Kung! Maj:ts Nåd. Proposition Nr 217.

1

Nr 217.

Kungl. Majds nådiga ''proposition till Riksdagen angående
anstånd med likviderande av förfallen skuld ä statslån
till Sala—Gysinge—Gävle järnvägsaktiebolag; given Stockholms
slott den 4 april 1913.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen,

att — därest ett nytt bolag på de i statsrådsprotokollet närmare
angivna grunder bildas för inköp av Sala—Gysinge—Gävle järnvägsaktiebolags
järnväg från Sala till Hagaström samt övertager betalningsskyldigheten
för det sistnämnda bolag den 1 juli 1898 beviljade statslån å
1,545,500 kronor att, med nedannämnda undantag, förräntas och amorteras
i överensstämmelse med de vid lånets beviljande föreskrivna
villkor —

medgiva, att de den 81 december 1912 å berörda statslån förfallna
annuitets- och räntebelopp, utgörande tillhopa 300,049 kronor 94 öre,
må, räknat från sistnämnda tidpunkt, anses såsom särskilt lån till det
nya bolaget, under villkor,

att det särskilda lånet skall innestå räntefritt, tills anståndsräntan
å förutnämnda statslån blivit gulden;

att det särskilda lånet därefter skall inbetalas till staten genom
fortsättande av de för det ursprungliga statslånet i övrigt stadgade annuitetslikvider,
dock med rätt för bolaget att så fort ske kan återgälda
det särskilda lånet;

att bolaget icke, förrän det särskilda lånet till fullo guldits, må vare
sig öka amorteringen å sina övriga lån utöver de för dem nu gällande
amorteringsplanerna eller lämna utdelning å aktierna i bolaget, vid
äventyr att det särskilda lånet genast förfaller till betalning;

samt att bolaget skall, i den mån avbetalning sker å de i järnvägen
fastställda inteckningar, vilka för närvarande utgöra säkerhet för
andra än statens fordringar, och sådant av riksgäldsfullmäktige påfordras,
lämna staten inteckning till motsvarande belopp till säkerhet för
frågavarande särskilda lån.

Bihang till Riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 163 höft. (Nr 217.)

1

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 217..

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Axel Schotte.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 217.

Utdrag ur protokollet över civilärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 4 april 1913.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena greve Ehren SVÄRD,
Statsråden Petersson,

Schotte,

Berg,

Bergström,
friherre Adelswård,

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Departementschefen, statsrådet Schotte anförde vidare:

Genom resolution den 22 december 1897 har Kungl. Maj:t beviljat
koncession å järnväg av 1,435 meters spårvidd från Sala över
Gysinge till Gävle—Dala järnväg vid Hagaström. Sedan denna koncession
blivit med Kungl. Maj:ts samtycke överlåten å Sala—Gysinge—
Gävle järnvägsaktiebolag, har Kungl. Maj:t genom resolution den 1
juli 1898 beviljat nämnda bolag för järnvägsanläggningen, för vilken
anläggningskostnaden enligt fastställd kostnadsberäkning upptagits till

3,091,000 kronor, ett lån av 1,545,500 kronor, att av de utav Riksdagen
till Kungl. Maj:ts förfogande ställda medel till låneunderstöd för enskilda
järnvägsanläggningar utgå med 528,500 kronor av 1897 års anslag,

4 Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 217.

247,000 kronor av 1898 års anslag samt 770,000 kronor av 1899 års
anslag.

För tillgodonjutande av det bolaget sålunda meddelade statslånet
stadgades, bland andra, följande villkor:

Annuiteten för låneunderstödets återgäldande skulle beräknas till fem
procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken annuitet först
skulle gottgöras ränta efter fyra, och en kalv procent å oguldet kapitalbelopp
och återstoden utgöra avbetalning därå. Anstånd med räntans
erläggande medgavs för tre år från lyftningsdagen, dock icke utöver
ett år från den. dag, den 1 oktober 1901, då järnvägen i sin helhet
skulle vara färdig att öppnas för trafik; och skulle beloppet av den
ränta, med vars erläggande anstånd sålunda medgivits, inbetalas till
staten, sedan genom de stadgade annuitetslikviderna all övrig ränta, med
vilken anstånd icke beviljats, blivit gulden och kapitalet gottgjort, så
att efter nämnda tids förlopp skulle fortfaras med annuitetens erläggande
så länge, till dess även beloppet av den ränta, med vars erläggande anstånd
medgivits, blivit till staten inbetalt. Kapitalavbetalning skulle
vidtaga den 1 oktober 1904 och i sammanhang därmed gottgörelse ske
av därförinnan upplupen obetald ränta, för så vitt uppskov med densammas
erläggande icke beviljats; och skulle annuiteten sedermera erläggas
samma dag varje år, till dess försträckningen och all därå upplupen
ränta blivit till fullo gulden. Därest förfallet inbetalningsbelopp
icke i föi eskriven ordning erlades, skulle bolaget därå gälda fem procent
årlig ränta,. intilldess samma belopp bleve behörigen inbetalt. Järnvägsanläggningen
med alla därtill hörande byggnader och materiel
ävensom all bolagets övriga egendom skulle utgöra säkerhet för ifrågavarande
låneunderstöd och staten till säkerhet för sill fordrans utbekommande
erhålla inteckning i järnvägen med förmånsrätt framför varje
annan fordran.

Enligt vad fullmäktige i riksgäldskontor upplyst, utlämnades lånet
till Sala—Gysinge—Gävle järnvägsaktiebolag under loppet av åren
1899 1901; och är lånet intecknat med första förmånsrätt i bolagets

järnväg.

