Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 236.

1

Nr 236.

Kungl. Maj:ts nådiga -proposition till Riksdagen angående beviljande
av anslag för anordnande av stormvarningar å rikets
kuster; given Stockholms slott den 11 april 1913.

Med åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden
för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att
dels till bestridande av anläggningskostnaderna för anordnande av
stormvarningar vid Sveriges kuster i huvudsaklig överensstämmelse med
de i nämnda protokoll tillstyrkta grunder bevilja ett anslag av 23,550
kronor samt därav på extra stat under sjunde huvudtiteln för år 1914
anvisa ett belopp av 10,000 kronor,

dels ock till bestridande av den med anledning härav erforderliga
årliga driftkostnaden likaledes på extra stat under sjunde huvudtiteln
för år 1914 bevilja ett anslag av 7,000 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Magt förbliver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Theodor Adelswärd.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 sand. 179 käft. (Nr 236.)

1

2

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 236.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprins en-Reg enten i statsrådet a Stockholms
slott den 11 april 1913.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff.

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena greve EHRENSVÄRD,
Statsråden: PETERSSON,

Schotte,

Berg,

Bergström,
friherre Adelswärd,

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Efter gemensam beredning med cheferna för ecklesiastik- och jordbruksdepartementen
anförde chefen för finansdepartementet, statsrådet
friherre Adelswärd följande.

Genom nådigt brev den 24 mars 1905 förordnade Kungl. Maj:t,
att stormvarningar skulle genom lantbruksstyrelsens försorg efter samråd
med föreståndaren för meteorologiska centralanstalten offentliggöras
å lämpliga platser vid rikets västra kust i huvudsaklig överensstämmelse
med ett av dåvarande -fiskeriinspektören Filip Trybom framlagt
förslag, och uppdrogs åt lantbruksstyrelsen att hava överinseende över
samtliga för dessa stormvarningar gjorda inrättningar samt föreskrevs
tillika, att den närmare uppsikten över stormvarningsstationerna skulle

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 236.

utövas av de lantbruksstyrelsen underlydande fiskeritjänstemännen. Ändamålet
var närmast att tillgodose fiskerinäringens behov. Till en början
iurättades allenast 28 dylika stationer, därav 8 försedda med signalmast.
Sedermera ökades emellertid antalet stationer och stormvarningsområdet
utsträcktes även till landets sydkust, så att för närvarande finnas 46
stationer, därav 18 med signalmast och 1, från vilken endast kontrolltelegram
insändas till meteorologiska central anstalten, varjämte i två
städer enligt givet tillstånd stormvarningstelegram anslås utan kostnad
för staten. Stormvarningsområdet sträcker sig från norska gränsen till
Utlängan i Blekinge län. Stormvarningarna utfärdas en gång om dagen
mellan klockan 11 och 11.30 f. m. med stöd av de på telegrafväg
ankomna väderleksiakttagelser, som under månaderna oktober—juni
omkring klockan 8 f. m. utföras vid 76 stationer, därav i Sverige 16,
Norge 7, Danmark 3, Färöarna 1, Island 5, Brittiska öarna 11, Frankrike
9, Holland 1, Tyskland 10, Österrike 2, Finland 4 och Ryssland 7,
samt under månaderna juli—september vid 83 stationer, nämligen, utom
de nyss anförda, 6 i Sverige och 1 i Danmark. Dessa varningar avse
tiden från klockan 3 e. m. avsändningsdagen till klockan 10 f. in. nästa
dag och angiva vindens riktning och styrka.

Beträffande kostnaden för anordnande av stormvarningarna har
lantbruksstyrelsen till Kungl. Maj:t årligen inkommit med anbefallda
beräkningar i sådant avseende, och hava medel till bestridande av
kostnaderna i fråga för varje år anvisats från handels- och sjöfartsfonden.
Sålunda har Kungl. Maj:t senast för täckande av den beräknade
kostnaden för förevarande ändamål under år 1913 genom beslut den
31 december 1912 anvisat ett belopp av 5,900 kronor att utgå av handelsoch
sjöfartsfonden.

Fråga har nu uppstått om att utsträcka stormvarningssystemet
till att omfatta Sveriges ostkust.

I en till Kungl. Maj:t den 23 december 1910 ingiven skrift hava
nämligen Sveriges fartygsbefälsförening, ångfartygsbefälhavaresällskapet,
sjömannaföreningen i Stockholm och sjökaptenssocieteten i Stockholm
anhållit, att Kungl. Maj:t behagade, så snart sig göra läte, till Riksdagen
avlåta proposition om beviljande av behövligt anslag till meteorologiska
centralanstalten för anordning på rikets ostkust från Utlängan
och norrut av stormvarningsstationer i huvudsaklig överensstämmelse
med ett bifogat förslag. Såsom skäl för sin framställning hava nämnda
föreningar anfört, bland annat, att erfarenheten rörande de hittills å
Sveriges väst- och sydkust upprättade stormvarningsstationerna vore

Sveriges fartyg
slefä Uförenings

ra. flis

skrivelse den
23 december
1910.

Lantbruksstyrelsens
utlåtande
den
15 februari
1911.

Vetenskapsakademiens

utlåtande den
7 juni 1911.

4 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 236.

sådan, att den obetingat manade till stormvarningssystemets utveckling
till största möjliga utsträckning.

Över denna framställning hava lantbruksstyrelsen den 15 februari
1911 och vetenskapsakademien den 7 juni samma år avgivit infordrade
underdåniga utlåtanden.

Lantbruksstyrelsen har därvid anfört, bland annat, att den i fiskets
intresse hade ämnat att, i den mån omständigheterna sådant påkallade,
och i likhet med vad förut beträffande västkusten och sydkusten ägt
rum, vidtaga åtgärder för utsträckning till rikets ostkust av stormvarningar,
samt att styrelsen, som icke hade att vid utövande av sin
verksamhet taga hänsyn till sjöfarten, funne inrättandet av stormvarningsstationer
vid Östersjökusten hava så stor betydelse för fisket,
att fiskeriintendenterna borde kunna åläggas samma uppdrag beträffande
dessa stationer som med hänsyn till stormvarningsstationerna vid västoch
sydkusten, varigenom alltför stora kostnader kunde undvikas.
Lantbruksstyrelsen har vidare förklarat sig anse, att ledningen av stormvarningsväsendet
även vad Östersjön anginge torde böra utövas av
lantbruksstyrelsen jämte meteorologiska centralanstalten, såsom beträffande
det nuvarande stormvarningsväsendet ägde rum.

Vetenskapsakademien har i sitt berörda utlåtande anmält, att akademien
anmodat meteorologiska centralanstaltens inspektor f. d. generaldirektören
It. Åkerman, anstaltens föreståndare professor H. E. Hamberg
och dess förste amanuens filosofie doktor Nils Ekholm att verkställa
den för frågans besvarande nödiga utredningen, varvid det befunnits
nödvändigt att även ingå i underhandling med utländska myndigheter
för utrönandet av de kostnader, som kunde bliva en följd av en utvidgad
väderlekstjänst vid meteorologiska centralanstalten.

De sålunda av vetenskapsakademien anlitade sakkunniga hava,
efter framhållande av att de funne det av lantbruksstyrelsen föreslagna
fortsatta samarbetet mellan nämnda styrelse och meteorologiska centralanstalten
synnerligen lämpligt, vidare anfört, bland annat, följande.

»Vad frågan om stormvarningsväsendets utsträckning till rikets ostkust i
allmänhet beträffar, så äro vi av den åsikt, att statens meteorologiska centralanstalt
bör, i vad på den ankommer, tillgodose de för vårt land så viktiga sjöfarts- och
fiskerinäringarnas behov av så fullständiga och tillförlitliga stormvarningar, som på
vetenskapens nuvarande ståndpunkt är möjligt.

Redan av de dagliga tidningarnas meddelanden veta vi, att årliga antalet
sjöolyckor i de svenska farvattnen är mycket stort, samt att en betydlig del därav

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 236.

5

antingen direkt vållas eller i hög grad förvärras av vid olyckan rådande hård vind
eller storm.

Och av »Försäkringsinspektionens underdåniga berättelser till Kungl. Maj:t
beträffande Försäkringsväsendet i Riket» för åren 1906—1909 framgår, att de
större svenska sjöförsäkringsbolagen under dessa år utbetalade följande sjöskadeersättningar 0

Miljoner kronor

År 1906................................................ 8.6

> 1907................................................ 12.7

» 1908................................................ 10.4

» 1909................................................ 10.5

En del härav ersattes av återförsäkrare, vilka troligen voro dels utländska,
dels inländska bolag (varom uppgift saknas). Om de på sådant sätt ersatta beloppen
fråndragas från ovanstående belopp, så återstår likväl följande belopp

År 1906
» 1907
» 1908
» 1909

Miljoner kronor

........ 4.6

......... 6.0

......... 5.7

......... 5.6

Då statistiken icke upplyser, huru mycket de svenska sjöförsäkringsbolagen
återförsäkrat hos varandra kan den verkliga sjöskadeersättningen ej närmare uppges
än att den måste ligga emellan 5 och 10 miljoner kronor om året. En del av de
sjöskador, som ersättas, inträffar naturligtvis i främmande farvatten, men större
delen troligen i våra egna, som äro kända för sina stormar och blindskär och där
givetvis större delen av Sveriges sjöfart bedrives.

