Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 241.

Nr 241.

Kungl. Majds nådiga proposition till Riksdagen angående konservering
av Trönö ödekyrka; given Stockholms slott den
4 april 1913.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
att på extra stat för år 1914 anvisa ett anslag av 8,000 kronor
att användas till konservering av Trönö församlings ödekyrka och därtill
hörande klockstapel, under villkor att församlingen till staten överlåter
dels med äganderätt nämnda ödekyrka och klockstapel ävensom kyrkogårdsmuren,
dels ock med den rätt, församlingen därtill må äga, det område,
som omslutes av kyrkogårdsmurens yttersida.

De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas Riksdagens
vederbörande utskott, och Kungl. Maj:t förbliver Riksdagen med all kungl.
nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min Allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Fridtjuv Berg.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 184 käft. (Nr 241.)

1

2

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 241.

t

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott
den 4 april 1913.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena greve Ehrensvärd,
Statsråden: Petersson,

Schotte,

Berg,

Bergström,

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Departementschefen, statsrådet Berg anförde härefter:

Restaurering Vid anmälan av anslagsbehoven under riksstatens åttonde huvud7dekvrkå
titel omnämnde jag, på sätt statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
°m.ym.a för den 14 januari 1913 punkten 52 utvisar, att fråga blivit vackt om
beredande av anslag till konservering av Trönö ödekyrka. Då utredningen
i ärendet ännu icke fullbordats, hemställde jag, att Kungl. Maj:t behagade
föreslå Riksdagen att, i avbidan på proposition i ämnet, beräkna ett anslag
på extra stat för år 1914 av 8,000 kronor.

° Sedan berörda utredning nu slutförts, ber jag att få redogöra för
, handlingarna i ärendet.

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 241.

I en till överintendentsämbetet ställd skrift anhöll år 1911 Trönö
församling genom utsedda kommitterade, att ämbetet ville medverka till
att församlingens ödekyrka och därtill hörande klockstapel måtte så fort
sig göra läte bliva försedda med nya tak och i övrigt reparerade samt att
kostnaden för restaureringen måtte bestridas av allmänna medel.

Till stöd för ansökningen anfördes, att församlingen vore hårt betungad
av skuld å sin nya kyrkobyggnad och därför icke kunde lämna
något bidrag till underhåll av ödekyrkan, som vore ett vackert minnesmärke
från gångna tider och nu hotade att förfalla.

Med skrivelse den 5 mars 1912 har överintendentsämbetet till Kungl.
Maj:t överlämnat berörda ansökning och därvid anfört:

Överintendentsämbetet, som livligt delade uppfattningen om den synnerliga önskvärdheten
därav, att erforderliga konserveringsåtgärder bleve, ju förr desto hellre, vidtagna
beträffande Trönö särdeles vackra ödekyrka, både anmodat tjänstgörande arkitekten
bos ämbetet Fredrik Falkenberg, som, enligt vad ämbetet hade sig bekant, ägde
kännedom om byggnaden i fråga, att till ämbetet inkomma med förslag till de åtgärder,
som syntes behövliga eller önskvärda för det intressanta byggnadsminnets bevarande.
Till efterkommande av denna anmodan hade Falkenberg till ämbetet ingivit
förslag till åtgärder i angivna syftet, upptagande jämväl den approximativa kostnaden
härför, beräknad till 8,000 kronor.

Ämbetet, som till alla delar gillade det förslag, som sålunda avgivits av Falkenberg,
förklarade sig på det kraftigaste tillstyrka, att då församlingen icke syntes ens
till någon del förmå bestrida kostnaden härför, ett belopp av högst 8,000 kronor måtte
anvisas av allmänna medel för verkställande av de i det åberopade, på ämbetets föranstaltande
utarbetade förslaget intagna konserveringsarbeten vidkommande Trönö församlings
ödekyrka med tillhörande klockstapel.

