Kungt. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 113.
1
Nr 113.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående
vissa ändringar i lånestaterna för personalen vid rikets
hospital och asyler; given Stockholms slott den 21 februari
1913.
Tjuder åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet över
civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
1) att dels i fråga om kontanta avlöningsförmåner till vissa läkartjänster
vid nedan nämnda hospital och asyler godkänna följande
lönestat att träda i kraft den 1 januari 1914:
Tjänst- |
||||||
Lön. |
görings- |
Summa. |
||||
penningar. |
||||||
Kr. |
Er. |
Kr. |
||||
Stockholms hospital. |
||||||
1 hospitalsläkare........................................................ |
3.666 |
66 |
1,833 |
34 |
5,500 |
— |
1 biträdande läkare ................................................. |
3.000 |
— |
1,500 |
— |
4,500 |
— |
Uppsala hospital och asyl. |
||||||
1 hospitalsläkare................................................... ... |
3,666 |
66 |
1,833 |
34 |
5,500 |
— |
1 hospitalsläkare ;........................................................ |
3,666 |
66 |
1.833 |
34 |
5,500 |
— |
1 biträdande läkare..................................................... |
3,000 |
— |
1,500 |
— |
4,500 |
— |
1 biträdande läkare...................................................... |
3,000 |
— |
1,500 |
— |
4,500 |
— |
1 biträdande läkare...................................................... |
3,000 |
— |
1,500 |
— |
4,500 |
— |
1 biträdande läkare...................................................... |
3,000 |
— |
1,500 |
— |
4,500 |
— |
Nyköpings hospital. |
||||||
1 biträdande läkare..................................................... |
3,000 |
— |
1,500 |
— |
4,500 |
— |
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 Sami. |
79 höft. |
(Nr. 113) |
1 |
2
Kungl. Maj:Is Nåd. Proposition Nr 113.
Vadstena hospital och asyl.
1 hospitalsläkare...........................
1 biträdande läkare......................
Växjö hospital.
1 hospitalsläkare..........................
1 biträdande läkare........................
1 biträdande läkare........................
Västerviks hospital.
1 hospitalsläkare.........................
1 biträdande läkare........................
1 biträdande läkare........................
1 biträdande läkare........................
Lunds hospital och asyl.
1 hospitalsläkare...........................
1 hospitalsläkare...........................
1 biträdande läkare........................
1 biträdande läkare........................
1 biträdande läkare........................
Göteborgs hospital.
1 biträdande läkare........................
1 biträdande läkare........................
Vänersborgs hospital och asyl.
1 hospitalsläkare...........................
1 biträdande läkare........................
1 biträdande läkare................ .......
1 biträdande läkare........................
Lön. Kr. |
Tjänst- görings- penningar. Kr. |
Summa. Kr. |
|||
3,666 |
66 |
1,833 |
34 |
5,500 |
|
3,000 |
1,500 |
4,500 |
|||
3,666 |
66 |
1,833 |
34 |
5,500 |
|
3,000 |
— |
1,500 |
— |
4,500 |
— |
3,000 |
1,500 |
4,500 |
|||
3,666 |
66 |
1,833 |
34 |
5,500 |
|
3,000 |
— |
1,500 |
— |
4,500 |
— |
3,000 |
— |
1,500 |
— |
4,500 |
— |
3,000 |
1,500 |
4,500 |
|||
3,666 |
66 |
1,833 |
34 |
5,500 |
|
3,666 |
66 |
1,833 |
34 |
5,500 |
— |
3,000 |
— |
1,500 |
— |
4,500 |
— |
3,000 |
— |
1,500 |
— |
4,500 |
— |
3,000 |
1,500 |
" |
4,500 |
||
3,000 |
1,500 |
4,500 |
|||
3,000 |
“ |
1,500 |
4,500 |
“ |
|
3,666 |
66 |
1,833 |
34 |
5,500 |
|
3,000 |
— |
1,500 |
— |
4,500 |
— |
3,000 |
1,500 |
— |
4,500 |
— |
|
3,000 |
1,500 |
— |
4,500 |
— |
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 113.
