Kungl. May.ts nåd. proposition Nr 232.
1
Nr 232.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag till
ändrad lydelse av vissa paragrafer i förordningen den
28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter och förfarandet
vid taxering samt av de vid nämnda förordning fogade
formulär; given Stockholms slott den 11 april 1913.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollen för den
23 februari 1912 och denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
att antaga närlagda förslag till förordning om ändrad lydelse av
vissa paragrafer i förordningen den 28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter
och förfarandet vid taxering jämte förslag till formulär att fogas
vid nämnda förordning, att gälla från och med år 1914.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver Riksdagen med all kungl.
nåd och ynnest välbevågen.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Theodor Adelswärd.
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 sand. 175 käft. (AV 232.)
1
2
Kangl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.
Förslag
till förordning om ändrad lydelse av 3, 4, 6, 7, II och 12 §§, 13 § 2 mom.,
14 och 16 §§, 18 § 2 mom., 21 §, 23 § I mom,, 31 § i mom. samt 32 § i
förordningen om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering.
3 §•
Deklaration skall avgivas på heder och samvete samt i enlighet
med härvid fogat formulär (formulär n:r 1 A eller 1 B) dels med avseende
å nästföregående år angiva:
den fasta egendom här i riket, som uppgiftsskyldig ägt eller brukat,
med upplysning om taxeringsvärdet därå eller, om sådant värde icke varit
egendomen åsatt nästföregående år, dess eljes antagliga värde samma år;
skolande i sistnämnda fall den, som varit ägare till egendomen vid utgången
av nästföregående år och förty i avseende å taxering till förmögenhetsskatt,
haft uppgiftsplikt för densamma uppgiva egendomen med
det värde, vartill den upptagits för förmögenhetsberäkningen,
de särskilda tjänster eller tjänsteuppdrag, som tillfört honom inkomst,
de särskilda slag av rörelse eller yrke, han drivit, samt den eller
de orter, där driften ägt rum, ävensom
den inkomst, han åtnjutit av varje inkomstkälla, i avseende å vilken
skattskyldighet åligger honom,
dels och i fråga om uppgiftspliktig, som är skattskyldig för förmögenhet,
beloppet av denna förmögenhet vid slutet av nästföregående år därest
förmögenheten uppgått till värde av minst 6,000 kronor.
Deklaration skall särskilt angiva de avdrag från den sammanräknade
inkomsten, som den uppgiftspliktige yrkar att få tillgodonjuta vid
taxeringen; och skall deklarationen i fråga om förlust, för vilken yrkas
avdrag från sammanräknad inkomst, utvisa, å vilken verksamhet förlusten
uppstått och huru densamma beräknats.
I fråga om rörelse eller yrke, som drivits i två eller flera kommuner,
skall angivas, huru enligt den uppgiftspliktiges mening inkomsten
därav bör med avseende å bevillningstaxeringen fördelas mellan de särskilda
kommunerna. Enahanda galle vid skattskyldighet inom flera territoriella
församlingar i stad.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.
3
För inländskt aktiebolag eller solidariskt bankbolag uppgives särskilt
bolagets kapital.
Deklaration, som avgives för utländsk försäkringsanstalt, skall, vad angår
försäkringsrörelsen, upptaga antalet försäkringar och prerniebelopp för
nästföregående år inom riket ävensom beloppet av under samma tid utbetalade
återförsäkringspremier.
Då räkenskapsår icke sammanfaller med kalenderår, skall deklarationen
omfatta det räkenskapsår, som gått till ända närmast före den 1 mars
det löpande året.
4 §•
För jordbruksfastighet inom riket, som, vare sig den består av ett
eller flera hemman, hemmansdelar eller lägenheter, nästföregående år brukats
såsom en egendom och vars hela taxeringsvärde ej överstigit 25,000 kronor,
äge jordbrukare att i stället för uppgifter om naturaförmåners värde
i penningar lämna upplysningar om egendomens areal, avkastning m. m.
enligt anvisningarna i formulär nr 1 Ä.
O Ö
6 §•
Vid deklaration för verk eller bolag, som är försett med Kungl.
Maj:ts oktroj eller blivit registrerat såsom aktiebolag eller står under
offentlig kontroll, så ock för annan uppgiftsskyldig, som nästföregående
år enligt lag varit skyldig föra handelsböcker, skall för tid, som deklarationen
omfattar, fogas bestyrkt avskrift av in- och utgående balansräkning
samt vinst- och förlusträkning, där sådan föres.
Så fort ske kan, bör jämväl för verk eller bolag, som ovan nämnts,
avlämnas bestyrkt avskrift eller tryckt exemplar av revisionsberättelsen för
samma tid. Enahanda galle beträffande förvaltningsberättelse, som det
åligger aktiebolag att avgiva.
7 §•
Ägare eller innehavare av jordbruksfastighet vare, oavsett den uppgiftsskyldighet,
som eljes må åligga honom, efter anmaning pliktig att, då
allmän fastighetstaxering skall äga rum, avlämna uppgift å blankett enligt
härvid fogat formulär (formulär n:r 2) angående erlagd köpeskilling, så
framt fastigheten av honom förvärvats genom köp under tiden från och
med det år, då allmän fastighetstaxering senast verkställdes, intill nästlidna års
4
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.
utgång, angående fastighetens enligt tillgängliga handlingar eller annorledes
kända areal i åker, äng, skogs- och betesmark, varje ägoslag för sig, angående
byggnadernas brandförsäkringsvärde, så ock angående årliga arrendet
för utarrenderad fastighet och inkomst genom uthyrning.
Likaledes vare ägare eller innehavare av annan fastighet än jordbruksfastighet
efter anmaning skyldig att, då allmän fastighetstaxering
skall äga rum, avlämna uppgift å blankett enligt formulär n:r 2 om erlagd
köpeskilling, som ovan sagts, markens eller tomtens areal, därå uppförda
byggnader och dessas brandförsäkringsvärde samt årliga hyressumman för
uthyrd egendom jämte hyresvärdet och storleken av outhyrda eller hyresfritt
upplåtna eller av ägaren eller innehavaren själv begagnade lägenheter.
Möter i fall, då uppgift infordrats av ordförande i taxeringsnämnd,
svårighet för avgivande av skriftlig uppgift, vare ägare eller innehavare
av fastighet medgivet att själv eller genom ombud muntligen inför ordföranden
lämna ifrågavarande meddelanden.
11 §•
Till ledning vid taxeringen skola ytterligare följande uppgifter
meddelas:
l:o) de år, då allmän fastighetstaxering skall verkställas:
a) av stadsdomstol och domare på landet:
uppgift å beloppet av den vid senaste försäljning betingade köpeskillingen
för varje fast egendom, varå lagfart på grund av köp beviljats
under tiden från och med det år, då allmän fastighetstaxering senast
ägde rum, intill nästlidna års utgång; och bör i denna uppgift, vilken
skall angiva köpares och säljares namn samt köpeavhandlingens datum,
tillika anmärkas, om köpet avslutats mellan nära anhöriga, om och i så
fall till vilket belopp i köpeskillingen inbegripits gottgörelse för inventarier
eller inbärgad gröda, om förbehåll gjorts angående undantagsförmåner
samt om köpet skett å exekutiv eller konkursauktion;
b) av direktion för hypoteksinrättning:
uppgift å det värde, vartill en var i hypoteksinrättningen till belåning
anmäld fast egendom blivit uppskattad vid värdering, som blivit
för dylikt låns erhållande anställd och godkänd under tiden från och med
det år, då allmän fastighetstaxering senast ägde rum, intill slutet av nästlidna
år;
2:o) varje år:
a) av styrelse för inländsk brandförsäkringsanstalt eller av syssloman
för utländsk sådan anstalt:
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.
5
uppgift rörande försäkringsvärdet å de till annan fastighet än jordbruksfastighet
hänförliga byggnader, som under nästföregående år blivit
försäkrade emot brandskada eller vilkas försäkring under samma tid till
beloppet förändrats; börande denna uppgift meddelas särskilt för varje
fastighet samt, då uppgift skall avgivas angående viss byggnad, redogörelse
även lämnas för gällande försäkringar å andra på samma fastighet
uppförda byggnader;
b) av styrelse för inländsk livförsäkrings- eller livränteanstalt eller av
syssloman för utländsk sådan anstalt:
uppgift å en var, till vilken under nästföregående år livränta utbetalats,
och å livräntans belopp;
c) av statsdepartement och annan ämbetsmyndighet, vare sig statens,
stads eller menighets, ävensom av styrelse för allmän inrättning
eller stiftelse, där ämbets- eller tjänsteman, vaktbetjänt eller annan ägt
utbekomma avlöning eller pension:
uppgift angående de av en var under nästföregående år åtnjutna
avlöningsförmåner, av vad slag de vara må, ävensom pension; och bör, då
med tjänstebefattning följt fri kost, boställe, bostad eller löningsjord eller inkomst
av sportler, expeditionslösen, bötes- eller beslagsandelar eller andra
obestämda eller extra inkomster, sådant särskilt anmärkas i uppgiften;
d) av förmyndarkammare eller gode män för tillsyn å förmynderskap
uppgift angående sammanlagda beloppet av varje omyndigs i för
myndarräkning
redovisade inkomst nästföregående år, så vitt detsamma
uppgått till minst 500 kronor, och angående värdet av den omyndiges förmögenhet
vid utgången av samma år, så framt värdet då uppgått till minst
6,000 kronor;
é) av styrelse för aktiebolag eller solidariskt bankbolag, som under
nästföregående år lämnat utdelning till delägarna:
1) i fråga om solidariskt bankbolag och sådant aktiebolag, därifrån
utdelning å aktie på grund av lag eller bolagsordning icke får uppbäras
av annan än den, som i behörig ordning styrkt sin äganderätt till aktien:
uppgift å delägare, som uppburit eller ägt uppbära utdelningen,
samt å utdelningens belopp,
2) i fråga om övriga aktiebolag:
enahanda uppgift, som under 1) omförmäles, i den mån ägare av
aktie är känd för styrelsen;
/) av vanligt handelsbolag, kommanditbolag samt rederi för registreringspliktigt
fartyg:
dels uppgift enligt deklarationsformulär n:r 1 A angående bolagets
eller rederiets fasta egendom, inkomst och förmögenhet ävensom om den en
6
Kungl. May.ts nåd. proposition Nr 232.
var delägare tillkommande andelen av bolagets eller rederiets inkomst
och värdet av hans andel eller lott i bolaget eller rederiet;
dels ock, utom i det fall att samtliga delägare skola taxeras till
inkomst- och förmögenhetsskatt där bolagets eller rederiets inkomst skall
bevillningstaxeras, särskild uppgift beträffande samma inkomst, såvitt
bevillningstaxeringen rörer, med upplysning tillika om den andel av inkomsten,
som å varje delägare belöper;
börande vid uppgifterna för den tid, de avse, fogas bestyrkt avskrift
av in- och utgående balansräkning samt, där sådan föres, vinst- och förlusträkning
;
g) av styrelse för verk eller bolag, som är försett med Kungl. Maj:ts
oktroj eller blivit registrerat såsom aktiebolag eller står under offentlig
kontroll, samt av annat bolag eller rederi, så ock av en var annan
arbetsgivare, som nästföregående år i sin rörelse eller yrke haft
minst fem personer stadigvarande anställda:
enahanda uppgift, varom i c) stadgas, angående lön- och arvodestagares
samt övriga arbetares avlöningsförmåner ävensom angående pensionstagares
förmåner.
Efter anmaning vare ock en var annan än de här ovan under g)
nämnda pliktig att avlämna uppgift angående lön- och arvodestagares samt
övriga arbetares avlöningsförmåner.
Beträffande pension, livränta eller gratifikation, som ej uppgår till
200 kronor, ;''mer uppgiftsskyldighet icke rum, då för den, som åtnjutit
dylik pension, livränta eller gratifikation, annan inkomst icke tillika skall
uppgivas.
I övrigt må icke vid avgivande av uppgift uteslutas någon avlöningsförmån.
Vid fullgörandet av uppgiftsskyldighet, som omförmäles i 2:o) b),
c), d), e) och g), iakttages, att särskild uppgift upprättas för en var person,
varom fråga är. Enahanda galle beträffande sådan i 2:o) f) omförmäld
uppgift, som avgives enligt deklarationsformulär nr 1 A. Där så
kan ske, bör härjämte uppgift enligt 2:o) b), c), d), e), /) och g) fullständigt
angiva personens namn och hemvist enligt mantalslängd ävensom, där
bostaden är en annan än hemvistet enligt mantalslängden, bostadsadressen,
samt uppgift enligt e) och g) tillika innehålla upplysning om födelseår
och för den, som ej är svensk undersåte, upplysning om hans nationalitet.
Samtliga uppgifter enligt denna paragraf avlämnas ordnade kommun-
eller församlingsvis, och skall medelst särskilda omslag eller annorledes
tydligt utmärkas, vilken kommun eller församling varje grupp av
uppgifter avser.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.
7
12 §.
Deklarationsblanketter samt blanketter till de uppgifter, som i 7 §
omförmälas, skola kostnadsfritt tillhandahållas hos ordförande i taxeringsnämnd
samt därjämte i Stockholm hos överståthållarämbetet, i övriga städer
hos magistraten och å landet hos ordförande i kommunalnämnd.
13 §.
2 mom. De i 11 § föreskrivna uppgifterna avlämnas antingen
direkt till den taxeringsnämnds ordförande, som i varje särskilt fall
vederbör, eller ock i Stockholm till överståthållarämbetet och i övriga
orter till Kungl. Maj:ts befallningshavande i det län, magistraten i den
stad eller kronofogden i det fögderi, där den taxering skall ske, för vilken
uppgiften i fråga är avsedd att tjäna till ledning.
14 §.
Deklaration på grund av 2 § 1 mom. skall vara avlämnad före den
I mars.
Möter för uppgiftspliktig, som enligt lag är skyldig föra handelsböcker
eller är delägare i vanligt handelsbolag, kommanditbolag eller rederi,
som ej är aktiebolag, hinder att avlämna deklaration före den 1 mars, och
göres före samma dag skriftlig anmälan därom hos ordföranden i taxeringsnämnden,
må anstånd med deklarationens avgivande åtnjutas, och
skall i sådan händelse deklarationen avlämnas till ordföranden så fort ske
kan och i varje fall före den 15 april.
Uppgift, som enligt 11 § skall avgivas utan anmaning, skall likaledes
vara avlämnad före den 1 mars; dock må vanligt handelsbolag, kommanditbolag
och enligt 11 § uppgiftspliktigt rederi under villkor och i den ordning
ovan stadgas åtnjuta anstånd med avlämnande av uppgift, som enligt
II § 2:o) f) skall avgivas.
Deklaration och annan uppgift eller upplysning, som på grund av
anmaning skall avgivas, avlämnas inom den tid, som i anmaningen förelägges;
dock . att den, som enligt lag är skyldig föra handelsböcker eller
är delägare i vanligt handelsbolag, kommanditbolag eller rederi, som ej
är aktiebolag, må efter anmälan åtnjuta anstånd med uppgiftens avlämnande
till den 15 april, därest den i anmaningen förelagda tid för avlämnandet
därförinnan går till ända.
8
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.
16 §.
Har uppgiftspliktig nästföregående år själv eller i bolag drivit rörelse
eller yrke, som skall taxeras till bevillning inom annat distrikt än där
han har att avgiva deklaration, åligger honom att å ort, som i varje
fall vederbör, avlämna särskild uppgift till ledning för beräkningen av
den därstädes beskattningsbara inkomsten av rörelsen eller yrket. Denna
uppgift skall i varje särskilt fall vara så uppställd, som deklaration sformuläret
anvisar i fråga om uppgift till ledning vid taxering för inkomst
av rörelse eller yrke.
I fråga om skyldighet att förete räkenskapshandlingar, förvaltningsberättelse
och revisionsberättelse galle vad i 6 § är stadgat beträffande
deklaration.
Efter anmaning vare ock en var annan, som idkat rörelse eller
yrke å ort, där han icke är skyldig erlägga inkomst- och förmögenhetsskatt,
pliktig att för bevillningstaxeringen avlämna uppgift, som ovan
sägs, för varje dylik ort,
1 2 § 1 inom. a) omförmält verk eller bolag, som inom två eller flera
kommuner drivit rörelse av nedan angiven beskaffenhet, skall för varje sådan
kommun meddela upplysningar i följande hänseenden. Verk eller bolag,
som drivit bankrörelse, skall vid uppgifterna foga utdrag av de särskilda
kontorens månadsrapporter, upptagande balansen på in- och utlåningsräkningarna
vid varje månads slut. Verk eller bolag, som idkat järnvägsdrift,
skall uppgiva varje stations trafikvärde i överensstämmelse med
vad därom är med avseende å bevillningstaxeringen särskilt stadgat.
Vidare skall verk eller bolag, som drivit företag, vilket avser att med
hjälp av ledning tillhandahålla vatten eller elektrisk energi, uppgiva den
eiler de kommuner, där vatten eller elektrisk energi förbrukats, och bruttoinkomsten
därav inom varje särskild kommun. Enahanda galle vid skattskyldighet
inom flera territoriella församlingar i stad.
Uppgift enligt denna paragraf avlämnas antingen direkt till vederbörande
taxeringsnämnds ordförande eller ock i Stockholm till överståthållarämbetet
och i övriga orter till Kungl. Maj:ts befallningshavande i
det län, magistraten i den stad eller kronofogden i det fögderi, där taxeringen
i fråga skall ske; skolande vad i 14 och 15 §§ är stadgat om
tid för fullgörande av uppgiftsskyldighet samt om anmaning i tillämpliga
delar gälla även beträffande uppgift enligt denna paragraf.
9
Kungl. May.ts nåd. proposition Nr 232.
18 §.
2 mom. Samma påföljd inträder, därest i 2 § 1 mom. a) omförmält
verk eller bolag underlåter hörsamma anmaning att avlämna påbjudna
räkenskapshandlingar eller, vad angår aktiebolag, förvaltningsberättelse,
så ock där dylikt verk eller bolag, som fått emottaga revisionsberättelse
för senaste räkenskapsår, ej hörsammar anmaning att till ledning
för taxeringen avlämna bestyrkt avskrift eller tryckt exemplar av sådan
berättelse.
21 §.
Utan hinder av att uppgift uteblivit och med rätt att pröva, i vad
mån avgiven uppgift är av beskaffenhet att höra läggas till grund för
taxeringen, äge taxerings- och prövningsnämnderna att bestämma och fastställa
taxering.
Vad särskilt angår de skattskyldiges uppskattning av naturaförmåner,
bör denna, där den befinnes avvika från ortens pris, till enlighet
med dessa rättas.
23 §.
1 mom. Granskning av de skattskyldigas deklarationer må verkställas
endast av följande personer, nämligen vederbörande beskattningsnämnds
ordförande med biträde i varje särskilt fall av den ledamot, beskattningsnämnden
utser, den av Kungl. Maj:ts befallningshavande förordnade
ledamoten i taxeringsnämnd samt kronans ombud hos prövningsnämnd.
För innehållet i deklaration må icke inom beskattningsnämnd lämnas
vidare redogörelse än som för taxeringen oundgängligen erfordras, och
må deklaration ej heller utan den skattskyldiges skriftligen avgivna samtycke
i beskattningsnämnds protokoll intagas i vidare mån, än som på
grund av föreskriften i 2 mom. påkallas.
Deklaration skall tillhandahållas de ämbets- och tjänstemän, vilka i
och för sin befattning böra erhålla del därav, och skall, där besvär fullföljas,
jämväl biläggas besvärshandlingarna, där ej vid delgivning med
kommun sådant anses icke vara för målets utredning; behövligt. Handlingarna
skola vid förekommande delgivningar alltid inneslutas i förseglat
konvolut, vilket skall förses med påskrift om innehållet och i obrutet
skick tillställas den förklaringsskyldige eller annan vederbörande. I övrigt
må deklaration icke vara för någon tillgänglig, utan att den uppgiftsskyldige
skriftligen medgivit deklarationens offentliggörande; dock att deklarationer
må, på sätt Konungen förordnar, för statistisk bearbetning ut
Bihang
till Riksdagens protokoll 1913. 1 saml. 175 Käft. (Nr 232.) 2
10
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.
lämnas till den ämbetsmyndighet, åt vilken Konungen uppdrager utförandet
av sådan bearbetning.
Efter taxeringsårets utgång skola deklarationerna med de undantag,
vartill stadgandena i nästföregående stycke föranleda, hos Kungl. Maj:ts
befallningshavande behörigen förvaras, intill dess fem år förflutit, dock
med rätt för vederbörande taxeringsnämnds ordförande att efter anmälan
få tillgång till deklaration för nästföregående år, av vilken han för taxeringen
har behov. Efter utgången av de fem åren skola deklarationerna
förstöras.
31 §.
1 mom. Taxeringsnämnds ordförande är föredragande hos nämnden
och har särskilt följande åligganden:
a) att tillhandahålla blanketter, som i 12 § omförmälas, samt på
begäran meddela skattskyldig erforderliga upplysningar rörande beskaffenheten
av den honom åliggande uppgiftsskyldigheten och sättet för dess
fullgörande ävensom att å blankett införa enligt 5, 7 och 8 § muntligen
meddelade upplysningar;
b) att samla, ordna, numrera och granska för taxeringen avlämnade
deklarationer och andra uppgifter och anmälningar, vidtaga åtgärder för
föreskrivna deklarationers och andra uppgifters införskaffande samt, då så
erfordras, tillse, att genom infordrande av upplysningar ledning vinnes för
taxering av jämväl sådana skattskyldiga, vilka icke äro pliktiga att utan
särskild anmaning avlämna uppgifter, och i övrigt söka inhämta upplysningar
till ledning för en noggrann och tillförlitlig'' taxering, ävensom att,
då anledning till tillämpning av 19 § förekommer, därom göra anmälan
hos Kungl. Maj:ts befallningshavande för den åtgärd, som må på nämnda
myndighet ankomma;
c) att i vederbörlig längd på behöriga ställen anteckna uppgifternas
nummer samt uppgivna salu-, hypoteks- och brandförsäkringsvärden å
fastigheter, ävensom, därest skattskyldig gjort sig skyldig till försummelse,
varom i 18 § förmäles, därom göra anteckning; och åligger det därjämte
ordföranden att meddela kronans ombud hos prövningsnämnden särskild
förteckning å sådana försumliga;
cl) att om utsatt tid och ställe för taxeringsnämndens sammanträde
ofördröjligen ej allenast underrätta ledamöterna i taxeringsnämnden, utan
även på lämpligt sätt och i god tid meddela de skattskyldiga inom taxeringsdistriktet
underrättelse;
e) att föra ordet vid taxeringsnämndens sammankomster samt därvid
tillhandahålla och meddela ledamöterna alla i och för taxeringen er
-
Kungl. Majds nåd. ''proposition Nr 232.
11
hållna deklarationer, andra uppgifter och upplysningar, med den inskränkning,
vartill stadgandena i 23 § föranleda;
/) att vid taxeringen efter sorgfällig beredning göra de anmärkningar
och framställningar, vartill han för en behörig taxering finner sig
äga anledning;
g) att föra protokoll angående de ärenden, där sådant erfordras; börande
protokollet justeras inför nämnden och justeringen bestyrkas genom å protokollet
tecknat intyg av två ledamöter;
h) att då inkommen uppgift om inkomst avser skattskyldig, som ej
skall taxeras inom distriktet, avsända uppgiften till vederbörande taxeringsnämnds
ordförande, ävensom att då deklaration eller annan uppgift
för skattskyldig, som skall för inkomst taxeras inom distriktet, utvisar,
att skattskyldig drivit rörelse eller yrke utom distriktet, lämna vederbörande
taxeringsnämnds ordförande meddelande om förhållandet;
i) att å deklaration eller annan till ledning för egen taxering avlämnad
uppgift, som icke blivit följd vid taxeringen, anteckna skälen
därför samt i rekommenderat brev med allmänna posten, så fort ske kan,
tillsända den skattskyldige underrättelse att och i vad mån avikelse skett
samt om skälen därför;
Ic) att noga tillse, att de skattskyldigas till ledning för egen taxering
avlämnade uppgifter och upplysningar, evad de avse pågående eller
redan verkställd taxering icke varda för obehöriga tillgängliga, för vilket
ändamål sådana uppgifter och upplysningar, då de icke för taxeringen
erfordras, böra förvaras under säkert lås, ävensom att, då han avgått från
befattningen, till sin efterträdare avlämna samtliga i enlighet med stadgandet
i 23 § 4 mom. hos honom förvarade handlingar;
l) att på begäran av uppgiftspliktig utan lösen meddela bevis om
mottagande av deklaration, annan uppgift eller upplysning; samt
to) att, då sådant påfordras, avgiva förklaring över besvär angående
taxering.
32 §.
Det åligger taxeringsnämnden att införa:
i fastighetslängderna de taxeringsvärden, vilka blivit av nämnden
åsätta vederbörande fastigheter, och
i inkomstlängden de skattskyldigas namn samt dels, i avseende å
inkomstbevillningen, uppskattad inkomst, beloppet av medgivet bevillningsfritt
avdrag och den beskattningsbara inkomsten, dels ock, i fråga om inkomst-
och förmögenhetsskatten, taxerat belopp, antalet barn, därför nedsättning
äger rum, sammanlagda beloppet av medgiven nedsättning, skatte
-
12
Kungl. Maj-.ts nåd. proposition Nr 232.
procent i förekommande fall och det belopp, efter vilket skatt utgår; och
bör taxeringsnämnden därvid följa den inom samma ort senast upprättade
mantalslängden.
Där vid taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt jämväl förmögenhet
legat till grund för taxeringen, skall taxeringsnämnden å skattskyldigs
deklaration angiva särskilt den inkomst och särskilt den förmögenhetsdel,
som ingår i det taxerade beloppet.
Har skattskyldig icke avlämnat deklaration, skall i inkomstlängdens
anteckningskolumn göras anteckning dels om den till inkomst- och förmögenhetsskatt
taxerade inkomstens beskaffenhet, där denna ej framgår
av inkomstlängden i övrigt, dels om den förmögenhetsdel, som må ingå i
taxerat belopp.
Finner taxeringsnämnd skäligt att vid taxeringen medgiva avdrag
på grund av höga levnadskostnader å orten, skall sådant beslut, jämte det
detsamma införes i protokollet, antecknas å titelbladet till inkomstlängden.
Där taxeringsnämnd beslutar lindring eller skattefrihet för skattskyldig,
vilkens skatteförmåga på grund av särskilda förhållanden är
väsentligen nedsatt, skola skälen därför i varje särskilt fall angivas i
inkomstlängdens anteckningskolumn.
Beslut, som taxeringsnämnd jämlikt förordningen angående försäljning
av brännvin meddelar i fråga om beräkning av det litertal brännvin,
för vilket försäljningsavgift skall erläggas, intages i taxeringsnämndens
protokoll.
Finnes inom distriktet municipalsamhälle, skola de inom detta samhälle
förekommande fastigheter ävensom de skattskyldiga, som där taxeras
till inkomstbevillning eller inkomst- och förmögenhetsskatt, i längderna
särskilt angivas och sammanföras. Om av fastighet endast en del faller
inom municipalsamhällets område, skall i anteekningskolumnen anmärkas,
huru stor del av hela fastighetens hela värde belöper å denna del av fastigheten,
likasom, därest av inkomst av rörelse eller yrke eu del härflutit
från municipalsamhället, motsvarande anteckning skall göras i inkomstlängden.
I stad böra taxeringsnämnderna till längdernas upprättande och
kompletterande åtnjuta nödigt biträde av vederbörande uppbörds- eller
annan av magistraten och i Stockholm av överståthållarämbetet därtill utsedd
tjänsteman.
Taxeringslängderna underskrivas av taxeringsnämndens ordförande
och ledamöter.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.
13
Detta blad avskiljes vid blankettens ifyllande
och medföljer ej deklarationen vid avlämnandet.
Anvisningar för deklarationsblankettens ifyllande.
Deklaration skall för eu var upptaga inkomst och förmögenhet, för vilken han är underkastad beskattning här i
riket, samt angiva inkomsten nästföregående kalenderår eller, i fall då räkenskapsår ej sammanfaller med kalenderår, det
räkenskapsår, som tilländagått närmast före den 1 mars det löpande året, ävensom förmögenheten vid utgången av näst
föregående kalenderår eller, i ovan omförmälda fall, räkenskapsår.
Skyldighet att avgiva deklaration åligger utan anmaning verk eller bolag, som är försett med Kungl. Alajits oktroj
eller blivit registrerat såsom aktiebolag eller står under offentlig kontroll; ävensom annan skattskyldig, som nästföregående
år varit taxerad till iakomst- och förmögenhetsskatt eller ock samma år antingen åtnjutit minst 800 kronors
inkomst av beskaffenhet att böra taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt eller vid nämnda års utgång ägt förmögenhet
till värde av minst 6,000 kronor.
Efter anmaning vare även en var annan skyldig att avgiva deklaration.
Gift man skall uppgiva även hustruns inkomst och förmögenhet. Har hustrun haft inkomst eller förmögenhet,
som rättsligen varit undantagen från mannens förvaltning, skall hustrun själv eller god man för henne avgiva deklaration
angående denna.
Den, som ej är svensk medborgare, skall uppgiva sin nationalitet.
Vanligt handelsbolag, kommanditbolag och rederi för registreringspliktigt fartyg, skall till ledning vid delägares
taxering lämna uppgift, innehållande upplysningar enligt deklarationsformuläret om bolagets och rederiets fasta egendom,
inkomst och förmögenhet ävensom om den en var delägare tillkommande andelen av bolagets eller rederiets inkomst och
om värdet av hans lott i bolaget eller rederiet.
Deklaration, som skall avgivas utan anmaning, ävensom här omförmäld uppgift skall vara avlämnad före den 1
mars. Endast den, som enligt lag''är pliktig föra handelsböcker eller är delägare i vanligt handelsbolag, kommanditbolag
eller rederi, som ej är aktiebolag, får åtnjuta anstånd, dock ej längre än till den 15 april. Härför fordras emellertid,
att anmälan att hinder mött skriftligen göres före den 1 mars hos ordföranden i taxeringsnämnden.
Avlämnas ej deklaration inom behörig tid, vare den skattskyldige förlustig rätten att överklaga taxering, för vilken
deklarationen skolat ligga till grund. Underlåtenhet att avlämna uppgift, varom ovan sägs, medför för den försumlige
påföljd av böter.
Har någon i deklaration eller uppgift mot bättre vetande uteslutit eller till för lågt belopp upptagit inkomst eller
förmögenhet, böte från och med 25 till och med 1,000 kronor. Om genom det oriktiga meddelandet föranletts, att skattskyldig
icke blivit taxerad eller blivit för lågt taxerad, kunna böterna förhöjas utöver sistnämnda belopp, dock högst
med fem gånger det skattebelopp, som genom det svikliga förfarandet undandragits.
Deklaration eller här omförmäld uppgift avlämnas eller insändes på den uppgiftspliktiges eget äventyr i betalt
brev med allmänna posten antingen till ordföranden i taxeringsnämnden eller ock i Stockholm till överståthållarämbetet
och i övriga orter till Kungl. Maj:ts befallningshavande i det län, magistraten i den stad eller kronofogden i det fögderi,
där den skattskyldige är mantalsskriven eller taxeringen eljes anses skola äga rum.
Verk och bolag samt annan uppgiftspliktig, som enligt lag är skyldig föra handelsböcker, skall vid deklaration och
uppgift foga bestyrkt avskrift av in- och utgående balansräkning samt, där sådan föres, vinst- och förlusträkning för
senaste räkenskapsåret. Aktiebolag skall därjämte, så snart ske kan, bifoga förvaltningsberättelse.
En var, som önskar upplysning rörande beskaffenheten av honom åliggande uppgiftsskyldighet eller sättet för dess
fullgörande, äger att för sådant ändamål hänvända sig till ordföranden i vederbörande taxeringsnämnd.
1. För jordbruksfastighet inom riket, vilken, vare sig den består av ett eller flera hemman, hemmansdelar eller lägenheter,
brukats såsom en egendom och vars hela taxeringsvärde nästföregående år ej överstigit 25,000 kronor, md jordbrukare,
i stället för uppgifterna under A I), d sid. 7 lämna upplysningar i de hänseenden, som där angivas.
2. Bostadsförmån för tjänsteinnehavare uppgives under A I a), om den åtnjutes å jordegendom, vilken är honom såsom
boställe eller eljes på lön anslagen, annars under C I a). Enahanda gäller i tillämpliga delar om övriga naturaförmåner.
3. Till skattskyldigs familj räknas även sådana tjänare, Bom uteslutande eller huvudsakligen äro anställda för personlig
uppassning (hushållerska, kokerska, hus- och kammarjungfru, köksa, betjänt, chaufför, kusk o. d.)
4. Använder någon produkter från sitt jordbruk eller skogsbruk eller produkter eller beståndsdelar av sin egendom i
egen förädlingsrörelse, som ej är att hänföra till jordbrukets binäringar, kommer värdet av dessa produkter eller beståndsdelar
i betraktande vid inkomstberäkningen för förädlingsrörelsen och uppgives således icke under A.
5. Inkomst av sådan jordbrukets binäring, som huvudsakligen avser förädling av annat jordbruks produkter eller annan
egendoms produkter eller beståndsdelar, uppgives under C II.
6. Såsom driftkostnader få ej räknas utskylder, värdet av eget arbete (t. ex. beräknad egen avlöning), hyresvärdet av
egna driftsbyggnader eller affärslokaler i eget hus, ränta å eget i egendomen eller rörelsen nedlagt kapital, kapitalavbetalning
av skuld, utgifter för fast egendoms förbättring genom nybyggnad, om- eller tillbyggnad eller grundförbättringar,
samt värdeminskning å byggnader eller skog, ej heller ur avkastningen eller eljes från gården direkt
bestridda underhålls- och andra driftsutgifter. Avdrag för ränta å lånt rörelsekapital, som hänför sig till inkomst
under A, göres under allmänna avdrag. Vid beräkning av inkomst under G få utgifterna för tillökning eller förbättring
av inventarier ej avdragas.
7. Avlöning i naturaförmåner, som bestritts direkt nr avkastningen eller eljes från gården såsom t. ex. stat i naturaprodukter
eller hyresfri bostad till gårdens folk, får ej avdragas. Till arbetspersonal räknas hemmavarande barn
endast i det fall, att barnet Bärskilt taxeras för avlöning vid gården.
8. För barn, som icke deltagit i arbetet hela året, bör lämnas upplysning, huru stor del av året barnet kan anses hava
biträtt. Detta avdrag får ej ske, för såvitt icke förmånen av hyresfri bostad jämte underhåll från egendomen blivit
till sitt värde för varje barn, därom bär är fråga, inräknat i den inkomst, som redovisas under A I). Avdraget får
för helt år i ett för allt icke överstiga 200 kronor för varje barn.
D. För inköp av döda inventarier får ej avdragas mera än som återstår vid frånräknande av vad som kan hava influtit
vid försäljning av utrangerade dylika inventarier. Kostnad för nyuppsättning får icke avdragas.
10. Härunder böra uppgivas och i lämplig omfattning specificeras övriga omkostnader för egendomen, för vilka avdrag är
medgivet t. ex. underhåll av andra anläggningar än byggnader samt av inventarier, belysning i driftsbyggnader,
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 saml. 175 käft. {Nr 232.) 3
14
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.
utbetalda frakter, skogsaccis m. m. ävensom de avgifter för vattenförbrukning, renhållning och belysning m. m., som
skattskyldig för annan fastighet än jordbruksfastighet måst i egenskap av fastighetsägare vidkännas.
11. Ger inkomstberäkningen underskott till resultat, utföres noll, och underskottet avdrages, försåvitt det ej utgör
kapitalförlust, såsom förlust under allmänna avdrag.
12. Av staten anvisad ersättning till bestridande av särskild med tjänst eller uppdrag förenad kostnad skall icke uppgivas.
_ Räcker icke särskilt anvisad kostnadsersättning, må, vare sig ersättningen anvisats av staten eller annan,
vad för ändamålet ytterligare åtgått icke avdragas. För att få avdragas skola utgifterna självfallet vara verkliga
och således icke blott beräknade, t. ex. enligt resereglemente.
13. Vad någon erhållit såsom bidrag till sin undervisning eller uppfostran eller eljes på grund av givaren lagligen åliggande
försörjningsplikt, så ock vad hemmavarande medlem av givarens familj uppburit såsom understöd uppgives icke.
14. Har någon under året drivit flera affärer, skall han i blanketten utföra inkomstberäkningen för den affär, som kan
anses vara huvudaffär, medan inkomstberäkningen för den eller de övriga affärerna utföres i bilaga till deklarationen.
Överskott å affär, som redovisas i bilaga, utföres därefter å anvisad plats i blanketten, medan underskott i vanlig
ordning utföres med noll (se 11).
15. Hava i bokslut, som ligger till grund för deklarationen, avförts utskylder, debiterad hyra i eget hus eller annan
räkenskapspost, för vilken avdrag ej är medgivet såsom för driftkostnad, skall densamma vid inkomstberäkningen
under C II tilläggas bruttoinkomsten.
16. Avse gjorda avskrivningar eller avsättningar för värdeminskning olika slags tillgångar med väsentligen olika varaktighet,
redogöres härför å sid 8 eller i särskild bilaga.
17. Till ledning för bevillningstaxeringen redogöres i deklarationsblanketten allenast för resultatet av sådan affär, som
jämväl skall taxeras till bevillning å ort, där deklarationen skall avgivas, eller i denna jämte andra orter.
Har någon drivit flera sådana affärer, utföres i blanketten inkomstberäkningen för den affär, som är att anse
såsom huvudaffär, varemot beräkningen för den eller de övriga enligt formulärets anvisningar sker i bilaga till
deklarationen.
För affär, som drivits å annan ort, än där deklarationen skall avgivas, lämnas inkomstberäkningen för taxering
till bevillning i särskild uppgift till ort, där affären i fråga är underkastad sådan taxering.
Vid skattskyldighet inom flera territoriella församlingar i stad sker fördelning såsom beträffande kommun är
stadgat (se 13 § bevillningsförordningen.)
18. Såsom realisationsvinst uppgives vinst å icke yrkesmässig avyttring av fast eller lös egendom, som förvärvats genom
köp eller byte och varit i säljarens ägo, fast egendom under mindre än tio år och lös egendom under mindre än
fem år. Yisar denna inkomstkälla i sin helhet underskott, utföres noll och underskottet får icke avräknas från
annan inkomst eller såsom förlust under allmänna avdrag.
19. För den, som är delägare i flera bolag eller rederier, gäller med avseende å uppgiftsskyldigheten i tillämpliga delar
vad som sägs i 14 och 17 punkterna här ovan angående uppgifter om inkomst av flera affärer. Om redovisning av
underskott: se 11.
20. Svensk medborgare, som icke är i riket mantalsskriven, ävensom utlänning är ej berättigad till avdrag för försäkringspremier
samt äger åtnjuta annat allmänt avdrag, endast för så vitt avdraget hänföi sig till inkomst, för vilken
skatt skall här erläggas, eller till verksamhet, som här utövats.
21. Utskylder, undantag sförmåner och understöd, som utgått i natura ur egendomens avkastning eller eljes från gården
och vilkas värde således icke inräknats i den inkomst, som redovisats under A I), få ej avdragas.
22. Annuitet å lån (t. ex. hypotekslån) får avdragas endast till den del, som motsvarar ränta.
23. För vad som utbetalats till annan såsom bidrag till dennes undervisning eller uppfostran eller eljes på grund av
lagligen åliggande försörjningsplikt eller för vad som utgivits såsom understöd till hemmavarande medlem av
givarens familj äger avdrag icke rum.
24. Sådant avdrag får icke ske, därest icke upplysning lämnas, å vilken verksamhet förlusten uppstått och huru förlusten
beräknats.
25. I redogörelsen skall lämnas upplysning, om det uppgivna värdet beräknats efter taxeringsvärde, brandförsäkringsvärde,
bokfört värde eller annat värde, som i sådant fall uppgives.
26. Om vad med skogs ingångsvärde förstås, se anvisningarna till skatteförordningen l:o) III.
27. Såsom förmögenhet uppgives värdet av tillgångar utöver skulderna såvitt överskottet uppgår till minst 6,000 kronor.
Tillgångarna skola upptagas till sitt saluvärde. Såsom saluvärde å fast egendom anses dess taxeringsvärde. Vissa
rättigheter upptagas till sitt kapitalvärde.
Såsom tillgångar skola icke upptagas: möbler, husgeråd och andra inre lösören, som äro avsedda för skattskyldigs
och hans familjs personliga bruk; konstverk, bok-, konst- och andra därmed jämförliga samlingar, så framt
ej ägaren med dem driver handel eller yrkesmässigt håller dem för allmänheten tillgängliga; kapitalvärdet av undantagsförmåner
och pension eller annan förmån, som åtnjutes på grund av ett förutvarande tjänsteförhältande; rätt
till ränta, avkomst eller annan förmån, som är bestämd att tillgodonjutas för den berättigades livstid, där värdet
av vad han årligen må i sådant avseende åtnjuta understiger 1,000 kronor; rätt till förmögenhet, varav en annan för
närvarande åtnjuter avkastningen.
28. Uppgiften skall upptaga fast egendom, även om uppgiftsskyldig ägt eller brukat densamma endast en del av nästföregående
år, och skall i sådant fall tillika lämnas upplysning, varav framgår, vilken del av året fastigheten vant
i hans ägo eller av honom brukats. Har fastighet nästföregående år icke haft taxeringsvärde sig åsatt, skall den
uppgivas med dess eljes antagliga värde samma år, eventuellt det värde, vartill deklaranten upptagit egendomen
för sin förmögenhetsberäkning. — Sådan innehavare av fast egendom, som i beskattningsavseende är likställd med
ägare (fideikommissarie, kronoåbo, boställshavare, innehavare av avsöndring m. fl.), är skyldig här upptaga den egendom,
han sålunda innehaft.
