Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 22.

15

Nr 22.

Kungl. Maj.is nådiga proposition till Riksdagen angående upplåtande
av en lägenhet från förra militiebostället Eggelstad
nr 10 i Malmöhus län; given Stockholms slott den
13 december 1912.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Magt härmed föreslå Riksdagen
medgiva,

att en till förra trumpetarbostället 1/i mantal Eggelstad nr 10 i
Tolånga socken av Malmöhus län hörande, å en i statsrådsprotokollet
omförmäld karta med litt. Ag1 och Ag2 betecknad lägenhet må med i
samma protokoll angivet område från egendomen upplåtas enligt kungl.
kungörelsen den 31 december 1909 angående förändrade grunder för
åtgärder i syfte att åt mindre bemedlade och obemedlade bereda tillfälle
att förvärva egnahemslägenheter från vissa kronoegendomar och med
iakttagande av de i kungl. brevet till domänstyrelsen samma dag i fråga
om tillämpningen av berörda grunder meddelade närmare bestämmelser.

De till ärendet hörande handlingar jämte karta skola Riksdagens
vederbörande utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver Riksdagen
med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Alfred Petersson.

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr‘22.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13
december 1912.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena greve Ehrensvärd,
Statsråden: PETERSSON,

SCHOTTE,

Berg,

Bergström,
friherre Adelswärd,

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Departementschefen, statsrådet Petersson, anförde vidare.

Vid en år 1911 hållen uppskattningsförrättning för förnyad utarrendering
från den 14 mars 1914 av förra trumpetarbostället 1U mantal
Éggelstad nr 10 i Tolånga socken av Malmöhus län, vilken egendom
lämnar mer än 600 kronor i årligt arrende, hava uppskattningsmännen
väckt alternativa förslag om egendomens disposition; och har med anledning
härav domänstyrelsen i underdånig skrivelse den 12 januari
1912 underställt ärendet Kungl. Maj:ts nådiga prövning samt därvid
överlämnat instrumentet över berörda förrättning och övriga ärendet
rörande handlingar, däribland en av t. f. distriktslantmätaren Joh.
Trulsson år 1911 upprättad karta över egendomen med beskrivning
samt ett av t. f. extra lantmätaren J. Gordh samma år uppgjort, å
nämnda karta jämväl upptaget förslag till ägostyckning å egendomen.

17

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 22.

Av de sålunda inkomna handlingarna inhämtas, bland annat,
följande.

Egendomen, som är belägen omkring 0.8 mil från Lövestads
järnvägsstation, 3.2 mil från Ystad och 4.3 mil från Lund och vars
ägor bestå av ett hemskifte och fem torvmosseskiften, de senare belägna
på skilda ställen omkring 1 å 1.2 kilometer från hemplanen, innehåller
en areal av 59 hektar 79.6 ar, därav 53 hektar 6.7 ar tomter, åker och
dylikt samt 6 hektar 72.9 ar äng, varjämte inom ägoområdet finnas
vägar om 73.7 ar, vilka, å kartan betecknade med ägofigurerna nr 35,
36, 67 och 69, vid enskifte undantagits för delägarnas gemensamma
behov.

Å egendomen finnes en lägenhet försedd med ett dess innehavare
Karl Andersson tillhörigt, i gott stånd varande bostadshus jämte uthus,
till vilken lägenhet brukas ett område, motsvarande å kartan ägofigurerna
nr 58—65 om 1 hektar 91.9 ar, därav 1 hektar 59.8 ar tomt
och åker samt 32. l ar äng. Uppskattningsmännen hava föreslagit, att
bemälde Andersson borde till inköp hembjudas samma lägenhet, tillökad
dels med ägofigurerna nr 53—57, varigenom lägenhetens gräns mot
öster bleve den genom ägorna i norr och söder gående allmänna vägen,
dels ock med den med ägofiguren nr 72 betecknade torvmosselotten.
I så fall skulle lägenheten komma att omfatta de å kartan med litt.
Ag1 och Ag2 betecknade områdena, vilka tillhopa utgöra 3 hektar 84 ar,
därav 2 hektar 25.4 ar åker och 1 hektar 49.1 ar äng samt torvmosselotten
om 9.5 ar.

