Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 176.

1

Nr 176.

Kungl. May.ts nådiga proposition till Riksdagen angående
anslag till bestridande av kostnaderna för en allmän
pensionsförsäkring m. in,; given Stockholms slott den 4
april 1,913.

Under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet över
civil- och finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed
föreslå Riksdagen

att för år 1914 anvisa ett anslag av 4,650,000 kronor för bestridande
av på staten belöpande kostnad för genomförande av en allmän
pensionsförsäkring samt

att besluta, att arbetarförsäkringsfonden från den 31 december 1914
skall överflyttas till och ingå i den fond, som enligt lagen om pensionsförsäkring
skall bildas genom de försäkrades avgifter.

Kungl. Maj:t förbliver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest
städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Axel Schotte.

Bihang till Riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 128 höft. (Nr 176.)

1

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 176.

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet ä
Stockholms slott den 4 april 1913.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena greve Ehrensvärd,
Statsråden: Petersson,

Schotte,

Berg,

Bergström,
friherre Adelswård,

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Departementschefen, statsrådet Schotte anförde:

Genom beslut den 28 mars 1913 har Kungl. Maj:t, jämlikt § 87
regeringsformen, föreslagit Riksdagen att antaga förslag till lag om
allmän pensionsförsäkring; och hade jag därvid tillfälle uttala, att jaginom
kort finge tillfälle att underställa Kungl. Maj:t frågan om anslag
för år 1914 för pensionsförsäkringens genomförande, i sammanhangvarmed
finge lämnas en allmän redogörelse beträffande inkomster från
nya inkomstkällor, vilka under försäkringens utveckling kunde beräknas.

I anslutning härtill anhåller jag nu att få upptaga frågan om anslag
för år 1914 till bestridande av den på staten belöpande kostnad för
pensionsförsäkringen ävensom att anmäla andra i sammanhang härmed
påkallade beslut.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 17G.

9

O

Till en början torde jag få erinra om, att ett så genomgripande
förslag som det Riksdagen förelagda om en allmän pensionsförsäkring,
omfattande i det närmaste hela befolkningen, kominer, även med de
ganska begränsade belopp, vartill pensionerna kunnat sättas, givetvis
att betinga betydande uppoffringar för det allmänna.

Försäkringen består, med avseende å grunderna för kostnadernas
bestridande, av två delar, av vilka den ena delen, avgiftspensionering en,
väsentligen bestrides genom de försäkrades avgifter och. den andra delen,
tilläggspensioneringen (pensionstillägg, pensionstillskott, understöd) helt
och hållet bekostas av allmänna medel.

Vad först beträffar avgiftspensioneringen har ålderdomsförsäkringskommittén,
på vars utredning och förslag Kungi. Maj:ts proposition med
förslag till lag om allmän pensionsförsäkring väsentligen grundats, avsett,
att de i lagförslaget upptagna årsavgifterna skola förslå till en
årlig pension av för man trettio och för kvinna tjugotre procent av de
erlagda pensionsavgifternas sammanlagda belopp, dock med viss reduktion
för dem, som vid lagens ikraftträdande fyllt 45 år. Det förslag till lag
om allmän pensionsförsäkring, som Kungl. Maj:t förelagt Riksdagen,
upptar emellertid en pension efter en genomsnittlig grund, lika för
man och kvinna, av trettio procent av de inbetalda avgifterna, dock med
nedsättning, enligt särskild skala, av pensionen för dem, som vid lagens
ikraftträdande fyllt 18 år. Enligt bestämmelserna i lagförslaget skall
den förlust, som för den samlade fonden skulle uppkomma därigenom,
att avgiftspensionen för kvinna således skall utgå med samma belopp
som för man, årligen tillskjutas av staten. Detta årliga tillskott av
statsmedel kan beräknas till omkring 1,500,000 kronor för år 1914,
men kommer framdeles att något stiga.

Enligt nyssberörda förslag är också medgivet att inom vissa gränser
erlägga frivilliga avgifter, för vilka en pension erhålles utgörande för
varje erlagd avgift en och en tredjedels procent av avgiftens belopp
för varje år, som förflutit från den dag avgiften erlades till den dag,
från vilken pensionen utgår. Till varje för kvinna gjord insats skall
till den frivilliga försäkringen av statsmedel utgå ett belopp motsvarande
eu femtedel av insatsen. Att beräkna den kostnad för staten, som
härav kan uppkomma, är ytterst vanskligt, då man svårligen kan förutse,
i vad grad denna frivilliga försäkring kan komma att anlitas. Enligt
den tyska frivilliga försäkringens erfarenheter kan man emellertid antaga,
alt den frivilliga försäkringen ungefär kommer att hålla sig vid omkring
5 % av den obligatoriska. Såsom förslaget med frivilliga avgifter lagts

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr P76.

hos oss, torde det knappast kunna antagas, att den frivilliga försäkringen
blir mera anlitad här än i Tyskland. Det tillskott av statsmedel, som
för sistberörda ändamål skulle erfordras, kan i allt fall icke anses avsevärt,
och inträder under alla förhållanden icke under nästa år.

