Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 143.

i

Nr 143.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående
förslagsanslaget till själ) ev äring ens vapenövningar samt
beklädnad och ersättning därför; given Stockholms slott
den 19 mars 1913.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
sjöförsvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att

i riksstaten för år 1914 höja det å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget
till sjöbeväringens vapenövningar samt beklädnad och ersättning
därför från nuvarande belopp, 1,491,951 kronor, med 158,864
kronor till 1,650,815 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas Riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver Riksdagen
med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Jacob Larsson.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 sand. 108 höft.. (Nr 148—144.)

1

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 143.

Utdrag af protokollet över sjöförsvarsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
d Stockholms slott den 19 mars 1913.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena greve Ehrensvård,
Statsråden: Petersson,

Schotte,

Berg,

friherre Adelswård,

Petrén,

Stenström,

Larsson.

Departementschefen, statsrådet Larsson anförde härefter:

Förslagsanslaget till sjöbeväringens vapenövningar samt beklädnad
och ersättning därför är i riksstaten för år 1918 uppfört med belopp
av 1,491,951 kronor.

På sätt framgår av statsrådsprotokollet (punkt 36) över sjöförsvarsärenden
för den 14 januari 1913, bilagt innevarande års statsverksproposition,
meddelade jag då, att marinförvaltningen i skrivelse den 16
december 1912 med förslag till beräkning av. utgifterna å vissa femte
huvudtitelns anslag för år 1914 hemställt om utverkande hos Riksdagen,
att anslaget måtte för år 1914 höjas med 315,569 kronor eller således
till 1,807,520 kronor.

Kun yl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 143

3

Vidare upplyste jag nämnda den 14 januari 1913, att de beräkningar,
vara marinförvaltningens ifrågavarande förslag vore grundat,
hade i sjöförsvarsdepartementet gjorts till föremål för granskning och
övervägande. Därav hade föranletts vidare utredningar av delvis ganska
tidskrävande art. Ifrågavarande arbeten hade icke kunnat slutföras intill
sistberörda dag, varför ärendet då icke befunnit sig i sådant skick,
att det kunnat av mig anmälas inför Kungl. Maj:t.

Med stöd av den dittills förebrakta utredningen ansåg jag dock,
enligt vad jag ytterligare uttalade, försiktigheten bjuda, att en förhöjning
i anslaget till ungefärligt belopp av 145,000 kronor borde tagas
i beräkning vid framställningen till Riksdagen i fråga om anslagsbehoven
för år 1914; och beslöt Kungl. Maj:t därefter i statsverkspropositionen
föreslå Riksdagen, att, i avvaktan på den proposition angående bestämmande
av ifrågavarande anslag, som Kungl. Maj:t kunde komma att till
Riksdagen avlåta, i anslaget måtte beräknas en förhöjning av 145,000
kronor och detta anslag i dess helhet sålunda beräknas till 1,636,951
kronor.

Sedan förut omförmälda utredningar numera blivit avslutade, anhåller
jag att få underställa Kungl. Maj:ts prövning ifrågavarande
ärende.

Extra utgifter, inskrivning och redovisning samt inkasernering.

Av den för _ nu nämnda ändamål beräknade posten å 50,000 kronor
under ifrågavarande anslag bestrides, bland annat, ersättning till sjörullföringsområdesbefälhavarna
och deras biträden.

I enlighet med 1908 års riksdags beslut utgå arvoden till var och
eu av 6 sådana befälhavare med (4x365=) 1,460 kronor årligen samt
till en var av likaledes 6 biträden med (2x365=) 730 kronor. Sammanlagda
beloppet av sådana arvoden utgör således 13,140 kronor. Härjämte
äro anvisade högst 3,000 kronor årligen till hyra för expeditionslokaler
samt till eldning, städning och belysning i dem.