Beträffande dispositionen av egendomen i övrigt hava uppskattningsmännen
framställt alternativa förslag. Enligt uppskattningsmännens
mening lämpar egendomen sig icke för försäljning till bostadslägenheter.
I närheten kunde nämligen en egnahemsägare icke såsom biförtjänst vid
skötseln av det egna hemmet påräkna något stadigvarande arbete, vare
sig vid industri eller annat företag, enär någon tillgång härå icke funnes
inom rimligt avstånd, utan vore en sådan person för sin och de sinas
utkomst snart sagt uteslutande hänvisad till det egna hemmet, och
området för ett sådant vore för snävt tilltaget för att kunna föda eu
familj. Troligast vore, att, såsom på flera andra ställen inträffat, egnahemsägare
på nu ifrågavarande egendom skulle duka under för ekonomiska
svårigheter, helst jordens avkastningsförmåga i det skick, egendomen
nu befunne sig, till eu början måste bliva ringa. Om däremot
jorden uppdelades i mindre jordbrukslägenheter och till varje sådan
lades en areal så stor, att ägaren finge full sysselsättning därmed,
funnes någon möjlighet, att han skulle kunna reda sig.

Bihang till Biksdagens protokoll 1913. 1 sand. 9 höft. (Nr 19—24.) 3

18

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 22.

Enligt det förslag, som av uppskattningsmännen uppgjorts för
egendomens försäljning, skulle egendomen med undantag av ovanberörda
lägenhet, betecknad å kartan med litt. A g, fördelas i 6 å kartan
med röda gränslinjer samt litt. Aa, Ab, Ac, Ad, Ae och Af utmärkta
lotter, vilka, med nedan nämnda arealer, åsatts följande saluvärden:

A r

e a 1

Litt.

Ägofigurer å kartan.

tomt och
åker

märgelgrav
och äng

torvmosse

Summa

Saluvärde

hektar

ar

hektar

ar

hektar

ar

hektar

ar

Kronor

Aa

av 1, 2, 3, av 4, 5—8, av 14, av

16 och 66 ........................

10

31.4

6.0

30.4

10

68.7

4,125

Ab

av 4, 9—13, av 14, 15, 33, 34 och

66 a................. ..............

9

76.4

4.3

13.9

9

94.6

4,390

Ac

av 1, av 17, 18, av 20, 68 och 68 a

7

33.3

—

5.3

—

36.1

7

74.7

3,115

Ad

av 17, 19, av 20, 21—30, 32 och

av 70...............................

7

20. a

_

5.0

49.4

74.6

5,420

Ae

av 45, 46—50, av 51, av 52 och

av 70.................................

8

ll.S

1

20.7

49.4

9

82.0

4,530

Af

37—44, av 45, av 51, av 52 och 71

7

89.1

1

35.4

—

57.»

9

82.0

4,475

Av dessa lotter skulle endast litt. Ad bliva försedd med byggnader.

En sjunde lott skulle utgöras av ovanberörda lägenhet litt. Ag
med förut angiven utökad areal, för vilken saluvärdet beräknats till
1,910 kronor, varjämte för lotternas gemensamma behov såsom vägar
avsatts ägofigurerna av nr 14, av nr 16 och nr 31 om tillhopa 19 ar.

För en försäljning ansågo uppskattningsmännen följande skäl tala.
Skulle egendomen utarrenderas, kunde kronan icke undgå att med
hänsyn till de dåliga åbyggnaderna, som funnes å egendomen, göra
stora uppoffringar för nybyggnad, som under den närmaste tiden torde
komma att draga en kostnad av omkring 14,000 å 15,000 kronor, och
härtill komme vidare kostnad för bidrag till täckdikning, som torde
kunna beräknas till omkring 4,000 kronor. Under åtskilliga år komme
sålunda kronan, för det fall att egendomen ånyo utarrenderades, att
icke hava någon inkomst av densamma.

Vid ett utbjudande på sätt ovan föreslagits av egendomen, uppdelad
i lotter, återstode dock en betänklighet, som uppskattningsmännen

19

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 22.

ansett böra beaktas, nämligen huru det skulle gestalta sig för kronan,
om det ej skulle lyckas att få alla lotterna försålda. Man kunde då
komma att stå med obebyggda, osålda lotter och, då dessa skulle utarrenderas
på så kort tid som exempelvis två år i sänder, bleve inkomsten
nästan så gott som ingen, och det kunde knappast undvikas,
att jorden bleve ytterligare utpinad och mindre begärlig vid utbud till
försäljning. Till följd av egendomens något avlägsna läge och det dåliga
skick, vari den befunnes, vore det att befara, att det bleve svårt om
ej omöjligt att få antagliga anbud å hela området vid försäljningsutbud
även till låga priser, under det anbud å arrende av egendomen nog
alltid stode att erhålla.

