Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 156.
1
Nr 156.
Kungl. Maj;ts nådiga proposition till Riksdagen angående nybyggnad
för zoologiska institutionen vid universitetet i Lund;
given Stockholms slott den 1 mars 1913.
Med åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
att för uppförande inom därför avsett område, i huvudsaklig överensstämmelse
med uppgjorda ritningar och kostnadsberäkningar, av en ny
byggnad för zoologiska institutionen vid universitetet i Lund jämte inredning
med mera bevilja ett anslag av tillhopa 456,760 kronor och därav
på extra stat för år 1914 anvisa ett belopp av 140,000 kronor.
De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas Riksdagens
vederbörande utskott, och Kungl. Maj:t förbliver Riksdagen med all kungl.
nåd och ynnest städse välbevågen.
Under Hans Maj:ts,
Min Allernådigste Konungs och Herres frånvaro,
Enligt Dess nådiga beslut
GUSTAF ADOLF.
Fridtjuv Berg.
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 112 käft. (Nr 156.)
3
2
Iiungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 156.
Nybyggnad
för zoologiska
institutionen
i Lund.
Utdrag av protokollet över ecklesiastik ärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 mars 1913.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern! Staaff,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena greve Ehrensvärd,
Statsråden: Petersson,
Schotte,
Berg,
Bergström,
friherre Adelswård,
Petrén,
Stenström,
Larsson,
Sandström.
Härefter yttrade föredragande departementschefen, statsrådet Berg:
Under punkt 97 i det protokoll över ecklesiastikärenden för den 14
januari 1913, vilket såsom bilaga åtföljt årets statsverksproposition, omförmälde
jag, att kanslern för rikets universitet till Kungl. Maj:t inkommit
med begäran om ett anslag till nybyggnad för zoologiska institutionen vid
universitetet i Lund, men att jag, som fann framställningen böra vinna
avseende, icke kunde i ärendets dåvarande skick framlägga detsamma till
Kungl. Maj:ts prövning. Tillika hemställde jag, att Kungl. Maj:t täcktes
föreslå Riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för nybyggnad
för zoologiska institutionen vid universitetet i Lund på extra stat
för år 1914 beräkna ett belopp av 140,000 kronor.
3
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 156.
Sedan ärendet numera blivit vederbörligen utrett, anhåller jag att. få
ånyo inför Kungl. Maj:t anmäla detsamma. Jag vill då till en början
redogöra för den framställning i ämnet, som bildar ärendets utgångspunkt.
Denna framställning gjordes av professorn i zoologi Hans Wallengren i en
till det större akademiska konsistoriet under augusti 1912 avlåten skrivelse.
I denna lämnar Wallengren först en redogörelse för zoologiska
institutionens tidigare och nuvarande lokaler samt yttrar härom:
Åren 1842—1843 uppfördes det nuvarande biskopshuset vid Helgonabacken till
institutionsbvggnad åt de zoologiska, kemiska och fysiska institutionerna, och under
åren 1844—1845 inflyttades dit också de zoologiska samlingarna i andra våningen
samt å vinden, vilka "lokaler upplåtits åt den zoologiska institutionen. Emellertid
uppfördes under åren 1840—1845 å Kraftstorget en ny byggnad, som var ämnad att
bliva bostad åt stiftets biskop. Snart därpå erbjöds dock universitetet att utbyta den
nya institutionsbyggnaden vid Helgonabacken mot den nybyggda biskopsgården, ett
erbjudande, som "från universitetets sida då ansågs särdeles förmånligt, och år 1849
togo de zoologiska, kemiska och fysiska institutionerna nämnda byggnad vid Kiaftstorget
i besittning. I denna ursprungligen till biskopsgård uppförda byggnad, som därefter
vanligen kallats museibyggnaden, har den zoologiska institutionen allt sedan
varit inrymd. Då emellertid de zoologiska samlingarna under professor Sven Nilssons
ledning voro stadda i eu snabb tillväxt, visade sig utrymmet för den zoologiska mstitutionen°vara
för knappt, och då år 1862 eu ny kemisk institutionsbyggnad uppförts och
det kemiska laboratoriet ditflyttat, överlätos. de därigenom ledigblivna lokalerna i den
s. k. museibyggnaden åt den zoologiska institutionen.
Tidigare hade de entomologiska samlingarna på grund av bristande utrymme
inom den° zoologiska institutionen varit skilda från densamma och bevarats först i
konsistoriehuset och sedan i två rum i akademiens hus vid »lilla torget». Då den zoologiska
institutionen nu erhöll ökat utrymme, överfördes ^ år 1863 de entomologiska
samlingarna till museibyggnaden och inrymdes i tre rum pa östra, delen av andra vaningen,
i vilka förut kemiska laboratoriet befunnit sig.. Den ökning i utrymme, som
den zoologiska institutionen sålunda erhållit, blev härigenom tämligen illusorisk och
nästan fullständigt tagen i anspråk av den entomologiska avdelningen.
Med den zoologiska institutionen hade hittills även de paleontologiska och petrografiska
samlingarna’ varit förenade. I samma mån som den geologiska vetenskapen
vid universitetet hade utvecklat sig till eu större självständighet, gjorde sig behovet
av en särskild geologisk institution allt mer kännbart, och år 1868 avskildes de geologiska
samlingarna från de zoologiska. Två rum (kemivaktmästarens förra boningsrum)
i museibyggnadens källarvåning upplätos till den nybildade geologiska institutionen.
Emellertid tillväxte de geologiska samlingarna alltjämt och krävde därför ökat
utrymme. På grund härav tog år 1870 den geologiska institutionen ytterligare tva
rum (konservatorns vid den zoologiska institutionen bostadslägenhet) i källarvåningen i
anspråk för att snart därefter utvidga sig till hela källarvåningen i östra hälften av
museibyggnaden. Den zoologiska institutionens möjligheter till ökat .utrymme blevo
tydligen härigenom skarpt kringskurna, och nya sadana öppnade sig först, da den fysiska
institutionen år 1886 kunde inflytta i sitt nybyggda institutionshus. Da erhöll
den zoologiska institutionen tillträde till den grupp av rum, som ligger i västra hälften
av museibyggnadens andra våning.
4
Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 156.
Den utveckling, som zoologien under den senaste hälften av det gångna århundradet
genomlupit, satte naturligen under 1870- och 1880-talen eu ny prägel på den
akademiska undervisningen i och studiet av detta ämne. På grund härav ställdes också
andra och nya krav på den zoologiska institutionen. Förut, så länge studiet uteslutande
eller företrädesvis avsett den rent deskriptiva systematiken, voro de systematiska
samlingarna, institutionens museiavdelning, det väsentligaste. Men då en komparativ
anatomisk riktning gjorde sig mera gällande och då studiet av s. k. lägre djur ingående
upptogs samt den. moderna mikroskopiska tekniken utbildats, måste zootomiska och
mikroskopiska övningar anordnas och de studerande erbjudas tillgång på arbetsplatser
1Iiec^. nödiga tekniska hjälpmedel. Vid sidan av institutionens museiavdelning måste
därför en laboratorieavdelning, eu zootomisk avdelning, inrättas. De genom fysiska
institutionens förflyttning ledigblivna rummen togos därför också i anspråk för zootomiska
övnings- och arbetslokaler. De på den systematiska avdelningen ständigt växande
samlingarna erhöllo genom denna utvidgning icke något ökat utrymme. För dem
kunde icke stort större lokaler disponeras än de, som erköllos vid inflyttningen år 1849
i museibyggnaden. I sin årsberättelse för år 1886 säger också dåvarande föreståndaren,
professor A. Quennerstedt, att »utrymmet ej i behövlig grad ökats», och i redogörelsen
för den zoologiska institutionen i universitetets festskrift år 1897 med anledning av
konung Oskar II:s regeringsjubileum yttrar han även med hänsyn till de yttre förhållanden,
under vilka arbetet å institutionen försiggår: »Att det sker under trångmål
och svårigheter, därom skall var och eu, som har insikt om ett sådant arbetes beskaffenhet
och förutsättningar, lätt kunna övertyga sig genom en blick på de därtill avsedda
lokalerna eller, rättare sagt, även pa de därtill icke avsedda, enär ett av evertebratsamlingens
rum vanligen upptages av bord med mikroskop och hela den övriga apnaraten.
»
, Den ar 1886 vunna lokalutvidgningen, redan från början för liten, visade sig också
inom kort vara alldeles otillräcklig, och i årsberättelsen för år 1900 framhåller Quennerstedt.
åter: »Olägenheterna av bristande utrymme både med avseende på samlingarnas
uppställning samt de på institutionen pågående arbetena göra sig allt mera kännbara».
