Kungi. Maj ds Nåd. Proposition Nr 139.

1

Nr 139. .

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående
pension för extra provinsialläkaren Richard Natlianael
Hagelin; given Stockholms slott den 19 mars 1913.

Under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet över
civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
medgiva,

att extra provinsialläkaren i Ilerrljunga distrikt medicine licentiaten
Richard Nathanael Hagelin må från allmänna indragningsstaten tillerkännas
en årlig pension av 1,500 kronor, att utgå från och med månaden
näst efter den, vari han till följd av Iderrljunga extra provinsialläkardistrikts
ombildning till ordinarie kan komma att före uppnådda 65
levnadsår avgå från sin befattning.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas Riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj.ds

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Axel Schotte.

1

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 101 käft. (Nr 139—141.)

2

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 139.

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 19 mars 1913.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staåff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena greve Ehrensvård,
Statsråden Petersson,

Schotte,

Berg,

friherre Adelswård,

Petrén,

Stenström,

Larsson.

Departementschefen, statsrådet Schotte anförde:

I sammanhang med den år 1911 genomförda löneregleringen för
provinsialläkarna och inrättandet av ett antal nya provinsialläkardistrikt
upprättades även en pensionskassa för extra provinsialläkare, vilken trätt
i verksamhet den 1 januari 1912. Enligt det för denna kassa gällande
reglemente av den 30 december 1911 (svensk författningssamling nr 164
år 1911) är var och en, som, efter det kassan trätt i verksamhet, blivit
i vederbörlig ordning första gången antagen till extra provinsialläkare i
distrikt, där läkarens avlöning helt eller delvis utgår från landsting,
och som icke fyllt 45 år, delägare i kassan, så länge han kvarblir i tjänst.
Annan extra provinsialläkare kan jämväl, på anmälan, bliva delägare i
kassan. Av varje delägare, vars ålder vid inträdet överstiger 35 år,

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 139.

3

fordras viss tilläggsavgift, vilken exempelvis för den, som blir delägare
i kassan vid fyllda 45 år, om den erlägges på en gång, uppgår till
7,830 kronor.

Då det sålunda var tydligt, att för äldre extra provinsialläkare avgifterna
skulle bliva så betungande, att dessa läkare ej kunde förmå bereda
sig delägarskap i pensionskassan, medgav Riksdagen, med bifall till Kungl.
Maj:ts framställning, att extra provinsialläkare, vilkens levnadsålder vid
den tid, då extra provinsialläkarnas pensionskassa trädde i verksamhet,
översteg 45 år och icke blev delägare i nämnda pensionskassa samt
omedelbart vid uppnådda 65 år eller, därest han vid nyssnämnda tidpunkt
redan uppnått sådan ålder, omedelbart därefter avginge från sin
tjänst, skulle vara berättigad att vid avskedstagande! erhålla en årlig
pension av statsmedel till belopp av 1,500 kronor (kungl. kung. den 30
december 1911; svensk författningssamling nr 164).

Oaktat statsmakterna sålunda sökt sörja för de extra provinsialläkarnas
pensionering, synes nu för eu sådan läkare särskild framställning
till Riksdagen böra göras.

I en till chefen för civildepartementet ställd skrift har extra provinsialläkaren
i Herrljunga distrikt Richard Nathanacl Hagelin, vilken är
född den 3 december 1851, anfört följande.

Hagelin blev år 1894 extra provinsialläkare i Valdemarsviks distrikt,
samt erhöll året därpå transport till extra provinsialläkartjänsten i Herrljunga
distrikt. Under hela tiden sedan dess har Hagelin såsom extra
provinsialläkare haft alldeles samma skyldigheter som en statens ämbetsman
jämte skyldigheten att följa statsläkarens billiga taxa för tjänsteförrättningar
hos enskilda personer samt rättighet att få räkna tjänstår för
ansökan av tjänster men icke för pension.