Emellertid hava sjöförsäkringsbolagen dessvärre intet omedelbart intresse att
understödja eller bekosta stormvarningar, ty dessa bolag hava beräknat sina premier
med stöd av sin hittillsvarande erfarenhet om sjöolyckorna.

Lika litet skulle man kunna räkna på ett dylikt understöd från skeppsredarna,
ty dessa taga genom förhöjda frakter ersättning för sjöförsäkringspremierna.

Den förlust, som sjöskadorna förorsaka, drabbar därför i sista hand hela
svenska folket, vadan stormvarningarna äro ett verkligt statsintresse. Härtill
kommer, att stormarna i våra farvatten årligen beröva vårt land många av dess
kraftigaste och dugligaste söner.

Erfarenheten har visat, att anstalten med stor säkerhet kan varna för stormar,
som inträffa 12 till 18 timmar efter varningens ankomst, och sådana varningar äro
de värdefullaste, därför att fiskaren eller sjömannen icke själv kan se några hotande
förebud så långt i förvåg.

Om däremot varningen kommer kort före stormens utbrott, så ser den erfarne
iakttagaren vanligen själv den hotande faran.

Med anstaltens nuvarande hjälpmedel är det alltså icke möjligt att i tillräckligt
god tid varna för stormar, som börja mellan klockan 10 f. in. och ungefär
klockan 8 e. m., och om man anser sannolikt, att en storm, som börjar vid denna
tid på dygnet, kommer att fortfara ännu några timmar efter klockan 8 e. m., så
skall enligt instruktionen varning utsändas, men denna varning framkommer vanligen
först efter stormens utbrott och blir därför av föga värde samt missuppfattas
lätt av dem, som ej tänkt sig in i det nuvarande systemets anordning.

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 236.

Om nu också denna brist i det nuvarande systemet är föga kännbar för
fiskarena, som få stormvarningar gällande för den tid, då de bäst behöva dem, så
måste den likväl bli rätt oläglig för den mera ömtåliga sjöfarten på Östersjön,
särskilt den ansenliga, alltjämt tillväxande trafiken med bogserade pråmar och timmerflottar,
för vilken det torde vara ändå farligare, än för en fiskare, att ute på
öppna havet överraskas av storm. Ty för denna trafik är givetvis morgonen eller
förmiddagen den bästa tiden att utlöpa ur hamn.

För att så vitt möjligt avhjälpa här påpekade olägenheter erfordras:

dels morgontelegram från ytterligare några stationer, nämligen i nordligaste
Norge 1, Danmark 1, Brittiska öarna 2, Tyskland 1, Schweiz 1, Österrike 3,
Ungern 1, Italien 1, Serbien 1 och Ryssland 2, vilka telegram, tack vare tillmötesgående
av Deutsche Seewarte i Hamburg, kunna till största delen erhållas kostnadsfritt,

dels ock en väderlekstjänst på aftonen med stöd av iakttagelser gjorda omkring
klockan 7 e. m. Vid åtskilliga stationer i Sverige och utlandet utföras och
avsändas på telegrafväg dylika iakttagelser redan nu till centralanstalterna i London,
De Bilt (Holland), Hamburg och Köpenhamn, och detta underlättar anordnandet av
en dylik aftontjänst vid meteorologiska centralanstalten i Stockholm.

Men enär, såsom erfarenheten lärt oss, vissa mycket trafikerade delar
av våra farvatten äro mera hemsökta av stormar än de flesta andra farvatten i
Europa — så t. ex. förekom år 1910 vid Utlängans fyr utanför Karlskrona
155 dagar med hård vind eller storm — så ha vi ansett, att för vinnande
av största möjliga säkerhet nyssnämnda aftontjänst bör, så vitt ske kan, erhålla
aftontelegram från alla de stationer, som insända morgontelegram. Då nu ovannämnda
utländska institut icke inrättat sin aftontjänst så fullständigt, som vi anse
nödigt, så måste på en del stationer aftoniakttagelser verkställas uteslutande för
vår räkning och på telegrafväg hitsändas, och detta förorsakar naturligtvis eu avsevärd
ökning av kostnaderna, vilken synes mer än uppvägas av den ökade trygghet,
som därigenom vinnes.

Man kunde också tänka på en eftermiddagstjänst, grundad på väderleksiakttagelser,
verkställda tidigare än klockan 7 e. m., kanske redan klockan 2 e. in.,
vilket naturligtvis skulle medföra den fördel, att stormvarningarna kunde utsändas
tidigare; men å andra sidan skulle därav uppstå den olägenhet, att de bleve mindre
tillförlitliga, isynnerhet som ingen samling av äldre väderlekskartor för denna tid
av dygnet finnes att tillgå.

En annan svårighet med en tidigare eftermiddagstjänst vore, att de så ytterst
viktiga aftontelegrammen från Island och Färöarna, för vilka Sverige betalar en
hög avgift, då ej skulle kunna användas; dessa telegram innehålla nämligen iakttagelser
gjorda klockan 6 e. m. och ankomma till Stockholm mellan. 7 och 8 e. m.
Under mars och april i år var medelankomsttiden 7.3 0 e. in., den tidigaste 7.oo och
den senaste 8. o o e. m.

Det torde böra påpekas, att genom den nu föreslagna utvidgningen av väderlekstjänsten
också stormvarningarna på väst- och sydkusten komma att vinna en
avsevärd ökning i tillförlitlighet, varjämte hela den svenska allmänheten skulle
vinna den stora fördel, att de på kvällen utfärdade väderleksutsikterna vore giltiga
för följande dygn och kunde inflyta i de under natten tryckta morgontidningarna,
under det att de nu på förmiddagen avfattade utsikterna gälla för eftermiddagen,
natten och följande förmiddag (stormvarningarna endast till 10 f. in.), och då de

7

Eungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 236.

inflyta i aftontidningarna, huvudsakligen upplysa, hurudant väder man har att vänta
under natten och följande förmiddag, samt då de inflyta i morgontidningarna, ej
komma till allmänhetens kännedom, förr än de nästan upphört att gälla.

Skulle emellertid detta fullständiga förslag ej lyckas vinna Kungl. Maj:ts
och Riksdagens bifall, så vilja vi tillstyrka, att stormvarningar anordnas på rikets
ostkust i huvudsaklig överensstämmelse med det nuvarande systemet på väst- och
sydkusten. För detta, skulle aftontjänsten kunna undvaras.

För fiskerinäringens behov torde detta enklare system vara tillräckligt, men
givetvis kan det ej i samma mån som det ovan planerade fullständiga systemet
gagna sjöfarten och allmänheten.»

I anslutning till vad sålunda anförts liava de sakkunniga verkställt
beräkningar av den för genomförande av ifrågakomna förslag
erforderliga kostnaden och i sådant avseende jämväl framlagt förslag.

Med hänvisning till de sakkunnigas utredning har vetenskapsakademien
såsom sin åsikt uttalat, att det åsyftade målet på ett tillfredsställande
sätt kunde vinnas endast i det fall, att en fullständig
aftontjänst inrättades vid meteorologiska centralanstalten och tillika vitsordat,
att en dylik anordning ej kunde genomföras utan den ökning av
anstaltens nuvarande arbetskrafter och de löneförbättringar, som av de
sakkunniga ansetts erforderliga.

I anledning av därom väckt motion har tillika Riksdagen i skrivelse
den 31 maj 1911 anhållit, att Kungl. Maj:t måtte låta snarast
möjligt utreda frågan om upprättandet av stormvarningsstationer vid
Sveriges ostkust till tjänst för sjöfartens och fiskerinäringens idkare och
till Riksdagen inkomma med de förslag, som av utredningen kunde
betingas.

På grund av nådig remiss hava därefter lotsstyrelsen och lantbruksstyrelsen
avgivit infordrat gemensamt utlåtande och därvid, bland
annat, framhållit, att de, oaktat ett inrättande av den av vetenskapsakademien
föreslagna fullständiga aftontjänsten å meteorologiska centralanstalten
skulle, därest stormvarningar på aftonen utsändes till samt genom anslag
och å vissa stationer medelst dag- och nattsignalering tillkännagåves,
bliva till fördel för sjöfarten och särskilt för trafiken med bogserade
pråmar och timmer, likväl ansåge sig böra, med hänsyn till de stora
kostnader som skulle förorsakas genom stormvarningars utsändande
två gånger dagligen, för närvarande tillstyrka stormvarningars inrättande
å rikets ostkust i huvudsaklig överensstämmelse med nuvarande system
å syd- och västkusten, dock med den ändring, att vindriktningen skulle
angivas från fyra huvudriktningar i stället för som hittills i endast två

Riksdagens
skrivelse den
31 maj 1911.