Marinförvaltningen har i sin skrivelse den 16 december 1912 upptagit
fråga om höjning av omförmälda arvoden och därvid till en början
erinrat, att befälhavaren för Malmö sjörullföringsområde i skrivelse den
14 mars 1912 till stationsbefälhavaren vid flottans station i Karlskrona
hemställt, bland annat, om utverkande därav att avlöningen till befälhavare
och biträde vid sjörullföringsområdesexpedition bleve ökad till 5
resp. 3 kronor om dagen från nuvarande 4 resp. 2 kronor.

Departements chefen.

4 Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 143.

Föronämnda stationsbefälhavare, som med skrivelse den 22 mars
1912 till chefen för sjöförsvarsdepartementet överlämnat berörda framställning,
hade tillstyrkt bifall därtill, under framhållande av vikten att
avlöningsvillkoren för ifrågavarande personal något förbättrades, enär det
särskilt visat sig ganska svårt att kunna besätta befattningen såsom sjörullföringsområdesbefälhavare
med därtill lämplig person.

Sedan därefter marinförvaltningen genom remiss anmodats att i
ärendet inkomma med yttrande, hade ämbetsverket i sin ordning infordrat
sådant från stationsbefälhavaren i Stockholm, vilken med anledning
härav i skrivelse den 21 juni 1912 anfört, att då sjörullföringsområdesbefälhavarens
i Malmö förevarande hemställan syntes äga fog för sig
och den ifrågasatta avlöningsförhöjningen vore skälig, lian för sin del
tillstyrkte den gjorda framställningen.

I yttrande den 2 juli 1912 hade marinförvaltningen för sin del uttalat,
att med hänsyn till vad som anförts angående otillräckligheten av
dessa löneförmåner samt därav föranledd svårighet att få ifrågavarande
befattningar besatta med lämpliga personer borde, enligt ämbetsverkets
mening, avlöningsförmånerna för nämnda befattningshavare förbättras.
De till dem utgående arvodena syntes skäligen, efter en beräkning av

5 kronor per dag för områdesbefälhavare och 3 kronor för biträde, böra
bestämmas till resp. 1,825 och 1,095 kronor för år. Då emellertid en
förhöjning av dessa arvoden icke syntes kunna äga rum utan Riksdagens
medgivande, ville marinförvaltningen vid avgivande av förslag till
beräknande av utgifterna under riksstatens femte huvudtitel för år 1914
i vad anginge förevarande anslag taga hänsyn till behovet av dessa
arvodens höjning.

Marinförvaltningen hade därefter hos chefen för marinstaben anhållit
om utlåtande i ärendet, och hade bemälde chef i skrivelse den
10 oktober 1912 förklarat sig biträda det framställda förslaget.

I förevarande skrivelse den 16 december 1912 har marinförvaltningen
åberopat sitt tidigare anförande i ämnet samt, med förklarande
att ämbetsverket icke ansåge behövligt att på grund av den nu ifrågasatta
arvodesförhöjningen föreslå någon ökning av detta anslag, hemställt
om utverkande hos Riksdagen att ersättningen till sjörullföringsområdesbefälhavare
och sjörullföringsbiträden måtte från och med år
1914 få utgå med 1,825 kronor till de förra och med 1,095 kronor till
de senare, allt per person och år räknat.

Jag anhåller få erinra, att årlig ersättning till de under armén lydande
rullföringsområdesbefälhavarna och deras biträden för närvarande

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 14.3.

5

utgår sålunda, att befälhavaren för Stockholms stads rullföringsområde
åtnjuter 1,825 kronor, övriga rullföringsområdesbefälhavare i likhet med
sjörullföringsområdesbefälhavarna 1,460 kronor och samtliga biträden
liksom biträdena åt sistnämnda befälhavare var och en 730 kronor.
Jämväl tillåter jag mig påminna om att Eders Kungl. Maj:t under fjärde
huvudtiteln uti innevarande års statsverksproposition föreslagit allenast
den ändring i de under samma huvudtitel utgående arvodena av förevarande
slag att biträdena vid Stockholms stads rullföringsområde skulle
erhålla ersättning efter 3 kronor 50 öre om dagen med således 1,277
kronor 50 öre årligen. Detta förslag har numera av Riksdagen godkänts.
i)å avlöningsförhållandena i förevarande avseende torde väsentligen böra
ordnas efter samma grunder under båda dessa huvudtitlar, anser jag
mig icke kunna understödja myndigheternas förevarande förslag i vad
beträffar befattningshavare i landsorten. Däremot förordar jag av samma
skäl, att arvode från och med 1914 års ingång måtte få utgå till sjörullföringsområdesbefälhavaren
i Stockholm med 1,825 kronor och till
hans biträde med 1,277 kronor 50 öre per år räknat. För sålunda föreslagna
ökade utgift för ifrågavarande anslag torde icke någon förhöjning
därav vara erforderlig.