Övergångsbestämmelserna i nyssnämnda lagförslag innehålla ävenledes,
att den ökade kostnad, som erfordras för att bereda dem, som
vid lagens ikraftträdande fyllt aderton år, pension med vissa angivna
procent å de erlagda avgifterna, skall bestridas av statsmedel. Denna
bestämmelse är så avfattad, att arbetareförsäkringsfonden, som vid 1914
års ingång beräknas till nära 36,000,000 kronor och som avses just
för att åt den nuvarande generationen kunna meddela avgiftspensioner
enligt i lagförslaget angivna grunder, skall förslå till nämnda pensioner,
även utan anlitande av 1914 års ränta å fonden, vilken ränta i
följd därav är beräknad såsom inkomst i det för 1913 års Riksdag framlagda
statsregleringsförslaget. Något särskilt tillskott av anslagsmedel
för avgiftspensioneringen i nu förevarande avseende erfordras således
ej. Avgiftspensioneringen kommer följaktligen allenast att orsaka statsverket
några nya kostnader i följd av den föreslagna likställigheten i
avgiftspensioner mellan man och kvinna. På sätt nyss erinrats uppgår
det bidrag, som härför erfordras, till, för den obligatoriska försäkringen
för närvarande omkring 1,500,000 kronor samt för den frivilliga försäkringen
under den närmaste framtiden med all sannolikhet högst

75,000 kronor.

Med den försiktighet, som kommittén iakttagit vid alla sina beräkningar,
torde man också kunna vara förvissad om, att avgiftspensioneringen
vilar på solida och hållbara grunder, och att staten icke skall
behöva att, utöver vad nyss omförmälts, träda emellan för denna del
av försäkringen.

Vidkommande härefter tilläggspensioneringen, så skall, på sätt ovan
erinrats, densamma bäras endast av det allmänna. Totalkostnaden för
det allmänna — frånsett administrationskostnaden, — är av kommittén
beräknad till 31,693,000 kronor om året, motsvarande förhållandena vid
1907 års utgång och under förutsättning att försäkringen då varit i
kraft sedan 80 å 90, år d. v. s. för närvarande vore i full verksamhet.
Enligt kommitténs uppgift fördelar sig denna kostnad på följande sätt:

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 176.

o

För invalider över 60 år .........

» » under 60 år.........

I » höjning av pensionstilläggen
Summa

! av hela kostnaden...............

JI ä n.

Kv

i n n o r.

Hela det
allmännas
bidrag
(1907).

Gifta.

Kr.

Ej gifta.

Kr.

Gifta.

Kr.

Ej gifta.

Kr.

3.250.000
500,000

1.100.000

4.209.000

1.581.000
432,000

—

2,286,000

900,000

-

-

12,194,000

4,709,000

532.000

21,939,000

7.690.000

2.064.000

—

4,850,000

15,3

—

6,222,000

19,6

_

3,186,000

10,i

—

17,435,000

55,o

—

31,693,000

Enligt nyssnämnda för Riksdagen framlagda lagförslag har föreslagits
att under viss förutsättning ett pensionstillägg av 60 kronor för
varje barn skall utgå till invalid fader eller moder. Kostnaden härför
är högst 1,200,000 om året, sannolikt lägre. Kostnaden för denna
pensionering kan anses till sitt fulla belopp inträda mycket hastigare
än pensioneringen i övrigt. Försiktigheten synes därför bjuda att redan
från försäkringens första år upptaga hela kostnaden för denna barnpensionering
ävensom att beräkna densamma till nyss angivna belopp

1.200.000 kronor.

Med inberäknande av nämnda belopp, 1.200,000 kronor, för barnpensioneringen
skulle det allmännas totalkostnad för pensionstillägg
(och understöd) uppgå till, i stället för av kommittén beräknade

31.693.000 kronor, 32,893,000 kronor om året. Från nämnda 32,893,000
kronor bör emellertid dragas 500,000 kronor, utgörande den minskade
kostnad, som orsakas genom att höjningen av pensionstillägget för
personer, som betalt de högre avgifterna, sänkts från av kommittén
föreslagna lVs % till 1 % av de erlagda avgifterna. Härmed, skulle kostnaden
kunna beräknas till 32,393,000 kronor eller allenast 700,000
kronor mera än kommittén i ovannämnda tabell upptagit.

Till angivna något över 32,000,000 kronor skulle således totalkostnaden
eller hand uppgå, om befolkningsförhållandena fortfarande
förbleve desamma som vid 1907 års utgång. I följd av befolkningens
ökning kommer dock, såsom också kommittén erinrat, den årliga kostnaden
att växa något snabbare än som motsvarar nämnda maximikostnad.
I detta sammanhang torde emellertid få erinras, att en ökningav
befolkningen medför en absolut ökning av beskattningsföremål och
därmed också en absolut ökning av statens förmåga att bära den härav
ökade utgiften för pensionstillägg.

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 176.

Den för första året av kommittén beräknade utgiften för det
allmänna för pensionstillägg- och understöd skulle uppgå till 900,000
kronor. Härefter skulle under ungefär 20 år det allmännas kostnad
stiga med omkring 1,500,000 kronor om året, varefter tillväxten hastigt
avtoge, i den mån försäkringen närmade sig jämviktsläget, då kostnaden
bleve ungefär konstant, frånsett variationer genom i olika riktningar
verkande, delvis varandra neutraliserande faktorer, såsom pensionstilläggens
höjning, emigrationen, förbättringar i befolkningens
ekonomiska ställning o. s. v.

Emellertid hava i det nyss beslutade lagförslaget övergångsbestämmelserna
i det avseendet ändrats i förhållande till kommitténs förslag,
att den nuvarande generationen i avsevärt större utsträckning kommit
med under försäkringen. Detta medför en ökad kostnad redan för det
första året av omkring 3,000,000 kronor. Samtidigt orsakar detta
förhållande, att försäkringen i sin helhet något tidigare kommer i
jämviktsläge än som blir fallet med kommitténs förslag.