Lotsstyrelsens
och lantbruksstyrelsens

gemensamma
utlåtande.

Kommers kollegium.

Vetenskapsakademiens

utlåtande den
10 april 1912,

Professor
H. E. Rambergs
och
filosofie doktor
N. Ekhohns
yttrande den
26 mars 1912.

8 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 236.

huvudriktningar, vilken ändring även syntes böra genomföras vid nuvarande
stationer. Stormvarningsväscndet å rikets ostkust ansåge de
båda ämbetsverken liksom det nuvarande å väst- och sydkusten böra
handhavas av lantbruksstyrelsen i samråd med föreståndaren för meteorologiska
centralanstalten.

Sedermera har jämväl kommerskollegium avgivit infordrat utlåtande
i ärendet, och därvid i huvudsak anfört:

»Inrättandet av stormvarningsstationer vid Sveriges ostkust synes kollegium
särskilt i sjöfartens intresse vara synnerligen av behovet påkallat. Därigenom kunna
bevaras många människoliv och undvikas stora ekonomiska förluster. Men för att
emellertid detta ändamål skall kunna uppnås, måste stormvarningsanordningarna
göras fullt elfektiva med hänsyn till sjöfarten. Då det synes kollegium uppenbart,
att detta icke kan ske utan anordnandet jämväl av en aftontjänst å omförmälda
anstalt och vad därmed står i samband, anser sig kollegium höra tillstyrka detta.
Den ökade kostnad, som härigenom förorsakas statsverket, är i allt fall ringa i
jämförelse med de värden, som eljest kunna gå. förlorade.

I övrigt har kollegium icke något att erinra mot vad lotsstyrelsen och lantbruksstyrelsen
i sitt gemensamma utlåtande föreslagit.»

Vetenskapsakademien, som anbefallts att ånyo yttra sig i ärendet,
har i utlåtande den 10 april 1912, med åberopande av ett av akademiens
sakkunniga, professor H. E. Hamberg och filosofie doktor N. Ekholm i
frågan den 26 mars 1912 avgivet yttrande, hemställt, att stormvarningar
vid Sveriges ostkust måtte anordnas i huvudsaklig överensstämmelse med
uti sistnämnda yttrande angivna grunder, ävensom framhållit, att en utvidgning
av meteorologiska centralanstaltens verksamhet även krävde,
att den länge uppskjutna frågan om en ny lokal för densamma snart
erhölle en tillfredsställande lösning.

De nyssnämnda, av vetenskapsakademien åberopade sakkunniga
anföra i sitt berörda yttrande, bland annat, följande.

»Alla myndigheter, som hittills uttalat sig i denna fråga, hava tillstyrkt inrättande
av stormvarningar jämväl å rikets ostkust, men under det att kommerskollegium,
i likhet med vetenskapsakademien, förordat inrättandet jämväl av en
aftontjänst vid meteorologiska centralanstalten och ett i överensstämmelse därmed
anordnat stormvarningssystem, som skulle telegrafiskt utsända och signalera stormvarningar,
när de syntes erforderliga, både morgon och afton, så ha däremot lotsstyrelsen
och lantbruksstyrelsen, oaktat de erkänna nyttan av stormvarningars utsändande
jämväl på aftonen, ansett sig böra av sparsamhetsskäl förorda, att det
enklare, egentligen för enbart fisket avsedda, stormvarningssystem med varningars
utsändande endast på förmiddagen, som nu tillämpas på väst och sydkusten, utsträckes
även till rikets ostkust.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr.236. 9

Vad vidare beträffar denna frågas behandling i fjolårets Riksdag, så finner
man i dithörande utskottsbetänkanden och riksdagsskrivelse visserligen icke något
bestämt förordande av stormvarningars utsändande jämväl på aftonen, men att Riksdagen
icke ansett den större kostnaden böra utgöra något hinder för det fullständigare
stormvarningssystemets antagande, synes tydligt framgå såväl av utskottens
som av Riksdagens skrivelser. I de båda kamrarnas utskottsbetänkanden anföres
bland annat följande:

Meteorologiska centralanstalten anser, att, om stormvarningarna huvudsakligen
skulle betjäna sjöfarten, en betydligt större apparat måste sättas i gång än om
endast fisket skulle tillgodoses. I förra fallet skulle nämligen behövas utom den
nuvarande väderlekstjänsten om förmiddagarna även eu sådan om kvällarna året om,
och i sammanhang därmed bleve bland andra kostnader även sådana för ett stort
antal väderlekstelegram från utlandet nödvändiga.

Men utskotten göra ingen invändning mot denna ökade kostnad, utan framhålla
i stället, att för behovet av stormvarningarnas vidare utsträckning tala uppenbart
de många exempel på sjöolyckor vid våra kuster under 1910 års sista kvartal,
som motionären (herr Byström) påvisat, att i jämförelse med de oerhörda värden,
som röra sig på havet, kostnaden för stormvarningarna är mycket obetydlig, att det
ökade anslag, som kräves för stormvarningssystemets utsträckning till ostkusten väl
kommer att fylla sitt ändamål, och att det är ett statsintresse att hjälpa fiskerinäringens
idkare och sjöfolket i deras hårda kamp för tillvaron. Även Riksdagen
i sin ovannämnda skrivelse yttrar, att kostnaderna för ifrågasatta stormvarningsstationer
torde bliva obetydliga gent emot de stora värden, som genom desammas
tillkomst skulle kunna räddas, att det är ett statsintresse att i nu förevarande avseende
komma ostkustens fiskare och sjöfolk till hjälp, och gör i avseende på kostnadsfrågan
intet annat förbehåll, än att vid inrättandet av stormvarningsstationer i främsta
rummet sådana platser böra ifrågakomma, där oberoende av nu förevarande angelägenhet
telefon- eller telegrafledningar finnas eller komma att anläggas.

Då sålunda det i vetenskapsakademiens underdåniga skrivelse den 7 juni 1911
förordade fullständiga stormvarningssystemet har vunnit odelat bifall icke ''blott hos
kommerskollegium, som är sjöfartsnäringens officiella målsman, utan ock hos fjolårets
Riksdag, så synes det, oss föreligga starka skäl för akademien att vidhålla
den åsikt, som hon uttalade i meranämnda underdåniga skrivelse, så mycket hellre,
som också i följd av ändrade bestämmelser om telegraf- och telefonväsendet kostnaderna
ställa sig ej obetydligt billigare än de i fjol av lotsstyrelsen och lantbruksstyrelsen
gjorda beräkningarna utvisa.

För att fullgöra det av akademien oss givna uppdraget ha vi nämligen satt
oss i förbindelse med telegrafstyrelsen och av denna den 8 mars 1912 erhållit en
fullständig promemoria över den kostnad för telegraf- och telefonstationers öppenhallande
till kl. 9.30 eller 10 e. in., som kräves vid stormvarningars utsändande på
kvällen. (Denna promemoria torde såsom bilaga få vidfogas detta protokoll.) Vidare
ha vi satt oss i förbindelse såväl med lotsstyrelsen och lantbruksstyrelsen, som ock
med de petitionerande sjöfartsföreningarnas styrelser, för att erhålla närmare kännedom
om deras önskningar i avseende på antalet och läget av nya stormvamingsstationer
dels med endast anslagstavla för stormvarningstelegrammet, dels därjämte
försedda med signalapparat för dag- och nattsignalering, dels avsedda för de i hamn
liggande, dels för de sjögående fartygen, dels också huvudsakligen för fisket; slutBihang
till Riksdagens protokoll 1913. 1 sand. 179 höft. (Nr 230.) 2

10

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 236.

ligen också om den lämpligaste anordningen av det signalsystem, som borde tjäna
till nytta både för den större och den mindre sjöfarten och för fisket.

Först sedan dessa uppgifter erhållits har det varit oss möjligt att utföra en
ordentlig kostnadsberäkning.