Rättigheten till tjänstårsberäkning har emellertid för Hagelin varit
till ingen nytta, emedan han under de många år, han sökt ordinarie
provinsi alläkartjänst, varit i dålig tjänstetur samt blivit förbigången
av transportsökande samt militärläkare, fängelseläkare och stadsläkare
och först vid 59 års ålder, efter 17 tjänstår, lyckats komma
på tredje förslagsrummet till provinsialläkartjänst.

Att nu vidare, sedan Hagelin i december 1911 fyllt 60 år, söka
provinsialläkartjänst, antager han icke tjänar något till, dels på grund
av ålder, dels emedan han, om han än finge provinsialläkartjänst, vore
skyldig att avgå vid 62 års ålder och ej hade den ringaste utsikt att
få pension, därför att därtill fordras att ha tjänstgjort 10 år såsom
ordinarie provinsialläkare.

4

Kungl. Maj:ts Alåd. Proposition Nr 139.

Medicinal styrelsen.

Enligt nådiga reglementet för extra provinsialläkarnas pensionskassa
av den 30 december 1911 knnde Hagelin väl få bliva delägare
i kassan, om han erlade en'' tilläggsavgift av minst 25,670
kronor. Dock torde väl ingen på allvar begära, att en så stor summa
av honom eller andra fattiga extra provinsialläkare knnde inbetalas.

Enligt nådiga kungörelsen av den 30 december 1911 angående rätt
till pension för vissa extra provinsialläkare, som icke äro delägare i
extra provinsialläkarnas pensionskassa, skulle Hagelin, om han finge
sitta kvar såsom extra provinsialläkare, tills han uppnått 65 år, erhålla
en pension av 1,500 kronor, vilken pensionssumma ej alls motsvarade
varken hans avlöning som tjänsteläkare, ej heller den utbildning,
som han måst bekosta sig för att bliva läkare.

Om det nu beslutas, att extra provinsialläkartjänsten i Iierrljunga
skall förvandlas till ordinarie tjänst, och Hagelin, såsom för gammal,
icke kan erhålla densamma, måste han avgå från tjänsten, innan han
uppnått 65 års ålder, dock kanske först, då femårsperioden för extra
provinsialläkartjänsten med år 1914 utgår.

Hagelin blir då 63 år gammal och är således icke berättigad att
erhålla ens den lilla pensionen av 1,500 kronor, såvida han icke skulle
lyckas erhålla en annan extra provinsialläkartjänst, vilket vid så hög
ålder är föga troligt, i synnerhet som så många extra provinsialläkartjänster
då äro borta.

I anledning av nämnda skrift och då ytterligare några extra provinsialläkare
kunde antagas vara ungefär jämställda med sökanden i
avseende å pensionsförhållanden, anmodades medicinalstyrelsen att efter
utredning1 avgiva yttrande, huruvida och i vilka avseenden ändrade bestämmelser
beträffande pensionsrätt för vissa extra provinsialläkare syntes
påkallade, ävensom inkomma med det förslag i ämnet, vartill omständigheterna
kunde föranleda.

Medicinalstyrelsen anför nu i avgivet yttrande till en början, att
medgivandet angående rätt till pension för vissa extra provinsialläkare,
som icke äro delägare i extra provinsialläkarnas pensionskassa, icke kan
tillämpas på de extra provinsialläkare, som till följd av provinsialläkardistriktsregleringen
tvingas att lämna sina distrikt, utan att de därvid
fylla villkoren för erhållande av en årlig statspension å 1,500 kronor.

Uppenbarligen, säger styrelsen, måste rätt och billighet kräva, att
de extra provinsialläkare, som sålunda bliva utan all rätt till pension, i
pensionshänseende likställas med dem, som jämlikt kungörelsen den 30
december 1911 äga utsikt till årlig statspension å 1,500 kronor vid 65

5

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 139.