Kostnaden för första året av försäkringens ikraftträdande blir således: -

bidrag till kvinnornas avgiftspensioner.............................. kr.

pensionstillägg, tillhopa ...................................................... »

Summa kr.

1,500,000: —
4,200,000: -

5,700,000: —

Härtill kommer administrationskostnaden, för år 1914 kronor
600,000: —.

Med den antagna ökningen för pensionstilläggen av ungefär 1,500,000
kronor om året — samt med beaktande dels att bidraget till kvinnornas
avgifter kan antagas växa med nära eu procent om året, vilket, med
inräknande av tillskott från staten för den frivilliga försäkringen för
kvinnor, torde böra beräknas medföra en höjning av 100,000 kronor
för vart femte år, dels ock att procenten av den särskilda ökningen för
pensionstillägg åt pensionstagare, som betalt de högre avgifterna, nedsatts
från 1 Va till 1 %, vilket medför någon minskning i kostnaderna
för den tid, varom här är fråga — kan, med ledning'' av kommitténs
utredning och med inräknande av folkmängdsökningen, den överslagsberäkning
göras av det allmännas totalkostnad för de närmaste åren,
intilldess det ungefärliga jämviktsläget inträder, som är meddelad i
efterföljande tabell. Tabellen, som är granskad av regeringsrådet
Lindstedt, upptager icke administrationsutgifterna för försäkringen.
Beräkningarna äro gjorda i jämna 100,000-tal.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 176. 7

A r.

Tillskott till
kvinnornas
avgiftspension.

Pensionstillägg
(inkl. pensions-tillägg föl-barn).

Summa.

I

1914 ..........................................

1,500,000

4,200,000

5,700,000

1 1915 ..............................................................

1,600,000

5,800,000

7,400,000

1916 ..............................................................

1,600,000

7,400,000

9,000,000

1917 ................................................

1,600,000

9,000,000

10,600,000

1918 ...............................................................

1,600,000

10,600,000

12,200,000

| 1919 ..............................................................

1,600,000

12,200,000

13,800,000

| 1920 .....................................................

1,700,000

13,800,000

15,500,000 j

1921 ........................................... ...

1,700,000

15,400,000

17,100,000

1922 ...............................................................

1,700,000

17,000,000

18,700,000

'' 1923 ........

1,700,000

18,500,000

20,200,000

! 1924 ....................................................

1,700,000

20.000,000

21,700,000

1925 ..............................................................

1,800,000

21,500,000

23,300,000

1926 ...............................................................

1,800,000

23,000,000

24,800,000 I

1927 .......................................................

1,800,000

24,400,000

26,200,000

1928 ..............................................................

1,800,000

25,800,000

27,600,000 |

1929 .................................................

1.800,000

27,200,000

29,000,000

1930 ...............................................................

1,900,000

28,600,000

30,500,000 1

1931 ...............................................................

1,900,000

30,000,000

31,900,000 |

1932 ................................................

1,900,000

31,300,000

33,200,000

1933 ...............................................................

1,900,000

32,600,000

34,500,000 \

Om av totalkostnaden för pensionstilläggen, enligt det förslag, som
här framlagts, 3,U bestridas av staten och b 4 av kommuner och landsting
samt tillskottet till avgiftspensioneringen (för kvinnornas avgiftspensionering)
faller på staten ensam, fördelar sig sammanlagda kostnaden
för det allmänna på följande sätt mellan staten samt kommuner och
landsting på sätt nedanstående tabell utvisar, varvid uppmärksammas
att beräkningarna äro gjorda i jämna 50,000-tal.

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 176.

A r.

Staten.

Kommunerna

och

landstingen.

1914 ...................................................................................

4,650,000

1,050,000

1915 ....... ...........................................................

5,950,000

1,450,000

1936 ....................................................................................

7,150,000

1,850,000

S 1917 ..................................................................................

8,350,000

2,250,000

| 1918 ...................................................................................

9,550,000

2,650,000

| 1919 ...................................................................................

10,750,000

3,050,000

j 1920 ....................................................................................

12,050,000

3,450,000

1 1921 ...................................................................................

13,250,000

3,850,000

| 1922 ....................................................................................

14,450,000

4,250,000

! 1923 ....................................................................... .........

15,600,000

4,600,000

1924 ....................................................................................

16,700,000

5,000,000

1925 ...................................................................................

17,900,000

5,400,000

1926 ....................................................................................

19,050,000

5,750,000

1927 ...................................................................................

20,100,000

6,100,000

1928 ....................................................................................

21,150,000

6,450,000

1929 ..................................................................................

22,200,000

6,800,000

1930 ....................................................................................

23,350,000

7,150,000

1931 ...................................................................................

23,400,000

7,500,000

1932 ....................................................................................

25,400,000

7,800,000

1933 ...................................................................................

26,350,000

8,150,000

Administrationskostnaden för staten, i början 600,000 kronor om
året samt inemot periodens slut 800,000 kronor årligen, är icke här inräknad,
ej heller äro de kostnader i administrationshänseende, som
kommunerna och i någon mån även landstingen torde få vidkännas,
upptagna under rubriken kommunerna och landstingen härovan.

o o

o

Enligt förestående uppgift utgör kostnaden år 1914 för pensionsförsäkringens
genomförande för statens del 4,650,000 kronor. I årets
statsverksproposition är för pensionsförsäkringen beräknat ett anslag av
5,000,000 kronor. Emellertid kommer utöver nämnda 4,650,000 kronor
att erfordras kostnaden för administrationen av försäkringen, beräknad

Kungl. Mcij.is Nåd. Proposition Nr 176.