Yid denna, tidpunkt yppade sig emellertid en ny möjlighet till vinnande av ökat utrymme.
I ör den anatomiska institutionen hade nämligen en nybyggnad uppförts, och
därigenom blev det gamla »anatomicum» ledigt. Detta uppläts åt den geologiska
institutionen, och ar 1901 inflyttade också denna i sina nya lokaler. Härigenom blev
källarvåningen i östra hälften av museibyggnaden ledig och togs år 1902 i anspråk
av den zoologiska institutionen. Därmed förfogade denna institution över hela den
byggnad vid Kraftstorget, vilken ursprungligen avsetts och inretts icke för institutionsandamål
utan till bostad åt biskopen i Lunds stift.
Huru efterlängtad och nödvändig denna utvidgning än var, visade den sig dock
redan fram., början föga tillfredsställande. Samma år (1902) skrev också Quennerstedt
i. sin redogörelse för den zoologiska institutionen: »Zoologiska institutionen disponerar
äntligen numera ensam den ansenliga, men i anseende till rumsindelning och dylikt
— för att icke tala om det värsta, nämligen läget — föga lämpliga byggnaden. — -—
Man må endast önska och hoppas, att de av Calidium-larverna urhålkade bjälkarna
ma hava styrka att uppbära sin tunga belastning av stora valskelett m. m. Dessa kunna
nämligen, alls icke flyttas ned i bottenvåningen. Rumsindelningen medger det icke;
fukten därnere, som snart skulle överdraga dem med ett grönskande mögellacer, icke
heller.» °
Den efter Quennerstedts avgang ar 1903 tillförordnade föreståndaren, extra ordi -
Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 156. 5
Bane professorn D. Bergendal, sedermera ordinarie professor och föreståndare för den
zoologiska institutionen, framhåller ävenledes dessa lokalers olämplighet: »Mögelsvampar
vaxa nämligen högt, uppåt väggarna och golven äro även skadade av fukten. Därtill
kommer, att de små fönstren insläppa allt för ringa ljusmängd, vilken därtill årligen
minskas, allt etter som Tegnérsplatsens vegetation tilltager. Samma svällande ve<mtatmn
utanför ökar också i hög grad fukten och därmed mögelsvamparnas frodighet
e88*i m°k n01r källarlokaler. Det ökade utrymmet är därför till''stor
del illusoriskt. Över huvud taget är institutionens nuvarande byggnad trots
dess ratt störa yttre volym i hög grad otjänlig för sin nuvarande uppgift.»
° (J,e,Vct av ÖM utl7ranie för laboratorier och arbetsrum hade genom förändringen
ar 19(m knappast i någon mån kunnat tillfredsställas, och kravet på ökat utrymme för
samlingarna endast i ringa män. Då det mest trängande behovet tydligen var arbetsmoj
lig heter för dem som studerade zoologi, sökte man år 1908 att, i den mån det var
tu? j i f1 ,re , detta. Dä överflyttades nämligen den entomologiska avdelningen
•<Zeti ^a“ a bibliotekshuset, vilket, enär en nybyggnad för biblioteket uppförts, då
blivit ledigt, benom denna för den zoologiska institutionen föga lämpliga splittring
av samhörande samlingar vanns emellertid ett något ökat utrymme, som för tillfället
kunde i någon man tillfredsställa kravet på flera arbetsplatser.
Wallengren övergår härefter till att närmare angiva de olägenheter
\ id den akademiska undervisningen och den vetenskapliga forskningen, som
äro förknippade med de nuvarande institutionslokalernas beskaffenhet. I
sådant avseende anför han:
. Såsom framgår av den förut i korthet givna framställningen, har deri zoologiska
institutionen ursprungligen inrymts i eu byggnad, som med hänsyn till rumsindélningen
och inredningen i övrigt ursprungligen avsett helt andra ändamål och därför redan
tran början vant olämplig. Härtill kommer också, att dess läge, fritt på en offentlig
plats och fullständigt utan angränsande gårdsplan, är det sämsta tänkbara för en
zoologisk institution. Icke dess mindre bär dock den zoologiska institutionen fått nöja
sig darmed och trots alla olägenheter varit inrymd här under en tid av mer äu sextio
ar, något som möjliggjorts därigenom, att tid efter annan, då förhållandena varit som
mest trängande, ökat utrymme kunnat i någon mån beredas genom andra institutioners
bortflyttning. Nu sedan år 1908, då eu lokalutvidgning ägde rum genom splittring
av den zoologiska institutionen själv, är varje möjlighet till ökat utrymme utnyttjat.
, a o områden av den zoologiska institutionen råder nu en förlamande trångboddhet
och svårigheterna att på ett tillfredsställande sätt fullfölja det vetenskapliga arbetet
och den akademiska undervisningen stegras i oroväckande grad år ifrån år.
Vad laboratorierna och arbetslokalerna beträffar måste de för att välja"ett lindrigt
uttryck betecknas som fullständigt otillfredsställande såväl med hänsyn till fördelning
som inredning. De komparativt anatomiska övningarna hava sedan åtskilliga år filt
baka mast fördelas på tre ram, ett i andra och två i källarvåningen. Rummet i andra
våningen, som är försett med två par fönster och har ett kubikinnehåll av 115 kubikmeter,
har ofta tagits i anspråk av fjorton laboranter. Då övningarna på^å under en
sammanhängande tid av fem timmar och dissektionsmaterialet icke sällan sprider en
toga angenäm lukt, inses lätt, da dessutom en tillfredsställande ventilation saknas, att
luften i detta rum snart skall vara i hög grad förskämd. Vad åter beträffar de två
rummen i källarvåningen, som på grund av utrymmesskäl måst tagas i anspråk för
6
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 156.
dessa övningar, äro i dem även inrymda läsesamlmgarna. Samtidigt med de pågående
dissektionsövningarna måste de studerande, som bedriva examenslasnmg _ och darfor
behöva tillgång till läsesamlingarna, vistas dar. Dissekanterna maste för sina arbete
nödvändigtvis taga i anspråk fönsterplatserna; de andra studerande bliva darfor hänvisade
till platser längre in i rummen. Da emellertid, fönstren i dessa laga källarrum
äro synnerligen små och icke ens insläppa tillräckligt ljus till sjalva fönsterplatserna,
är det uppenbart, att ljusförhållandena längre in i rummen skola vara i högsta
Även de histologiska övningarna hava i regel mast fordelas pa dessa rum i skilda
våningar. Om källarvåningen med hänsyn till ljusförhållandena redan vad dissektionsövningarna
beträffar måste anses synnerligen olämplig, blir den detta tydligt™ i an
hö<rre”erad, då det gäller mikroskopiska övningar. . .. . , ,
° Emellertid medför denna nödtvungna fördelning av samma övningar pa.lokaler
i skilda våningar även andra svåra olägenheter Under övnmgarna ar det nämligen
oavbrutet nödvändigt för ledaren att giva muntliga anvisningar ellei att pa grund
av något vid preparationen framkommet förhållande genom ett längre eller kortare
föredrag belysa detsamma. Vid alla dylika ständigt påkommande tillfallen niaste laboranterna
i den ena våningen lämna sina platser och sitt arbete for att begiva sig upp,
respektive ner i den andra våningen, eller också nödgas ledaren upprepa, sin. fra -ställning i de skilda övningsrummen. Det är tydligt, att dessa förhallanden aro agna e
att i synnerlig hög grad förrycka och försvåra dessa övningar både for deltagarna och
for le|^- t med övn;ngarna i histologi pågå övningar i allmän fysiologi. Dessa senare
måste därför förläggas till ett rum i andra våningens vastra hälft, vilket aven
då de mest olämpliga platser tagas i anspråk icke rymmer mer än tio laboranter. Detta
har gjort, att årligen en del studerande, som anmält sig till genomgående av dessa
övningar, icke kunnat mottagas utan hava måst vänta ett helt ar Av en om redan det a
tydligen verkar förryckande på eu del studerandes examensarbete,, ar dock med anoidnandet
av dessa övningar ett vida svårare missförhållande förknippat. Pa grand av
det otillräckliga utrymmet av laboratorier och arbetslokaler inom institutionen ar det
nödvändigt att förlägga de fysiologiska övningarna till ett. rum, som annars upptages
av sådana studerande, vilka arbeta med egna undersökningar. Under den tid, som
övniugarna pågå (omkring två månader), nödgas dessa studerande att avbryta sina albeten,
enär ingå andra arbetsplatser finnas att erbjuda dem och icke heller någon annan
fökai föi de f^1e0rl0Jl1lSnkaan °anoXadea'' embryologiska övningarna måste likaledes förläggas
till rum, som annars användas av studerande, vilka syssla med speciella undersoknmgai.
