4
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 133.
Nr 133.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående
pension å allmänna indragning sstaten åt musiksergeanten
vid Hälsinge regemente C. A. Clementz; given Stockholms
slott den 27 mars 1913.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
lantförsvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå
Riksdagen medgiva,
att musiksergeanten av första klassen vid Hälsinge regemente, musikdirektören
Carl Anders Clementz må under sin återstående livstid å allmänna
indragningsstaten uppbära en årlig pension av niohundra kronor
att utgå från och med månaden näst efter den, varunder avsked från
tjänsten varder honom beviljat.
De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas Riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj: t förbliver Riksdagen med all
kung], nåd och ynnest städse välbevågen.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
David Bergström.
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 133.
5
Utdrag av protokollet över lantförsvarsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
å Stockholms slott den 21 mars 1913.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Staåff,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena greve Ehrensvård,
Statsråden Petersson,
Schotte,
Berg,
Bergström,
friherre Adelswård,
Petrén,
Stenström,
Larsson,
Sandström.
Departementschefen, statsrådet Bergström, föredrog härefter inkommen
framställning om pension åt musiksergeanten C. A. Clementz
samt anförde därvid följande:
»Carl Anders Clementz, som är född den 7 januari 1866, antogs
den 11 april 1881 till trumpetare vid Vendes artilleriregemente. Den
1 april 1890 blev han musikanförare vid Hälsinge regemente och erhöll
påföljande år musikdirektörs namn, heder och värdighet. Såsom musikanförare
vid regementet uppbar Clementz på grund av kontrakt ett
arvode av 1,700 kronor, men då han 1894 erhöll beställning såsom fältmusikant
vid regementet, varmed var förenad eu löneinkomst av 420
kronor, sänktes arvodet till 1,300 kronor. Den 6 november 1902 transporterades
Clementz till musiksergeant av första klassen vid regementet.
Oaktat lönen för denna beställning utgör 900 kronor, tick Clementz
fortfarande behålla samma arvode som dittills, 1,300 kronor, ända till
(i
Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 133.
dess detta vid slutet av år 1907 helt och hållet upphörde på grund
därav att regementets musikkassa då inlevererades till statsverket.
Sedan enskild motionär vid 1909 års Riksdag föreslagit ett extra arvode
åt Clementz och därvid upplyst, att denne trots sin beställning såsom sergeant
alltjämt fullgjorde den tjänstgöring, som ålegat honom såsom
musikdirektör och som vid militärmusikens omorganisation pålagts musikfanjunkaren,
samt att Clementz saknade utsikter att inom den närmaste
framtiden bliva befordrad till musikfanjunkare vid Hälsinge regemente,
enär innehavaren av denna befattning ej vore skyldig avgå förr än den
1 oktober 1916, anförde Riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t den 22
maj 1909, att då Clementz övergått till anställning på stat och således
högre löneförmåner än de i staten upptagna icke kunde honom tillerkännas,
kunde visserligen icke någon rättsgrund åberopas till stöd för
det ifrågasatta extra arvodet, men Riksdagen funne dock, med hänsyn
till de omständigheter, som i detta fall förelåge, billighetsskäl tala för
någon gottgörelse för förlusten av det arvode, Clementz förut åtnjutit;
och syntes denna, gottgörelse böra utgå i form av årligt lönetillägg under
den tid, som ännu återstode, intill dess Clementz kunde varda befordrad
till musikfanjunkare. Lönetillägget ansåge Riksdagen böra motsvara
dels skillnaden emellan en musiksergeants av första klassen och en
musikfanjunkares fasta lön samt dels skillnaden emellan nämnda befattningshavares
dagavlöningar. Dagavlöningarnas belopp kunde visserligen
ej exakt beräknas, enär dessa vore beroende på tjänstgöring, men borde
upptagas till det högsta möjliga belopp, vartill de kunde uppgå, sålunda
för tjänstgöring under 365 dagar. Skillnaden emellan lönebeloppen utgjorde
30Ö kronor och skillnaden emellan dagavlöningarna enligt nyss
angivna beräkning 182 kronor 50 öre; och skulle sålunda lönetillägget
böra utgöra 482 kronor 50 öre, därest icke något avdrag föranleddes
av att dagavlöning för viss tid möjligen icke komme att utgå. Sistnämnda
belopp borde vid anslags beviljande böra i jämnat tal ntföras
med 483 kronor. Då emellertid 1909 års Riksdags åtgöranden beträffande
den extra staten icke sträckte sig längre än till bestämmande av
anslagen å densamma för år 1910, hade Riksdagen med anledning av
ovan nämnda motion å extra stat för år 1910 beviljat ett anslag av
483 kronor att användas för beredande enligt ovanstående beräkning av
personligt lönetillägg åt Clementz under år 1910, så länge han bestrede
musiksergeantsbestäl]ningen vid regementet.