Begravningskostnader.

Enligt kungl. förordning den 18 juni 1909 utgår från beväringsmanskapets
invalid- och pensionsfond begravningshjälp med 75 kronor
för avliden värnpliktig eller stamanställd, därest tjänstgöringen förorsakat
döden eller skäligen kan antagas hava bidragit till densamma.

Några andra allmänna bestämmelser rörande begravningshjälp för
marinen tillhörande värnpliktig äro icke meddelade. Enligt vad vederbörande
myndigheter upplyst, har emellertid värnpliktig, som avlidit
under militärtjänstgöring, begrafts på kronans bekostnad, därest anhöriga
ej ombesörjt hans begravning. Någon begravningshjälp i penningar
har däremot icke lämnats i andra fall än nämnda kungl. förordning
omhandlar.

Angående begravningshjälp efter stamanställd samt om begravning
å kronans bekostnad av avliden stamanställd äro föreskrifter meddelade i
reglemente för marinen.

På sätt det vid statsverkspropositionen innevarande år fogade statsrådsprotokollet
för den 14 januari 1913 angående fjärde huvudtiteln (punkt 20)
utvisar, meddelade chefen för ^^försvarsdepartementet då, att arméför -

6

Departements chefen.

«

Kungl. Maj:ts Nåd. "Proposition Nr 143.

valtningen hemställt om nya, tydliga bestämmelser för armén angående
begravningshjälp i andra fall än nämnda förordning avser. Chefen för
lantförsvarsdepartementet uttalade i anslutning härtill, att, även om Kung!.
Maj:t skulle finna gott att i fråga om värnpliktiga och volontärer utfärda
kompletterande bestämmelser i förevarande avseende, syntes dock icke vara
nödigt att härför beräkna, vad de värnpliktiga anginge, en särskild utgiftspost
under värnpliktsanslaget, utan torde all kostnad för begravningshjälp,
som utginge i andra fall än berörda kungl. förordning föreskreve,
kunna, evad den rörde värnpliktiga, volontärer eller indelt
manskap, gäldas från fjärde huvudtitelns allmänna besparingar.

Vad chefen för lantförsvarsdepartementet sålunda uttalat beträffande
armén, synes mig böra få motsvarande tillämpning jämväl med avseende
å marinen.

Beräkning av anslagets belopp.

1 förenämnda skrivelse den 16 december 1912 har marinförvaltningen
vidare anfört, att vad anginge medelsbehovet i övrigt under denna
anslagstitel chefen för marinstaben i skrivelse den 30 oktober 1912 till
ämbetsverket beräknat antalet övningsdagar för sjöbeväringen till sammanlagt
702,160, därvid i enlighet med 1912 års riksdags beslut övningstiden
för icke vapenföra värnpliktiga beräknats endast till 182 dagar.
Utgående från chefens för marinstaben omförmälda beräkning hade marinförvaltningen
uppskattat medelsbehovet under detta anslag- sålunda:

Penning bidrag.

1,910 man i 240 dagar = 458,400 dagar

å kronor 0: 20....................................... kronor 91,680: —

50 man i 140 dagar = 7,000 dagar å

kronor 0: 20 ....................................... ''»

1,960 man i 60 dagar = 117,600 dagar

å kronor 0: 40....................................... .»