9

till 600,000 kronor. Det skulle således på 1914 års statsreglering erfordras
ett ytterligare belopp av 250,000 kronor; och torde chefen för
finansdepartementet härom komma att vidare uttala sig.

Enligt förenämnda lagförslag skola pensionsärendena handläggas av
eu för hela riket gemensam myndighet, benämnd pensionsstyrelsen, för
vilkens organisation och verksamhet, i vad de icke äro i lagförslaget
angivna, Kung!. Maj:t och Riksdagen skola bestämma grunderna. Förslag
i sådant syfte skall inom kort underställas Kungl. Maj:t.

Därefter anförde chefen för finansdepartementet, statsrådet friherre
Adelswärd:

»Enligt 10 § i det förslag till lag om allmän pensionsförsäkring
som Kungl. Maj:t med proposition den 28 mars 1913 förelagt Riksdagen
skall kostnaden för pensionstilläggen bestridas till tre fjärdedelar av
staten och till en fjärdedel av kommunerna och landstingen.

Den fjärdedel, som är avsedd att utgå från kommunerna och landstingen,
skall fördelas med en åttondel på kommunerna och en åttondel
på landstingen. Den på kommunerna belöpande åttondelen skall fördelas
mellan samtliga kommuner sålunda, att varje kommun bestrider
åttondelen av pensionstillägget för pensionstagare, som var i kommunen
mantalskriven vid den tid, från vilken tillägget bestämts att utgå, och
att, där tillägget blivit på visst sätt ökat, åttondelen av ökningen bestrides
av den kommun, i vilken pensionstagaren då var mantalsskriven.

Den på landstingen och de städer som icke deltaga i landsting
belöpande åttondelen skall fördelas sålunda, att varje landsting bidrager
med ett belopp, motsvarande vad som enligt stadgade grunder belöper
å de i landstinget deltagande kommunerna, och att varje stad, utöver
det belopp, som enligt samma grunder skall av staden gäldas, ytterligare
bidrager med lika stort belopp.

Genom dessa kostnaders fördelning på landsting och kommuner
komma de att betunga kommunerna mindre ojämnt, än om hela beloppet
direkt fördelades på primärkommunerna.

En i allo jämn fördelning kommunerna emellan av deras andel i
berörda kostnader läre" i närvarande stund, då kommunalskatteproblemet
ännu icke fått sin lösning, icke kunna vinnas. En av den pågående
kommunalskatteutredningens viktigaste uppgifter är just att åvägabringa
utjämning av de på kommunerna vilande allmänna bördorna, och det är
givet, att denna utredning kommer att inbegripa jämväl den nya utgifr,
som är avsedd att nu läggas på kommunerna.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 128 höft. (Nr 176.)

2

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 176.

Statens kostnader för folkpensioneringen skulle enligt den plan,
som chefen för civildepartementet nu framlagt, utöver arbetareförsäkringsfondens
bidrag till densamma — ett ämne, vartill jag framdeles
ber att få återkomma — under åren 1914—1933, vilket sistnämnda
år den inträder i sitt ungefärliga jämviktsläge, vara att beräkna på sätt
efterföljande tablå utvisar:

År.

Pensioneringen. A
Kronor.

1914 ...........................

............................ 4,650,000 +

1915 .............................

.............................. 5,950,000 +

1916 .............................

............................... 7,150,000 +

1917 ............................

............................. 8,350,000 +

1918 ..............................

............................... 9,550,000 +

1919 .............................

............................. 10,750,000 +

1920 .............................

............................... 12,050,000 +

1921 ............................

.............................. 13,250,000 +

1922 ..............................

............................... 14,450,000 +

1923 ..............................

............................... 15,600,000 +

1924 .............................

.............................. 16,700,000 +

1925 .............................

............................. 17,900,000 +

1926 ............................

.............................. 19,050,000 +

1927 .............................

............................. 20,100,000 +

1928 .............................

............................... 21,150,000 +

1929 ............................

............................... 22,200,000 +

1930 ..........................

.............................. 23,350,000 +

1931 .............................

............................... 24,400,000 +

1932 ............................

............................. 25,400,000 +

1933 .............................

.............................. 26,350,000 +

Kronor.

600,000

600,000

600,000

600,000

650.000
650,000:
650,000;

700.000 =

700.000
700,000:
750,000:
750,000:
750,000:

800.000
800,000
800,000:
800,000

800,000 =

n. Summa.
Kronor.

5.250.000

6.550.000

7.750.000

8.950.000

10,200,000

11.400.000

12.700.000

13.950.000

15.150.000

16.300.000

17.450.000

18.650.000

19.800.000

20.900.000

21.950.000
23,000,000

24.150.000

25.200.000

26.200.000

27,150,000

Förenämnda i summakolumnen upptagna belopp beteckna de särskilda
riksstaternas totala belastning för pensioneringen.

Vad 1914 års budget beträffar överstiger det belopp, som enligt
förestående tablå föreslagits för nämnda, år, med 250,000 kronor vad i
årets statsverksproposition beräknades för folkpensioneringen.

För att i budgeten balansera denna ökade utgift finnes emellertid
till disposition en i årets statsrogleringsförslag icke beräknad inkomst.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 176.

11

Statskontoret bär nämligen i underdånig skrivelse den 17 januari
1913 erinrat därom, att 1911 års rikshuvudbok utvisade, att en reservation
å 276,986 kronor 77 öre förefunnits vid årets slut å de medel,
som enligt riksstaten anvisats såsom ersättning till underlättande av
åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring och sjukkassors bildande.