Uti inf ordinat., den 2 april 1912 dagtecknat utlåtande har vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademien förklarat, att akademien, som ej haft
något att erinra mot de föreslagna åtgärderna, livligt ville tillstyrka bifall
till församlingens ansökning. Akademien hemställde dock om föreskrift
för församlingen att underrätta riksantikvarien om tiden för arbetets början,
på det att tillfälle måtte beredas honom att följa arbetets gång och, därest
omständigheterna så krävde, meddela nödiga föreskrifter för detsamma.

På grund av remiss har Kungl. Maj:ts befallningshavande i Gävleborgs
län i ärendet låtit höra församlingen ävensom inhämtat yttranden från
kronobetjäningen i orten samt den 27 juli 1912 avgivit eget utlåtande.

Församlingen har förklarat sig vara så betungad av kommunala utgifter,
vilka komme att än ytterligare stegras under de kommande åren,
att den ej förmådde lämna annat bidrag till restaureringen än ett belopp
av omkring 330 kronor, som skänkts till ödekyrkans bevarande.

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 241.

Kungl. Maj:ts befallningshavande har anfört:

Något bidrag till de ifrågasatta åtgärderna för konservering av Trönö gamla ödekyrka
syntes icke kunna påräknas från Trönö församling, vilken väl närmast torde
vara intresserad av kyrkans bevarande. De för närvarande enda disponibla medlen för
företaget vore de nyssnämnda 330 kronor, vilket belopp enligt uppgift blivit för ändamålet
skänkt av »1911 års Hälsingestämma» och utgjorde behållningen av en därunder hållen
konsert. Då emellertid Trönö gamla ödekyrka med tillhörande klockstapel vore
ett synnerligen intressant och vackert minnesmärke från gångna tider samt därför
värd att bevaras åt eftervärlden, finge Kungl. Majrts befallningshavande i likhet med
överintendentsämbetet på det kraftigaste tillstyrka, att kostnaderna för Trönö gamla
ödekyrkas bevarande måtte, i enlighet med därför uppgjort förslag, få bestridas av
allmänna medel.

I härefter avgivet utlåtande den 10 augusti 1912 har statskontoret
yttrat sig sålunda:

Därest Kungl. Maj:t skulle finna ifrågavarande ansökning förtjänt av beaktande, hemställde
statskontoret, att då tillgång till för ändamålet erforderliga medel icke lämpligen
kunde på annat sätt beredas, Kungl. Maj:t ville i proposition föreslå Riksdagen att
bevilja det belopp, Kungl. Maj:t ansåge böra såsom bidrag av statsmedel för arbetet
skäligen utgå. För den händelse ett statsbidrag till ungefärligen det av överintendentsämbetet
föreslagna beloppet, 8,000 kronor, skulle beviljas, syntes emellertid till tryggande
av byggnadernas framtida underhåll och förhindrande av deras avyttrande böra såsom
villkor för statsbidragets utgående uppställas, att församlingen till statsverket överläte
äganderätten till kyrkan.

Efter i ärendet erhållen remiss har kammarkollegium inhämtat den
18 december 1912 avgivet utlåtande av domkapitlet i Uppsala, som därvid
instämt i det av Kungl. Maj:ts befallningshavande i ämnet avgivna yttrandet.

På framställning av kammarkollegium har därefter Kungl. Maj:ts
befallningshavande till kollegium överlämnat av församlingen avgivna förnyade
yttranden, däri församlingen dels förklarat sig villig att för statsbidrags
erhållande till den ifrågasatta renoveringen till statsverket med
äganderätt överlåta ödekyrkan jämte klockstapeln och den kyrkogården
omgivande stenmuren samt — eventuellt efter äganderättens förvärvande,
därest denna skulle befinnas tillhöra annan än kronan — det område,
varpå nämnda byggnader ävensom kyrkogårdsmuren vore belägna, dels
ock uttalat som önskemål, att kyrkan måtte för framtiden bibehållas vid
sitt ändamål samt att församlingen måtte berättigas att såsom hittills en
och annan gång hålla gudstjänst i ödekyrkan.

I förnyat utlåtande den 28 februari 1913 har Kungl. Maj:ts befallningshavande
biträtt församlingens i ämnet uttalade önskemål och i sammanhang
därmed gjorda framställning.