Sedan dess hava, på framställning av Kungl. Maj:t, 1910, 1911 och
1912 års Riksdagar beviljat enahanda lönetillägg.
Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 133.
I det vid innevarande års statsverksproposition fogade statsrådsprotokoll
över lantförsvarsärenden anmäldes däremot, att Clementz på
grund av iråkad sjukdom icke vidare kunde fullgöra musikfanjunkartjänsten,
och att det följaktligen icke å 1914 års stat erfordrades något
anslag för beredande av personligt lönetillägg åt Clementz.
Uti underdånig skrivelse den 10 december 1912 har chefen för Hälsinge
regemente anhållit om tillstånd att meddela Clementz avsked med
pension från allmänna indragningsstaten och samtidigt anmält, att
Clementz förklarat sig villig avgå från innehavd beställning såsom
musiksergeant av första klassen, under villkor att pension från allmänna
indragningsstaten till belopp motsvarande pension och fyllnadspension
tillerkändes honom.
Vederbörande regementsläkare har intygat, att Chementz lider av
skleros i hjärnans kärl, att denna sjukdom eu gång haft hjärnblödningtill
följd, att därefter en allmän förslappning i nervsystemet inträtt, att
hans sjukdom är kronisk, samt att han på grund därav är för all framtid
tjänstoduglig.
Chefen lör sjätte arméfördelningen har tillstyrkt framställningen.
Direktionen över arméns pensionskassa har upplyst, att Clementz är
berättigad att träda ur sin innehavande tjänst och, mot erläggande av expektansavgifter,
från och med den 1 februari 1916 tillträda 180 kronor
pension i nionde klassen av arméns pensionskassa. Om Clementz uppfyllt
villkoren för erhållande av fyllnadspension, skulle den hava utgått
med 720 kronor eller tillsammans med kassapensionen med ett belopp
av 900 kronor årligen.
År méförv ältning ens civila departement och sjukvårdsstyrelse hava överlämnat
ett av kronofogden i Gästriklands fögderi utfärdat intyg, att
Clementz’ ekonomiska ställning är dålig, samt hemställt om utverkande
av Riksdagens medgivande, att Clementz må från och med månaden
näst efter den, i vilken han erhåller avsked från sin beställning, å allmänna
indragningsstaten uppbära en årlig pension av niohundra kronor,
motsvarande det belopp, med vilket pension från arméns pensionskassa
jämte fyllnadspension skalle hava utgått.
Statskontoret har tillstyrkt bifall till denna framställning under framhållande
av, att Clementz enligt behörigt läkarbetyg är på grund av sjukdom
för all framtid tjänstoduglig, att tillfälle därför synes böra beredas
honom att från tjänsten avgå, och att i detta liksom i flera föregående
liknande fall pension från allmänna indragningsstaten bör utgå med
belopp, som skulle hava tillkommit vederbörande i pension* från arméns
Departements
chefen.
8 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 133.
pensionskassa och fyllnadspension, därest härför stadgade villkor varit
uppfyllda.
Med erinran att föreslagna pensionen uppgår till samma belopp
som den med Clementz’ sergeantsbeställning förenade lön å stat, får jag
tillstyrka bifall till förevarande framställning och således hemställa, det
Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgiva,
att musiksergeanten av första klassen vid Hälsinge regemente,
musikdirektören Carl Anders Clementz må under sin återstående livstid
å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension av niohundra
kronor att utgå från och med månaden näst efter den, varunder avsked
från tjänsten varder honom beviljat.»
Till denna departementschefens, av statsrådets övriga
ledamöter biträdda hemställan täcktes Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten lämna bifall; och skulle
till Riksdagen avlåtas proposition av den lydelse, bilaga
till detta protokoll utvisar.
Ex protoeollo:
o
Gunnar Åkerman.
Stockholm, K. L. Beckmans boktryckeri, 1913.