''kning av I en till Kungl. Maj:t ingiven skrift av den 14 september 1912
GSvieS b-ar bolaget gjort framställning om viss eftergift i betalningsvillkoren
rnväge- för ovannämnda statslån.

I denna skiift meddelar bolaget, att dess ekonomiska ställning år
efter år blivit allt bekymmersammare, ett förhållande, vartill flera samverkande
orsaker bidragit. Sålunda blev själva järnvägsanläggningen

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 217.

till följd av ökade materialkostnader och höjda arbetspriser vida dyrare
än i det för järnvägen upprättade kostnadsförslaget beräknats. Järnvägen
kostade nämligen fullt färdig i runt tal 3,967,000 kronor i stället
för 3,091,000 kronor, vartill den i kostnadsförslaget beräknats.
Härtill bidrog också den omständigheten, att entreprenören, som åtagit
sig att bygga järnvägen, under byggnadstiden blev försatt i konkurs
och att hans borgesman befunnos vara insolventa, vadan bolaget nödgades
med stor förlust självt övertaga och slutföra järnvägsbyggnaden.

Såsom ytterligare en anledning till den svaga ekonomiska ställningen
anger bolaget, att nästan all industriell rörelse vid Gysinge bruk
nedlades kort efter det järnvägen öppnats för allmän trafik, vilket haft
till följd, att järnvägens inkomster vida understigit de beräknade. Den
verkliga inkomsten å järnvägen har nämligen härigenom kommit att
understiga den beräknade med omkring 50,000 kronor om året.

Alla dessa omständigheter i förening, fortsätter bolaget, hava vållat,
att med det å järnvägstrafiken uppkomna överskottet kunnat gäldas allenast
en mindre del av ränta och amortering å skulderna, varav åter
blivit en följd, att bolaget åsamkat sig en stor svävande skuld, som vid
1912 års slut beräknades uppgå till 953,109 kronor 11 öre, nämligen
till riksgäldskontoret 316,316 kronor 36 öre samt till kommuner och enskilda
636,792 kronor 75 öre.

Bolaget har ej heller hittills varit i tillfälle att göra några som hälst
avskrivningar, icke ens å sin rullande materiel.

Då det är uppenbart, anföres det vidare, att bolaget har mycket
svårt att bära en så stor svävande skuld som den förenämnda, har bolaget
upprättat ett förslag till rekonstruktion av detsamma, varigenom
den stora skuldbördan skulle väsentligen lättas. Enligt bolagets mening
vore det lämpligt att hänföra denna rekonstruktion till årskiftet 1912
—1913, enär bolaget då till fullo guldit all den av bolaget inköpta
rullande materielen och bolagets inkomster så stadgats, att bolaget därefter
borde kunna gällda ränta och amortering å de skulder, som beräknades
komma att kvarstå efter rekonstruktionen.

Enligt detta rekonstruktionsförslag skulle bolaget sälja sin järnväg
till ett nytt bolag, bildat uteslutande av aktieägarna i och ett flertal av
fordringsägarna hos det gamla bolaget.

Aktieägarna i det gamla bolaget skulle avskriva halva sitt aktiebelopp
och i det nya bolaget taga aktier för det återstående halva aktiekapitalet.
Vidare skulle fordringsägare hos det gamla bolaget taga
aktier i det nya bolaget för ett belopp av 636,000 kronor av sina ford -

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 217.

ringar. Slutligen skulle det nya bolaget övertaga betalningsansvaret
för det gamla bolagets övriga skulder.

Avsikten med rekonstruktionen är närmast, att bolaget skall kunna
ordentligt gälda annuiteterna å det statslån, som bolaget erhållit för
sin järnväg, ävensom självt gälda ränta och amortering å sina övriga,
genom rekonstruktionen nedbringade skulder och således undvika att,
såsom hittills skett, beträffande bolagets tre obligationslån besvära de
kommuner, vilka åtagit sig garanti för ränta å och amortering av
dessa obligationslån, samt att för bolaget förskottera annuiteterna ä
samma lån.

Bolaget åberopar vidare, att bolaget vid slutet av år 1912 skulle hava en
till betalning förfallen skuld till staten å 316,316 kronor 36 öre. Om
denna svävande skuld jämte de årliga annuiteterna å det av bolaget erhållna
statslånet skulle först gäldas, innan bolaget finge använda något av trafiköverskottet
å sin järnväg till betalning- av sina övriga skulder, skulle
vederbörande kommuner fortfarande bliva betungade med utgifter på
grund av sin garanti för bolagets obligationslån samt bolagets övriga
skulder komma att fortfarande växa genom oguldna räntor. Ändamålet
med rekonstruktionen bleve härigenom förfelat.

Bolaget ifrågasätter fördenskull, att staten å sin sida underlättar
rekonstruktionen därigenom, att staten låter sin nyssnämnda, vid slutet
av år 1912 till betalning förfallna, men då ännu oguldna fordran betraktas
såsom ett statens särskilda lån, vilket finge tills vidare innestå
räntefritt hos det nya bolaget, men med skyldighet för detta bolag att
så fort ske kan återbetala detsamma. Det nya bolaget skulle därför
tillförbindas att icke, förrän detta särskilda lån blivit till fullo
infriat, öka amorteringen å sina övriga lån utöver de för dem fastställda
amorteringsplaner eller att till aktieägarna lämna utdelning å deras aktier.
Då staten för nu ifrågavarande fordran icke har full säkerhet i den inteckning
i bolagets järnväg, som lämnats för det bolaget beviljade
statslånet, skulle det nya bolaget enligt rekonstruktionsförslaget medgiva
staten säkerhet i de sedermera i bolagets järnväg tagna inteckningarna,
i den mån dessa bleve frigjorda från de förbindelser, för vilka
de för närvarande läge såsom säkerhet. Väl är, säger bolaget, den säkerhet,
som sålunda erbjudes staten för dess ganska betj^dande oprioriterade
fordran, icke synnerligt stor, men den torde dock icke få
anses oväsentlig.