29. Om arrenderad jordbruksfastighet är kronocgendom, skall detta förhållande särskilt anmärkas.
30. I saknad av exakt kännedom om de förhållanden, som skola uppgivas under punkterna I, V och VI, må ungefärlig
uppgift lämnas.
31. Till kapital räknas såväl aktie- eller lottkapital som ock reservfond, och skola bägge upptagas till belopp, som angivits
i ingående balansräkningen, där de ej under året undergått förändring. I sådant fall bör upplysning lämnas,
efter vilka grunder medelstorleken av kapitalet beräknats.
Skulle det ä blanketten anvisade utrymmet för vissa uppgifter eller upplysningar befinnas vara otillräckligt, må sådana
meddelas i särskild bilaga.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.
15
De hänvisningar till nummer (1, 2, 3 o. s. v.), som
förekomma i detta formulär, hänföra sig till vid fastade
blad, innehållande >Anvisningar för deklarationsblankettens
ifyllande>.
Formulär n:r 1 A.
Deklaration om inkomst och förmögenhet för taxering år 19....... av:
Fullständiga för- och tillnamn:__________________________________________________________________________________________________
Yrke (eller titel och anställning):__________________________________________________________________________________________________________....
vilken, född år 1........., är för innevarende år mantalsskriven i:
Län:----------------------------------------------------------------------------- Stad: ______________________________________________________ Rote:
Socken, köping:.............................................................. Församling (i stad):...........................................
By, gård, hemman och n:r .............................................. Kvarter: _____________________________________________________ n:r
med adressnummer: ______________________
Uppgifterna avse kalenderåret 19..... (räkenskapsåret från den ...................... 19.... till den
A. Inkomst av fast egendom.
I. Inkomst i naturaförmåner enligt ortens pris (se 1):
Anser taxeringsnämnden skattskyldiga uppskattning kär nedan av naturaförmåner för låg, skall nämnden d
plats, som vederbör, utföra det belopp, som 1 ställot för det av skattskyldig angivna ansetts skäligt.
a) förmån av hyresfri bostad (se 2) för mig och min familj (se 3) ......... ram med kök jämte
övriga för mitt hushåll avsedda byggnader och lägenheter, av mig uppskattad till.....
b) förmån av hyresfria lägenheter eller utrymmen för min och min familjs bekvämlighet och
trevnad (t. ex. sommarvilla, gästrum, trädgård, drivhus, stallrum och vagnsbod för hästar
och åkdon, som uteslutande eller huvudsakligen användas till personligt bruk)......
c) saluvärdet av sådana egendomens produkter, ävensom i natura åtnjutna arrenden eller an
nan
avgäld, vilka använts i hushållet eller eljest för min och min familjs räkning (t. ex.
spannmål, potatis, rotfrukter, produkter från trädgård och ladugård, slaktdjur, fjäderfä, bränsle
foder till hästar, som uteslutande eller huvudsakligen använts till personligt bruk m. m.)
vilt och fisk från egendomen o. s. v., av mig uppskattat till...............
d) saluvärdet av sådana egendomens produkter eller beståndsdelar, som använts för nybyggnad,
därunder inbegripen till- och ombyggnad, för tillverkning av möbler eller husgeråd för eget
behov eller för grnndförbättring genom nyodling, torrläggning o. d., av mig uppskattat till
Av taxeringsnämnden beräknad inkomst i naturaförmåner i det fall, att jordbrukare begagnat
sig av rätten att till ledning för inkomstberäkningen lämna upplysningar om vissa faktiska
förhållanden rörande egendomen:...........................
II. Inkomst i penningar (se I och B):
a) arrenden, hyror....................................
b) inkomst genom försäljning (ej realisation) av jordbrukets, ladugårdens och trädgårdens produkter,
produkter av fjäderfä- och biskötsel, alster av hemslöjd, kreatur, vilt och fisk från egendomen
m. in. ävensom genom mejerihantering och annan jordbrukets binäring, som uteslutande
eller huvudsakligen avser förädling av egendomens produkter eller beståndsdelar
c) inkomst genom körslor, uthyrning av dragare, maskiner och annan arbetskraft m. in. . . .
d) inkomst av skogsbruk:
1) köpeskilling för sålt virke och andra skogseffekter (ved, tjära, träkol m. m.)......
2) köpeskilling vid upplåtelse av avverkningsrätt....................
samt 3) vid försäljning av skog, där skogen sålts i samband med fastigheten och vinst å
fastighetsaffären icke skall uppgivas vare sig såsom vinst av yrkesmässig handel med
fastigheter (C II) eller såsom realisationsvinst (C III a): köpeskillingen till så stor del,
som kali anses hava belöpt å själva skogen......................
e) köpeskilling vid försäljning av sten, torv, grus, lera och andra egendomens beståndsdelar även
som
köpeskilling eller avgift för rätt, som upplåtits åt någon att i visst avseende tillgodogöra
sig eller nyttja fast egendom eller del därav (t. ex. sten-, torv-, grus- och lertäkt o. d., jakt,
fiske, rätt att begagna vattenkraft, rätt att framdraga ledningar över egendomen, rätt att
begagna upplags- eller lastageplats o. s. v.).......................
f) frälseränta och annan avgäld..............................
Summa bruttoinkomst
19......)■
Inkomsten har
icke överstigit
Kronor. |
öre. |
.................. |
...... |
| |
...... |
......... ........ |
— |
16
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.
Överförd bruttoinkomst
Avdrag yrkas för följande driftkostnader (se 6):
1. Avlöning till arbetspersonal, som uteslutande eller huvudsakligen använts
för egendomens brukande och skötsel (förvaltare, rättare, statfolk, drängar,
skogvaktare, lejt folk, vice värd, gårdskarl, portvakt o. s. v.) (se 7) . . . .
kr.
2. För
hemmavarande barn över 15 år, som deltagit i arbetet med egen -
domens brukande och skötsel och ej särskilt taxeras för inkomsten härav (se 8)
3. Utgifterna för inlöp av utsäde, foder, gödningsämnen o. d., ävensom av
levande och döda inventarier (se 9)...................
4. Utgifterna för reparation av byggnader.................
5. Avgifterna för försäkring av arbetspersonal, byggnader, förråd och drifts
inventarier,
utgifterna för läkarevård och medicin till arbetspersonal och
kreatursbesättning...........................
6. Arrenden eller andra i penningar utgående avgälder...........
7. Övriga omkostnader (se 10).........................................-......-......-.......—-
Inkomsten har
icke överstigit
Kronor.
Återstående inkomst (se 11)
III. Inkomst av krono- och kyrkotionde eller ersättning därför, som åtnjutits av patronus ecclesige
IT. Behållen inkomst av fast egendom i utlandet.......................
Inkomst under A
B. Inkomst av kapital.
I. Ränteinkomst (ränta å utlånade, i räntebärande obligationer nedlagda eller hos bank, annat
penningförvaltande verk eller enskilda insatta penningar)..................
II. Utdelning å aktier i inländska aktiebolag och lotter i solidariska bankbolag........
III. Utdelning å aktier i utländska bolag...........................
Öre.
Avdrag yrkas för mina utgifter till förvaltningskostnad .
Av detta avdrag belöpa ............... kr. på inkomst under I och III.
Summa
Inkomst under B
I.
C. Inkomst av arbete (i penningar och naturaförmåner).
Inkomst av arbetsanställning, tjänst eller pension:
a) av tjänst, mera varaktig arbetsanställning och stadigvarande uppdrag, efter avdrag för obligatoriska
pensionsavgifter och utgifterna för tjänsten, anställningen och uppdraget (se 2 och 12):
i egenskap av......................................................................-.....-.................................-
II.
b) av tillfällig arbetsanställning efter avdrag av utgifterna för anställningen.........
c) pension, livränta, undantagsförmån..........................
d) periodiskt understöd (se 13)...............................
Inkomst under 0 I
Inkomst av rörelse eller yrke (de s. k. fria yrkena härunder inbegripna).
Undertecknad har inom nedannämnda kommun... drivit:
______________________________i_________________________________kommun____________________________________ län
(rörelsens eller yrkets namn)
Inkomsten av _______________________________________ uppgives sålunda (se 14):
(rörelsens eller yrkets namn)
a) saluvärdet enligt ortens pris av de förnödenheter och varor, som jag ur affären tillgodogjort
mig i hushållet eller eljes för egen eller min familjs räkning...............
b) bruttoinkomst i övrigt (se 15) .
Summa bruttoinkomst under C II
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.
17
Avdrag yrkas för följande driftkostnader (se 6):
Överförd bruttoinkomst under C II
1.
2.
3.
Ränta å lånt rörelsekapital.......................
Värdeminskning å driftsinventarier (se 16)...............
Anskaffningsvärdet å de vid årets början befintliga driftsinventarierna utgjorde
........................kr................
Driftsinventariernas bokförda värde utgjorde: |V^ ......
Avskrivningar för lidna förluster å fordringar ävensom värdeminskning å
andra för stadigvarande bruk avsedda tillgångar än fast egendom och driftsinventarier
(gruva, rätt till stenbrott, ensamrätt t. ex. patent o. d.) (se 16)
Övriga driftkostnader.........................
kr.
Inkomsten har
icke överstigit
Kronor.
(rörelsens eller yrkets namn)
har enligt bilaga n:r
Inkomst (se 11)
lämnat inkomst (se 11) till belopp av . . .
Öre.
Inkomst under C II
Taxeringsvärdet för mig tillhörig, i...............rörelsen (se 17) använd annan
fastighet utgjorde .................. kr. 5 / härå utgör.............kr................
I nämnda rörelse (se 17) har jag använt produkter och beståndsdelar från
egen fastighet till värde i oförädlat skick (värde på rot, råämnesvärde) av . . » ---------------
Summa kr.
Efter avdrag för detta belopp från här ovan utförd inkomst för ifrågavarande rörelse
kr. _______________ har min bevillningspliktiga inkomst av samma rörelse utgjort . . .
att bevillningstaxeras:
kr.
i denna
kommun .
kr.
III.
Inkomst av icke yrkesmässig verksamhet och tillfälliga inkomster:
a) realisationsvinst, efter avdrag för förlust under samma år å likartad affär (se 18).....
b) inkomst av tillfälliga uppdrag såsom boutredning, uppdrag att försälja fastighet eller att
förrätta auktion, allt för såvitt uppdragen ej äro att hänföra till tjänsteuppdrag (C I a)
eller yrkesmässig verksamhet såsom t. ex. advokatyrket (C II), royalty o. d., lotterivinst
och övrig inkomst av tillfällig art, som ej skall annorstädes i blanketten uppgivas . . . .
Inkomst under C III
D. Inkomst, som undertecknad förvärrat såsom delägare i enkelt bolag, vanligt
handelsbolag, kommanditbolag eller rederi, som ej är aktiebolag.
Under året har jag varit delägare för ........................ i...................................................
(andelens storlek) (bolagets eller rederiets namn)
_____________________________________ hela inkomst (se 19) utgjorde:
(bolagets eller rederiets namn)
av fast egendom här i riket..........................kr................
av utdelning å aktier i inländska aktiebolag och lotter i solidariska bankbolag . . » ...............
i övrigt....................................» ........,......
Summa kr...............
därav på min andel belöper (se 11).............................
Enligt bilaga n:r .... beräknad inkomst (se 11) såsom delägare i..........................................
(bolagets eller rederiets namn)
Inkomst under I)
Till ledning för bevillning staxering av min inkomst från .................................................—
(bolagets eller rederiets namn)
meddelas, att dess hela bevillningspliktiga inkomst inom denna kommun utgjorde . . ............... kr.
Härav belöper på min andel (se 19) . .
____ kr.
Sa mm anf attn ing.
Inkomst under Å . .
» > B . .
» » Cl.
» » C II
» » C III
> » I) . .
Sammanräknad inkomst
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 sand. 175 käft. {Nr 232.) 4
18
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.
Överförd sammanräknad inkomst
Allmänna avdrag: (se 20).
Från den sammanräknade inkomsten yrkas avdrag för följande utgifter och lidna förluster:
1. För utskylder med undantag av kronoutskylder (se 21)..........kr. ...............
2. För ränta å annan gäld än som under C II beräknats såsom lånt rörelsekapital
(se 22).............................» ...............
3. För undantagsförmåner (se 21) till.......................................................... » ...............
4. För periodiskt understöd och andra periodiska utbetalningar (testamentslegat,
pension, livränta, underhåll till frånskild make o. s. v.), som grunda sig på
åtagande eller annan förpliktelse och icke innefatta kapitalavbetalning av
skuld (se 21 och 23), utgivet till .......................................................... »
(mottagarens namn)
5. För förlust, som särskild inkomstkälla, oavsett sådan värdeminskning, som
här nedan sägs, i sin helhet utvisar och som ej är att hänföra till kapitalförlust
(se 24): förlust å________________________________________________________________________ »
6. För försäkringspremier och andra avgifter, som utbetalts för min och min
hustrus livförsäkring, livränte-, kapital- och olycksfalls- eller sjukförsäkring
ävensom för pupillförsäkring, minskade med under året uppburen vinstandel.
(Avdraget får icke överstiga 200 kronor)................»
Särskilda yrkanden om avdrag för värdeminskning.
För att avdragen skola medgivas, skall nöjaktig utredning om deras befogenhet lämnas.
Under åberopande av redogörelsen å sid. 8 hemställes, att vid inkomstberäkniugen avdrag medgives
för under året liden värdeminskning:
1. genom slitning av mig tillhöriga ''byggnader med ett sammanlagt
värde (se 25) av............... kr....................med kr................
2. genom avverkning eller försäljning av skog (minskning i skogs ingångsvärde)
(se 26) med............................ . ■ > ---------------
Summa avdrag
Summa återstående inkomst (underskott utföres med noll)
E. Förmögenhet.
Min förmögenhet (se 27) vid årets utgång översteg icke:
a) såsom delägare i de under JD uppgivna bolag (rederi).........kr. ---------------
b) i övrigt...............................» ---------------
Hemmavarande omyndiga, ej särskilt skattskyldiga barns förmögenhet översteg icke » ---------------
Summa kr________________
och utgör 1/60 härav.....................................
(Ifylles ej i uppgift av bolag eller rederi.)
Summa att taxera till inkomst- och förmögenhetsskatt
Inkomsten kar
icke överstigit
Kronor. |
Öre. |
Antalet av mig på grund av försörjningsplikt underhållna barn, vilkas ålder vid ingången av innevarande år understeg
15 år, utgjorde _______ (Den lindring i skatteplikt, som under form av nedsättning i taxerat belopp må tillkomma skatt
skyldig
för barn, bestämmes av taxeringsmyndigheten. Något avdrag härför får således icke göras i deklarationen.)
I enlighet med ovanstående uppgifter och Bär skilda bilagor uppgiver jag för bevillningstaxeringen inom denna
kommun följande inkomst:
1. Av kapital: krono- och kyrkotionde (enligt A III).............kr...................
ränteinkomst (enligt BI) . .................. » ------------------
utdelning å aktier i utländska bolag (enligt B III)....... » ----- kr.
Avgå: förvaltningskostnad (enligt inramad uppgift under B)......kr. ------------------
ränta å gäld (enligt Allmänna avdrag 2)........... » __________________ __________________ »
Återstående inkomst under 1 (underskott utföres med noll) ------------------ kr.
2. Av arbetsanställning, tjänst eller pension (enligt Cl)....................................... s
3. Av rörelse, yrke eller eljes:
a) av kronoarrende inom denna kommun: fastighetens taxeringsvärde ---------------kr., 6 % därav . ------------------ kr.
b) av fast egendom i utlandet (enligt A IV)........................................... »
c) beviliningspliktig inkomst av rörelse eller yrke inom denna kommun (enligt inramad uppgift
under C II eller bilaga till C II)............................................... »
d) inkomst enligt C III.................................................... *
e) andel i bolags eller rederis bevillningspliktiga inkomst (enligt inramad uppgift under D eller
bilaga till D)..................................... • ------------------- *
Sammanlagd beviliningspliktig inkomst inom denna kommun (1, 2 och 3) ........ kr.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition ''Nr 232.
19
Uppgift angående fast egendom.
Undertecknad har att för nästföregående år uppgiva nedannämnda fastigheter (se 28):
Namn, nummer, mantal, kvarter och nummer, eller annan beteckning. Socken, stad. Taxeringsvärde.
l:o) jordbruksfastighet (se 29):
ägt, brukat--------------------------------------------------------------------------- i ---------------------------------------- ----------------------
ägt, brukat ______________________________________________________---------------------- i ---------------------------------------—......-................
ägt, brukat ...... ........... ................,...........----------------------- i .........................................................- —
2:o) annan fastighet:
____________________________________________________________________ i ......................................-........................... »
___________ i »
lägenheten ......... i *
å jordbruksfastighet befintlig byggnad, som har sig åsatt eller skall åsättas särskilt taxeringsvärde:
____________ i »
frälseränta av........................................................................ i ------------------------ ------------------------------------------ *
Särskild uppgift beträffa ml o jordbruksfastighet, för vilken inkomst i naturaförmåner icke
uppgivits under A I här ovan (se so.)
I. Arealen utgjorde i hektar: åker ..............., äng ..............., skogs- och betesmark ................
II. Till min familj hörande personer, som helt eller delvis voro för sin utkomst beroende af egendomens avkastning,
utgjorde, mig inberäknad, ......... personer.
III. Min lostacl bestod av _________ rum och kök. Bostadshusens brandförsäkringsvärde utgjorde .................. kr.
IV. Kreatursbesättningen utgjorde i medeltal: ........ hästar (därav ------- unghästar och ....... föl), ------- kor, ------- andra
nötkreatur, _________ får, ......... getter, ......... svin, ........ höns och annat fjäderfä, --------- bisamhällen.
V. Utsäde och skörd i vikt, hektoliter eller annat mått, som för orten är brukligt:
Yete............ Råg............ Korn............ Havre........... Blandsäd .......... Ärter bönor och vicker |
Utsäde. |
Skörd. |
Sockerbetor......... Andra rotfrukter....... Hö............. Halm............ Andra växtslag: |
Skörd. |
------------------- |
-..................... |
........................ |
||
Potatis........... |
VI. Av gårdens produkter har i det egna hushållet förbrukats:
Särskild uppgift av aktiebolag och solidariskt bankbolag.
Bolagets kapital (se 31) eller, om detsamma undergått förändring, dess medelstorlek under året utgjorde
kr., och utgör alltså bolagets här ovan deklarerade inkomst ............... procent av kapitalet.
20
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.
Särskilda upplysningar.
(Angående
deklarationen.)
värdeminskning å byggnader och minskning i skogs ingångsvärde eller för fullständigande i övrigt av
Att jag under Aret icke åtnjutit annan inkomst eller käft förmögenhet till liögro belopp, än bär ovan
uppgivits, samt att jag efter bästa förstånd meddelat de lämnade uppgifterna, bekräftas på heder och samvete
......................................................... den ....................................... 19.........
Namn: ...................................................................... Gift kvinna skall dessutom här anteckna:
Yrke eller titel: ...................................................... ... Mannens namn:............................................................
Nationalitet:................................................................. » yrke eller titel: ..............................................
(ifylles icke för svensk medborgare)
Postadress: ................................................................... » nationalitet:.............................................. ...
(ifylles icke för svensk medborgare)
Taxeringsnämndens beslut.
(Ifylles icke å uppgift, som till ledning vid delägarnas taxering lämnats av bolag eller rederi.)
Taxeringsnämnden har deklarationen taxerat den skattskyldiges inkomst:
med frångående av J °
I. Till bevillning för inkomst inom denna kommun:
av kapital.......................................
av arbetsanställning, tjänst eller pension........................
av rörelse, yrke eller eljes, inberäkna! inkomst från bolag eller rederi..........
II. Till inkomst- och förmögenhetsskatt.............................
kr.
Skäl för avvikelse från deklarationen.
21
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.
De hänvisningar till nummer (1, 2, S o. s. v.), som Formulär HT 1 B.
förekomma i detta formulär, hänföra sig till de a sill. 4
upptagna >Anvisningar för deklarationsblanket- »Mindre formuläret» att användas av sådana
tens ifyllande>. husägare, räntetagare, löntagare och arbetare,
som icke hava att uppgiva inkomst av jordbruksfastighet
här i riket eller av rörelse eller
yrke eller i enkelt bolag, vanligt handelsbolag,
kommanditbolag eller rederi.
Deklaration om iäskomst och förmögenhet för taxering är 19........ av;
Fullständiga för- och tillnamn:..........................................................................
Yrke (eller titel och anställning):.......................................................................
vilken, född år 1__________, är för innevarande år mantalsskriven i:
Län: .............................................................................. Stad:.....................
Socken, köping: ................................................................ Församling (i stad):
By, gård, hemman och n:r ................................................ Kvarter:................
med adressnrr......
Bote:
n:r
Uppgifterna avse kalenderåret 19.
II.
A. Inkomst av fast egendom.
Inkomst i naturaförmåner enligt ortens pris:
Anser taxoringsnämnden skattskyldigs uppskattning bär nedan av naturaförmåner för låg, skall nämnden å
plats, som vederbör, utföra det belopp, som i stället för det av skattskyldig angivna ansetts skäligt.
a) förmån av hyresfri bostad (se 1) för mig och min familj (se 2) ......... rum med kök jämte
övriga för mitt hushåll avsedda byggnader och lägenheter, av mig uppskattad till.....
b) förmån av hyresfria lägenheter eller utrymmen för min och min familjs bekvämlighet och
trevnad (t. ex. sommarvilla, gästrum, trädgård, drivhus, stallrum och vagnsbod), ävensom
övriga naturaförmåner, vilka tillgodogjorts i hushållet eller eljest för min och min familjs
räkning, m. m., av mig uppskattade till.........................
Inkomst i penningar:
a) hyror.........................................
b) övrig inkomst, t. ex. genom försäljning av trädgårdsprodukter..............
Inkomsten bar
Icke överstigit
Kronor.
Öre.
Avdrag yrkas för följande driftkostnader (se 3):
1. Avlöning till vice värd, gårdskarl, portvakt o. s. v. (se 4).......kr.
S. Utgifterna för reparation av byggnader................j>
3. Avgifterna för vattenförbrukning, renhållning och belysning m. m., som
jag måst i min egenskap av fastighetsägare vidkännas, samt övriga omkostnader
..............................»
Stimma
in.
il
in.
Återstående inkomst (se 5)
Behållen inkomst av fast egendom i utlandet......................
Inkomst under Å
B. Inkomst av kapital.
Ränteinkomst (ränta å utlånade, i räntebärande obligationer nedlagda eller hos bank, annat
penningförvaltande verk eller enskilda insatta penningar)..................
Utdelning å aktier i inländska aktiebolag och lotter i solidariska bankbolag.......
Utdelning å aktier i utländska bolag...........................
Summa
Avdrag yrkas för mina utgifter till förvaltningskostnad..................
Av detta avdrag belöpa ............... kr. på inkomst under I och III.
Inko lust under B
C. Inkomst av arbete (i penningar och naturaförmåner).
Inkomst av arbetsanställning, tjänst eller pension:
a) av tjänst, mera varaktig arbetsanställning och stadigvarande uppdrag, efter avdrag för obligatoriska
pensionsavgifter och utgifterna för tjänsten, anställningen och uppdraget (se 6):
i egenskap av ..............................................................................................................
b) av tillfällig arbetsanställning efter avdrag av utgifterna för anställningen........
c) pension, livränta, undantagsförmån...........................
d) periodiskt understöd (se 7)..............................
Inkomst under C I
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 saml. 115 käft. (Nr 232.) 5
22
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.
III.
(C II här utesluten, enär den, som haft inkomst av rörelse eller yrke, icke får använda detta formulär.)
Inkomst av icke yrkesmässig verksamhet och tillfälliga inkomster:
a) realisationsvinst, efter avdrag för förlust under samma år å likartad affär (se 8).....
b) inkomst av tillfälliga uppdrag, såsom boutredning, uppdrag att försälja fastighet eller att
förrätta auktion, allt för såvitt uppdragen ej äro att hänföra till tjänsteuppdrag (C I a)
eller yrkesmässig verksamhet (C II), royalty o. d., lotterivinst och övrig inkomst av tillfällig
art, som ej skall annorstädes i blanketten uppgivas...................
Inkomst under C III
Sammanfattning.
Inkomst under A . .
* » B . .
, » C I .
» » C III
Sammanräknad inkomst
1.
2.
3.
4.
Allmänna avdrag (se 9).
För utslcylder med undantag av kronoutskylder..............
För ränta å gäld (se 10)........................
För periodiskt understöd och andra periodiska utbetalningar (testamentslegat,
pension, livränta, underhåll till frånskild make o. s. v.), som grunda sig på
åtagande eller annan förpliktelse och icke innefatta kapitalavbetalning av
skuld (se 11), utgivet till .....................................................................
(mottagarens namn)
För förlust under A, oafsett sådan värdeminskning, som här nedan sägs,
såvitt förlusten ej är att hänföra till kapitalförlust (se 12)........
För försäkringspremier och andra avgifter, som utbetalts för min och min
hustrus livförsäkring, livränte-, kapital- och olycksfalls- eller sjukförsäkring
ävensom för pupillförsäkring, minskade med under året uppburen vinstandel.
(Avdraget får icke överstiga 200 kronor)................
Inkomsten kar
icke överstigit
Kronor.
Ore. I
kr.
Särskilt yrkande om avdrag för värdeminskning.
För att avdraget må medgivas, skall nöjaktig utredning om dess befogenhet lämnas.
Under åberopande av redogörelsen å sid. 3 hemställes, att vid inkomstberäkningen avdrag medgives
för under året liden värdeminskning genom slitning av mig tillhöriga byggnader med ett
sammanlagt värde (se 13) av............... kr.......................med kr.
Summa avdrag
Summa återstående inkomst (underskott utföres med noll)
D. Förmögenhet.
Min förmögenhet (se 14) vid årets utgång översteg icke ..........kr...................
Hemmavarande omyndiga, ej särskilt skattskyldiga barns förmögenhet översteg
icke............................,......* ..................
Summa kr...................
och utgör 1/60 härav
Summa att taxera till inkomst- och förmögenhetsskatt
Antalet av mig på grund av försörjningsplikt underhållna barn, vilkas ålder vid ingången av innevarande år understeg
15 år, utgjorde ....... (Den lindring i skatteplikt, som under form av nedsättning i taxerat belopp må tillkomma
skattskyldig för barn, bestämmes av taxeringsmyndigheten. Något avdrag härför får således icke göras i deklarationen.)
I enlighet med ovanstående uppgifter uppgiver jag för bevillningstaxeringen följande inkomst:
1. Av kapital: ränteinkomst (enligt BI).................kr...................
utdelning å aktier i utländska bolag (enligt B III) . . . . . » .................. .................. kr.
Avgå: förvaltningskostnad (enligt inramad uppgift under B) . . . kr. ------------------
ränta å gäld (enligt Allmänna afdrag 2)......... . » ------------------ ------------------ »
Återstående inkomst under 1 (underskott utföres med noll) ------------------ kr.
2. Av arbetsanställning, tjänst eller pension (enligt Cl)................................... »
3. Av fast egendom i utlandet (enligt A III) . ............................—......... *
4. I övrigt (enligt C III)............................... • ------------------ *
Sammanlagd bevillningspliktig inkomst .................. kr.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.
23
Uppgift angående fast egendom (annan fastighet än jordbruksfastighet).
Undertecknad bär under nästföregående år ägt nedannämnda fastigheter (se 15):
Kvarter och nummer eller annan beteckning. Stad, socken. Taxeringsvärde.
lägenheten.
1
i
i
kr.
»
Särskilda upplysningar.
(Angående värdeminskning å byggnader eller för fullständigande i övrigt av deklarationen.)
Att jag under året icke åtnjutit annan inkomst eller haft förmögenhet till högre belopp, än här ovan
uppgivits, samt att jag efter bästa förstånd meddelat de lämnade uppgifterna, bekräftas på heder och samvete
.......... .................. ........................ den .................................... 19.........
Namn: ........................................................................ Grift kvinna skall dessutom här anteckna.
Yrke eller titel: .......................................................... Mannens namn:..........................................................
Nationalitet:________________________________________________________________ » yrke eller titel:.............................................
(ifylles icke för svensk medborgare)
Postadress:.................................................................. » nationalitet:.................................................
(ifylles icke för svensk medborgare)
Taxeringsnämndens beslut.
Taxeringsnämnden har * enlighet med deklarationen taxerat den skattskyldiges inkomst:
med irangaende av jo
I. Till bevillning för inkomst:
av kapital.....................................
av arbetsanställning, tjänst eller pension......................
av rörelse, yrke eller eljes.............................
IT.. Till inkomst- och förmögenhetsskatt...........................
kr.
Skål för avvikelse från deklarationen.
24
Kungl. Maj:ts nåd. ''proposition Nr 232.
Anvisningar för deklarationsblankettens ifyllande.
Deklaration skall för en var upptaga inkomst och förmögenhet, för vilken han är underkastad beskattning här i
riket, samt angiva inkomsten nästföregående år, ävensom förmögenheten vid utgången av näst föregående år.
Skyldighet att avgiva deklaration åligger utan anmaning skattskyldig, som nästföregående år varit taxerad till
inkomst- och förmögenhetsskatt eller ock samma år antingen åtnjutit minst 800 kronors inkomst av beskaffenhet att böra
taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt eller vid nämnda års utgång ägt förmögenhet till värde av minst 6,000 kronor.
Efter anmaning vare även en var annan skyldig att avgiva deklaration.
Gift man skall uppgiva även hustruns inkomst och förmögenhet. Har hustrun haft inkomst eller förmögenhet, som
rättsligen varit undantagen från mannens förvaltning, skall hustrun själv eller god man för henne avgiva deklaration
angående denna.
Den, som ej är svensk medborgare, skall uppgiva sin nationalitet.
Deklaration, som skall avgivas utan anmaning, skall vara avlämnad före den 1 mars.
Avlämnas ej deklaration inom behörig tid, vare den skattskyldige förlustig rätten att överklaga taxering, för
vilken deklarationen skolat ligga till grund.
Har någon i deklaration eller uppgift mot bättre vetande uteslutit eller till för lågt belopp upptagit inkomst eller
förmögenhet, böte från och med 25 till och med 1,000 kronor. Om genom det oriktiga meddelandet föranletts, att skattskyldig
icke blivit taxerad eller blivit för lågt taxerad, kunna böterna förhöjas utöver sistnämnda belopp, dock högst
med fem gånger det skattebelopp, som genom det svikliga förfarandet undandragits.
Deklaration eller här omförmäld uppgift avlämnas eller insändes på den uppgiftspliktiges eget äventyr i betalt brev
med allmänna posten antingen till ordföranden i taxeringsnämnden eller ock i Stockholm till överståthållarämbetet och i
övriga orter till Kungl. Majtts befallningshavande i det län, magistraten i den stad eller kronofogden i det fögderi, där
den skattskyldiga är mantalsskriven eller taxeringen eljes anses skola äga ruin.
Eu var, som önskar upplysning rörande beskaffenheten av honom åliggande uppgiftsskyldighet eller sättet för dess
fullgörande, äger att för sådant ändamål hänvända sig till ordföranden i vederbörande taxeringsnämnd.
1. Bostadsförmån för tjänstinnehavare uppgives under C I a). Enahanda gäller i tillämpliga delar om övriga naturaförmåner.
2. Till skattskyldigs familj räknas även sådana tjänare, som uteslutande eller huvudsakligen äro anställda för personlig
uppassning (hushållerska, kokerska, hus- och kammarjungfru, köksa, betjänt, chaufför, kusk o. d.).
3. Såsom driftkostnader få ej räknas utskylder, värdet av eget arbete (t. ex. beräknad egen avlöning), ränta å eget i
egendomen nedlagt kapital, kapitalavbetalning av skuld, utgifter för fast egendoms förbättring genom nybyggnad,
om- eller tillbyggnad eller grundförbättringar, samt värdeminskning å byggnader, ej heller ur avkastningen eller
eljes från gården direkt bestridda underhållsutgifter.
4-. Avlöning i naturaförmåner från fastigheten t. ex. hyresfri bostad för portvakt, trädgårdsmästare eller gårdskarl, får
ej avdragas.
5. Ger inkomstberäkningen underskott till resultat, utföres noll, och underskottet avdrages, försåvitt det ej utgör
kapitalförlust, såsom förlust under allmänna avdrag.
6. Av staten anvisad ersättning till bestridande av särskild med tjänst eller uppdrag förenad kostnad skall icke uppgivas.
_ Däcker icke särskilt anvisad kostnadsersättning, må, vare sig ersättningen anvisats av staten eller annan, vad
för ändamålet ytterligare åtgått icke avdragas. För att få avdragas skola utgifterna självfallet vara verkliga och
således icke blott beräknade, t. ex. enligt resereglemente.
7. Yad någon erhållit såsom bidrag till sin undervisning eller uppfostran eller eljes på grund av givaren lagligen
åliggande försörjningsplikt, så ock vad hemmavarande medlem av givarens familj uppburit såsom understöd uppgives
icke.
8. Såsom realisationsvinst uppgives vinst å icke yrkesmässig avyttring av fast eller lös egendom, som förvärvats genom
köp eller byte och varit i säljarens ägo, fast egendom under mindre än tio år och lös egendom under mindre än fem
år. Visar denna inkomstkälla i sin helhet underskott, utföres noll och underskottet får icke avräknas från annan
inkomst eller såsom förlust under allmänna avdrag.
9. Svensk medborgare, som icke är i riket mantalsskriven, ävensom utlänning är ej berättigad till avdrag för försäkringspremier
samt äger åtnjuta annat allmänt avdrag endast för så vitt avdraget hänför sig till inkomst, för vilken
skatt skall här erläggas, eller till verksamhet, som här utövas.
10. Annuitet å lån (t. ex. hypotekslån) får avdragas endast till den del, som motsvarar ränta.
11. För vad som utbetalats till annan såsom bidrag till dennes undervisning eller uppfostran eller eljes på grund av
lagligen åliggande försörjningsplikt eller för vad som utgivits såsom understöd till hemmavarande medlem av givarens
familj äger avdrag icke rum.
12. Sådant avdrag får icke ske, därest icke upplysning lämnas, å vilken fastighet förlusten uppstått och huru förlusten
I)6räkii9)ts
13. I redogörelsen skall lämnas upplysning, om det uppgivna värdet beräknats efter taxeringsvärde, brandförsäkringsvärde,
bokfört värde eller annat värde, som i sådant fall uppgives.
14. Såsom förmögenhet uppgives värdet av tillgångar utöver skulderna, såvitt överskottet uppgår till minst 6,000 kronor.
Tillgångarna skola upptagas till sitt saluvärde. Såsom saluvärde å fast egendom anses dess taxeringsvärde. Vissa
rättigheter upptagas till sitt kapitalvärde. Såsom tillgångar skola icke upptagas: möbler, husgeråd och andra inre
lösören, som äro avsedda för skattskyldigs och hans familjs personliga bruk; konstverk, bok-, konst- och andra därmed
jämförliga samlingar, så framt ej ägaren med dem driver handel eller yrkesmässigt håller dem för allmänheten
tillgängliga; kapitalvärdet av undantagsförmåner och pension eller annan förmån, som åtnjutes på grund av ett
förutvarande tjänsteförhållande; rätt till ränta, avkomst eller annan förmån, som är bestämd att tillgodonjutas för
den berättigades livstid, där värdet av vad han årligen må i sådant avseende åtnjuta understiger 1,000 kronor: rätt
till förmögenhet, varav en annan för närvarande åtnjuter avkastningen.
15. Uppgiften skall upptaga fast egendom, även om uppgiftsskyldig ägt densamma endast en del av nästföregående år,
och skall i sådant fall tillika lämnas upplysning, varav framgår, vilken del av året fastigheten varit i hans ägo.
Har fastighet nästföregående år icke haft taxeringsvärde sig åsatt, skall den uppgivas med dess eljes antagliga värde
samma år, eventuellt det värde, vartill deklaranten upptagit egendomen för sin förmögenhetsberäkning. — Sådan
innehavare av fast egendom, som i beskattningsavseende är likställd med ägare (fideikommissarie, boställshavare),
är skyldig här upptaga den egendom, han sålunda innehaft.
Skulle det å blanketten anvisade utrymmet för vissa uppgifter eller upplysningar befinnas vara otillräckligt, må sådana
meddelas i särskild bilaga.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.
25
socken.
stad. Formulär ]$[:r 2.
Undertecknad har under nästföregående år brukat följande fasta
egendom, nämligen:
Jordbruksfastighet
Egendomens |
Areal i hektar |
Ärligt arrende eller hyra för utarrende- rad egendom. |
t» W CD OD m ® cd pr Hts 1z! o: P-2 tJ < ä |
Taxeringsvärde3 |
Byggnaders brandförsäkringsvärde |
Anteckningar |
||||
Namn |
Nummer |
Mantal eller annan beteck- ning |
åker |
äng |
skogs- och betesmark |
|||||
Kr. |
||||||||||
annan fastighet
Egendomens |
Markens areal |
Årlig hyra för |
Hyresvärdet |
Köpeskilling |
Taxeringsvärde 3 |
Byggnaders brandförsäkrings- värde |
Anteckningar |
||
Beskaffenhet |
Kvarter |
Nummer |
|||||||
1 inberäkna! hyresvärdet å outhyrda eller hyresfritt upplåtna lägenheter.
2 i anteckningskolumnen angives tiden för förvärvet, varjämte upplysning meddelas,
huruvida egendomen efter förvärvet varit föremål för om- eller nybyggnad eller annan dylik
förändring.
8 om taxeringsvärdet ej kan uppgivas, bör underrättelse därom meddelas i anteckningskolumnen.
N. N. den _____________________________
N. N.
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 175 käft. (Nr 232.) 6
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.
55
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 23 februari
1912.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Staaef,
Statsråden: Petersson,
ScHOTTE,
Berg,
Bergström,
friherre Adelswärd,
Petrén
Stenström,
Larsson,
Sandström.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet friherre Adelswärd anförde:
Genom cirkulärskrivelse den 19 maj 1911 anbefalldes Eders Kungl.
Maj:ts befallningshavande i länen att inkomma med en efter vederbörande
ordförandes i taxeringsnämnderna hörande avgiven redogörelse för det
ungefärliga resultatet av nämnda års taxeringar, särskilt vad anginge
inkomst av fast egendom, sådant detta resultat tedde sig vid jämförelse
med nästföregående års resultat. Tillika skulle lämnas upplysning om de
erfarenheter av mera anmärkningsvärd beskaffenhet, till vilka de nya
skatteförordningarna vid tillämpning givit anledning, och borde dessutom
framhållas de önskemål med avseende å taxeringsarbetets underlättande
56
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.
och främjandet av ett tillfredsställande taxeringsresultat, som betingades
av de vunna erfarenheterna.
Någon genomförd statistisk bearbetning av de med anledning härav
inkomna uppgifterna har ännu ej hunnit komma till stånd, men en inom
departementet gjord siffersammanställning ger vid handen en ökning i direkt
statsskatt år 1911 i jämförelse med de båda närmast föregående åren,
nämligen i förhållande till 1909 något över 3V2 million och i förhållande
till 1910 något över 1,800,000 kronor. Denna ökning är utan tvivel att
huvudsakligen tillskriva den nytillkomna förmögenhetsbeskattningen. För
icke mindre än 16 län redovisas emellertid en minskning i det samfällda
taxeringsresultatet, som för vissa län, t. ex. Blekinge, Hallands, Skaraborgs,
Västerbottens och Norrbottens län, uppgår till avsevärda belopp. Och att
denna minskning bör ha sin orsak företrädesvis i ett minskat skatteutbyte
från den fasta egendomen, därom råder i de avgivna yttrandena full samstämmighet.
Likaledes råder enighet därom att såsom väsentliga anledningar
till detta resultat äro därjämte att anse dels vissa av de materiella
bestämmelserna såsom att skattskyldigheten för inkomst inträder först vid
en inkomstsiffra av 800 kronor ävensom den vidsträckta avdragsrätten
vad angår såväl inkomstberäkning som skatteplikt och dels samt förnämligast
svårigheten för jordbrukarne att komma till rätta med sin uppgiftsplikt.
Efter att hava i korthet berört huvudsynpunkterna i de inkomna
yttrandena, anförde föredragande departementschefen vidare:
Att erinringarna beträffande det nya systemets verkningar och sätt
att fungera företrädesvis skulle komma att samlas kring taxeringen av
jordbruksnäringen och i allmänhet inkomsten av fast egendom var att förvänta.
På detta område var ju reformen alltigenom eij verklig nyhet och
det framstod från början klart, att lagtillämpningen här i långt högre
grad än annorstädes skulle komma i konflikt med invända föreställningssätt
om vad som rätteligen bör anses såsom inkomst eller icke. Härtill
kommer att, då de mindre jordbrukarna i allmänhet icke fört anteckningar
om inkomster och utgifter, det för dem var mycket svårt att lämna de
uppgifter till ledning vid sin taxering, som enligt deklarationsformuläret i dess
nuvarande uppställning av dem fordrades, en omständighet, som gjort att taxeringsmyndigheterna
haft ett mycket otillfredsställande underlag för taxeringen.
Detta förhållande oavsett, möta ju också alldeles särskilda svårigheter att rätt
beräkna inkomst av jordbruk, beroende därav att eu så stor del av denna inkomst
utgår in natura, likasom å andra sidan en avsevärd del av utgifterna
för driften bestrides direkt ur avkastningen.
Kungi. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.
57
En helt annan sak, som emellertid lätt undanskymmer det rätta
förhållandet, är, att vid jordbruk med ordnad bokföring jordbrukare, som
redovisar hela skörden såsom inkomst, naturligtvis också äger att å utgiftssidan
“redovisa avlöningen in natura. Härigenom utjämnas endast resp. inkomst-
och utgiftsposter och något avdrag i skatteteknisk mening kommer
således icke till stånd. Eu annan omständighet, som också påkallar beaktande
vid inkomstberäkningen, men lätt missförstås, är, att produkter eller
beståndsdelar från egendomen, som användas till nybyggnad eller grundförbättringar,
ävenledes representera inkomst för jordbrukaren, likasom
förhållandet är enahanda med t. ex. bränsle eller annat, som tillgodogöres
för jordbrukarens eget behov, d. v. s. vad skattelagstiftningen hänför
under begreppet egna levnadskostnader.
