Kungl. Maj:is Nåd. Proposition Nr 240.

1

Nr 240.

Kungl. May.ts nådiga proposition till Riksdagen angående anslag
till vissa reparationsarbeten in. m. i högre lärarinneseminariets
byggnad; given Stockholms slott den 11 april 1913.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för denna dag vill Kungl. Maj:t härigenom föreslå Riksdagen att

för anordnande av ny värmeledning och utförande av vissa reparationsarbeten
m. m. i den åt högre lärarinneseminariet samt statens normalskola
för flickor upplåtna byggnaden i kvarteret Riddaren i Stockholm
bevilja på extra stat för år 1914 ett anslag av 27,500 kronor.

De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas Riksdagens
vederbörande utskott, och Kungl. Maj:t förbliver Riksdagen med all kungl.
nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min Allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Fridtjuv Berg.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 183 käft. {Nr 240.)

1

2

Kutig!. Maj:ts Nåd. Proposition Kr 240.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott
den 11 april 1913.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena greve Ehrensvåkd,
Statsråden: Petersson,

Schotte,

Berg,

Bergström,
friherre Adelswärd,

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Föredragande departementschefen, statsrådet Berg yttrade:

Reparation Den framställning, jag under denna punkt har att göra, angår bereav
högre lära- (plTK]e av medel till reparation in. m. av den för högre lärarinneseminariet
nariets bygg- och den därmed förenade statens normalskola för flickor upplåtna byggnad,
nad- huset nr 6 i kvarteret Riddaren i Stockholm med adressnummer o vid
Riddargatan.

Den omförmälda byggnaden har redan länge ansetts böra ersättas med
en ny, bättre lämpad för sitt ändamål. Flera förslag till nybyggnad,
vare sig å den nuvarande tomten eller å annan plats, hava framlagts,
men av olika anledningar — platsens läge in. m. — ej lett till resultat.
På Kungl. Maj:ts prövning äro ännu beroende två av direktionen över

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 240.

3

Stockholms stads undervisningsverk, som har att handlägga vissa, huvudsakligen
ekonomiska frågor rörande seminariet, under åren 1906 och 1910
gjorda framställningar om reserverande av viss angiven tomt för seminariets
nybyggnad. Denna tomt är belägen å den nu till bebyggande upplåtna
delen av Ladugårdsgärdet.

Direktionens sålunda gjorda framställningar hava redan därför hittills
blivit resultatlösa, att starka anspråk på berörda tomt gjorts även från
annat håll, och på sistone har en anledning till uppskov tillkommit genom
den utredning, som enligt nådigt beslut den 29 juni 1912 satts .i gång,
åsyftande att åstadkomma förslag till en allmän plan för statens byggnadsverksamhet
inom Stockholms stad ävensom för användandet och tillgodogörandet
i övrigt av staten tillhöriga fastigheter därstädes. Till de sakkunniga,
åt vilka anförtrotts att inom finansdepartementet i samråd med
överintendentsämbetet verkställa berörda utredning och utarbeta förslaget,
hava handlingarna rörande direktionens över Stockholms stads undervisningsverk
ovannämnda framställningar överlämnats. Enligt vad jag inhämtat,
befinner sig de sakkunnigas arbete ännu på ett förberedande stadium.

I avbidan på lösningen av seminariets nybyggnadsfråga hava under
en följd av år endast de mest trängande reparationsarbeten företagits i
fråga om den nuvarande seminariebyggnaden. De snäva ekonomiska förhållanden,
under vilka seminariet arbetat, hava ock tvungit till att i fråga
om dylika arbeten iakttaga en till ytterlighet gående sparsamhet.

Med erinran om vissa av mig nu omförmälda förhållanden har direktionen
över Stockholms stads undervisningsverk i skrivelse den 15 november
1912, vilken givit upphov till min nu förevarande framställning,
anfört:

Det vore givet, att den återhållsamhet, som iakttagits i fråga om reparationer,
skulle medföra betänkliga följder. Under höstterminen 1912 hade också åtskilliga oroande
tecken i detta avseende visat sig. Och då frågan om nybyggnad för seminariet
icke syntes ofördröjligen kunna bliva löst utan seminariet uppenbarligen ännu flera
år måste kvarstanna i sina nuvarande lokaler, kunde frågan om en mera genomgripande
reparation av seminariebyggnaden icke längre skjutas åsido. Seminariet saknade
medel att bekosta en sådan reparation, vadan anslag av allmänna medel måste
begäras.