Läcker man härtill, att institutionens tjänstemän, förestandarna för de olika avdelningarna,
docenter, konservatorn och amanuenser, om de ove.r huvud kunna förfoga
över egna arbetsrum, hava lokaler, som med hänsyn till inredning, belägenhet och utrymme”
äro synnerligen olämpliga, torde det av Quennerstedt för femton ar sedan
fällda yttrandet angående de yttre betingelserna, under vilka arbetet a den zoolog g
institutionen pågår: »att det sker under trångmål och svårigheter», fa betraktas alltjämt
äga sin fidla giltighet, dock med den skillnaden, att svangheterna nu hava natt
den höjd, att de med nödvändighet måste avhjälpas. „ •
För den zoologiska institutionens värdefulla samlingar har knappast na on oknm0
i utrymme vunnits, sedan de år 1849 inflyttades i den nuvarande mstitutionsbyggnaden.
De genom de kemiska och fysiska institutionernas och den entomologiska avdelningens
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 156. 7
flyttning ledigblivna rummen i andra våningen hava nämligen måst disponeras till övnings-
och arbetsrum. De genom den geologiska'' institutionens flyttning disponibla
rummen 1 kallar våningens östra del äro, såsom tillräckligt framgår av yttranden
tran mina företrädare Quennerstedt och Bergendal, föga lämpliga till förvaringsplats
för samlingar. Av de pa södra sidan belägna tre rummen användas för närvarande
de tva större till äsesamlingen och under terminerna även, såsom redan
tramhaiiits, till de zootomiska och histologiska övningarna samt det mindre, tredje
rummet till arbetsrum, för amanuensen vid den systematiska avdelningen. Endast de
tre rummen pa norra sidan hava kunnat disponeras för samlingar. Då dessa rum både
aro mycket mörka och fuktiga, hava i dem endast kunnat inrymmas magasinerade
spiitsanilmgar av huvudsakligen evertebrerade djur. Med undantag av dessa tre smärre
rum och ett rum pa andra våningens nordsida, i vilket institutionens dyrbara samling
av subtossila skelett från de spanska torvmossarna magasinerats, äro fortfarande såsom
ar 1849 samlingarna inrymda 1 tredje våningen och på vinden. Redan härutav torde
inses, att institutionens för samlingar avsedda och användbara rum, som för sextiotre
ar sedan kanske kunde anses vara tillräckliga, nu skola vara i högsta grad otillräckliga,
da samlingarna givetvis under dessa årtionden ökats i väsentlig grad. Nästan alla
institutionens samlingar måste därför också nu i det närmaste betraktas som magasinerade.
Alla ^ skap aro alldeles överfyllda, så att något nytt icke vidare kan i dem
inordnas, och någon plats till nya skåp finnes icke. Dessutom äro stora delar av samingarna
saval av däggdjur fåglar och skelett som evertebrerade djur nedpackade i
lador, vilka uppställts pa vinden eller i garderober. Institutionens stora spritsamlingar
av öskar, reptilier och groddjur hava under de senaste åren (1910—1911) ävenledes
mast inpackas och ..stå nu 1 ett par mörka garderober på andra våningen. Detta befanns
nödvändigt lör att bereda, plats åt en samling jämförande anatomiska preparat
km dylik, för de studerande tillgänglig samling saknades nämligen fullständigt, och
kurserna 1 jamforande anatomi måste inläsas uteslutande efter läroböckerna utan samtidig
tillgång pa anatomiska preparat, ett förhållande, som tydligtvis skulle i höa- oråd
inverka menligt pa studierna och därför icke heller kunde längre få fortfara. Men
bekostnaddet ^ Samlmg kunde endast företagas på andra viktiga samlingars
Det magasinerade skick, i vilket stora delar av institutionens rikhaltiga och dvrbara
samlingar pa grund av bristande utrymme för närvarande befinner sig, gör det
svart och ofta. till oeh med omöjligt att använda samlingarna vid den akademiska undervisningen
1 den utsträckning, som önskligt vore. Vidare ställer det stora delar av
samlingarna fullständigt oåtkomliga för de studerande.
I bästa fall måste dessa nöja
- o- “ ---X DclOKt i etik LUtlSie Cie
sig med vad de kunna uppfatta av de i skåpen tätt hoppackade föremålen. Nåoon
ordnad systematisk studmsamlmg har på grund av det ringa utrymmet alls icke kunnat
uppställas Men dessutom omöjliggör det sätt, varpa samlingarna nu förvaras, nödiotillsyn.
, i de svaratkom.liga, i mörka garderober förvarade spritsamlingarna kan avdunstningen
utan att 1 tid upptäckas fortskrida så långt, att dyrbart material förstöres
och 1 de visserligen omsorgsfullt tillslutna lådorna, innehållande preparerade fågel-och
däggdjursskinn, kan alltid ett eller annat skadedjur söka sig in och anställa förödelse.
Wallengren avslutar sin framställning med följande uttalande:
. Utav den givna skildringen av de nu rådande förhållandena i den zoologiska
institutionen, en skildring, som icke på en enda punkt är hållen i för mörka färger,
8 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 156.
torde tillräckligt tydligt framgå, att det är ett i bog grad trängande behov såväl för
bedrivandet av den akademiska undervisningen och för det rent vetenskapliga arbetet
i zolotn som för bevarandet av dyrbara samlingar, att den zoologiska institutionen
med det snaraste får till sitt förfogande större, lämpligare och mera tidsenligt inredda
lokalen en ^ annat afseende är detta krav berättigat och nödvändigt. Liksom
på 1880-talet behovet av vidgade arbets- och laboratorielokaler å den zoologiska institutionen
i första hand var betiugadt av den utveckling, zoologien tagit i Jemförande
anatomisk riktning, är även nu kravet på ökat utrymme delvis också framkallat av
en ny riktning inom den zoologiska vetenskapen. Lnder de senaste årtiondena bar
nämligen en experimentell riktning inom zoologien utvecklat sig samt redan natt manga
och synnerligen överraskande resultat. Otvivelaktigt är det inom det experimentella
området, som de viktigaste och största framtidsskördar vänta den zoologiska torskningen.
Den nuvarande zoologiska institutionen, redan otillräcklig och otidsenlig med
hänsyn till de krav, som systematik, jämförande anatomi, och histologi in. m. stalla,
blir det i än högre grad nu, då den experimentella zoologien med tvingande nödvändighet
måste ryckas inom dess arbetsområde. För dylika undersökningar saknas sa
«,ott som fullständigt alla yttre förutsättningar. Redan institutionens läge mitt pa en
offentlig plats utan tillgång till något utanför liggande jordområde, dar dammar och
smärre försöksfält med mera dylikt kunna anordnas, innebar ett oöverstigligt hinder
för anställande av experimentella lundersökniugar i det fria, och utrymmet momh mstitutionsbyggnaden
tillåter icke heller inrättandet av akvarie- och terrarierum, som aro
nödvändiga förutsättningar för experimentella undersökningar pa laboratorierna.
Redan mina båda företrädare Quennerstedt och Bergendal hava, såsom förut
framhållits, livligt känt och givit starka uttryck åt behovet av eu ny zoologisk institution
Av vad ovan framhållits torde också tydligt nog framgå, att för ett tidsenligt
bedrivande av undervisningen och den vetenskapliga forskningen i zoologi vid Lunds
universitet såväl som för bevarandet av dyrbara samlingar en ny zoologisk institution
är i hög grad behövlig.
På orund härav anhöll Wallengren om konsistoriets medverkan till
att Kunod. Makt måtte, i överensstämmelse med Wallengrens framställning
bifogade0 ritningar och kostnadsförslag, hos 1913 års Riksdag hemställa
om anslag till en ny zoologisk institutionsbyggnad i Lund.
Planen för det tilltänkta byggnadsarbetet utvecklas av Wallengren, i
anslutning till de omförmälda av domkyrkoarkitekten T. Wåhlin i Lund
uppgjorda ritningarna, i eu av kartskiss åtföljd redogörelse av följ an e
innehåll:
Den första betingelsen för eu ny zoologisk institution är naturligtvis tillgång till
lämplig tomt. En sådan erbjuder sig å det norr om Helgonabacken belagna, Helgonao-ården
tillhöriga jordområdet, vilket såsom lönejord tillhör biskopen i Lunds stift.
Drätselnämnden har redan gått i författning om att genom underdånig ansökning hos
Kun<d. Maj:t bereda universitetet mot årligt tomtöre dispositionsrätt till en större areai
av detta område. Av denna äro ett och ett halvt hektar beräknade till tomt for en
ny zoologisk institution. Redan finnes å denna tomt en ganska stor damm, den s. k.