Då enligt Kung!. Maj:ts med 1911 års riksdag fattade beslut de
kostnader, som tillförene bestritts från ifrågavarande avsatta medel Irån
och med år 1912 anvisats till utgående från ett under sjätte huvudtiteln
uppfört ordinarie anslag till sjukkasseväsendets befrämjande, vilket
anslag erhållit förslagsanslags natur, bär statskontoret i sin berörda
skrivelse hemställt, att nämnda reservation måtte i rikshuvudboken för
år 1912 få överföras till statsverkets kassafond.

Det synes mig ligga nära till hands att av ifrågavarande reservation
för 1914 års statsreglering taga i anspråk det i förevarande avseende
erforderliga beloppet 250,000 kronor, som i sådant fall skulle
upptagas under inkomsttiteln »i anspråk tagna kapitaltillgångar)) och
rubriken »reservation å avsättning till underlättande av åtgärder för
arbetares olycksfallsförsäkring och sjukkassors bildande».

I det för den nu församlade Riksdagen framlagda förslaget till
statsverksproposition för år 1914 är för pensionsförsäkringen under sjätte
huvudtiteln, såsom nämnt är, beräknat ett belopp av 5,000,000 kronor.
A andra sidan är å riksstatens inkomstsida för samma år beräknad ränta
å arbetarförsäkringsfonden med 1,450,000 kronor. Denna ränta står
efter nämnda år ej vidare till förfogande för statsregleringen, då densamma
jämte fonden enligt den av chefen för civildepartementetet meddelade
plan för försäkringen är avsedd att uppgå i den i 12 § i förslaget
till lag om allmän pensionsförsäkring omförmälda fond. Att
räntan för år 1914 det oaktat beräknats för statsregleringen beror
därpå, att, såsom chefen för civildepartementet redan meddelat, arbetarförsäkringsfonden
icke är avsedd att tagas i anspråk för ifrågavarande
ändamål förr än vid utgången av år 1914.

När det gäller att med utgångspunkt från nu förhandenvarande
statsregleringsförutsättningar från och med år 1915 för framtiden beräkna
vad budgeten må tåla, alltså vilket belopp som för pensioneringen
må kunna beräknas inom ramen av de nuvarande inkomsttitlarne
och de för dem nu gällande grunder, måste man uppenbarligen från
de å 1914 års riksstatsförslag för ändamålet uppförda 5,000,000 kronor
frånräkna ett mot ovan omförmälda ränta svarande belopp, som i runt
tal kan sättas till 1,500,000 kronor.

12

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 176.

Men ej heller de 3,500,000 kronor, som därefter återstå, utgöra
det belopp, som budgeten med de av pensioneringen föranledda utgifterna
för framtiden kan tåla utan tillitande av nya inkomstkällor eller
vidtagande av åtgärder i syfte att göra de nu förefintliga mera givande.
Detta sammanhänger med nedan angivna angelägenhet.

Kungl. Maj:t har nämligen förut dénna dag beslutat förelägga
Riksdagen proposition, avseende statens, kommunernas, landstingens och
hushållningssällskapens frigörande från deras ekonomiska beroende av
rusdrycksmedlen, vilket förslag jämväl inverkar på den nu föreliggande
frågan.

I enlighet med ett av den s. k. rusdrycksmedelskommittén med
betänkande den 29 december 1911 avgivet förslag, jämkat i överensstämmelse
med vad nykterhetskommittén i utlåtande häröver den 15
december 1912 hemställt, har jag föreslagit en lagbestämd begränsningav
de rusdrycksmedel, som efter brännvinsförsäljningsmedlens indragning
till staten och beredande i samband därmed av ersättning åt kommuner,
landsting och hushållningssällskap för deras mistade inkomster
från sistnämnda medel få användas för statsregleringens behov, i sammanhang
varmed kommer att föreslås fondering av överskottet å rusdrycksmedlen.

Begränsningssiffran har jag i enlighet med nykterhetskommitténs
förslag ansett mig böra sätta till 39,000,000 kronor. Då häri ingår
ersättning till kommuner, landsting och hushållningssällskap med belopp
av 12,800,000 kronor — motsvarande indragna brännvinsförsäljningsmedel
— beräknas av brännvinstillverkningsskatten, punschskatten och
maltskatten komma till användning för statsregleringen allenast 26,200,000
kronor. 1 förslaget till riksstat för år 1914 äro dessa skatter upptagna
tillhopa till 27,800,000 kronor.

Mitt förslag rörande frigörandet från det ekonomiska beroendet av
rusdrycksmedlen är avsett att träda i kraft med ingången av år 1915.
Från sagda tidpunkt skulle man alltså hava att för statsregleringen
räkna med 1,600,000 kronor lägre belopp från nyssnämnda skatter än
för år 1914.

Om man vill finna det belopp, som från och med år 1915 för pensioneringen
må kunna uppföras på riksstaten utan anlitande av nya inkomstkällor
eller vidtagande av åtgärder i syfte att, göra de nu förefintliga
mera givande, måste man under förutsättning av bifall till mitt
nyssnämnda förslag från det å 1914 års riksstatsförslag för pensioneringen
beräknade beloppet fråndraga ytterligare det belopp, som be -

13

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 176.

tecknar minskningen i ifrågavarande skatters bidrag till statsregleringen
och. som lämpligen lärer kunna avrundas till 1,500,000 kronor.

För folkpensioneringen skulle alltså under angivna förutsättningar
från de nuvarande statsinkomsterna kunna beräknas ett årligt bidrag
av 2,000,000 kronor.