På nu anförda och i övrigt angivna grunder hemställde direktionen,
att Kungl. Maj:t täcktes uppdraga åt överintendentsämbetet att snarast
möjligt verkställa besiktning av högre lärarinneseminariets byggnad samt
utredning och kostnadsförslag angående de reparationsarbeten, som erfordrades
för att densamma skulle kunna på ett nöjaktigt sätt användas för
sitt nuvarande ändamål, varjämte direktionen anhöll, att seminariebygg -

4 Klingl. Majds Nåd. Proposition Nr 240.

naden från och med år 1913 bleve ställd under överintendentsämbetets
vård och tillsyn.

Efter erhållen remiss avgav överintendentsämbetet den 11 februari
1913 utlåtande i ärendet.

Ämbetet tillkännagav därvid, att detsamma anställt eu grundlig besiktning av
ifrågavarande byggnad, varvid, såsom syntes hava föratsetts, densamma befunnits i det
skick, att omfattande åtgärder måste företagas för husets tillfredsställande iståndsättande
och dess lämpande i möjligaste mån för sitt ändamål. Ämbetet hade låtit utarbeta
ett förslag till nödiga reparations- och förändringsarbeten beträffande lärohuset
i fråga. 1 detta förslag hade icke vidtagits något arbete, som ej finge betraktas såsom
påkallat av verkligt behov, och den för förslagets genomförande beräknade summan,
62,000 kronor, kunde ej tåla någon nedprutning, om det avsedda syftet skulle ernås.
Det syntes ämbetet vara av vikt, att de från dess sida föreslagna arbetena så fort som
möjligt bringades till verkställighet. Ämbetet förordade därför, att därest Kungl. Maj:t
prövade skäligt att hos 1913 års Riksdag göra framställning om beviljande av erforderligt
statsanslag för ifrågavarande reparationers verkställande, Riksdagens medgivande
tillika måtte utverkas därtill, att ett dylikt anslag finge disponeras redan under år 1913.

Beträffande seminariebyggnadens ställande under överintendentsämbetets
inseende förklarade sig ämbetet icke hava något i och för sig att
invända mot en föreskrift härom. Denna frågas avgörande torde icke
böra företagas i detta sammanhang, varför jag ej vidare ingår på densamma.
Jag vill blott nämna, att överintendentsämbetet på anförda skäl
erinrat, att det näppeligen vore möjligt att öka antalet av under ämbetets
förvaltning stående byggnader utan att de för ämbetet tillgängliga medlen
för deras underhåll höjdes och de ämbetet till buds stående arbetskrafterna
erhölle behövlig tillökning.

Vid överintendentsämbetets skrivelse var fogad en av ingenjören K.
Bildmark den 6 februari 1913 upprättad kostnadsberäkning för diverse
arbeten i högre lärarinneseminariets hus, slutande denna beräkning å ett
belopp av 62,000 kronor.

I denna kostnadsberäkning upptagas bland annat snickeri-, målnings-,
cement- och stenarbeten av olika slag. Bland större poster märkas följande: -

Rivning av det inre glastaket över hallen samt ersättande
med nytt av järnbalkar, järnbågar och glas m. m. ...

Ny värmeledning...........................................................................

Lagning m. m. av gårdsfasaderna .............................................

Reparation av yttertaket m. m............................................

Oförutsedda utgifter och tillsyn.............................................

Beloppet å 17,000 kronor för ny värmeledning g

kronor 2,225: —

» 17,000: —

» 3,450: —

» 4,100: —

» 3,950: —

rundade sig på ett

5

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 240.

vid överintendentsämbetets skrivelse likaledes fogat »förslag till ny värmeledning
och ventilationsanläggning för högre lärarinneseminariet», vilket
förslag uppgjorts av ingenjören Hugo Theorell och åtföljdes av ritningar.