630 man i 182 dagar = 114,660 dagar

å kronor 0: 20....................................... »

45 man i 100 dagar — 4,500 dagar å

kronor 0: 50 ........................................ ?

Transport

1,400: —
47,040: —
22,932: —
2,250: —

165,302: -165,302: —

Kurigl. Majt:s Nåd. Proposition Nr 143.

7

Transport 165,302: —

Understöd åt vissa värnpliktigas familjer.................................. 9,000: —

Beklädnadskostnad.

702,160 dagar å 41,5 öre............................................................... 291,396: —

Hämtnings- och hemförskaffningskostnad.

För 2,845 man, som beräknas inställa sig till tjänstgöring,

15 kronor per man................................................................ 42,675: —

Extra utgifter, inskrivning och redovisning samt inkasernering.

Enligt hittills använda beräkningsgrunder, avrundat........... 50,000: —

Övning skostnad.

609,340 dagar å 2: 05 kronor...................................................... 1,249,147:_

Summa kronor 1,807,520: —

Vid denna beräkning hade, enligt vad marinförvaltningen vidare
påpekade, iakttagits, bland annat, följande:

Familjeunderstöd hade enligt därom gällande författning till vissa
värnpliktiga upptagits till samma belopp, som det av senaste riksdagför
ändamålet beräknats, eller 9,000 kronor.

Den bestämmelse angående rengöring av beväringens beklädnadspersedlar,
vilken meddelats i den genom kungl. brev den 8 november
1912 fastställda anmärkning 5 till beklädnads- och sängservisstat för
flottans till allmän tjänst, sjötjänst eller stationstjänst inskrivna värnpliktiga,
torde föranleda en ökad utgift, som av ämbetsverket i skrivelse
i nyssnämnda ärende beräknats till omkring 45,000 kronor. För täckande
av detta belopp hade eu ökning i beklädnadskostnaden beräknats efter
6,5 öre per man och dag till sammanlagt i jämnt krontal 45,640.

Den beräknade övningskostnaden skulle, fördelad på sammanlagda
antalet övningsdagar 702,160, giva eu dagkostnad av kronor 1: 78 per
man eller tillhopa kronor 1,249,884: 80 och fördelad på nämnda antal
övningsdagar, minskat med det till 92,820 beräknade antalet övningsdagar
för militärarbetare, giva en dagkostnad per man av kronor 2: 05
eller tillhopa kronor 1,249,147: —, vilket sistnämnda belopp upptagits i
beräkningen. Enligt uppgift från marinstaben hade övningskostnaden

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 143.

Departements chefen.

beräknats under förutsättning att fartygens ut- och avrustningskostnader
icke skulle bestridas av nu ifrågavarande anslag.

På grund av det anförda hemställde marinförvaltningen, på sätt
förut nämnts, att hos Riksdagen måtte äskas höjning av ifrågavarande
anslag med 315,56!) kronor till 1,807,520 kronor.

På sätt statsrådsprotokollet (punkt 12) över sjöförsvarsärenden för den
14 januari 1913, bilagt innevarande års statsverksproposition, utvisar,
hade • dittills kända förhållanden föranlett till den uppfattning att antalet
tjänstgöring sdag ar för sjöbeväringen borde för år 1914 beräknas till
663,500. Denna siffra har jämväl, såsom jag anhåller få erinra, tagits
i beräkning vid framställningen angående bestämmande av det i nämnda
punkt behandlade anslaget till naturaunderhåll åt personal vid flottan.