3
Tjänst- |
||||||
Lön. |
görings- |
Summa. |
||||
penningar |
||||||
Kr. |
Kr. |
Kr. |
||||
Kristinehamns hospital. |
||||||
1 hospitalsläkare....................................................... |
3,666 |
66 |
1,833 |
34 |
5,500 |
|
1 biträdande läkare..................................................... |
3,000 |
— |
1,500 |
— |
4,500 |
— |
1 biträdande läkare...................................................... |
3,000 |
— |
1,500 |
— |
4,500 |
— |
1 biträdande läkare.............................................,........ |
3,000 |
— |
1,500 |
— |
4,500 |
"" |
Säters hospital. |
||||||
1 hospitalsläkare........................................ ■ • ............... |
3,666 |
66 |
1,833 |
34 |
5,500 |
— |
1 biträdande läkare...................................................... |
3,000 |
— |
1,500 |
— |
4,500 |
— |
1 biträdande läkare...................................................... |
8,000 |
— |
1,500 |
— |
4,500 |
— |
1 biträdande läkare...................................................... |
3,000 |
— |
1,500 |
4,500 |
||
Härnösands hospital. |
||||||
1 hospitalsläkare......................................................... |
3,666 |
66 |
1,833 |
34 |
5,500 |
— |
Östersands hospital. |
||||||
1 överläkare........................................................... |
5,000 |
- |
2,500 |
— |
7,500 |
— |
1 hospitalsläkare......................................................... |
3,666 |
66 |
1,833 |
34 |
5,500 |
— |
1 biträdande läkare..................................................... |
3,000 |
1,500 |
— |
4,500 |
— |
|
1 biträdande läkare......,............................................ |
3,000 |
1,500 |
4,500 |
|||
Piteå hospital och asyl. |
||||||
1 hospitalsläkare......................................................... |
3,666 |
61 |
1,833 |
34 |
5,500 |
— |
Summa |
— |
1 1- |
| |
|- |
| 210,500 |
|- |
Anm. 1. Avlöningen kan höjas: för överläkare efter 10 är med 600 kronor, därav tvä tredjedelar
anses utgöra lön och en tredjedel tjänstgöringspenningar, för hospitalsläkare efter 5 och 10 är med varje gång
B00 kronor, därav likaledes två tredjedelar anses utgöra lön och en tredjedel tjänstgöringspenningar.
Anm. 2. Är biträdande läkare förordnad för viss tid, utgår den kontanta avlöningen med allenast 4,000
kronor, därav två tredjedelar anses såsom lön och en tredjedel såsom tjänstgöringspenningar.
dels bestämma, i fråga om de läkartjänster vid rikets hospital och
asyler, som den 1 juli 1913 inneliavas av medicine kandidater, att nu
gällande lönestat skall tillämpas för dåvarande innehavarna, så länge
de ännu ej avlagt medicine licentiatexamen;
4
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 113. ■
dels medgiva de i staten upptagna tjänstemännen följande naturaförmåner
:
överläkare och hospitalsläkare boställsvåning med bränsle samt elektrisk
belysning, där sådan anordnats; samt
biträdande läkare bostad med möbler och sängkläder, bränsle, lyse
och tvätt samt kost enligt af medicinalstyrelsen särskilt fastställd utspisningsstat;
dels besluta:
att biträdande läkare, åt vilken familjebostad inom hospitals eller
asyls område upplåtits, skall afstå från eljest medgivna möbler, sängkläder,
tvätt och kost, men bekomma dels bränsle samt elektrisk belysning,
där sådan anordnats, dels ock 500 kronor för år; samt
att hospitalsläkare och biträdande läkare, som medgivas att bo utom
anstaltens område, erhålla, hospitalsläkare för mistad bostadslägenhet
med bränsle och elektrisk belysning 800 kronor för år samt biträdande
läkare för mistade naturaförmåner av bostad med möbler och sängkläder,
bränsle, lyse och tvätt samt kost 1,100 kronor för år;
dels medgiva, att arvoden till vikarie för beredande av semester för
överläkare, läkaren vid Visby hospital, hospitalsläkare och biträdande
läkare. må utgå med åtta kronor för dag jämte sådana naturaförmåner,
som tillkomma biträdande läkare, samt resekostnadsersättning enligt
gällande resereglemente;
dels ock medgiva,_ att medicine kandidat, som förordnas att under
vakans eller annan ledighet av tjänst som extra läkare biträda vid sjukvården
å rikets hospital och asyler, må tillerkännas samma förmåner
som ovan nämnd vikarie under semester.