9
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 156.
Vanningadammen, och genom terrängens svaga sluttning mot söder är det synnerligen
lätt att utan större kostnader anordna i samband med Vanningadammen stående
dammsystem till försöksdammar, och tomtens storlek i övrigt medgiver också
anläggandet av smärre försöksfält. På grund av dessa förhållanden förefinnas alltså
stora möjligheter till att anställa experimentella undersökningar i det fria.
Under förutsättning att Kungl. Maj:t bifaller den gjorda ansökningen, skulle
institutionsbyggnaden förläggas på norra delen av tomten enligt bifogad kartskiss.
Vid upprättande av förslag till institutionsbygguad har jag utgått från den
princip, som numera vid nybyggnader i regel följes, att icke inom samma byggnad
förena laboratorier och lokaler, avsedda för förvaring av dyrbara samlingar. I laboratorierna
och de privata arbetsrummen, där gaslågor ständigt brinna under paraffinkök
och termostater, där ofta eldfarliga vätskor hanteras och där eu mängd personer arbeta
med olikartade undersökningar, förefinnes alltid, även vid den största försiktighet och
den noggrannaste tillsyn, en viss eldfara. Vid upprepade tillfällen, även inom vårt
land, har faran härav visat sig, och i den nuvarande zoologiska institutionen hava ett
par gånger eldsvådetillbud från laboratorielokalerna endast i sista ögonblicket avvärjts.
Såsom redan i redogörelsen för förhållandena å den nuvarande zoologiska institutionen
framhållits, äro en del av institutionens samlingar synnerligen dyrbara och till och
med alldeles oersättliga. Jag erinrar endast om den inom Skandinavien alldeles enastående
samling av subfossila däggdjur från torvmossarna och om Zetterstedts, Thomssons
med fleras typsamlingar inom den entomologiska avdelningen, samlingar, som äro
grundläggande för kännedomen om viktiga och omfattande delar av den skandinaviska
insektsfaunan och följaktligen av ett omistligt värde för hela den entomologiska vetenskapen.
På grund härav har jag ansett det vara av stor vikt att så ordna byggnadsplan,
att museilokalerna förläggas till eu särskild byggnad, förenad med laboratoriebyggnaden
genom en gång, som medelst järndörrar kan avstängas, så att institutionens
samlingar kunna anses vara fullt säkerställda, även om eld skulle utbryta i laboratoriebyggnaden.
En annan princip, som varit bestämmande för byggnadsplanen, är den, att byggnaden
så anordnas, att institutionen, då så är behövligt, må kunna tillbyggas, utan att
det arkitektoniska helhetsintrycket förryckes.
Vad angår museibyggnaden har jag föreslagit följande anordning:
Bottenvåningen inrymmer en stor sal med galleri. På golvets mitt skulle de
monterade skeletten av större djur (valar, sälar, rovdjur och idislare med flera) uppställas
samt i skåpen under galleriet samlingarna av smärre däggdjurs och övriga ryggradsdjurs
skelett. Skåpen på galleriet äro avsedda att inrymma magasin av systematiska
vertebratsamlingar.
I den andra våningen skulle uppställas komparativt anatomiska och embryologiska
samlingar och i den tredje våningen en fyllig systematisk studiesamling.
Vinden av museibyggnaden inredes till två stora salar, av vilka den ena skall inrymma
de entomologiska samlingarna och den andra samlingar av övriga evertebrerade
djur.
Med hänsyn till laboratoriebyggnaden har jag låtit utarbeta två alternativa förslag:
det ena förutom nödiga laboratorier och arbetsrum m. m. även upptagande bostadsvåning
för institutionsföreståndaren (alternativ I), det andra förslaget utan sådan
bostadsvåning (alternativ II).
Orsaken till att jag ansett mig böra i förslaget även upptaga bostadsvåning för
institutionsföreståndaren är följande: För övervakandet av arbetena på och skötseln i
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 112 käft. (Nr 156.) 2
10
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 156.
övrigt av institutionen är det onekligen av synnerligen stor fördel, att föreståndaren
bor på institutionen. Vid behov av utvidgning av institutionens laboratorier och arbetslokaler
kan föreståndarens bostadsvåning härför tagas i anspråk och dyrbara nybyggnader
för en mycket avsevärd framtid ej behöva ifrågakomma. Då det vidare är självklart,
att den merkostnad (enligt förebragt utredning belöpande sig till 32,000 kronor),
som uppförandet och inredandet av bostadsvåningen förorsakar statsverket, skall av
föreståndaren förräntas genom skälig hyra, vinnes, såsom mig synes, genom en dylik
anordning avsevärda fördelar för institutionen, utan att i realiteten någon ökad utgift
förorsakas statsverket. Just med hänsyn till den betydelse, det innebär för institutionerna,
finnas såväl i vårt land (i vissa institutioner vid Uppsala universitet och i
viss mån även vid det karolinska institutet) som mångenstädes i utlandet (Danmark,
Tyskland m. il. länder) bostäder för föreståndarna inrymda i institutionerna, och förestandarna
äro skyldiga att innehava dem, något vartill de givetvis äro synnerligen
villiga, då därigenom deras arbete med tillsyn över institutionen i höo- grad underlättas.
Bostaden för föreståndaren har förlagts till andra våningens västra del (alternativ
I) och utgöres, bortsett från de två arbetsrum, som även enligt det andra alternativet
äro avsedda för föreståndaren, av fem rum med kök, jungfrukammare och badrum.
På grund härav är laboratoriebyggnaden i alternativ 1 gjord 6 meter längre än
i alternativ II. I övrigt överensstämma de båda förslagen på det närmaste med varandra.
De dem emellan föreliggande avvikelserna i rumsindelningen äro endast betingade
av, att i det ena inrymts bostadslägenhet för föreståndaren.
Till källarvåningen hava på norra sidan, förutom lokaler för värmeledning och
kolförråd jämte förrådsrum för glas o. d., förlagts tvättstuga, maeerations- och desinfektionsrum
m. m. På södra sidan hava inretts ett större och tre mindre rum för
akvarier.
För alla experimentella laboratorieundersökningar på i vatten levande djur är
naturligtvis tillgång på akvarier eu oundgänglig förutsättning. För driften av dessa
akvarier bär hit inletts vatten och en rörledning för komprimerad luft. Denna senare
är nödvändig för att kunna genomlufta sådana akvarier, i hvilka djurformer bevaras,
som på grund av försökens natur ej kunna hållas i rinnande vatten. För den komprimerade
luftledningen har en luftbehållare, rymmande omkring 800 liter, placerats
i källarrummet, omedelbart utanför det stora akvarierummet, och genom en elektrisk
pump, vilken träder automatiskt i funktion, så snart trycket i luftbehållaren sjunker
till 1,5 atmosfärer, hålles lufttrycket i behållaren och ledningarna uppe vid 3 atmosfärer.
Intill det västra akvarierummet har ett kylrum förlagts, i vilket genom en
elektriskt driven kylmaskin temperaturen skall kunna sänkas till och hållas vid — 12° C.
Tillgång på ett dylikt rum är i många fall av synnerligen stor vikt. Under vissa år
kan tillgängen pa material, som bör konserveras, vara så stor, att konservatorn ej
hinner att preparera allt, som skulle vara önskvärt för institutionen. På grund härav
kan åtskilligt gå förlorat, som, om tillgång på ett kylrum hade funnits, skulle hava
kunnat räddas. Men även i åtskilliga andra hänseenden är ett kylrum nödvändigt, vid
t. ex. alla sådana undersökningar, där det gäller att närmare studera, vilken inverkan
eu lag temperatur har på ett djurs utveckling eller organisation, eller då man arbetar
med sådana organismer, som endast leva vid lägre temperatur.
Bottenvåningen upptages förutom av bostadslägenheter för vaktmästaren (två rum
och kök) och för ett kvinnligt biträde (ett rum och kök), vilket skulle tjänstgöra som
11
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 156.
städerska och portvakt, av ett större uppackningsrum, som samtidigt är avsett till verkstad
för vaktmästaren, konservatorns båda arbetsrum, torkrum och ett mindre förrådsrum
samt ett fotografiskt mörkrum. Vidare har till denna vånings östra del förlagts
ett större rum, det s. k. läsrummet, som skall upptaga de studiesamlingar, vilka de
studerande äga rätt att mera fritt begagna vid sina examensstudier. På andra sidan
om vestibul en mot norr ligger ett s. k. arbetsrum (alternativ I, saknas å alternativ II),
som är avsett för de amanuenser, vilka hava uppsikt över studiesamlingen.