års ålder. Därest staten bidroge med detta belopp, anser styrelsen det
utan tvivel kunna förväntas, att vederbörande landsting skulle befinnas
villigt att lämna ett lika stort pensionsbidrag, varigenom pensionen
skulle komma att uppgå till 3,000 kronor om året.

Såvitt medicinalstyrelsen hittills kan bedöma, skulle Hagelin och
en annan extra provinsialläkare vara de enda, som med någon sannolikhet
komme att träffas av provinsialläkardistriktsregleringen på ovan
anfört sätt.

För dessa undantagsfall anser medicinalstyrelsen för sin del icke
något allmänt stadgande kunna vara erforderligt, utan hemställer pm
avlåtande till Riksdagen av proposition, att nämnda två extra provinsialläkare
måtte, därest de till följd av provinsialläkardistriktsregleringen
nödgas — definitivt — före uppnådda 65 år frånträda tjänsten såsom
extra provinsialläkare, tillerkännas pension av statsmedel, vardera å
1,500 kronor årligen.

Till denna hemställan anslöt sig statskontoret i infordrat utlåtande statskontoret
samt föreslog tillika, dels att ifrågavarande pensioner måtte föreslås utgå
från allmänna indragningsstaten, dels ock att Hagelin måtte bliva berättigad
till pension från och med månaden näst efter den, vari han till
följd av Herr ljunga extra provinsialläkardistrikts ombildning till ordinarie
nödgades före 65 års ålder avgå från sin befattning.

Regleringen av de ordinarie provinsialläkardistrikten inom Älvs- Departement»
borgs län torde föreläggas Kungl. Maj:t till fastställelse under innevarande
år eller senast under år 1914. Ehuru det således ännu ej är
bestämt, att Herrljunga nuvarande extra provinsialläkardistrikt kommer
att övergå till ordinarie, torde dock med stor sannolikhet kunna antagas,
att så sker. Enligt de grundsatser, som i regel tillämpats, lärer
emellertid förändringen ej böra träda i kraft förrän oktrojen för nuvarande
extra provinsialläkardistriktet utgår, vilket inträffar med 1914
års slut. Vid tillsättningen av ordinarie provinsialläkarbefattningen i
det nyinrättade distriktet anser sökanden Hagelin ej ens sj älv, att han har
utsikt att ifrågakomma. Då sålunda sökanden genom tillkomsten av det
nya ordinarie distriktet sannolikt går miste om den pensionsförmån, som
statsmakterna velat medgiva sådana äldre extra provinsialläkare, som ej
kunna bereda sig delägarskap i pensionskassan, synes det mig, i likhet med
medicinalstyrelsen och statskontoret, vara billigt, att motsvarande pension
beredes Hagelin. Ett sådant beslut har så mycket mera skäl för
sig, som Hagelin, såvitt jag kunnat finna av medicinalstyrelsens utred -

6

Kimgl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 139.

ning, är den ende extra provinsialläkare, beträffande vilken behov av
särskild pensionering till följd av distriktsregleringen torde komma att inträffa.
Det är nämligen ganska antagligt, att den andre av medicinalstyrelsen
omnämnde extra provinsialläkaren, som skulle vara i samma
läge som Hagelin, får behålla sitt extra provinsialläkardistrikt oförändrat.

Med anledning av vad sålunda förekommit, får jag därför tillstyrka,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen medgiva,

att extra provinsialläkaren i Herrljunga distrikt
medicine licentiaten Richard Nathanael Hägelin må
från allmänna indragningsstaten tillerkännas en årlig
pension av 1,500 kronor, att utgå från och med månaden
näst efter den, vari han till följd av Herrljunga
extra provinsialläkardistrikts ombildning till ordinarie
kan komma att före uppnådda 65 levnadsår avgå från
sin befattning.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
lämna bifall samt förordnade, att proposition
i ämnet av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,
skulle till Riksdagen avlåtas.

Ur protokollet:

Niklas A. Lindhult.