2) att medgiva att vid Östersunds hospital må anställas en syssloman
mot dels kontant avlöning av 3,500 kronor, därav 2,300 kronor
utgöra lön och 1,200 kronor tjänstgöringspenningar, vilken avlöning
kan efter 10 år höjas med 500 kronor, därav 300 kronor anses såsom
lön och ^ 200 kronor såsom tjänstgöringspenningar, och dels rätt till
boställsvåning med bränsle och elektrisk belysning, där sådan anordnats.
3) att godkänna följande allmänna villkor och bestämmelser för åtnjutande
av de ovan under 1) och 2) stadgade avlöningsförmåner, nämligen
. tjänsteman skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet
eller jämkning i åligganden, som kan varda honom
i behörig ordning ålagd, samt hospitalsläkaren vid Hernösands hospital
därjämte förflyttning till motsvarande befattning vid annan anstalt
för sinnessjuka;
att med befattning av ifrågavarande slag icke må förenas annan
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 113.
5
tjänst å rikets, Riksdagens eller konmuns stat oclr med sysslomansbefattning
icke heller anställning såsom sekreterare hos vederbörande
hospitalsdirektion;
att med i förevarande lönestat upptagen befattning ej heller må
förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för
verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försett eller blivit
såsom aktiebolag registrerat, eller befattning såsom tjänsteman i sådant
verk eller bolag eller annan tjänstebefattning av vad slag som helst,
såframt ej, vad angår överläkare, Kungl. Maj:t och, vad angår hospitalsläkare,
biträdande läkare och syssloman, medicinalstyrelsen, uppå
därom gjord framställning och efter prövning att ifrågavarande uppdrag
eller tjänstebefattning ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen
vid anstalten, finner uppdraget eller befattningen kunna få
tillsvidare mottagas och bibehållas;
att överläkare icke må utom hospital och asyl utöva enskild
praktik mot betalning, utom vad rör nerv- eller sinnessjukdomar;
att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattnings
innehavare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men för
den tid, han eljest varit från tjänstgöring befriad, skola utgå till den,
som uppehållit befattningen;
att den, som av sjukdom hindras att sin befattning förrätta, äger
uppbära hela lönen, men att den, som undfår ledighet för svag hälsas
vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos Riksdagen, dess utskott
eller revisorer eller andra särskilda uppdrag eller i behörig ordning
avstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad att
sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten, utöver sina tjänstgöringspenningar,
avstå så mycket av lönen, som för befattningens uppehållande
erfordras eller eljest prövas skäligt;
att avlöning ej må utgå till tjänsteman för tid, varunder han avhållit
sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning erhållit
tjänstledighet eller kunnat styrka giltigt förfall;
att, därest tjänsteman varder avstängd från tjänstgöring eller i
häkte tagen, den del av hans avlöning, som icke av medicinalstyrelsen
prövas böra användas till befattningens uppehållande, skall under tiden
innehållas, såvida ej styrelsen finner skäligt låta honom uppbära något
där af;
att, därest emellertid tjänsteman i följd av kroppsskada, ådragen
under tjänstutövning, blivit tillsvidare oförmögen till tjänstgöring, avlöningen
å stat må, såsom undantag från vad ovan är stadgat, kunna,
efter medicinalstyrelsens beprövande, till honom utgå oavkortad under
6
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 113.