Även åtföljdes skrivelsen av ett yttrande från elektriska rådfrågningsbyrån
med tillhörande ritningar samt av planritningar över seminariebyggnaden.

Ärendet blev sedermera den 20 februari 1913 remitterat till utlåtande
av överstyrelsen för rikets allmänna läroverk, till vilken myndighet
jämväl en från rektorn vid högre lärarinneseminariet den 21 februari 1913
till ecklesiastikdepartementet inkommen skrivelse i ämnet överlämnades.

Överstyrelsen hade ännu icke hunnit avgiva det infordrade utlåtandet,
då rektorn vid seminariet den 17 mars 1913 i skrivelse till ecklesiastikdepartementet
förklarade sig vilja återkalla sin ovannämnda skrivelse, i
vars ställe han inlämnade en till departementschefen ställd skrivelse av följande
innehåll:

Den besiktning, som av överintendentsämbetet verkställts å högre lärarinneseminariets
läroverkskus och varom underdånigt utlåtande nyligen inlämnats, har givit bekräftelse
— om sådan behövdes — på att det ej går an att längre skjuta å sido läroverkets
lokalfråga. De omfattande och kostsamma reparationsarbeten, som erfordras
för att den nuvarande läroverksbyggnaden skall tillfredsställa rimliga anspråk på
trygghet, sundhet och snygghet, peka otvivelaktigt på uppförande inom deri allra närmaste
tiden av en ny läroverksbyggnad såsom den enda rationella vägen att lösa lokalfrågan.
Det kan knappast synas välbetänkt att nedlägga så mycken kostnad på att
iståndsätta den nuvarande läroverksbyggnaden, som i varje fall erbjuder alldeles otillräckligt
utrymme och därför nödvändiggör förhyrande av en hel del andra lokaler.
Redan nu vidkännes statsverket för sådant ändamål en årlig kostnad av 7,700 kronor,
och denna summa måste måhända snart ökas. Det kapital, som denna årliga hyreskostnad
motsvarar, jämte den högst betydande försäljningssumma, som kan beräknas
för seminariets nuvarande fastighet, lär icke allt för mycket understiga det belopp, som
uppförandet av en nybyggnad för läroverket skulle betinga, och statsverket behöver
därför knappt mer än åt läroverket avstå en lämplig tomt. Nybyggnadsfrågan borde
därför kunna lösas så snart, att de nuvarande lokalerna ej behövde användas mer än
några få år framåt.

Då jag icke dess mindre anser mig böra begära, att en stor del av de utav överintendentsämbetet
föreslagna reparationerna omedelbart bliva utförda, beror detta pa det
verkliga nödläge, i vilket läroverket för närvarande befinner sig på grund av lokalernas
bristfällighet. Bristerna äro nämligen delvis av den art, att man ej kan bära ansvaret
för ett dröjsmål med deras avhjälpande. Särskilt gäller detta värmeledningen,
inre glastaket samt ytterväggar och plåttak. Avhjälpandet av endast dessa brister
kräver enligt de av överintendentsämbetet gjorda beräkningarna synnerligt stor kostnad,
nämligen:

6

Kungt. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 240.

ny värmeledning ....................

nytt glastak.............................

reparation av ytterväggarna ..
reparation av plåttaket in. m.

............. kronor 17,000: —

............. » 2,225: —

............. » 3,450: —

............. » 4,100:-—

Summa kronor 26,775: —

I denna summa är icke inräknad kostnad för byggnads- och målningsarbeten för
ledningar, icke heller för oförutsedda utgifter samt tillsyn. Den ovillkorligen erforderliga
summan kan därför ej tänkas nedbringad under 30,000 kronor.

Inskränker man sig nu till dessa reparationer, vilka icke tåla något som helst
uppskov, måste emellertid därmed följa ett omedelbart framdrivande av nybyggnadsfrågan.
Därvid är att beakta, att om också av ekonomiska skäl själva nybyggnaden
beräknas efter läroverkets nuvarande behov utan tanke på eventuellt erforderlig framtida
utvidgning, man dock vid bestämmandet av byggnadstomt måste taga en sådan
utvidgning med i räkningen, så att tomten även med från början icke avsedda tillbyggnader
kan ge riklig tillgång till frisk luft och ljus samt gott utrymme för ungdomens
friluftsliv under rasterna.