I våningen en trappa upp mot söder och mitt för vestibulen äro institutionsföreståndarens
båda arbetsrum belägna och i samband med dem hans bostadsvåning
(alternativ I). På samma sida om vestibulen mot norr hava två rum förlagts, av vilka
det större skulle inrymma institutionens, bibliotek och det andra, mindre, vara ett skrivoch
läsrum. I våningens östra del är det fysiologiska laboratoriet beläget och intill
detta ett amanuensrum jämte ett mindre rum med dragskåp för sotning av kymografcylindrar
och dylika nedsmutsande arbeten.
Med hänsyn till anordningarna i våningen en trappa upp erbjuder alternativ II
den olikhet, att i stället för bostadsvåningen i västra delen inretts ett stort rum till
laboratorium för systematiska, komparativt anatomiska och histologiska övningar. Det
övriga utrymmet i denna del av våningen har disponerats till amanuens- och arbetsrum
för studerande, som syssla med speciella undersökningar.
Den tredje våningen upptages i sin östra hälft av föreläsningssalen, intill vilken
ett mindre kart- och planschrum samt ett preparationsrum förlagts. Mitt för vestibulen
mot söder ligger professorns i systematisk zoologi båda arbetsrum, väster om dem
amanuensens vid den systematiska avdelningen arbetsrum, vidare ett rum för föreståndaren
för den entomologiska avdelningen och amanuensens vid samma avdelning arbetsrum.
A alternativ I har laboratoriet för systematik, komparativ anatomi och histologi
förlagts till denna vånings västra sida, under det att i alternativ II detta utrymme
tagits i anspråk för två större arbetsrum. Övriga delar av våningen upptagas i båda
förslagen av arbetsrum för specialister.
Vinden har givits följande inredning: till västra gaveln har förlagts en större
sal för terrarier och intill denna ett mindre rum för konstant hög temperatur (intill
50° C.). Det övriga vindsutrymmet har använts till en fotografisk ateljé med mörkrum,
förrådsrum och reservarbetsrum för specialister.
Vidare har Wallengren uppgjort en av vissa däri åberopade bilagor
åtföljd kostnadsberäkning för byggnadens uppförande och inredning med
mera av följande innehåll:
Beräknad kostnad för uppförandet och inredandet av en ny zoologisk institution.
För uppförandet av byggnader, ledningar, planering av tomt m. m.
enligt i domkyrkoarkitekten Wåhlins utredning upptagna
poster............................................................................................ kronor 380,000: —
Inhägnad av tomten ........................................................................... » 6,500: —
Inredning av museilokalerna. Inredningen i den nuvarande institutionens
museilokaler, anskaffad som den är under skilda tider
(delvis ända från slutet av 1700-talet), är i hög grad olikartad,
otidsenlig och bristfällig samt kan på grund därav ej användas
Transport kronor 386,500: —
12
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 156.
Transport
i de nya museilokalerna. Det är därför nödvändigt, att en ny
skåpinredning anskaffas.
Vad som av den gamla museiinredningen över huvud taget
är brukbart, finner emellertid användning i laboratorielokalerna,
arbetsrummen och magasinen inom den nya institutionen men
behöver för detta ändamål undergå reparation.
Inredning av laboratoriebyggnaden. Till inredning av föreläsningssal,
laboratorier och arbetsrum utöver den i den nuvarande
institutionen befintliga möbleringen, som beräknats kunna användas,
beböves åtskilligt nytt.
Enligt av snickarmästare P. O. Risberg i Lund upprättat
kostnadsförslag skulle möblering och skåpinredning belöpa sig
till en summa av ........................................................................
Härvid torde böra framhållas, att samtliga skåp beräknats
i ekmålad furu och alla övriga möbler i betsad furu, dock så,
att borden försetts med skivor av ek.
För reparation av äldre möbler och skåp torde böra beräknas
..........................................................................................
Inredningen av akvarierummen. I de två större rummen behövas
tre stycken gjutna betongakvarier med ena sidan av tjockt glas.
I de båda mindre rummen större och smärre akvarier av glas.
För anskaffandet av denna inredning torde böra beräknas en
summa av ....................................................................................
Inredningen av terrarierummen å vindsvåningen samt av förvaringsrummet
i källarvåningen torde belöpa sig till en summa av...
Anläggning av Icylrummet enligt kostnadsförslag från Carl Holmbergs
mekaniska verkstads aktiebolag i Lund ..........................
Inredningen av en luftbehållare med kompressor och elektrisk
motor.............................................................................................
Flyttningen av samlingarna torde ej kunna sättas till en mindre
kostnad än...................................................................................
då man tager i betraktande, att alla de större skeletten av
valar, idislare m. m. måste nedtagas från sina ställningar och
därefter åter monteras samt att vidare en kvalificerad arbetskraft
måste användas vid nedpackning av en hel mängd samlingar.
Vita draggardiner för laboratorielokalernas och arbetsrummens
fönster ävensom dubbla gardiner för museilokalernas mot söder
och öster vettande fönster samt enkla gardiner för fönstren
mot norr. Kostnaden för dessa gardiner torde böra beräknas
till eu summa av...........................................................................
kronor
»
Summa kronor
386,500: —
33,345: —
3,000: —
1,800: —
1.500: —
5,650: —
1.9|0: —
6,000: —
850: —
440,545: —
Den av Wallengren upptagna posten å 380,000 kronor för byggnader
m. m. grundar sig på en av arkitekten Wåldin den 31 augusti 1912 un
-
13
Eungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 156.
dertecknad approximativ kostnadsberäkning
institutionen vid Lunds universitet. Denna
specificerad, upptager följande huvudposter:
jordarbeten ...........................................
betong- och asfaltarbeten .................
mureriarbeten........................................
stenarbeten ..........................................
timmer- och snickeriarbeten.............
järn- och plåtarbeten.........................
diverse arbeten m. in.......................
till nybyggnad för zoologiska
kostnadsberäkning,
8
som
är
kronor
2,706:
92,329:
93,454:
33,082:
23,700:
23,737:
110,989:
75
60
50
50
65
Summa kronor 380,000:
Bland de under diverse arbeten upptagna posterna förekomma: linoleummattor
17,500 kronor; målningsarbeten 15,000 kronor; värmeledning
17,600 kronor; vatten- och avloppsledningar m. m. 6,139 kronor; elektriska
ledningar och armatur 10,200 kronor; elektrisk personhiss 6,800
kronor; planering och plantering 6,100 kronor; arkitekt-, konstruktöroch
kontrollantarvoden 20,000 kronor; samt oförutsedda utgifter 6,651
kronor 15 öre.
Enligt meddelande den 31 augusti 1912 från Wåhlin till Wallengren
utgör prisskillnaden mellan de i Wallengrens redogörelse omförmälda förslagen
alternativ I och alternativ II för zoologiska institutionens nybyggnad
enligt approximativ beräkning 32,000 kronor, vadan en nybyggnad
i enlighet med alternativ II skulle kunna uppföras för en kostnad av
348,000 kronor.
Sedan ärendet remitterats till matematisk-naturvetenskapliga sektionen,
beslöt denna vid sammanträde den 2 september 1912 enhälligt att tillstyrka
ett anslagskrav hos Riksdagen å förutnämnda av Wallengren angivna
kostnadssumma 440,545 kronor för byggande och inredning av ny zoologisk
institution samt flyttning av samlingarna i överensstämmelse med det
med alternativ I betecknade förslaget eller, om detta ej vunne bifall, enligt
alternativ II.
Ärendet behandlades därefter av universitetets drätselnämnd vid sammanträde
den 6 september 1912 i närvaro av Wåhlin efter särskild kallelse.
Enligt det vid sammanträdet förda protokollet anförde räntmästaren
Eklundh:
Efter granskning av de till drätselnämndens prövning överlämnade ritningarna och
övriga handlingarna rörande den föreslagna nya byggnaden för universitetets zoologiska
14
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 156.
institution ville Eklundh till en början erinra därom, att bifall till den gjorda framställningen
förutsatte, att ett av drätselnämnden tidigare väckt förslag om förvärvande
med ständig besittningsrätt för universitetets räkning av vissa andelar av Helgonagarden
av Kungl. Maj:t bifölles. °
Beträffande de till drätselnämnden överlämnade handlingarna angående ny zoologisk
institution uttalade Eklundh därefter såsom sin mening, att nybyggnadsförslao-et
både ! fråga om de olika lokalernas användning och byggnadens nödvändighet vore
pa ett synnerligt tillfredsställande sätt motiverat.