Vad stationernas antal och läge beträffar, så förorda lotsstyrelsen och lantbruksstyrelsen
förslagsvis och till en början 14 stationer med både dag- och nattsignalering,
nämligen Rönnskär ..utanför Piteå, Bjuröklubb, Batan, Bergudden på Holmön,
Jårnäs, Skogsudde utanför Örnsköldsvik, Olvon, Hämd lotsuppassningsställe utanför
Härnösand, Brernå sydost om Sundsvall, Ör''gr und. Svartklubben, Arholma, Söderarm
och Furusund, av vilka dock Bergudden för närvarande saknar telefon- och telegrafförbindelse
med fastlandet. Dessa stationer föreslås särskilt på grund av den bogsering
av pråmar och timmer, som förbi dem äger rum. Av dessa stationer voro
Rönnskär, Bjuröklubb, Bergudden, Skagsudde, Bremö, Oregrund, Svartklubben och
Arholma samt den även på Härnö belägna Härnöklubb redan föreslagna av de petitioner
ande sjöfartsföreningarna. Vidare föreslår lotsstyrelsen och lantbruksstyrelsen
ytterligare 21 stationer med do q signalering, vilka, enligt oss lämnat meddelande av
den 3 februari 1912 från byråchefen i lotsstyrelsen Knut Curman, är o följande:
Seskarö utanför Haparanda, Luleå, Holmsund, Stockviken, Lilljungfrun utanför Söderhamn,
Gåsholma, Bönan utanför Gävle, (möjligen är Limon på grund av bekvämare
telefonförbindelse lämpligare än Bönan), Fågelsundet, Sandhamn, Dalar ö, Landsort,
Oxelösund, Arko vid Bråvikens mynning, Visby, Får osundt Härvik på Gottlands
ostkust, Spåra sydost om Västervik, Kråkelund, Kalmar, Ölands norra udde och
Ölands södra udde.

I de båda ämbetsverkens skrivelse påpekas också, att utsändande av stormvarningar
till stationerna i Norrland icke torde erfordras under den tid sjöfarten är
inställd, dock möjligen, för fiskets skull, med undantag för en eller annan station.

Vidare har byråchefen i lantbruksstyrelsen d:r F. Trybom den 9 mars 1912
meddelat uppgift om vilka bland de föreslagna stationerna som anses vara särskilt
nyttiga med hänsyn till fiskerinäringen. Dessa äro: Rönnskär, Bjuröklubb, Holmsund,
Skagsudde, Ulvön, Härnö lotsuppassningsställe, Bremö, Stockviken, Stugsund,
Lilljungfrun, Gåsholma, Bönan eller Limon (varvid märkes att signalen bör vara
väl synlig till fiskläget Utvalnäs samt att stormvarningsstationen kanske lämpligast
kunde anläggas vid sistnämnda plats), Fågelsundet, Öregrund, Söderarm, Sandhamn,
Oxelösund, Arko, Spåra, Kråkelund, Visby, Härvik, Fårösund, Olands norra udde,
Oskarshamn, Kalmar och Bergkvara, av vilka, såsom ovan synes, alla äro föreslagna
att få signalapparat utom Stugsund, Oskarshamn och Bergkvara, som skulle få endast
anslagstavla för stormvarningstelegrammet. Utom de nu nämnda 38 stationerna
föreslå de båda ämbetsverken ytterligare följande 12, som skulle få endast anslagstavla:
Piteå, Ursviken, Härnösand, Sundsvall, Hudiksvall, Söderhamn, Gävle, Västervik,
sate och Klmtehamn på Gottland, Figeholm. samt Degerhamn på Oland. Bland
de av sjöfartsföreningarna föreslagna stationerna ha de eljest mycket lämpliga Agb
sydost om Hudiksvall och Häradsskär utanför Valdemarsvik måst uteslutas, emedan
de sakna telefon- och telegrafförbindelse, och av samma skäl har Härnöklubb utbytts
mot Härnö lotsuppassningsställe; vidare har lantbruksstyrelsen med hänsyn till fiskerinäringens
nytta föreslagit, att Katthammarsvik på Gottlands ostkust utbytes mot
det närbelägna Härvik (= Herrevik), varjämte lotsstyrelsen ansett den ifrågasatta
stationen vid Kapelludden på Ölands östra kust böra utgå, emedan den endast skulle

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 236.

11

kunna varna förbipasserande fartyg, som icke skulle få någon nämnvärd nytta av
varningen, enar ingen hamn eller ankarplats finnes i grannskapet

Såsom i de båda ämbetsverkens meranämnda skrivelse påpekas, synas lägena
av de av Sveriges fartygsbefälsförening med flera föreslagna stationerna hava valts
huvudsakligen med tanke på förbipasserande fartyg, varemot de av ämbetsverken
föreslagna stationerna valts företrädesvis med hänsyn till de i hamn liggande fartygen
Det torde nämligen särskilt beträffande de mindre fartygen vara av ei ringa
betydelse, att dessa kunna erhålla varning för annalkande stormar, redan innan
fartygen lämna avgångshamnarna.

Dessutom ha vi förfrågat oss hos byråchefen Trybom, huruvida stormvarningar,
som utsandas pa kvallen, aro till någon nytta för fisket, Han anser, att de
kunna aga en sådan under sommartiden i Norrland, då på grund av det oavbrutna
fisketiden b ir obestämd, men eljest icke i nämnvärd grad under nuvarande
förhållanden. I Danmark _ däremot säges stormvarning med nattsignal vara nyttig
for fiskarena, emedan de ej befinna sig längre från land än att de kunna se stormvarmngssignaiens
lanternor och då bege sig hem. En dylik anordning synes dock,
efter hittillsvarande erfarenhet pa syd- och västkusten att döma, vara obehövlig
vid de stationer, som uteslutande äro till gagn för fiskerinäringen. Stormvamingsstationerna
på rikets väst- och sydkust äro för närvarande Strömstad, Havstensund,
Grabbestad, Ejallbacka, Bovallstrand, Smögen, Dddevalla, Malmön, Lysekil, Gullholmen,
Karmgon, Mollosund, Klädesholmen, Marstrand, Vinga, Göteborg, Långedrag, V arherg,
Morups länge Falkenberg, Halmstad, Torekor, Möfle, Lerberget, Hälsingborg,
Raa, Borstahusen, Barsebackshamn, Malmö, Limhamn, Skanör, Trälleborg, Östratorp,
Ref husen strax österom Ystad, Kåseberga, Skillinge, Brantevik, Simrishamn, Vik,
Kivik Vitemolla, Hallevik, Nogersund, Hörvik, Aspö och mangan, i allt 46 stationer,
av vilka de 18 kursiverade aro försedda med signalapparat, de Övriga 28 endast
med anslagstavla Stormvarmngstelegrammen mottagas dessutom i Sandhammaren,
Sölvesborg och Karlskrona. Av dessa 49 orter torde endast ett mindre antal hä
betydelse for sjöfarten i allmänhet och på denna grund böra få stormvarningar även

P URii 6n'' ^ /u!lstän<]ig uppgift på önskningarna i detta fall har ej kunnat
erhållas men till de för sjöfarten viktiga stationerna Uddevalla, Göteborg, Varberg
Halmstad, Hälsingborg Malmö, Trälleborg, Ystad, Karlskrona och Utlängan kunna
s ormvainmgstelegram befordras även nattetid utan särskild kostnad utöver telegramportot.
Av Övriga stationer å väst- och sydkusten torde endast Strömstad.
Lysekil Marstrand och Simrishamn ha någon betydelse för sjöfarten såsom hamnar
anff Vmga, Skanor och Sandhammaren för förbipasserande fartyg, men för befordrmgen
dit av stormyamingstelegram klockan 9- 10 e. m. kräves extrakostnad,
såsom av telegrafstyrelsens promemoria synes. Av sistnämnda 17 stationer torde
endast Vinga, Varberg, Hälsingborg, Malmö, Skanör, Trälleborg, Sandhammaren och
U mangan behova nattsignalermg.

, i /rä§.a 0m av. lutsstyrelsen och lantbruksstyrelsen uttalade önskemålet
beträffande stormvarmngssignalerna synes detta kunna uppfyllas utan nämnvärd
oknmg av kostnaden.

.., , det föregående skulle alltså stormvarning på grund av morgonens

vaderleksutsikter sandas till 96 stationer, nämligen 47 på väst- och sydkusten (jämte
Sölvesborg och Karlskrona, som mottaga telegrammen för vidare befordran och så 6:1

&ranlSa n,årt.Jsärski.lt1 P°rt°) samt 49 på ostkusten (då den föreslagna
stationen Bergudden tillsvidare ej kan ifrågakomma).

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 236.

Stormvarning på grund av aftonens väderlekstjänst skulle däremot ej behöva
sändas till. alla 96 stationerna, ty dels kunna många fisklägen å väst- och sydkusten
undvara dem, dels kunna vid de stationer, som äro avsedda att med signal varna
förbipasserande fartyg, dessa kvällsvarningar ej uppfylla sitt ändamål, förr än dylika
stationer fått nattsignalering.

På grund härav ha vi ansett, att till en början endast följande 61 (bZ)
stationer behöva kvällsvarning; de som skulle få eller ha dagsignalering äro kursiverade
och de som skulle få nattsignalering äro tryckta med fetstil.