Under förutsättning att eu sådan tomt nu kan åt läroverket anvisas och att överintendentsämbetet
omedelbart erhåller nådigt uppdrag att uppgöra ritningar och kostnadsberäkningar
till nybyggnad för läroverket, synas mig reparationskostnaderna för
det nuvarande läroverkshuset kunna nedbringas till 30,000 kronor. Skulle däremot
förarbetena för nybyggnaden ej kunna omedelbart företagas, kan ingen nedprutning
ske på det av ämbetet föreslagna beloppet, 62,000 kronor.

Denna rektorns skrivelse överlämnades den 22 mars 1913 till överintendentsämbetet
och överstyrelsen för rikets allmänna läroverk med anmodan
till dem att till ecklesiastikdepartementet inkomma med utlåtande
över rektorns framställning.

I anledning av omförmälda remisser avgav överstyrelsen utlåtande
den 31 mars 1913.

Därvid meddelade överstyrelsen till en början, att densamma under vårterminen
1913 genom överdirektören B. J:son Bergqvist verkställt inspektion av högre lärarinneseminariet
och den 28 mars 1913 genom överdirektören samt läroverksråden G. R.
Fåhrseus och A. Falk besiktigat seminariebyggnadens olika lokaler. De uttalanden,
till vilka denna besiktning närmast givit anledning, vore, säger överstyrelsen, av seminariets
rektor, vilken jämte dess läkare deltagit i besiktningen, sammanfattade i ett
överstyrelsens skrivelse vidfogat protokoll. I skrivelsen yttrade överstyrelsen härefter:

Av sagda protokoll liksom av överintendentsämbetet i ärendet avgivet
utlåtande framgår, att läroverkshuset i sitt nuvarande skick, långt ifrån att tillfredsställa
ens mycket lågt ställda fordringar i pedagogiskt och hygieniskt avseende,
måste anses lör sitt ändamål såsom undervisnings- och uppfostringsanstalt olämpligt.
Överstyrelsen tillåter sig därjämte framhålla, att överstyrelsen utan tvivel skulle ansett
sig icke kunna godtaga ett dylikt av kommun eller av enskilda underhållet läroverkshus
utan fordrat dess ersättande med ändamålsenlig nybyggnad, om detsamma visat
så väsentliga brister som den här ifrågavarande, staten tillhöriga läroanstalten. Besiktningen
har dessutom ådagalagt, att den av överintendentsämbetet föreslagna, till en
kostnad av 62,000 kronor beräknade restaureringen icke skulle förmå häva de i följd

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr .240.

av läroverkshusets instängda läge och läroanstaltens trångboddhet ^framkallade olägenheterna,
varav åter bleve en följd, att statsverket även efter sådan restaurering av
läroverkshuset finge vidkännas lika dryga utgifter för förhyrande av undervisningslokaler
utanför läroverket som före densamma, och detta utan att kraven på eu pedagogiskt
ändamålsenlig anordning av läroanstaltens undervisningslokaler bleve ens tillnärmelsevis
tillgodosedda. På grund härav anser överstyrelsen berörda restaurering
ej vara eu lämplig utväg till undanröjande av de väsentligaste av de svårigheter, under
vilka denna läroanstalt, som måste anses fylla eu mycket viktig allmän uppgift, arbetar,
och vill således ej heller förorda densammas utförande.