Yissei ligen hade det varit mycket önskvärt, att de av Wåhlin lämnade prisuppgifterna
vant grundade på bindande erbjudande från vederbörande leverantörer att
tor de angivna beloppen utföra förekommande arbeten. Då det torde vara svårt, för att
icke säga omöjligt, att redan nu fa sadana bindande erbjudanden å arbeten, som icke
kom me att utföras förrän under åren 1914 och 1915, nödgades Eklundh emellertid uteslutande
halla ^sig. till Wahlius bestämda uttalande, att alla prisuppgifter, grundade
som de vore, pa gängse, till och med rundligt tilltagna, priser, måste anses fullt tillrackhga
för arbetenas utförande; men Eklundh ansåge dock, att summan för oförutsedda
utgifter borde höjas med i runt tal 30,000 kronor, därom han framställde yrkande.
blutsumman skulle alltså bliva 470,545 kronor.
bada alternativen I och II lämnade Eklundh för sin del avgjort företräde
åt alternativ I, däri bostadsvåning åt institutionsföreståndaren inrymdes inom institut
tionsbyggnaden, synnerligast som det måste anses vara till stor fördel för institutionen
och arbetet där, att föreståndaren vore boende inom densamma, icke minst av den anledmngen
att byggnaden komme att ligga jämförelsevis långt från stadens centrum och
ständig tillsyn där erfordrades.
Emellertid förutsatte detta förslag, att nuvarande innehavarna av de båda zoologiska
professurerna skriftligen tillförbunde sig att — den äldre i tjänsten först och
den yngre därefter — begagna sig av ämbetsbostaden i fråga och därför vidkändes
artigt avdrag a den med ämbetet förenade kontanta lönen samt att ändring i sådant
syfte för efterkommande zoologie professorer i universitetets utgiftsstat gjordes,
i Sfi ifrågasätta löneavdraget för ämbetsbostad med densammas uppvärmning föresloge
Eklundh till 1,200 kronor för år att tillgodoföras statsverket.
Emot förslaget till nybyggnad för zoologiska institutionen hade Eklundh i övrigt
ingen annan anmärkning att göra än den, att byggnaden enligt den företedda situationsplanen
vore förlagd nära nog mitt på den för byggnaden avsedda tomten. Om
densamma förlädes sålunda, syntes det bliva nästan omöjligt att dit förlägga en annan
insti tutionsbyggnad, på sätt tänkt varit och även av Wallengren i det av honom rörande
tomtens förvärvande avgivna yttrandet blivit antytt. Det syntes Eklundh därför
nödvändigt att förlägga nybyggnaden något mera i söder och väster å tomten, på
det att plats i sinom tid även för annan universitetets institutionsbyggnad måtte förehnnas.
Eklundh hemställde alltså, att åt universitetsmyndigheterna måtte lämnas frihet
att, om anslag till ny zoologisk institution beviljades, förlägga byggnaden på den föreslagna
tomten å plats, som då kunde befinnas lämpligast.
Drätselnämndens övriga ledamöter förenade sig med Eklundh i hans förslag.
I avseende å den eventuella bostadsvåningen i institutionsbyggnaden
hava Wallengren och den andra av professorerna i zoologi vid universitetet
Oskar Carlgren avgivit en så lydande förbindelse:
15
Eungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 156.
Undertecknade förbinda oss härmed att, om uti den föreslagna nya zoologiska
institutionen skulle i överensstämmelse med alternativ I inredas en föreståndarbostad,
bebo densamma i den tur det kan ifrågakomma samt för våningen jämte uppvärmning
betala en byra av tolvhundra (1,200) kronor, vilken summa må kunna avdragas av
vår lön.
Lund i september 1912.
Hans Wall en gren. Oskar Carlgren.
Sedermera behandlades frågan av det större akademiska konsistoriet
vid sammanträde den 11 september 1912. I en av konsistoriet till universitetskanslern
avlåten skrivelse i ämnet anföres:
Drätselnämnden både dels mot förslaget anmärkt, att byggnaden borde förläggas
något längre i söder å tomten, dels ock ansett, att den i Wåblins vid förslaget fogade
approximativa kostnadsberäkning upptagna post för oförutsedda utgifter borde höjas
med i runt tal 30,000 kronor, varigenom slutsumman alltså skulle bliva 470,545
kronor.
Konsistoriet, som på de av professor Wallengren i hans skrivelse och av räntmästaren
Eklundb till drätselnämndens protokoll anförda skäl funne det vara synnerligen
fördelaktigt, att bostad för institutionsföreståndaren bereddes i den nya byggnaden,
men icke ansåge det vara lämpligt att redan i sakens nuvarande skede fixera det löneavdrag,
som institutionsföreståndaren kunde bliva skyldig att vidkännas såsom ersättning
åt statsverket för ämbetsbostad, anbölle om beredande av ett anslag å 470,545
kronor till uppförande av en ny byggnad för zoologiska institutionen i enlighet med
bifogad karta, ritningar och kostnadsförslag alternativ I, med rätt för universitetsmyndigheterna
att i sinom tid bestämma läget för byggnaden samt att vid utförandet
vidtaga de mindre ändringar, som kunde befinnas nödiga, utan att de beräknade kostnaderna
överskredes.
Det område, varå de ifrågavarande byggnaderna för zoologiska institutionen skulle
uppföras, utgjorde en del av den s. k. Helgonagården, som vore biskopen i Lund på
lön anslagen. Fråga om förvärvande av ständig besittningsrätt till en del av Helgonagården
för tillgodoseende av universitetets nuvarande och framtida behov av jord för
nya institutioner m. nr. både väckts inom drätselnämnden, som tillstyrkt, att konsistoriet
måtte göra framställning därom.
Frågan om anslag till byggnaderna torde dock kunna behandlas oberoende av
frågan om jordförvärvet, enär enligt av drätselnämnden gjord utredning den årliga
avgäld, som skulle komma att erläggas för besittningsrätten till jorden, kunde bestridas
av universitetets egna medel, utan att statsanslag därför bleve erforderligt.
Beträffande användandet av de lokaler, som genom beviljande av det begärda
anslaget skulle bliva disponibla för andra ändamål, kunde konsistoriet icke för det dåvarande
avgiva förslag. Dock hade redan nu från många håll klagan över bristande
utrymme försports, och inom den tid, då de nya byggnaderna kunde bliva färdiga,
komrue säkerligen så många framställningar om anskaffande av nödiga lokaler för
olika ändamål att göras, att det utrymme, som genom det nya byggnadsföretaget
bleve ledigt, helt visst korurne till god användning.
16
Kungi. Maj;ts Nåd. Proposition Nr 156.
Med överlämnande av samtliga till ärendet hörande handlingar, däribland
inkomna ritningar och kostnadsförslag rörande den tillämnade nya
zoologiska institutionsbyggnaden, har universitetskanslern i skrivelse den
30 september 1912 yttrat:
1912 års Riksdag hade på Kung! Maj:ts framställning beviljat medel åt universitetet
i Uppsala °för enahanda ändamål, och såsom skäl för beviljande av sistnämnda
byggnadsanslag åberopades omständigheter, vilka vore fullt jämförliga med de till
stöd för det nu föreliggande anslagskravet anförda förhållanden. Även i Uppsala
vore, såsom nu visats vara fallet i Lund, den nuvarande zoologiska institutionen förlagd
till eu mitt inne i staden belägen, för annat ändamål ursprungligen avsedd samt
i och för sig olämplig. och alldeles för trång byggnad, vilken vore väl behövlig för
andra universitetsändamål. Då, enligt vad av handlingarna inhämtades, det så väl för
den vetenskapliga forskningen som ock för undervisningen i zoologi vore synnerligen
maktpåliggande, att de anmärkta bristerna snarast möjligt avhjälptes genom uppförande
av en helt ny institutionsbyggnad, och det uppgjorda förslaget härtill, alternativ
I, syntes tillfredsställande, ville kanslern livligt förorda, att proposition avlätes
till 1913 års Riksdag angående beviljande av det utav konsistoriet begärda anslaget
å 470,545 kronor, . däri inberäknat ett belopp av 6,000 kronor till bekostande
av samlingarnas överflyttning till den nya byggnaden.
Efter erhållen remiss avgav överintendentsämbetet den 12 november
1912 utlåtande i ärendet. Ämbetet anförde därvid:
Mot det till bedömande föreliggande ritningsförslaget hade ämbetet icke funnit
skäl till erinran.
Vad särskilt den för byggnaderna i fråga avsedda värmeledningen anginge vore
att märka, att inga andra anordningar för densamma vore å förslaget angivna, än att
i huvudbyggnadens ..källarvåning utmärkts platser för ångpannor och bränsleförråd.