Strömstad, Uddevalla, Lysekil. Marstrand, Vinga, Göteborg, Varberg, Halmstad,
Hälsingborg, Malmö, Skanör, Trälleborg, Ystad, Sandhammaren, Simrishamn,
(Karlskrona), Utlängan, Degerhamn, Bergkvara, Kalmar, Oskarshamn, ligeholm,
Krakelund, Spårö, Västervik, Klintehamn, Visby, Härvik, Slite, kar osund,
Arko, Oxelösund, Dalarö, Sandhamn, Furusund, Söderarm, Arholma, Svartklubben,
Öregrund, Fågelsundet, Gävle, Bönan (eller Limon eller btvalnäs), Gasholma,
Lilljunqfrun, Söderhamn, Stugsund, Hudiksvall, Stockviken, Bremo, Sundsvall,
Härnösand, Härnö lotsuppassningsställe, Ulvön, Skagsudde, Jarnas, Holmsund,
Ratan, Biuröklubb, Ursviken, Rönnskär, Piteå och Luleå. ..

Dessutom skulle behövas för hela kusten 21 kontrollstationer, som göia iakttagelser
över hård vind och storm samt därom insända telegram och månadsrapporter
till meteorologiska centralanstalten. De äro i regeln också stormvarningsstationer.
På syd- och västkusten finnas för närvarande 11 dylika och vid Gotska sandön
1 bekostad av nautisk-meteorologiska byrån. _ . . a.,

Med ledning av yttrandet till vetenskapsakademien av den 10 maj .1911,
lotsstyrelsens och lantbruksstyrelsens underdåniga yttrande av den 2 november 1911
och telegrafstyrelsens ovannämnda promemoria samt ovan meddelade uppgiiter ar
det nu möjligt att beräkna kostnaden för det här ovan planlagda stormvarmngssystemet
med väderlekstjänst morgon och afton samt stormvarningar, när de anses
behövliga, likaledes morgon och afton.

Anläggningskostnad.

13 nya stationer med dag- och nattsignalering å 900 kronor ............ kr. 11.700

21 nya stationer med endast dagsignalering å 300 kronor ................ » b,300

15 nya stationer med endast anslagstavla, ä 10 kronor........................ » 150

6 gamla stationer förses med nattsignalering å 600 kronor ..... » 3,bOO

2 gamla stationer förses med dag- och nattsignalering å 900 kronor »____1.300

Summa kr. 23,550

Årlig kostnad.

Vid beräkningen av årliga kostnaden ha vi för översiktens skull räknat med
alla 96 stationerna (Sandhammaren inberäknad) och sedan fråndraga det nu tor
syd- och västkustens stormvarningsstationer utgående årsanslaget 5,900 kronor.

13

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 236.

För utvidgad väderlekstjänst vid meteorologiska centralanstalten
:

Telegramporton för nya morgontelegram kr. 1,088: —

D:o för nya aftontelegram .................... » 10,085: 25 kr> jj 173. 25

Nya arvoden till observatörer ........................................ » 5,778:_

Ökning i arvodet till en tjänsteman vid Stockholms

centraltelegrafstation ................................................ » 250: —

En ny assistent vid Meteorologiska centralanstalten.... » 3,600: —■

Löneförbättring åt de nuvarande amanuenserna............ » 2,000: —

Skrivbiträde, instrument, underhåll, m. m..................... » 1,558: 75

Anm. Om presstelegramtaxa kan utverkas i
de länder, där sådan förefinnes, skulle beloppet för
telegramporton, kronor 11,173: 25, kunna reduceras till
kronor 8,304: 25, varigenom den beräknade kostnaden
minskas med i runt tal 3,000 kronor.

Årligt underhåll av 21 stationer med dag- och nattsignalering
å 80 kronor............................................ kr.

Årligt underhåll av 31 stationer med endast dagsignalering
å 60 kronor .................................................... »

Ärligt underhåll av 44 stationer med endast anslagstavla
å 5 kronor....................................................... »

Årligt arvode för 13 stationer med dag- och nattsigna„
lering samt tjänstgöring hela året å 250 kronor kr.
Årligt arvode för 8 stationer vid Bottniska viken med
dag- och nattsignalering samt tjänstgöring högst

8 månader årligen å 185 kronor ............................ »

Årligt arvode för 15 stationer med endast dagsignalering
med anslagstavla för kvällsvarning samt

„ tjänstgöring hela året å 175 kronor .................... »

Ärligt arvode för 4 stationer vid Bottniska viken
med endast dagsignalering men anslagstavla för
kvällsvarning samt tjänstgöring högst 8 månader

årligen å 110 kronor ................................................ »

Årligt arvode för 12 stationer med endast dagsignalering
samt tjänstgöring hela året å 125 kronor
och 1 dylik station (Seskarö utanför Haparanda)

o med tjänstgöring halva året å 65 kronor ............ »

Ärligt arvode för 17 stationer med morgon- och
kvällsvarning men endast anslagstavla samt tjänst o

göring hela året å 100 kronor................................ »

Årligt arvode för 4 stationer vid Bottniska viken
med morgon- och kvällsvarning men endast anslagstavla
samt tjänstgöring högst 8 månader å
65 kronor.................................................................... »

1,680: —
1,860: —

220: —

3,250: —

1,480: -

2,625: —

440: —

1,565: —

1,700: —

260: -

r. 24,360: -

3,760: -

Transport kr. 11,320:

28,120:

14

Kungl. Maj.ts Nåd, Proposition Nr 236.

Transport kr. 11,320:— kr. 28,120:—;
Årligt arvode för 22 stationer med endast morgonvarning
och anslagstavla å 50 kronor ................ » 1,100: —

Årligt arvode till 20 observatörer, som göra kontrolliakttagelser
över hård vind och storm samt därom
insända telegram och månadsrapporter hela

året å 50 kronor.......................................................» 1,000: — kr. 13,420: —

Telegramporto för morgonvarningar till 71 stationer

å 80 telegram årligen ä 30 öre ............................ kr.

Telegramporto för morgonvarningar till 25 stationer

å 50 telegram årligen å 30 öre ............................ »

Telegramporto för kvällsvarningar till 38 stationer

å 80 telegram årligen å 30 öre ............................ »

Telegramporto för kvällsvarningar till 23 stationer

å 50 telegram årligen å 30 öre ............................ »

Telegramporto för kontrolliakttagelser, 5 stationer å
50 telegram och 15 stationer å 80 telegram årligen
å 30 öre.........................................................—__»

Extra telegramkostnad för telefon-, telegraf- och telefonväxelstationers
öppenhållande till klockan 10 e. m-___

Summa högst kr. 48,900: —

1,704

375

912

345

435: - kr. 3,771:

Härifrån avgår det redan utgående anslaget för stormvarningarna å

väst- och sydkusten............................................................................

Ytterligare behövligt anslag högst............................................................

eller eventuellt, om presstelegramtaxa kan utverkas............................

» 5,900: —

kr. 43,000: —
* 40,000: —

Lotsstyrelsen och lantbruksstyrelsen uttala i meranämnda underdåniga skrivelse,
att inrättandet av alla stationerna å ostkusten icke torde kunna ske samtidigt
utan synes böra ske efter hand och att anspråk på inrättande av ytterligare stationer
torde komma att framställas såväl från fiskets utövare som ock från sjöfarten.

Enligt detta kunde anläggningskostnaden lämpligen fördelas på två år. Vidare
skulle under första året underhållskostnaden bli mycket obetydlig och, såväl för
meteorologiska centralanstalten som för stormvarningsstationema, arvoden och
telegramporton behövas endast under en del av året.

Utöver de nu utgående 5,900 kronorna skulle alltså förslagsvis behövas:

Första året:

Anläggningskostnad .................................................................................... kr. 10,000:

Driftkostnad:

För utvidgad väderlekstjänst vid meteorologiska centralanstalten
.................................................................... kr. 18,000:

Arvoden m. m. för stormvarningsstationema................ » 5,000: —

Telegramporto för stormvarningar och kontrolltelegram »__2,000: — » 25,000: —

Summa kr. 35,000: —

Rungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 236.

Andra året:

15

Anläggningskostnad ....................................................

Driftkostnad:

För utvidgad väderlekstjänst vid meteorologiska centralanstalten,
eventuellt 21,490 kronor, högst ............

Arvoden och underhåll för stormvamingsstationerna
Telegramporto för stormvarningar och kontrolltelegram

kr. 13,550: —

kr. 24,360: —

» 10,000: —

_*_ 5,090: —■ » 39,450; _

Summa högst kr. 53,000: —

eller eventuellt » 50,000: —

Tredje och följande år skulle behövas det ovan beräknade års anslaget

.................................................

eller eventuellt ......................