Då jag finner de grunder för inkomstberäkningen beträffande fast
egendom riktiga, som skatteförordningen upptager och de till densamma
fogade anvisningarna avse att närmare utveckla, saknar jag anledning
att härutinnan föreslå någon ändring. Möjligt är, att med hänsyn till
förnyade och fördjupade erfarenheter på beskattningsområdet i fråga en
eller annan ändring jämväl av de materiella bestämmelserna kan komma
att visa sig önsklig. Icke heller finner jag oantagligt, att anvisningarna
till skatteförordningen med fördel skulle kunna i åtskilliga avseenden av
vikt ytterligare fullständigas och preciseras. Men att redan nu med den
dock jämförelsevis ringa erfarenhet, som står till buds, skrida till en
revision av själva författningsbestämmelserna i mer eller mindre konstitutiva
delar finner jag icke påkallat. Vad de i sådan syftning framkomna
uttalandena innehålla har jag förty ansett icke nu böra komma
under övervägande. Däremot måste jag finna angeläget, att i ett annat
avseende av långt större praktisk räckvidd snarast möjligt rådes bot på överklagade
missförhållanden. Jag syftar med detta på deklarationsformulären
och de delar av uppgiftsförfarandet, för vilka dessa äro av betydelse. Vid
utarbetandet av deklarationsformulär måste, särskilt med avseende å den
stora grupp skattskyldiga, som utgöres av mindre jordbrukare, hänsyn tagas
till det ostridiga förhållande, att dessa skattskyldiga, icke i någon nämnvärd
omfattning hava ordnad bokföring eller ens föra några anteckningar
om inkomster och utgifter, vilka sätta dem i stånd att uppgiva sin behållna
inkomst i en totalsumma. Däremot kan det förutsättas, att de hava
möjlighet att redogöra för sina inkomster och utgifter av olika slag, om
tillfälle beredes dem att lämna sådana detalj uppgifter. Det synes mig
önskvärt, att deklarationsformulären affattas så, att denna möjlighet står
dem öppen och att deras uppgiftsplikt i första hand begränsas till sådana
primäruppgifter. Vad vidare beträffar själva inkomstberäkningen, är
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 175 Käft. (Nr 232.) 7
58
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.
denna, såsom jag redan antytt en nog så invecklad procedur, som förutsätter
dels kännedom om skattelagarnas bestämmelser i fråga, å ena
sidan, om vad som är att anse såsom inkomst, och å andra sidan om
de avdrag från inkomsten, som vid taxeringen äro tillåtna, dels en rätt
tillämpning av nämnda bestämmelser. Det kan uppenbarligen under sådana
förhållanden icke i obegränsad omfattning anförtros åt personer, vilka
icke besitta större kunskaper på beskattningsområdet än det stora flertalet
jordbrukare, och som sakna förmåga eller misstro sin förmåga att verkställa
en riktig bokföring av egna inkomster och utgifter, att själfständigt
och okontrollerat utföra inkomstberäkningen. Deklarationsformulären måste
således, synes det mig, hava sådan uppställning, att dessa mindre kunniga
skattskyldiga i dem finna alla de anvisningar, som de behöva för ett rätt
fullgörande av deklarationsplikten, och kunna på anvisade platser ifylla de
uppgifter av allehanda slag, som behöva sammanställas för att den beskattningsbara
inkomsten skall komma till synes. Om resultatet skall bliva
riktigt, måste schemat för sammanställningen meddelas i formuläret och
den uppgiftspliktiges befattning i möjligaste mån begränsas till ett blott
mekaniskt ifyllande av de siffror, vilka han finner riktiga med avseende
å varje för sig upptagen inkomst- eller utgiftsgrupp, samt till en sammanräkning
av de införda beloppen.
Av den redogörelse jag lämnat och nu går att närmare utföra torde hava
framgått, att hur meningarna än må hava skiftat i övriga frågor av större eller
mindre vikt, endast en mening råder därom, att de nu gällande deklarationsformulären
icke varit tillräckligt vägledande för en riktig beräkning av inkomsten.
Och detta i de båda riktningar, som här naturligen påkalla beaktande, nämligen
dels i fråga om vad som bör uppgivas såsom inkomst d. v. s. bruttointäkterna
och dels beträffande avdragsrätten, såvitt inkomstberäkningen angår.
Formuläret innehåller i det förra avseendet, att vid inkomstuppgiften skall
inberäknas värdet såväl av de i hushållet förbrukade produkterna av gårdens
avkastning som ock av den hyresfria bostaden med tillhörande förmåner.
Och är i kontrollsyfte tillika ålagt jordbrukaren att ifylla siffrorna
för dessa båda värden, sådana han beräknat dem.
Nu vitsordas allmänt, att uppskattningen av naturaförmåners värde
påtagligen i stor utsträckning blivit alltför låg, beroende därpå att formuläret
icke lämnar tillräckliga anvisningar om vad saken gäller. Gjorda
undersökningar hava givit vid handen, att i många fall en del produkter
utelämnats på grund av missförstånd eller också förbisetts. Det förra är
förhållandet t. ex. med slaktdjur från gården, som icke ansetts hänförliga
till »produkter av gårdens avkastning», likasom ock en del biprodukter,
vilkas samband med avkastningen framstår mera förmedlat t. ex. ull,
Klingl. MajUs nåd. proposition Nr 232.
59
hudar och skum o. d., det senare gäller beträffande särskilt trädgårdens
produkter i form av grönsaker, frukt o. d.
A andra sidan har avdragsrätten för driftkostnader missbrukats i
följd av bristande kännedom om innebörden i beskattningsavseende av begreppet
driftkostnader. Dubbelräkningar hava sålunda talrikt förekommit.
Ett avdrag, som särskilt tillämpats oriktigt, har varit avdraget för
hemmavarande barn över 15 år, som biträtt i jordbruket. Dels har nämligen
här icke beaktats, att fullt avdrag med nödvändighet också förutsätter,
att arbetsbiträdet lämnats hela året och att avdragets storlek, där så icke
varit förhållandet, måste avpassas efter arbetstidens längd. Dels har icke
heller iakttagits, att avdraget likaledes förutsätter, att vad av gårdens avkastning
tillgodogjorts för barn, varom här är fråga, också med skäligt
värde skall inberäknas i jordbrukarens inkomst. Eljest sker här avdrag i
dubbel måtto.
Anordningen att så stramt, som i deklarationsformuläret skett, hålla
isär inkomst av jordbruk och inkomst av skogsbruk har vållat mycken villrådighet.
I och för sig kan den ej heller anses fullt lycklig. Här är ju
nämligen icke fråga om en särskild näring — skogsprodukter avsedda för
industriellt skogsbruk skola enligt anvisningarna här lämnas ur räkningen
— utan om skogshandtering i förening med jordbruk. Såvitt jag kan
finna nödvändiggör gällande deklarationsformulär, utan egentlig anledning,
en uppdelning såväl av intäkter som av driftkostnader, vilken alldeles
onödigt invecklar inkomstberäkningen och uppgiftsförfarandet. Långt
naturligare synes vara att bland jordbrukarens naturainkomster inräkna
värdet av virkeseffekter, som han tillgodogör sig såsom bränsle i bostaden
eller såsom byggnadsvirke, medan till penninginkomster hänföras vad som
inflyter vid avyttring av virke under ena eller andra formen. Driftkostnaderna
äro ju desamma i alla de till antalet långt övervägande fall, där
för avverkningen användes eget folk. Men, som formuläret nu är anordnat,
förutsätter en följdriktig tillämpning en uppdelning av avdragen, den
samvetsgranne deklaranten till icke ringa besvär och alltid med risk att
avdragen av oförstånd ske två gånger.
Samma olägenhet vidlåder i viss mån jämväl anordningen av olika
inkomstkällor under huvudrubriken A I i det formulär, det så kallade
större, som jag här åsyftar.
Krav har nu framställts syftande till en förenkling av inkomstberäkningen,
likasom ock till en fullständigare vägledning för deklaranten. Men
härtill ansluter sig såsom ett naturligt komplement ett krav av icke mindre
vikt, nämligen att inkomstberäkningen också omedelbart lägges under
kontrollmöjlighet. En garanti för kontroll finnes givetvis även nu i skyl
-
60
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.
digheten för taxeringsmyndigheterna, närmast taxeringsnämndsord föranden a
och i högre instans kronoombuden, atfiförvissa sig om inkomstberäkningens
riktighet genom att infordra upplysningar, göra förfrågningar o. s. v., men
av nödtvång medhinnes i sådant avseende långt mindre än förhållandena
rätteligen påkalla. Man har säkerligen här också att något räkna med en
viss obenägenhet att ingripa i andra än mera påtagliga fall av oriktig inkomstberäkning.
Oavsett det avbräck, som en för låg taxering vållar i
fiskaliskt avseende, behöver jag knappast erinra om, huru taxeringens
likformighet, äventyras under ett system, som faktiskt ställer i utsikt en
noggrannare taxering av somliga inkomster än av andra. Att de rena
arbetsinkomsterna såsom löner och arbetsförtjänster av stadigvarande natur,
vilka ju i stort sett föreligga färdiga till taxering, sådana som de åtnjutas,
i regel beskattas till riktiga belopp, är endast som sig bör, men
angeläget är också å andra sidan, att ingenting underlåtes för att jämväl
de fonderade inkomsterna, som i regel nå avsevärdare belopp, underkastas
tillbörlig beskattning.
Enligt min mening synes det, som skulle dessa, var för sig berättigade
krav kunna i nöjaktig grad ses till godo, därest man läte inkomstberäkningen
i dess huvuddrag inflyta i deklarationsblanketten. En inkomstberäkning
måste ju i varje fall ske, vilken när som helst kan infordras,
och för den lojale deklaranten måste det medföra en känsla av
trygghet att på en gång få deklarationsmaterialet i lämplig gruppering
lagt under bedömande, likasom det å andra sidan gör det möjligt för
taxeringsmyndigheterna att utan omgång verkställa sitt granskningsarbete.
Vid grupperingen är givetvis angeläget att låta denna så nära som
möjligt ansluta sig till lagens egna anvisningar sålunda att, vad nu angår
inkomstsidan, penninginkomster uppgivas för sig och naturainkomster för
sig. Härefter borde så avdragen utföras för förekommande driftkostnader,
likaledes i erforderlig utsträckning specificerade.
Detta är emellertid icke nog, utan böra härutöver vägledande anvisningar,
i varje särskilt fall på plats, som vederbör, lämnas till underlättande
av inkomstberäkningen. Att dessa anvisningar lämnas just där de
vid blankettens ifyllande behövas, och icke i klump, synes mig vara en bestämd
fördel. Eljest förbises de lätt. Deras innebörd måste ock framstå
klarare, när de sålunda lämnas i det rätta sammanhanget till fromma för
det upplysningsarbete, som särskilt på förevarande beskattningsområde
påkallas. Förbises får ej i detta sammanhang, att det är den störa allmänhetens
intressen, som i främsta rummet böra tillgodoses i de avseenden,
varom här är fråga. Och för dem, som tillhöra denna stora allmänhet,
är just deklarationsblanketten det dokument, varav de med allt fog för
-
61
Kungl. Majits nåd. proposition Nr 232.
vänta flen vägledning, som skall kunna sätta dem i tillfälle att fullgöra sin
deklarationsplikt på ett nöjaktigt sätt.
Av vikt är emellertid även, såsom med styrka framhållits, att jordbrukaren
för detta ändamål icke i något fall må behöva anlita mera än en
blankett. Det nuvarande särskilda jordbruksformuläret (formulär n:r 2) avser
endast inkomst av jordbruk och är således den jordbrukare, som överhuvudtaget
har rätt att betjäna sig av nämnda formulär, hänvisad att för uppgift om
annan inkomst, om än aldrig så obetydlig, t. ex. en ränta eller ett arvode,
begagna ytterligare ett formulär — därtill det större — ett förhållande, som
allmänt betecknats såsom en olägenhet. Då jag delar denna uppfattning,
har jag självfallet haft att taga i övervägande, i vad mån det nuvarande
jordbruksformuläret må, utan rubbning av den särskilda deklarationsrätten
för vissa jordbrukare, kunna inarbetas i ett formulär, användbart för alla
jordbrukare. För riktningen av denna min strävan har jag fått all ensidig
ledning av detta särskilda formulär självt. Vid användandet av detta har jordbrukare
att lämna uppgift dels om kontanta inkomster, dels om vissa kontanta
utgifter och dels om vissa faktiska förhållanden, såsom areal i olika ägoslag,
kreatursbesättning, storleken av utsäde och skörd, arbetspersonalens och den
egna familjens storlek o. s. v. Lämnar man nu öppet för jordbrukare att åt
taxeringsnämnden överlåta uppskattningen av naturaförmåners värde samt
att på grundval av denna uppskattning och deklarantens uppgifter i övriga avseenden
fastställa jordbruksinkomsten, synes detta för deklarationsformulärets
vidkommande icke tarva särskilda anordningar i vidare mån än att
utrymme beredes för jordbrukaren att, i stället för uppgifterna om ifrågavarande
förmåners värde, i blanketten ifylla de uppgifter om faktiska
förhållanden, som äga betydelse för bedömandet och avse att i förening
med övriga uppgifter sätta taxeringsmännen i tillfälle att verkställa inkomstberäkningen.
Att deklaranten i nu avsedda fall bör äga valfrihet att uppgiva
eller icke uppgiva sina driftkostnader är utan vidare klart. Systemet
för nu ifrågavarande särskilda anordning förutsätter nämligen möjlighet
för taxeringsmännen att på grundval av det föreliggande uppgiftsmaterialet
bedöma jämväl betydelsen av denna viktiga faktor för inkomstberäkningen.
Jag har hittills uppehållit mig vid deklarationsförfarandet beträffande
inkomst av jordbruksfastighet. Även i fråga om inkomst av annan
fastighet än jordbruksfastighet eller således i stort sett inkomst genom
uthyrning har emellertid uttalats önskvärdheten av en anordning, motsvarande
den, som förordats för inkomster av det förra slaget. Otvivelaktigt
kräver ock följdriktigheten, att så sker. Men även praktiska hänsyn
tala härför. Även på detta beskattningsområde tarvas nämligen vägledning
för att ett tillfredsställande taxeringsresultat skall med någon större
62
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.
grad av säkerhet kunna förväntas. Ty om ock i självfallet långt mindre
utsträckning än vid jordbruksfastighet möta även här anledningar till dubbelräkningar
liksom till missförstånd av vad som skall såsom inkomst uppgivas.
Jag kan i dessa hänseenden exempelvis nämna, hurusom allmänt förekommit
avdrag för hyresvärdet av portvaktslägenhet utan att motsvarande värde inräknats
såsom inkomst, likasom avdrag gjorts för värdet av eget arbete
under form av beräknad lön för fastighetens förvaltning. Ej heller har
tillbörlig åtskillnad gjorts mellan underhållsutgifter och utgifter för
nyanläggningar och förbättringar. Särskilt vad angår hyresvärdet av egna
s. k. sommarnöjen klagas slutligen över att detta upptagits för lågt, förnämligast
beroende därav att en del naturaförmåner lämnats ur räkningen
o. s. v.
Innan jag lämnar frågan om uppgiftsförfarandet beträffande fast
egendom, föranlåtes jag med några ord beröra ett annat spörsmål, varåt
i de inkomna yttrandena ägnats stor uppmärksamhet. Jag syftar härvid
på rätten till avdrag för värdeminskning av byggnader. Denna rätt har
enligt författningen uttryckligen gjorts beroende av en pröfning, huruvida i
det särskilda fallet, trots behörigt underhåll och aktsam vård, byggnads
värde verkligen kan antagas hava lidit minskning. Icke förty har den
uppfattningen visat sig allmänt rådande, att avdraget i fråga vore en
självklar sak och att det endast gällde att beräkna rätta beloppet. Härvid
torde i allmänhet vara förbisett, att även om rent teoretiskt någon värdeminskning
alltid kan förutsättas ske, andra omständigheter merendels verka
i utjämnande riktning såsom t. ex. ökat pris på arbetskraft och materialier
och att förty värdeminskningen, praktiskt sett, icke sällan både kan och bör
lämnas ur räkningen. Vidare har man här förbisett, att värdeminskningen
icke får hava föranletts av konjunkturförhållanden, försämrat läge eller
försämrade kommunikationer o. d., utan att den enbart skall hava sin
grund i slitning. Ej heller har den omständigheten tillräckligt beaktats,
att ett behörigt underhåll, som ju utan någon inskränkning berättigar till
avdrag, alltid i viss mån undanskjuter värdeminskningen.
Nu synes oförnekligt, att själva det sätt, varpå avdragsrätten i
fråga kommer till uttryck i formuläret, långt ifrån att motverka den missuppfattning,
som förklaras hava i så stor utsträckning gjort sig gällande,
snarare kan sägas skänka den sitt stöd. Också har allmänt påyrkats en
sådan förändrad anordning beträffande avdraget i fråga, att dess strängt
villkorliga karaktär tydligt framträder. Jämte det jag funnit angeläget
att tillmötesgå denna framställning, har det tillika synts mig lämpligt att
i fråga om det närbesläktade avdraget för minskning i skogs ingångs
-
Kungl. Maj:ts nåd. ''proposition Nr 232. 63
värde, vilket icke heller får utan vidare medgivas, vidtaga en liknande
anordning.
Vad angår inkomst av kapital är numera vid taxering såväl till
bevillning som till inkomst- och förmögenhetsskatt medgivet att avdraga
förvaltningskostnader. För den händelse inkomsten i fråga utgöres av såväl
ränta som utdelning från inländska aktiebolag, bör emellertid, vid det förhållande
att inkomst av räntor är underkastad skattskyldighet enligt båda
förordningarna, men utdelningen endast enligt den ena, avdraget fördelas på
de båda inkomstarterna. Nu lärer till förfång för den kommunala beskattningen
avdraget i allmänhet göras från ränteinkomsten, vilken namnes
först i blanketten. Fn anvisning, huru i det anmärkta fallet bör förfaras,
har till ledning vid deklarationens avgivande ansetts önsklig.
Även beträffande förfarandet vid uppgivandet av inkomst utav
tjänst och därmed jämförliga eller i författningen likställda inkomster har
från flera håll påyrkats införande av skyldighet att uppgiva bruttointäkterna
och de avdrag, som yrkas vid inkomstberäkningen. Att döma av
uttalandena härutinnan torde väl få antagas, att missbruk av avdragsrätten
även här förekommit, men då sådana oriktigheter i allmänhet utan större
svårighet kunna konstateras vid jämförelse med inkomna statuppgifter, synes
trängande behov för närvarande icke vara för handen att här frångå det
system, som hittills i det stora hela utan erinran tillämpats. Ett par anvisningar
i hänseenden av stor praktisk betydelse hava emellertid synts mig
desto hellre påkallade, som det visat sig, att bestämmelserna i det nu
åsyftade ämnet, som gäller behandlingen i taxeringsavseende av särskilt
anvisad kostnadsersättning, givit anledning till missförstånd.
Deklarationens uppgift att tjäna till ledning jämväl vid bevillningstaxeringen
nödvändiggör särskilda anordningar beträffande deklaration av
inkomst av rörelse eller yrke. Inkomstberäkningen är nämligen i vissa
delar en annan vid taxeringen till inkomst- och förmögenhetsskatt än vid
bevillningstaxeringen. Men härutöver tillkommer den omständigheten,
att man i fråga om bevillningstaxeringen har att räkna med möjligheten
av taxering inom flera kommuner, och detta vare sig fråga är om en eller
flera affärer. Jämte ett påpekande därav att det nuvarande formuläret ur
dessa synpunkter icke fyller måttet möta i de inkomna yttrandena framställningar,
syftande till en mera fullständig och lättare kontrollerbar inkomstuppgift.
Man erinrar sålunda särskilt om benägenheten att förbise
den inkomst i natura, som en affärsidkare ofta i ej ringa utsträckning
64
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.
bereder sig genom direkta uttag ur affären för bestridande av egna
levnadskostnader utan att affären för värdet härav gottskrives.
Även vitsordas med stor samstämmighet svårigheten att med den
bristfälliga lagstiftning, som råder beträffande räkenskapsföring, komma till
rätta med inkomstberäkningen och framhålles såsom det enda fullt verksamma
botemedlet häremot, att deklarationen angiver bruttoinkomsten utan alla
avskrivningar. För att få kännedom om de avskrivningar, som i stor utsträckning
göras å specialkonti, är, har man sålunda erinrat, för närvarande
av nöden att infordra en specifikation av sådana konto, något som visserligen
ej sällan sker, särskilt vid kronoombudens granskning, men självfallet
icke kan medhinnas i den omfattning, som önskligt vore.
Bland de direkta driftkostnaderna för en affär påkallar ränta å lånt
rörelsekapital och bland de indirekta värdeminskningarna å driftsinventarier
och övrigt driftskapital särskild uppmärksamhet, den förra av den
anledning att för bevillningstaxeringens vidkommande avdrag för ränteutgifter
i rörelse icke är i vidare mån medgivet, och de senare, enär kontroll
till förebyggande av för låga inkomstberäkningar här särskilt är av
behov påkallad. Det, nuvarande formulärets avfattning i denna del särskilt
vad angår värdeminskning å inventarier har visat sig föranleda tvekan
om innebörden av avdragsrätten i fråga.
Då formuläret beträffande avdraget i fråga ger en anvisning om att
avdraget skall ske för den avskrifning å inventariernas värde, som ägt
rum, samt att i deklarationen skall angivas, i vilket förhållande avskrifningen
står till inventariernas bokförda värde vid nästföregående års
början, har detta på sina håll sålunda förståtts, som skulle därmed avsetts
att godkänna allenast denna form för att täcka lidna värdeminskningar.
Samtidigt har uttalats såsom ett önskemål, att den numera för
aktiebolagens del föreskrivna metoden att för ändamålet betjäna sig av
avsättningar till särskild förnyelsefond och således icke verkställa nedskrivningar
å kontot för inventarier borde vinna giltighet jämväl för andra
affärer med ordnad bokföring. Särskilt har åt detta önskemål givits
uttryck i en av Sveriges industriförbund den 15 december 1910 gjord
underdånig framställning i ämnet. Påtagligt synes vara, att den sålunda förordade
bokföringsmetoden äger vissa företräden och det är även att antaga,
att metoden, sanktionerad som den blivit för aktiebolagens verksamhet, efterhand
skall vinna en allt större utbredning. För deklarationsformulärets vidkommande
lärer emellertid vara tillfyllest, att rätten att göra avdrag för värdeminskning
icke skenbart bindes vid något visst bokföringssystem. Enär
emellertid med grunderna för inkomstberäkningen överensstämmer, att
rätt till avdrag hålles öppen jämväl i avseende å under driftsåret tillkomna
65
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.
inventarier, i mån som de tillförts driftskapitalet, torde formulärets affattning
med hänsyn härtill jämkas i syfte tillika att vinna upplysning om
värdet av årets inventarieanskaffning.
I fråga om avdragsrätten för värdeminskning å byggnader har jagredan
nämnt, hurusom det synts angeläget att bereda detta avdrag en
särställning jämväl i formuläret, avsedd att framhäva dess villkorliga karaktär.
1 sammanhang härmed har av deklaranten i kontrollsyfte påkallats en
upplysning, å vilket värde han påyrkar, att avdraget beräknas.
Önskligt vore väl, att även för den, som driver derå affärer, utrymme
kunde beredas att i själva blanketten fullgöra sin uppgiftsplikt
beträffande hans samtliga affärer. Härav skulle emellertid föranledas alltför
stor vidlyftighet och saken har därför synts mig böra ordnas så, att lian
lämnar inkomstberäkningen för eu av affärerna i blanketten, där jämväl
upptages resultatet av inkomstberäkningen för de övriga, medan för denna
senare beräkning redogöres i särskild bilaga. Deklarationsblanketten måste
givetvis anpassas efter de förhållanden, som utgöra regel; för undantagsfallen
få göras särskilda anordningar. Redan nu praktiseras för större
företag till synnerligt gagn för taxeringsarbetet anordningen att i särskild
bilaga redogöra för inkomstberäkningen, jämväl där utrymmeshänsyn icke
tvingar därtill, och det ifrågasatta förfarandet är således icke någon fullständig
nyhet.
Jas; har redan erinrat om den olika inkomstberäkning, som i vissa avseenden
påkallas för taxeringen av rörelse eller yrke allteftersom taxeringen
sker för beskattning enligt skatteförordningen eller enligt bevillningsförordningen.
För närvarande är det anförtrott den skattskyldige själv att
justera inkomstberäkningen, så att den blir användbar för bevillningstaxeringen.
Detta sker i den sammanställning, som han har att för nämnda
taxering vederbörligen utfylla. Nu berörda anordning har emellertid visat
sig icke fungera till belåtenhet och har förty i stor utsträckning påyrkats
dess ersättande med en anordning, som gör en dylik justering obehövlig
och i stället låter den bevillningspliktiga inkomsten, såvitt möjligt är,
omedelbart komma till synes såsom resultat av eu utav den skattskyldige
utförd tilläggsberäkning, vilken omedelbart anknyter sig till beräkningen av
den behållna avkastningen för inkomst- och förmögenhetsskattetaxeringens
vidkommande. Det har också synts mig, som skulle en sådan anordning
äga ett bestämt företräde framför den nu rådande, helst om densamma
kompletteras med en, efter vad erfarenheten ådagalagt, välbehövlig anvisvisning
att såsom driftkostnad icke utföra annan ränta än ränta å lånt
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 sand. 175 käft. (i\r 2321) 8
66
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.
rörelsekapital. En dylik anvisning har tidigare funnits, men har utelämnats
i gällande formulär, änskönt även där av behov påkallad.
Såsom en betänklig brist i gällande formulär har framhållits otillräckligheten
i anvisningarna rörande uppgift om inkomst, vilken åtnjutits i
bolag, som ej är aktiebolag. För kommanditbolagens del är härutinnan
så till vida bättre sörjt än lör övriga hithörande bolag, nämligen de enkla
bolagen, handelsbolagen och rederibolagen, som uppgiftsskyldighet åligger
kommanditbolagen själva angående såväl den samfällda inkomsten och
förmögenheten, som ock resp. kommanditdelägares andel i inkomsten och
värdet av hans andel i förmögenheten. Men för delägaren själv finnes
annan anvisning icke lämnad än att han skall under rubriken: inkomst av
rörelse eller yrke upptaga inkomst från bolaget av ifrågavarande slag.
Denna anvisning har med rätta befunnits alltför snäv, då ju här kan komma
ifråga även annan inkomst från bolaget, exempelvis av fast egendom.
Vad man framför allt behöver veta för en riktig taxering i denna del
är beloppet av bolagets hela inkomst och förmögenhet, vad inkomsten angår
såväl den bevillningspliktiga som den inkomstskattepliktiga, ävensom
bolagsmannens andel i bolaget. Och för att nå detta mål och tillika erhålla ett
lätt kontrollerbart uppgiftsrnaterial synes man med fog kunna jämväl för
andra av de nu avsedda bolagen än kommanditbolagen påkalla medverkan
av såväl bolagen själva som delägarna. Att sålunda utsträcka den uppgiftsskyldighet
i deklaivationens form, som nu åligger kommanditbolagen, till de
Övriga bolagen, bör enligt min mening icke väcka någon särskild betänklighet,
då ju vägen redan är beträdd och därtill kommer, att antalet delägare i de
bolag, som jag nu åsyftar, i regel lärer icke så litet understiga den numerär,
som i kommanditbolagens uppgifter får redovisas.
Beträffande de s. k. allmänna avdragen föreligga en mängd uttalanden,
huruledes innebörden av några bland dessa avdrag missuppfattats i en,
jag är frestad säga, otrolig grad. Sålunda hava exempelvis såsom periodiska
utbetalningar upptagits utgifter av så tillfällig art som begravningskostnad
ävensom i stor utsträckning kapitalavbetalningar av skuld. Ej
heller har i fråga om undantagsförmåner åtskillnad gjorts, om de utgått
ur gårdens avkastning eller icke. Med hänsyn härtill har påyrkats, att i
blanketten måtte införas ett påpekande av de utgifter, som här i huvudsak
avsetts, och de förutsättningar, varav lagstiftningen i vissa fall gjort
avdragsrätten beroende. I sistnämnda hänseende har jag ansett mig jämväl
böra tillmötesgå en önskan om skärpta villkor för rätten att tillgodonjuta
avdrag för totalförlust å en viss inkomstkälla. Ej utan fog har näm
-
Kunyl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.
67
ligen framhållits, att det dock bör fordras mera än blott och bart en uppgift
om den verksamhetsgren, som drabbats av förlusten, detta så mycket
hellre, som ej så sällan händer, att en förlust enligt bokslut vid riktig inkomstberäkning
bortfaller eller bytes i vinst.
Endast där skattskyldighet grundas enbart på förmögenhet eller där inkomst
jämte beräknad förmögenhetsdel icke uppgår till 800 kronor finnes beträffande
förmögenhet eu gräns för skattskyldigheten nedåt, ity att minsta
taxeringsbara belopp är 100 kronor, motsvarande 6,000 kronors förmögenhet.
Eljes är — frånsett i detta sammanhang avdragen enligt 19 § skatteförordningen
vid skattepliktens bestämmande — skattskyldigheten för förmögenhet
obegränsad. Den, som exempelvis deklarerat en sammanräknad inkomst
av 8,690 kronor och har ett sparkapital av 600 kronor, blir således skattskyldig
för ett taxerat belopp av 3,700 kronor i stället för 3,600 kronor,
eu omständighet, som även därutinnan äger betydelse, att skatteprocenten
blir 2 % i stället för 1,8 %. Nu är emellertid ingen skyldig deklarera förmögenhet,
som understiger 6,000 kronor, vadan skattskyldighet och deklarationsplikt
här icke täcka varandra. Så snart emellertid en deklaration
gör sannolikt, att den uppgiftsskyldige ägt förmögenhet vid nästföregående
års slut, är han underkastad eventualiteten av beskattning för en
tillkommen förmögenhetsdel, som han vid deklarationen haft rätt att lämna
ur räkningen. Knappast någon av de nya bestämmelserna har blivit så
allmänt överklagad som denna och med stor samstämmighet har påyrkats,
att, för den händelse skattskyldigheten för förmögenhet understigande 6,000
kronor anses icke kunna eftergivas, åtgärd i varje fall vidtages i syfte
att bringa skatteplikt och deklarationsplikt i överensstämmelse med
varandra.
Att i nu förevarande avseende något bör göras, synes mig ställt
utom tvivel. Så påfrestande som taxeringsarbetet numera är, får det icke
ytterligare försvåras och invecklas med bestämmelser sådana som den ifrågavarande.
Då det emellertid nu icke kan ifrågasättas att eftergiva skattskyldigheten,
har man enligt min mening att välja mellan två möjliga alternativ,
nämligen att beträffande en var, som överhuvudtaget har deklarationsplikt
för inkomst, antingen förklara, att hans förmögenhet, huru ringa den
än må vara, skall deklareras, eller ock stadga, att deklarationen skall omfatta
jämväl förmögenhet av lägre belopp än nu är bestämt. Ju längre
man går i sådan riktning, dess mindre blir självfallet möjligheten att taxeringsresultatet
icke skall påverkas av en befintlig förmögenhet. Beslöte
man sig exempelvis för en så låg förmögen hetssiffra som 600 kronor och
således finge att räkna med en förmögenhetsdel av lägst 10 kronor, hade man
68
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.
väl så fullständigt, som praktiskt sett kan antagas vara av nöden, borteliminerat
möjligheten av att skattskyldighet och deklarationsplikt icke skola
sammanfalla. Enär emellertid varje gränssättning i nu avsett fall lider av
godtycklighet, har det synts mig mest rationellt att gå den andra vägen
och således låta förmögenhetens storlek i avseende, varom nu är fråga,
bliva utan betydelse. Härav rubbas naturligtvis icke de i taxeringsförordningens
2 § givna reglerna för vem deklarationsplikt över huvud åligger.
Det nya är endast att, när deklarationsplikt föreligger enligt någon av de
fastslagna grunderna, även förmögenhet understigande 6,000 kronor skall
uppgivas.
I avseende å uppgiftsförfarandet rörande förmögenhet har vidare
såsom en lämplig anordning förordats, att den skaftskyldige själv utför
det belopp, vartill sextiondedelen av förmögenheten uppgår; och har även
denna erinran synts mig förtjäna avseende.
I närmaste anslutning till de synpunkter, som jag nu utvecklat, har
jag låtit tillkallade sakkunnige inom finansdepartementet, kamreraren hos
överståthållarämbetet för uppbördsärenden Erik von Wolcker och landskamreraren
Otto Wilhelm Landén, uppgöra förslag till nya deklarationsformulär
ävensom förslag till ändrad lydelse av de bestämmelser i taxeringsförordningen,
som i sammanhang härmed påkallat ändring. De föreslagna nya
deklarationsformulären äro till antalet fyra, ur användningssynpunkt så ordnade,
att det första, s. k. stora formuläret nr 1 A, är avsett för skattskyldig,
som nästföregående år såväl ägt jordbruksfastighet eller drivit
jordbruk, som ock drivit annan näring än jordbruk med rätt dock för alla
skattskyldige att betjäna sig av blankett i enlighet med detta formulär.
Av de övriga deklarationsformulären, som ett vart i sin män utgör ett
extrakt av det stora formuläret, är ett avsett för jordbrukare, ett för
affärs- och yrkesidkare och ett för husägare, räntetagare, löntagare och
arbetare.
Genom anordningen att i den utsträckning, som sålunda synts möjligt
utan att tillskapa alltför många formulärtyper, reglera deklarationsformulärens
användningsområde med hänsyn till de grupper, vari inkomsttagarna i stort
sett låta sig ur taxeringssynpunkter uppdelas, har jag sökt att tillmötesgå en,
vad jag måste finna, berättigad önskan, att för varje större grupp skattskyldiga
mätte finnas att tillgå en blankett, som icke i alltför stor utsträckning
upptager anvisningar, som för hans förhållanden äro utan intresse.
Enär det icke ansetts tillrådligt, att i något av formulären saknas anvisningar
för deklaration av fastighetsinkomst, har självfallet en viss eljest
obehövlig vidlyftighet icke kunnat undvikas, men jag håller före, att denna
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.
69
omständighet väger förhållandevis lätt i jämförelse med de påtagliga fördelar,
som bjudas allmänheten genom undanrödjande av anledningar till villrådighet
och genom anordningar i övrigt, som haft till syfte att göra
blanketterna mera ägnade att i tillräcklig grad vägleda.
O O o o
Att i vidare mån än som nu skett motivera nyheterna i de föreslagna
nya deklarationsformulären synes icke erforderligt, då ju betydelsen
även av detaljer, som jag icke särskilt berört, lärer med tillräcklig tydlighet
framgå av det sammanhang, vari de förekomma. Icke heller synes av
nöden att utförligare än som skett beröra de författningsändringar, som
vidtagits i samband med omarbetningen av formulären. Där dessa ändringar
icke äro rena följ dåtgärder, har deras innebörd redan av mig utvecklats. Jag
vill emellertid med anledning av den väsentligt förändrade form, vari 3 § i
taxeringsförordningen framträder i förslaget, framhålla, hurusom den omständigheten
att denna paragraf i sin nuvarande lydelse lämnar en fullständig
redogörelse för deklarations författningsenliga innehåll betingas därav,
att deklarationsformulären vid framläggandet av de nya skattelagarna icke voro
avsedda att utgöra en del av själva taxeringsförordningen. Den nådiga
proposition, med vilken de underställdes Riksdagen, byggde nämligen på
den förutsättningen, att utfärdandet jämväl av deklarationsformulären borde,
sedan Riksdagen lämnats tillfälle att yttra sig över förslagen, ske i
administrativ väg, en förutsättning som emellertid icke godkändes av Riksdagen.
Enär deklarationsformulären i sin nuvarande lydelse utgöra delar
av själva författningen, är givetvis av nöden allenast att för innehållet
av deklarationen hänvisas till dessa formulär. Tilläggas må i detta
“o
sammanhang, att den omständigheten att de nuvarande deklarationsformulären
icke för Kungl. Maj:ts dei blevo föremål för den beredning i detalj,
som ursprungligen var för dem avsedd, synts mig vara ett ytterligare skäl
att icke låta anstå med en omarbetning, för vilken dessutom så starka
sakskäl blivit anförda.
I samband med den ändring, som påkallats av anordningen att låta
nuvarande formulär nr 2 såsom självständigt formulär bortfalla, har
lydelsen av 4 § i taxeringsförordningen även i övrigt jämkats i syfte att
tydligare än hittills framhålla, att förutsättningarna för paragrafens tilllämplighet
hänföra sig till fastigheten och icke till jordbrukarens person.
Borttagandet av nuvarande formulär nr 2 påkallar ock, att nuvarande
formulär nr 3 betecknas såsom nr 2.
Föredragande departementschefen uppläste härefter
dels följande förslag till förordning om ändrad lydelse av 3, 4, 6, 7, 11,12
ochl4§§iförordningen om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering:
70
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.
^Förslag till ioroitiirirg <ni fr. foa tf IjciIm* s.y 3, 4, 6. 7, 11, 12 och 14 §§
förordningen om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering.
3 §•
Deklaration skall avgivas enligt härvid fogade formulär (formuläret
nr 1 A, 1 B, 1 C eller 1 D) samt upptaga inkomsten nästföregående år
eller, i fall då räkenskapsår ej sammanfaller med kalenderår, det räkenskapsår,
som tilländagå^ närmast före den 1 mars det löpande året. Härjämte
skall deklarationen för enskild uppgiftspliktig, föreningar och samfund,
vilkas medlemmar icke på grund av medlemskapet äga del i föreningens
eller samfundets förmögenhet ävensom för stiftelser och utländska
bo ag angiva jämväl förmögenheten vid utgången av nästföregående år
eller i ovan omförmälda fall räkenskapsår.
För inländskt aktiebolag eller solidariskt bankbolag skall särskilt
uppgivas bolagets kapital eller, om detsamma undergått förändring, dess
medelstorlek nästföregående år, ävensom vad bolagets deklarerade inkomst
utgör i procent av kapitalet.
Deklaration, som avgives för utländsk försäkringsanstalt, skall, vad
angår försäkringsrörelsen, upptaga antalet försäkringar och premiebeloppet
för nästföregående år inom riket ävensom beloppet av under samma tid
utbetalade åt erförsäkringspremier.
4 §•
För jordbruksfastighet inom riket, som, vare sig den består av ett
eller flera hemman, hemmansdelar eller lägenheter, nästföregående år brukats
såsom en egendom och vars hela taxeringsvärde ej överstigit 25,000
kronor, äge jordbrukare att i stället för uppgifter om naturaförmåners värde
i penningar, enligt formulärets anvisningar lämna upplysningar oni egendomens
areal, avkastning m. in.
6 §■
Vid deklaration för verk eller bolag, som är försett med Kungl.
Maj:ts oktroj eller blivit registrerat såsom aktiebolag eller står under
offentlig kontroll, skall fogas bestyrkt avskrift av in- och utgående balansräkning,
vinst- och förlustkonto samt, vad angår aktiebolag, förvaltningsberättelse
för den tid, deklarationen omfattar. Bestyrkt avskrift eller tryckt
exemplar av verkets eller bolagets revisionsberättelse för samma tid bör
ock till ledning för taxeringen, så fort ske kan, avlämnas.
71
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.
7 5-
Ägare — — — — — — — enligt härvid fogat formulär
(formulär n:r 2) angående erlagd köpeskilling —--— uthyrning.
Likaledes vare — — — — — — — blankett enligt formulär n:r 2
om erlagd köpeskilling------- — meddelanden.
11 §•
Till ledning vid taxeringen skola ytterligare följande uppgifter
meddelas:
2:o) varje år:
f) av enkelt bolag, handelsbolag, kommanditbolag och rederi, som ej
är aktiebolag:
uppgift enligt vederbörligt deklarationsformulär angående bolagets
eller rederiets fasta egendom, inkomst och förmögenhet ävensom om den
en var delägare i bolaget eller rederiet tillkommande andelen av bolagets
eller rederiets vinst och om värdet av hans lott i bolaget eller rederiet;
börande vid uppgiften fogas bestyrkt avskrift av in- och utgående balansräkning
samt vinst- och förlustkonto för den tid, uppgiften avser;
g) av styrelse------ uppgifter avser. °
12 §.
Blanketter —■---andra uppgifter, som i 3, 4 och 7 §§ samt
11 § 2:o) f) omförmälas — -— — — —- — kommunalnämnd.
14 §.
Deklaration — — — — —- före den 1 mars.
Möter — — — — — — före den 1 maj.
Uppgift, som enligt 11 § skall avgivas utan anmaning, skall likaledes
vara avlämnad före den 1 mai*s; dock må vanligt handelsbolag och
kommanditbolag under villkor och i den ordning ovan stadgas åtnjuta
anstånd med avlämnande av uppgift, som enligt 11 § 2:o) f) skall avgivas.
Deklaration — — —--— — därförinnan går till ända,
dels fem särskilda, med nr 1 A, nr 1 B, nr 1 C och nr 1 D samt nr 2
betecknade, vid detta protokoll fogade formulär, samt hemställde tillika,
72
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.
att Kungl. Maj:t måtte anbefalla kammarrätten att skyndsamt inkomma
med utlåtande över berörda förslag till författning och formulär och att
för sådant ändamål utdrag av detta protokoll finge expedieras till kammarrätten.
Denna departementschefens hemställan, däri statsrådets
övriga ledamöter instämde, behagade Hans Maj:t
Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Gunnar Schumacher.
Kung!. Maj ds nåd. proposition Nr 232.