högst sex månader; ankommande på prövning av Kungl. Maj:t, till
huru stor del avlöning kan böra till den skadade utgå efter omförmälda
tid av sex månader;
att den förhöjning av avlöning, som medgivits ifrågavarande tjänstemän
efter innehavande under bär ovan angivna antal år av vederbörande
befattning, må utgå under villkor, att innehavaren under mer än
fyra femtedelar av denna tjänstetid med gott vitsord bestritt sin egen
eller, på grund av förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort annat
offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom till last den tid,
han åtnjutit semester, allt under iakttagande att den högre avlöningen
ej får tillträdas förrän vid början av kalenderåret näst efter det, varunder
den stadgade tjänståldern blivit uppnådd; börande löntagare därvid
tillgodoräknas den tid, som före den nya avlöningsstatens trädande
i kraft förflutit från hans tillträde till befattningen;
att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande
av löneförhöjning, redan uppnått den levnads- och tjänstålder, som berättigar
honom till pension, icke må samma förhöjning tillträda;
att vid sjukdomsförfall eller när det erfordras för beredande av
semester, läkare av lägre grad skall vara skyldig att, om han förordnas
till högre befattning vid anstalten, densamma, mot åtnjutande i förstnämnda
fall av de för befattningen anslagna tjänstgöringspenningar i
stället för egna tjänstgöringspenningar, men i senare fallet utan särskild
ersättning, bestrida, dock ej längre än tre månader under ett och samma
kalenderår;
att tjänstemännen äga årligen, när sådant utan hinder för göromålens
behöriga gång kan ske, åtnjuta semester, överläkare och hospitalsläkare
under eu och en halv månad samt biträdande läkare och
syssloman under en månad;
att syssloman är pliktig att å tid av året, som av direktionen bestämmes,
begagna sig av semester;
att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledidande
eller dödsfall själva lönen utgår till månadens slut;
att i fråga om skyldighet att från tjänsten avgå ävensom i fråga om
rätt till pension skall gälla vad i särskild lag angående civila tjänstinnehavares
rätt till pension är vid tiden för den nya lönestatens ikraftträdande
eller, så vitt angår innehavare av befattning, som därefter tillträdes,
vid tillträdet till befattningen stadgat;
att envar, som med eller efter den nya lönestatens ikraftträdande
tillträder befattning av nu ifrågavarande slag, skall vara pliktig att underkasta
sig nyssberörda villkor och bestämmelser; samt
7
‘Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 113.
att de förutvarande innehavare av sådana befattningar, vilka icke
före den 1 december 1913 anmäla, att de vilja underkasta sig den nya
avlöningsstaten samt nämnda villkor och bestämmelser, och som icke
lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna vid dem dittills
tillkommande avlöningsförmåner ävensom, i den mån ej annat föranledes
av bestämmelserna i förenämnda lag, vid den rätt till pension, som dittills
tillkommit dem;
4) att medgiva, att det belopp av högst 40,600 kronor, som av
Riksdagen beviljats till arvoden åt tjänstemän, vilka icke äro i hospitalens
och asylernas lönestater upptagna, höjes med 9,700 kronor till
högst 50,300 kronor, på det att arvoden må kunna utgå med följande
belopp:
till predikanten
Visby hospital.
kronor 400: —
Västerviks hospital.
till predikanten ........................................................
» sekreteraren.......................................................
» två bokhållare, vardera 1,000 kronor.......
kronor 1,400: —-» 1,200: —
» 2,000: —
Säters hospital.
till predikanten ......................................................................... kronor 1,800: —
» sekreteraren.......................................................................... » 1,200: —
» två bokhållare, vardera 1,000 kronor ................... » 2,000: —
med rätt för bokhållarna till bostad med möbler och sängkläder, lyse,
bränsle, tvätt och kost enligt av medicinalstyrelsen särskilt fastställd
utspisningsstat samt till en arvode sförhöjning å 300 kronor efter fem
års väl vitsordad tjänstgöring;
5) att medgiva, att amanuenser och innehavare av förutvarande
bokhållarbefattningar vid rikets hospital och asyler må, förutom övriga
naturaförmåner enligt gällande bestämmelser, åtnjuta kost enligt av
medicinalstyrelsen särskilt fastställd utspisningsstat; samt
8
Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 113.
6) att medgiva, att vad som erfordras för beredande av nu ifrågavarande
avlöningsförmåner skall utgå av förslagsanslaget till hospitals
underhåll, utom vad angår ålderstilläggr till överläkare och hospitalsläkare
ävensom till sysslomannen vid Östersunds hospital, vilka skola
påföras sjätte huvudtitelns förslagsanslag till ålderstillägg.
De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas Riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kung!, nåd och ynnest städse välbevågen.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,
enligt dess nådiga beslut.
GUSTAF ADOLF.
Axel Schotte.
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 113.
9
Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 21
februari 1913.
Närvarande:
Hans excellens lierr statsministern Staaff,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena greve Ehrensvård,
Statsråden Petersson,
SCHOTTE,
Berg,
Bergström,
friherre Adelswård,
Petrén,
Stenström,
Larsson,
Sandström.
Departementschefen, statsrådet Schotte anförde:
Lönestater för rikets hospital och asyler fastställdes, med undantag
beträffande asylen i Malmö, på Kungl. Maj:ts framställning av
1907 års Riksdag, varefter vissa ändringar skedde år 1910. Läkarpersonalens
nuvarande organisation och lönestater inhämtas av följande
tablåer.