Numera kända siffror angående de värnpliktigas inställelse till tjänstgöring
och rörande hemförlovning av vissa bland dem under senaste
året giva emellertid vid handen, att, då nämnda siffror läggas till grund
för beräkning av antalet tjänstgöring sdagar för år 1914, detta icke
torde böra skattas högre än till 632,164 enligt följande fördelning:

300 dagars tjänstgöring i en följd:

Allmän tjänst.......................................... 1,047 man

Sjötjänst.............................. 534 »

Stationstjänst....................................... 143 )>

1,724 man

med sammanlagt antal tjänstgöringsdagar 1,724 x 300 — 517,200

200 dagars första tjänstgöring:

Sjötjänst, minmatroser....................... 50 man

med sammanlagt antal tjänstgöringsdagar............ 50 x 200 = 10,000

182 dagars tjänstgöring:

Allmän tjänst, ickej militärarbetare......... 55 man

vapenföra .........| öfriga ....................... 56 »

Sjötjänst, icke va-) endast undantagsvis) g.

pen föra...............) militärarbetare .........j

Transport 527,200

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 143.

9

(icke vapenföra........| 70 man

Stationstjänst ......j (ej militärarbetare) j

| militärarbetare......... 350 »

summa 552 .man
med sammanlagt antal tjänstgöringsdagar ............

Transport 527,200

552 x 182 = 100,464

100 dagars repetitionsövning:

Sjötjänst, minmatroser ................................ 45 man

med sammanlagt antal tjänstgöringsdagar 45 x 100 = 4,500

Summa tjänstgöringsdagar 632,164
därav för militärarbetare 73,710

Bekläd.nadskostnaden för sjöbeväringen är för närvarande beräknad
till 35 öre per tjänstgöringsdag. Med avseende å den av marinförvaltningen
förordade böjningen därav med 6,5 öre till 41,5 öre anhåller jag
få erinra, att, i anledning av framställning från civilkommissionen i
skrivelse den 13 oktober 1911, marinförvaltningen i infordrat utlåtande
den 10 juni 1912 föreslagit, att fri tvätt måtte bestås marinens värnpliktiga
under all tjänstgöring i land samt i vissa fall även under tjänstgöring
ombord å fartyg.

Genom förenämnda kungl. brev den 8 november 1912 förordnades
därefter om sådan ändring i beklädnads- och sängservisstaten för
flottans till allmän tjänst, sjötjänst eller stationstjänst inskrivna värnpliktiga,
att till de värnpliktiga utlämnade kronopersedlars lagning,
lappning och rengöring skulle verkställas genom kronans försorg och
på dess bekostnad; dock att smärre reparationer, vilkas utförande icke
krävde yrkeskunnighet, skulle enligt vederbörande chefs eller befälhavares
bestämmande verkställas av de värnpliktiga själva, därvid nödiga materialier
kostnadsfritt tillhandahölles av kronan, samt att värnpliktiga, vilka
under tiden 15 april—30 september eller i varma klimat jämväl under
annan tid vore tjänstgörande ombord å fartyg, skulle vara skyldiga att
verkställa tvätt av dem tilldelade kronobeklädnadspersedlar, därest icke
på vederbörande befälhavares hos marinförvaltningen gjorda framställning
det med hänsyn till särskilda omständigheter medgåves, att tvätt finge
ombesörjas på kronans bekostnad.

Tillika förordnades, att kostnaderna för lagning, lappning och rengöring
av ifrågavarande värnpliktigas kronobeklädnad skulle, då sådant

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 103 höft. (Nr 143—144.) 2

10

Ktmgl. Maj:ts Nåd. Proposition N:r 143.

arbete av kronan bekostades, bestridas av anslaget till sjöbeväringens
vapenövningar m. m.

Mot marinförvaltningens förslag att beräkna den ökade beklädnadskostnad,
som sålunda uppstår för kronan, till 6,5 öre per tjänstgöringsdag
har jag icke något att erinra.

Likaledes synes mig icke något vara att anmärka mot de av marinlörvaltningen
i överensstämmelse med förut följda grunder upptagna
beräkningarna av posterna: understöd åt vissa värnpliktigas familjer samt
extra utgifter, inskrivning och redovisning samt inkasernering ävensom av
hämtnings- och hemför skaffning skostnad till 15 kronor per man.

Beträffande övning skostnaden för sjöbeväringen ‘har en inom marinstaben,
med biträde av tjänsteman i marinförvaltningen, verkställd utredning
rörande övningskostnaderna under utbildningsåret oktober 1911—
september- 1912 givit vid handen, att den verkliga övningskostnaden
per beväringsman och övningsdag under nämnda tid uppgått till 1 krona
87 öre.