73
Deklarationsblankett I A. (Stora formuläret.)
Detta formulär skall användas av den, som nästföregående år såväl ägt jordbruksfastighet eller drivit jordbruk
som ock drivit annan näring än jordbruk, envar annan skattskyldig obetaget att använda detsamma.
Deklaration skall angiva:
1) för alla uppgiftspliktiga inkomsten nästföregående år eller, i fall
då räkenskapsår ej sammanfaller med kalenderår, det räkenskapsår,
som tilländagått närmast före den 1 mars det löpande året, ävensom,
2) vad angår enskild nppgiftspliktig, föreningar och samfund,
vilkas medlemmar icke på grund av medlemskapet äga del i föreningens
eller samfundets förmögenhet, samt stiftelser och utländska
bolag, jämväl förmögenheten vid utgången av nästföregående år eller
i ovan omförmälda fall räkenskapsår.
Skyldighet att avgiva deklaration åligger utan anmaning:
а) verk eller bolag, som är försett med Kungi. Maj:ts oktroj eller
blivit registrerat såsom aktiebolag eller står under offentlig kontroll;
б) annan skattskyldig, som nästföregående år varit taxerad till inkomst-
och förmögenhetsskatt eller ock samma år åtnjutit minst 800
kronors inkomst av beskaffenhet att böra taxeras till inkomst- och
förmögenhetsskatt eller vid nämnda års utgång ägt förmögenhet till
värde av minst 6,000 kronor.
Enkelt bolag, handelsbolag, kommanditbolag och rederi, som ej
är aktiebolag, skall till ledning vid delägarnes taxering lämna uppgift,
innehållande upplysningar enligt vederbörligt deldarationsformulär
om bolagets och rederiets fasta egendom och inkomst ävensom
om den en var delägare tillkommande andelen av bolagets eller
rederiets inkomst och om värdet av hans lott i bolaget eller rederiet.
Gift man skall uppgiva även hustruns inkomst och förmögenhet.
Har hustrun haft inkomst eller förmögenhet, som rättsligen varit
undantagen från mannens förvaltning, skall dock hustrun själv eller
god man för henne avgiva deklaration angående denna.
Uppgiftspliktig skall även uppgiva hemmavarande omyndigt barns
förmögenhet, så framt icke barnet självt skall taxeras till inkomstoeh
förmögenhetsskatt.
Deklaration ävensom uppgift från enkelt bolag, handelsbolag,
kommanditbolag och rederi, som ej är aktiebolag, skall avgivas före
den 1 mars. Endast den, som enligt lag är pliktig föra liandelsböcker
eller är delägare i handelsbolag eller kommanditbolag, får åtnjuta
anstånd, dock ej längre än till april månads utgång. Härför
fordras emellertid, att anmälan att hinder mött skriftligen göres
före den 1 mars hos ordföranden i taxeringsnämnden.
Avlämnas ej deklaration inom behörig tid, vare den skattskyldige
förlustig rätten att överklaga taxering, för vilken deklarationen
skolat ligga till grund.
Underlåtenhet att avlämna uppgift, varom ovan sägs, medför
påföljd av böter.
Har någon i deklaration eller uppgift mot bättre vetande lämnat
oriktigt meddelande, böte från och med 25 till och med 1,000 kronor.
Om genom det oriktiga meddelandet föranletts, att skattskyldig icke
blivit taxerad eller blivit för lågt taxerad, kunna böterna förhöjas
utöver sistnämnda belopp, dock högst med fem gånger det skattebelopp,
som genom det svikliga förfarandet undandragits.
Deklaration eller här omförmäld uppgift avlämnas eller insändes
på den uppgiftspliktiges eget äventyr i betalt brev med allmänna
posten antingen till ordföranden i taxeringsnämnden eller ock i Stockholm
till överståthållarämbetet och i övriga orter till Kungl. Maj:ts
befallningshavande i det län, magistraten i den stad eller kronofogden
i det fögderi, där den skattskyldige är mantalsskriven eller taxeringen
eljest anses skola äga rum.
Verk, bolag och rederi skall bifoga bestyrkt avskrift av in- och
utgående balansräkning samt vinst- och förlustkonto för senaste räkenskapsåret.
Aktiebolag skall därjämte bifoga förvaltningsberättelse.
En var, som önskar upplysning rörande beskaffenheten av honom
åliggande uppgiftsskyldighet eller sättet för dess fullgörande, äger att
för sådant ändamål hänvända sig till ordföranden i vederbörande
taxeringsnämnd.
"5 | stad (köping, municipalsamliällo)...........................................
* | församling .................................................................................
& I kvarteret ................................................
fil CO
| J? linset n:r ........ med adressn:r.............................................
| .............. roten.
Deklaration om inkomst ock förmögenhet för
län
socken
(by, gård.
1 hemman.
(fullständiga för- och tillnamn, födelseår, titel, yrke)*)
-........- taxering år 19......
Uppgift angående fast egendom.®*)
Uppgiften skall upptaga även sådan fast egendom, som uppgiftsskyldig ägt eller brukat endast en del av nästföregående år,
och skall därvid tillika lämnas upplysning, hvaråt) framgår, huru länge under året fastigheten varit i hatis ägo eller av honom
brukats. Har fastighet nästföregående år icke haft taxeringsvärde sig åsatt, skall den ändock här nedan uppgivas med det värde,
som densamma kan anses hava ägt nästföregående ar.
Sådan innehavare av fast egendom, som i beskattningsavseende är likställd med ägare (fideikommissarie, kronoåbo, boställshavare,
innehavare av avsöndring m. fl.), av skyldig här t^ptagaJlen^egenAor)uhwn^HAmdxi^mnehai\Arrender(n^iågmi^Jcronoegendom,
skall han särskilt anmärka detta förhållande, ^jjdcomst^wJmnwcmxnde^emMnhujstaxeras i förhållande till taxeringsvärde^. ***) |
Undertecknad uppgiver för nästföregående år nedannämnda fastighet______
Do) jordbruksfastighet (namn, nummer, mantal eller annan beteckning) Taxeringsvärde
ägt och brukat ............. i.......... socken kr.
................... i................................. » »
ägt, men ej brukat ......... i............... » »
...................................................... i......................... » »
brukat, men ej ägt ............................. i........... » »
2:o) annan fastighet: (n:r i kvarter, rote, adressnummer, stad, församling)
»
»
i
lägenheten.............................................................. i............ socken »
å jordbruksfastighet befintlig byggnad, som har sig åsatt eller skall åsättas särskilt taxeringsvärde:
............................................................................. i............. socken »
3:o) frälseränta av
............................................................................. i.................. » »
*) Svensk medborgare, som ej är här i riket mantalsskriven, ävensom utländsk undersåte, bör anmärka detta.
I uppgift, som till ledning för delägarnes taxering avgives av enkelt bolag, handelsbolag, kommanditbolag och rederi,
som ej är aktiebolag, överstrykas orden: Deklaration för etc. och införas i stället orden: t Uppgift från (bolagets, rederiets namn) till
ledning för (med° ifyllande därefter av vederbörande delägares titel samt fullständiga för- och tillnamn).
**) Ifar någon att lämna uppgift angående flera fastigheter än antalet rader för varje särskilt fall utvisar, äger han överstrylca de
uppgiftsanvisningar, för vilka han saknar användning. Förslår ej med iakttagande härav det anvisade utrymmet, lämnas uppgiften i särskild
bilaga.
***) Anvisningarna och uppgifterna inom ram avse bevillning staxering en och uppmärksammas vid deum a.
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 saml. 175 käft. (Nr 232.) 9
74
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.
Inkomst.
Kronor.
Inkomsten har
icke överstigit
Kronor.
Undertecknad har under nästföregående år (räkenskapsår från och med den
---------------------------till och med den................................_) åtnjutit följande inkomst: *)
A. Inkomst av fast egendom.
O OS. | Inkomst under I och II taxeras icke till bevillning”!
I. inkomst i naturaförmåner:
För jordbruksfastighet inom riket, vilken, vare sig den består av ett eller flera
hemman, hemmansdelar eller lägenheter, brukats såsom en egendom och vars hela
taxeringsvärde nästföregående år ej överstigit 25,000 kronor, må jordbrukare å blankettens
näst sista sida, i stället för uppgifterna under A I), lämna upplysningar
i de hänseenden, som där upptagas.
a) förmån, av hyresfri bostad för mig och min familj med tjänare_________rum med kök,
jämte övriga för mitt hushåll avsedda byggnader och lägenheter:
av mig uppskattad till..........................
Hyresvärdet av egna driftsbyggnader eller affärslokaler i eget hus medräknas ej.
b) förmån av hyresfria lägenheter eller utrymmen för min och min familjs bekvämlighet
och trevnad (såsom sommarvilla, gästrum, trädgård, drivhus, stallrum och vagnsbod
för hästar och åkdon, som uteslutande eller huvudsakligen använts till personligt
bruk), ävensom övriga naturaförmåner (såsom arrende eller annan avgäld),
vilka tillgodogjorts i hushållet eller eljest för egen räkning m. m.:
av mig uppskattade till..........................
c) saluvärdet enligt ortens pris av sådana egendomens produkter, vilka använts i
hushållet eller eljest för min och min familjs räkning (såsom spannmål, produkter
från trädgård och ladugård, slaktdjur, fjäderfä, bränsle, foder till hästar, som uteslutande
eller huvudsakligen använts till personligt bruk m. m.), ävensom vilt
och fisk från egendomen:
av mig uppskattat till...........................
d) saluvärdet enligt ortens pris av sådana egendomens produkter eller beståndsdelar,
som använts till nybyggnad, därunder inbegripen till- och ombyggnad, tillverkning
av möbler eller husgeråd för eget behov eller grundförbättring:
av mig uppskattadt till...........................
Anses den liär gjorda uppskattningen av naturaförmåners värde för låg, åligger
det taxeringsmyndigheterna att här ovan vidtaga rättelse.
II. inkomst i penningav:
a) arrende, hyra.................................
b) inkomst av jordbruk med dess binäringar:
genom försäljning (ej realisation) av jordbrukets och dess binäringars, ladugårdens
och trädgårdens produkter samt alster av hemslöjd ävensom av kreatur, utrangerade
redskap och övriga driftsinventarier, vilt och fisk från egendomen m. m.
c) inkomst genom körslor, uthyrning av dragare, maskiner och annan arbetskraft m. m.
d) inkomst av skogsbruk:
köpeskilling för sålt virke och andra skogseffekter................
köpeskilling vid upplåtelse av avverkningsrätt..................
samt vid försäljning av skog, där skogen sålts i samband med fastigheten och vinst
å fastighetsaffären icke skall uppgivas vare sig såsom realisationsvinst (C IV)
eller såsom vinst av yrkesmässig handel med fastigheter (C II):
köpeskillingen till så stor del, som kan anses hava belöpt å själva skogen ....
(Har skog, som upplåtits till avverkning eller, på sätt ovan sägs, sålts i samband
med fastigheten, varit i säljarens ägo före ingången av år 1900, skola år 1913, i vartdera
fallet, upptagas allenast tre fjärdedelar av köpeskillingens belopp.)
e) köpeskilling vid försäljning av vissa egendomens beståndsdelar (såsom sten, torv, grus,
lera o. d.) ävensom köpeskilling eller avgäld för rätt, som upplåtits åt någon att i
visst avseende tillgodogöra sig eller nyttja fast egendom eller del därav (såsom sten-,
torv-, grus- och lertäkt o. d., jakt, fiske, rätt att begagna vattenkraft, rätt att framdraga
ledningar över egendomen, rätt att begagna upplags- eller lastageplats o. s. v.) . .
f) frälseränta och annan avgäld......................... .
Överföres ................j
_ *) Inkomst, som uppgiftspliktig förvärvat såsom delägare i enkelt bolag, handelsbolag, kommanditbolag och rederi, som ej är aktiebolag,
uppgives under D. Under A, B och C uppgives att annan inkomst av fast egendom, kapital och arbete.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.
75
Överförd bruttoinkomst
Jag yrkar avdrag för nästföregående års driftkostnader:
Jordbrukare, som i stället för uppgifter enligt A I) lämnar upplysning om vissa
faktiska förhållanden till ledning för inkomstberäkningen, är ej skyldig, men äger rätt
att lämna uppgift om driftkostnader.
a) avlöning till arbetspersonal, som uteslutande eller huvudsakligen använts för egendomens
brukande och skötsel (såsom förvaltare, rättare, statfolk, drängar, skogvaktare,
lejt folk, vice vård, gårdskarl, portvakt o. s. v.).............
Avlöning i naturaförmåner, som bestritts direkt ur avkastningen eller eljest
från gården såsom stat i naturaprodukter eller hyresfri bostad till gårdens folk, får
ej avdragas. Ej heller får här avdragas avlöning till hemmavarande barn, som
avses i nästföljande punkt.
1)) för ......... hemmavarande barn över 15 år, som deltagit i arbetet med egendomens
brukande och skötsel och ej särskilt taxeras...............
För barn, som icke deltagit i arbetet hela året, bör lämnas uppgift, varav framgår,
huru stor del av året barnet biträtt. Detta avdrag får ej ske, för så vitt
icke förmånen av hyresfri bostad jämte underhåll från egendomen blivit till sitt värde
för varje barn, därom här är fråga, inräknat i den inkomst, som redovisas under
AI) härovan. Avdraget får för helt år i ett för allt icke överstiga 200 kronor
för varje barn.
c) utgifterna för inköp av utsäde, foder, gödningsämnen o. d. ävensom av levande och
döda inventarier................................
Kostnad för sådan inventarieanskaffning, som är att anse såsom nyuppsättning,
är ej att hänföra till driftkostnad och får således ej avdragas.
d) utgifterna för reparation av byggnader .....................
e) avgifterna för försäkring av arbetspersonal, byggnader, förråd och driftsinventarier,
utgifterna för läkarevård och medicin till arbetspersonal och kreatursbesättning
samt Övriga omkostnader (såsom underhåll af inventarier, belysning i driftsbyggnader,
utbetalda frakter, skogsaccis m. m.) ävensom de avgifter för vattenförbrukning,
renhållning och belysning m. in., som jag för mig tillhörig annan fastighet än jordbruksfastighet
måst i egenskap av fastighetsägare vidkännas.................................
Upplysning skall lämnas angående huvudsakliga beskaffenheten av *övriga omkostnaden.
Såsom driftkostnader få ej räknas utskylder, värdet av eget arbete (beräknad egen avlöning),
hyresvärdet av egna driftsbyggnader, ränta å eget i egendomen eller jordbruket nedlagt
kapital, kapitalavbetalning av skuld eller utgifter för nybyggnad, därunder inbegripen
om- och tillbyggnad, eller för grundförbättringar, ej heller få direkt ur avkastningen bestridda
driftsutgifter avdragas såsom driftkostnad. Avdrag för ränta å lånt kapital ävensom för värdeminskning
å byggnader och för vissa utskylder yöres från sammanräknad inkomst (sid. 6).
gumma avdrag
Rest
III. inkomst av krono- och kyrkotionde eller ersättning därför, som åtnjutits av patronus
ecclesise............................
:
IV. behållen inkomst av fast egendom i utlandet
Obs.
Inkomst under III och IV taxeras jämväl till bevillning, den förra
såsom inkomst av kapital och den senare såsom inkomst av arbete.
Summa inkomst av fast egendom *)
I fatt, där jordbrukare begagnat sig av rätten att till ledning för inkomstberäkningen
lämna upplysningar om vissa faktiska förhållanden rörande egendomen, skall genom taxeringsnämnden
här utföras och därefter överföras den av nämnden beräknade inkomsten . .
*) Vad angår inkomst av fast egendom under samäganderätt, ut föres omedelbart härunder i y tf erkolumnen och överföres därefter
den andel, som belöper på deklaranten.
Kronor.
Inkomsten har
icke överstigit
Kronor.
76
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.
Överförd inkomst av fast egendom
B. Inkomst av kapital.
Obs. | Inkomst under I och III taxeras jämväl till bevillning.
Kronor.
I. ränteinkomst (ränta av utlånade, i räntebärande obligationer nedlagda eller hos hank,
annat penningförvaltande verk eller enskilda insatta penningar)...........
II. utdelning å aktier i inländska aktiebolag och lotter i solidariska bankbolag.....
TIT, utdelning å aktier i utländska bolag.......................
Summa
Avdrag yrkas för mina utgifter till förvaltningskostnad nästföregående år . .
Obs.
Ingår i inkomsten utdelning under II, skall här nedan inom linjen uppgivas,
huru stor del av avdragsbeloppet, som proportionsvis belöper på inkomst
under I och III.........................._................................... kr.............
Summa inkomst av kapital
C. Inkomst av arbete (i penningar och naturaförmåner).
Obs.
All under C uppgiven inkomst taxeras jämväl till bevillning, inkomst under
C II med iakttagande av formulärets särskilda anvisningar rörande inkomstberäkningen.
I. a) inkomst av tjänst, mera varaktig arbetsanställning och stadigvarande uppdrag, efter !
avdrag för obligatoriska pensionsavgifter och verkliga utgifter för tjänsten, anställningen
och uppdraget:
i egenskap av.
Av staten anvisad ersättning till bestridande av särskild med tjänst eller uppdrag
förenad kostnad skall icke uppgivas.
Bäcker icke särskilt anvisad kostnadsersättning, må, vare sig ersättningen anvisats
av staten eller annan, vad för ändamålet ytterligare åtgår icke avdragas.
b) inkomst av tillfällig arbetsanställning.....................
c) pension, livränta, undantagsförmån.......................
d) periodiskt understöd..............................
Vad någon erhållit såsom bidrag till sin undervisning eller uppfostran eller på
grund av givaren lagligen åliggande försörjningsplikt, så ock vad hemmavarande
medlem av givarens familj eljest uppburit uppgives icke.
Inkomst under C I
Inkomsten har
icke överstigit
Kronor.
II. inkomst av rörelse, yrke eller eljest annau näring än jordbruk (bedriven inom en
eller flera kommuner)
av följande särskilda (inom en eller flera kommuner bedrivna) slag av rörelse,
yrke eller eljest annan näring än jordbruk.
I stad 1
.................................... 1 II. ...........................*........ | socken f ........................ ^än
De anvisningar rörande inkomstberäkningen under C 11, som härefteråt lämnas, avse en
affär etter flera affärer med gemensam räkenskapsföring. Driver någon flera affärer med
skild räkenskapsf öring eller utan att räkenskaper föras, får han i blanketten utföra inkomstberäkningen
för en av dem och är skyldig att i särskild bilaga, med iakttagande av samma
anvisningar, utföra inkomstberäkningen för de övriga affärerna. »Härefter återstående inkomst»
utföres särskilt för en var av dessa affärer å anvisad plats i blanketten.
Överföres inkomst under A, B och C I
Kungi. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.
77
Överförd inkomst under A, B och C I
I mitt hushåll eller eljest för egen eller min familjs räkning har jag tillgodogjort mig
förnödenheter och varor ur affären till ett saluvärde av . ................
Bruttoinkomst i övrigt utan avskrivningar.....
Bruttoinkomst under € II
Avdrag yrkas för nästföregående års driftkostnader för affären:
ränta å lånt rörelsekapital...............................
värdeminskning å driftsinventarier.......................... .
Driftsinventariernas bokförda värde utgjorde vid nästföregående års början............kr.
och vid dess slut ____________ kr.
avskrivningar för lidna förluster å fordringar ävensom värdeminskning å gruva, rätt till
stenbrott, ensamrätt (t. ex. patent) o. d..........................
Avse gjorda avskrivning ar eller avsättningar för värdeminskning olika slags tillgångar,
redogöres härför å sid. 8 eller i särskild bilaga.
driftkostnader i övrigt.................................
Såsom driftkostnader få ej räknas utskylder, värdet av eget arbete, ränta å eget i verksamheten
nedlagt kapital eller hyresvärdet av egna driftsbyggnader eller affärslokaler i eget hus,
ej heller utgifter för fast egendoms förbättring, tillökning av inventarier eller kapitalavbetalning
av skuld, eller värdeminskning å driftsbyggnader. Om avdrag för vissa utskylder ävensom för
värdeminskning å byggnader: se under avdrag från sammanräknad inkomst (sid. 6).
Har i bokslut för verksamhet med ordnad bokföring räkensliapspost, för vilken avdrag
ej är medgivet, belastat verksamheten, skall densamma vid inkomstberäkningen tilläggas
bokförd vinst.
Summa avdrag
Härefter återstående inkomst under C II
Tillkommer inkomst av.............................. enligt bilaga beräknad till
(rörelsens namn)
av
(rörelsens namn)
Obs.
Ang. beskattningsort i fråga om bevillning staxeringen av rörelse, yrke
eller annan dithörande verksamhet: se 13 § bevillning sförordningen och 3 § i anvisningarna
till nämnda förordning.
Driver någon flera affärer, får han i förenämnda bilaga redovisa resultaten
av varje särskild affär, såvitt bevillning staxering en angår.
Taxeringsvärdet för mig tillhöriga driftsbyggnader i
........................ utgjorde nästföregående år kr......................
(rörelsens namn)
5 % härå utgör....................kr______________________
Har byggnad endast till en del använts i verksamheten,
upptages av taxeringsvärdet vad som kan anses belöpa å
denna del.
I ........................ har jag använt produkter och bestånds
(rörelsens
namn)
delar från egen fastighet till värde i oförädlat skick (värde
på rot, råämnesvärde) av..................» _____________________
Summa kr......................
Efter avdrag för detta belopp från »återstående inkomst
under CII» har min bevillningspliktiga inkomst av..................
(rörelsens namn)
utgjort..........................kr......................
Av inkomsten anser jag böra bevillningstaxeras:
i .............................................-......................... kr......................
Enligt bilagan tillkommer bevillningspliktig inkomst av ........................ med
kr................ och av ________________________ med kr. ................
Om jämväl sålunda tillkommen inkomst skall fördelas till bevillningstaxering
mellan flera kommuner, får fördelningen göras å sid. 8 eller, vid bristande utrymme,
i bilagan.
Överföres inkomst under A, H, 0 I och € II
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 115 käft. (Nr 232.) 10
Kronor.
Inkomsten har
icke överstigit
Kronor
78
Kungl. Maj:ts nåd. ''proposition Nr 232.
Överförd inkomst under A, B, C I och C II
III. inkomst av yrkes-, författare- och därmed jämförlig rätt (royalty o. d.) ävensom
inkomst av tillfälliga uppdrag, såsom boutredning, uppdrag att försälja fastighet
eller att förrätta auktion, allt för så vitt uppdragen ej äro att hänföra till tjänsteuppdrag
(C I a) eller yrkesmässig verksamhet såsom t. ex. advokatyrket (C II)
IV. realisationsvinst, lotterivinst samt övrig inkomst, som ej tillhör ovan upptaget
inkomstslag.................................
Såsom realisationsvinst uppgives vinst å icke yrkesmässig avyttring av fast eller
lös egendom, som förvärvats genom köp eller byte och varit i säljarens
ägo, fast egendom under mindre än tio är och lös egendom under
mindre än fem år. Avdrag får vid beräkningen av vinsten göras för förlust
å likartad affär. Överskjutande förlust får, såsom kapitalförlust, ej avdragas.
D. Inkomst, som förvärvats i enkelt bolag, handelsbolag, kommanditbolag
eller rederi, som ej är aktiebolag.
Under nästföregående år har jag varit delägare för ............ del...... i ....................
.............................., för ......... lotter i ........................................................
Hela inkomsten utgjorde:
av fast egendom här i riket...................kr.............
av utdelning å aktier i inländska aktiebolag och lotter i solidariska
bankbolag..........................» ............
i övrigt................ ■» ............
Summa kr.............
därav på min andel belöper...........................
Har uppgiftspliktig varit delägare i bolag eller rederi under endast en del av nästföregående
år, beräknas lians andel av inkomsten i förhållande därefter.
Obs.
Bolagets (rederiets) hela bevillning spliktiga inkomst utgjorde
Härav belöper på min andel...............
kr.
Sammanräknad inkomst
Allmänna avdrag. *)
Obs.
Dessa avdrag få ej göras vid bevillningstaxeringen i vidare mån än att
ränta å gäld får avdragas från ränteinkomst.
Från den sammanräknade inkomsten yrkas avdrag för följande nästföregående år
bestridda utgifter och lidna förluster:
a) för utskyld er med undantag av kronoutskylder................
b) för ränta å annan gäld än som under C II beräknats såsom lånt rörelsekapital . .
Annuitet å lån (t. ex. hypotekslån) får avdragas endast till den del, som motsvarar
ränta.
c) för undantagsförmåner till_____________________________________________________________________________
Undantagsförmåner, som utgått i natura från gården, få icke avdragas.
d) för periodiskt understöd och andra periodiska utbetalningar (testamentslegat, pension,
livränta, underhåll till frånskild make o. s. v.), som grunda sig på åtagande
eller annan förpliktelse och icke innefatta kapitalavbetalning av skuld
utgivet till _____________________________________________________________________________________________________
För vad som utbetalats till annan såsom bidrag till dennes undervisning eller
uppfostran eller på grund av lagligen åliggande försörjningsplikt eller för vad som
eljest utgivits till hemmavarande medlemmar av givarens familj äger avdrag icke rum.
För att avdrag skall beviljas, erfordras, att här eller, om här anvisat utrymme
ej förslår, å sid. 8 uppgives, till förmän för vem utbetalningen skett.
e) för förlust, som särskild inkomstkälla i sin helhet utvisar och som ej är att hänföra
till kapitalförlust
Sådant avdrag får icke ske, därest icke upplysning lämnas, å vilken verksamhet förlusten
uppstått och huru förlusten beräknats. Dessa upplysningar lämnas å blankettens
sista sida eller i särskild redogörelse, där förlusten icke framgår direkt av deklarationen.
f) för försäkringspremier och andra avgifter, som utbetalats för min och min hustrus
livförsäkring, livränte-, kapital- och olycksfalls- eller sjukförsäkring ävensom för
pupillförsäkring, efter avdrag av under året uppburna s. k. vinstmedel......
Avdraget för ifrågavarande slags utgifter får icke överstiga 200 kronor.
Överföras allmänna avdrag och sammanräknad inkomst
Kronor.
Inkomsten har
icke överstigit
Kronor.
*) Svensk medborgare, som iclce är i riket mantalsskriven, ävensom utlänning är ej berättigad till avdrag för försäkringspremier
samt äge åtnjuta annat avdrag, varom här är fråga, endast för så vitt avdraget hänför sig till inkomst, för vilken skatt skall
här erlägges eller till verksamhet, som här utövats.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232. 79
Överförda allmänna avdrag och sammanräknad inkomst Särskilda yrkanden om avdrag för värdeminskning. Under åberopande av redogörelsen å sid. 8 hemställes, att vid inkomstberäkningen å mig tillhöriga byggnader med ett sammanlagt värde av .................. kr. med..... I redogörelsen skall lämnas upplysning, om det uppgivna värdet beräknats efter taxerings-värde, brandförsäkringsvärde, bokfört värde eller annat värde, som i sådant fall uppgives. å skog (minskning i skogs ingångsvärde) med...................... Avdragen få ej beviljas, såvida icke deras befogenhet framgår av utredningen. |
Kronor. |
Inkomsten har |
||
............ |
.... |
|||
Summa avdrag |
„ _____ |
rn^rr. |
||
Summa återstående inkomst *) |
||||
Kronor. |
||||
t omogenhet. Ii cfl.6n derår Min förmögenhet vid utgången av nästföregående ^ p • översteg icke kr. och utgör 1/gQ-del härav**).................................... |
||||
Summa att taxera till inkomst- och förmögenhetsskatt **) |
Såsom förmögenhet uppgives i en summa värdet av den uppgiftspliktiges tillgångar utöver skulderna.
Tillgångarna skola upptagas till sitt saluvärde. Såsom saluvärde å fast egendom anses dess taxeringsvärde. Yissa
rättigheter upptagas till sitt kapitalvärde.
Såsom tillgångar skola icke upptagas:
möbler, husgeråd och andra inre lösören, som äro avsedda för skattskyldigs och hans familjs personliga bruk;
konstverk, bok-, konst- och andra därmed jämförliga samlingar, så framt ej ägaren med dem driver handel eller
yrkesmässigt håller dem för allmänheten tillgängliga;
kapitalvärdet av undantagsförmåner och pension eller annan förmån, som åtnjutes på grund av ett förutvarande
tjänsteförhållande; rätt till ränta, avkomst eller annan förmån, som är bestämd att tillgodonjutas för den berättigades
livstid, där värdet av vad han årligen må i sådant avseende åtnjuta understiger 1,000 kronor; rätt till förmögenhet,
varav en annan för närvarande åtnjuter avkastningen.
hör ...... av mig på grund av försörjningsplikt underhållna barn, vilkas ålder vid ingången av innevarande år
understigit 15 år, yrkas avdrag enligt skatteförordningen. (Detta avdrag får icke göras av de» skattskyldige, utan
bestämmes av taxeringsnämnden.)
Särskild uppgift för nästföregående år beträffande jordbruksfastighet, för vilken fullständig
deklaration icke avgivits under A bär ovan.
I. Arealen utgjorde i hektar: åker ............, äng .........skogs- och betesmark .............
II. Till min familj hörande personer, som helt och hållet eller delvis voro för sin utkomst beroende av egendomens
avkastning, utgjorde, mig oberäknad, ............ personer.
III. Min bostad bestod av ._.......... rum med kök. Bostadshusens brandförsäkringsvärde utgjorde ............ kr.
IV. För egendomens skötsel anställd personal utgjorde ......... personer med kontant lön av sammanlagt .........kr..
för ...... legodagsverken betalade jag härjämte ............ kr.
Y. Kreatursbesättningen utgjorde i medeltal: ............ st. hästar (därav_________unghästar och.........föl), .........kor,
—..... andra nötkreatur, ......... får, ......... getter, ......... svin, _________ höns och annat fjäderfä.
Yl. Utsäde och skörd i ungefärliga tal, därvid kvantiteten angives i vikt eller hektoliter eller i annat mått, som
för orten är brukligt, såsom antal skylar säd o. s. v.
vete: utsäde ........., skörd ---------; råg: utsäde ........., skörd _________; korn: utsäde _________, skörd ........_; havre:
utsäde ---------, skörd ---------; blandsäd: utsäde _________, skörd _________; hö: utsäde ........., skörd .......ärter,
bönor och vicker: utsäde ........., skörd .........; potatis: utsäde ........., skörd _________; sockerbetor och andra rotfrukter:
utsäde ........., skörd ..........
*) I uppgift av enkelt bolag, handelsbolag, kommanditbolag och rederi, som ej är aktiebolag, tillägges omedelbart härunder: t därav å
.................................... belöper kr.............>
(delägarens namn)
° ö''1*'''' ej användbar i uppgift av enkelt bolag, handelsbolag, kommanditbolag eller rederi som ej är aktiebolag, utom vad
angar beloppet av delägarens andel i förmögenheten., vilket lämpligen utföres å den rad, som eljest är anvisad för utförande av sextionde
delen.
1 stället för orden *l/iso-dcl härav* ifyllos i *värdet av ................................... andel i förmögenheten.>
(delägarens namn)
80
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.
Särskild uppgift ay aktiebolag och solidariskt b a likt) olag.
Bolagets kapital eller, om detsamma undergått förändring, dess medelstorlek utgjorde nästföregående år............kr.
och utgör alltså bolagets bär ovan deklarerade inkomst ......... procent av kapitalet.
Till kapital räknas såväl aktie- eller lottkapital som ock reservfond, vilka skola upptagas till det belopp, som angivits i ingående
balansräkningen för nästföregående år, där de ej samma år undergått förändring. Se SO § skatteförordningen.
Att jag under nästföregående år icke åtnjutit annan inkomst än här ovan uppgivits samt att jag efter
bästa förstånd meddelat de lämnade uppgifterna, bekräftas på heder och samvete
......................................................... den .................................... 19.........
Namn *):____________________
Titel eller yrke:
Postadress:.......
Särskilda upplysningar (lämnas vid bristande utrymme i särskild bilaga):
Ang. värdeminskning
å byggnader
och minskning
i skogs ingångsvärde
samt för
fullständigande i
övrigt av deklarationen
(obs. föreskrifterna
under
C IT).
Taxeringsnämndens beslut.
(Ifylles icke å uppgift, som till ledning för delägarnas taxering lämnats av bolag eller rederi.)
Taxeringsnämnden har
i enlighet med
med frångående av**)
deklarationen taxerat den skattskyldiges inkomst: ***)
Obs. vid bevillning
staxering en
anvisningarna
och uppgifterna
inom ram,.
till bevillning av kapital ....................kr............................
av tjänst.....................» ...........................
av röi’else, yrke eller eljest...........» ...........................
» inkomst- och förmögenhetsskatt
>
*) I deklaration, som avgives för gift kvinna, skall jämväl uppgivas mannens namn, titel och yrke.
**) I detta fall antecknas, i vilka särskilda punkter deklarationen frångåtts och för varje avikelse skälen därtill.
***) Ang. rätt för endera av var för sig skattskyldiga äkta makar att tillgodonjuta avdrag, vid taxeringen till inkomst- och förmögenhetsskatt
för ett möjligt >underskott> av inkomst för den andra maken samt vid taxeringen till bevillning av ränteinkomst för dennes
överskjutande skuldränta: se 25 § skatteförordningen och 11 § 2 mom. T.o) bevillning sförordningen.
Kungl. Maj:ts nåd. ‘proposition Nr 232.
81
Deklarationsblankett IB. (Formulär för jordbrukare.)
Detta formulär får användas endast av den, som nästföregående år ägt eller brukat jordbruksfastighet här
i riket och icke drivit annan näring än jordbruk, dock ej av bolag.
Deklaration skall angiva:
1) för alla uppgiftspliktiga inkomsten nästföregående år eller, i fall
då räkenskapsår ej sammanfaller med kalenderår, det räkenskapsår,
som tilländagått närmast före den 1 mars det löpande året, ävensom,
2) vad angår enskild uppgiftspliktig, föreningar oeli samfund,
vilkas medlemmar icke på grund av medlemskapet äga del i föreningens
eller samfundets förmögenhet, samt stiftelser och utländska
bolag, jämväl förmögenheten vid utgången av nästföregående år eller
i ovan omförmälda fall räkenskapsår.
Skyldighet att avgiva deklaration åligger utan anmaning skattskyldig,
som nästföregående år varit taxerad till inkomst- och förmögenhetsskatt
eller ock samma år åtnjutit minst 800 kronors inkomst
av beskaffenhet att böra taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt
eller vid nämnda års utgång ägt förmögenhet till värde av minst
6,000 kronor.
Gift man skall uppgiva även hustruns inkomst och förmögenhet.
Har hustrun haft inkomst eller förmögenhet, som rätteligen varit
undantagen från mannens förvaltning, skall dock hustrun själv eller
god man för henne avgiva deklaration angående denna.
Uppgiftspliktig skall även uppgiva hemmavarande omyndigt
barns förmögenhet, så framt icke barnet självt skall taxeras till inkomst-
och förmögenhetsskatt.
Deklaration skall avgivas före den 1 mars.
Avlämnas ej deklaration inom behörig tid, vare den skattskyldige
förlustig rätten att överklaga taxering, för vilken deklarationen
skolat ligga till grund.
Har någon i deklaration eller uppgift mot bättre vetande lämnat
oriktigt meddelande, höte från och med 25 till och med 1,000 kronor.
Om genom det oriktiga meddelandet föranletts, att skattskyldig icke
blivit taxerad eller blivit för lågt taxerad, kunna böterna förhöjas
utöver sistnämnda belopp, dock högst med fem gånger det skattebelopp,
som genom det svildiga förfarandet undandragits.
Deklaration avlämnas eller insändes på den uppgiftspliktiges eget
äventyr i betalt brev med allmänna posten antingen till ordföranden
i taxeringsnämnden eller ock i Stockholm till överståthållarämbetet
och i övriga orter till Kungl. Mnj:ts befallningshafvande i det län,
magistraten i den stad eller kronofogden i det fögderi, där den skattskyldige
är mantalsskriven eller taxeringen eljest anses skola äga
rum.
En var, som önskar upplysning rörande beskaffenheten av honom
åliggande uppgiftsskyldighet eller sättet för dess fullgörande, äger att
för sådant ändamål bakvända sig till ordföranden i vederbörande
taxeringsnämnd.
| | stad (köping, municipal samhälle)
i 1 församling ___________________________..._______
''% | kvarteret ............ .......
ce ^
S f huset n:r ... med adressmr........
J 1 ............... roten.
län
socken
by, gård.
hemman.
Deklaration om inkomst och förmögenhet för
{fullständiga för- och tillnamn, födelseår, titel, yrle)*)
________________ taxering år 19--.
Uppgift angående fast egendom. **)
Uppgiften skall upptaga även sådan fast egendom, som uppgiftsslcyldig ägt eller brukat endast en del av nästföregående år,
och skall därvid tillika lämnas upplysning, varav framgår, huru länge under året fastigheten varit i hans ägo eller av honom
brukats. Har fastighet nästföregående år icke käft taxeringsvärde sig åsatt, skall den ändock härnedan uppgivas med det varde,
som densamma kan anses hava ägt nästföregående år. __ ... ....
Sådan innehavare av fast egendom, som i beskattningsavseende är likställd med ägare (fideikommissarie, kronoåbo, bostallshavare,
innehavare av avsöndring m. fl.), är skyldig här upptaga den egendom, han sålunda innehar. Arrenderar någon kronoegendom,
skall han särskilt anmärka detta förhållande. | Inkomst av kronoarrende bevillning staxeras i förhållande till taxeringsvärdet. ***) j
Undertecknad uppgiver för nästföregående år nedannämnda fastighet......
l:o) jordbruksfastighet: (namn, nummer, mantal eller annan beteckning)
ägt och trutlaf: ...................................................... i ...............................
ägt men ej brukat:
Taxeringsvärde
socken ........................... kr.
brukat, men ej ägt:................................................. i .................................
2:o annan fastighet: (n:r i kvarter, rote, adressnummer, stad, församling)
lägenheten ....................................................-....... i ................................. socken .................
å jordbruksfastighet befintlig byggnad, som har sig åsatt eller skall åsättas särskilt taxeringsvärde:
i ................................. socken ..................
3:o) frälseränta av
*) Svensk medborgare, som ej är här i riket mantalsskriven, ävensom utländsk undersåte, bör anmärka detta.
**) Har någon att lämna uppgift angående flera fastigheter än antalet rader för varje särskilt fall utvisar, äger han överstryka
de uppgift sant: isning av, för vilka han saknar användning. Hörslär ej med iakttagande härav det anvisade utrymmet, lämnas särskild bilaga.
''***) Anvisningarna och uppgifterna inom ram avse bevillning staxeringen och uppmärksammas vid denna.
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 saml. 175 käft. (Nr 232.) 11
82
Kungl. Maj:ts nåd. -proposition Nr 232.
Inkomst.
I Inkomsten har
Kronor. 1 icke överstigit
Kronor.
Undertecknad bär under nästföregående år (räkenskapsår från ocli med den
.................... till och med den ................................_) åtnjutit följande inkomst:
A. Inkomst av fast egendom.
Obs. | Inkomst under I och II taxeras icke till bevillning"]
I. inkomst i naturaförmåner:
För jordbruksfastighet inom riket, vilken, vare sig den består av ett eller flera
hemman, liemmansdelar eller lägenheter, brukats såsom en egendom och vars hela
taxeringsvärde nästföregående år ej överstigit 25,000 kronor, må jordbrukare, i stället
för uppgifterna under A 1), å sid. 6 lämna upplysningar i de hänseenden,
som där upptagas.
a) förmån av hyresfri bostad för mig och min famiij med tjänare.........rum med kök,
jämte övriga för mitt hushåll avsedda byggnader och lägenheter:
av mig uppskattad till..........................................
Hyresvärdet av driftsbyggnad, som använts i det egna jordbruket, medräknas ej.
b) förmån av hyresfria lägenheter eller utrymmen för min och min familjs bekvämlighet
och trevnad (såsom sommarvilla, gästrum, trädgård, drivhus, stallrum och vagnsbod
för hästar och åkdon, som uteslutande eller huvudsakligen använts till personligt
bruk), ävensom övriga naturaförmåner (såsom arrende eller annan avgäld),
vilka tillgodogjorts i hushållet eller eljest för egen räkning m. m.:
av mig uppskattade till..........................—...........
c) saluvärdet enligt ortens pris av sådana egendomens produkter vilka använts
i hushållet eller eljest för min och min familjs räkning (såsom spannmål, produkter
från trädgård och ladugård, slaktdjur, fjäderfä, bränsle, foder till hästar, som uteslutande
eller huvudsakligen använts till personligt bruk in. m.), ävensom vilt
och fisk från egendomen:
av mig uppskattat till .............•.............-----...........
d) saluvärdet enligt ortens pris av sådana egendomens produkter eller beståndsdelar,
som använts till nybyggnad, därunder inbegripen till- och ombyggnad, tillverkning
av möbler eller husgeråd för eget behov eller grundförbättring:
av mig uppskattat till..........................................-
Anses (len här gjorda uppskattningen av naturaförmåners värde för låg, åligger
det taxeringsmyndigheterna att här ovan vidtaga rättelse.
II. inkomst i penningar:
a) arrende, hyra...........•............................-........
b) inkomst av jordbruk med dess binäringar:
genom försäljning (ej realisation) av jordbrukets och dess binäringars, ladugårdens
och trädgårdens produkter samt alster av hemslöjd ävensom av kreatur, utrangerade
redskap och övriga driftsinventarier, vilt och fisk från egendomen m. m. ................
c) inkomst genom körslor, uthyrning av dragare, maskiner och annan arbetskraft m. m. ................
d) inkomst av skogsbruk:
köpeskilling för sålt virke och andra skogseffekter................................
köpeskilling vid upplåtelse av avverkningsrätt..................................
samt vid försäljning av skog, där skogen sålts i samband med fastigheten och vinst
å fastighetsaffären icke skall uppgivas vare sig såsom realisationsvinst (C III)
eller såsom vinst av yrkesmässig handel med fastigheter:
köpeskillingen till så stor del, som kan anses hava belöpt å själva skogen ................ ....
