sistnämnda förordning » » 7: —
Beträffande Kungl. Maj:ts befallningshavandes uttalande, att brännvinskontrollörernas
dagarvode understundom kunde stiga ända till 15
kronor påpekar kontrollstyrelsen, att ett dylikt dagarvode förutsatte en
anhopning av tjänstgöringsställen inom samma kontrollörsdistrikt, som
hittills ej förekommit, samt att den dagersättning, brännvinskontrollör
vid sammanföring av förrättningsställen erhölle, uppginge till 12 kronor,
undantagsvis till 12 kronor 50 öre och 13 kronor.
Emellertid framhåller kontrollstyrelsen, att styrelsen i olikhet med
Kungl. Maj:ts befallningshavande i Malmöhus län ej ansåge den ersättning,
ifrågavarande grupp av kontrolltjänstemän åtnjöte, kunna tjäna
som grund för bedömande av frågan om storleken av den gottgörelse,
som borde tillgodokomma sockerkontrollörerna. Det kontrollarbete, som
ålåge brännvinskontrollörerna, vore nämligen helt olika mot det arbete,
socker kontrollörerna hade att utföra, och från vissa för brännvins- och
sockerkontrollen gemensamma arbetsuppgifter vore sockerkontrollörerna
men ej brännvinskontrollörerna befriade. Kontrollstyrelsen förmenade
därför, att Kungl. Maj:ts befallningshavande vid bedömande av arten
och omfattningen av det arbete, som ålåge brännvinskontrollörerna, å
ena, och sockerkontrollörerna, å andra sidan, förbisett den omständigheten,
att brännvinskontrollör, som vore ensam kontrolltjänsteman på stället,
hade att vid bränneri ombesörja den journ afföring, skattepåföring och
provning m. m., som vid sockerfabrik ålåge förste kontrollör.
Kontrollstyrelsen yttrar härefter:
»Styrelsen skall även erkänna, att sockerkontrollörernas nu upprepade framställning
om förbättring i avlöningsvillkor kan förtjäna avseende med anledning av de
alltjämt stegrade levnadskostnaderna. Rörande avlöningen åt kontrollpersonalen vid
soekerbeskattningen säges i ett yttrande till statsrådsprotokollet vid proposition nr
76 till 1905 års Riksdag, bland annat, att densamma åtminstone tillsvidare kunde
för kontrollör sättas till sex kronor om dagen. Härav framgår, att detta dagarvode
då ej betraktades såsom orubbligt. Då därtill kommer, att Kungl. Maj:ts befall
-
7
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 245.
ningshavande i Malmöhus län, som måste anses äga nära kännedom om sockerkontrollörernas
ekonomiska förhållanden, tillstyrker den begärda förhöjningen, bär
styrelsen för sin del ej något vidare att erinra mot, att sockerkontrollörerna från
och med nästkommande tillverkningsår komma i åtnjutande av ett daararvode av
åtta kronor.
Beträffande slutligen kostnaden för statsverket av en dylik arvodesförhöjning
får kontrollstyrelsen meddela, att ett dagarvode av åtta kronor, tillämpat under tillverkningsåret
1911—1912, skulle hava medfört en merutgift av i det närmaste
80,000 kronor.»
Statskontoret, vars utlåtande jämväl inhämtats, har därvid anfört,
bland annat, följande.
Kontrollstyrelsen hade förklarat arvodesförhöjningen kunna förtjäna
avseende med anledning av de alltjämt stegrade levnadskostnaderna.
Att sålunda vederbörande fackmyndighet, som närmast hade att tillse,
att den underlydande .personalens avlöningsförhållanden ordnades på ett
tillfredsställande sätt, vid förnyad prövning av frågan funnit en förbättring
i kontrollörernas arvode önskvärd, måste ju givetvis vara av
stor betydelse. Statskontoret hade därför icke något vidare att erinra
mot ifrågavarande framställningar.
I likhet med kontrollstyrelsen anser jag, att frågan om höjning
av sockerkontrollörernas arvode bör bedömas för sig och utan att hänsyn
därvid tages till det belopp, varmed brännvinskontrollörernas arvode utgår;
och har jag vid prövning av denna fråga kommit till den uppfattningen,
att de år efter år stegrade levnadsomkostnaderna i och för sig
kunna anses utgöra skäl för att en höjning av sockerkontrollörernas
arvoden nu må komma till stånd. Beträffande beloppet av denna arvodesförhöjning
anser jag, att genom den ifrågasatta ökningen i dagarvodet
med 2 kronor detsamma kan betraktas såsom skäligt. Löneförbättringen
i fråga torde lämpligen, på sätt kontrollstyrelsen föreslagit, böra träda i
verket med ingången av nästkommande tillverkningsår eller den 1
september 1913.
Den sjunkande tendensen hos utgifterna för kontrollen å tillverknings
avgifter, varom förmäles under sjunde huvudtiteln i årets statsverksproposition,
synes göra antagligt, att anslaget för nämnda ändamål,
oaktat detsamma sänkts genom beslut av Riksdagen innevarande år till
900,000 kronor, skall bliva tillräckligt för att möta jämväl den genom
ifrågavarande löneförbättring ökade kostnaden.
Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen
besluta, att 25 § 4 mom. i förordningen den 11 oktober 1907 angående
Statskontoret.
Departements.
chefen.
8
Kung!,. Maj.is Nåd. Proposition Nr 245.
beskattning av socker skall från och med den .1 september 1913 erhålla
följande ändrade lydelse:
Dagarvode utgår av statsmedel under tjänstetiden till förste
kontrollör med tolv och till annan kontrollör med åtta kronor; och erhåller
förste kontrollör dessutom, om resa förekommer, reseersättning
med femton kronor för varje gång, han inträder i tjänstgöring eller från
en till annan fabrik förflyttas. Förordnas förste kontrollör att verkställa
förrättning under tid, då han ej är inkallad till tjänstgöring, erhåller
han dels dagarvode med tolv kronor, dels ock reseersättning enligt
fjärde klassen i gällande resereglemente.
Vad föredragande departementschefen sålunda
hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämde,
behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
bifalla; och skulle proposition till Riksdagen avlåtas
av den lydelse, bilagan litt. vid detta protokoll
utvisar.
Ur protokollet:
Albert Tondén.
STOCKHOLM, ISAAC MAECUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1911