Vidare har Kungl. Maj:ts befallningshavande till kollegium inkommit

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 241.

med yttrande från förste lantmätaren i länet jämte en av kommissionslantmätaren
Birger Andersson år 1900 vid rågångsutstakning upprättad
karta över »jordområdet till gamla kyrkan i Trönö».

Vederbörande tjänsteman hos kammarkollegium har efter föregången
undersökning avgivit en promemoria rörande det jordområde, varå ödekyrkan
är belägen, av följande innehåll:

År 1704 upprättades geometrisk avritning över »Tröne Sockns Prästebord», som
varit stomhemman för kyrkoherden i Norrala pastorat, tills det vid löneregleringens
fastställande den 12 maj 1865 uppläts till boställe åt komministern i Trönö församling.
Såväl av denna avritning som av en år 1766 i och för skattläggning upprättad karta
— någon senare karta över boställets ägor omkring kyrkan funnes icke i lantmäteristyrelsens
arkiv — framginge, att kyrkan med tillhörande kyrkogård samt ett sydost
därom beläget område — å sistnämnda karta betecknat såsom kyrkovali — helt och
hållet omslötes av prästbordets inägor. I beskrivningarna redovisades emellertid varken
kyrkogården eller kyrkvallen, varvid dock vore att märka, att icke annan jord redovisats
än den, som kunnat hänföras till åker eller äng.

Prästbordet i fråga upptoges väl i 1685 års så kallade reduktionsjordebok efter
sockensumman men utan angivande av dess natur. Därefter omnämndes det först i
1769 års jordebok, däri antecknats, att detsamma den 21 juni 1766 skattlagts till 10
öresland eller 5/s mantal. Sedan samma skattläggning den 24 februari 1801 av kammarkollegium
tills vidare fastställts, hade bostället i jordeböckerna upptagits såsom
krono. I gällande jordebok återfunnes det bland kronoegendomar under allmän disposition
med benämningen Trönö prästbord nr 1.

Det hade icke kunnat utrönas, att kyrkogården och kyrkvallen genom expropriation
eller avsöndring skilts från bostället. Ej heller hade någon upplysning vunnits
därom, att bostället ursprungligen tillkommit på sådant sätt, att församlingen kunde
anses vara ägare till berörda områden. Vid sådant förhållande torde desamma böra
anses såsom tillhörigheter till bostället. Emellertid syntes det lämpligt, att såsom
villkor för beviljande av det anslag, varom fråga vore, föreskreves, att församlingen
skulle med den rätt, församlingen därtill kunde äga, till statsverket avstå det område,
som omslötes av kyrkogårdsmurens yttersida.

I skrivelse den 20 mars 1913 har kammarkollegium såsom eget utlåtande
allenast åberopat innehållet i nämnda promemoria.

Då såväl överintendentsämbetet som vitterhetsakademien livligt tillstyrkt
vidtagandet av åtgärder för konservering av ifrågavarande intressanta
byggnadsminne och jag icke har något att erinra mot de i ärendet
framlagda kostnadsberäkningarna, hemställer jag, att Kungl. Maj:t täcktes
föreslå Riksdagen

att på extra stat för år 1914 anvisa ett anslag av
8,000 kronor att användas till konservering av Trönö
församlings ödekyrka och därtill hörande klockstapel under
villkor att församlingen till staten överlåter dels med

Departe mentschefen.

6

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 241.

äganderätt nämnda ödekyrka och klockstapel ävensom
kyrkogårdsmuren, dels ock med den rätt, församlingen
därtill må äga, det område, som omslutes av kyrkogårdsmurens
yttersida.

Vid bifall härtill lärer hinder icke möta för Kungl. Maj:t att redan
under år 1913 av tillgängliga medel förskottsvis utanordna ett mot anslaget
svarande belopp.

Till denna departementschefens av statsrådet övriga
ledamöter biträdda hemställan behagade Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten lämna bifall; och skulle
proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll
utvisar, avlåtas till Riksdagen.

Ur protokollet:
Gunnar Holmström.

Stockholm, Ivar Hjeggströms, Boktryckeri A.-B., 1913.