(Har skog, som upplåtits till avverkning eller, på sätt ovan sägs, sålts i samband
med fastigheten, varit i säljarens ägo före ingången av år 1900, skola år 1913,
i vartdera fallet, upptagas allenast tre fjärdedelar av köpeskillingens belopp.)
e) köpeskilling vid försäljning av vissa egendomens beståndsdelar (såsom sten, torv, grus,
lera o. d.) ävensom köpeskilling eller avgäld för rätt, som upplåtits åt någon att i
visst avseende tillgodogöra sig eller nyttja fast egendom eller del därav (såsom sten-,
torv-, grus- och lertäkt o. d., jakt, fiske, rätt att begagna vattenkraft, rätt att framdraga
ledningar över egendomen, rätt att begagna upplags- eller lastageplats o. s. v.) . . ................
f) frälseränta och annan avgäld..........................................
Överföres ................
Kungi. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.
83
Överförd bruttoinkomst
Jag yrkar avdrag för nästföregående års driftkostnader:
Jordbrukare, som i stället för uppgifter enligt A I) lämnar upplysning om vissa
faktiska förhållanden till ledning för inkomstberäkningen, är ej skyldig, men äger rätt
att lämna uppgift om driftkostnader.
a) avlöning till arbetspersonal, som uteslutande eller huvudsakligen använts för egendomens
brukande och skötsel (såsom förvaltare, rättare, statfolk, drängar, skogvaktare,
lejt folk o. s. v.)...........................
Avlöning i naturaförmåner, som bestritts direkt ur avkastningen eller eljest
från gården såsom stat i natur aprodukt er eller liyresfri bostad till gårdens folk, får
ej avdragas. Ej heller får här avdragas avlöning till hemmavarande barn, som
afses i nästföljande punkt.
b) för ......... hemmavarande barn över 15 år, som deltagit i arbetet med egendomens
brukande och skötsel och ej särskilt taxeras..............
För barn, som icke deltagit i arbetet hela året, bör lämnas uppgift, varav framgår,
huru stor del av året barnet biträtt. Detta avdrag får ej sire, försåvitt
icke förmånen av liyresfri bostad jämte underhåll från egendomen blivit till sitt värde
för varje barn, därom liär är fråga, inräknat i den inkomst, som redovisas under
A 1) härovan. Avdraget får för helt år i ett för allt icke överstiga 200 kronor
för varje barn.
c) utgifterna för inköp av utsäde, foder, gödningsämnen o. d. ävensom af levande och
döda inventarier................................
Kostnad för sådan inventarieanskaffning, som är att anse såsom nyuppsättning,
är ej att hänföra till driftkostnad och får således ej avdragas.
d) utgifterna för reparation av byggnader....................
e) avgifterna för försäkring av arbetspersonal, byggnader, förråd och driftsinventarier,
utgifterna för läkarevård och medicin till arbetspersonal och kreatursbesättning samt
Övriga omkostnader (såsom underhåll av inventarier, belysning i driftsbyggnader,
utbetalda frakter, skogsaccis m. m.) -----------------------------------------......----...............
Upplysning skall Minnas angående huvudsakliga beskaffenheten av -»Övriga omkostnader».
Såsom driftkostnader få ej räknas utslcylder, värdet av eget arbete (beräknad egen avlöning),
hyresvärdet av egna driftsbyggnader, ränta å eget i egendomen eller jordbruket nedlagt
kapital, kapitalavbetalning av skuld eller utgifter för nybyggnad, därunder inbegripen
om- och tillbyggnad, eller för grundförbättringar, ej heller få direkt ur avkastningen bestridda
driftsutgifter avdragas såsom driftkostnad. Avdrag för ränta å lånt kapital ävensom för värdeminskning
å byggnader och för vissa utskylder göres från sammanräknad inkomst (sid. 5).
Summa avdrag
Hest
III. inkomst av krono- och kyrkotionde eller ersättning därför, som åtnjutits av patronus
ecclesise.....................................
IT. behållen inkomst av fast egendom i utlandet
Obs.
Inkomst under III och IY taxeras jämväl till bevillning, den förra
såsom inkomst av kapital och den senare såsom inkomst av arbete.
Summa inkomst av fast egendom * *)
Kronor.
I fall, där jordbrukare begagnat sig av rätten att till ledning för inkomstberäkningen lämna
upplysningar om vissa faktiska förhållanden rörande egendomen, skall genom taxeringsnämnden
här utföras och därefter överföras den av nämnden beräknade inkomsten ....
*) Vad angår inkomst av fast egendom under samäganderätt, utföres omedelbart härunder i ytterkolumnen och överföres därefter
den andel, som belöper på deklaranten.
Inkomsten har
icke överstigit
Kronor.
84
Kungl. Maj:Is nåd. proposition Nr 232.
Överförd inkomst av fast egendom
B. Inkomst av kapital.
£.r£taaazaziai!
. | Inkomst under I och III taxeras jämväl till bevillning. |
KEgStMSStmi:mB^jgimanrenniCTui«3LTT''XT-r.Tr;»raa.v■
I. ränteinkomst (ränta av utlånade, i räntebärande obligationer nedlagda eller hos bank,
annat penningförvaltande verk eller enskilda insatta penningar)...........
Kronor.
Inkomsten har
icke överstigit
Kronor.
II. utdelning å aktier i inländska aktiebolag och lotter i solidariska bankbolag.....
III. utdelning å aktier i utländska bolag.......................
Summa
Avdrag yrkas för mina utgifter till förvaltningskostnad nästföregående år......
Ot)S. Ingår i inkomsten utdelning under II, skall här nedan inom linjen uppgivas,
C. Inkomst HY arbete (i penningar och naturaförmåner).
Obs.
I. a) inkomst av tjänst, mera varaktig arbetsanställning och stadigvarande uppdrag, efter
avdrag för obligatoriska pensionsavgifter och verkliga utgifter för tjänsten, anställningen
och uppdraget:
i egenskap av___________________________________________________________________________________________________
Av staten anvisad ersättning till bestridande av särskild med tjänst eller uppdrag
förenad kostnad skall icke uppgivas.
Bäcken icke särskilt anvisad kostnadsersättning, må, vare sig ersättningen anvisats
av staten eller annan, vad för ändamålet ytterligare åtgår icke avdragas.
b) inkomst av tillfällig arbetsanställning.....................................
c) pension, livränta, undantagsförmån.......................................
d) periodiskt understöd.......................................... ________________
Vad någon erhållit såsom bidrag till sin undervisning eller uppfostran eller på
grund av givaren lagligen åliggande försörjningsplikt, så ock vad hemmavarande
medlem av givarens familj eljest uppburit uppgives icke.
II. inkomst av yrkes-, författare- och därmed jämförlig rätt (royalty o. d.), ävensom inkomst
av tillfälliga uppdrag, såsom boutredning, uppdrag att försälja fastighet eller att förrätta
auktion, allt för så vitt uppdragen ej äro att hänföra till tjänsteuppdrag (C I a)) ................
III. realisationsvinst, lotterivinst samt övrig inkomst, som ej tillhör ovan upptaget inkomstslag
............................................. ---- ................
Såsom realisationsvinst uppgives vinst å icke yrkesmässig avyttring av fast eller
lös egendom, som förvärvats genom köp eller byte och varit i säljarens
ägo, fast egendom under mindre än tio år och lös egendom under mindre
än fem år. Avdrag får vid beräkningen av vinsten göras för förlust å likartad
affär. Överskjutande förlust får, såsom kapitalförlust, ej avdragas. _______
Summa inkomst av arbete —— — ________________
All under G nppgiven inkomst taxeras jämväl till bevillning.
Ingår i inkomsten utdelning under II, skall här nedan inom linjen uppgivas,
huru stor del av avdragsbeloppet, som proportionsvis belöper på inkomst under
I och III..______________________________________________________________________ kr.............
Summa inkomst av kapital
Sammanräknad inkomst
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.
85
Överförd sammanräknad inkomst
Kronor.
Inkomsten har
icke överstigit
Kronor.
Allmänna avdrag. *)
Obs.
Dessa avdrag få ej göras vid bevillningstaxeringen i vidare mån än att
ränta å gäld får avdragas från ränteinlcomst.
Från den sammanräknade inkomsten yrkas avdrag för följande nästföregående år J
I bestridda utgifter och lidna förluster:
a) för utskylder med undantag av kronoutskylder................L
b) för ränta å gäld...............................j
Annuitet å lån (t. ex. hypotekslån) får avdragas endast till den del, som motsvarar
ränta.
c) för undantagsförmåner till.............................................................................. i
Undantagsförmåner, som utgått i natura från gården, få icke avdragas.
d) för periodiskt understöd och andra periodiska utbetalningar (testamentslegat, pension,
livränta, underhåll till frånskild make o. s. v.), som grunda sig på åtagande I
eller annan förpliktelse och icke innefatta kapitalavbetalning av skuld
I
utgivet till......................................................................................................
För vad som utbetalats till annan såsom bidrag till dennes undervisning eller \
uppfostran eller på grund av lagligen åliggande försörjningsplikt eller för vad som \
eljest utgivits till hemmavarande medlemmar av givarens familj äger avdrag icke rum. j
För att avdrag skall beviljas, erfordras, att här eller, om här anvisat utrymme
ej förslår, å sid. 7 uppgives, till förmån för vem utbetalningen skett.
e) för förlust, som särskild inkomstkälla i sin helhet utvisar och som ej är att hänföra j
till kapitalförlust..............................
Sådant avdrag får icke ske, därest icke upplysning lämnas, å vilken verksamhet för- \
lusten uppstått och huru förlusten beräknats. Dessa upplysningar lämnas å sid. 7
eller i särskild redogörelse, där förlusten icke framgår direkt av deklarationen.
f) för försäkringspremier och andra avgifter, som utbetalats för min och min hustrus j
livförsäkring, livränte-, kapital- och olycksfalls- eller sjukförsäkring ävensom för
pupillförsäkring, efter avdrag av under året uppburna s. k. vinstmedel......
Avdraget för ifrågavarande slags utgifter får icke överstiga 200 kronor.
Särskilda yrkanden om avdrag för värdeminskning.
Under åberopande av redogörelsen å sid. 7 hemställes, att vid inkomstberäkningen [
avdrag medgives för nästföregående år liden värdeminskning:
å mig tillhöriga byggnader med ett sammanlagt värde av ............ kr. med......
I redogörelsen skall lämnas upplysning, om det uppgivna värdet beräknats efter taxeringsj
värde, brandförsäkringsvärde, bokfört värde eller annat värde, som i sådant fall uppgives.
| å skog (minskning i skogs ingångsvärde) med......................
Avdragen få ej beviljas, såvida icke deras befogenhet framgår av utredningen.
Summa avdrag
Summa återstående inkomst
Förmögenhet.
Kronor.
k ciilöndGråi1
Min förmögenhet vid utgången av nästföregående ^_„1t___översteg icke kr. ...........
raKensKapsar D»»aBauiMi--
och utgör l/(;o-del härav................................
Summa att taxera till inkomst- och förmögenhetsskatt
*) Svensk medborgare, som icke är i riket mantalsskriven, ävensom utlänning är ej berättigad till avdrag för försäkringspremier
samt äge åtnjuta annat avdrag, varom här är fråga, endast för så vitt avdraget hänför sig till inkomst, för vilken skatt skall
här erläggas eller till verksamhet, som här utövats.
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 saml. 175 käft. (Nr 232.) 12
86
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.
Såsom förmögenhet uppgives i en summa värdet av den uppgiftspliktiges tillgångar utöver skulderna.
Tillgångarna skola upptagas till sitt saluvärde. Såsom saluvärde å fast egendom anses dess taxeringsvärde. Vissa
rättigheter upptagas till sitt kapitalvärde.
Såsom tillgångar skola icke upptagas:
möbler, husgeråd och andra inre lösören, som äro avsedda för skattskyldigs och hans familjs personliga bruk;
konstverk, bok-, konst- och andra därmed jämförliga samlingar, så framt ej ägaren med dem driver handel eller
yrkesmässigt håller dem för allmänheten tillgängliga;
kapitalvärdet av undantagsförmåner och pension eller annan förmån, som åtnjutes på grund av ett förutvarande
tjänsteförhållande; rätt till ränta, avkomst eller annan förmån, som är bestämd att tillgodonjutas för den berättigades
livstid, där värdet av vad han årligen må i sådant avseende åtnjuta understiger 1,000 kronor; rätt till förmögenhet,
varav en annan för närvarande åtnjuter avkastningen.
För ...... av mig på grund av försörjningsplikt underhållna barn, vilkas ålder vid ingången av innevarande år
understigit 15 år, yrkas avdrag enligt skatteförordningen. (Detta avdrag får icke göras av den skatiskyldige, utan
bestämmes av taxeringsnämnden.)
Särskild uppgift för nästföregående år beträffande jordbruksfastighet, för vilken fullständig
deklaration icke avgivits under Å bär ovan.
I. Arealen utgjorde i hektar: åker ____________, äng ............, skogs- och betesmark .............
II. Till min familj hörande personer, som helt och hållet eller delvis voro för sin utkomst beroende av egendomens
avkastning, utgjorde, mig oberäknad, ............ personer.
III. Min bostad bestod av ____________ rum med kök. Bostadshusens hrandförsäkringsvärde utgjorde ............ kr.
IV. För egendomens skötsel anställd personal utgjorde _________ personer med kontant lön av sammanlagt --------- kr.
för ...... legodagsverken betalade jag härjämte ............ kr.
V. Kreatursbesättningen utgjorde i medeltal: ............ st. hästar (därav ......... unghästar och.........föl),.........kor,
......... andra nötkreatur, ......... får, ......... getter, ......... svin, ......... höns och annat fjäderfä.
VI. Utsäde och skörd i ungefärliga tal, därvid kvantiteten angives i vikt eller hektoliter eller i annat mått, som
för orten är brukligt, såsom antal skylar säd o. s. v.
vete: utsäde ........., skörd _________; råg: utsäde........., skörd.........; korn: utsäde ........., skörd .........; havre:
utsäde ........., skörd .........; blandsäd: utsäde ........., skörd .........; hö: utsäde ........., skörd .........; ärter,
bönor och vicker: utsäde _________, skörd .........; potatis: utsäde ........., skörd .........; sockerbetor och andra rotfrukter:
utsäde ........., skörd ..........
Att jag under nästföregående .år icke åtnjutit annan inkomst än bär ovan uppgivits samt att jag efter bästa
förstånd meddelat de lämnade uppgifterna, bekräftas på heder och samvete
......................................................... den .................................... 19_________
Hamn *): ...........................................................................-...........
Titel eller yrke: ..................................................................
Postadress:...........................................................................
*) I deklaration, som avgives för gift kvinna, skall jämväl uppgivas mannens namn, titel och yrke.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.
87
Särskilda upplysningar (lämnas vid bristande utrymme i särskild bilaga):
Ang. värdeminskning
åbyggnader
och minskning i
skogs ingångsvärde
samt för
- fullständig ande i
övrigt av deklarationen.
Taxeringsnämndens beslut.
Taxeringsnämnden bär me(j frångående6av*) deklarationen taxerat den skattskyldiges inkomst: **)
till bevillning av kapital..................kr. __________________________
av tjänst.................. » ___________________________
av rörelse, yrke eller eljest......... » ____________________________
» inkomst- och förmögenhetsskatt............. » ...........................
Obs. vid bevillning
staxeringen
anvisningarna
och'' uppgifterna
inom ram.
*) I detta fall antecknas, i vilka särskilda punkter deklarationen frångåtts och för varje avvikelse skälen därtill.
**) Ang. rätt för endera av var för sig skattskyldiga äkta makar att tillgodonjuta avdrag, vid taxeringen till inkomst- och förmögenhetsskatt
för ett möjligt »underskott> av inkomst för den andra naken samt vid taxeringen till bevillning av ränteinkomst för dennes
överskjutande skuldränta: se 25 § skatteförordningen och 11 § 2 mom. l:o) bevillningsförordning en.
Kungl. May.ts nåd. proposition Nr 232.
89
Deklarationsblankett 1 C. (Formulär för affärs- och yrkesidkare.)
Detta formulär får användas endast av den, som nästföregående år drivit rörelse eller yrke eller eljest annan
näring än jordbruk ocli som icke ägt jordbruksfastighet.
Deklaration skall angiva:
1) för alla nppgiftspliktiga inkomsten nästföregående år eller, i fall
då räkenskapsår ej sammanfaller med kalenderår, det räkenskapsår, som
tilländagått närmast före den 1 mars det löpande året, ävensom,
2) vad angår enskild nppgiftspliktig, föreningar och samfund, vilkas
medlemmar icke på grund av medlemskapet äga del i föreningens eller
samfundets förmögenhet, samt stiftelser och utländska bolag, jämväl
förmögenheten vid utgången av nästföregående år eller i ovan omförmälda
fall räkenskapsår.
Skyldighet att avgiva deklaration åligger utan anmaning:
a) verk eller bolag, som är försett mod Kungl. Maj:ts oktroj eller
blivit registrerat såsom aktiebolag eller står under offentlig kontroll;
b) annan skattskyldig, som nästföregående år varit taxerad till inkomst-
och förmögenhetsskatt eller ock samma år åtnjutit minst 800 kronors
inkomst av beskaffenhet att böra taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt
eller vid nämnda års utgång ägt förmögenhet till värde av minst
6,000 kronor.
Enkelt bolag, handelsbolag, kommanditbolag och rederi, som ej är
aktiebolag, skall till ledning vid delägarnes taxering lämna uppgift, innehållande
upplysningar enligt vederbörligt deklarationsformulär om bolagets
och rederiets fasta egendom och inkomst ävensom om den en var delägare
tillkommande andelen av bolagets eller rederiets inkomst och om
värdet av hans lott i bolaget eller rederiet.
Gift man skall uppgiva även hustruns inkomst och förmögenhet.
Har hustrun haft inkomst eller förmögenhet, som rättsligen varit undantagen
från mannens förvaltning, skall dock hustrun själv eller god man
för henne avgiva deklaration angående denna.
TJppgiftspliktig skall även uppgiva hemmavarande omyndigt barns
förmögenhet, så framt icke barnet självt skall taxeras till inkomst- och
förmögenhetsskatt.
Deklaration ävensom uppgift från enkelt bolag, handelsbolag, kommanditbolag
och rederi, som ej är aktiebolag, skall avgivas före den 1 mars. Endast
den, som enligt lag är pliktig föra handelsböcker eller är delägare i handelsbolag
eller kommanditbolag, får åtnjuta anstånd, dock ej längre än till
april månads utgång. Härför fordras emellertid, att anmälan att hinder
mött skriftligen göres före den 1 mars hos ordföranden i taxeringsnämnden.
Avlämnas ej deklaration inom behörig tid, vare den skattskyldige
förlustig rätten att överklaga taxering, för vilken deklarationen skolat
ligga till grund.
Underlåtenhet att avlämna uppgift, varom ovan sägs, medför påföljd
av böter.
Har någon i deklaration eller uppgift mot bättre vetande lämnat
oriktigt meddelande, böte från och med 25 till och med 1,000 kronor.
Om genom det oriktiga meddelandet föranletts, att skattskyldig icke blivit
taxerad eller blivit för lågt taxerad, kunna böterna förhöjas utöver sistnämnda
belopp, dock högst med fem gånger det skattebelopp, som genom
det svikliga förfarandet undandragits.
Deklaration eller här omförmäld uppgift avlämnas eller insändes på
den. uppgiftpliktiges eget äventyr i betalt brev med allmänna posten
antingen till ordföranden i taxeringsnämnden eller ock i Stockholm till
övcrståthållarcämbetet och i övriga orter till Kungl. Maj:ts befallningshavande
i det län, magistraten i den stad eller kronofogden i det fögderi,
där den skattskyldige är mantalsskriven eller taxeringen eljest anses
skola äga rum.
Verk, bolag och rederi skall bifoga bestyrkt avskrift av in- och utgående
balansräkning samt vinst- och förlustkonto för senaste räkenskapsåret.
Aktiebolag skall därjämte bifoga förvaltningsberättelse.
En var, som önskar upplysning rörande beskaffenheten av honom
åliggande uppgiftsskyldighet eller sättet för dess fullgörande äger att
för sådant ändamål hänvända sig till ordföranden i vederbörande taxeringsnämnd.
■ -i
"•T*
O
'' ce
rZ £
Sm
in- <*>
&
QO
GC
Ö
c5
stad (köping, municipalsamliälle)
församling......................................
kvarteret .......................................
huset n:r...... med adressn:r .....
............... roten.
län
socken
jby, gård,
(hemman.
Deklaration om inkomst och förmögenhet för........................................................................
(,fullständiga för- och tillnamn, födelseår, titel, yrke)*)
...........................................-...........-- taxering år 19-
Uppgift angående fast egendom (annan fastighet än jordbruksfastighet).
,.. Uppgiften skall upptaga, även sådan fast egendom, som uppgiftsskyldig ägt endast en del av nästföregående år, och skall
aarvul tillika lamnas upplysning, varav jjramgår, huru länge under året fastigheten varit i hans ägo. Hav fastighet nästföregående.
. ar icke haft taxeringsvärde sig åsatt, skall den ändock här nedan uppgivas med det värde, som densamma kan anses hava
agt nästföregående ar.
Sådan innehavare civ annan fastighet än jordbruksfastighet, som i beskattningsavseende är likställd med ägare (fideikommissarie,
innehavare av avsöndring), av skyldig här upptaga den egendom, han sålunda innehar.
Undertecknad uppgiver för nästföregående år nedannämnda fastighet......
annan fastighet (n:r i kvarter, rote,-adressnummer, stad, församling) Taxeringsvärde
............ ...................... .................................. kr.
lägenheten.............................................................. i ................................. socken
*) Svensk, medborgare, som ej är här i riket mantalsskriven, ävensom utländsk undersåte, bör anmärka
I uppgift., som till ledning för delägarnes taxering avgives av enkelt bolag, handelsbolag.
V? s.om ef.ärt aktiebolag, över strykas orden: Deklaration för etc. och införas i stället orden: »Uppgift från
till ledning för (med ifyllande därefter av vederbörande delägares titel samt fullständiga för- och tillnamn)
Kommanditbolag och
(bolagets, rederiets namn
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 sand. 175 käft. (Nr 232.) 13
90
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.
Kronor.
Inkomst.
Undertecknad tiar under nästföregående år (räkenskapsår från ock med den
.....................till ock med den.................................) åtnjutit följande inkomst:*)
Inkomsten har
icke överstigit
Kronor.
A. Inkomst av fast egendom.
Obs. | Inkomst under I och II taxeras icke till bevillning. **) j
I. inkomst i naturaförmåner:
a) förmån av hyresfri bostad för mig och min familj med tjänare.........rum med kök,
jämte övriga för mitt hushåll avsedda byggnader och lägenheter:
av mig uppskattad till...........................................
Hyresvärdet av egna driftsbyggnader eller affärslokaler i eget hus medräknas ej.
b) förmån av hyresfria lägenheter eller utrymmen för min och min familjs bekvämlighet
och trevnad (såsom sommarvilla, gästrum, trädgård, drivhus, stallrum och vagnsbod
för hästar och åkdon, som uteslutande eller huvudsakligen använts till personligt
bruk), ävensom övriga naturaförmåner:
av mig uppskattade till...........................................
Anses den kär gjorda uppskattningen av naturaförmåners värde för låg, åligger
det taxeringsmyndigketerna att kär ovan vidtaga rättelse.
II. inkomst i penningar:
a) hyra.....................................................
b) övrig inkomst.................................................
Summa ................
Jag yrkar avdrag för nästföregående års omkostnader för fastigheten:
a) avlöning till vice värd, gårdskarl, portvakt o. s. v................................
b) utgifterna för reparation av byggnader................................. ....
c) avgifterna för vattenförbrukning, renhållning och belysning m. m., som jag i min egen
skap
av fastighetsägare måst vidkännas, brandförsäkringsavgift och övriga omkostnader
såsom ...................................................................................................
Upplysning skall lämnas angående sistnämnda omkostnaders huvudsakliga beskaffenhet.
Avdrag får ej ske för utskylder, värdet av eget arbete (beräknad egen avlöning), hyresvärdet
av bostadslägenhet, som ingår i avlöning till vice värd, gårdskarl, portvakt o. s. v.,
ränta å eget i fastigheten nedlagt kapital, kapitalavbetalning av skuld eller utgifter för nybyggnad
därunder inbegripen om- och tillbyggnad, anläggningar eller förbättringar.
Avdrag för ränta å lånt kapital, ävensom för värdeminskning och för vissa utskylder
göres från sammanräknad inkomst sid. 5. _____ |
Summa avdrag ................
Best —. —
in. behållen inkomst av fast egendom i utlandet.................. —- —
Obs.
Summa inkomst av fast egendom ***)
| Inkomst under III taxeras till bevillning såsom inkomst av arbete.
*) Inkomst, som uppgiftspliktig förvärvat såsom delägare i enkelt bolag, handelsbolag, kommanditbolag och rederi, som ej är aktiebolag,
uppgives under D. Under A. B och C uppgives all annan inkomst av fast egendom, kapital och arbete.
**) Anvisningarna och uppgifterna inom ram avse bevillning staxering en och uppmärksammas vid denna.
***) Vad angår inkomst av fast egendom under samäganderätt, utföres omedelbart härunder i ytterkolumnen och överföres därefter
den andel, som belöper på deklaranten.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.
91
Inkomsten har |
|
Kronor. |
icke överstigit |
Överförd inkomst av fast egendom
B. Inkomst ay kapital.
| Inkomst under I och III taxeras jämväl till bevillning, g
I. ränteinkomst (ränta av utlånade, i räntebärande obligationer nedlagda eller bos bank,
annat penningförvaltande verk eller enskilda insatta penningar)...........
II. utdelning å aktier i inländska aktiebolag och lotter i solidariska bankbolag ....
III. utdelning å aktier i utländska bolag.............''.....
Summa
Avdrag yrkas för mina utgifter till förvaltningskostnad nästföregående år......
Ingår i inlcomsten utdelning under II, skall här nedan inom linjen uppgivas,
huru stor del av avdragsbeloppet, som proportionsvis belöper på inkomst
under I och III................................................................ kr.............
Summa inkomst av kapital
C. Inkomst »IT arbete (i penningar och naturaförmåner).
Obs.
All under C uppgiven inkomst taxeras jämväl till bevillning, inkomst under
C II med iakttagande av formulärets särskilda anvisningar rörande inkomstberäkningen.
I. a) inkomst av tjänst, mera varaktig arbetsanställning och stadigvarande uppdrag, efter
avdrag för obligatoriska pensionsavgifter och verkliga utgifter för tjänsten, anställningen
och uppdraget:
i egenskap av...................................................................................................
Av staten anvisad ersättning till bestridande av särskild med tjänst eller uppdrag
förenad kostnad skall icke uppgivas.
Räcker icke särskild anvisad kostnadsersättning, må, vare sig ersättningen anvisats
av staten eller annan, vad för ändamålet ytterligare åtgår icke avdragas.
b) inkomst av tillfällig arbetsanställning......................
c) pension, livränta, undantagsförmån.......................
d) periodiskt understöd..............................
Vad någon erhållit såsom bidrag till sin undervisning eller uppfostran eller på
grund av givaren lagligen åliggande försörjningsplikt, så ock vad hemmavarande
medlem av givarens familj eljest uppburit uppgives icke.
Inkomst under C I
II. inkomst av rörelse, yrke eller eljest annan näring än jordbruk (bedriven inom en
eller flera kommuner)
av följande särskilda (inom en eller flera kommuner bedrivna) slag av rörelse,
yrke eller eljest annan näring än jordbruk.
. j stad (
.............................. I socken J
..................................... i ....................................... » ......
län
De anvisningar rörande inkomstberäkningen under C II, som härefteråt lämnas, avse en
affär eller flera affärer med gemensam räkenskapsföring. Driver någon flera affärer med
skild räkenskapsfÖring eller utan att räkenskaper föras, får han i blanketten utföra inkomstberäkningen
för en av dem och är skyldig att i särskild bilaga, med iakttagande av samma
anvisningar, utföra inkomstberäkningen för de övriga affärerna. »Härefter återstående inkomst»
utföres särskilt för en var av dessa affärer å anvisad plats i blanketten.
Överföres inkomst under A, B och C I
92
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.
Överförd, inkomst under A, B och C I
I mitt hushåll eller eljest för egen eller min familjs räkning har jag tillgodogjort mig
förnödenheter och varor ur affären till ett saluvärde av.................
Bruttoinkomst i övrigt utan avskrivningar....................
Bruttoinkomst under C II
Avdrag yrkas för nästföregående års driftkostnader för affären:
ränta å lånt rörelsekapital...............................
värdeminskning å driftsinventarier...........................
Driftsinventariernas bokförda värde utgjorde vid nästföregående års början............kr.
och vid dess slut ............ kr.
avskrivningar för lidna förluster å fordringar ävensom värdeminskning å gruva, rätt till
stenbrott, ensamrätt (t. ex. patent) o. d.........................
Avse gjorda avskrivningar eller avsättningar för värdeminskning olika slags tillgångar-,
redogöres härför å sid. 7 eller i särskild bilaga.
driftkostnader i övrigt.................................
Såsom driftkostnader få ej räknas utskylder, värdet av eget arbete, ränta å eget i verksamheten
nedlagt kapital eller hyresvärdet av egna driftsbyggnader eller affärslokaler i eget hus,
ej heller utgifter för fast egendoms förbättring, tillökning av inventarier eller kapitalavbetalning av
skuld, eller värdeminskning å driftsbyggnader. Om avdrag för vissa utskylder ävensom för
värdeminskning å byggnader: se under avdrag från sammanräknad inkomst (sid. 5).
Har i bokslut för verksamhet med ordnad bokföring räkenskapspost, för vilken avdrag
ej är medgivet, belastat verksamheten, skall densamma vid inkomstberäkningen tilläggas
bokförd vinst.
Summa avdrag
Tillkommer inkomst av
(rörelsens namn)
(rörelsens namn)
Härefter återstående inkomst under C II
_____ enligt bilaga beräknad till _____________
Obs.
Ang. beskattningsort i fråga om bevillning staxering en av rörelse, yrke
eller annan dithörande verksamhet: se 13 § bevillningsförordningen och 3 § i anvisningarna
till nämnda förordning.
Driver någon flera affärer, får han i förenämnda bilaga redovisa resultaten
av varje särskild affär, såvitt bevillningstaxeringen angår.
Taxeringsvärdet för mig tillhöriga driftsbyggnader i ...............................
utgjorde nästföregående år kr...................... (rörelsens namn)
5 % härå utgör...................kr.......................
Har byggnad endast till en del använts i verksamheten,
upptages av taxeringsvärdet vad som kan anses belöpa å
denna del.
I.................. har jag använt produkter och bestånds
(rörelsens
namn)
delar från egen fastighet till värde i oförädlat skick (värde
på rot, råämnesvärde) av................. » ......................
Summa kr.......................
Efter avdrag för detta belopp från »återstående inkomst under
C II» har min bevillningspliktiga inkomst av..................
(rörelsens namn)
utgjort......................kr. ......................
Av inkomsten anser jag böra bevillningstaxeras:
i ............................................................ kr.......................
kr.
Enligt bilagan tillkommer bevillningspliktig inkomst av ........................ med
________________ och av ........................ med kr_________________
Om jämväl sålunda tillkommen inkomst skall fördelas till bevillning staxering
mellan flera kommuner, får fördelningen göras å sid. 7 eller, vid bristande utrymme,
i bilagan.
Överföres inkomst under A, B, C I ock C II
jlnkomsteD har
Kronor. i icke överstigt
1 Kronor.
Kung! Maj:ts nåd. proposition Nr 232.
93
I Inkomsten har
Kronor. i icke överstigit
E Kronor.
Överförd inkomst under A, B, Öl och C II
III. inkomst av yrkes-, författare- och därmed jämförlig rätt (royalty o. d.) ävensom
inkomst av tillfälliga uppdrag, såsom boutredning, uppdrag att försälja fastighet
eller att förrätta auktion, allt för så vitt uppdragen ej äro att hänföra till tjänsteuppdrag
(C 1 a) eller yrkesmässig verksamhet såsom t. ex. advokatyrket (C II) . •
IT. realisationsvinst, lotterivinst samt övrig inkomst, som ej tillhör ovan upptaget
inkomstslag.................................
Såsom realisationsvinst uppgives vinst å icke yrkesmässig avyttring av fast eller
lös egendom, som förvärvats genom köp eller byte och varit i säljarens
ägo, fast egendom under mindre än tio år och läs egendom under
mindre än fem av. Avdrag får vid beräkningen av vinsten göras för förlust å
likartad affär. Överskjutande förlust får, såsom kapitalförlust, ej avdragas.
D. Inkomst, som förvärvats i enkelt kolag, Ilande!skolag, kommanditbolag
eller rederi, som ej är aktiebolag.
Under nästföregående år har jag varit delägare för ............ del...... i ....................
.............................., för ............ lotter i .......................................................
Hela inkomsten utgjorde:
av fast egendom här i riket ..................kr.............
av utdelning å aktier i inländska aktiebolag och lotter i solidariska
bankbolag.........................» ............
i övrigt............................» ____________
Summa kr.
därav på min andel belöper............................
Ilar uppgiftspliktig varit delägare i bolag eller rederi under endast en del av nästföregående
år, beräknas lians andel av inkomsten i förhållande därefter.
Oks. j Bolagets (rederiets) hela bevillningspliktiga inkomst utgjorde ............. kr. I
| Härav belöper på min andel............................ » g
Sammanräknad inkomst
Allmänna avdrag. *)
Obs.
Dessa avdrag få ej göras vid bevillningstaxeringen i vidare mån än att
ränta å, gäld får avdragas från ränteinkomst.
Från den sammanräknade inkomsten yrkas avdrag för följande nästföregående år
bestridda utgifter och lidna förluster:
a) för utskylder med undantag av kronoutskylder................
b) för ränta å annan gäld än som under C II beräknats såsom lånt rörelsekapital . .
Annuitet å lån (t. ex. hypotekslån) får avdragas endast till den del, som motsvarar
vänta.
c) för periodiskt understöd och andra periodiska utbetalningar (testamentslegat, pension,
livränta, underhåll till frånskild make o. s. v.), som grunda sig på åtagande
eller annan förpliktelse och icke innefatta kapitalavbetalning av skuld
utgivet till .....................................................................................................
För vad som utbetalats till annan såsom bidrag till dennes undervisning eller
uppfostran eller på grund av lagligen åliggande försörjningsplikt eller för vad som
eljest utgivits till hemmavarande medlemmar av givarens familj äger avdrag icke rum.
För att avdrag skall beviljas, erfordras, att här eller, i män av behof, å sid. 7
uppgives, till förmån för vem utbetalningen skett.
d) för förlust, som särskild inkomstkälla i sin helhet utvisar och som ej är att hänföra
till kapitalförlust...............................
Sådant avdrag får icke ske, därest icke upplysning lämnas, å vilken verksamhet
förlusten uppstått och huru förlusten beräknats. Dessa upplysningar lämnas å sid. 7
eller i särskild redogörelse, där förlusten icke framgår direkt av deklarationen.
e) för försäkringspremier och andra avgifter, som utbetalats för min och min hustrus
livförsäkring, livränte-, kapital- och olycksfalls- eller sjukförsäkring ävensom för
pupillförsäkring, efter avdrag av under året uppburna s. k. vinstmedel......
Avdraget för ifrågavarande slags utgifter får icke överstiga 200 kronor.
Överföras allmänna avdrag och sammanräknad inkomst
. *) Svensk medborgare, som icke är i riket mantalsskriven, ävensom utlänning är ej berättigad till avdrag för försäkringspremier
samt äge åtnjuta annat avdrag, varom här är fråga, endast för så vitt avdraget hänför sig till inkomst, för vilken skatt skall
här erläggas eller titt verksamhet, som här utövats.
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 saml. 115 käft. (Nr 232.)
14
94
Kiingl. MajUs nåd. proposition Nr 232.
Överförda allmänna avdrag och sammanräknad inkomst Särskilt yrkande om avdrag för värdeminskning. Under åberopande av redogörelsen å sid. 7 hemställes, att vid inkomstberäkningen I redogörelsen skall lämnas upplysning, om det uppgivna värdet beräknats efter taxerings-värde, brandförsäkringsvärde, bokfört värde eller annat värde, som i sådant fall uppgives. Avdraget får icke beviljas, såvida icke dess befogenhet framgår av utredningen. |
Kronor. |
Inkomsten har |
||
.... |
||||
Summa avdrag |
||||
Summa återstående inkomst *) |
_ _ |
|||
Förmögenhet. Gudoråi'' Min förmögenhet vid utgången av nästföregående x- xiata,p~år övers^e£ .............................— och utgör 1/fJ0''del härav **).................................... |
Kronor. |
|||
Summa att taxera till inkomst- och förmögenhetsskatt **) |
Såsom förmögenhet uppgives i en summa värdet av den uppgiftspliktiges tillgångar utöver skulderna.
Tillgångarna skola upptagas till sitt saluvärde. Såsom saluvärde å fast egendom anses dess taxeringsvärde. Yissa
rättigheter upptagas till sitt kapitalvärde.
Såsom tillgångar skola icke upptagas:
möbler, husgeråd och andra inre lösören, som äro avsedda för skattskyldigs och hans familjs personliga bruk;
konstverk, bok-, konst- och andra därmed jämförliga samlingar, så framt ej ägaren med dem driver handel eller
yrkesmässigt håller dem för allmänheten tillgängliga;
kapitalvärdet av undantagsförmåner och pension eller annan förmån, som åtnjutes på grund av ett förutvarande
tjänsteförhållande; rätt till ränta, avkomst eller annan förmån, som är bestämd att tillgodonjutas för den berättigades,
livstid, där värdet av vad han årligen må i sådant avseende åtnjuta understiger 1,000 kronor; rätt till förmögenhet,
varav en annan för närvarande åtnjuter avkastningen.
För ...... av mig på grund av försörjningsplikt underhållna barn, vilkas ålder vid ingången av innevarande år
understigit 15 år, yrkas avdrag enligt skatteförordningen. (Detta avdrag får icke göras av den skattskyldige, utan
bestämmes av taxeringsnämnden.)
Särskild uppgift av aktiebolag och solidariskt bankbolag.
Bolagets kapital eller, om detsamma undergått förändring, dess medelstorlek utgjorde nästföregående år............kr.,
och utgör alltså bolagets här ovan deklarerade inkomst ......... procent av kapitalet.
Till kapital räknas såväl aktie- eller lottkapital som ock reservfond, vilka skola upptagas till det belopp, som angivits i ingående
balansräkningen för nästföregående år, där de ej samma år undergått förändring. Se 20 § skatteförordningen.
Att jag under nästföregående år icke åtnjutit annan inkomst än bär ovan uppgivits samt att jag efter
bästa förstånd meddelat de lämnade uppgifterna, bekräftas på beder och samvete
......................................................... den .................................... 19.........
Namn ***):.............................................................................................
Titel eller yrke: ..............................-.....-...................-........
Postadress: ..........................................................-...............
*) I uppgift av enkelt bolag, handelsbolag, kommanditbolag och rederi, som ej är aktiebolag, tillägges omedelbart härunder: >därav å
.................................... belöper kr...........>
(delägarens namn) . . .......
**) Kolumnen är ej användbar i uppgift av enkelt bolag, handelsbolag, kommanditbolag eller rederi,, som ej är aktiebolag, utom vad
angår beloppet av delägarens andel i förmögenheten, vilket lämpligen utföres å den rad, som eljest är anvisad för utförande av sextionde
delen.
I stället för orden »Veo-iei härav» ifylles: svärdet av .......................-............ andel i förmögenheten.>
(delägarens namn)
***) I deklaration, som avgives för gift kvinna, skall jämväl uppgivas mannens namn, titel och yrke.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.
95
Särskilda upplysningar (lämnas vid bristande utrymme i särskild bilaga):
Ang. värdeminskning
å byggnader
och för fullständigande
i övrigt av
deklarationen.
■ (Obs. föreskrifterna
under CII.)
Taxeringsnämndens beslut.
(Ifylles icke å uppgift som till ledning för delägarnes taxering lämnats av bolag eller rederi.)
Taxeringsnämnden har ^ f^n^endTav*) deklarationen taxerat den skattskyldiges inkomst: **)
till bevillning av kapital
kr.
av tjänst
av rörelse eller yrke eller eljest
Obs. vid bevillning
staxeringen
anvisningarna
och uppgifterna
inom ram.
» inkomst- och förmögenhetsskatt...............»
*) I detta fall antecknas, i vilka särskilda punkter deklarationen frångåtts och för varje avvikelse skälen därtill.
**)And- för endera av var för sig skattskyldiga äkta makar att tillgodonjuta avdrag vid taxeringen till inkomst- och förmögenhetsskatt
för ett möjligt »underskott> av inkomst för den andra maken samt vid taxeringen till bevillning av ränteinkomst för dennes överskjutande
skuldränta: se 25 § skatteförordningen och 11 § 2 mom. Ilo) bevillningsförordning en.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.
97
Deklarationsblankett ID. (Mindre formuläret.)
För husägare, räntetagare, löntagare och arbetare.
Detta formulär får icke användas av den, som nästföregående år ägt jordbruksfastighet eller drivit jordbruk
eller annan näring, ej heller i något fall av bolag.
Deklaration skall angiva:
1) för alla uppgiftspiiktiga inkomsten nästföregående år ävensom, j
2) vad angår enskild uppgiftspliktig, föreningar pell samfund, j
vilkas medlemmar icke på grund av medlemskapet äga del i för- |
eningens eller samfundets förmögenhet, samt stiftelser och utländska i
bolag, jämväl förmögenheten vid utgången av nästföregående år eller
i ovan omförmälda fall räkenskapsår.