Fördelen för staten av att den sålunda ifrågasatta rekonstruktionen
komme till stånd, är, säges det vidare, att det nya bolaget otvivelaktigt
skall bliva i tillfälle att ordentligt gälda de från och med den 1 oktober

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 217.

7

1913 förfallande annuiteterna å statslånet. Vidare skulle staten undgå
risken att nödgas inköpa och trafikera bolagets järnväg. Bolaget
anser, att det utan rekonstruktion i en eller annan form torde kunna
leva ännu några år, men allenast med allt större ock mera tryckande
skuldbörda. Till sist skulle denna skuldbörda bliva så tung, att
bolaget tvingades träda i likvidation, i vilket fall staten enligt bolagets
mening antagligen nödgades inköpa järnvägen. Då staten ej kan trafikera
järnvägen lika billigt som ett enskilt bolag, skulle staten ej kunna
undgå att på ett eventuellt inköp av järnvägen göra en förlust, som
vore större än den uppoffring, vilken av bolaget nu ifrågasattes för
den föreslagna rekonstruktionens genomförande.

I detta sammanhang framhåller bolaget, att, därest bolaget nödgades
träda i likvidation, de kommuner, som åtagit sig garanti för bolagets
tre obligationslån, fortfarande skulle stå i betalningsansvar för lånen och
bliva tvingade att helt infria lånen, utan att för sina utlägg få valuta
i järnvägen, som, om den fortfarande ägdes av de gamla aktieägarna,
dock förr eller senare skulle för dem bliva en värdefull egendom.

Under åberopande av vad sålunda anförts har bolaget hemställt, att
Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att — under förutsättning att ett
nytt bolag varder på angivna grunder bildat för inköp av järnvägen Sala
—Hagaström — medgiva, att vad av det statslån, som lämnats Sala—
Gysinge—Gävle järnvägsaktiebolag för byggande av järnvägen Sala—
Hagaström var vid utgången av år 1912 till betalning förfallet, men då
ännu oguldet, utgörande ett beräknat belopp av 316,316 kronor 36 öre,
må upptagas såsom en statens särskilda fordran, vilken tills vidare får
hos det nya bolaget innestå räntefri, till dess det nya bolaget blir i
tillfälle infria lånet, mot villkor att det nya bolaget förbinder sig:

att riktigt gälda ränta och amortering å det ursprungliga statslånet
för tiden efter den 1 oktober 1912;

att så fort ske kan återgälda förenämnda särskilda skuld å 316,316
kronor 36 öre;

att icke tidigare, än berörda särskilda skuld blivit tillfullo infriad,
vare sig öka amorteringen å sina övriga lån utöver de för dem fastställda
amorteringsplanerna eller att till aktieägarna lämna någon utdelning
å deras aktier;

samt aM lämna staten säkerhet för ifrågavarande särskilda lån i de
inteckningar i bolagets järnväg, som redan finnas tagna, i den mån
samma inteckningar bliva frigjorda från de förbindelser, för vilka de
för närvarande ligga såsom säkerhet.

8

Kung!. Maj.is Nåd, Proposition Nr 217.

Till belysande av bolagets ekonomiska ställning meddelas följande
beräkning av bolagets tillgångar och skulder den 31 december 1912.

Tillgångar:

A. Tillgångar, avsedda för bolagets stadigvarande bruk:

Järnvägsanläggningen.................................

3,614,018

: 77

Rörliga materielen..........................................

871,314

: 96

Expeditionshuset............................................

35,463: 50

4,520,797: 23

B.

Andra tillgångar:

Inventarier, c:a.............................................

71,000

_

Materialier, c:a...............................................

75,000

—

Aktier ..............................................................

1,500

—

Ingången till Gävle ....................................

1,423

19

Stationernas balanskonto, c:a ..................

4,000

—

Kassabehållning, c:a ....................................

30,000

—

182,923: 19

C.

Balanserad förlust, c:a ................................

250,222: 49

Summa

4,953,942: 91

Skulder:

Till

riksgäldskontoret ........................................

1,521,258

64

D

» anståndsränta...............

168,961

43

))

» å räntekontot, c:a......

250,000

—

1,940,220: 07

Obligationslånet nr 1 (260,000).....................

205,000

—

nr 1 (S. W. B. J.) (40,000)

31,530

—

5) nr 2 (240,000)....................

190,000

—

» nr 3 (180,000)....................

165,000

—

591,530: —

Till

kommuner och enskilda, vilka skulder

äro avsedda att utbytas mot preferens-

aktier:

Till kommuner ...............................................

481,816

SO

» S. W. B. J. (ränteskuld)..........................

55,297:

86

» » (kapitalskuld) ........................

15,000:

—

Transport

552,114: 16

2,531,750: 07

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 217.

9

Till G. Benedicks.

Transport 552,114: 16 2,531,750: 07

.................... 54,584:48

.................... 11,896:82

................. 7,952: 22

10,245: 16

» O. V. Lundberg......................................

» John Karlsson .....................................

» elva andra personer ............................. 10,245: 16 636,792: 84

» Kyllinge Fattigkassa mot säkerhet av inteckning i

bolagets expeditionshus ......................................... 20,000: —

G. Benedicks.......

O. V. Lundberg.

Till enskilda mot säkerhet av inteckning i bolagets

70,550

..................................... 14,110

John Karlsson................................................ 8,740

Sala Sparbank med borgen av S. W. B. J. 30,000

Växlars konto, c:a......................................................................

1 avräkning med järnvägsstyrelsen, c:a..............................