Bihang till .Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 79 höft. (Nr 113.) 2
Ändring i
läkarpersonalens
vid
rikets hospital
och
asyler avigningsstater.
10
Kungl. Maj.ts Nåd■ Proposition Nr 113.
Organisation.
Patient- antal. |
Överläka- re. |
Hospitals- och asylläkare. |
Biträ- dande läkare. |
Under- läkare. |
Ama- nuens. |
|
Uppsala hospital och asyl ............... |
1,264 |
i |
2 |
2 |
2 |
— |
Lunds » » » ............... |
1,222 |
i |
2 |
1 |
2 |
i |
Vänersborgs » » » ............... |
1,080 |
j |
||||
Kristinehamns hospital..................... |
768 |
! i |
1 |
1 |
2 |
|
Säters » ..................... |
800 |
1 |
||||
Västerviks » ..................... |
800 |
J |
||||
Stockholms » ..................... |
250 |
i |
1 |
1 |
— |
i |
Vadstena hospital och asyl............... |
800 |
i |
1 |
1 |
— |
— |
Växjö hospital och kriminalavdelning.. |
390 |
i |
1 |
1 |
i |
— |
Piteå hospital och asyl .................. |
370 |
i |
1 |
— |
— |
— |
Göteborgs hospital ........................ |
367 |
i |
— |
2 |
— |
— |
Härnösands » ....................... |
269 |
l x |
||||
Nyköpings » ........................ |
186 |
Läkare: |
||||
Visby » ....................... |
62 |
1 |
— |
— |
— |
— |
Summa |
— |
14 |
12 |
14 |
13 |
2 |
Avlöning.
Överläkare: i Uppsala ....................................
Lund .............................................
Vänersborg ...............................
Kristinehamn.............................
Säter............................................
Västervik ....................................
Vadstena ................................
Växjö............................................
Piteå .............................................
| 7,500 kronor
J
Göteborg .......................................
Hernösand.......................................
Nyköping .......................................
Stockholm.......................................
Läkare: i Visby..............................................
Ålderstillägg å 600 kronor efter 10 år.
7,000 kronor
6,000
4,000
4,500
Dessutom boställsvåning med bränsle och elektrisk belysning, där
sådan anordnats, dock att läkaren vid Visby hospital icke äger rätt till
några naturaförmåner.
11
Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 113.
Hospitals- och asylläkare: ........................................................
Ålderstillägg å 500 kronor efter 5 år.
Naturaförmåner i likhet med överläkare.
Biträdande läkare, medicine licentiat ................................
» kandidat ..................................
Möblerad bostad, bränsle, lyse och tvätt; kost. Biträdande
läkare kan tilldelas familjebostad.
Hospitals- och biträdande läkare, som medgivas bo utom
anstalten och äro medicine licentiater, erhålla i stället
för naturaförmåner ............................................................
Underläkare, medicine licentiat................................................
>> kandidat...................................................
Möblerad bostad, bränsle, lyse och tvätt; kost.
Amanuenser: (ej upptagna i lönestaterna) .........................
Naturaförmåner såsom underläkare.
5.000 kronor
3.500
2,500
800
3,000
2,500
2,000
Medicinalstyrelsen har i skrivelse den 30 september 1912 gjort Allmän mouframställning
om vissa ändringar i dessa stater, varjämte styrelsen överlämnat
en framställning i liknande syfte från psykiatriska föreningen.
Innan jag ingår på detaljerna av det föreliggande förslaget, skall jag
redogöra för de allmänna skäl, som synas tala för löneförbätti ingar
för hospitalens och asylernas läkarpersonal.
Psykiatriska föreningen anför härom i den till medicinalstyrelsen
ingivna skriften:
»Den brist på sökande till lediga tjänster på den psykiatriska läkar- Psykiatriska
banan, som alltmera gör sig gällande, finner till en viss grad sin förklaring
däruti, att Sveriges sinnessjuk vård för närvarande befinner sig i
ett skede av snabb utveckling, varigenom ständigt nya läkartjänster
inrättas; behovet av nya läkare är under denna utvecklingsperiod större,
än vad det kan väntas bli, sedan landets sinnessjukanstalter med avseende
å platsantalet kommit att motsvara behovet av dylika. Då det
emellertid synes psykiatriska föreningen otvivelaktigt, att tilloppet till
hospitalsläkarbanan även för normala förhållanden är otillräckligt, och
då det vidare kan väntas, att hospitalsväsendets utveckling kommer att
fortgå under en längre tid, anser psykiatriska föreningen särskilda åtgärder
ovillkorligen vara av behovet påkallade för att gorå läkartjänsterna
vid sinnessjukanstalterna mera begärliga i de unga läkarnas ögon.