Skyldighet att avgiva deklaration åligger utan anmaning skattskyldig,
som nästföregående år varit taxerad till inkomst- och förmögenhetsskatt
eller oek samma år åtnjutit minst 800 kronors inkomst
av "beskaffenhet att böra taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt
eller vid nämnda års utgång ägt förmögenhet till värde av minst
6.000 kronor.
Gift man skall uppgiva även hustruns inkomst och förmögenhet. |
Har hustrun haft inkomst eller förmögenhet, som rättsligen varit j
undantagen från mannens förvaltning, skall dock hustrun själv eller j
god man för henne avgiva deklaration angående denna.
Uppgiftspliktig skall även uppgiva hemmavarande omyndigt I
barns förmögenhet, så framt icke barnet självt skall taxeras till in- I
komst- och förmögenhetsskatt.
Deklaration skall avgivas före den 1 mars.
Avlämnas ej deklaration inom behörig tid, vare den skattskyldige
förlustig rätten att överklaga taxering, för vilken deklarationen
skolat ligga till grund.
Har någon i deklaration eller uppgift mot bättre vetande lämnat
oriktigt meddelande, böte från och med 25 till och med 1,000 kronor.
Om genom det oriktiga meddelandet föranletts, att skattskyldig icke
blivit taxerad eller blivit för lågt taxerad, kunna böterna förhöjas
utöver sistnämnda belopp, dock högst med fem gånger det skattebelopp,
som genom det svikliga förarfandet undandragits.
Deklaration avlämnas eller insändes på den uppgiftspliktiges eget
äventyr i betalt brev med allmänna posten antingen till ordföranden
i taxeringsnämnden eller ock i Stockholm till överståthållareämbetet
och i övriga orter till Kungl. Maj:ts befallningshavande i det län,
magistraten 1 den stad eller kronofogden i det fögderi, där den skattskyldige
är mantalsskriven eller taxeringen eljest anses skola äga rum.
En var, som önskar upplysning rörande beskaffenheten av honom
åliggande uppgiftsskyldighet eller sättet för dess fullgörande, äger att
för sådant ändamål hänvända sig till ordföranden i vederbörande
taxeringsnämnd.
| | stad (köping, inunicipalsamliälle) län
='' 1 församling...................... socken
5 I kvarteret (by, gård,
% t huset n:r........ med adressmr lliemman.
Deklaration om inkomst och förmögenhet för........................
. (fullständiga för- och tillnamn, födelsear, titel, yrke)*)
...................................................................................................................-..................... taxering år It).......
Uppgift angående fast egendom (annan fastighet än jordbruksfastighet).
Uppgiften skall upptaga även sådan fast egendom, som uppgiftspliktig ägt endast en del av nästföregående år, och° skall därvid
tillika lämnas upplysning, varav framgår, huru länge under året fastigheten varit i hans ägo. Hav fastighet nästföregående år icke
haft taxeringsvärde sig åsatt, skall den ändock här nedan uppgivas med det värde, som densamma kan anses hava ägt nästföregående år.
Sådan innehavare av annan fastighet än jordbruksfastighet, som i beskattningsavseende är likställd med ägare (fideikommissarie,
innehavare av avsöndring), är skyldig här upptaga den egendom, han sålunda innehar.
Undertecknad nppgiver för nästföregående år nedannämnda fastighet
Taxeringsvärde
huset
tomten
n:r
i kv.
stad
kr.
lägenheten.
..... i
socken ........................... »
Inkomst.
Undertecknad har under nästföregående år åtnjutit följande inkomst:
Kronor.
Inkomsten har
icke överstigit
Kronor.
A. Inkomst av fast egendom.
Obs. | Inkomst under I och II taxeras icke till bevillning. **) |
I. Inkomst i naturaförmåner:
a) förmån av hyresfri bostad för mig och min familj med tjänare.........rum med kök,
jämte övriga för mitt hushåll avsedda byggnader och lägenheter:
av mig uppskattad till...........................
b) förmån av hyresfria lägenheter eller utrymmen för min och min familjs bekvämlighet
och trevnad (såsom sommarvilla, gästrum, trädgård, drivhus, stallrum och vagnsbod)
ävensom övriga naturaförmåner:
av mig uppskattad till...........................
Anses den bär gjorda uppskattningen av naturaförmåners värde för låg, åligger
taxeringsmyndigheterna att här ovan vidtaga rättelse,
det
II.
inkomst i penningar:
a) hyra.......
b) övrig inkomst . . .
Överföres bruttoinkomst av fast egendom
*) Svensk medborgare, som ej är här i riket mantalsskriven, ävensom utländsk undersåte, bör anmärka detta.
**) Anvisningarna och uppgifterna inom ram avse bevillning staxering en och uppmärksammas vid denna.
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 saml. 175 käft. (Nr 232.) 15
98
Kungl. Majsts nåd. proposition Nr 232.
Kronor.
Överförd bruttoinkomst av fast egendom
Jag yrkar avdrag för nästföregående års omkostnader för fastigheten:
a) avlöning till vice värd, gårdskarl, portvakt o. s. v................
b) utgifterna för reparation av byggnader....................
c) avgifterna för vattenförbrukning, renhållning och belysning m. m., som jag i min
egenskap av fastighetsägare måst vidkännas, brandförsäkringsavgift och övriga omkostnader
såsom...............................................................................................
Upplysning skall lämnas angående sistnämnda omkostnaders huvudsakliga beskaffenhet.
Avdrag får ej ske för utskylder, värdet av eget arbete (beräknad egen avlöning), hyresvärdet
av bostadslägenhet, som ingår i avlöning till vicevärd, gårdskarl, portvakt o. s. v., ränta
å eget i fastigheten nedlagt kapital, kapitalavbetalning av skuld eller utgifter för nybyggnad
därunder inbegripen om- och tillbyggnad, anläggningar eller förbättringar.
Avdrag för ränta å lånt kapital, ävensom för värdeminskning och för vissa utskylder
göres från sammanräknad inkomst sid. 3. _
Samma avdrag
Samma inkomst av fast egendom *)
B. Inkomst av kapital.
Obs. | Inkomst under I och III taxeras jämväl till bevillning.
I. ränteinkomst (ränta av utlånade, i räntebärande obligationer nedlagda eller hos bank,
annat penningförvaltande verk eller enskilda insatta penningar)..........
II. utdelning å aktier i inländska aktiebolag och lotter i solidariska bankbolag.....
utdelning å aktier i utländska bolag.......................
III
Summa
Avdrag yrkas för mina utgifter till förvaltningskostnad nästföregående år .
Obs.
Ingår i inkomsten utdelning under II, skall här nedan inom linjen uppgivas,
huru stor del av avdragsbeloppet, som proportionsvis belöper på inkomst under
1 och III........................kr.............
Summa inkomst av kapital
C. Inkomst av arbete (i penningar och naturaförmåner),
obs. r All under C uppgiven inkomst taxeras jämväl till bevillning.
I. a) inkomst av tjänst, mera varaktig arbetsanställning och stadigvarande uppdrag, efter
avdrag för obligatoriska pensionsavgifter och verkliga utgifter för tjänsten, anställningen
och uppdraget:
i egenskap av ..................................................................................................
Av staten anvisad ersättning till bestridande av särskild med tjänst eller uppdrag
förenad kostnad skall icke uppgivas.
Bäcker icke särskilt anvisad kostnadsersättning, må, vare sig ersättningen anvisats
av staten eller annan, vad för ändamålet ytterligare åtgår icke avdragas.
b) inkomst av tillfällig arbetsanställning .....................
c) pension, livränta, undantagsförmån.......................
d) periodiskt understöd ..............................
Vad någon erhållit såsom bidrag till sin undervisning eller uppfostran eller på
grund av givaren lagligen åliggande försörjningsplikt, så ock vad hemmavarande
medlem av givarens familj eljest uppburit uppgives icke.___•_
Överföres inkomst under Å, B och C I
.i...
Inkomsten har
icke överstigit
Kronor.
*) Vaå angår inkomst av fast egendom under samäganderätt, utföres omedelbart i ytter kolumnen den andel, som belöper på deklaranten.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.
99
Kronor.
Överförd inkomst under A, B och C I
II. inkomst av yrkes-, författare- och därmed jämförlig rätt (royalty o. d.) ävensom
inkomst av tillfälliga uppdrag, såsom boutredning, uppdrag att försälja fastighet
eller att förrätta auktion, allt för så vitt uppdragen ej äro att hänföra till tjänsteuppdrag
(C I a) ................................
III. realisationsvinst, lotterivinst samt övrig inkomst, som ej tillhör ovan upptaget inkomstslag
...................................
Såsom realisationsvinst uppgives vinst å icke yrkesmässig avyttring av fast eller
läs egendom, som förvärvats genom köp eller byte och varit i säljarens
ägo, fast egendom under mindre än tio dr och lös egendom under
mindre än fem dr. Avdrag får vid beräkningen av vinsten göras för förlust å
likartad affär. Överskjutande förlust får, såsom kapitalförlust, ej avdragas.
Sammanräknad inkomst i
Inkomsten harj
icke överstigit I
Kronor.
Allmänna avdrag.*)
Obs.
Dessa avdrag få ej göras vid bevillningstaxeringen i vidare män än att
ränta å gäld får a vdragas från ränteinkomst.
a) för utskylder med undantag av kronoutskylder
b) för ränta å gäld...............................
Annuitet å län (t. ex. hypotekslån) får avdragas endast till den del, som motsvarar
ränta.
c) för periodiskt understöd och andra periodiska utbetalningar (testamentslegat, pension,
livränta, underhåll av frånskild make o. s. v.), som grunda sig på åtagande eller
annan förpliktelse och icke innefatta kapitalavbetalning av skuld
utgivet till .....................................................................................................
För vad som utbetalats till annan såsom bidrag till dennes undervisning eller \
uppfostran eller på grund av lagligen åliggande försörjningsplikt eller för vad som \
eljest utgivits till hemmavarande medlemmar av givarens familj äger avdrag icke rum. \
För att avdrag skall beviljas, erfordras, att här eller, i mån av behov, å sid. 4 j
uppgives, till förmån för vem utbetalningen skett.
d) för försäkringspremier och andra avgifter, som utbetalats för min och min hustrus i
livförsäkring, livränta-, kapital- och olycksfalls- eller sjukförsäkring ävensom för
pupillförsäkring, efter avdrag av under året uppburna s. k. vinstmedel......
Avdraget för ifrågavarande slags utgifter får icke överstiga 200 kronor.
I
Särskilt yrkande om avdrag för värdeminskning.
.
Under åberopande av redogörelsen å sid. 4 hemställes, att vid inkomstberäkningen av- I
drag medgives för nästföregående år liden värdeminskning å mig tillhöriga byggnader j
med ett sammanlagt värde av ____________ kr. med....................
I redogörelsen skall lämnas upplysning, om det uppgivna värdet beräknats efter taxerings- {
värde, brandförsäkringsvärde, bokfört värde eller annat värde, som i sådant fall uppgives.
Avdraget får ej beviljas, såvida icke dess befogenhet framgår av utredningen.
Summa avdrag —- |
. . . |
||
Summa återstående inkomst — |
_L, , |
||
Kronor. |
|||
r urinogeiiuei. kalenderår Min förmögenhet vid utgången av nästföregående ..^ ^ „ översteg icke kr.......... och utgör 1/60-del härav...................................... |
|||
Summa att taxera till inkomst- och förmögenhetsskatt |
*) Svensk medborgare, som icke är i riket mantalsskriven, ävensom utlänning är ej berättigad till avdrag för försäkringspremier
samt äga åtnjuta annat avdrag, varom här är fråga, endast för så vitt avdraget hänför sig till inkomst, för vilken skatt skall
här erläggas eller till verksamhet, som här utövats.
100 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.
Såsom förmögenhet uppgives i en summa värdet av den uppgiftspliktiges tillgångar utöver skulderna.
Tillgångarna skola upptagas till sitt saluvärde. Såsom saluvärde å fast egendom anses dess taxeringsvärde. Vissa
rättigheter upptagas till sitt kapitalvärde.
Såsom tillgångar skola icke upptagas:
möbler, husgeråd och andra lösören, som äro avsedda för skattskyldigs och hans familjs personliga bruk;
konstverk, bok-, konst- och andra därmed jämförliga samlingar, så framt ej ägaren med dem driver handel eller
yrkesmässigt håller dem för allmänheten tillgängliga;
kapitalvärdet av undantagsförmåner och pension eller annan förmån, som åtnjutes på grund av ett förutvarande
tjänsteförhållande; rätt till ränta, avkomst eller annan förmån, som är bestämd att tillgodonjutas för den berättigades
livstid, där värdet av vad han årligen må i sådant avseende åtnjuta understiger 1,000 kronor; rätt till förmögenhet,
varav en annan för närvarande åtnjuter avkastningen.
För ______ av mig på grund av försörjningsplikt underhållna barn, vilkas ålder vid ingången av innevarande år
understigit 15 år, yrkas avdrag enligt skatteförordningen. (Detta avdrag får icke göras av den skattskyldige, utan
bestämmes av taxeringsnämnden.)
Att jag under nästföregående år icke åtnjutit annan inkomst än här ovan uppgivits samt att jag efter
bästa förstånd meddelat de lämnade uppgifterna, bekräftas på heder och samvete
.......................................................... den ____________________________________ 19.........
Namn *):....................
Titel eller yrke:
Postadress: _______
Särskilda upplysningar (lämnas vid bristande utrymme i särskild bilaga):
ang. värdeminskning
å byggnader
och för _
fullständigande i
öfrig t av deklarationen.
Taxeringsnämndens beslut.
obs. vid bevillning
staxering en
anvisningarna
och uppgifterna
inom ram.
Taxeringsnämnden bar ! deklarationen taxerat den skattskyldiges inkomst:***)
° med frångående av**)
till bevillning av kapital....................kr............................
av tjänst.....................» ___________________________
av rörelse, yrke eller eljest...........» ...........................
» inkomst- och förmögenhetsskatt...............» _______________________—
*) I deklaration, som avgives för gift kvinna, skall jämväl uppgivas mannens namn, titel och yrke.
**) I detta fall antecknas, i vilka särskilda punkter deklarationen frångåtts och för varje avvikelse skälen därtill.
***) Ang. rätt för endera av var för sig skattskyldiga äkta makar att tillgodonjuta avdrag, vid taxeringen till inkomst- och förmögenhetsskatt
för ett möjligt underskott* av inkomst för den andra maken samt vid taxeringen till bevillning av ränteinkomst för dennes överskjutande
skuldränta: se 25 § skatteförordningen och 11 § 2 mom. l:o) bevillning sförordningen.
Kungl. Maj-.ts nåd. proposition Nr 232.
101
Till KONUNGEN.
Enligt utdrag av protokoll, hållet i statsrådet den 23 februari 1912,
vilket till kammarrätten ankommit den 14 sistlidne mars, har Eders
Kungl. Maj:t anbefallt Kammarrätten att skyndsamt inkomma med utlåtande
över ett inom Finansdepartementet genom tillkallade sakkunnige
utarbetat förslag till vissa ändringar i förordningen om taxeringsmyndigheter
och förfarandet vid taxering samt till nya deklarationsformulär och
får kammarrätten till underdånig åtlydnad härav anföra följande.
Innan kammarrätten övergår till detaljgranskning av de föreslagna
författningsändringarna och deklarationsformulären, anser sig Kammarrätten
höra framhålla några huvudsynpunkter.
Uti det utlåtande, som Statskontoret och Kammarrätten den 27 september
1910 avgåvo angående då föreliggande förslag till deklarationsformulär,
erinrade ämbetsverken, bland annat, att formulären i åtskilliga avseenden
företedde avvikelser från den i 7 § skatteförordningen gjorda grupperingen
av inkomsterna, vilka avvikelser endast delvis föranletts därav,
att deklarationerna även skola ligga till grund för taxeringen till inkomstbevillning,
samt att även avfattningen av rubrikerna till de särskilda punkterna
och momenten icke i allo företedde sådan överensstämmelse med
lydelsen av nämnda paragraf av skatteförordningen jämte därtill hörande
delar av de vid förordningen fogade anvisningarna, som enligt ämbetsverkens
förmenande varit önskvärd. Då de skatteskyldiga icke kunde förutsättas
i allmänhet inhämta kännedom om gällande bestämmelser rörande
beskattningsväsendet och deklarationsskyldigheten annorledes än genom
deklarationsformulärets text, syntes det vara av största vikt, att ifrågavarande
bestämmelser i formuläret återgåves i sådan form att all möjlighet
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 sand. 175 käft. (Nr 232.) 16
102 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.
till olika tolkning av formuläret och själva förordningen måtte vara
utesluten.
Jämväl det nu föreliggande förslaget till deklarationsformulär företer
i fråga om inkomstgrupperingen åtskilliga avvikelser från uppställningen
i 7 § skatteförordningen och de vid samma förordning fogade anvisningarna,
varjämte å formulären upptagits en del föreskrifter, som antingen
helt och hållet saknas i eller till sitt innehåll avvika från skatteoch
taxeringsförordningarnas text. Kammarrätten får därför framhålla angelägenheten
av den största möjliga överensstämmelse mellan deklarationsformulären
och stadgandena i skatteförordningen, bevillningsförordningen
samt taxeringsförordningen.
En fordran, som givetvis måste ställas på ett deklarationsformulär
är, att det icke bör möta någon svårighet att överskåda de olika inkomstgrupperna
och deras slutsiffror med hänsyn till såväl inkomst- och förmögenhetsskattetaxeringen
som bevillningstaxeringen. Härvid måste den olikhet
i fråga om beskattningsprinciper, som råder mellan bevillningsförordningen
och skatteförordningen, beaktas. Genom den utförlighet, varmed
i de nya formulären inkomsten särskilt af fast egendom och av rörelse
specificerats, har överblicken över deklarationen i dess helhet i hög grad
försvårats. Vad bevillningstaxeringen angår hava anvisningarna och
uppgifterna rörande densamma införts i omedelbart samband med de slag
av inkomst, vartill de hänföra sig, utan annan sammanfattning än slutsummorna
under »Taxeringsnämndens beslut».
De sakkunnige, vilka utarbetat ifrågavarande deklarationsformulär
hava med avseende å det »stora formulärets» vidlyftighet till tre sidoordnade
formulär hänvisat uppgifter dels för jordbrukare, som icke drivit
annan näring än jordbruk, dock ej bolag, dels för aflärs- och yrkesidkare
som nästföregående år icke ägt eller brukat jordbruksfastighet, dels ock
för husägare, räntetagare, löntagare och arbetare, som nästföregående år
icke ägt jordbruksfastighet eller drivit jordbruk eller annan näring, dock
ej bolag, samtliga deklarationspliktige obetaget att begagna det stora formuläret.
I sitt den 17 december 1906 avgivna underdåniga utlåtande över
då föreliggande förslag till taxeringsförordning med mera har Kammarrätten
framhållit sina betänkligheter mot att införa två deklarationsformulär
för inkomsttagare och därvid särskilt erinrat, att användandet av ett
enda formulär för självdeklarationerna hade stora praktiska fördelar och
att den enskilde lätt kunde förbise, att ett formulär, som avsåge allenast
visst slag av inkomst, icke finge begagnas av den, som hade inkomst av
något som helst annat, slag än formuläret avsåge.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.
103
Då, såsom i det nu återgivna utlåtandet framhållits, det för den
skattskyldige kan erbjuda svårighet att avgöra, vilket formulär han rätteligen
skall använda, samt denna osäkerhet måste hava ett menligt inflytande
på resultatet av deklarationsförfarandet, är Kammarrätten fortfarande
av den uppfattning, att det vore synnerligen önskvärt, att allenast ett deklarationsformulär
komine till användning. Detta bör enligt Kammarrättens
mening anordnas så, att i en stomme upptagas, l:o) slutsiffrorna för
de olika inkomstgrupperna, ordnade med hänsyn till taxeringen för inkomstoch
förmögenhetsskatt, de allmänna avdragen jämte förmögenhetsuppgiften
och, 2:o) de inkomstbelopp som skola medräknas vid bevillningstaxeringen,
varvid de särskilda avdrag, som gälla sistnämnda taxering, utföras. Med
en sådan uppställning torde de i det föreliggande förslaget inom ram givna
anvisningarna för bevillningstaxeringen kunna bortfalla. De detaljerade
uppgifter, som erfordras i fråga om inkomst av fast egendom och av affärsmässigt
bedriven rörelse samt inkomst, som förvärvats i handelsbolag,
kommanditbolag och rederi, ävensom, i händelse det för deklarationens
fullständighet finnes nödigt, jämväl andra uppgifter, böra förläggas
till särskilda bilagor, som äro fästade vid huvuduppgiften.
Jämte det införandet av ett sådant enhetligt formulär skulle medföra
den stora fördelen, att de deklarationsskyldige befriades från all villrådighet
i valet mellan olika formulär och vederbörande myndigheter befriades
från avgörande av de synnerligen talrika och ofta tvivelaktiga frågorna
om påföljden, då oriktigt formulär av misstag eller avsiktligt använts,
skulle genom den av Kammarrätten förordade anordningen vinnas,
dels att deklarationsresultatet i dess helhet bleve lätt överskådligt och
dels att det för deklaranten redan vid studiet av stommen klargjordes, att
han saknade anledning taga närmare kännedom om bilagorna i vidare mån
än såvitt de hänförde sig till sådana punkter i stommen, under vilka
han hade någon inkomst att uppgiva.
I fråga om de föreslagna ändringarna i taxering sförordning en får
Kammarrätten framställa följande erinringar.
Uti 3 § taxeringsförordningen har enligt förslaget uteslutits föreskriften,
att deklaration skall avgivas »på heder och samvete», ävensom
den generella redogörelsen för deklarations författningsenliga innehåll.
Dessa uteslutningar motiveras därmed, att, då »deklarationsformulären
i sin nuvarande lydelse utgöra delar av själva författningen», det vore av
nöden att för innehållet av deklarationen allenast hänvisa till dessa formulär.
Enligt anförande till statsrådsprotokollet den 11 mars 1910 vid föredragningen
av förslaget till taxeringsförordning framhöll dåvarande chefen
för Finansdepartementet, hurusom de sakkunnige, vilka utarbetat förslag
104
Kurigl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.
till taxeringsförordning, föreslagit, att i själva författningen borde inryckas
ett bestämt uttalande därom, att deklarationen skulle innehålla
»uppgift om deklarantens särskilda inkomstkällor och den inkomst han
åtnjutit av varje inkomstkälla, i syfte att därigenom så att säga legalisera
den fordran på specialisering i deklarationen, som betingas av formulärets
uppställning». Departementschefen förklarade sig även vara av den mening,
att förordningens stadganden borde generellt angiva vad deklarationen
skulle innehålla. Den omständigheten, att Riksdagen, i motsats
till vad vid de ursprungliga förslagens utarbetande varit förutsatt, förbehållit
sig prövning av deklarationsformulärens lydelse, synes Kammarrätten
icke böra medföra något frångående av denna princip.
Vad särskilt angår borttagandet av stadgandet, att i deklarationen
skall angivas de särskilda slag av rörelse eller yrkesverksamhet, den uppgiftspliktige
drivit, synes detta komma att medföra den påföljd, att en
deklarant icke bleve skyldig uppgiva, att han drivit visst slag av rörelse
eller yrkesverksamhet, då denna gått med förlust, eller att angiva den
beräkning, enligt vilken förlust uppstått. Visserligen har i deklarationsformulären
under »Allmänna avdrag e» rörande förlustavdrag intagits föreskrift,
att »sådant avdrag får icke ske, därest icke upplysning lämnas, å
vilken verksamhet förlusten uppstått och huru förlusten beräknats», men
dels saknar denna föreskrift stöd i själva taxeringsförordningen enligt
dess nu föreslagna lydelse, dels föreligger den möjligheten, att skattskyldig,
som beräknat förlust å viss verksamhet, icke yrkar något förlustavdrag
å sin sammanlagda inkomst.
Om fyra deklarationsformulär införas, torde till förekommande av
förväxling vara lämpligt, att vart formulär betecknas med särskilt
nummer.
Det nuvarande stadgandet i 3 § taxeringsförordningen, att i fråga
om uppgiftspliktig, som är skattskyldig för förmögenhet, deklarationen
skall upptaga hans förmögenhet vid slutet av nästföregående år, därest
denna uppgått till värde av minst 6,000 kronor, har i förslaget utsträckts
därhän, att deklarationen för enskild uppgiftspliktig, föreningar och samfund,
vilkas medlemmar icke på grund av medlemskapet äga del i föreningens
eller samfundets förmögenhet, ävensom stiftelser och utländska
bolag skall angiva förmögenheten vid utgången av nästföregående år eller
räkenskapsår oberoende av förmögenhetens storlek.
Såsom chefen för Finansdepartementet i sitt anförande till protokollet
framhållit, föreligger för närvarande en bristande överensstämmelse
mellan uppgiftsplikten och skattskyldigheten i fråga om förmögenhet. Eu
åtgärd i syfte att bringa taxeringsförordningen och skatteförordningen i
105
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.
detta avseende till likformighet synes därför av behovet påkallad. Den
av departementschefen uttalade grundsatsen att »taxeringsarbetet får icke
ytterligare försvåras och invecklas», bör vid lösningen av denna fråga särskilt
beaktas. Ur denna synpunkt finner Kammarrätten emellertid det
vara önskvärt, att stadgandet i taxeringsförordningen bibehålies, men att
i skatteförordningen intages stadgande därom, att skyldighet att utgöra
förmögenhetsskatt föreligger allenast, då förmögenheten vid nästföregående
års (räkenskapsårs) slut uppgått till minst 6,000 kronor.
Även ur saklig synpunkt är ett sådant stadgande att förorda. Att
minimibeloppet för uppgiftsskyldigheten i fråga om förmögenhet hittills
varit bestämt till 6,000 kronor, beror tydligen därpå, att detta belopp
enligt den i 17 § i skatteförordningen stadgade beräkningsgrunden för
förmögenhetsskatt medför en höjning av inkomsttaxerat belopp med 100
kronor. Förmögenhetsuppskattningen giver alltså för belopp av minst
6,000 kronor i varje fall till resultat en ökning i skatt. Enär det taxerade
beloppet skall upptagas i avjämnade hundratal, kommer däremot ett
medräknande av mindre förmögenhetsvärden att i vissa fall inverka på beskattningen,
i andra fall icke. Att detta oaktat ålägga de skattskyldiga
och taxeringsmyndigheterna att i sina beräkningar städse medtaga även
de minsta förmögenhetsbelopp, synes Kammarrätten medföra ett försvårande
av taxeringsarbetet, vilket måhända icke skulle tillräckligt motiveras av
den däraf föranledda ökningen i skatteresultatet. I hvarje fall torde
statens otvivelaktiga intresse av det allmänna välståndets höjande och
utbredning tala för, att de små förmögenheterna i skatteavseende behandlas
med stor skonsamhet, och en förmögenhet under 6,000 kronor lärer för
övrigt i många fall knappast kunna anses medföra den ökade skatteförmåga,
som utgör grunden för förmögenhetsbeskattningen.
Vid angivandet i 3 § enligt dess föreslagna lydelse av uppgiftsplikten
med avseende å förmögenhet har dels utelämnats i 12 § skatteförordningen
upptagna »ägare av för gemensamt behov avsatta så kallade
besparingsskogar och andra likartade samfälligheter, som förvaltas självständigt
för delägarnas gemensamma räkning», utan att något särskilt
motiv för utelämnandet anförts, dels ock hänsyn icke tagits därtill, att
enligt 12 § skatteförordningen skattskyldigheten för svenska medborgare,
som icke äro eller böra vara i riket mantalsskrivna, utländingar, utländska
bolag och olönade svenska konsuler begränsats till förmögenhet, som är
här i riket nedlagd.
Den föreslagna lydelsen av 4 § taxeringsförordningen giver icke
anledning till någon erinran.
106
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.
I 6 § samma förordning har enligt förslaget intagits bestämmelse
därom, att vid deklarationen för aktiebolag skall fogas förvaltningsberättelse
för den tid, deklarationen omfattar. Kammarrätten har icke funnit
eu sådan utsträckning av den redan nu ganska betungande uppgiftsplikten
för sådana bolag vara av behovet påkallad. I händelse att någon särskild
uppgift eller upplysning till ledning för taxeringen erfordras, torde denna
kunna genom anmaning eller annorledes införskaffas. Ett ovillkorligt
stadgande om skyldighet för aktiebolag att vid deklarationen foga förvaltningsberättelse
lärer i varje fall icke kunna givas, enär sådan berättelse
enligt tidsbestämmelserna i 69 och 82 §§ lagen om aktiebolag den 12
augusti 1910 icke behöver vara avgiven vid den tidpunkt, då deklaration
skall vara avlämnad. Härjämte får Kammarrätten erinra, att, därest den
föreslagna ändringen i 6 § vidtages, en motsvarande ändring bör ske
även i 16 och 18 §§ taxeringsförordningen.
Andringen av formulärbeteckning i förordningens 7 § påkallar i och
för sig intet särskilt yttrande, men bör, därest fyra deklarationsformulär
införas och på sätt Kammarrätten ifrågasatt erhålla särskild sifferbeteckning,
det i 7 § omnämnda formuläret betecknas med n:r 5.
Enligt den föreslagna lydelsen av 11 § 2:o f) taxeringsförordningen
har den uppgiftsplikt, som för närvarande åligger kommanditbolag, utsträckts
att omfatta även enkelt bolag, handelsbolag och rederi, som ej
är aktiebolag.
Då enkelt bolag enligt gällande lag icke kan förvärva rättigheter
eller ikläda sig skyldigheter, lärer därav följa, att någon uppgiftsplikt
med avseende å delägarnes inkomst och förmögenhet ej heller bör åläggas
detsamma utan uppgiftsplikten vila på delägarne, var för sig.
Vidkommande delägare i handelsbolag torde det vara obehövligt att
införa en dubbel uppgiftsplikt, nämligen dels för delägarne och dels för
bolaget. Det föreslagna stadgandet lämnar även öppet, vem som blir
ansvarig för handelsbolagets uppgiftsplikt. Den kontroll å inkomstberäkningen,
som med förslaget åsyftas, synes lättare vinnas genom ett stadgande
därom, att delägare i handelsbolag skall i sin deklaration uppgiva
bolagets fasta egendom, inkomst och förmögenhet, ävensom sin andel i
vinsten och värdet av sin lott i bolaget. I den mån inkomstberäkningen
icke kan inrymmas i deklarationsforinulären, bör den, såsom Kammarrätten
ovan framhållit, få införas å särskild bilaga.
Vad angår rederier, som ej åro aktiebolag, torde deras rörelse i
regel icke vara av sådan omfattning, att en särskild uppgiftsplikt beträffande
delägarnes inkomst och förmögenhet bör rederiet åläggas. I övrigt gäller
även med avseende å sådana rederier vad nu yttrats rörande handelsbolag.
107
Kungl. Maj ds nåd. proposition Nr 232.
I fråga om skyldigheten att förete räkenskapsutdrag föreligger, såvitt
Kammarrätten kunnat, finna, ej anledning att för delägare i handelsbolag och
nu nämnda rederier giva andra föreskrifter än för enskilda rörelseidkare
i allmänhet. I sitt den 8 januari 1910 avgivna utlåtande över
förslaget till taxeringsförordning anmärkte Kammarrätten i berörda avseende,
att förordningen angående handelsböcker och handelsräkningar den
4 maj 1855 väl i 7 §, sådan den lydde enligt lagen den 14 maj 1909,
stadgade skyldighet för den, som vore underkastad bestämmelserna i
nämnda förordning, att årligen uppgöra en balansräkning, utvisande de
tillgångar han vid näst förflutna rörelseårs utgång ägt och de gäldbelopp,
för vilka han då häftat, men att däremot någon skyldighet att upprätta
vinst- och förlustkonto icke vore i berörda förordning föreskriven. Vid
sådant förhållande syntes det icke kunna åläggas samtliga bokföringsskyldiga
personer att vid äventyr av talans förlust vid deklarationerna foga
avskrift av vinst- och förlustkonto. Mot ett åläggande för dem, som vore
bokföringsskyldiga men icke tillhörde verk eller bolag, vilka vore försedda
med KungL Maj:ts oktroj eller blivit registrerade såsom aktiebolag
eller stode under offentlig kontroll, att jämte deklarationen avlämna bestyrkt
avskrift av in- och utgående balansräkning hade Kammarrätten däremot
icke något att invända. 1 den till 1910 års riksdag avlåtna nådiga propositionen
föreslog Eders Kungl. Maj:t, att i 6 § taxeringsförordningen skulle
intagas stadgande att utom nyssnämnda verk och bolag annan uppgiftsskyldig,
som nästföregående år enligt lag varit pliktig föra handelsböcker,
skulle vid deklarationen foga bestyrkt avskrift av in- och utgående balansräkning
samt, när sådant upprättats, vinst- och förlustkonto för den tid
deklarationen omfattade, ävensom att uppgiftspliktig, som vore delägare
i vanligt handelsbolag, skulle vid sin deklaration foga enahanda utdrag av
bolagets räkenskaper, men vann förslaget i denna del icke Riksdagens bifall.
Om skyldighet att förete räkenskapsutdrag ålägges handelsbolag
eller delägare däri, synes skyldigheten i varje fall böra begränsas på sätt
i nyssnämnda proposition föreslagits i fråga om enskild uppgiftspliktig.
Vad rederier beträffar torde skyldighet att föra handelsböcker icke alltid
för dem förefinnas, till exempel då redare för egen räkning använda fartyg
till fiske eller transport av egna varor.
I 14 § taxeringsförordningen har enligt förslaget införts stadgande
därom, att anstånd med avlämnande av uppgift, som enligt 11 § 2:o f)
skall avgivas, må åtnjutas även av »vanligt handelsbolag». Om uppgiftsskyldighet
av samma beskaffenhet ålägges enkla bolag och rederier, synas
även dessa böra komma i åtnjutande av rätten till anstånd.
108
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.
Vidkommande härefter deklarations/or mulär en får Kammarrätten erinra,
att de därå förekommande noterna böra i största möjliga mån inarbetas i
själva deklarationstexten, enär de eljest lätt förbises. Så till exempel
synes uppgift rörande mantalsskrivning och medborgarskap lämpligen kunna
sammanföras med uppgift å födelseår, om i början av deklarationen tryckes:
»Undertecknad, född år ........, är........ svensk undersåte och........ mantals
skriven
i Sverige». Till denna uppgift bör i deklaration, som avgives
för gift kvinna, fogas upplysningen om mannens namn samt titel eller yrke.
Vad härefter angår de före den egentliga deklarationen intagna
upplysningarna om deklarationsplikt med mera, får Kammarrätten dels i
fråga om uppgiftsplikt för enkelt bolag, handelsbolag och rederi samt
skyldighet för aktiebolag att förete förvaltningsberättelse hänvisa till sina
ovan gjorda uttalanden, dels i enlighet med vad Statskontoret och Kammarrätten
i sitt underdåniga utlåtande den 27 september 1910 angående
deklarationsformulären framhållit, åter erinra, att 20 § taxeringsförordningen
i deklarationen återgivits på ett från författningen avvikande sätt, i
det orden »uteslutit eller till för lågt belopp upptagit inkomst eller förmögenhet»
utbytts mot »lämnat oriktigt meddelande», vilket giver stadgandet en
annan innebörd.
Anmärkningen under »Uppgift angående fast egendom» rörande den,
som endast en del av föregående år ägt eller brukat fast egendom, förutsätter
rätteligen, att ett motsvarande stadgande införes i taxeringsförordningen.
Den följande föreskriften: »Har fastighet nästföregående år icke
haft taxeringsvärde sig åsatt, skall den ändock här nedan uppgivas med
det värde, som den kan anses hava ägt nästföregående år» synes Kammarrätten
icke medföra någon praktisk nytta och därför kunna uteslutas.
Noten med anvisning huru uppgift rörande derå fastigheter skall
lämnas torde utan olägenhet kunna uteslutas.
Om Kammarrättens förslag i fråga om formulärets allmänna uppställning
kommer till utförande, bliver den å det föreliggande formuläret
inom ram förekommande anvisningen: »inkomst av kronoarrende bevillningstaxeras
i förhållande till taxeringsvärdet» obehövlig å bilagan för uppgifter
om fast egendom, varemot sådan inkomst efter den angivna beräkningsgrunden
i stället under särskild rubrik medräknas i sammanfattningen av
den enligt bevillningsförordningen beskattningsbara inkomsten.
Fördelningen utav inkomst och fast egendom uti I inkomst av naturaförmåner
och II inkomst i penningar, synes vara lämplig. Anvisningen
om de särskilda upplysningar, som mindre jordbrukare äger lämna i stället
för uppgifterna under A I, torde böra givas på ett mera i ögonen
fallande sätt. Därest, såsom Kammarrätten föreslagit, uppgifterna om
109
Kung!. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.
inkomst av fast egendom lämnas å en särskild bilaga till deklarationen,
torde även de särskilda upplysningarna av mindre jordbrukare böra förläggas
till samma bilaga. Mot borttagandet under angivna förutsättningar
av det nuvarande formuläret n:r 2 har Kammarrätten intet att erinra.
Mot ordet »tjänare» i A I a) må erinras att enligt skatteförordningens
särskilda anvisningar härunder icke bör inbegripas tjänstepersonal,
som användes i deklarantens näring, utan endast sådan personal, som är
anställd för den skattskyldiges och hans familjs egen uppassning och
bekvämlighet. Uttrycket »tjänare» synes därför böra utbytas mot »betjäning».
En anvisning att värdet av bostadsförmån, som tjänsteinnehavare
åtnjuter å jordegendom, vilken är honom anslagen till boställe eller eljest
på lön, skall upptagas under A I a), men tjänstinnehavares bostadsfömån
i andra fall upptagas under inkomst av tjänst eller pension, C I a) eller
c), synes erforderlig.
Det nära sambandet mellan vad som är att hänföra under A I a)
och b) talar för ett sammanförande av dessa bägge moment. Den, som
har hyresfri bostad å två eller flera fastigheter, torde emellertid böra
angiva värdet av bostadsförmån med mera för var fastighet för sig.
I mom. A I b) synes efter orden »arrende eller annan avgäld» böra
tilläggas »i den mån de utgå in natura».
Uti påföljande mom. c) torde i anslutning till de särskilda anvisningarna
vid skatteförordningen efter orden »min familjs» böra tilläggas
»och betjänings». Då uppräkningen av jordbruksprodukter i övrigt gjorts
ganska fullständig, lärer även »rotfrukter» böra här omnämnas.
Beträffande mom. Aid) synes saluvärdet å produkter, som använts
för »tillverkning av möbler och husgeråd för eget behov» i regel vara alltför
obetydligt för att behöva i formuläret särskilt upptagas. Kammarrätten
hemställer därför, att de citerade orden måtte utgå och i stället
efter ordet »grundförbättring» tilläggas »med mera».
Den därefter följande meningen: »Anses etc.---vidtaga rät
telse»
synes icke lämpligen hava sin plats i deklarationsformuläret, då
den endast är ett uttryck för den i 21 § taxeringsförordningen stadgade
skyldigheten för taxerings- och prövningsnämnderna att pröva, i vad
män avgiven uppgift är av beskaffenhet att böra läggas till grund för
taxeringen. I varje fall torde ordet »härovan» böra utgå. Därest.det
anses behövligt att särskilt framhålla beskattningsnämndernas skyldighet
att. pröva uppskattningen av naturaförmånernas värde, bör detta angivas
i själva taxeringsförordningen.
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 175 käft. (AV 232.) 17
no
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.
Vid upptagandet i A II b) av jordbrukets binäringar torde, i likhet
med vad i de särskilda anvisningarna vid skatteförordningen är fallet,
böra särskilt omnämnas mejerihandtering. I samma moment upptages
inkomst genom försäljning av »utrangerade redskap och övriga driftinventarier».
Detta innebär emellertid en avvikelse från föreskriften i mom. l:o,
II av skatteförordningens särskilda anvisningar, där det stadgas, att såsom
kostnader för jordbruksfastighets brukande och skötsel räknas utgifter för
nyanskaffning av döda inventarier endast i den mån nyanskaffningen icke
ersatts med köpeskillningen för försålda eller värdet av i byte erhållna
persedlar, varemot anvisningarna ej synas föranleda därtill, att inkomst
av försålda persedlar skall upptagas å inkomstsidan, även om inkomsten
överstiger kostnaderna för nyanskaffning.
I fråga om inkomst av skogsbruk (A II d.) bör i deklarationen återgivas
stadgandet i skatteförordningens anvisningar, att, om skogsägaren
använder avverkat virke i egen förädlingsrörelse, skogsinkomsten taxeras
i samband med inkomsten av rörelsen. De angivna undantagen från beskattning
för inkomst vid försäljning av skog, som sålts i samband med
fastighet, böra lämpligen till sin ordningsföljd omkastas, så att vinst av
yrkesmässig handel med fastigheter i överensstämmelse med 7 § skatteförordningen
nämnes före realisationsvinst.
Vid upptagandet av inkomst av skogsbruk bör den enligt punkten
l:o III av särskilda anvisningarna medgivna rätten till avdrag för
minskning i skogs ingångsvärde iakttagas. I likhet med rätten till avdrag
för värdeminskning å byggnader är detta enligt 9 § skatteförordningen
ett avdrag, som hänföres allenast till särskild inkomstkälla, och det måste
därför anses oriktigt att i deklarationen placera yrkanden om dessa avdrag
på ett sätt, som likställer dem med allmänna avdrag.
En hänvisning till punkten l:o III i skatteförordningens särskilda
anvisningar och utrymme för en uppgift å beloppet av beräknad minskning
i skogs ingångsvärde bör därför givas under »Inkomst av fast egendom»
II d).
I punkten A II f) har upptagits »frälseränta och annan avgäld»,
varemot »krono- och kyrkotionde eller ersättning därför, som åtnjutits av
patronus ecclesiae» utbrutits såsom en särskild grupp under A III. Enär
även »frälseränta och annan avgäld» till sin natur skiljer sig från under
A II i övrigt upptagen inkomst och då avdragen för driftkostnader ej äro
tillämpliga å »frälseränta och annan avgäld», bör även sådan inkomst
lämpligen utbrytas från A II.