Aktiekapitalet ........................................................................

arnvag:

123,400

20,000

6,000

1,616,000

Summa 4,953,942

91

Om den föreslagna rekonstruktionen kommer till stånd, vilket
skulle anses hava ägt rum den 1 januari 1913, skulle det nya bolagets
ställning nämnda dag vara följande:

Tillgångar:

A. Tillgångar, avsedda för bolagets stadigvarande bruk
Järnvägsanläggningen................................. 3,486,442

Rörliga materielen
Expeditionshuset....

620,000

30,000

91

4,136,442: 91

B. Andra tillgångar:

Inventarier, c:a ......................

Materialier, c:a...........................

Aktier ........................................

Stationernas balanskonto, c:a
Kassabehållning'', c:a ..............

50,000: —

75,000: —

500: —

4,000: —

304 >0°: — 159,500: —

Summa 4,295,942: 91

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 163 höft. (Nr 217.)

2

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 217.

Skulder:

Till riksgäldskontoret ..........................................

1,521,258: 64

))

anståndsränta ..............

168,961: 43

))

å räntekontot, c: a ......

250,000: —

Obligationslånet

nr 1 (260,000)........................

205,000: —

)>

nr 1 (S. W. B. J.) (40,000)

31,530: —

>•

nr 2 (240,000).......................

190,000: —

j>

nr 3 (180,000).......................

165,000: —

Till Kyllinge Fattigkassa

» G. Benedicks ................................................ 70,550: —•

» O. V. Lundberg ........................................... 14,110: —

» John Karlsson ................................................ 8,740: —

» Sala Sparbank med borgen av S. W. B. J. 30,000: —

Växlars konto, c:a ...........................................................................

I avräkning med järnvägsstyrelsen, c:a....................................

Skuld att kontant inbetalas........................................................

Skuld till aktieägare i det gamla bolaget att gäldas med

aktier i det nya bolaget........................................................

Reservfond ........................................................................................

Det nya aktiekapitalet.....................................................................

1,940,220: 07

t

591,530: —
20,000: —

123,400: —
20,000: —
6,000:
792: 84

44,000

150,000

1,400,000

Summa 4,295,942

91

Förestående uppställningar giva följande resultat:

Att de gamla skulderna minskas med... 636,000: —

Att det gamla aktiekapitalet minskas med 216,000: — 852,000:__

Däremot har tillkommit ny skuld till de

gamla aktieägarna å ......................... 44,000: —

Den verkliga minskningen å de gamla
skulderna och å det gamla aktiekapitalet
blir således.......................... 808,000: — 852,000:__

Rekonstruktionsförslagets ekonomiska innebörd framgår ytterligare
av följande tablåer:

11

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 217.

Sammandrag av trafikinkomsterna och trafikomkostnaderna vid
Sala—Gysinge—Gävle järnväg åren 1901—1913.

Trafik-

inkomster.

Trafik-

omkostnader.

Överskott å
inkomster.

Anmärkningar.

1901 ...................................

236,782

68

170,942

06

65,840

62

1902 ..................................

271,630

57

186,251

27

86,379

30

1903 ..................................

290,012

84

194,348

27

95,664

57

1904 ...................................

325.375

41

213,980

55

111,394

86

1905 ....................................

350,040

62

229,742

07

120,298

55

1906 ....................................

366,696

73

243,476

14

123,220

59

1907 ...................................

379,713

76

272,097

58

107,616

18

1908 ...................................

383,694

61

292,447

22

91,247

39

j 1909 ....................................

401,986

50

293,126

39

108,860

11

1910 ....................................

395,321

90

321,244

86

74,077

04

1 1911 ...................................

452,773

86

310,316

37

142,457

59

1912 ...................................

277,956

26

200,053

32

77,902

94

Januari—juli man a der

Tablå (affärskalkyl) över Sala—Gysinge—Gävle järnvägsaktiebolags
affärsställning 1913—1917. _ _

1913

1914

Inkomster ...............

Omkostnader och kompletteringar.
..........

Överskott till ränta ock
amortering............

460.000

320.000

130.000

460.000

325.000

135.000

1915

470.000

330.000

140.000

1916

480.000

335.000

145.000

1917

490.000

340.000

150.000

Kanta.

Amort.j

Kanta.

Amorf.

Kanta.

Amort.

Kanta.

Amort.j

Kanta.

Amort.

Statslånet ...............

68,457

8,818

68,457

8,818

68,457

_

8,818

!

68,457

—

8,818

68,457

—

8,818

Kyllinge fattigkassa ...

1,000

—

—

1,000

_

—

1,000

—

1,000

—

1,000

—

—

Enskilda..................

7,26290

—

7,262

90

4,936

6,972

38

4,936

6,68187

4,936

6,391

35

4,936

Obligationslånet nr 1..

10,250

—

5,000

10,000

5,000

9,750

—

5,000

9,500

—

5,000

9,250

—

5,000

S. W. B. järnv. eko...

1,576

50

770

1,538

—

770

1,499

50

770

1,461

—

770

1,422

50

770

Obligationslånet nr 2..

8,550

—

5,000

8,325

—

5,000

8,100

—

5,000

7,875

—

5,000

7,650

—

10,000

Obligationslånet nr 3..

7,425

—

5,000

7,200

—

5,000

6,975

—

5,000

6,750

—

5,000

6,525

—

5,000

Summa

104,52140

24,588

103,782

90 29,524

(102,753188

29,524 101,724

87 29,524 100,695 8ö| 34,524

Överskott

129,109:

890:

40

60

133,306:90
1,693:10

132,277: 88
7,722:12

131,248: 87
13,751:13

135,219:85
14,780:15

i

12

■Kiingl. Mcij:ts Nåd. Proposition Nr 217.