I stället finner överstyrelsen, i likhet med vad seminariets rektor i sin skrivelse
den 17 mars 1913 föreslagit, nödvändigt, att för läroanstalten snarast möjligt uppföres
en alldeles ny byggnad och att för dennas räkning åt läroanstalten anvisas en tomt
av sådan storlek, att den möjliggör de tillbyggnader, som framdeles kunna befinnas
nödvändiga. Emellertid framgår av såväl överintendentsämbetets utlåtande och vederbörande
''rektors nyss berörda skrivelse som det vid överstyrelsens besiktning förda
protokoll, att läroanstaltens nuvarande lokaler äro behäftade med vissa högst betänkliga
brister, med vilkas avhjälpande icke utan fara för lärares och lärjungars liv och
hälsa kan anstå. Kostnaden för erforderliga reparationer härav uppgår enligt rektors
skrivelse till 30,000 kronor. I denna summa skulle måhända den reduktionen kunna
vidtagas, att kostnaden för vissa förbättringar å byggnadens yttre ävensom möjligen
för värmeledningens omläggning tillsvidare uteslötes, enär det torde kunna anstå ännu
ett par år med sagda arbeten under avvaktan på en fullständig nybyggnad. Härigenom
skulle förenämnda kostnadssumma kunna nedbringas till 10,500 kronor.

På grund av vad sålunda blivit anfört får överstyrelsen, under förutsättning att
åtgärder för beredande av nya lokaler åt seminariet med snaraste vidtagas, hemställa,
att Kungl. Maj:t måtte för verkställande av de i vederbörande rektors sistberörda
skrivelse °omförmälda arbeten med ovan angivna inskränkningar hos Riksdagen göra
framställning om anvisande av ett belopp av 10,500 kronor.

Ur det omförmälda besiktningsprotokollet må följande omför målas:

Seminariebyggnadens läge förklaras vara instängt, i det att skymmande byggnader
ligga omedelbart intill läroverkshuset åt öster och väster och gatan framför
den åt söder vettande huvudfasaden är ganska smal. -—- Eu stor fördel av det nuvarande
läget vore, att det vore synnerligen centralt, varför ock seminariets elever utan
.olägenhet kunde bo i vitt skilda delar av huvudstaden, något som av ekonomiska
skäl vore fördelaktigt för dem, och att läget trots detta vore avskilt och ganska tyst.

Byggnadstomtens storlek vore mycket för liten lör lärjungarnas friluftsliv; (ten
medgåve ingen utvidgning av den nuvarande för seminariets behov alldeles otillräckliga
byggnaden. En tillbyggnad till lärohuset a den befintliga skolträdgården hade förr
ifrågasatts, men Riksdagen hade ej godkänt detta förslag, under hänvisning bland
annat till tomtens alltför ringa areal.

Kapprummen vore synnerligen otillfredsställande; det tränga utrymmet där utgjorde
ett bestämt hinder för att varje rast låta normalskolans samtliga lärjungar
komma ut i det fria.

Hallen vore täckt av ett glastak, vars konstruktion ej syntes lämna tillräcklig
säkerhet för dess bestånd. Yttertaket, som vore platbeklätt, maste med det första
.omtäekas.

I seminariebyggnaden funnes centraluppvärmning med varmvatten. Värmeled -

8

Departe mentschefen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 240.

ningen fungerade emellertid så onöjaktigt, att ett par av rummen under kalla vinterdagar
knappast borde användas. Yärmeledningsrören vore till stor del inmurade
i väggarna och uppkommande brister därför mycket svåra att lokalisera och avhjälpa.
Reglerandet av temperaturen vore i vissa rum mycket svårt. Ventilationsanordningarna
vore synnerligen otillfredsställande. Kanalerna för bortförande av den förskämda
luften utmynnade på vinden och nådde således ej ovanför yttertaket. Överhuvud
innebure de nuvarande värme- och ventilationsanordningarna bland de betänkligaste
bristerna i byggnaden.

För undervisningen i biologi och teckning ävensom för normalskolans fyra lägsta
klasser förhyrdes särskilda lokaler, där även ett par reservrum funnes. Ännu en annan
lokal förhyrdes för seminariets hushållsskola. Det vore en väsentlig olägenhet, att
dessa lokaler icke kunde inrymmas i den nuvarande byggnaden utan att arbetet måste
bedrivas på flera håll. — Vissa av de i seminariebyggnaden inrymda lokalerna erbjöde
otillräckligt utrymme.

Klosettavdelningen vore synnerligen otillfredsställande och borde för längesedan
hava utdömts.