Upplysningen under punkten a) bland avdrag för driftkostnader
rörande avlöning i naturaförmåner synes böra lämnas i samma ordalag
Kungi. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.
111
som i skatteförordningens anvisningar: »därvid dock avdrag ej får ske för
underhåll, som bestrides med fastighetens produkter».
Sådant formuläret i anvisningen under punkten a) samt i punkten
b) enligt förslaget är avfattat, synes icke vara med tillräcklig tydlighet
angivet, under vilken rubrik avdrag skall ske för barn, som är särskilt
taxerat.
Enligt noten under punkten b) bör för varje hemmavarande barn
över femton år, för vilket avdrag under samma punkt yrkas, lämnas,
uppgift, varav framgår, huru stor del av året barnet biträtt i arbetet
med egendomens brukande och skötsel; och får avdraget för helt år i ett
för allt icke överstiga 200 kronor för varje barn. Vad sålunda i formuläret
yttras, måste uppenbarligen innebära, att för barn, som endast
viss del av året deltagit i arbetet, avdragets maximibelopp reduceras till
lika stor del av det för helt år till 200 kronor fastställda maximiavdraget.
En sådan regel är emellertid varken i skatteförordningen eller i anvisningarna
till densamma uttalad, och det synes kammarrätten tvivelaktigt,
huruvida den kan anses överensstämma med förordningens syfte.
I fråga om avdrag under c) för döda inventarier, får Kammarrätten
hänvisa till vad ovan yttrats rörande den olika avfattningen av stadgandet
om sådant avdrag i punkten l:o II av skatteförordningens särskilda
anvisningar.
I anslutning till samma anvisningar lärer ock i punkten d) böra
tilläggas: »och andra anläggningar».
Likaledes torde såsom avdrag för driftkostnader böra, antingen i
fristående punkter eller under e), upptagas dels de utgifter, som enligt
skatteförordningens anvisningar l:o III, 2:dra stycket få avdragas vid beräkning
av inkomst av skogsbruk, dels i 9 § skatteförordningen upptagen
arrende- eller hyresavgift ävensom frälseränta och annan avgäld, som det
ålegat den skattskyldige att utgöra såsom ägare av fast egendom.
Uti anmärkningen under e) lärer efter ordet »grundförbättring»
böra i likhet med bestämmelserna i skatteföroi’dningens särskilda anvisningar,
l:o II tilläggas »genom nyodling, torrläggning o. d.»
Såsom Kammarrätten ovan erinrat, bör i samband med inkomstberäkningen
för fast egendom under avdrag upptagas avdraget för värdeminskning
å byggnader.
Om någon särskild anvisning beträffande inkomst av fast egendom
under samäganderätt kan anses behövlig, vilket väl knappast är förhållandet,
bör densamma innehålla, att inkomsten av fastigheten i dess helhet
föres »innanför linjen» och den andel, som belöper på deklaranten,
utföres i den yttre kolumnen.
112
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.
Uti de nu genomgångna anvisningarna och uppgifterna för inkomstberäkning
för fast egendom har hänsyn icke tagits till, huruvida deklaranten
har ordnad bokföring. Sålunda får i deklarationen icke såsom inkomst
upptagas naturaförmåner från fastigheten i den mån de utgått såsom
avlöning åt arbetspersonal, medan å andra sidan sådan avlöning ej
heller får avföras såsom utgift. Även om bokföringen vid en jämförelse
mellan in- och utgående förråd av osålda produkter visar ett överskott
vid årets slut, synes detta överskott icke skola räknas såsom inkomst.
Uti för allmänheten utgivna handböcker rörande skattelagstiftningen har
emellertid skatteförordningen tolkats annorlunda. Det torde ock med skäl
kunna ifrågasättas, om icke den, som har ordnade räkenskaper, bör vid
avgivandet av deklaration få i likhet med andra näringsidkare följa de
grundey, efter vilka räkenskaperna äro uppställda.
Åtminstone torde sådana skattskyldiga, som äro pliktiga att vid sina
deklarationer foga räkenskapsutdrag, böra vara berättigade till inkomstberäkning
efter dessa grunder.
Beträffande B. »Inkomst av kapitala bör med hänsyn till bevillningstaxeringen
utdelning å aktier i utländska bolag jämnställas med ränteinkomst
och följaktligen lämpligen införas före utdelning å aktier i inländska
aktiebolag och lotter i solidariska bankbolag. Hänvisningen inom
ram, att inkomst under 1 och III taxeras jämväl till bevillning, kan lätt
missförstås så, att hela beloppet oavsedt den gäldränta, som bör avräknas,
anses beskattningsbart. Om den i formuläret gjorda uppställningen bibehålies,
erfordras här ett förtydligande.
I fråga om inkomst under C I synes inkomst av tillfällig arbetsanställning
böra sammanföras med inkomst av tjänst, mera varaktig arbetsanställning
med mera, enär även vid inkomst av det förra slaget
avdrag får ske för kostnader för fullgörandet av arbetsanställningen.
Vidkommande därefter under C 11 upptagen »inkomst av rörelse,
yrke eller eljest annan näring än jordbruk», får kammarrätten erinra, att
härunder skulle falla inkomst av vetenskaplig, konstnärlig och litterär verksamhet
samt lärare-, läkare- och sakförareverksamhet, för såvitt den ej
utövas på grund av tjänstebefattning. Denna grupp, å vilken formulärets
för affärsmässigt driven rörelse givna anvisningar mindre väl lämpa
sig, synes böra utbrytas från inkomst av affärsmässig verksamhet och torde
lämpligen kunna sammanslås med den under C III upptagna inkomstgruppen.
Vad angär inkomstberäkningen vid affärsmässigt driven verksamhet
synes det vara ändamålsenligt att, på sätt förslaget innehåller, värdet
av sådana förnödenheter och varor ur affären, som tillgodogjorts i eget
113
Kung!. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.
hushåll, särskilt angives, ävensom att »värdeminskning å driftsinventarier»
och avskrivning å förluster i viss mån specificeras. Emellertid torde
specifikationen av avskrifningar lämpligast ske i omedelbart samband med
avdragsyrkandet, för vilket ändamål några rader böra lämnas till ifyllandet
av ’ deklaranten. Även afdraget för värdeminskning av byggnad, som
användes i den skattskyldiges verksamhet, bör upptagas i omedelbart
sammanhang med inkomstberäkningen. Den punkt, som börjar med orden
»Om avdrag för vissa utskylder», lärer med sådan ändring i uppställningen
kunna utgå. Påföljande mening »Har i bokslut etc. torde kunna erhålla
en lättfattligare form, till exempel sålunda: »Har i bokslut, som
ligger till grund för deklarationen, avförts räkenskapspost, för vilken avdrag
ej är medgivet, skall densamma vid inkomstberäkningen tilläggas
bokförd vinst».
Att förlägga inkomstberäkningen för skilda affärer till olika bilagor
överensstämmer med den av Kammarrätten ovan förordnade uppställningen
av deklarationen. Enligt det föreliggande förslaget till deklarationsformulär
hava emellertid uppgifterna vad angår bevillningstaxeringen
blivit alltför splittrade. Större överskådlighet skulle här vinnas genom
att i en sammanfattning över den enligt bevillningsförordningen beskattningsbara
inkomsten intaga några rader för olika rörelser. Avdraget för
hyresvärdet å och produkter med mera från egen fastighet torde måhända
lämpligast inpassas på de särskilda bilagorna på det sätt, att efter den
enligt skatteförordningen beskattningsbara inkomsten af rörelse Kr.............
införes: Vid bevillningstaxeringen yrkas avdrag för:
a) 5 / å taxeringsxärdet............Kr.............
å mig tillhöriga för rörelsen använda byggnader . » ............
b) värdet i oförädlat skick (på rot, råämnesvärde) av
produkter och beståndsdelar från egen fastighet ■ » ............
Enligt bevillningsförordning en beskattningsbar inkomst
..................Kr.............
Av inkomsten anser jag böra bevillningstaxeras etc. (lika med det
föreslagna formuläret).
Anvisningen om beskattningsort i fråga om bevillningstaxeringen
bör rätteligen införas vid sistnämnda förslag om fördelningen till beskattning.
I sammanhang härmed torde även böra göras en hänvisning till
uppgiftsskyldigheten enligt 16 § taxeringsförordningen.
Att till en särskild grupp D) hänföra inkomst av handelsbolag, kommanditbolag
och rederi, som ej är aktiebolag, synes ändamålsenligt. Dåre
-
114
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.
mot kan av förut angivet skäl ifrågasättas, huruvida inkomst, som förvärvats
i enkelt bolag, bör föras till samma grupp. Den detaljerade inkomstberäkningen
för bolags och rederis fastighet och rörelse, som bör
komplettera de i formuläret, förekommande uppgifterna, kan lämpligen,
såsom Kammarrätten redan framhållit, af deklaranten lämnas å särskilda
bilagor.
Beträffande anmärkningen under »Allmänna avdrag» om ränta å
gäld bör — om formulärets uppställning bibehålies — angivas, att sådant
avdrag får vid bevillningstaxering ske även från inkomst av utländska
aktier samt krono- och kyrkotionde eller ersättning därför.
I fråga om såväl undantags förmåner som periodiskt understöd innehåller
deklarationsformuläret anvisning, att uppgift skall lämnas om den
till förmånerna eller understödet berättigade, varjämte under punkt d)
anmärkts: »För att avdrag skall beviljas erfordras, att här eller, om här
anvisat utrymme ej förslår, å sid. 8 uppgives till förmån för vem
utbetalningen skett».
Något motsvarande stadgande finnes icke vare sig i skatte- eller i
taxeringsförordningen. Kammarrätten finner även en sådan bestämmelse
innebära ett icke av behovet påkallat ingrepp i den enskildes förhållanden
och får därför hemställa, att det nuvarande deklarationsformuläret i sådant
avseende lämnas oförändrat.
Mom. e) i stora formuläret, som enligt förslaget behållit sin nuvarande
lydelse, avviker till formen från stadgandet i 10 § skatteförordningen,
enligt vilket avdrag medgives för »sådan förlust å skattskyldigs
verksamhet, som ej är att hänföra till kapitalförlust». Upplysning, å
vilken verksamhet förlusten uppstått, torde lämpligast givas under denna
punkt och icke å sista sidan. Föreskriften, att avdrag icke får ske, därest
icke deklaranten lämnat upplysning härom ävensom huru förlusten beräknats,
saknar, enligt vad Kammarrätten redan framhållit, stöd i skatteoch
taxeringsförordningarna.
Beträffande »Särskilda yrkanden om avdrag för värdeminsknings har
Kammarrätten redan haft anledning framhålla, att desamma rätteligen
hava sin plats vid inkomstberäkning för fast egendom eller, då fråga är
om byggnad, som användes i deklarantens rörelse, vid inkomstberäkningen
under C. II. Anmärkningen, att avdragen få ej beviljas, såvida icke deras
befogenhet framgår av utredningen, saknar stöd i skatte- och taxeringsförordningarnas
text.
Vad angår uppgiften om förmögenhet får Kammarrätten, i likhet
med vad som redan yttrats vid granskningen av den föreslagna lydelsen
av 8 § taxeringsförordningen, erinra, att uppgiften för skattskyldiga, som
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.
115
omnämnas i 12 § mom. c) skatteförordningen, bör begränsas till förmögenhet,
som är här i riket nedlagd. En hänvisning bör även göras till
13 § skatteförordningen och punkten 6:o av anvisningarna vid samma
förordning.
Anmärkningen vid yrkandet om avdrag för på grund av försöjnringsplikt
underhållna barn: »Detta avdrag får icke etc.» kan utan olägenhet
uteslutas.
Rubriken till den särskilda uppgiften för mindre jordbruk synes
kunna förtydligas, därigenom att orden »fullständig deklaration icke avgivits
under A här ovan», utbytas mot »inkomst i naturaförmåner icke
ovan under A I uppgifvits».
Den formulering, som givits åt bekräftelsen av deklarationen, hänvisar
icke direkt till förmögenhetsuppgifterna. För att tydligare angiva,
att även uppgifterna om förmögenhet skola bekräftas, torde orden »de
lämnade uppgifterna» böra utbytas mot »uppgifterna om min inkomst och
förmögenhet».
Sammanfattningen av taxeringsnämndens beslut synes böra formuleras
sålunda: »Taxeringsnämnden.................... den skattskyldige:
till bevillning för inkomst av kapital ....... Kr.............
» » » tjänst eller pension . . » ............
» » » rörelse, yrke eller eljest » ............
Summa Kr.............
till inkomst och förmögenhetsskatt.........» ............
Skäl för avvikelse från deklarationen:
I fråga om formulären I B, I C och I D får Kammarrätten hänvisa
till sina ovan gjorda uttalanden, i vad de beröra dessa formulär. Överskrifterna
å formulären I B och I C: »Detta formulär får användas endast
etc.» böra ändras, i överensstämmelse med rubriken till deklarationsblanketten
I D, till negativ form, för formuläret I B: »Detta formulär får icke
användas av den, som nästföregående år drivit annan näring än jordbruk,
ej heller av bolag» och för formulär I C: »Detta formulär får icke användas
av den, som nästföregående år ägt eller brukat jordbruksfastighet».
Beträffande formulärens typografiska uppställning får Kammarrätten
erinra, att de i den yttre kolumnen förekommande siffrorna, vilka äro
avsedda att summeras, icke böra vara åtskilda genom streck.
116
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.
Bilagda utdrag av Kammarrättens protokoll utvisar den skiljaktiga
mening, som vid ärendets föredragning uttalats.
De remitterade handlingarna återställas.
Underdånigst
ALBERT PETERSSON.
Henning v. Unge. C. O. Erickson. Gustaf Hernmarck.
E. Lagerbring. John Lybeck. S. Wahlin.
C. O. Smerling. E. Waldenström.
föredragande
E. Hallberg.
Stockholm den 31 maj 1912.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.
117
Utdrag av protokollet, hållet hos Kungl. Maj:ts och Rikets kammarrätt
den 31 maj 1912.
N ärvarande:
Presidententen Petersson,
Kammarrättsrådet von Unge,
T> . Erickson,
» Hernmarck,
» Lagerbring,
» Lybeck,
» Wåhlin,
» Smeeling,
Adjungerade ledamoten sekreteraren Waldenström.
S. D. Kammarrättsrådet Smerling fortsatte och avslutade föredragningen
av Kungl. Maj:ts remiss angående förslag till ändring i förordningen
om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering samt till nya
deklarationsformulär; och beslöts underdånigt utlåtande, se registraturet.
Referenten yttrade: »I fråga om avdrag för värdeminskning å byggnad
förutsattes i de föreslagna deklarationsformulären, att deklaranten
skall detaljerat redogöra för anledningen till och graden av var särskild
byggnads värdeminskning. Enär det för deklaranten måste medföra betydande
svårighet att åstadkomma en sådan redogörelse, ävensom för
taxeringsmyndigheterna att pröva befogenheten och storleken av detta
avdrag, synes det mig vara mera praktiskt att i skatteförordningen fastslå
vissa objektiva grunder för beräkningen efter byggnadsmaterialet, byggnadens
ändamål och dess ålder. Jag har därför ansett, att, då detta
avdrag har en omfattande räckvidd, ett uttalande i den av mig förordade
riktningen bort ingå i det underdåniga utlåtandet.» Som ovan.
In fidem:
0. H. Hagman.
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 175 käft. (Nr 232.) 18
118
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-JRegenten i statsrådet å Stockholms
slott den 11 april 1913.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Staaff,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena greve Ehrensvärd,
Statsråden: Petersson,
ScHOTTE,
Berg,
Bergström,
friherre Adelswärd,
Petrén,
Stenström,
Larsson,
Sandström.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet friherre Adelswärd anförde:
Genom Kungl. Maj:ts beslut den 23 februari nästlidna år anbefalldes
kammarrätten att inkomma med utlåtande över ett inom finansdepartementet
av tillkallade sakkunniga utarbetat förslag till nya formulär för
deklaration av inkomst och förmögenhet och därmed sammanhängande
ändringar i förordningen om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid
taxering. Kammarrättens utlåtande avgavs den 31 nästföljande maj, och
det remitterade förslaget har därefter av de sakkunniga underkastats förnyad
granskning med anledning närmast av de erinringar, som i utlåtandet
framställts. Under granskningen har emellertid anledning yppats att i vissa,
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.
119
i det remitterade förslaget ej berörda avseenden, som synts mig påkalla
beaktande, fullfölja de givna uppslagen särskilt i syfte att i större utsträckning
än hittills tillgodose bevillningstaxeringens intressen av ökad
medverkan från de skattskyldiges sida vid tillhandahållande av erforderligt
uppgiftsmaterial.
Sedan föredragande departementschefen härefter i korthet redogjort
för kammarrättens erinringar och de huvudsakliga synpunkter, ur vilka
omarbetningen skett, anförde han vidare:
Av min nu lämnade redogörelse framgår, hurusom kammarrätten
delat min uppfattning om behovet av ett förbättrat och mera tillförlitligt
uppgiftsförfarande i avseende å de båda ur skattesynpunkt särskilt betydelsefulla
inkomstkällorna, fast egendom och affärsverksamhet. Jämväl
det sätt, på vilket jag med stöd av vunna erfarenheter och därå
byggda uttalanden trott mig böra tillgodose detta behov, vilket att döma
av inkomna yttranden över nästlidna års taxeringsförhållanden alltjämt
kvarstår oförminskat, har av kammarrätten i stort sett lämnats
utan erinran. Frånsett detaljer av delvis mindre vikt har kammarrätten
sålunda utan meningsskiljaktighet skänkt sin tillslutning till systemet
att för inkomst av fast egendom och av rörelse eller yrke medelst
bruttointäkternas och de olika avdragens sortering i grupper efter deras
särskilda art låta inkomstberäkningen i dess huvuddrag komma till
synes redan i själva deklarationen. Detta, såsom jag vid anmälan av
det remitterade förslaget hade tillfälle framhålla, till fromma såväl för
taxeringsarbetets påskyndande därigenom, att anmaningar för infordrande
av närmare upplysningar, huru inkomsten beräknats, i största möjliga
utsträckning gjordes obehövliga som ock i påtaglig grad för själva taxeringsresultatet.
Erinringarna samla sig sålunda i stort sett kring frågor
av huvudsakligen formell art, såsom angående antalet, deldarationsformu 1 är,
formulärets uppställning närmast med hänsyn till kravet på största möjliga
överskådlighet samt befogenheten av att till formuläret förlägga anvisningar,
som innefatta en närmare utveckling av vissa bestämmelser i huvudförfattningarna.
I vissa fall har nämligen kammarrätten funnit dylika
anvisningar sakna stöd i själva författningens text eller rent av äga naturen
av nya föreskrifter, innefattande en skärpning av dem, som författningarna
uttryckligen lämnat eller finge antagas hava avsett att lämna. Härtill
ansluta sig erinringar av materiell innebörd, till vilka jag längre fram
i detta anförande har tillfälle att precisera min ställning.
Vad då först angår frågan om antalet deklarationsformulär, kunna j*tale*t de''
naturligtvis olika meningar råda, om vilket antal som kan anses mest formMi,är.
120
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.
Uppgifts
schemats
uppställ
ning.
lämpligt. Kammarrättens önskningar i detta avseende synas mig gå för
långt, då kammarrätten uttalar sig för endast ett formulär. Detta uttalande
har också skett endast under förutsättning av en anordning av
uppgiftsschemat, enligt vilken inkomstberäkningen i fråga om fast egendom,
affärsverksamhet och bolagsinkomst, så när som på själva slutsiffrorna,
alltid komme att förläggas till bilagor till deklarationen —
en anordning, som, på sätt jag strax får tillfälle att närmare beröra, endast
i modifierad form synts böra vinna tillämpning. Ehuru jag alltjämt
finner den tanke riktig, som ligger till grund för det remitterade förslaget
i nu förevarande avseende, nämligen att låta envar skattskyldig få ett
till sin omfattning efter hans förhållanden något så när avpassat formulär,
har jag ansett mig böra gå med på en reducering av antalet till
tvä, därvid jag dock måste förutsätta, att den numera föreslagna anordningen
att låta anvisningarna för formulärets begagnande förläggas till
särskild bilaga vinner godkännande. En starkare reduktion lärer för övrigt
så mycket mindre kunna ifrågasättas, som det hittillsvarande mindre
formuläret (formulär n:r 1 B) tillkommit efter Riksdagens eget initiativ.
Detta formulär beslöts nämligen av 1910 års Riksdag, som efter min mening
med all rätt framhöll önskvärdheten av ett särskilt, mindre omfattande
formulär, avsett för den stora mängden av deklaration sskyldige, som
endast behöva lämna ett fåtal sifferuppgifter. Och ingen tvekan kan
råda därom, att icke detta formulär fyller ett verkligt behov.
I enlighet härmed upptager förslaget två formulär, n:r 1 A och
n:r 1 B, av vilka det förra, större formuläret är avsett för samtliga förekommande
inkomstkällor och tillika inrymmer plats för upplysningar,
motsvarande dem, för vilka det nuvarande s. k. jordbruksformuläret är
avsett, medan det senare, mindre formuläret är apterat för väsentligen
samma grupper av inkomsttagare som det nuvarande mindre formuläret.
Den, som icke får betjäna sig av det mindre formuläret, är såsom nu skyldig
att använda det större, med rätt för alla, oavsett arten av deras inkomst,
att såsom hittills begagna sistnämnda formulär.
Såsom jag redan nämnt, har i fråga om uppgiftsschemats uppställning
kammarrätten uttalat sig för ett, vad angår inkomst av fast egendom samt
affärsverksamhet, genomfört system med bilagor, som skulle upptaga detaljerna
av inkomstberäkningen, medan slutresultatet och endast detta redovisades
i deklarationsblanketten. Vad kammarrätten härutinnan i syfte av ökad
överskådlighet föreslagit har, enligt vad mig meddelats, varit ifrågasatt redan
vid utarbetandet av det remitterade förslaget, men ansågs böra vinna genomförande
allenast vid flerfaldig affärsdrift. Jag hyser härvidlag den uppfattning,
Kungl. Maj:t,s nåd. proposition Nr 232.
121
att deklarationsformuläret bör i så stor utsträckning som möjligt anordnas med
hänsyn till vad som är regel och icke med hänsyn till undantagsfallen, och att
utvägen att för fullgörande av en och samma uppgiftsskyldighet hänvisa
deklaranten till flera handlingar näppeligen bör anlitas i andra fall än
där så kan vara av nöden för att främja överskådligheten. Men å andra
sidan bör allt, som kan i den vägen rimligen göras, också göras, och jag
har därför varit angelägen att söka utfinna eu medelväg, som tillgodoser
behovet av överskådlighet och lätthanterlighet utan att annat än i fall
av verkligt behov tvinga till att gå utom själva blanketten.
I enlighet med denna grundförutsättning upptager förslaget följande
anordning. Samtliga anvisningar för formulärets begagnande — här och i
det följande avser jag, där ej annat uttryckligen sägs, det större formuläret •—
hava förlagts till ett särskilt blad, som är avsett att vidfästas blanketten före
densamma. 1 blanketten göras hänvisningar till denna bilaga i nummerföljd.
Bilagan kan avskiljas vid formulärets ifyllande för att underlätta arbetet härmed
och är icke avsedd att åtfölja deklarationen vid avlämnandet. Inkomstberäkningen
vad angår inkomst av fast egendom utföres i sin helhet i blanketten,
oberoende av om inkomsten härflyter av eu eller flera egendomar,
varemot skattskyldig, som driver flera affärer själv eller i bolag, har att
i blanketten utföra inkomstberäkningen allenast för den affär, som kan
anses såsom huvudaffär. Det remitterade förslaget lämnade öppet, för
vilken av flera affärer inkomstberäkningen skulle utföras i blanketten, men
synes vara i sin ordning, att ett direktiv lämnas för valet. För övriga
affärer lämnas inkomstberäkningen i bilaga, dock att i blanketten utföres
själva saldot. Ger inkomstberäkningen för en affär till resultat ett underskott,
angives detta i det skede av uppgiftsförfarandet, varom jag nu talar,
medelst utförande för affären av en nollsiffra i sifferkolumnen.
För bevillningstaxeringens vidkommande är självfallet av nöden redan
med hänsyn till eventualiteten av olika beskattningsort för olika affärer, att
varje affär redovisas för sig, och i sammanhang med deklaration för taxering
till inkomst- och förmögenhetsskatt bör i blanketten inkomstberäkningen
icke utföras för annan affär än sådan, som jämväl skall, helt eller i varje
fall till någon del, taxeras till bevillning i deklarationsorten. Med sistnämnda
uttryck avser jag då, för det fall att ett taxeringsdistrikt omfattar
flera kommuner, distriktet och icke enbart mantalsskrivningsorten eller,
för andra än enskilda personer, den motsvarande ort, där författningsenligt
taxeringen till inkomst- och förmögenhetsskatt skall ske. Denna
ort sammanfaller nämligen alltid med den, varest deklarationen skall
avgivas.
För den eventualiteten att någon driver flera affärer inom deklara -
122
Kungl. Majds nåd. proposition Nr 232.
tionsorten eller i denna jämte andra orter tiar för valet av den affär, som
må redovisas i blanketten, i det omarbetade förslaget lämnats enahanda
direktiv som beträffande uppgifter för inkomstskattetaxeringen.
Med bevillmngstaxeringen av andra affärer har taxeringsmyndighet
i deklarationsorten uppenbarligen intet att skaffa. Erfordras således utöver
inkomstberäkningen för taxering till inkomstskatt särskild beräkning
för bevillmngstaxeringen av sådan affär, får denna beräkning utföras i den
särskilda uppgift för sistnämnda taxering, vars avgivande förslaget om
anvisningar för formulärets begagnande förutsätter.
Med kammarrätten är jag självfallet fullt ense därom, att i anvisningarna
till deklarationsformuläret icke bör inflyta någon föreskrift, som till
sitt innehåll avviker från eller eljes står i mer eller mindre uppenbar
strid med skatteförfattningarna, och finner naturligtvis icke heller riktigt
eller lämpligt, att anvisningarna innefatta försök till uttolkning av stadgande^
om vilkas verkliga innebörd kan råda tvekan. Däremot måste jag
finna påkallat och naturligt, att de anvisningar, som anknytas till formuläret,
i likhet med vad annorstädes tämligen allmänt förekommer, komplettera
sådana föreskrifter, som antingen icke kunnat utan alltför stor omständlighet
närmare utformas i lagen eller ock där erhållit en avfattning, som
för den stora allmänheten kan antagas te sig mindre lättfattlig. Icke heller
synes mig vara annat än i sin ordning, att innebörden av vissa stadgande:!
av särskild vikt för inkomstberäkningen i anvisningarna understrykes mera
starkt, än i författningstexten lämpligen kunnat ske för att därigenom
framstå mera påtaglig.
Vid anmälan av det regeringsförslag, som ligger till grund för
gällande taxeringsförordning, erinrade dåvarande chefen för finansdepartementet
i nu föreliggande ämne, bland annat, hurusom de föreskrifter om
deklarations innehåll, som inrymdes i själva författningen, borde hållas i
allmänna ordalag, medan åt formuläret borde överlämnas att meddela de
detaljerade bestämmelser, som kunde finnas vara av nöden. Detta uttalande,
giltigt under den förutsättning, varifrån det utgick, nämligen att formuläret
skulle fastställas av Kungl. Maj:t, biträder jag så mycket hellre, som
den synpunkt, vilken ligger till grund för uttalandet, vunnit ökad giltighet,
sedan formuläret i dess av Riksdagen betonade egenskap att utgöra en
integrerande och synnerligen viktig del av lagstiftningen blivit av Riksdagen
antaget och fastställt i alldeles samma ordning som själva författningen.
Erfarenheterna från såväl 1911 som 1912 års taxeringar ådagalägga
Ö o ÖÖ
tydligt nog, att oriktigheter i uppgifterna ej sällan kunna återföras till
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.
123
deklarationsformulärets rent tekniska uppställning — så är t. ex. förhållandet
med dubbelräkningar beträffande inkomst av jordbruk och skogsbruk,
den i vissa fall olika inkomstberäkningen för inkomstskattetaxeringen och
bevillningstaxeringen, felaktigt beräknade avdrag med flera dylika oriktigheter,
som, därest förslaget antages, icke vidare torde behöva förekomma
— men ännu mera till den omständigheten, att vägledande upplysningar
icke funnits att tillgå, där om ett lagbuds rätta innebörd uppenbarligen
icke kan vara mer än en mening, fastän denna framgår först vid ett noggrannare
studium av författningen än allmänheten i regel är i tillfälle att
ägna densamma. Det synes mig ock, som om kammarrätten i det ämne,
varom jag nu talar, underskattat betydelsen av det nyss påpekade
faktiska förhållandet att deklarationsformuläret. enligt Riksdagens eget beslut
numera i lagstiftningshänseende är, så att säga, likvärdigt med själva författningen
och att det följaktligen redan ur denna synpunkt icke bör möta
någon betänklighet att närmare utforma eller även annorledes än genom
exempel belysa innebörden av föreskrifter av särskild vikt för en riktig
inkomstberäkning.
Ett typiskt exempel på en bestämmelse, som sålunda synnerligen väl
lämpar sig för införande i anvisningarna till formuläret, men knappast er- fast egenfordrat
uttryckligt omnämnande i författningen, är föreskriften om skyldighet domatt,
för den händelse deklaranten icke ägt eller brukat i deklarationen omförmäld
fast egendom hela nästföregående år utan endast en del därav,
bifoga en upplysning, vilken del av samma år han varit ägare eller
brukare till fastigheten. Kammarrätten har här erinrat, att en dylik anvisning
rätteligen förutsätter stadgande i ämnet i själva författningen.
Denna uppfattning kan jag icke biträda. Författningen kan, såsom skett,
mycket väl åtnöjas med den allmänt hållna föreskriften, att skattskyldig
har att med avseende å nästföregående dr lämna ifrågavarande slags uppgift.
t Grunden till stadgandet är, dess betydelse för förmögenhetsberäkningen
bär oavsett, strävandet att få ett underlag för bedömande av inkomstberäkningens
riktighet, ej endast då den skattskyldige ägt eller brukat fastigheten
hela det nästföregående året, utan även då sä varit fallet endast en
del av året. Ehuru härom likasom angående uppgiftsskyldighetens i fråga
omfattning icke kan råda mer än en mening, har dock frånvaron av en
supplerande föreskrift här och var misstytts därhän, att endast den, som
ägt eller brukat viss fastighet hela nästföregående året, lagligen skulle hava
uppgiftsplikt beträffande densamma. 1 varje fall har den omständigheten,
att ett till sin innebörd fullt tydligt stadgande uttryckts i mera koncentrerad
form utan att närmare utföras i deklarationsformuläret, alltför ofta
124
Kungl. Maj-.ts nåd. proposition Nr 232.
tagits till intäkt för underlåtenhet att lämna uppgift, som vederbort, och
det synes då vara i sin ordning att för den allmänhet, som gärna och
förvisso med all rätt vill betrakta deklarationsformuläret och dess anvisningar
såsom en för dem tillräcklig kunskapskälla — för mången väl också
den enda han har att tillgå — göra klart, att en viss nära till hands liggande
uppfattning ej är den rätta.
I författningen är utsagt, att upplysning skall lämnas om fast egendoms
taxeringsvärde. Det remitterade förslaget inrymde i formuläret en anvisning
därom att, för den händelse något taxeringsvärde ej fanns egendom
åsatt nästföregående år, egendomen skulle upptagas till det värde,
densamma kunde anses hava haft nästföregående är — en bestämmelse,
som i syfte närmast att angiva dess samband med en eventuell förmögenhetsberäkning
nu fått en med hänsyn till denna eventualitet bättre avpassad
formulering. Då lagen visserligen kan anses därutinnan klar, att
fastighet bör uppgivas utan hinder därav, att den nästföregående år icke
haft taxeringsvärde, men saknaden av bestämmelse, huru i avseende å värdeuppgiften
skall förfaras, befunnits framkalla tvekan, påkallas tydligen någon
åtgärd i syfte att undanröja en dylik villrådighet, och ehuruväl jag icke heller
här finner ovillkorligen nödvändigt, att bestämmelse i ämnet meddelas även
i själva författningen, har jag med hänsyn till den vikt, frågan kan äga
för förmögenhetsberäkningen, låtit i förslaget till ändrad lydelse av § 3 i
taxeringsförordningen införa dylik föreskrift.
Huvudsakligen enahanda synpunkt, som nyss berörts, återfinnes i
kammarrättens erinringar beträffande anordningen av de båda avdragen för
värdeminskning av byggnader och skog samt anvisningarna rörande rätten
till avdrag för hemmavarande barn, som biträtt i skattskyldigs arbete, det
s. k. allmänna förlustavdraget och avdraget för periodiska understöd.
Av dessa erinringar synes mig den först nämnda sakna befogenhet.
De båda avdrag, varom här är fråga, hava i beskattningssystemet en
särställning, som vid uppgiftsförfarandet även påkallar särskilt beaktande.
Denna särställning betingas av den villkorliga och, vad själva omfattningen
av avdragsrätten angår, starkt begränsade karaktär, som lagen i enlighet med
Riksdagens beslut uttryckligen förbehållit avdragen i fråga, men som vid utarbetandet
av gällande formulär icke blivit med tillräcklig tydlighet framhållet.
Avdraget för värdeminskning av byggnader får, såsom jag vid anmälan
av det remitterade förslaget erinrade, icke återföras till annan anledning till
värdeminskning än slitning trots »noggrant underhåll och aktsam vård»,
således icke, som dock tämligen allmänt lärer antagas, till rena konjunkturförhållanden
eller den omständigheten att husen efterhand bliva omodärna
125
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.
o. s. v. Vidare är avdraget för varje särskild byggnad uttryckligen ställt i
relation till byggnadens beskaffenhet och användning. Likaledes förutsätter avdragsrätten
beträffande värdeminskning av skog i varje fall prövning från
taxeringsmyndigheternas sida av de förhållanden, som kunna åberopas till
stöd för gjorda avdragsyrkanden. De numera vunna erfarenheterna om
tillämpningen av de nya skatteförfattningarna giva emellertid anledning
antaga, att i ett stort antal fall taxeringsmyndigheterna låtit sig nöja med
obestyrkta eller icke tillräckligt styrkta uppgifter till stöd för avdragen och
således i strid med lagens mening visat för stor eftergivenhet för avdragsanspråken.
Att till förebyggande härav något bör göras synes klart, och förslaget
upptager i sådant syfte en i formuläret inlagd erinran om vikten
av en nöjaktig utredning i varje fall. Härigenom föranlåtes ock taxeringsmyndigheten
att, såsom från början även varit avsett, ägna frågan om rätt
till avdrag för ifrågavarande värdeminskning särskild uppmärksamhet.
Ytterligare verkar i samma riktning anordningen att förlägga yrkandena
om dessa avdrag till särskild plats i formuläret. Mot denna anordning,
varigenom avdragen komma att framstå såsom särskilda avdrag från
sammanräknad inkomst jämte de s. k. allmänna avdragen, har kammarrätten
erinrat, att dessa avdrag rätteligen höra ske vid inkomstberäkningen
för varje särskild inkomstkälla och att de därför också böra dit förläggas,
men denna erinran, som, såvitt jag kan finna, saknar reell betydelse,
synes icke böra föranleda ändring i en anordning, som praktiskt förtjänar
företrädet. Bemärkas må ock, att då avdrag för värdeminskning å byggnad
icke är för bevillningstaxeringens vidkommande medgivet, inkomstberäkningen
för nämnda taxering onödigt skulle invecklas därigenom, att till
den för inkomstskattetaxeringen utrönta inkomsten måste tilläggas ett förut
avdraget belopp.
Vad angår avdraget för lön och underhåll till hemmavarande barn
över 15 år, som biträtt skattskyldig i hans verksamhet, kan detta avdrag
påkalla beaktande endast vid inkomstberäkningen för inkomster under A och
C II. Avdraget, som med avvikelse från Kungl. Maj:ts förslag beslöts
av Riksdagen, är till sin storlek inom den fastställda maximigränsen
beroende av taxeringsmyndighets prövning. Men härför är denna uppenbarligen
i behov av upplysningar om sådana förhållanden, som äga betydelse
för en dylik prövning. En sådan upplysning av vikt är självfallet
den större eller mindre varaktigheten av det lämnade biträdet,
då ju påtagligen högsta avdragsbeloppet icke bör ifrågasättas för barn,
som ej biträtt hela året. Kammarrättens förmodan, att genom den lämnade
anvisningen skulle vara avsett utsäga, att storleken av avdraget
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 175 käft. (Nr 232.) 19
Avdrag för
lön och
underhåll
till hemmavarande
barn.
126
Kungl. Maj ds nåd. proposition Nr 232.
med nödvändighet skulle stå i proportion till tidslängden, är icke riktig.
Andra omständigheter t. ex. ålder och upplyst arbetsduglighet
kräva naturligen även beaktande, men om dessa och jämförliga förhållanden,
där de ej utan vidare äro kända för taxeringsmännen, kunna
dessa lätteligen själva förskaffa sig kännedom. Däremot tarvas från
närmaste håll upplysningar för att veta, i vilken utsträckning skattskyldigs
barn biträtt honom i hans verksamhet, och dessa upplysningar böra lämnas
opåmint. Att här fordra särskild framställning från taxeringsmyndigheternas
sida bör icke ifrågasättas.
Även för år 1912 klagas över, att avdragsrätten i fråga är föremål
för varjehanda missbruk, och anvisningen fyller därför ett verkligt behov,
likasom den alltjämt synes mig kunna lämnas utan att vara i författningen
särskilt förebådad.
Avdrag för I fråga härefter om anvisningen, att upplysning skall lämnas till
Understöd. vem ett periodiskt understöd utgått, grundar sig denna, såsom kammarrätten
erinrat, icke på något direkt stadgande i beskattningsförfattningarna,
utan har, på sätt jag vid denna frågas tidigare behandling inför Kung!.
Maj:t hade anledning framhålla, tillkommit för att tillmötesgå ett med
synnerlig enstämmighet framburet önskemål. Betydelsen av att en anvisning
i ämnet finnes är icke ringa. Dels möjliggöres härigenom kontroll
över att mottagaren blir behörigen beskattad, och dels förebygges åtminstone
i någon mån den möjlighet till missuppfattning, som alldeles särskilt
visat sig råda i avseende å denna ingalunda oviktiga detalj. Slutligen
beredes väsentlig lättnad i taxeringsarbetet därigenom, att en mycket
vanlig anledning till besvärande förfrågningar i stort sett kan antagas
bortfalla. Genom den i förslaget vidtagna anordningen att lämna rum
för ifyllande av mottagarens namn och tillika medelst tillfogande av oi’-den »utgivet till» påpeka, att så också bör ske, har emellertid blivit obehövligt
att i särskild anvisning erinra om förhållandet.
Den av kammarrätten i sak framhållna betänkligheten, att grannlagenheten
skulle trädas för nära därigenom, att deklarant, som yrkar avdraget
i fråga, tillförbindes att meddela namnet å mottagaren av understödet,
kan jag icke dela. Med nästan lika rätt skulle man om hela deklarationst
vån get, och i varje fall om ett dock alltid behövligt kompletterande
uppgiftsförfarande, kunna uttala samma omdöme. Skillnaden i sak mellan
att opåmint upplysa om vem mottagaren varit och att göra det på
förfrågan synes mig också tämligen ringa.
Allmänt för- Beträffande slutligen det s. k. allmänna förlustavdraget har i sam
lustavdrag.
manhang med omredigeringen av de i 3 § inrymda generella bestämmel -
Kungi. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.
127
serna om deklarationsformulärets innehåll i enlighet med kammarrättens
önskan tillfogats en föreskrift därom att deklaration också bör utvisa, hur
förlusten ifråga beräknats. En sådan föreskrift kan väl strängt taget synas
obehövlig för sådan verksamhet — jordbruk eller affärsverksamhet — för
vilken inkomstberäkningen med utgångspunkt från bruttot redovisas i
deklarationen, men ansluter sig såsom ett naturligt komplement till den
nu förefintliga bestämmelsen om skyldighet att uppgiva beskaffenheten av
den inkomstkälla, varur förlusten härrört.
Jag anhåller härefter att få uttala mig i några mera fristående frågor tf0e^a[£t
av vikt. Härvid gör jag början med frågan om uppgiftsplikt för förmögen- beträffande
het, understigande 6,000 kronor, vilket spörsmål kammarrätten gjort till förmögenhet.
en fråga jämväl om skatteplikt. Givetvis kan betänklighet möta mot eu
anordning, som inför deklarationsplikt för blotta eventualiteten av skattskyldighet,
oberoende således därav om i det enskilda fallet förhandenvaron
av en förmögenhet kan verka till höjning av taxeringen och torde
väl även ur materiell synpunkt kunna ifrågasättas, om ej en så pass ringa
tillökning i skattekraft, som här eventuellt ställes i utsikt, må till påtaglig
lättnad för själva uppskattningen kunna lämnas ur räkningen på sätt
kammarrätten ställt i fråga. För att vinna någon klarhet om den finansiella
innebörden av en anordning i den riktning kammarrätten förordat
erfordras emellertid en ingående skattestatistisk utredning av alla på
frågan inverkande omständigheter, och innan resultatet av en dylik undersökning
föreligger, synes omöjligt taga bestämd ställning till en fråga,
som dock alltid innebär ett om ock ringa avsteg från en av grundförutsättningarna
för den nyligen genomförda skattereformen.
Då det i varje fall synes lämpligt, att eu undersökning av antydd
art kommer till stånd och resultatet därav icke bör föregripas, har jag,
med allt behjärtande av de olägenheter, vartill de nuvarande bestämmelserna
befunnits föranleda, ansett frågan om sättet att avhjälpa dessa olägenheter
icke böra nu upptagas till avgörande, och har i enlighet härmed
hittillsvarande bestämmelse i ämnet fått kvarstå i det omarbetade förslaget.