De aktiebelopp, som de i Sala—Gysinge—Gävle järnvägsaktiebolag intresserade
kommunerna äga i bolaget, samt de belopp, för vilka samma kommuner
tecknat borgen (för av bolaget upptagna obligationslån), ävensom på
grund av sådan borgen gjorda utbetalningar framgå av nedanstående tabell.

Kommunens namn.

Åktiebelopp.

Borgensför-

bindelser.

Under år 1911
utbetald borgen.

Till 1912 års slut
utbetald borgen
med ränta.

Västerås stad..................................

25,000

20,000

1,201

93

16,631

39

Sala stad.......................................

206,800

198,681

12,496

19

138,855

99

Sala socken........................

10,000

15,000

892

63

12,134

65

Enåkers » ........................

30,200

-

—

—

—

Nora » ........................

137,900

55,000

3,261

22

44,027

25

Öster Färnebo » ........................

101,100

34,896

2,166

17

23,632

65

Hedesunda » ........................

152,400

78,452

4,938

69

54,752

13

Valbo » ........................

21,700

57,515

3,622

41

39,916

33

Gävle stad ...................................

206,700

220,456

13,920

76

151,865 |91

Summa

891,800

680,000

42,500

_

481,816 |30

Till ytterligare upplysning om den börda, som för järnvägen trycker
de mest betungade av nämnda kommuner, nämligen Sala stad, Sala
socken, Nora socken, alla i Västmanlands län, samt öster Färnebo och
Hedesunda socknar i Gävleborgs län, har bolaget från dessa kommuner
förskaffat sig uppgifter å den utdebitering per bevillningskiona, som under
år 1911 verkställdes inom kommunerna till gäldande av dels amortering
å lån, som kommunerna upptagit för likviderande av sin aktieteckning,
dels och ränta och amortering å de bolagets lån, för vilka kommunerna
åtagit sig borgen.

Av nämnda uppgifter inhämtas, att ifrågavarande debiteriugar för
nämnda kommuner uppgått till följande belopp:

Utdebitering per bevillningskrona.

Amortering å
lån.

Utlägg för
borgen.

Summa.

Sala stad ............

42.7

47.6

90.s

Sala socken ...................................................

—

59

—

70.4 5

i

29.45

Nora socken.....................................................

2

93

i

21

4

14

Öster Färnebo socken.........................................

1

20.7

—

48.i

1

68.s

Hedesunda socken .............................................

1

87

—

98

2

85 i

13

KungL Maj:ts Nåd. Proposition Nr 217.

Till följd av nådig remiss liar väg- och vatten byggnadsstyrelsen
den 28 november 1912 avgivit utlåtande i ärendet och därvid till en
början meddelat följande från bolaget infordrade uppgift på användningen
av järnvägens årliga driftöverskott sedan järnvägens öppnande för trafik:

År.

Drift-

överskott.

Betalning till
riksgälds-kontoret.

Räntor och
amortering
å andra

lån.

Sådana be-talningar å
rullande ma-teriel, som
frigöras.

Jä rn vägsför-bättringar
m. in. (ej in-räknat förut-nämnda rul-lande mate-riel).

1902....................................

85,457

62

26,160

37

80,468

28,829

25

1903...................................

95,664

57

34,897

50

24,144

08

27,721

63

8,901

36

1904....................................

111,394

86

40,000

—

19,082

01

31,307

23

21,005

62

1905...................................

120,298

55

80,000

—

18,035

12

19,420

—

2,843

43

1906...................................

123,220

59

105,000

—

6,354

09

11,866

50

—

—

1907....................................

107,616

18

89,037

02

—

—

18,579

16

—

—

1908....................................

91,247

39

10,000

—

25,257

42

30,185

—

25,804

97

1909....................................

108,860

11

35,000

—

42,254

16

21,250

—

10,355

95

1910...................................

74,077

04

20,000

—

25,385

02

22,665

—

6,027

02

1911..................................

142,457

59

70,000

—

26,716

41

36,254

60

9,486

58

Summa 1903—1911

974,836

88

483,934

52

187,228

31

219,249

12

84,424

93

Medeltal 1903—1911

108,315

21

53,770

50

20,803

15

24,361

01

9,380

55

Styrelsen erinrar därefter om att statslånets ursprungliga belopp,
såsom ovan sagts, var 1,545,500 kronor och att den årliga annuitet,
som allt från amorteringsskyldighetens början skolat utgöras av bolaget,
uppgår till 77,275 kronor. Järnvägen öppnades i sin helhet för
allmän trafik år 1901 och har enligt Riksdagens revisorers berättelse
över riksgäldskontorets förvaltning varken under samma år eller under
år 1902 någon inbetalning ålegat bolaget, utan har första året för ränteinbetalning
varit år 1903 och första året för amortering år 1904. Såsom
ovanstående tablå visar, hava emellertid inbetalningarna för åren
1903yl911 utgjort endast 53,770 kronor 50 öre i medeltal om året
och sålunda icke blott icke uppgått till det bestämda annuitetsbeloppet,
utan till och med varit mindre än den under året upplupna räntan, så
att järnvägsbolagets skuld till staten varit stadd i stigande.

Väg- o
vatten by
nadsstvrel

14

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 217.