Psykiatriska föreningen vill emellertid betona, att dessa åtgärder ingalunda
få betraktas såsom tillfälliga anordningar, vilka kunna tillåta
12
Medicinal
styrelsen.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 113.
reduktioner, när sinnessjukvårdens utveckling kommer att försiggå i en
långsammare takt än nu. Vid framställandet av sina förslag har psykiatriska
föreningen tagit hänsyn till vad som nödvändigtvis måste krävas av
sinnessjukvården, även när den beträffande antalet tillgängliga sjukplatser
kommer att befinna sig i nivå med landets behov.
Det synes rätt naturligt, att sinnessjukläkarens yrke för de flesta
icke kan erbjuda samma lockelse som exempelvis kirurgens eller pediatrikerna,
då sysselsättningens art utan tvivel kräver eu alldeles speciell
riktning av håg och intressen, som icke är så alldeles vanlig.»
För att vinna en livligare tillströmning till banan har föreningen
föreslagit dels vissa löneförbättringar och dels vissa andra, nedan (s. 15)
antydda åtgärder, om vilka senare medicinalstyrelsen ännu icke yttrat sig.
Medicinalstyrelsen anför i sin förevarande skrivelse, att läkarförhållandena
vid hospitalen under senaste tiden varit synnerligen svåra
att på ett tillfredsställande sätt ordna. Fn rationell sjukvård vid dessa
sjukhus kräver med nödvändighet, att alla läkartjänsterna äro besatta,
och styrelsen är förvissad om, att någon ändring till det bättre icke
kan åstadkommas utan förhöjda kontanta förmåner till läkarna.
Rekryteringssvårigheterna göra sig naturligtvis mest gällande rörande
de lägst avlönade tjänsterna, således huvudsakligen underläkartjänsterna.
Vid rikets hospital och asyler finnas för närvarande 13
underläkartjänster, vilkas kontanta avlöning enligt den år 1907 fastställda
staten utgöres av 2,500 kronor, om innehavaren är medicine kandidat,
och 3,000 kronor, om han är medicine licentiat, vartill komma naturaförmåner.
Av dessa underläkartjänster hava 2 vid Västerviks hospital
och 1 vid Säters hospital stått obesatta allt sedan hospitalens ibruktagande
i början av år 1912. Icke ens sedan medicinalstyrelsen genom
nådigt brev den 29 juni 1912 erhållit bemyndigande att för tiden till
den 1 juli 1913 i stället för underläkare vid de båda hospitalen anställa
extra läkare med 12 kronors dagarvode, har det hittills varit möjligt
att hålla antalet läkare vid dessa hospital fulltaligt; vid Västerviks
hospital har sålunda endast en extra läkare kunnat anskaffas att börja
sin verksamhet först den 15 oktober 1912.
Vid Kristinehamns hospital har en underläkartjänst stått ledig alltsedan
mars månad år 1912. De öfriga underläkartjänsterna, fördelade
å rikets olika anstalter för sinnessjuka, äro med ett och annat
undantag besatta med endast medicine kandidater. Åven om styrelsen
kan vitsorda, att medicine kandidater i regel fullgöra sina åligganden
till belåtenhet och under den nuvarande bristen på aspiranter till hospi
-
13
Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 113.
talsläkarbanan gjort hospitalsväsendet stor tjänst, är det å andra sidan
helt naturligt, att det icke kan för sinnessjukvården i längden vara gagneligt,
att den till så stor del handhaves av icke examinerade läkare, helst
det under årens lopp visat sig, att det huvudsakligast varit sådana
medicine kandidater, som blivit fördröjda i sina studier, ja, aldrig avsluta
dem, som ställt sitt arbete till hospitalens disposition.
Svårigheterna att rekrytera läkartjänsterna vid hospitalen torde dock,
säger styrelsen, enligt den erfarenhet, som numera föreligger, icke kunna
undanröjas genom förbättring av endast de lägst avlönade läkarnas förmåner.