Detta belopp, vari ut- och avrustningskostnad icke ingår, enär den
numera bestrides av anslaget till flottans nybyggnad och underhåll, har
framkommit med iakttagande därav att antalet övningsdagar beräknats
med bortseende från militärarbetare, för vilka särskild övningskostnad
hittills icke tagits i beräkning under anslaget.

För närvarande påverkas emellertid övningskostnaden i avsevärd
grad av den stegring i såväl kolpris som frakt- och transportkostnad,
som under sista tiden inträtt. Med ledning av de uppgifter därom, som
nu sta till buds, torde kostnaderna för »kol. m. in.» under innevarande
år böra beräknas till omkring 30 procent högre belopp än kostnaderna
under förenämnda utbildningsår. De verkliga sammanlagda kostnaderna å
utgiftsposten »kol m. m.» under samma utbildningsår uppgingo enligt berörda
utredning till 762,818 kronor, därav den å de värnpliktigas övningskostnad
belöpande andelen utgjorde 328,000 kronor. Hade de nuvarande
höga prisen förelegat redan då, hade sålunda en merkostnad av omkring
98,400 kronor uppstått för de värnpliktigas övningar. Då sammanlagda
antalet övningsdagar för de värnpliktiga utom militärarbetare under förevarande
utbildningsår utgjorde i avrundat tal 560,000, skulle denna ökade
kostnad, fördelad på beväringsman och övningsdag, blivit i helt öretal
18 öre. Den ovan angivna övningskostnaden under samma utbildningsår:

1 krona 87 öre hade under dylik förutsättning alltså uppgått till 2 kronor
5 öre.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 143.

11

Vid beräkning av anslaget för år 1914 torde i likhet med vad hittills
ägt rum övningskostnad för värnpliktiga militärarbetare ej böra
upptagas.

Försiktigheten synes mig bjuda att för år 1914 räkna med samma
höga kolpriser samt frakt- och transportkostnader som under innevarande
år. Vid sådant förhållande och med antagande i övrigt, så vitt nu kan
beräknas, av enahanda övningskostnader för år 1914 som under omförmälda
utbildningsår anser jag, att övningskostnaden per beväringsman
(utom militärarbetare) och övningsdag i staten för år 1914 bör uppskattas
till den av marinförvaltningen jämväl föreslagna siffran 2 kronor
5 öre.

Med iakttagande av vad jag sålunda anfört skulle anslagsbehovet
för år 1914 för sjöbeväringens vapenövningar samt beklädnad och ersättning
därför, med avrundning av särskilda poster till helt krontal,
bliva:

Penningbidrag:

1,724 man

i 240 dagar

= 413,760 dagar å

kronor 0,20 = kr. 82,752

50

»

»140

»

= 7,000

»

»

»

0,20 = :

» 1,400

1,774

))

» 60

»

= 106,440

»

D

»

0,40= :

» 42,576

552

»

»182

»

= 100,464

»

»

»

0,20= :

» 20,093

45

x>

»100

»

= 4,500

»

»

»

0,50 =

» 2,250

Understöd åt vissa värnpliktigas familjer

149,071

9,000

Beklädnadskostnad ;
632,164 dagar å kronor 0,415

262,348

Hämtnings- och hemför skaffning skostnad.
2,371 man å kronor 15 .....................................

35,565

Extra utgifter, inkrivning och redovisning samt inkasernering:

Enligt hittills använda beräkningsgrunder, avrundat................. 50,000

Övningskostnad:

(för alla utom militärarbetare)

558,454 dagar å kronor 2,05 ........................................................... 1,144,831

Summa kronor 1,650,815

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 143.

Sistnämnda summa, 1,650,815 kronor, överstiger sålunda anslagets
nuvarande belopp, 1,491,951 kronor, med 158,864 kronor och är 13,864
kronor större än det i statsverkspropositionen beräknade beloppet 1,636,951
kronor.