43,000: —
40,000: —

Beträffande ovanstående utredning är vidare att märka;

, b.1 ^ belopp av högst 24,360 kronor, som kräves för den utvidgade
väderlekstjänsten vid meteorologiska centralanstalten, ingå också 5,600 kronor såsom
löneförbättring åt de nuvarande amanuenserna och arvode åt en ny assistent, vilket

belopp ar behövligt även oberoende av den här föreslagna utvidgade väderlekst;]
ansten 5

• o , 1 det beräknade årsanslaget av 43,000 kronor (eventuellt 40,000 kronor)

Äte egramP°/t0n.’ isom bifalla svenska telegrafverket, till ett belopp av omkring
ö,000 kronor för inländska telegram samt därjämte den andel av telegramportot
(omkring 10,000 kronor) för utländska telegram till meteorologiska centralanstalten,
som tillkommer svenska telegrafverket;

. . att de föreslagna telefon-, telegraf- och telefonväxelstationernas öppenhållande
till klockan 10 e. in blir till fördel för allmänheten och särskilt de sjöfarande,
oberoende av stormvarningarna;

, . , att de iakttagelser över inträffad hård vind och storm samt telegrafiska med delanden

därom, som från kontrollstationerna insändas och av meteorologiska centralanstalten
publiceras, äro till nytta för sjöfarten, även oavsett stormvarningarna;

att genom telefonväsendets utveckling under sista året kostnaderna för teleton-
och telegrafstationers öppenhållande till klockan 10 e. m. eller ännu
fnf,re betydligt nedgått, så att det bland de här ovan föreslagna stationer, som
skulle tå kvällsvarnmgar, endast är Vinga och Visby, som kräva en jämförelsevis
stor kostnad, nämligen 1.5 o kronor per dygn och station eller tillsammans 1,095
krono! årligen, under det att denna extra kostnad för övriga stationer ej belöper
S!g till mer än högst 40 öre per dygn och station samt icke alls förekommer vid
de viktigaste stationerna. Det är alltså sannolikt, att denna extra kostnad i mån
av teletonväsendets utveckling allt mera kommer att minskas och inom några år
alldeles upphöra.

.... Såsom en sammanfattning av de skäl, som tala för anordnande av väderlekstjänst
både morgon och afton med däremot svarande stormvarningar, såsom här
ovan föreslagits, må anföras följande:

...... me(l _ meteorologiska . centralanstaltens nuvarande hjälpmedel det icke är

mfiffigt att i tillräckligt god tid och med nöjaktig säkerhet varna för de stormar,

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 236.

som börja mellan ungefär klockan 10 f. m. och 3 e. m. samt någon gång
svårt att förutse dem, som börja på morgonen något tidigare t. ex. vid 8-tiden,
vilken brist, ehuru föga kännbar för fisket, dock måste bil ganska oläglig töi

sjöfarten^ den föreslagna utvidgningen av väderlekstjänsten också storm varningarna

på väst- och sydkusten komma att vinna i tillförlitlighet;

att även allmänheten skulle därigenom erhålla tillförlitligare väderleksutsikter,
och att de för en dag gällande utsikterna kunde redan genom morgontidningarna
delgivas allmänheten.»

Slutligen tiar kommerskollegium i anledning av vad vetenskapsakademien
anfört i detta ärende avgivit förnyat utlåtande den 18 december

1912 och i sådant avseende andragit:

»Då det är av stor betydelse för sjöfarten, att stormvarningsstationer snarast
krikon utlå- möjligt inrättas vid Sveriges ostkust samt professoren H. E. Hambergs och filosofie
tand! den 18 doktorn N. Ekliolms förslag i deras yttrande av den 26 mars 1912 skulle i foredecember
varande hänseende medföra avsevärda fördelar för sjöfarten, tillstyrker kommerskollegium,
att Eders Kungl. Maj:t täcktes vidtaga åtgärder för att i huvudsaklig
överensstämmelse med berörda förslag låta anordna det nya stormvarmngssystemet.»

Kommcrs -

1912.

Departements- ])e anstalter för meddelande av stormvarningar, som finnas an chefen.

ordnade vjd rikets klister, äro iögonenfallande otillräckliga. Särskilt
måste det anses anmärkningsvärt, att ostkusten är i fullständig avsaknad
av dylika anstalter. Men även där stormvarningar redan nu meddelas,
sker detta icke i den utsträckning som är önskvärd.

För att tillgodose det i förevarande avseende förliandenvarande
behovet är det därför ej tillfyllest att allenast utsträcka till Östersjökusten
det system för stormvarningars meddelande,^ som för närvarande
är rådande på väst- och sydkusten. För ernående av önskvärda
förbättringar och utvidgningar av nu gällande stormvarningsanordningar
vill det synas mig, som om det förslag i ämnet, som av
professor Hamberg och doktor Ekholm framlagts i deras till vetenskapsakademien
den 26 mars 1912 avlåtna skrivelse, vilket förslag vunnit de
däröver hörda myndigheternas gillande, vore väl avvägt. Lämpligt
skulle därför, enligt mitt förmenande, vara att anordna stormvarningsväsendet
i enlighet med detta förslag. Väl är det sant, att den härföi
erforderliga kostnaden uppgår till ett ganska avsevärt högre belopp än
vad som med allenast en utvidgning till ostkusten av det nu rådande
systemet vid väst- och sydkusten bleve förhållandet, men a andra sidan
är det praktiska värdet av stormvarningarnas anordnande enligt den
mera omfattande planen så mycket större, att den därmed förenade högre
kostnaden icke bör få utgöra hinder för genomförande av samma plan.

17

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 236.

Handhavandet av det utvidgade stormvarningsväsendet synes mig liksom
hittills böra tillkomma lantbruksstyrelsen i samråd med meteorologiska
centralanstalten.

De i ovan omförmälda förslag uppgjorda kostnadsberäkningarna
hava upptagit anläggningskostnaden till 23,550 kronor och den årliga
kostnaden, efter avdrag av det för närvarande från handels- och sjöfartsfonden
utgående anslaget å 5,900 kronor för stormvarningar å väst- och
sydkusten till 43,000 eller eventuellt 40,000 kronor.

I den årliga kostnaden inberäkna» emellertid de utgifter, som för
förslagets utförande skulle erfordras för utvidgad väderlekstjänst vid
meteorologiska central anstalten. Kostnaderna härför belöpa sig enligt
samma förslag till 24,360 eller eventuellt 21,360 kronor, men torde i
sammanhang med ifrågasatt lönereglering kunna något nedbringas. Då
det i ärendet framställda förslaget i denna del lärer ankomma på chefens
för ecklesiastikdepartementet föredragning, torde ärendet härutinnan böra
överlämnas till ecklesiastikdepartementet för vederbörlig handläggning.

I fråga om de i berörda förslag gjorda kostnadsberäkningarna i
övrigt och deras fördelning å tvenne år — jag avser alltså anläggningsoch
driftkostnader för själva de lokala stormvarningsanordningarna —
har jag ej något att erinra. I enlighet med detta förslag skulle den
årliga kostnaden för de lokala stormvarningsanordningarna komma att
uppgå till, med frånräknande av nyssnämnda 5,900 kronor, 18,640
kronor. Med avseende å den ifrågasatta fördelningen av såväl anläggningskostnaden
som den årliga kostnaden skulle behöva anvisas för berörda
lokala behov första året 17,000 kronor och andra året 28,640
kronor. För vart och ett av följande år erfordras för driftkostnadernas
täckande 18,640 kronor.

Under förutsättning att det belopp av 5,900 kronor, som av Kungl.
Maj:t från handels- och sjöfartsfonden hittills anvisats för bestridande
av utgifterna för stormvarningarna å rikets västra och södra kust, fortfarande
kommer att utgå, skulle alltså för ordnandet av stormvarningssystemet
för rikets hela kust i enlighet med det av mig härom tillstyrkta
förslaget erfordras i anläggningskostnad 23,550 kronor, därav för år
1914 10,000 kronor och för år 1915 13,550 kronor, samt i årlig driftkostnad
år 1914 7,000 kronor, år 1915 15,090 kronor och för föliande
år 18,640 kronor om året.

I enlighet med min därom gjorda framställning har i avbidan på
särskild proposition i ämnet för förevarande ändamål ett belopp av
35,000 kronor beräknats i statsverkspropositionen under sjunde huvudtiteln
till innevarande års riksdag. Skillnaden mellan detta belopp
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 sand. 179 höft. (Nr 236.) 3

18

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 236.

35,000 kronor och det av mig nu förordade å 17,000 kronor, utgör vad
som i meranämnda förslag beräknats åtgå till bestridande under år
1914 av kostnaderna för utvidgad väderlekstjänst vid meteorologiska
centralanstalten. Såsom jag förut nämnt, lärer härom särskild framställning
komma att göras av chefen för ecklesiastikdepartementet.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört, får iag i underdånighet
hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att

dels till bestridande av anläggningskostnaderna för anordnande av
stormvarningar vid Sveriges kuster i huvudsaklig överensstämmelse med
de av mig tillstyrkta grunder bevilja ett anslag av 23,550 kronor samt
därav på extra stat under sjunde huvudtiteln för år 1914 anvisa ett
belopp av 10,000 kronor,

dels ock till bestridande av den med anledning härav erforderliga
årliga driftkostnaden likaledes på extra stat under sjunde huvudtiteln
för år 1914 bevilja ett anslag av 7,000 kronor.