Sådana tjänster, som i ett stort antal fall kunna betraktas som
slutliga tjänster inom hospitalsväsendet, måste förses med därefter avpassade
löner. Det torde således bliva nödvändigt icke blott att så höja
de lägre tjänsternas förmåner att de locka aspiranter in på banan, utan
även att så avpassa vissa högre tjänsters löner, att tjänstinnehavarna
kunna komma till en avlöning, som kan anses såsom tillfredsställande
slutlön för en läkare, även om han på grund av fåtalet överläkartjänster
icke har utsikt att erhålla sådan befattning.
Åven åtskilliga hospitalsdirektioner, vilkas yttranden infordrats i
anledning av medicinalstyrelsens förslag, hava understrukit behovet av
förbättring i läkarförhållandena vid hospitalen. Så yttrar t. ex. direktionen
för Lunds hospital och asyl, att läkarförhållandena vid anstalten
under senaste tiden varit svåra att ordna. Det har med de nu utgående
avlöningsförmånerna ej varit möjligt att hålla en del läkarplatser
besatta, vilket i sin ordning vållat svårigheter i flera hänseenden på en
del anstalter. En rationell sjukvård vid sinnessjukanstalterna kräver
emellertid, att alla läkarplatser äro besatta, och någon ändring till det
bättre kan ej åstadkommas utan förhöjda kontanta löneförmåner.
Direktionen för Växjö hospital framhåller först och främst vikten
av ett urval inom läkarpersonalen vid sinnessjukanstalterna. Lönerna
böra därför vara så avpassade, att dugliga läkare med håg och fallenhet
för psykiatrikerns kall icke stötas bort, då de se sig om efter ett
verksamhetsfält, som kan möjliggöra för dem att slutamortera eventuella
studieskulder och sedan lämna dem bärgning för sig och sin familj.
För att hospitalsbanan skall verka tilldragande för dugliga läkare fordras
icke blott att avlöningen på de högsta posterna är så tilltagen, att väl
kvalificerade läkare, som kommit in på banan, finna med sin ekonomi
förenligt att stanna kvar, utan ock att begynnelselönerna på de lägre
platserna sättas så höga, att de verka lockande även för läkare med
goda utsikter inom den allmänna sjukvården.
Hospital sdirektionerna.
14
Departements
chefen.
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr Hd.
Direktionen för Kristinehamns hospital anför, att den under senare
år alltmer och mer framträdande svårigheten att hålla de underordnade
läkartjänsterna vid hospitalet besatta bragt anstaltsvården för sinnessjuka
i ett verkligt nödläge. Flera av tjänsterna stå vakanta och av
de läkare, som bekläda de återstående, lider ungefär tredjedelen av sjuklighet
i ett eller annat hänseende.
Direktionen för Härnösands hospital meddelar, att biträdande läkarbefattningen
därstädes tre gånger annonserats ledig, utan att någon
sökande anmält sig, och har i övrigt starkt framhållit behovet av en
snar löneförbättring för läkarna vid hospitalen, så att yngre dugliga
krafter lockas in på banan.
Direktionen för Västerviks hospital anför, bland annat, följande.
Det förefaller, som om de unga läkarna skulle finna det med sin fördel
mera förenligt att välja andra mera lukrativa banor än hospitalsläkarens.
Man kan ock spåra eu stegrad tendens inom läkarkåren att hellre
välja den enskilda praktikerns och specialistens väg än tjänstläkarens
överhuvud, där denna ej samtidigt bär mot utsikterna till en lönande
praktik. En övermåttan stor ökning av läkarkåren skulle nog ännu en
gång driva ett tillräckligt antal in på hospitalsläkarbanan, men sinnessjukvården
är föga betjänt av det överskott av läkarkrafter, som av
nödtvång ägna sig åt hospitalsläkarens kall, och bör ej häller ställa sig
avvaktande till dess en sådan ökning av läkarkrafterna inträder. För
närvarande är det ett faktum, att hospitalsläkarkåren har svårt att finna
rekryter. Om ett urval kan det nu för tiden ej alls vara tal, och fara
är att sinnessjukvården skall råka i svårt lägervall, om ej ingripande
och vittgående åtgärder vidtagas för att göra läkarbefattningarna å
hospitalen mera eftersträvansvärda.