I händelse av egendomens förnyade utarrendering borde enligt
uppskattningsmännens åsikt arrendatorn åläggas att inom utgången av
de 4 första arrendeåren uppföra nytt boningshus och svinhus, varför
kostnaden beräknats till omkring 9,700 kronor; och under förutsättningav
bifall till detta byggnadsförslag har det årliga arrendet uppskattats
till 1,400 kronor för en 20-års period.

Bleve egendomen utarrenderad och bebyggd, måste visserligen
kronan göra avsevärda ekonomiska uppoffringar för nybyggnader å egendomen,
men funnes då utsikt att få egendomen förbättrad och att få de
nedlagda kostnaderna ersatta. Om vid försäljning av ovannämnda med
litt. Aa, Ab, Ac, Ad, Ae och Af betecknade 6 lotter föreslagna saluvärden,
tillhopa 26,055 kronor, skulle uppnås, kunde kronan icke beräkna
högre inkomst därav än 3.6 procent eller årligen 938 kronor, motsvarande
för 20 år 18,760 kronor. Om egendomen åter bebyggdes och
den beräknade årliga arrendeinkomsten av 1,400 kronor uppnåddes, utgjorde
denna på 20 år 28,000 kronor, varifrån dock borde dragas det
belopp de föreslagna byggnaderna beräknats kosta eller 9,700 kronor.
Under nästa arrendeperiod skulle således kronans inkomster av egendomen
utan ränteberäkning bliva i det närmaste lika stora, vare sig försäljning
eller utarrendering ägde rum, men i senare fallet hade dock kronan
kvar en egendom, som efter 20 år borde hava ett mycket högre värde
och som borde kunna väl motivera, att kronan nedlade ytterligare kostnad
för nybyggnad och täckdikning. Det vore nämligen endast det dåliga
skick, vari byggnader och hävd, till följd av ständiga ombyten av arrendatorer
med i allmänhet dålig ekonomi, befunne sig, som vållade egendomens
låga saluvärde för närvarande. Uppskattningsmännen ansåge
därför övervägande skäl tala för egendomens förnyade utarrendering,
helst, såsom ovan framhållits, man kunde befara, att köpare till alla
lotterna på en gång icke kunde erhållas.

20

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 22.

Kung!. Maj:ts befallningshavande har biträtt uppskattningsmännens
förslag om försäljning till Karl Andersson av lägenheten litt. Ag. Beträffande
dispositionen av egendomen i övrigt har Kungl. Maj:ts befallningshavande
— oaktat egendomen sedan år 1904 haft icke mindre
än fem arrendatorer med i allmänhet dålig ekonomi, vilka vanskött
såväl jordbruket som byggnaderna — likväl ansett sig böra på skäl,
som av uppskattningsmännen anförts, tillstyrka, att egendomen med
undantag av nämnda lägenhet måtte bibehållas i kronans ägo och ånyo
utarrenderas.

Med avseende å omförmälda täta ombyten av arrendatorer har
domänstyrelsen anfört följande:

För tjugu års tid från den 14 mars 1894 hade arrenderätten
till egendomen genom domänstyrelsens kontrakt den 16 december 1892
efter förre arrendatorns död upplåtits till hans änka Anna Håkansson
mot ett årligt arrende av 1,060 kronor. Sedermera den 4 mars 1904
hade på tillstyrkan av vederbörande kronofogde och Kungl. Maj:ts befallningshavande
bifall lämnats till en av änkan Håkansson gjord ansökning
att, av skäl att hennes barn ej vore hågade övertaga arrendet av henne
och hon tröttnat på att sköta egendomen med lejt folk, överlåta arrenderätten
från den 14 mars 1904 å Mårten Andersson. På grund av företett
sjukbetyg och av ekonomiskt trångmål hade därefter den 23 november
1906 Mårten Andersson medgivits att transportera arrenderätten
å O. H. Flygare. Denne hade visserligen varit boende å egen gård belägen
omkring eu mil från Eggelstad, men hade Kungl. Maj:ts befallningshavande
ansett denna egendom i alla fall bliva bättre skött av Flygare
än av företrädaren, under vilkens tid egendomen kommit i vanhävd.
Härtill hade kommit, att enligt Kungl. Maj:ts befallningshavandes mening
kronan kunde riskera ännu mera genom att avslå ansökningen och i
stället söka genom offentligt utbjudande skaffa sig ny arrendator. Kungl.
Maj:ts befallningshavandes antagande att egendomen i Flygares hand
skulle gå en bättre skötsel till mötes hade emellertid ej gått i fullbordan,
varför, då Flygare hemställde att få avstå arrenderätten till en annan
person, Carl Persson i Hörröd, domänstyrelsen den 18 december 1908,
sedan upplysts, att denne skulle vara en skötsam man, lämnat sitt bifall
härtill. Härefter och sedan en av Perssons borgesman för arrendet visat
sig icke längre vara vederhäftig för sin borgen och Persson icke kunnat
ställa ny säkerhet för arrendet, hade han lätt efter laglig uppsägning
avflytta den 14 mars 1911, och hade arrenderätten för återstående tre
åren av arrendeperioden efter utbjudande å offentlig auktion övertagits
av Per N. Gualin mot ett årligt arrende av 1,210 kronor. Ej heller