Vid utförandet av värmeledningen —- som lämpligen borde anläggas för lågtrycksånga
eller varmvatten med i båda fallen lika anordningar — borde iakttagas, att pannorna
komme att. placeras å de på vederbörande ritningar anvisade platser, att radiatorer
uppställdes i varje rum, helst invid ytterväggarna inuti fönsternischerna, att rörledningarna
med hänsyn till lokalernas belägenhet och tillämnade användning — utfördes
så, att fördelningsledningar för tillförsel av ånga eller varmt vatten till vertikalt
nedåtgående rörstammar förlädes ovan vindsvåningen samt att uppsamlingsledningar för
kondens- och varmvattnets aterledande till pannorna framdroges genom källarvåningen
i stora byggnaden och över eller i kanaler under bottenvåningens golv i museibyggnaden.
För ventilation av lokalerna borde kanaler uppdragas på vanligt sätt, och
borde frisk luft tillföras dels genom direkta ventiler i ytterväggarna, dels ock genom
mindre varmkammare, där luften förvärmdes. Eostnaden för värmeledningen, som i
de föreliggande beräkningarna upptoges till ett belopp av 17,600 kronor, ansåge
ämbetet — som mot det underställda förslaget till kylanläggning icke funnit orsak till
anmärkning — böra antagas komma att uppgå till 25,000 kronor och sålunda påkalla
en ökning i det härför antagna omkostnadsbeloppet av 7,400 kronor.
o Beträffande kostnadsberäkningarna i övrigt hade ämbetet haft anledning erinra,
att åtskilliga poster borde tillkomma, nämligen:
17
Kungl. Maj-As Nåd. Proposition Nr 156.
dels nedannämnda till följd av för låga beräkningar
för 243 kbm. betong till fundament, som borde höjas med 3 kronor
från 14 kronor till 17 kronor per kbm..................................... kronor 729
» 388 kvm. betongkonstruktion för taklag, som borde böjas med
4 kronor från 12 kronor till 16 kronor per kvm...................... » 1,552
» 714 kvm. betongtak över museibyggnaden, som borde höjas med
4 kronor från 16 kronor till 20 kronor per kvm...................... » 2,856
» 460 kvm. ldoasougväggar (utan puts), som borde höjas med 1 krona
från 3: 50 kronor till 4: 50 kronor per kvm............................ » 460
» 230 m. stuprör av koppar, som borde höjas med 2: 50 kronor
från 8: 50 kronor till 11 kronor per m.................................. » 575
» förankringar, som beräknats till kronor 1,000: — och borde höjas
till 2,500 kronor med.................................................................. » 1,500
Summa kronor 7,672
dels och följande poster, som uteglömts, eller
för formar till betongfundament............................................................ kronor 729: _
» » » källarmurar av betong................................................... » 3,690: _
» » » betongpelare .................................................................. » 576; _
» inredning i serveringsrum och tamburer i bostäderna, c:a............ » 1,000: —
» kapprumsinredningar, c:a.................................................................. » 50O:
» spegelparti mellan övre och nedre takfallen å huvudbyggnaden, c:a » 2,000: —
Summa kronor 8,495: —
vadan den uppgivna byggnadskostnaden, 380,000 kronor, av nu uppgivna anledningar
borde ökas med tillhopa 16,167 kronor eller till 396,167 kronor, vartill dock borde
läggas ej mindre ovan angivna ökning i kostnaden för värmeledningen, 7,400 kronor,
än även nödig ökning av det i beräkningarna upptagna beloppet, 6,651 kronor 15 öre,
för oförutsedda utgifter, vilken ökning ämbetet emellertid ansåge kunna inskränkas till
en summa av 17,148 kronor, da posten i fråga komme att utgå med omkring 23,800
kronor eller 6 % av den egentliga byggnadskostnaden; och skulle alltså, om''samtliga
här omförmälda, av ämbetet såsom behövliga ansedda tillägg gjordes, nyssnämnda kostnad
komma att uppgå till 420,715 kronor, vid vilket förhållande den begärda anslagssumman,
då det uppgivna beloppet, 60,545 kronor, för inköp av möbler och andra
mredningsföremål m. m. medräknades, borde bestämmas till 481,260 kronor.
Ärendet remitterades därefter till statskontoret för avgivande av yttrande,
såvitt anginge frågan om anordnande av bostad i vederbörande institutionsbyggnad
för institutionsföreståndaren samt om avdrag å föreståndarens
lön, i händelse bostad upplätes åt honom. Statskontoret avgav
den 30 januari 1913 det begärda yttrandet och anförde däri:
, Av akademiräntmästaren hade föreslagits, att om bostad bereddes föreståndaren
för zoologiska institutionen, a hans lön borde avdragas och åt statsverket'' besparas
1,200 kronor om året. Mot detta förslag i och för sig hade statskontoret intet att erinra.
Emellertid kunde, med hänsyn till reparations- och övriga underhållskostnader,
även om man bortsage från kostnaden för beredande av fri uppvärmning, ett hyresbelopp
av 1,200 kronor icke anses förränta större kapital än högst 20,000’kronor. Av
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 sand. 112 höft. (Nr 156.) 3
18
Kungl. Majils Nåd. Proposition Nr 156.
deu merkostnad, 32,000 kronor, som uppförandet och inredandet av bostadsvåningen
förorsakade statsverket, måste således minst 12,000 kronor betraktas såsom definitivt
utgivna. I avseende på den tänkta fördelen av att vid behov av utvidgning av institutionens
laboratorier och arbetslokaler föreståndarens bostadsvåning kunde tagas i
anspråk, måste man taga hänsyn till den av professor Wallengren i hans skrivelse till
det större akademiska konsistoriet kraftigt framhållna omständigheten, att ruin, som
ursprungligen avsetts för helt andra ändamål, redan från början vore olämpliga för
institutionsäudamål. Vid sådant förhållande torde det kunna ifragasättas, om statens
vinst på den föreslagna anordningen vore värd eii kostnad av 12,000 kronor eller
därutöver. Härtill komme, att bostadsvåningen för mången framtida institutionsföreståndare
kunde visa sig antingen för stor eller för liten eller i övrigt olämplig.
På grund av vad statskontoret anfört ansåge statskontoret för sin del synnerligen
tvivelaktigt, om på det hela taget fördelarna av anordningen med bostadsvåning
åt föreståndaren uppvägde kostnaden.
Slutligen har på given anledning överintendentsämbetet till ecklesiastikdepartementet
inkommit med eu den 18 februari 1913 dagtecknad
promemoria av följande innehåll:
Förslaget alternativ I vore, enligt de till ärendet hörande handlingarna, beräknat
att kosta 380,000 kronor, vilken summa dock sedermera av överintendentsämbetet i
dess häröver avgivna yttrande böjts till 420,715 kronor för själva byggnaden.
Förslaget alternativ II, vilket i motsats till alternativ 1 icke inbegrepp bostad för
professor, både av arkitekten Wåhlin beräknats bliva 32,000 kronor billigare än
alternativ I.
Sistnämnda alternativ innebölle 23,527 kubikmeter, under det att alternativ 11,
med användande av tillämpliga höjd- och breddmått å alternativ I — alternativ II
förelåge nämligen allenast i skiss i mindre skala — mätte 22,157 kubikmeter, varför
skillnaden — vilken skulle utgöra professorsbostaden — bleve 1,370 kubikmeter.
Enligt den slutligen beräknade kostnaden för alternativ I, 420,715 kronor, bleve
enhetspriset 17 kronor 88 öre per kubikmeter, vilket gjorde, att skillnaden mellan de båda
alternativen uppginge till 24,495 kronor 60 öre eller, i runt tal, till 24,500 kronor.
Att i alternativ II byggnaden icke kunnat minskas med en bostaden motsvarande
kubikmassa torde bero dels på att byggnadens förstugu- och trapputrymmen, trots bostadens
borttagande, icke lämpligen kunnat reduceras i proportion därtill och dels därpå,
att den bortfallande kuben i övrigt, på grund av institutionslokalernas fördelning i de
olika våningarna, icke helt kunnat inverka på minskningen av byggnaden.
Innan jag går att för egen del yttra mig i ärendet, har jag att redogöra
för den under ärendets behandling av de akademiska myndigheterna
berörda frågan om plats för den ifrågasatta nya institutionsbyggnaden.
I detta avseende tillåter jag mig erinra därom, att universitetskanslern,
efter framställning av det större akademiska konsistoriet i Lund, i
skrivelse den 26 oktober 1912 hos Kungl. Maj:t hemställt, att från det
biskopen i Lunds stift på lön anslagna bostället 31/2 mantal krono Helgonagård
nr 1 i Lunds landsförsamling finge för tillgodoseende av universitetets
nuvarande och framtida behov av jord för nya institutioner m. m.