Dragés detta belopp från vad enligt den av mig förut meddelade
tablån för pensioneringskostnaderna bör anvisas å riksstaten för de särskilda
åren — jag bortser från år 1914, för vilket år redan är sörjt —
fram till tidpunkten för det ungefärliga jämnviktslägets uppnående,
erhåller man de belopp, som för samma år behöva ytterligare anskaffas
för ifrågavarande ändamåls tillgodoseende.

Efterföljande tablå åskådliggör behovets stegring och de erforderliga
beloppens relation till vad å riksstaten är avsett att för ändamålet
anvisas för varje år:

1914 ..................

1915 ..................

1916 .................

1917 ................

1918 .................

1919 ..................

1920 ..................

1921 .................

1922 ...........:......

1923 ..................

1924 .................

1925 ..................

1926 ..................

1927 .................

1928 ..................

1929 ..................

1930 .................

1931 ..................

1932 ..................

1933 ..................

Anslagen i
sin helhet.

5.250.000

6.550.000

7.750.000

8.950.000

10,200,000

11.400.000

12.700.000

13.950.000

15.150.000

16.300.000

17.450.000

18.650.000

19.800.000

20.900.000

21.950.000
23,000,000

24.150.000

25.200.000

26.200.000
27,150,000

Därav täckas inom
den nuvarande
budgetens ram.

5,250,000

2,000,000

2,000,000

2,000,000

2,000,000

2,000,000

2,000,000

2,000,000

2,000,000

2,000,000

2,000,000

2,000,000

2,000,000

2,000,000

2,000,000

2,000,000

2,000,000

2,000,000

2,000,000

2,000,000

Återstår således
att
täcka.

4.550.000

5.750.000

6.950.000

8.200.000

9,400,000

10.700.000

11.950.000

13.150.000

14.300.000

15.450.000

16.650.000

17.800.000

18.900.000

19.950.000

21,000,000

22.150.000

23.200.000

24.200.000

25.150.000

Då jag nu går att redogöra för min uppfattning om, huru den
ifrågasatta folkpensioneringen bör kunna finansieras, kommer jag icke

14

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 176.

att framlägga en finansplan i den meningen, att den ger direkt anvisning
på de medel, som avses just för detta ändamål. Det skulle vara
att ifråga om denna betydande statsutgift göra ett avsteg från de allmänna
principer, efter vilka riksstaten numera är uppställd. En sådan
anordning skulle för övrigt icke utan avsevärda praktiska svårigheter
kunna genomföras.

Problemet rörande en finansplan för pensioneringen ställer sig
allmänt sett sålunda: Finnas statsinkomster att motse i tillräcklig omfattning
för att möta de genom folkpensioneringen ökade statsutgifterna?

Vid prövningen av detta spörsmål samlar sig intresset i första
hand om frågan, huruvida den erforderliga inkomstökningen kan ske
inom ramen av de nuvarande inkomsttitlarna och de för dem nu gällande
normer.

Att en ökning av de nuvarande statsinkomsterna i stort sett helt
automatiskt kommer att äga rum, lärer få anses ovedersägligt. Att
ökningen även utan någon förändring i grunden för inkomsternas beräkning
kommer att bliva så avsevärd vid utgången av de omkring
tjugu år, varom närmast är fråga, att den i och för sig skulle motsvara
en icke obetydlig del av den ökade utgiften, torde nog också
vara mycket antagligt. Det oaktat anser jag försiktigheten bjuda att
för mötande av den väntade nya utgiften icke lita till eu sålunda antydd
automatisk ökning av de nuvarande statsinkomsterna.

Jag utgår nämligen från att den normala utgiftsökningen kommer
att taga de automatiskt stigande inkomsterna i anspråk och att de nuvarande
inkomsttitlarna alltså komma att bidraga till pensioneringen
allenast med ett årligt belopp, motsvarande vad för ändamålet är
beräknat i förslaget till riksstat för år 1914 efter avdrag, på sätt jag
förut anfört, av vissa inkomster, som icke stå statsregleringen till buds
efter 1914. Detta belopp utgör, som nämnt, 2,000,000 kronor.

Med denna utgångspunkt, som torde kunna erkännas erbjuda full
trygghet vid fortsatta beräkningar, blir det uppenbarligen nödvändigt
att i anledning av den betydande belastning av budgetens utgiftssida,
som folkpensioneringen kommer att förorsaka, söka att utfinna
nya inkomstkällor eller sådana nya normer för inkomsternas bestämmande,
som leda till förbättrad avkastning av någon eller några av de
nuvarande inkomsttitlarne.

Innan pensioneringen nått sitt jämviktsläge, kan det måhända bliva
nödvändigt att anlita bägge dessa vägar.

Sedan åtskilliga år tillbaka har pågått utredning i syfte att reglera
tobaksbeskattningen i riket. Efter det att särskilda sakkunniga den

15

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 176.

26 januari 1904 avgivit förslag i ämnet, uppdrogs jämlikt nådigt
bemyndigande den 11 juni 1909 av dåvarande chefen för finansdepartementet
åt särskilt tillkallade sakkunniga att verkställa utredning
och uppgöra förslag till reglering av tobaksbeskattningen i
syfte att vinna ett effektivare skatteresultat än det, som det av förstnämnda
sakkunniga utarbetade förslag enligt gjorda beräkningar skulle
lämna samt därvid särskilt undersöka möjligheterna för ett statens
tobaksmonopol.