Jag anhåller få erinra, att Kungl. Maj:t genom brev till marinförvaltningen
den 15 december 1911 bestämt, att övningskostnaden för
sjöbeväringen från ingången av år 1912 skulle tillsvidare i första hand
bestridas av anslaget till flottans övningar samt att ersättning för berörda
kostnad skulle beredas, nämnda anslag genom omföring från anslaget
till sjöbeväringens vapenövningar m. m., därvid tillika föreskrivits,
att sådan omföring skulle ske efter beräkningsgrund av 1 krona 86 öre
per beväringsman och övningsdag. Till detta belopp hade nämligen
övningskostnaden beräknats under sistnämnda anslag enligt 1912 års stat.

Under nästföregående punkt av detta protokoll har jag anmält,
hurusom i en av marinförvaltningen och chefen för marinstaben gemensamt
avgiven skrivelse den 3 innevarande mars meddelats, att omförmälda
omföring hittills av marinförvaltningen verkställts med nämnda
belopp, 1 krona 86 öre, per tjänstgöringsdag för eu var av sjöbeväringen,
således med inberäkning jämväl av militärarbetare, och att de belopp,
som sålunda tillgodoförts anslaget till flottans övningar, enligt
verkställd beräkning motsvarat de verkliga kostnaderna för sjöbeväringens
vapenövningar. Skulle åter denna gottgörelse beräknas endast
med hänsyn till antalet värnpliktiga efter frånräkning av militärarbetare,
borde, enligt vad nämnda myndigheter med stöd av utredning i ämnet
vidare framhållit, under nuvarande förhållanden gottgörelsen för att svara
mot kostnaderna beräknas till 2 kronor 5 öre per man och dag.

På grund av vad myndigheterna sålunda anfört och då särskild
övningskostnad icke under anslaget till sjöbeväringens vapenövningar
m. m. beräknats för militärarbetare, har Kungl. Maj:t, såsom jag jämväl
anhåller få erinra, denna dag föreskrivit, att gottgörelse i omförmälda
avseende skall för tiden, från ingången av innevarande år räknat, tillsvidare
tillgodoföras anslaget till flottans övningar med 2 kronor 5 öre
per beväringsman, som icke är militärarbetare, samt övningsdag.

Innan jag slutar min framställning under denna punkt, vill jag tilllåta
mig framhålla, att ehuru, såsom nämnt, anslaget till naturaunderhåll
åt personal vid flottan i statsverkspropositionen är beräknat med
hänsyn till ett antal tjänstgöringsdagar för beväringen av 663,500, eller
således ett större antal än som enligt nu framlagda grunder beräknas
bliva det verkliga, i denna omständighet i och för sig icke torde ligga

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 143.

13

någon anledning att bestämma sistnämnda anslag till lägre belopp än
som föreslagits i statsverkspropositionen. Såsom framgår av redogörelsen
vid samma anslag (punkt 12 i statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden)
hava nämligen andra å detta anslags bestämmande inverkande
beräkningstal, såsom priset å skeppsportion m. m., måst på grund
av ännu pågående utredningar tillsvidare bibehållas vid storlek, som
måste antagas understiga den verkliga; och fördenskull torde, oavsett
nämnda stora antal tjänstgöringsdagar, anslagets beräknade slutsumma
icke vara för hög.

Slutligen hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå
Riksdagen

att i riksstaten för år 1914 höja det å ordinarie stat uppförda
förslagsanslaget till sjöbeväringens vapenövningar samt beklädnad och
ersättning därför från nuvarande belopp, 1,491,951 kronor, med 158,864
kronor till 1,650,815 kronor.

Till vad departementschefen sålunda hemställt täcktes
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten, på
tillstyrkan av statsrådets övriga ledamöter, lämna bifall;
och skulle proposition till Riksdagen avlåtas av den
lydelse, en vid detta protokoll fogad bilaga utvisar.

Ex protocollo:
R. Sundin.