Med tillkännagivande att överintendentsämbetet i anledning av remissen
å rektorns skrivelse den 17 mars 1913 i ärendet samrått med en
representant för överstyrelsen och tagit kännedom om det yttrande, överstyrelsen
beslutit avgiva, anförde överintendentsämbetet i skrivelse den 3
april 1913:

Överintendentsämbetet hade med det inom ämbetet utarbetade, å en summa av
62,000 kronor slutande reparationsförslaget åsyftat att sätta byggnaden i fråga uti ett
så pass gott stånd, att densamma skulle ur synpunkten av lokalernas hållbarhet,
snygghet m. m. kunna för sitt ändamål användas något tiotal år framåt. Då nu
överstyrelsen emellertid, såsom av dess utlåtande framginge, ansåge förevarande lokaler
i pedagogiskt hänseende vara i alla fall så ytterst otillfredsställande, att en nybyggnad
utan uppskov måste planeras, ville det förefalla ämbetet som näppeligen något
skäl förefunnes att nu låta verkställa samtliga de föreslagna reparationerna, utan att
man i stället borde inskränka dessa till vad rektor därutinnan ifrågaställt, med uteslutande
dock av iståndsättandet av byggnadens yttre, som ju lämpligen allenast
syntes behöva nödtorftligen lagas, varigenom arbetskostnaden kunde ytterligare sänkas,
så att den komme att uppgå till blott 27,500 kronor.

Förefunnes visshet om att provisoriet icke bleve längre än tre, högst fyra år,
borde man kunna inbespara även den till 17,000 kronor beräknade nya värmeledningen
och i stället söka reparera den gamla, vilket torde komma att kräva en kostnad
av 3,500 kronor. En ytterligare besparing av 13,500 kronor kunde då uppstå.

Av vad jag nu omförmält lärer tydligt framgå, att högre lärarinneseminariets
nuvarande byggnad, som även innehåller lokaler för den med
seminariet förenade statens normalskola för flickor, är i största behov av att
undergå en reparation, vilken under olika förutsättningar måste göras
mer eller mindre grundlig. Seminariet har ej möjlighet att med detsamma
till buds stående tillgångar bestrida kostnaden härför, och vad

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 240.

överintendentsämbetet anfört ger vid handen, att om också byggnaden
omedelbart ställdes under ämbetets förvaltning, ämbetet dock ej lärer förfoga
över tillräckliga medel för de ifrågasatta reparationernas bekostande.

Det är således nödvändigt att hänvända sig till Riksdagen med begäran
om särskilt anslag för ändamålet.

Av vad överintendentsämbetet yttrat inhämtas, att härvid tre olika
belopp skulle kunna ifrågasättas: 62,000 kronor, 27,500 kronor eller sistnämnda
belopp minskat med 13,500 kronor, alltså 14,000 kronor.

Det förstnämnda beloppet avser byggnadens försättande i så gott
stånd, att den kunde användas för sitt ändamål, såsom överintendentsämbetet
säger, »ännu något tiotal år». Med hänsyn till vad överstyrelsen
anfört har emellertid överintendentsämbetet självt ansett skäl näppeligen
förefinnas för vidtagandet av eu så genomgripande reparation, och jag
biträder ämbetets mening härutinnan. Det synes genom vad såväl tillförene
som nu förekommit rörande behovet av snar nybyggnad för högre
lärarinneseminariet ej vara lämpligt att skrida till så omfattande reparationsarbeten,
som det största kostnadsbeloppet skulle medgiva.