De enligt berörda bemyndigande tillkallade sakkunniga avgåvo den
2 september 1911 betänkande jämte alternativa förslag till införande av
statsmonopol å tobakstillverkningen i riket samt till tobaksbeskattningens
reglerande utan statsmonopol (stämpelskatt på cigarretter och
cigarettobak jämte höjd tobakstull).

Sedan åtskilliga myndigheter blivit hörda över dessa förslag, är
det sålunda samlade materialet nu föremål för bearbetning inom finansdepartementet
med biträde av särskilda sakkunniga. Bearbetningen har
framskridit så långt, att förslag kan föreläggas Riksdagen år 1914.

Förutom de båda förenämnda förslagen av 1909 års tobaksskattekommitterade
föreligger nu ytterligare ett inom finansdepartementet utarbetat
förslag i tobaksbeskattningsfrågan.

De beräknade årliga inkomsterna enligt dessa tre särskilda förslag
utgöra enligt monopolförslaget omkring 17,000,000 kronor, enligt 1909
års kommitterades förslag om stämpel å cigaretter och cigarettobak
samt förhöjd tull omkring 6,500,000 kronor samt enligt det senast i
finansdepartementet utarbetade förslaget, som avser tillverkningsskatt
å alla tobaksvaror, omkring 12,000,000 kronor. Sistnämnda förslag är
byggt på den förutsättningen, att det beräknade skattebeloppet i sin
helhet skall uttagas först efter 10 år. Intill dess skulle skatten utgå
med växlande belopp, börjande med 4,100,000 kronor och successivt
stigande vart tredje år, tills maximum ernåtts.

Jag utgår i mina efterföljande beräkningar från det sista förslaget,
som, såvitt jag nu kan finna, synes mest lämpligt att lägga till grund
för lagstiftning i ämnet. Ehuru jag icke nu framlägger definitivt
förslag om införande av tobaksskatt, kan man dock tryggt utgå från,
att denna inkomsttitel kan giva 12,000,000 kronor om året.

Det är emellertid härvid att märka, att tobaksskattens avkastning,
sådan den för vart och ett av åren kan beräknas, icke förrän år 1927
behöver i sin helhet beräknas för förevarande ändamål.

16

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 176.

En annan, rikt givande inkomstkälla står vidare att vinna genom
åvägabringande av ökad malmexport från de norrbottniska gruvfälten.
För ändamålet erfordras överenskommelse mellan svenska staten, å ena
sidan, samt Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag, aktiebolaget Gellivare
malmfält och trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund, å andra sidan,
angående ökad malmbrytning inom Kirunavara och Gellivare malmfält.
Kungl. Maj:t har också förut denna beslutat att förelägga Riksdagen
proposition i sådant syfte.

Av de inkomster, som genom en sådan överenskommelse skulle
tillföras staten, är en avsevärd del av beskaffenhet att icke under några
förhållanden böra komma i betraktande vid de inkomstberäkningar, som
nu äro å bane i anledning av folkpensioneringsförslaget. Så är förhållandet
med 93,000,000 kronor, som intill utgången av år 1932 skulle
tillföras staten i form av andel i vinsten å den brutna och exporterade
malmen. Detta är att anse såsom ett statens kapital, som bör tagas i
anspråk allenast för minskning i statens skuldsättning.

Annorlunda ställer det sig med den beräknade räntan å detta kapital
ävensom med den av den ökade malmbrytningen föranledda ökade
trafikinkomsten å statens järnvägar. Dessa inkomster äro beräknade att
under åren 1914—1933 uppgå inalles till, räntan omkring 32,800,000
kronor samt den ökade trafikinkomsten omkring 53,500,000 kronor.

Slutligen kommer, i händelse malmexporten ökas i enlighet med mitt
förevarande förslag, en ökad inkomstskatt att tillföras statsverket från
Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag. Denna ökning i skatten, belöper
sig för tiden 1914—1933 i allt till omkring 11,000,000 kronor.

Vad nu berörda inkomster var för sig och tillhopa beräknas inbringa
under ifrågavarande tidsperiods särskilda år, åskådliggöres av
efterföljande tablå:

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 176.

17

Å r.

Järnvägens
ökade drifts-överskott.

Besparade

ränteutgifter

genom

minskad

skuldsättning.

Ökning av
Luossavaara—
Kiirunavaara
aktiebolags
inkomstskatt.

Summa.

1915 ......................................................

1,076,000

84,000

147,600

1,307,600

1916 ............

1,484,500

162,000

249,906

1,896,406

1917 ......................................................

1,898,000

270,000

330,600

2,498,600

1918 .....................................................

2,301,000

408,000

425,250

3,134,250

1919 ......................................................

2,843,000

570,000

494,175

3,907,175

1920 ......................................................

3,251,500

762,000

592,350

4,605,850

1921 ......................................................

3,306,500

984,000

672,240

4,962,740

1922 ......................................................

3,306,500

1.212,000

688,920

5,207,420

1923 ......................................................

3,306,500

1,440,000

689,190

5,435,690

1924 ......................................................

3,306,500

1,668,000

689,280

5,663,780

1925 ......................................................

3,306,500

1,896,000

676,800

5,879,300

1926 ......................................................

3,306,500

2,124,000

677,700

6,108,200

1927 ......................................................

3,306,500

2,352,000

677,700

6,336,200

1928 ................................................

3,306,500

2,580,000

677,700

6,564,200

1929 ......................................................

3,306,500

2,808,000

677,700

6,792,200

1930 ......................................................

3,306,500

3,036,000

677,700

7,020,200

1931 ......................................................

3,306,500

3,264,000

677,700

7,248,200

1932 ......................................................