Kammarrättens betänklighet mot förslaget att ålägga jämväl de
enkla bolagen uppgiftsskyldighet för delägarnes taxering kan jag i princip
icke dela. Lagstiftningen förutsätter även beträffande dessa bolag, att räkenskaper
föras och avslutas, och tillämpar på dem normativt flertalet av
de förvaltningsföreskrifter, som gälla för handelsbolagen. Ehuru sålunda
de enkla bolagen i förhållande till det allmänna givetvis få anses vara
underkastade vissa skyldigheter, har jag likväl, då verkligt behov av den
Uppgiftsskyldighet
för enkla
bolag.
128
Kungl. Maj ds nåd. proposition Nr 232.
ifrågavarande uppgiftsplikten måhända icke kan anses vara i större utsträckning
för handen, trott att med åläggande av uppgiftsskyldighet i nu
ifrågavarande fall skulle kunna tillsvidare utan större olägenhet anstå och
förty icke låtit föreskrift i ämnet inflyta i det omarbetade förslaget.
Uppgifts- Däremot vidhåller jag min mening om lämpligheten av att upp
för
vanligt giftsplikt till ledning för delägarnas taxering ålägges vanliga handelsbolag,
handels- på sätt som förslaget i sak oförändrat upptager. Det är jämväl på detta
0 ag'' område med stor praktisk räckvidd av synnerlig vikt, att tillfälle utan omgång
beredes taxeringsmännen att kontrollera en uppgift, som åtminstone när den
kommer från delägare, vilken enligt bolagsavtalet ställts utanför den direkta
ledningen, lätt nog kan bliva missvisande. För övrigt tillåter jag mig ånyo
påpeka, att när man, och enligt min mening med all rätt, icke tvekat ålägga
kommanditbolagen upp giftsplikt, följdriktigheten kräver liknande behandling
av de vanliga handelsbolagen, vilkas näring alltid enligt lag förutsätter
skyldighet att föra räkenskaper. Att, såsom tidigare varit ifrågasatt, i
kontrollsyfte lägga skyldigheten att förete räkenskapshandlingar på den enskilde
bolagsmannen i stället för bolaget självt, vilken senare anordning
är vida naturligare, kan av mig icke förordas. 1 fråga slutligen om vem
ansvaret för uppgiftsplikten rätteligen påvilar lärer svårighet knappast
yppas att i varje särskilt fall få detta förhållande tillförlitligen utrönt,
därest fråga härom skulle uppstå. Allmänneligen torde så förfaras, som
lagen förutsätter, nämligen att i bolagsavtalet regleras, vilken eller vilka
delägare, som skola handhava förvaltningen, och på honom eller dem
lärer ansvaret böra vila. Positivt synes mig sålunda uppgiftsskyldigheten
kunna utan betänklighet åläggas bolaget, och likaledes torde, vad angår påföljden
för visad underlåtenhet, hittillsvarande stadgande i 19 § taxeringsförordningen,
enligt vilket påföljden drabbar den försumlige, kunna utan
vidare tillämpas även vid eftersättande av den uppgiftsskyldighet, varom
jag nu talar.
t/prat/ts- Vidkommande härefter den för rederier ifrågasatta uppgiftsskyldigheten
för rederi. bär behövligheten av en sådan skyldighet senast i rapporterna angående
1912 års taxeringar kraftigt vitsordats. Med hänsyn till kammarrättens
erinran därom, att för vissa rederier icke torde föreligga skyldighet att föra
handelsböcker, har jag emellertid ansett en begränsning vara påkallad för
uppgiftsskyldighetens utsträckning, och har i sådant hänseende trott gränsen
lämpligen böra läggas så, att skyldigheten i fråga kommer att påvila
allenast rederi för registreringspliktigt fartyg. Enär registreringsplikt föreligger
endast beträffande sådana fartyg, som äro avsedda att nyttjas
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.
129
till handelssjöfart eller resandes fortskaffande och äga en dräktighet av
tjugu registerton eller därutöver, frikallas vid godkännande av förslaget i
denna del från uppgiftsskyldighet just sådana fartyg som de, vilka kammarrätten
torde åsyfta, nämligen fiske- och transportfartyg, mindre passagerarefartyg,
flertalet i våra skärgårdar hemmahörande fartyg, varå ägarne frakta
ved till närbelägna städer o. d.
I fråga om skyldigheten att förete räkenskapshandlingar har jag ansett
mig höra tillmötesgå de alltjämt mötande enträgna framställnin- räkenskaps*
garna om skyldighet för en var, som nästföregående år varit pliktig föra handlingar.
handelsböcker, att förete balansräkning ävensom, när sådan räkning föres, vinstock
förlusträkningen för nästföregående år, och åberopar till stöd för denna
nyhet i det nu anmälda förslaget de skäl, som på sin tid anfördes för
Kungl. Maj:ts förslag till 1910 års Riksdag i enahanda syfte. Den omständigheten
att förslaget för affärsidkare förutsätter uppgift om bruttoinkomst
förminskar ingalunda behovet av det kontrollmaterial, som genom den nu
ifrågasatta skyldigheten skulle tillföras taxeringsarbetet. Snarare kan behovet
därav anses ökat i alla fall, där den i deklarationen utförda inkomstberäkningen
icke är av enklaste slag. Och för den skattskyldige
själv bör det så mycket mindre bjuda emot att låta deklarationen åtföljas
av räkenskapshandlingar, som anledningarna att besvära honom med förfrågningar
rörande inkomstberäkningen minskas. Därest han från början
fullgör sin uppgiftsplikt, behöver han icke heller räkna med eventualiteten
av en anmaning, som i det allmänna föreställningssättet gärna
framstår såsom en yttring av oberättigad misstro till riktigheten av en på
heder och samvete lämnad uppgift — en omständighet, som, på sätt jag redan
framhållit, i sin ordning alstrar påtaglig obenägenhet hos taxeringsnämndsordföranden
att anlita anmaningsförfarandet.
Då jag vidare alltjämt måste finna önskvärt, att aktiebolags förvaltningsberättelse
opåmint göres tillgänglig för taxeringsarbetet, och skyldigheten
att insända sådan berättelse knappast kan anses öka uppgiftspliktens tyngd,
har skyldigheten i fråga bibehållits i det omarbetade förslaget. Med hänsyn
därtill att förvaltningsberättelsen i allmänhet torde föreligga färdig
först någon tid efter bokslutet, har emellertid ansetts lämpligt att beträffande
tiden för avlämnandet likställa sådan berättelse med revisionsberättelsen.
I enlighet härmed innehåller förslaget, att förvaltningsberättelse skall
avlämnas, så fort ske kan, och har i anslutning till kammarrättens erinran
i sådant avseende påföljd blivit uttryckligen bestämd för underlåtenhet
att hörsamma en anmaning att fullgöra skyldigheten i fråga.
130
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.
Anstånds
fristens
längd.
Det remitterade förslaget anslöt sig i fråga om anståndsfristens längd
till gällande lag, enligt vilken fristen utlöper med april månads utgång.
1 den nådiga propositionen till 1910 års Riksdag meddelades, hurusom
flera länsstyrelser framhållit behovet av en begränsning av anståndstiden,
efter vars utlöpande för orter utom Stockholm endast återstode 15 dagar
för taxeringsarbetets slutförande. Uttalanden gjordes i enlighet härmed
till förmån för en begränsning till den 15 eller 20 april. Föredragande departementschefen
förklarade sig behjärta de till stöd för en begränsning anförda
skälen, men fann ej tillrådligt åtminstone för det dåvarande förorda en
ytterligare inskränkning utöver den, som år 1908 koin till stånd. Särskilt
erinrade departementschefen i detta sammanhang om de svårigheter,
som kunde befaras möta för skattskyldige, vilkas räkenskapsår tilländaginge
under det löpande kalenderåret före den 1 mars, att i rätt tid
medhinna fullgörandet av sin uppgiftsskyldighet.
I de meddelanden, som föreligga om erfarenheterna från 1912 års
taxering, vitsordas med stor samstämmighet behovet av en inskränkning i nu
förevararande avseende. Benägenheten att utan verklig anledning uppskjuta
avlämnandet av uppgifter förklaras också vara tämligen allmän. För egen del
måste jag finna synnerligen önskvärt, att någon begränsning här kommer till
stånd i syfte att förhindra det försenande av taxeringsarbetet, som nu näppeligen
kan förekommas utan en forcering, varigenom granskningens noggrannhet
och därmed taxeringsresultatets riktighet uppenbarligen äventyras.
Med hänsyn härtill och då de fall, där näringsidkare förlagt
tiden för in- och utgången af ett räkenskapsår mellan den 31 december
och den 1 påföljande mars, säkerligen äro så sällsynta, att de kunna
lämnas ur räkningen såsom utan verklig betydelse för frågans bedömande,
har jag icke velat ställa mig avvisande till tanken om anståndstidens förkortning
och har förty låtit i förslaget inrymma en föreskrift, enligt hvilken
den 15 april skall utgöra slutfristen för fullgörande af deklarationsplikt
och annan uppgiftsplikt, som icke förutsätter föregående anmaning.
Att, på sätt kammarrätten ifrågasatt, medgiva jämväl rederi rätt
till anstånd med fullgörande av dess uppgiftsskyldighet kan väl synas
mindre behövligt i betraktande därav att räkenskapsavslutningen i allmänhet
torde ske inom tid, som lagen normativt bestämmer, nämligen januari
månad. Men då fall givetvis kunna tänkas förekomma, där ett uppskov
kan hava skäl för sig, har anståndsrätt i det omarbetade förslaget inrymts
även rederi. Tillräcklig anledning att i fråga om rätt till anstånd
ställa delägare i rederi i sämre ställning än delägare i handelsbolag synes
icke föreligga, och inrymmer förslaget förty anståndsrätt jämväl för delägare
i rederi.
131
Kungl. May.ts nåd. proposition Nr 232.
Jag har vidare att yttra mig om några förut icke berörda detaljer Uppgift
i fråga om formulärets uppställning, där jag icke eller endast delvis kurmat JggK
följa kammarrättens anvisningar. fri bostad
Kammarrätten har förklarat sig finna det nära sambandet mellan för- m- mmånen
av hyrestid bostad och övriga naturaförmåner, som nu likasom enligt det
remitterade förslaget redovisas såsom en särskild inkomstgrupp (A I b) tala för
ett sammanförande av dessa båda moment, med skyldighet dock för den, som
har hyresfri bostad å två eller flera fastigheter, att angiva värdet av bostadsförmånen
och övriga förmåner för varje fastighet särskilt. Ett bifall
till denna hemställan i dess förra del skulle emellertid enligt min övertygelse,
bekräftad av de vunna erfarenheterna från såväl 1911 som 1912
års taxeringar, vara en icke tillrådlig åtgärd, därest man verkligen vill få
båda dessa slags förmåner tillbörligt beaktade och beskattade var för sig.
Vad härefter angår kammarrättens hemställan i dess senare del, innefattar
densamma en klyvning av uppgiftsplikten, som följdriktigt påkallar en specificering
i motsvarande fall även av övriga inkomstposter, likasom ock av
avdragsposterna. I påtaglig överensstämmelse med lagens mening behandlas
i nuvarande formulär inkomstrubriken fast egendom såsom en
enda inkomstkälla, och något verkligt behov av ändring härutinnan har
åtminstone icke ännu yppats. Jag upprepar, att deklarationsformuläret
måste avpassas efter regelmässiga förhållanden och att följaktligen vid dess
affattande räknats med det mest vanliga förhållandet, nämligen att skattskyldig
har att redovisa inkomst endast från en egendom. Skattskyldig, som
hämtar inkomst från flera egendomar, vilka ej skötas i sambruk, står alltid
öppet att i särskild bilaga redovisa varje egendom för sig, likasom ju
även taxeringsmyndigheterna, där så synes påkallat, kunna förvissa sig
om, hur inkomstberäkningen beträffande varje särskild egendom utfallit.
Kammarrätten har vidare uttalat, att under A I d) icke borde sär- Uppgift om
skilt omförmälas tillverkning av möbler eller husgeråd för eget behov, ~!mer
enär värdet av produkter, som sålunda användes, kunde i regel antagas eller husvara
alltför obetydligt för att påkalla särskilt omnämnande. Då emellertid
formuläret bland inkomster i penningar redovisar inkomst genom
försäljning av alster av hemslöjd, har synts vara i sin ordning, att i formuläret
också inrymmes en motsvarande erinran om att värdet av slöjdvirke,
som tillgodogöres för eget behov, icke heller får utelämnas vid inkomstberäkningen.
Så alldeles obetydlig, som kammarrätten synes anse,
torde för övrigt ingalunda den omfattning vara, vari eget virke användes
på nu ifrågavarande sätt.
132
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.
Uppgift Under framhållande att vid deklarationsformulärets avfattning, såvitt
iejor£ruke fast andorn angår, icke tagits hänsyn till, huruvida deklaranten har »ordnad
med ordnad bokföring» eller ej, har kammarrätten förklarat sig anse, att åtminstone sådana
bokföring, skattskyldiga, som äro pliktiga att vid sina deklarationer foga räkenskapsutdrag,
borde vara berättigade till inkomstberäkning efter dessa grunder.
Ett sådant medgivande skulle bland annat innebära, att inkomstberäkningen
beträffande jordbruk likasom annan näring med ordnad bokföring komme
att röna inflytande av skillnaden mellan in- och utgående förråd av osålda
produkter. Aven här har jag anledning erinra om, att deklarationsformuläret
likasom författningen i fråga om själva inkomstbegreppet,
såvitt angår jordbruk och skogsbruk, direkt anpassat sig efter
vad som är av nöden för den stora mängden av landets jordbrukare.
Dessa föra icke räkenskaper, och lagstiftningen har i betraktande härav
icke låtit ett visst års skörd eller avkastning i övrigt bilda inkomstkällan,
utan i sådant avseende medräknat endast avkastning, som under ett visst
bestämt år använts för det ena eller andra ändamålet, till försäljning
eller egen förbrukning. Enahanda synpunkt ligger till grund för det av
kammarrätten i detta sammanhang berörda kvittningsförfarandet, enligt
vilket avkastning, som direkt vinner användning för vidare produktion
vare sig såsom underhållsmedel eller såsom produktionsmedel i egentlig
mening, lämnas ur räkningen. Möjligt och väl även rimligt är, att jordbrukare,
som för räkenskaper och år efter annat redovisar in- och utgående behållningar,
av praxis kan komma att tillerkännas rätt att få hänsyn härtill tagen
vid inkomstberäkningen, förutsatt nämligen att han konsekvent tillämpar
denna beräkningsmetod, men denna eventualitet har vid deklarationsformulärets
avfattande näppeligen bort komma i betraktande, utan att den fastslagna
beskattningsprincipen samtidigt jämkas. Och detta lärer återigen icke vara
tillrådligt, utan att betryggande garantier äro för handen för en fullt likformig
och enhetlig räkenskapsföring. Men sådana garantier finnas icke
för närvarande. Jag vill i detta ämne vidare erinra därom, att icke heller
beträffande annan näring med ordnad bokföring denna alltid kan följas vid inkomstberäkningen
för taxeringsändamål utan andra justeringar än som direkt
påkallas av uttryckliga lagbud såsom t. ex. att kronoutskylder icke få avdragas
o. d.. Hyra för affärslokal i eget hus får exempelvis icke debiteras utan att
samtidigt en utjämning sker medelst kreditering av en lika stor post — en
anordning till sin verkan liktydig med det kvittningsförfarande, som nyss
nämnts.
beträffande Att un(fer punkten A II f) upptagits frälseränta och annan avgäld, var
frälser
äntå, em°t inkomstslaget »krono- och kyrkotionde eller ersättning därför, som
krono- och
kyrkotionde
m. m.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.
133
åtnjutits av patronus ecclesise» utbrutits såsom en särskild grupp under
A III, beror, såsom lätt torde inses, därav att det senare inkomstslaget är
underkastat bevillningstaxering, nämligen av ålder såsom inkomst av kapital
och således med hänsyn till behovet av den i slutet av deklarationen förekommande
sammanställningen för sistnämnda taxering påkallat särskilt
angivande. Och att enbart av det skäl, att något avdrag för driftkostnad
enligt sakens natur ej kan förutsättas beträffande inkomstslaget frälseränta
och annan avgäld eller av den anledning, att inkomsten i fråga i viss
mån är olika övriga under A IS redovisade penningeinkomster, inrymma
densamma under särskild huvudrubrik synes icke vara av nöden. Obehöflig
finner jag ock den av kammarrätten förordade anordningen att med
omkastning av den naturligare, i författningen iakttagna ordningsföljden i
formuläret upptaga »utdelning å aktier i utländska bolag» före »utdelning
å aktier i inländska aktiebolag och lotter i solidariska bankbolag».
Formuläret innehåller i fråga om afdråget för barn enligt 19 § skatteförordningen
en erinran därom, att avdraget ankommer icke på den
skattskyldige, utan på taxeringsnämnden. Att ett påpekande härav skulle,
på sätt kammarrätten anfört, kunna utan olägenhet uteslutas, är ett antagande,
som icke vinner stöd av erfarenheten. Denna ger nämligen vid
handen, att nämnda avdrag synnerligen ofta förväxlas med sådant avdrag
för lön och underhåll till hemmavarande barn, som får
Avdraget
för barn
enligt 19 §
skatteförordningen.
likasom ock
göras såsom för
att avdraget av
omkostnad vid själva inkomstberäkningen,
missförstånd ej sällan sker två gånge]-. Så tydligt som möjligt bör därför
utsägas, att den skattskyldige, vad angår ifrågavarande avdrag, icke har
annat att göra och icke heller får göra annat än att uppgiva barnantalet
och att avdragsbeloppet är utan betydelse för storleken av den sammanräknade
inkomsten samt »summa inkomst och förmögenhet». Såvitt jag
kan finna, är formuläret också rätta platsen för ett dylikt påpekande.
Vad i övrigt blivit av kammarrätten erinrat i avseende å forum- Smärre.
lären har, i den mån erinringarna icke förfallit med hänsyn till forumlårets
ändrade uppställning o. d., blivit vid förslagets omarbetande iakt -ringar ifortaget
och torde vid sådant förhållande ej nu påkalla särskilt omnämnande, mulär_ och^
Sådant har ej heller synts i allmänhet erforderligt beträffande vissa amnsnil,da‘l ■
smärre ändringar i formulärets och anvisningarnas avfattning, som för
det omarbetade förslagets del vidtagits opåmint i syfte att medelst vägledande
upplysningar underlätta såväl uppgiftsförfaranuet som uppskattningen.
Hit hör exempelvis detaljen att lämna eu hänvisning därom att, där inkomstkälla
lämnat förlust, utföra noll i kolumnen för inkomstkällan ifråga
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 sand. 115 käft. (Nr 232.) 20
134
Kung1. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.
Formulär
n:r 1 B.
Formulär
n:r
för att först senare såsom allmänt förlustavdrag låta underskottet komma
med i inkomstberäkningen, för såvitt nämligen avdragsrätt över huvud
äger rum beträffande förlusten. Saknaden av en dylik anvisning har
vållat åtskilligt missförstånd och därav följande fel vid nedsummering
av uppgivna inkomstbelopp.
Jämte upplysning om driftsinventariers bokförda värde har synts
ändamålsenligt, att deklarationen upptager jämväl anskaffningsvärdet av
driftsinventarierna vid nästföregående års början. En upplysning om de
olika slags tillgångar, för vilkas värdeminskning avdrag gjorts eller påyrkas,
har vidare ansetts böra påkallas, endast där dessa tillgångar sinsemellan
äro av väsentligen olika varaktighet.
Förmögenhetsuppgiften har ansetts böra så specificeras, att däri
särskilt redovisas värdet av andel i bolag och rederi ävensom hemmavarande
omyndiga, ej särskilt skattskyldiga barns förmögenhet.
Den för jordbrukare, som icke deklarerar inkomsten i naturaförmåner,
särskilt avsedda uppgiften har jag ansett böra kompletteras med en upplysning
av, som jag håller före, värdefull art, nämligen om mängden av
i det egna hushållet förbrukade produkter från gården. På samma
gång har i anvisningsblanketten till lättnad för deklaranten införts ett påpekande
därav att, i saknad av exakt kännedom vare sig om areal i olika
ägoslag eller om storleken av utsäde och skörd eller i de hänseenden, som
jag nyss berörde, uppgift må lämnas om den ungefärliga storleken eller
mängden.
För beräkningen av medelstorleken av aktiebolags kapital, där detsamma
undergått förändring, har påkallats bolagets medverkan medelst en
upplysning om de grunder, som därutinnan följts vid deklarationen.
Slutligen har jag för att tillmötesgå en hemställan från utrikesdepartementet,
närmast föranledd av framställning från generalkonsulatet i Helsingfors
om åtgärder i syfte att underlätta individualiseringen av skattskyldige,
låtit i underskriften till formuläret inrymma en upplysning jämväl
om deklarantens nationalitet, i fall där han icke är svensk medborgare.
Formulär n:r 1 B utgör ett extrakt av det större formuläret och
synes nu ej påkalla särskilt omnämnande. Enär beträffande fast egendom i
utlandet påkallas uppgift allenast om den behållna inkomsten, har rätt att begagna
det mindre formuläret ansetts böra lämnas ägare av sådan egendom.
Vad angår formulär n:r 2, så enär uppgift enligt § 7 taxeringsförordningen
givetvis bör upptaga namnet å den socken eller stad, där
vederbörande fastighet är belägen, har i blanketten till formuläret i fråga
anvisats plats för ifyllande av namnuppgiften.
Kungi. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.
135
Jag anhåller härefter att få med några ord beröra de ändringar,
som föreslagits beträffande taxeringsförordningen i de delar, min nu lämnade
redogörelse för formuläret och kammarrättens erinringar vid det
remitterade förslaget därutinnan icke innefattar huvudsakligt yttrande.
1 3 §, som möter i väsentligen samma skick som enligt dess nuvarande
lydelse, har till förekommande av missförstånd ansetts böra tydligt
utsägas, att uppgiftsplikten för inkomst likasom för förmögenhet i varje
särskilt fall hänför sig till samma inkomst och förmögenhet som deri, i
avseende å vilken skattskyldighet överhuvudtaget åligger vederbörande enligt
bestämmelserna om subjektiv skatteplikt.
Vad som i 3 § enligt dess nuvarande lydelse gällt om skyldighet
för den, som drivit rörelse eller yrke inom två eller flera kommuner att
med hänsyn till bevillningstaxeringen angiva, hur inkomsten synes honom
böra för beskattning fördelas mellan de särskilda kommunerna, äger självfallet
tillämpning även vid affärsdrift inom olika territoriella stadsförsamlingar
med särskild beskattningsrätt för ändamål, därom kyrkostämma äger besluta,
såsom t. ex. i Stockholm alltjämt är fallet. Ett kompletterande
uttalande i sådant avseende har ansetts böra inflyta i 3 § av det omarbetade
författningsförslaget.
I fråga om uppgifterna till ledning för annans taxering från statsdepartement
och annan ämbetsmyndighet ävensom från styrelse för allmän
inrättning eller stiftelse kvarstår alltjämt bestämmelsen, att dessa uppgifter
skola avse uppburna avlöningsförmåner nästföregående år. Enär
emellertid löntagares skattskyldighet gäller den löneinkomst, som han
åtnjutit nästföregående år, även om den uppburits senare, råder här
alltjämt eu bristande överensstämmelse mellan uppgiftsskyldighet och
skattskyldighet, som, enligt vad erfarenheten ådagalagt, kommit oreda
åstad och som det förty ansetts angeläget undanröja.
För den närmare innebörden av det under mom. f) i 11 § 2 mom.
inrymda nya stadgandet om särskild uppgiftsplikt för bolag och rederi till ledning
för delägares bevillningstaxering får jag tillfälle redogöra i sammanhang
med omnämnandet av förslaget till ändrad lydelse av 16 §.
Enligt föreskrift ill § 2 mom. g) är arbetsgivares skyldighet att
lämna uppgift om löneförmåner i visst fall beroende av att han hatt minst
fem arbetare stadigvarande sysselsatta i sin affär. Att uttrycket arbetare
bär användes i motsättning till arbetsgivare framgår av det efterföljande
stycket, men då denna betydelse av ordet arbetare icke framstått fullt
klar för den stora allmänheten, som med begreppet arbetare vanligen förstår
kroppsarbetare, har en jämkning i redaktionen här ansetts påkallad i
syfte att förebygga missförstånd.
Ändringar i
taxeringsförordningen
i vissa
ej förut närmare
berörda
hänseenden.
3 §■
N §■
136
Kung!. Muj:ts nåd. proposition Nr 232.
I ändamål att skarpare än hittills understryka, att jämväl uppgiften om
bostadsadress bör vara fullständig och i sådant avseende främst upptaga
hemvist enligt man talslängden, har i det omarbetade förslaget inrymts stadgande
därom med föreskrift tillika att, där bostaden är en annan än hemvistet
enligt rnantalslängden, jämväl bostadsadressen skall uppgivas. Tillika
har i syfte att tillgodose behovet av en möjligast fullständig individualisering
föreslagits, att uppgift om utdelningar och uppgift enligt
2 mom. g) om avlöningsförmåner, där så ske kan, skall innehålla uppgift
jämväl om födelseår och för icke svensk medborgare om hans nationalitet.
Yad angår de i fråga om 12 §, 13 § 2 mom. och 14 § föreslagna
ändringarna, gälla de huvudsakligen rena tillämpningsföreskrifter och synas
ej påkalla särskilt omnämnande utöver vad som i dithörande ämnen förut
av mig anförts.
16 §. Upp- Redan inledningsvis har jag haft anledning framhålla, hurusom an
faranlet
för lödning synts vara för handen att närmare utveckla uppgiftsförfarandet för
bevillnings- deri härutinnan allt för litet tillgodosedda bevillning staxeringens vidkommande.
taxei ingen. För att närmare belysa innebörden av det uppgiftsförfarande, som
jag i sådant avseende ansett mig böra föreslå till inrymmande i In § och
11 § 2 mom. f) i taxeringsförordningen, anhåller jag att få anföra följande
exempel, som nära ansluter sig till i verkligheten ganska vanligt förekommande
fall. En person, som är bosatt i Djursholm, driver rörelse i
Sundbyberg och är därjämte kommanditdelägare i ett kommanditbolag,
som driver sin rörelse i Stockholm.
För närvarande gestaltar sig uppgiftsförfarandet i det anförda fallet
på följande sätt. Personen i fråga avgiver deklaration i Djursholm och
omförmäler där de båda affärer, han dels själv, dels i bolag driver. Det
åligger nu taxeringsnämndsordföranden i Djursholm att översända transsumt
av deklarationen till de båda taxeringsnämndsordförandena i Stockholm
och Sundbyberg. Dessa bliva, under förutsättning nämligen att så
också sker, underkunniga om innehållet av deklarationen i nu nämnda delar.
Därest de finna uppgiften, som allenast summariskt behöver angiva
den eldigt den skattskyldiges mening beskattningsbara inkomsten, icke
vara tillräckligt vägledande för den taxering, som på dem ankommer, äro
de hänvisade att förskaffa sig närmare upplysningar under hand eller genom
anmaning. Kommanditbolaget har också uppgiftsplikt, därtill en ganska
fullständig sådan, ity att uppgiften, en för varje delägare, har deklarationens
form och skall åtföljas av räkenskapshandlingar, men det taxeringsmaterial,
som härigenom bjudes, kommer endast taxeringen i Djursholm
till godo. Dit skall uppgiften sändas och där stannar den. För de båda
137
Kanal. Maj:ts nåd. proposition Ni■ 232.
andra beskattningsorterna, dar allenast bevillningstaxering skall ske,
ställer sig förhållandet långt mindre gynnsamt. En nettosiffra såsom
uttryck för den beskattningsbara, det vill i förevarande fall säga den
bevillningspliktiga inkomsten, är ju många gånger icke mycket värd
med den tämligen invecklade inkomstberäkning, som i många fall är av
nöden för ett riktigt uppgift sresultat och, såsom jag tidigare framhållit,
bör man väl akta ''sig för att överskatta betydelsen av de utvägar, som
finnas för eu komplettering av uppgiften. Tiden är knapp, brådskan stor,
och obenägenheten att inskrida i andra fall, än där alldeles påtagliga misstag
och felkalkyler föreligga, tämligen allmän. Men härtill kommer eu
annan, länge överklagad olägenhet av det nuvarande uppgiftsförfarandet, för
vilken lagstiftningen ännu icke lyckats råda fullständig bot. Erfarenheten har
nämligen ådagalagt, att taxeringsnämndsordförandena i deklarationsorten,
på vilka det ankommer att sätta ett erforderligt fortsatt uppgiftsförfarande
i gång, icke kommunicera i alla fall, där så bör ske. Alltjämt fortlever
nämligen här och var föreställningen, att kommunikation icke tarvas i andra
fall, än där deklarationen för verksamheten i fråga angiver vinst. Härtill
kommer, att åt det stadgande, som reglerar uppgiftsförfarandet i fråga,
nämligen 31 § 1 mom. h) i taxeringsförordningen, givits en påtagligen
alltför snäv avfattning, som ställer utanför tillämpningen de ingalunda
ovanliga fall, att skattskyldig driver rörelse utom taxeringsdistriktet utan
att därjämte driva rörelse även inom detsamma.
Enligt förslaget ställer sig förfarandet under anförda förutsättningar
sålunda. Deklaranten redovisar under C 11 inkomsten av den rörelse, han
själv bedriver i Sundbyberg, samt under D inkomsten såsom kommanditdelägare.
Enär, vad bevillningstax urin gen angår, båda dessa inkomster förutsättas
skola taxeras annorstädes än i deklarationsorten, har den skattskyldige
att till vederbörande taxeringsnämnd i Stockholm och i Sundbyberg
översända uppgift enligt 16 § med iakttagande av att inkomstberäkningen
så utföres, som deklarationen anvisar beträffande rörelse eller yrke,
som jämväl skall bevillningstaxeras i deklarationsorten. Dessutom får
utom i ett fall, (ill vilket jag strax återkommer, taxeringsnämndsordföranden
i det distrikt, där bolagsrörelsen drives, från bolaget mottaga-
en för samtliga delägares bevillningstaxering direkt avsedd gemensam
uppgift, även utvisande huru stor del av den bevillningspliktiga inkomsten,
som belöper ä varje delägare. Jämväl denna uppgift skall, ehuru
icke avsedd att avgivas ä deklarationsblankett — naturligtvis står det
dock vederbörande öppet att för ändamålet betjäna sig av sådan blankett,
om han så önskar — efter deklarationsblankettens schema upptaga
en inkomstberäkning för bevillningstaxeringens behov. Enär emellertid
138
Kung i. Maj:ts nåd proposition Nr 232.
taxeringsnämndsordföranden i deklarationsorten har att motse en uppgift
från bolaget, vilken blir tillfyllest jämväl för bevillningstaxeringen, där denna
och inkomstskattetaxeringen skola ske å samma ort, följer härav till eu början,
att särskild uppgift för bevillningstaxeringens vidkommande icke blir
av nöden i det fall, att delägarna samtliga skola taxeras till såväl
inkomst- och förmögenhetsskatt som bevillning för inkomsten i fråga inom
ett och samma taxeringsdistrikt- Rätteligen skulle, där så ej är fallet,
sådan uppgift ej heller erfordras för andra delägare än dem, för vilka
beskattningsorten icke är en och densamma för båda taxeringarna, men
praktiskt synes vara att i nu förutsatt fall ändock låta uppgiften för bevillningstaxeringen
gälla alla delägare. Härigenom undgås nämligen besväret
^ för bolaget att ingå i undersökning, för vilka delägare särskild
uppgift för bevillningstaxering av inkomsten tarvas och för vilka sådan
uppgift icke är av nöden.
Fördelarna för beskattningsmyndigheterna av ett uppgiftsförfarande
* enlighet med vad jag nu anfört och förslaget innehåller äro påtagliga.
Fn var taxeringsnämndsordförande får utan omgång det uppgiftsmaterial,
som i varje särskilt fall för hans vidkommande är av nöden, likasom
ock erforderliga kontrolluppgifter direkt ställda till sitt förfogande redan
från början av taxeringsarbetet och blir således oberoende av andra ordförandes
åtgöranden. Anledningarna att införskaffa ytterligare upplysningar
genom förfrågningar hos de skattskyldige med eller utan anlitande av anmaningsrätten
komma att avsevärt minskas därigenom, att uppgiftsmaterialet
blir så mycket rikligare än hittills och tillika kan utan omgång
underkastas kontroll. Och om behov ändock skulle yppas att fullständiga
uppgiftsinnehållet, kan detta behov tillgodoses i ett väsentligen tidigare
skede av taxeringsförfarandet än för närvarande är fallet, då ju uppgiftsskyldighet
med avseende å bevillningstaxeringen för alla andra skattskyldiga
än aktiebolag och oktrojerade eller under offentlig tillsyn ställda
företag alltid förutsätter en föregående anmaning.
Den hittillsvarande i Ml § taxeringsförordningen omförmälda skyldigheten
för taxeringsnämndsordförande i deklarationsorten att, om av
deklarationen framgår, att skattskyldighet förefinnes jämväl å ort utom
iaxeringsdistriktet, medelst transumt av deklarationen till taxeringsmyndigheterna
å sådan ort överbringa uppgiftsmaterialet i denna del — ett
åliggande vars behöriga fullgörande redan i ett uppgiftssystem med redovisning
av nettosiffror självfallet tynger taxeringsarbetet — kan såsom icke
vidare erforderlig ersättas med eu enkel anmälan om förhållandet i syfte
Kungl. Majds nåd. ''proposition Nr 232.
139
att varsko vederbörande och sätta dem i tillfälle att från början övervaka
uppgiftsförfarandet lör deras vidkommande.
Det lärer få anses ställt utom tvivel, att man i valet mellan de båda
alternativ, som här kunna komma i betraktande, nämligen att antingen låta
taxeringsnämndsordförandena förmedla uppgiftsförfarandet i fråga eller att
påkalla direkt uppgiftsskyldighet från de skattskyldige själva, kan och bör
skänka det senare företrädet. Detta redan i betraktande därav, att deklarationen,
eventuellt med bilagor avseende inkomst under C II, vid bifall till
förslaget icke vidare kommer att fullständigt utvisa inkomsten, såvitt
bevillning staxering en rörer, för ett företag, soro i sin helhet skall taxeras
till bevillning utom deklarationsorten och för vilket inkomstberäkningen
för de båda taxeringarna tillika gestaltar sig olika, såsom förhållandet
ju blir, där för bevillningstaxeringen ifrågakomma avdrag för
hyresvärdet eller värdet av egen råvara samt fördelning av inkomsten
mellan flera kommuner. Vidare måste beaktas, att förslaget för upp*
giftsschemat under rubriken C II förutsätter en inkomstberäkning så att
säga från grunden med utgångspunkt från själva bruttoinkomsten och
således är långt fullständigare än det hittillsvarande schemat, som är baserat
på en nettoredovisning. Härav följer, att även där uppgiftsinnehållet
i deklarationen för eu affär utan vidare räcker till även för bevillnings*
taxeringen, upprättandet av deklarationstransumt hädanefter skulle bliva
ett väsentligen mera tidsödande arbete än hittills. Det är emellertid
icke uteslutande eller ens företrädesvis ur dessa synpunkter, som jag
låtit skyldigheten i fråga stanna på de skattskyldig^ själva. Utan härtill
har jag känt mig uppfordrad främst av hänsyn till deras eget välförstådda
intresse. Icke ringa är det antal skattskyldige, som, tämligen
oförskylt, fått under årens lopp samla en icke sällan dyrköpt erfarenhet
om olägenheterna av det nuvarande bristfälliga systemet under formen
antingen av dubbel beskattning eller av påförandet av taxering,
där en deklaration icke visar någon vinst eller till och med utvisar
förlust och skattskyldig i förlitan på sin uppgift och dess behöriga
fortskaffande, som emellertid underlåtits, icke väntar sig någon taxering.
Då jag i syfte att få ett tillräckligt uppgiftsmaterial redan från
början ställt till taxeringsmyndigheternas förfogande jämväl för det
inkomstslag, varom jag nu talar, föreslagit ett uppgiftsförfarande, byggt
på principen av bruttoinkomstens redovisande, har jag således måst finna
följdriktigheten kräva en vidare utveckling av uppgiftsförfarandet för
bevillningstaxeringens del i enlighet med vad förslaget innehåller, och
kan jag även här stödja mig på meddelanden från taxeringsmyndigheternas
sida, som vitsorda behovet och gagnet för taxeringsarbetet
140
Kungl. Maj ds nåd. proposition AV 232.
av ett så, reformerat uppgiftssystem. Skärpningen av uppgiftsplikten
faller enligt förslaget på inkomstskattetaxeringens del, och det ytterligare
besvär, som härutöver i vissa fall påkallas för bevillningstaxeringen,
bör icke verka avskräckande. Detta, besvär väger för övrigt ringa
mot de påtagliga fördelar, som för alla här sammanlöpande intressen ställas
i utsikt, därest reformen kommer till stånd.
Beträffande såväl denna del av förslaget som de tidigare berörda
delar därav, som avse uppgiftsförfarandet, vill jag ännu en gång betona,
att min strävan att fullständiga nämnda förfarande och ställa detsamma
under omedelbar kontroll icke får tillskrivas misstro till allmänhetens vilja
att deklarera rätt. I stort sett vore en dylik misstro säkerligen icke berättigad.
Utan vad förslaget i nu berörda delar innehåller avser i främsta
rummet att minska de vanskligheter, som i det nuvarande skattesystemet
möta för en riktig inkomstberäkning för taxeringsändamål, icke minst
med hänsyn därtill att denna beräkning gestaltar sig väsentligen olika för
de båda beskattningsformer, varav systemet är sammansatt. Ökad trygghet,
för de skattskyldiga själva likasom för taxeringsresultatets riktighet
samt ökad möjlighet för taxeringsmyndigheterna att utan omgång, men
också utan fåra för att den tillbörliga noggrannheten i arbetet, därför
skall behöva eftersättas, i rätt tid medhinna detsamma, äro de huvudintressen,
som det här framför allt gällt att tillgodose.
33 §. Det i sista stycket av 1 mom. av 23 § införda förbehållet om rätt
för taxeringsnämnds ordförande att efter anmälan få tillgång till deklaration
för nästföregående år, av vilken han för taxeringen liar behov, har
tillkommit med anledning av framställningar från flera taxeringsnämnds*
ordförande, som framhållit angelägenheten av att sådan rätt lämnas öppen.
Jämväl av en länsstyrelse har gagnet av eu dylik anordning vitsordats.
33 §. 1 32 § taxeringsförordningen är för närvarande föreskrivet att i fall,
där skattskyldig, som icke avlämnat deklaration, taxerats jämväl för förmögenhet,
, anteckning skall göras i inkomstlängden om den förmögeniletsdel,
som ingår i det taxerade beloppet. 1 den av mig förut omnämnda,
av utrikesdepartementet biträdda framställningen från generalkonsulatet i
Helsingfors har framhållits önskvärdheten av att debetsedel, som skall
ligga till grund för konsulär myndighets anmodan om inbetalning av skatt,
måtte för skattskyldig, som är utlänning, lämna upplysning om skatt,eobjektets
art och beskaffenhet. Detta önskemål torde kunna vinnas, därest
den nyss anförda bestämmelsen utvidgas till att omfatta jämväl den
taxerade inkomsten, dill'' nämligen dennas beskaffenhet icke med tillräcklig
141
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.
tydlighet framgår av inkomstlängden i övrigt, såsom t, ex. förhållandet är
med inkomst av kapital. Att anordningen erfordras endast, när deklaration
icke avgivits, torde utan vidare vara klart.
1 detta sammanhang torde jag till slut få anmäla, hurusom Kungl.
Maj:ts befallningshavande i Norrbottens län ansett sig föranlåten att hos
Kungl. Maj:t göra framställning därom, att skatteförordningarna — eller,
om detta skulle ställa sig alltför dyrt, att åtminstone ett antal deklarationsblanketter
tillhandahölles den finsktalande befolkningen i finsk-språklig
dräkt. Vad Kungl. Maj:ts befallningshavande anfört till stöd för framställningen
synes mig ådagalägga, att behov av eu åtgärd i angivet syfte
verkligen föreligger, och det torde böra ankomma på Kungl. Maj:t att på
lämpligt sätt tillmötesgå det krav, som sålunda blivit framställt. Emellertid
torde efter godkännande av mitt nu framlagda förslag till ändrad uppställning
av deklarationsformulären, enligt vilket förslag de vid formulären
fogade anvisningarna lämna eu nog så fullständig handledning vid
deklarations avgivande, det vara tillfyllest, om endast själva deklarationstormulären
med därtill hörande anvisningar överflyttades till finska språket
och att erforderligt antal deklarationsblanketter i finsk-språklig dräkt ställdes
till Kungl. Maj:ts befallningshavandes i Norrbottens län disposition för att
tillhandahållas den finsktalande befolknino-en.
O
Departementschefen uppläste därefter
dels förslag till ändrad lydelse av 3, 4, 6, 7, 11 och 12 §§, 13 §
2 inom., 14 och 16 §§, 18 § 2 inom., 21 §, 23 § 1 inom., 31 §1 inom.
och 32 § i förordningen om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid
taxering,
dels tre särskilda, med nr 1 A och nr 1 B samt nr 2 betecknade,
vid detta protokoll fogade formulär;
och hemställde departementschefen, att Kungl. Maj:t täcktes föreslå
Riksdagen att antaga samma förslag och formulär, att a;älla från och med
år 1914.
Vad föredragande departementschefen hemställt,
däri statsrådets övriga ledamöter instämde, behagade
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla, och
skulle proposition till Riksdagen avlåtas av den lydelse,
bilagan litt. vid detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Albert Tondén
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 sand. TI5 Käft. (Nr 232.) 21