19
Rungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 156.
— däribland för den nya zoologiska institutionsbyggnaden — upplåtas fyra
å en bifogad kopia av en utav kommissionslantmätaren Axel Nilsson år
1905 upprättad karta med litt. A, B, C och D utmärkta områden om tillhopa
4 hektar 90 ar, ävensom att den årliga avgäld, som komme att fastställas,
finge gäldas av medel ur universitetets akademikassa. Vid skrivelsen
hade jämväl fogats utdrag av drätselnämndens vid universitetet i
ärendet förda protokoll samt yttranden av stadsfullmäktige i nämnda stad,
som på enskilt arrende innehade ifrågavarande boställe, samt av indelningshavaren.
Sedan på grund av remiss kammarkollegium i ärendet inhämtat utlåtanden
från domkapitlet i Lund och Kungl. Maj:ts befallningshavande
i Malmöhus län samt avgivit eget utlåtande i ämnet, medgav Kungl.
Maj:t enligt beslut den 21 februari 1913, att under vissa av stadsfullmäktige
angivna förutsättningar i avseende å ersättning till staden
för de kostnader, som kunde tillskyndas densamma därigenom, att områdes
avträdande påkallades, innan stadens arrenderätt upphört m. in.,
finge från bostället Helgonagården avsöndras ifrågavarande områden att
av universitetet i Lund under nyttjanderätt innehavas, så länge områdena
användes för nu avsett ändamål och laga hinder ej mötte, under villkor i
övrigt dels att årlig avgäld, som kunde anses skälig, av Kungl. Maj:ts befallningshavande
efter vederbörandes hörande fastställdes i spannmål eller
annan lämplig persedel att av universitetet till indelningshavaren utgöras
med lösen i penningar efter medelmarkegångspris, vilken avgäld, som finge
bestridas från universitetets akademikassa, på därom av vederbörande vid
varje ny tioårsperiods början gjord framställning skulle kunna av Kungl.
Maj:ts befallningshavande med hänsyn till då rådande förhållanden höjas,
dels ock att universitetet läte, där så erfordrades, på egen bekostnad uppföra
och under besittningstiden underhålla lämpligt stängsel vid områdena.
Framställningen av den zoologiska institutionens i Lund nuvarande
tillstånd, av dess olämplighet och otillräcklighet för sitt ändamål och dess
behov av att snart bliva utrustad med för undervisning och vetenskapligt
arbete bättre lämpade lokaler synes mig så övertygande, att jag ej tvekat
om nödvändigheten att tillmötesgå kravet på anslag för uppförande av en
ny institutionsbyggnad.
I fråga om den nya byggnadens anordnande hava framlagts två olika
förslag, betecknade det ena, i vilket ingår bostad åt institutionsföreståndafen,
såsom alternativ I och det andra såsom alternativ II.
Av min föregående redogörelse för ärendets behandling av de akademiska
myndigheterna framgår, att dessa obetingat förordat alternativ I.
Departe
mentschefen.
20
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 156.
Beträffande skälen härtill tillåter jag mig hänvisa särskilt till vad professor
Wallengren och akadeiniräntmästaren Eklundh i sådant avseende yttrat.
Tillika vill jag erinra därom, att de nuvarande innehavarna av de båda
zoologiska, professurerna förbundit sig att begagna sig av en eventuell
ämbetsbostad samt att för en sådan med uppvärmning avstå 1,200 kronor
årligen av lönen till statsverket.
Statskontoret har emellertid för sin del ansett synnerligen tvivelaktigt,
om på det hela taget fördelarna av anordningen med ifrågavarande bostadsvåning
uppvägde kostnaden härför. Statskontoret har härvid utgått från
att uppförandet och inredandet av bostadsvåningen, vilken enligt arkitekten
Wåhlins beräkning skulle förorsaka en merkostnad av 32,000 kronor,
komme att, då ett hyresbelopp av 1,200 kronor icke kunde anses förränta
större kapital än högst 20,000 kronor, förorsaka statsverket en extra utgift
av minst 12,000 kronor. Emellertid framgår av den utav överintendentsämbetet
sedermera ingivna promemorian, att skillnaden mellan de
båda alternativen I och II icke kan antagas uppgå till mer än i runt tal
24,500 kronor. Härav följer, att den av statskontoret angivna extra utgiftsposten
för statsverket å 12,000 kronor, i händelse jämväl bostadsvåning
anordnades, är för hög. Detta oaktat och ehuru jag ingalunda vill
underkänna betydelsen av de skäl, vilka anförts för bostadsvåningens inrymmande
i institutionsbyggnaden, synes det mig dock, som om ett uteslutande
av densamma skulle vara det lämpligaste. Jag tänker härvid icke
så mycket på den jämförelsevis obetydliga besparingen i kostnaden för
byggnadsföretaget i dess helhet, utan fastmer på vad av statskontoret i övrigt
anförts. Jag vill tillägga, att genom upplåtande av bostadsvåning för
institutionsföreståndaren universitetskanslern under vissa omständigheter
skulle kunna känna sig mindre fri i valet mellan de två zoologiska professorerna
vid tillsättande av institutionsföreståndare samt att sedan länge bostad
för föreståndare ej inrymts i nyuppförda institutionsbyggnader.
De uppgjorda ritningarna, vilka, med frånseende av den i alternativ
I inlagda föreståndarbostaden, i det närmaste överensstämma för de båda
alternativen, hava gillats av överintendentsämbetet. Före arbetets företagande
i enlighet med alternativ II böra dithörande ritningar i fullt utarbetat
skick för godkännande föreläggas Kungl. Maj:t. Vid utförande
av byggnadsföretaget torde vissa av överintendentsämbetet gjorda erinringar
rörande värmeledning och ventilation böra iakttagas.
Vad angår byggnadskostnaden för det ifrågasatta institutionshuset
har denna av överintendentsämbetet, med vissa tillägg och ändringar i de
ursprungliga beräkningarna, för alternativ I satts till 420,715 kronor, från
vilket belopp avgår eu summa av 24,500 kronor, då enligt alternativ II
bostaden till institutionsföreståndaren uteslutes. Det för byggnaden erfor
-
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 156.
21
derliga beloppet uppgår således till 396,215 kronor, vartill emellertid böra
läggas 60,545 kronor för inköp av möbler och andra inredningsföremål med
mera — jag har vid granskning av de poster, som ingå i sistberörda summa,
icke funnit anledning till anmärkning — inalles sålunda 456,760 kronor.
Jag bör ej underlåta att omförmäla, att med den nya institutionsbyggnaden
följa vissa krav på ökade anslag till universitetet. Förutom
avlöning för den städerska, tillika portvakt, för vilken bostad skall beredas
i byggnaden, lärer institutionens årsanslag behöva höjas. Enligt vad jag
inhämtat, anses för berörda ändamål en höjning av statens anslag till
universitetet i Lund av omkring 4,000 kronor vara av nöden.
Beträffande platsen för nybyggnaden har av de akademiska myndigheterna
föreslagits, att byggnaden skulle läggas inom det område, som
enligt Kungl. Maj:ts av mig förut omnämnda beslut den 21 februari 1913
från det biskopen i Lunds stift på lön anslagna bostället Helgonagård nr
1 i Lunds landsförsamling avsöndrats för att av universitetet i Lund under
nyttjanderätt innehavas. Den nya byggnadens läge inom ifrågavarande
område, vilket är avsett att tillgodose flera institutioners behov, torde i
sinom tid böra bestämmas av Kungl. Maj:t.
I avseende å ett framtida användande av de lokaler, som genom den
nya institutionsbyggnadens tillkomst skulle bliva för andra ändamål disponibla,
tillåter jag mig hänvisa till vad därom anförts i slutet av det
större konsistoriets skrivelse i ämnet till universitetskanslern.
Under åberopande av vad jag nu anfört och med beräkning, att det
nödiga anslaget bör fördelas på en tid av tre år, hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att för uppförande inom därför avsett område, i
huvudsaklig överensstämmelse med uppgjorda ritningar
och kostnadsberäkningar, av eu ny byggnad för zoologiska
institutionen vid universitetet i Lund jämte inredning
med mera bevilja ett anslag av tillhopa 456,760
kronor och därav på extra stat för år 1914 anvisa ett
belopp av 140,000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda hemställt
behagade Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan av
statsrådets övriga ledamöter, bifalla; och skulle proposition
i ämnet av den lydelse, bilaga vid detta protokoll
utvisar, avlåtas till Riksdagen.
Ur protokollet:
J. F. Högberg.