Det minsta beloppet åter, 14,000 kronor, förutsätter, att nytt lärohus
för seminariet snarast kommer till stånd: att, såsom överintendentsämbetet
säger, provisoriet icke bleve längre än tre, högst fyra år. Jag
vågar ej taga på mitt ansvar, att så skulle bliva förhållandet, även om de
allvarligaste bemödanden att påskynda nybyggnadsfrågans lösning gjordes.
Vad jag redan omförmält om denna frågas läge visar, att det är förknippat
med svårigheter att utan vidare driva den fram till avgörande. Det
må erinras, att härvid även äro att beakta de särskilda krav, som måste
ställas på en tomt för högre lärarinneseminariets räkning. Den måste
vara rymlig och så fritt belägen, att en sund och solig lekplats kan anordnas
samt att läsrummen med flera lokaler erhålla tillräcklig dager. Den
måste vidare hava ett så vitt möjligt centralt läge, ett av villkoren för
att normalskolans — seminariets övningsskolas — klasser skola kunna
hållas vederbörligen fyllda. Härigenom få även seminariets elever från
landsorten lättare att erhålla bostäder till moderat pris, varjämte ett
sådant läge naturligen även i övrigt är fördelaktigt för såväl elever som
lärare. Att med dessa förutsättningar genast finna en lämplig lösning av
nybyggnadsfrågan är uppenbarligen icke lätt. Det minst kostsamma reparationsförslaget
bör därför ej heller komma i betraktande.

Det återstående av de tre av mig nyss omförmälda reparation sförslagen
skulle medföra en kostnad av 27,500 kronor. I denna summa ingå,
såsom framgår av sammanställning av överintendentsämbetets och
rektorns senaste beräkningar, följande belopp:

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 183 höft. (Nr 240.)

2

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 240.

Ny värmeledning ...................................................................... kronor 17,000

Nytt glastak ............................................................................ 2,225

Reparation av ytterväggarna................................................... 3 950

Reparation av plåttaket........................................................... » 4,100.

Byggnads- och målningsarbeten för ledningar, oförutsedda
utgifter samt tillsyn ........................ 3___3,225: —

Summa kronor 27,500: —

Skillnaden mellan detta alternativ och det nyssnämnda, slutande
å 14,000 kronor, består i att det dyrare förslaget avser anbringande av
ny värmeledning, med därtill hörande ventilation, medan det billigare
nöjer sig med reparation av de gamla anordningarna. Då man ej kan
vara försäkrad om en nybyggnads tillkomst inom en tid av fyra år, kan
man ej nöja sig med en blott reparation utan nödgas tillgripa utvägen
att anordna alldeles ny värmeledning. Bristfälligheten hos den nuvarande
ledningen — i själva verket består den av två särskilda system —• framgår
redan av vad jag härom i det föregående anfört. Ytterligare upplysningar
rörande densammas tillstånd kunna inhämtas av ingenjören
Theorells förut omförmälda förslag. Detta, som påyrkar de gamla värmeledningssystemens
slopande och ersättande med ett nytt, utvisar, att de
nuvarande anläggningarna, även med eu genomgripande, ganska dyrbar
reparation, ej skulle bliva tillfredsställande; de förklaras bland annat lida
av sådana genom åldern uppkomna brister som förrostning in- och utvändigt
av rör, kaminer och pannor, tilltäppning av rör och regleringskranar,
förorsakad genom slam- och stenbildning.

Det belopp, som måste beredas seminariet för utförande av erforderliga
reparationsarbeten m. in., är alltså 27,500 kronor. Detta anslagsbelopp
är icke beräknat i det Riksdagen förelagda förslaget till riksstat
för år 1914, men dess beviljande och uppförande å extra stat för år
1914 möjliggöres genom av Riksdagen vidtagna besparingar å äskade
anslag.

Om Riksdagen beviljar anslaget, lärer hinder icke möta för Kungl.
Maj:t att redan under år 1913 låta av tillgängliga medel utanordna erforderligt
belopp för de avsedda reparationsarbetenas utförande.

På grund av vad jag nu anfört tillstyrker jag, att Kungl. Maj:t
täcktes föreslå Riksdagen

att för anordnande av ny värmeledning och utförande
av vissa reparationsarbeten m. in. i den åt
hö otc lärarinneseminariet samt statens normalskola för

o

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 240.

11

flickor upplåtna byggnaden i kvarteret Riddaren i Stockholm
bevilja på extra stat för år 1914 ett anslag av
27,500 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda tillstyrkt
behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,
på hemställan av statsrådets övriga ledamöter, bifalla;
och skulle proposition av den lydelse, bilaga vid
detta protokoll utvisar, avlåtas till Riksdagen.

Ur protokollet:
Christer d’Älbedylill.