Vad departementschefen sålunda hemställt, däri
statsrådets övriga ledamöter instämde, behagade Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla; och skulle
nådig proposition till Riksdagen avlåtas av den lydelse,
bilagan litt. ... vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Albert Tondén.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 236.

19

Bilaga.

P. M.

angående kostnaderna för befordring av stormvarningstelegram klockan
9—10 e. m. enligt den av meteorologiska centralanstalten föreslagna planen.

Grupp I: De för sjöfarten viktigaste stationerna:

Utan särskild kostnad utöver telegramportot kunna stormvarningstelegrammen
befordras till följande stationer:

Uddevalla, Göteborg, Yarberg, Halmstad, Hälsingborg, Malmö,
Trälleborg, Ystad, Utlängan, Kalmar, Oskarshamn, Spårö, Västervik,
Sandhamn, Söderarm, Gävle, Limon, Söderhamn, Stugsund, Hudiksvall,
Sundsvall, Härnösand, Härad lotsplats, Skags udde, Bjuröklubb
och Luleå.

Även till Bremö kunna stormvarningstelegrammen befordras utan
någon extra öppenhållning. För varje sådant telegram tillkommer
emellertid utöver telegramportot en avgift av 25 öre. Enligt överenskommelse
mellan telegrafverket och växelstationsföreståndaren skall
nämligen denna avgift tillfalla föreståndaren för varje nattetid utväxlat
telefonsamtal.

För befordringen till övriga stationer inom gruppen krävas följande
extra anordningar:1)

Alternativ 1. (Framkomsttiden beräknad till senast klockan
9.30 e. m.)

1) Extra tjänstgöring å följande telegrafstationer under tiden
9—9.3 0 e. m.: Strömstad, Fjällbacka, Marstrand, Vinga, Bergkvara och
Visby, inalles 6 stationer. Kostnaden utgör 75 öre per station och dag
således för helt år sammanlagt 1,642.50 kronor.

'') Namnen inom parantes angiva de stormvarningsstationer, för vilka den extra
anordningen kräves.

20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 236.

2) Extra tjänstgöring å följande centraltelefonstationer under tiden

9 — 9,30 e. m.: Smögen, Lysekil,_ Höganäs (= Lerberget), Simrishamn,
Oxelösund, Landsort, Furusund, Öregrund, Holmsund och Piteå, inalles

10 stationer. Kostnaden utgör 20 öre per station och dag, således för
helt år sammanlagt 730 kronor.

3) Extra tjänstgöring å följande växeltelefonstationer under samma
tid: Klintehamn, Arkösund, Björkö (== År holma), Singö (= Svartklubben),
Hamrånge (= Gåsholma), Via (= Stockviken) och Brännfors (== Rönnskär),
inalles 7 stationer: Kostnaden utgör 17 Va öre per station och
dygn, således för helt år sammanlagt 447: 12 kronor. Dessutom öppenhållning
av Ursvikens växelstation under tiden 16 november—30 april
(= 166 dagar) enligt samma taxa per dag = 29: 05 kronor. I allt
således 476.17 kronor per år.

4) Extra förbindning medelst interurbanledning till följande stationer:
Grönhögen (—Ölands södra udde), Böda (= Ölands norra udde),
Ulvön och Ratan, inalles 4 stycken. Kostnaden för varje extra förbindning
utgör 120 kronor per år, inalles således 480 kronor per år.

Sammanlagda kostnaden skulle alltså utgöra:

l:o) ....................... kronor 1,642: 5 0

2:o) ....................... » 730: —

3:o) ....................... » 476: it

4:o) ........................ )) 480: —

Summa kronor 3,328: 6 7

Av de stationer, där öppenhållning å telegrafstationen skulle förekomma,
hava Strömstad, Fjällbacka, Marstrand och Bergkvara medtagits
endast av det skäl, att det utav härstädes förda anteckningar icke framgår,
att adressaterna till stormvarnings telegrammen å dessa orter äro
rikstelefonabonnenter. Skulle så vara förhållandet, kan öppenhållningen
av telegrafstationerna utbytas mot öppenhållning av vederbörande centraltelefonstationer.
Kostnaden skulle i så fall bliva 20 i stället för 75
öre per station och dygn. Inalles skulle således kostnaderna minskas
med 803 kronor per år och alltså uppgå till sammanlagt 2,525: 6 7
kronor per år.

Alternativ II. (Framkomsttiden beräknad till senast klockan
10 e. m.)

1) Extra tjänstgöring å följande telegrafstationer under tiden 9—10

21

Kung!. Majds Nåd. Proposition Nr 236.

e. m.: Strömstad, Fjällbacka, Marstrand, Vinga, Bergkvara och Visby,
inalles 6 stationer. Kostnaden utgör 1.5o kronor per station och dygn,
sammanlagt per år alltså 3,285 kronor.

2) Extra tjänstgöring å centraltelefonstationen i Piteå under samma
tid. Kostnaden utgör 40 öre per dygn eller per år 146 kronor.

3) Extra tjänstgöring under samma tid å Klintehamns växelstation
mot en kostnad av 35 öre per dygn eller per år 127: 75 kronor.

4) Extra förbindning medelst interurbanledning till följande stationer:
Smögen, Lysekil, Höganäs (= Lerberget), Simrishamn, Grönhögen
(= Ölands södra udde). Böda (= Ölands norra udde), Oxelösund,
Landsort, Furusund, Öregrund, Ulvön, Holmsund och Ratan, inalles 13
stycken. Kostnaden utgör 120 kronor per år för varje förbindning,
således inalles 1,560 kronor.

5) Extra förbindning medels landsledning till följande stationer

nämligen: Arkösund, Björkö (= Arholma), Singö (= Svartklubben),

Hamrånge (= Gåsholma), Via (— Stockviken) och Brännfors (= Rönnskär),
inalles 6 stycken. Kostnaden utgör 80 kronor per år och förbindning
inalles således 480 kronor. Dessutom extra förbindning
till Ursviken under 5 Va månader av året mot en avgift av 10 kronor
per månad eller 55 kronor per år. I allt således en kostnad av 535
kronor per år.

Sammanlagda kostnaden utgör alltså:

l:o.............................. kronor 3,285: —

2:o.............................. » 146: —

3:o.............................. » 127:7 5

4:o.............................. » 1,560: —

5:o............................. » 535: —

Summa kronor 5,653: 7 5.

Beträffande öppenhållningen av Strömstads, Fjällbackas, Marstrands
och Bergkvara telegrafstationer ävensom av Klintehamns växeltelefonstation
gäller vad som ovan anförts angående alternativ I nämligen, att
öppenhållning beräknats endast av det skäl, att det icke av här förda
anteckningar framgår, huruvida adressaterna till stormvarningstelegrammen
äro rikstelefonabonnenter. Om så är förhållandet kan den extra
tjänstgöringen utbytas mot extra förbindningar. Härigenom skulle kostnaderna
enligt l:o minskas med 4 x 1.50 x 365 = 2,190 kronor per
år samt kostnaderna under punkt 3:o utgå. I stället skulle kostnaderna
enligt 4:o och 5:o ökas med respektive 4 x 120 = 480 och 80 kronor

22 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 236.

per år nämligen för extra förbindningar medelst interurbanledningar till
de 4 förstnämnda stationerna samt extra förbindning med landsledning
till Klintehamns station. Den verkliga minskningen skulle alltså uppgå
till 1,757.7 5 kronor per år, vadan totalkostnaden komme att utgöra

3,896 kronor per år.

Grupp II: Något mindre viktiga stationer.

Alternativ I. (Framkomsttiden beräknad till senast klockan 9.3 o e. m.).

1) Extra tjänstgöring mellan klockan 9 och 9.3 0 e. m. å Nordmalings
centraltelefonstation (= Järnäs). Kostnaden utgör 20 öre per
dygn eller per år 73 kronor.

2) Extra tjänstgöring under samma tid vid växeltelefonstationerna
Skanör, Borrby (= Sandhammaren) och Sandarne (— Lilljungfrun).
Kostnaden utgör 17 V* öre per dygn vid vardera stationen alltså sammanlagt
per år 191.62 kronor.

Sammanlagda kostnaden utgör alltså:

l:o.............................. kronor 73: —

2:o.............................. » 191: 62

Summa kronor 264: 6 2.

Alterativ II. (Framkomsttiden beräknad till senast klockan 10 e. m.).

1) Extra förbindning medelst int er urbanledning till Nordmaling
(= Järnäs). Kostnad 120 kronor per år.

2) Extra förbindning medelst landsledning till stationerna Skanör,
Borrby (= Sandhammaren) och Sandarne (= Lilljungfrun). Kostnaden
utgör 80 kronor per år och förbindelse alltså tillsammans 240 kronor.