I fråga om tablån över bolagets affärsställning åren 1913 —1917 anmärker
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen därefter i förbigående, att den
järnvägsaktiebolaget åliggande annuiteten felaktigt fördelats i ett konstant
räntebelopp och ett konstant amorteringsbelopp, ehuru i själva verket
räntebeloppen minska och amorteringsbeloppen öka. Detta har emellertid
icke någon betydelse, då summan av båda alltid skall uppgå till
77,275 kronor. Som emellertid denna tablå icke upptager rubriken »förbättringar»
för sig, bör för jämförelse med den uppgjorda tablån över
driftöverskottets användning de i sistnämnda tablå angivna utgifterna
för förbättring från dragas driftöverskottet. Med iakttagande härav jämför
styrelsen medelsiffrorna för åren 1903—1911 med rekonstruktionsförslagets
siffror för år 1913 och kommer då till följande resultat:

Driftöverskott
med frånriik-

Inbetalning
till riksgälds-kontoret.

Betalning på icke statslån.

ning av för-bättringar.

För rullande ma-teriel.

På andra lån.

Medeltal för åren 1903—1911 ...

98,934: 66

53,770: 50

24.361: 01

20,803: 15

Beräkning för är 1913 ............

129,109: 40

77.275: —

_

51,834: 40

Enligt denna tablå skulle det tillgängliga driftöverskottet ha ökats
med kronor 30,174: 74, och då därjämte kronor 24,361: Öl ej längre skulle
tagas i anspåk för amortering av rullande materiel, skulle det nya bolaget
förfoga över ett nytt belopp av kronor 54,535: 75 till bestridande
av järnvägens förbindelser. Härav skulle då ett belopp av kronor
23,504: 50 komma staten till godo och av kronor 31,031: 25 andra fordringsägare.
Med anledning av bolagets uppgift, att amortering av privata
lån skulle ske endast efter uppgjord amorteringsplan, påpekar styrelsen,
att för dessa lån under de gångna åren visserligen endast tagits
i anspråk ett årligt belopp av kronor 20,803: 15 i medeltal, men att
detta belopp emellertid ej varit tillräckligt, vadan bristen måst fyllas
av de räntegaranterande kommunerna.

Rörande utgifterna för »järnvägsförbättringar m. m.» har styrelsen
infordrat särskild uppgift, i anledning varav styrelsen fått mottaga följande
tablå över desamma:

1902—1903. Likviderades kostnaderna för järnvägens anslutning vid Sala
och Hagaströms stationer;

Uppfördes en del kolbryggor;

15

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 217.

1904. Kompletteringar vid Runhällens station m. fl. platser;

Uppfördes kolbryggor;

Inköptes inventarier;

1905. Förlängning av spår i Tärnsjö och Mackmyra;

Utvidgning av lastkajen i Tärnsjö;

Spåranordningar vid Ludvigsberg;

Plattform och väntkur i Åbyfors;

1908. Rundspår vid Kroksbo, Skärsjö och Gysinge;

Inköp av materialier;

1909. Spårförlängning vid Råsbo och Tärnsjö;

Ny kolbrygga i Sala;

8 par mekaniska grindbommar;

1910. Grindstolpar av sten;

Avloppsränna vid Mackmyra;

Mjölkbrygga vid Gysinge;

Grindtavlor av järn;

Ny materialbod i Sala;

Ny upplagsplats vid Rås bo;

Spårförlängning vid Jugansbo;

Godsmagasin i Hagaström;

1911. Nytt lokstall och stickspår vid Gysinge.

De i tablån för åren 1902—1910 upptagna arbetena äro enligt styrelsens
mening alla att hänföra till naturliga och behövliga kompletteringar.
Ifråga om den tämligen obetydliga posten för nytt lokomotivstall
i Gysinge för år 1911 upplyser styrelsen, att den föranletts av behovet
att välja denna station till utgångspunkt för ett tåg.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har, enligt vad vidare anföres,
genomgått distriktstjänstemännens inspektionsrapporter angående ifrågavarande
järnväg för åren 1905—1911 och därav funnit, att järnvägen
alltid varit ordentligt underhållen samt år 1910 till och med betecknats
såsom »i mycket gott skick» och år 1911 såsom »i fullgott skick». Styrelsen
anser det därför ej vara att befara, att för järnvägens vidmakthållande
under de närmare åren skulle påfordras större utgifter, än vad
som kan betraktas såsom ordinärt. Detta gäller järnvägen utan rullande
materiel.

Vad den rullande materielen beträffar, har styrelsens maskininspektör
etter verkställd undersökning av densamma meddelat, att vagnarna voro
i mycket gott skick samt lokomotiven ordentligt eftersedda, så att intet
annat varit att anmärka, än att den tid nu vore inne, då järnvägen

sgäldefull äktige.

16 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 217.

måste i naturlig ordning vidtaga utbyte av lokomotivens fyrboxar, ett
ungefär vart tolvte år återkommande arbete, som tillhörde järnvägens ordinarie
underhåll. Järnvägens lokomotiv- och vagnpark ansåg maskininspektören
vara fullt tillräcklig.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhåller slutligen såsom sin
mening, att staten billigtvis synes böra lika väl som andra borgenärer
bidraga till den föreslagna rekonstruktionen av bolaget. All sannolikhet
talar för, säger styrelsen, att bolaget därefter skall kunna i enlighet
med rekonstruktionsförslaget fullgöra sina förbindelser mot långivarna,
och i varje fall torde det vara ställt utom allt tvivel, att bolaget skall
kunna betala annuiteten på sitt statslån. Därjämte bör, tillägger styrelsen,
hänsyn tagas därtill att de genom både räntegaranti och lån för
egen aktieteckning redan hårt betungade kommunerna ej må bliva ytterligare
betungade.

Med stöd av vad sålunda anförts har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
hemställt om bifall till den gjorda framställningen.

Sedan fullmäktige i riksgäldskontoret lämnats tillfälle att yttra sig
i ärendet, hava fullmäktige i skrivelse den 19 december 1912 meddelat,
att, därest icke ytterligare inbetalning å lånet verkställdes före årets
slut, vilket icke voro att förvänta, bolagets skuld för statslånet vid sistnämnda
tidpunkt skulle uppgå till följande belopp:

Förfallet. Icke förfallet. Summa.