21

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 22.

Gualin syntes, att döma av uppskattningsinstrumentet, hava hitintills
särskilt lagt sig vinn om egendomen.

Med avseende å den stora svårighet att få lämpliga arrendatorer,
som syntes vidlåda denna egendom, och de beräknade dryga kostnaderna
för egendomens bebyggande och förbättrande i övrigt efter den utsugning,
för vilken den varit föremål under de senare åren, skulle det
enligt domänstyrelsens uppfattning vara önskvärt, att försök gjordes
med egendomens disponerande på annat sätt, såsom dess försäljning i
mindre jordbrukslägenheter på sätt uppskattningsmännen alternativt
ifrågasatt. På grund av den erfarenhet domänstyrelsen erhållit i fråga om
upplåtelse av obebyggda jordbrukslägenheter med byggnadsskyldighet för
köparen, hade domänstyrelsen dock ej kunnat annat än ställa sig tveksam
beträffande möjligheten att till fördel för kronan genomföra ett sådant
förslag. Vid ett utbjudande torde med visshet kunna väntas, att de
bebyggda lotterna vunne köpare, men å andra sidan att å de flesta av
de obebyggda ej erhölles antagliga bud. Kronan hade sedan att sköta
de osålda, blottade på det för deras självständiga brukande erforderliga
stödet, byggnader, och resultatet skulle antingen bliva dålig eller ingen
avkomst eller att kronan finge bekosta deras bebyggande. Vid jämförelse
av dessa olägenheter med vad en förnyad utarrendering av egendomen
kunde föra med sig, har domänstyrelsen ansett sig ej kunna
förorda försäljning av egendomen till annan del än den uppskattningsmännen
och Kungl. Maj:ts befallningsliavande ifrågasatt.

För egen del får jag i likhet med samtliga i ärendet hörda myndigheter
tillstyrka bifall till uppskattningsmännens förslag om försäljning
av lägenheten litt. Ag. Vad åter angår dispositionen av egendomen i
övrigt finner jag övervägande skäl tala för dess bibehållande i kronans
ägo. Med hänsyn till egendomens läge ävensom det ytterst dåliga
tillstånd, vari jorden synes befinna sig, kan det näppeligen antagas, att
styckning till egna hem eller småbruk skall lyckas väl. Så vitt av
handlingarna framgår, har det ej heller uppträtt någon spekulant på de
jordbrukslägenheter, i vilka egendomen alternativt föreslagits skola uppdelas.
Jag anser mig således böra hemställa, att Eders Kungl. Maj:t
måtte i nådig proposition föreslå Riksdagen medgiva,

att förenämnda, å omförmäld a karta med litt. Ag1 och Ag2 betecknade
lägenhet må med förut angivet område från ifrågavarande
egendom upplåtas enligt nådiga kungörelsen den 31 december 1909
angående förändrade grunder för åtgärder i syfte att åt mindre bemedlade
och obemedlade bereda tillfälle att förvärva egnahemslägenheter

22

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 22.

från vissa kronoegendomar och med iakttagande av de i nådiga brevet
till domänstyrelsen samma dag i fråga om tillämpningen av berörda
grunder meddelade närmare bestämmelser.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna bifall
samt förordnade, att proposition i ämnet av den lydelse,
bilaga . . . till detta protokoll utvisar, skulle till Riksdagen
avlåtas.

Ur protokollet:
Curt Rohtlieb.