Sammanlagda kostnaden utgör sålunda:

l:o.............................. kronor 120: —

2:o.............................. 240: —

Summa kronor 360: —.

Grupp III: De minst viktiga stationerna.

Av de till denna grupp hörande stationerna kunna stormvarningarna
utan särskilda kostnader utöver telegramportot befordras till

Kungl. Majits Nåd. Proposition Nr 236. 23

Borstahusen och Aspö. Till Kåseberga kunna stormvarningarna likaledes
sändas utan särskild kostnad under förutsättning att Borrby station
hålles öppen eller på särskilda sätt kopplad för befordran av stormvarningar
till Sandhammarens stormvarningsstation (Grupp II).

Alternativ I. (Framkomsttiden beräknad till senast klockan 9.3 0 e. m.).

Till Skillinge och Vik kunna stormvarningstelegrammen befordras
utan extra anordningar, under förutsättning att Simrishamns centraltelefonstation
hålles öppen för befordring av stormvarningstelegram till
stationen i Simrishamn (Grupp I). För befordran till övriga stormvarningsstationer
krävas följande extra anordningar:

1) Extra tjänstgöring under tiden 9—9.3 0 e. m. på telegrafstationerna
i Gräbbestad, Falkenberg (== Falkenberg och Morups tånge) och Slite,
inalles 3 stationer. Kostnad: 75 öre per station och dygn, alltså inalles
per år 821: ä5 kronor.

2) Extra tjänstgöring under samma tid på följande centraltelefonstationer:
Varekil, Ängelholm (— Torekov), Sölvesborg (— Nogersund
och Sölvesborg) samt Haparanda (= Seskarö), inalles 4 stationer.
Kostnad: 20 öre per station och dygn, således inalles per år 292 kronor.
För. befordringen till Dalarö kräves extra tjänstgöring å centraltelefonstationen
under månaderna oktober—april (= 212 dagar) mot en kostnad
av 20 öre per dygn eller per år 42:4 0 kronor. Kostnaden per
år för samtliga centraltelefonstationers öppenhållning utgör alltså 334:40
kronor.

3) Extra tjänstgöring under samma tid å följande växeltelefonstationer:
Havstensund, Bovalsstrand, Malmön, Giillholmen, Käringön,

Mollösund, Klädesholmen, Mölle, Rå, Limhamn, Östra Torp, Kivik (=
Kivik och Hvitemölla), Érantevik, Mjällby (== Hellevik och Hörvik),
Degerhamn, Figeholm, Åbybro (= Kråkelund), Bjärges (= Härvik), Fårösund
och Konradslund (= Fågelsundet), inalles 20 stationer. Kostnaden:
17 V2 öre per station och dygn eller per år inalles 1,277: 5 0 kronor.
För. befordringen till Långedrag kräfves extra tjänstgöring å växeltelefonstationen
därstädes under månaderna november—mars (= 151 dagar)
mot en kostnad av 17 Vs öre per dag eller per år 26: 4 2 kronor.
Kostnaden per år för samtliga växeltelefonstationers öppenhållninoutgör
alltså 1,303:92 kronor.

24

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 236.

Sammanlagda kostnaden utgör sålunda:

l:o .......................... kronor 821: 2 5

2:o .......................... » 334: 40

3:o .......................... » 1,303: 92

Summa kronor 2,459: 5 7

Extra tjänstgöring å telegrafstationerna under l:o har beräknats
endast av det skäl att av här förda anteckningar icke framgår, att
stormvarningarnas adressater äro rikstelefonabonnenter. Om så är förhållandet
kan den extra tjänstgöringen å telegrafstationerna utbytas
mot extra tjänstgöring å Gräbbestads och Falkenbergs centraltelefonstationer
samt Slite växeltelefonstation. Kostnaden skulle då utgöra 20
öre per dygn vid de två förstnämnda stationerna samt 17 Vs öre per
dygn vid Slite station eller sammanlagt 209: 8 7 kronor i stället för
821:2 5 kronor per år. Minskningen i kostnad skulle alltså utgöra
611: 3 8 kronor och totalkostnaden alltså reduceras till 1,848:19 kronor per år.

Alternativ II. (Framkomsttiden beräknad till senast klockan 10 e. m.)

1) Extra tjänstgöring under tiden 9—10 e. m. å telefonstationerna
i Gräbbestad, Falkenberg och Slite. Kostnad: 1: 50 kronor per station
och dygn eller inalles per år 1,642: so kronor.

2) Extra tjänstgöring under samma tid vid centraltelefonstationerna
Varekil och Sölvesborg (= Sölvesborg och Nogersund) under hela året
samt vid Dalarö under månaderna oktober—mars (= 212 dagar). Kostnad:
40 öre per station och dag således 146 kronor per år vid vardera av
Varekils och Sölvesborgs stationer samt 84: 8 0 kronor vid Dalarö
station, inalles per år således 376: so kronor..

3) Extra tjänstgöring under samma tid vid följande växeltelefonstationer:
Havstensund, Bovallstrand, Malmön, Gullbolmen, Käringön,
Mollösund, Klädesbolmen, Mölle, Limhamn, Kivik (= Kivik och Hvitemölla),
Brantevik,’ Mjällby, (= Hellevik och Hörvik), Degerhamn och Fårösund
samt dessutom vid Långedrag under månaderna november—mars. Inalles
således vid 14 stationer under hela året samt vid 1 station under 151
dagar. Kostnaden: 35 öre per station och dag, alltså sammanlagt per år
1,841: 35 kronor.

4) Extra förbindning medelst interurbanledning till Ängelholm
(= Torekov) och Haparanda (— Seskarö). Kostnad 120 kronoi per år
och förbindelse, sammanlagt alltså 240 kronor per år.

5) Extra förbindning medelst landsledning till följande stationer:
Rå, Östra Torp, Figebolm, Åbybro (= Kråkelund), Bjärges (= Härvik)

25

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 236.

och Konradslund (= Fågelsundet), inalles 6 stycken. Kostnad: 80 kronor
per år och förbindelse, sammanlagt alltså 480 kronor per är.

6) På grund av ntvidgad distribueringsskyldighet måste de för
Grupp I beräknade extra förbindningarna medels interurbanledning till
stationerna Lysekil, Höganäs och Simrishamn utbytas mot extra tjänstgöring
å respektive centraltelefonstationer. Kostnaden för den extra
tjänstgöringen utgör 40 öre per station och dygn alltså sammanlagt
per år 438 kronor. Då kostnaden för de extra förbindningarna utgjorde
endast 120 kronor per år eller sammanlagt 360 kronor per år, uppstår
således härigenom en ökad kostnad av 78 kronor per år.

Sammanlagda kostnaden utgör sålunda:

Do ........................... kronor 1,642: 5 0

2:o ........................... » 376: so

3:o ......................... » 1,841: 35

4:o ....................... j> 240: —

5:o ......................... » 480: —

6:o .......................... » 78: —

Summa kronor 4,658: 6 5.

Beträffande den extra tjänstgöringen vid Gräbbestads, Falkenbergs
och Slite telegrafstationer samt vid växeltelefonstationerna Havstensund,
Bovallstrand, Malmön, Gullholmen, Käringön, Mollösund, Klädesholmen,
Mölle, Brantevik och Fårösund gäller, att den extra tjänstgöringen beräknats
allenast därför att av här förda anteckningar icke framgår, att
adressaterna till stormvarningarna äro rikstelefonabonnenter. Skulle så
vara förhållandet kan ovannämnda extra tjänstgöring utbytas, dels mot
extra tjänstgöring å Falkenbergs centraltelefonstation, dels mot extra
förbindning medelst interurbanledning till Gräbbestads station samt mot
extra förbindning medelst landsledning till övriga stationer.

Kostnaden här ovan skulle under sådan förutsättning minskas
med dels 1:5 0 kronor per dag för den extra tjänstgöringen vid var och
en av de tre telegrafstationerna eller inalles 1,642: so kronor per år,
dels med 35 öre per dag för extra tjänstgöring vid var och en av
10 växeltelefonstationer, eller innalles 1,277: 5 0 kronor per år, således
eu sammanlagd minskning av 2,920 kronor per år.

I stället tillkomme kostnaderna dels för den extra tjänstgöringen
vid Falkenbergs centraltelefonstation utgörande 40 öre per dygn eller
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 179 höft. (Nr 236.) 4

26

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 236.

146 kronor per år, dels för extra förbindning medelst interurbanledning
till Gräbbestads station med 120 kronor per år, dels för extra förbindning
medelst landsledning till övriga 11 stationer efter 80 kronor per
år för vardera förbindelsen eller sammanlagt 880 kronor per år; i allt
sålunda en ökning av 1,146 kronor per år.

Den verkliga minskningen skulle alltså uppgå till 1,774 kronor
och totalkostnaden således reduceras till 2,884:65 kronor per år.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1913.