Kr. Kr. Kr.

Kapital ................................. 59,231: 98 1,462,026: 66 1,521,258: 64

Vanlig ränta....................... 237,124: 24 16,265: 05 253,389: 29

Överränta............................. 3,693:72 —:— 3,693:72

Anståndsränta..................... —:— 168,961:43 168,961:43

Summa 300,049: 94 1,647,253: 14 1,947,303: 08

I detta sammanhang påpekas, att genom missuppfattning av en från
riksgäldskontoret lämnad räkenskapsuppgift i bolagets framställning till
Kungl. Maj:t statens vid 1912 års slut förfallna fordran beräknats uppgå
till kronor 316,316: 36, men att den, i enlighet med vad ovan angivits,
i själva verket stannar vid ett belopp av kronor 300,049: 94, beroende
därpå, att annuiteten ej förfaller vid årets slut, utan den 1 oktober varje år.

Uppenbart är, säga fullmäktige, att, om det föreliggande rekonstruktionsförslaget
bleve genomfört, det ifrågasatta nya bolaget skulle
erhålla eu i väsentlig mån mera solid ställning än det nuvarande. Den
av bolagsstyrelsen framlagda tablån över bolagets beräknade inkomster

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 217.

17

och utgifter under de nästföljande åren giver vid handen, att, sedan för
järnvägen inköpt rullande materiel, vars likviderande hittills dragit en
årlig utgift av i medeltal omkring 24,000 kronor, blivit under innevarande
år slutbetald, bolaget anses kunna från och med år 1913 med nettoinkomsten
av järnvägstrafiken gälda stadgad ränta och amortering å de
skulder, som kvarstå efter rekonstruktionen.

Rekonstruktionen skulle givetvis, fortsätta fullmäktige, vara till avsevärd
fördel för de kommuner, som åtagit sig garanti för bolagets obligationslån,
i det att dessa kommuner härigenom kunde hava utsikt att
icke vidare bliva besvärade med utgifter för gäldande av ränta och
amortering å nämnda lån, utgifter, som, enligt vad vid ansökningen
fogade handlingar utvisa, hittills varit mycket betungande för åtskilliga
av dessa kommuner, vilka därjämte tryckas av kostnaderna för förräntning
och amortering av lån, som upptagits för likviderande av deras
aktieteckning. Fördelarna för staten av rekonstruktionens genomförande
ligga däruti att genom densamma bolagets skuldbörda minskas med ett
ganska avsevärt belopp, i det att en del fordringsägare, huvudsakligen
kommuner, utbyta sina fordringar mot aktier. För staten beredes i följd
härav större trygghet, att de hädanefter förfallande annuiteterna å statslånet
bliva ordentligt inbetalda. I sammanhang härmed minskas ock
risken för staten att nödgas inköpa järnvägen för bevakande av sin
fordran.

I gengäld för dessa fördelar, vilkas betydelse fullmäktige anse icke
böra underskattas, skulle staten avstå från ränta å sin den 31 december
1912 förfallna fordran och medgiva anstånd tills vidare med likviderandet
av samma fordran. Under förutsättning att denna fordran, kronor
300,049: 94, komme att behandlas alldeles såsom en ny anståndsränta
och sålunda genom fortsatt annuitetslikvid gäldas, först sedan bolagets
hela övriga skuld för statslånet blivit genom stadgade annuiteter inbetald,
har inom riksgäldskontoret med användande av 4 b 2 % räntefot
beräknats, att nämnda fordran den 31 december 1912 skulle motsvara
ett kontant belopp av endast kronor 36,822: 70 och att staten sålunda
genom det ifrågasatta medgivandet komme att efterskänka något mer
än 263,000 kronor. Fullmäktige anse det emellertid icke osannolikt, att
återbetalningen av ifrågavarande skuld av bolaget verkställes tidigare än
ovan beräknats och att i följd härav statens eftergift reduceras till ett
lägre belopp än det nämnda. Med hänsyn till bestämmelsen att ej någon
aktieutdelning får ske eller amorteringen av övriga lån förstärkas förrän
berörda skuld blivit infriad, synes det nämligen fullmäktige vara i bolagets
intresse att icke fördröja denna betalning längre än nödigt är.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 163 höft. (Nr 217). 3

18

Kungl. Maj.ds Nåd. Proposition Nr 217.

Vad angår den realsäkerhet, som för statens ifrågavarande fordran skulle
av bolaget lämnas, i den mån som nu belånade inteckningar i järnvägen
bleve frigjorda, torde enligt fullmäktiges mening värdet av densamma
med hänsyn till berörda inteckningars sena förmånsrätt visserligen icke
kunna anses vara synnerligen stort, såsom ock av bolagsstyrelsen medgivits,
men fullmäktige finna dock, att detta erbjudande innefattar en
fördel, som ej kan lämnas obeaktad.