3,306,500

3,492,000

677,700

7,476,200

1933 ......................................................

3,306,500

3,720,000

677,700

7,704,200

För beredande av möjlighet till omedelbar jämförelse mellan de
ökade krav, som folkpensioneringen kommer att ställa på budgeten
samt de nu beräknade nya inkomsterna såväl av tobaksskatten som av
den ökade malmexporten, tillåter jag mig bär meddela följande sammanställning: -

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 128 käft. (Nr 176.)

3

18 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 176.

Å r.

Erforderliga riksstatsanslag
för pensioneringen.

Summa
ökning av
vissa stats-tillgångar

åren 1915—
1933 under

förutsättning
av ökad
malmexport
från de norr-bottniska
gruvfälten.

Tillkommer

av tobaks-

skatte-

medel.

Brist att

täcka i

annan

ordning.

Anslaget i sin

helhet.

|

Därav täckas från

nuvarande inkomst-

källor.

samt av nya in-

komstkällor.

1914 ...................................

5,250,000

5,250,000

1915 ....................................

6,550,000

2,000,000

4,550,000

1,307,600

3,242,400

—

1916 ....................................

7,750,000

2,000,000

5,750,000

1,896,406

3,853,594

—

1917 ....................................

8,950,000

2,000,000

6,950,000

2,498,600

4,451,400

—

1918 ....................................

10,200,000

2,000,000

8,200,000

3,134,250

5,065,750

—

1919 ...................................

11,400,000

2,000,000

9,400,000

3,907,175

5,492,825

—

1920 ....................................

12,700,000

2,000,000

10,700,000

4,605,850

6,094,150

—

1921 ....................................

13,950,000

2,000,000

11,950,000

4,962,740

6,987,260

—

1922 ....................................

15,150,000

2,000,000

13,150,000

5,207,420

7,942,580

—

1923 ...................................

16,300,000

2,000,000

14,300,000

5,435,690

8,864,310

—

1924 ....................................

17,450,000

2,000,000

15,450,000

5,663,780

9,786,220

—

1925 ....................................

18,650,000

2,000,000

16,660,000

5,879,300

10,770,700

—

1926 ....................................

19,800,000

2,000,000

17,800,000

6,108,200

11,691,800

—

1927 ....................................

20,900,000

2,000,000

18,900,000

6,336,200

12,000,000

563,800

1928 ....................................

21,950,000

2,000,000

19,950,000

6,564,200

12,000,000

1,385,800

1929 .................................

23,000,000

2,000,000

21,000,000

6,792,200

12,000,000

2,207,800

1930 ....................................

24,150,000

2,000,000

22,150,000

7,020,200

12,000,000

3,129,800

1931 ............................. ......

25,200,000

2,000,000

23,200,000

7,248,200

12,000 000

3,951,800

1932 ....................................

26,200,000

2,000,000

24,200,000

7,476,200

12,000,000

4,723,800

1933 ....................................

27,150,000

2,000,000

25,150,000

7,704,200

12,000,000

5,445,800

Av denna tablå framgår, att, därest staten skulle komma att anlita
de inkomstkällor, på vilka jag här givit anvisning, det är ekonomiskt
sörjt för folkpensioneringen till och med år 1926. För de återstående
åren erfordras härutöver, på sätt av sammanställningen framgår, de i
tabellens sista kolumn angivna belopp.

Att redan nu peka på särskilda inkomster för täckande av dessa
belopp kan knappast anses behövligt. Det torde vara tillräckligt att
erinra, hurusom med ett tobaksmonopol inkomsten av tobaken naturligtvis
kan stegras avsevärt utöver vad i ovanstående beräkningar upptagits.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 176.

19

För övrigt vill jag som min mening framhålla, att inkomst- och
förmögenhetsskatten efter verkställd utredning säkerligen skall visa sig
kunna giva en avsevärt ökad avkastning.

Att för bestridande av nu ifrågavarande utgift beräkna sådana indirekta
skatter, tullar och avgifter, som avse nödvändiga konsumtionsartiklar,
framför allt livsförnödenheter, anser jag alldeles uteslutet.

Enligt pensionsförsäkringsförslaget skall nuvarande arbetarförsäkringsfonden
ingå till och bilda själva grundplåten i den fond, som enligt
lagförslaget skall bildas genom de försäkrades avgifter. Arbetarförsäkringsfonden
behöver från och med år 1915 stå till förfogande för pensionsverket
och torde därför böra från den 31 december 1914''överflyttas
till den i lagförslaget omförmälda fonden. Huruvida pensionsfonden i
sin helhet kommer att förvaltas av den blivande pensionsstyrelsen eller
av annan vederbörande, torde få bero på beslut av 1914 års riksdag.
Jag förordar på grund härav, att beslut nu måtte meddelas om den
av mig nyss antydda överflyttningen.»

Chefen för civildepartementet, statsrådet Schotte, hemställde härefter,
att Kungl. Maj:t täcktes i proposition föreslå Riksdagen

att för år 1914 anvisa ett anslag av 4,650,000
kronor för bestridande av på staten belöpande kostnad
för genomförande av en allmän pensionsförsäkring
samt

att besluta att arbetarförsäkringsfonden från
den 31 december 1914 skall överflyttas till och ingå
i den fond, som enligt lagen om pensionsförsäkring
skall bildas genom de försäkrades avgifter.

Till denna av statsrådets övriga medlemmar biträdda
hemställan behagade Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten lämna bifall samt förordnade,
att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga till
detta protokoll utvisar, skulle till Riksdagen avlåtas.

Ur protokollet:

Nils Ädelgren.