Det har synts fullmäktige erbjuda stora svårigheter att mot varandra
väga de fördelar, som ett genomförande av rekonstruktionsförslaget
kan väntas medföra för staten, och den uppoffring, staten i följd
av detsamma skulle få vidkännas; och fullmäktige hava därför, enligt vad
vidare anföres, icke kunnat undgå att hysa betänkligheter mot ett bifall
till bolagets förevarande framställning, helst man icke kan förbise, att
härigenom kunna framkallas anspråk på liknande eftergift från statens
sida till förmån för andra med statslån understödda järnvägsbolag, som
kämpa med ekonomiska svårigheter. Fördelen i detta fall av det låntagande
bolagets rekonstruktion på en mera solid grundval har emellertid
synts fullmäktige vara av sådan betydelse för staten, att fullmäktige
ansett sig icke böra avstyrka bifall till den föreliggande ansökningen.

rtements- Övervägande skäl synas mig tala för en medverkan från statens

trande sida den föreslagna rekonstruktionens genomförande. Enligt vad
den å sidan 13 intagna tablån utvisar har bolagets driftöverskott hittills
allenast under tre år räckt till inbetalning av föreskriven annuitet å statslånet,
och med den stora svävande skuld, som trycker bolaget, är det
knappast troligt, att, om förhållandena få fortgå såsom hittills, driftöverskottet
skall förslå till annuitetens gäldande. Snarare är det sannolikt,
att staten i en ej avlägsen framtid nödgades övertaga järnvägen, vilket
säkerligen skulle medföra ej ringa förluster för staten. Kommer däremot
rekonstruktionen till stånd, torde man kunna hysa grundade förhoppningar,
att bolaget skall kunna fullgöra de årliga inbetalningarna. Fullmäktige
i riksgäldskontoret hava emellertid framhållit, att det angivna
sättet för likviderande av bolagets nu förfallna skuld till staten skulle
kunna anses innebära ett efterskänkande av i sämsta fall något mer än

263,000 kronor. Denna beräkning förutsätter dock, å ena sidan, att
bolaget utan rekonstruktion skulle vara i stånd betala den nu förfallna
skuldsumman, och å andra sidan, att, om rekonstruktion sker, bolaget ej
skulle kunna inbetala beloppet eller någon del därav tidigare, än efter det
hela det övriga statslånet med ränta guldits. Att döma av uppgifterna
om bolagets nuvarande ställning synes dock förhoppningen, att bolaget

Kung!. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 217. 19

utan rekonstruktion skall kunna betala sin ifrågavarande skuld, vara
ganska ringa. Lyckas åter bolaget genom rekonstruktionen få sin ekonomi
ordnad, ligger det, såsom fullmäktige också antytt, på grund av
de föreslagna lånevillkoren i bolagets eget intresse att snarast möjligt
inbetala skulden, i vilket fall ränteförlusten ej uppgår till så högt belopp
som det av riksgäldskontoret beräknade.

Vid den föreliggande frågans bedömande måste man även taga
hänsyn till de därav berörda kommunernas ställning. De kommuner,
som varit intresserade av att Sala—Gysinge—Gävle järnväg kom till
stånd, hava härför måst ikläda sig ett betydande ekonomiskt ansvar.
Såsom av den förebragta utredningen framgår hava dessa kommuner,
till antalet nio, jämte det de tecknat aktier i järnvägsbolaget för ett
belopp av 891,800 kronor, åtagit sig borgen för av bolaget upptagna
obligationslån för sammanlagt 680,000 kronor. På grund av nämnda
borgen hava de för tiden intill senaste årsskiftet nödgats utbetala tillhopa
481,816 kronor 30 öre. Därest den ifrågasatta rekonstruktionen
komme till stånd, synes det antagligt, att kommunernas uppoffringar
skulle stanna vid de för järnvägen hittills havda utläggen, under det
att eljest kommunernas borgen måste anlitas i hela dess omfattning.
Enligt vad jag inhämtat hava också samtliga berörda kommuner godkänt
det föreliggande rekonstruktionsförslaget.

Ett ordnande av likvideringen av bolagets nu förfallna skulder i
huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget i sin ansökning föreslagit,
synes mig sålunda kunna godtagas av statsverket, på samma gång
de i företaget intresserade kommunerna därmed beredas en synnerligen
behövlig lättnad i sina bördor för ifrågavarande järnväg.

På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå Riksdag-en medgiva

O o

att — därest ett nytt bolag på de i statsrådsprotokollet
närmare angivna grunder bildas för inköp
av Sala—Gysinge—Gävle järnvägsaktiebolags järnväg
från Sala till Hagaström samt övertager betalningsskyldigheten
för det sistnämnda bolag den 1 juli
1898 beviljade statslån å 1,545,500 kronor att, med
nedannämnda undantag, förräntas och amorteras i överensstämmelse
med de vid lånets beviljande föreskrivna
villkor —

medgiva, att de den 31 december 1912 å berörda
statslån förfallna annuitets- och räntebelopp, utgörande

20

Kungl

tillhopa 300,049 kronor 94 öre, må, räknat från sistnämnda
tidpunkt, anses såsom särskilt lån till det nya
bolaget, under villkor;

att det särskilda lånet skall innestå räntefritt,
tills anståndsräntan å förutnämnda statslån blivit gulden;

att det särskilda lånet därefter skall inbetalas till
staten genom fortsättande av de för det ursprungliga
statslånet i övrigt stadgade annuitetslikvider, dock med
rätt för bolaget att så fort ske kan återgälda det särskilda
lånet;

att bolaget icke, förrän det särskilda lånet till fullo
guldits, må vare sig öka amorteringen å sina övriga
lån utöver de för dem nu gällande amorteringsplanerna
eller lämna utdelning å aktierna i bolaget, vid
äventyr att det särskilda lånet genast förfaller till betalning; samt

att bolaget skall, i den mån avbetalningsker
å de i järnvägen fastställda inteckningar, vilka
för närvarande utgöra säkerhet för andra än statens
fordringar, och sådant av riksgäldsfulhnäktige påfordras,
lämna staten inteckning till motsvarande belopp
till säkerhet för ifrågavarande särskilda lån.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
i nåder lämna bifall och förordnade, att
proposition i ämnet av den lydelse, bilaga till detta
protokoll utvisar, skulle avlåtas till Riksdagen.

Ur protokollet:

Nils Ädelgren.

Stockholm, K. L. Beckmans boktr., 191;».