Dessa uttalanden giva tydligt nog vid handen, att det för närvarande
möter betydande svårigheter att besörja rekryteringen inom
hospitalsläkarkåren, och denna uppfattning har jag för min del fått
ytterligare bestyrkt av åtskilliga ärenden, som kommit under min behandling.
Såsom exempel på hurudan ställningen är må nämnas, att
vid ingången av år 1913 9 av de 13 underläkartjänsterna voro vakanta,
samt att vid Vänersborgs stora hospital och asyl med enligt staten
5 läkare allenast funnos 2 läkare. I själva verket kan det knappast vara
försvarligt att låta förhållandena utveckla sig vidare i denna riktning,
samtidigt som staten lägger ner millioner årligen på hospitalsbyggnader
och sinnessjukvårdens löpande kostnader. Icke minst angeläget är det,
att läkarkåren vid hospitalen blir väl rekryterad under eu period, då
alltjämt nya anstalter anläggas.
15
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 113.
Den brist på hospitalsläkare, som för närvarande gör sig så kännbart
gällande, beror otvivelaktigt till ej ringa del därpå, att tillströmningen
till läkarbanan överhuvud taget under flera år varit mindre
riklig. Här är således ett förhållande, som kan tänkas av sig självt
komma att upphöra. Då däremot en tendens bland de yngre läkarna
påtagligen gör sig gällande att föredraga andra grenar av läkarverksamheten
framför hospitalsläkarbanan, måste man tydligen söka ett
botemedel häremot, om rekryteringen av sinnessjukanstalternas läkare
skall kunna ske på tillfredsställande sätt. Psykiatriska föreningen har
framställt åtskilliga förslag i avseende å utbildningen, verksamhetens
större självständighet m. m., vilka i sinom tid torde i annat sammanhang
bliva föremål för Kungl. Maj:ts prövning, men såväl nämnda förening
som medicinalstyrelsen och övriga vederbörande hava starkt framhållit,
att de ekonomiska förmånerna för närvarande ingalunda äro sådana,
att de locka till inträde på hospitalsläkarbanan. I detta avseende
torde det således vara nödvändigt att få en förbättring till stånd.
Ett förslag av denna innebörd torde emellertid för närvarande böra
inskränkas till de punkter, där eu snar förändring alldeles påtagligt är av
behovet påkallad. Eu mera genomgripande lönereglering anser jag mig
således icke nu böra förorda, lika litet som åtgärder, vilka, om än i och för
sig mindre betydande, dock innebära principiella avvikelser från de fastställda
lönegrunderna, t. ex. beträffande fördelning av lön och tjänstgöringspenningar,
ortstillägg m. m. Ej heller har jag för avsikt att
nu ingå på ett av psykiatriska föreningen framlagt och även av medicinalstyrelsen
i viss del förordat förslag att utvidga läkarantalet vid de
större anstalterna.
När de sakkunniga, som inom departementet äro sysselsatta med behandling
av den lägre hospitalspersonalens ställning och löneförhållanden,
avgivit sitt betänkande, torde den lämpligaste tidpunkten vara inne att
slutgiltigt och i ett sammanhang upptaga frågan om lönereglering för
rikets hospital i dess helhet. Tilläventyrs kan det härvid befinnas
lämpligt att, åtminstone i vissa avseenden, hänskjuta frågan till löneregleringskommittén.
Sedan jag således angivit min principiella ståndpunkt till den föreliggande
frågan, ber jag få redogöra för de förslag i speciella avseenden,
som framställts.
Överläkarna.
Beträffande överläkarna erinrar medicinalstyrelsen, att dessa tjänstemän
samt läkaren vid Visby hospital enligt kungl. brevet den 4 juli 1910
tillerkänts ett ålderstillägg å 600 kronor efter 10 år. Det har emellertid fram
-
Medicinal
styrelsen.
.16
Psykiatriska
föreningen
och hospitalsdirektionerna.
Kung!. Maj .is Nåd. Proposition Nr 113.
hållits, att denna tid av 10 år är för lång, emedan befordran till överläkartjänst
sker först vid mera framskriden ålder och överläkarna alltså
endast några få år före avgången från tjänsten komma i åtnjutande
av ålderstillägget. Utsikterna till befordran till de relativt fåtaliga
överläkartjänsterna komma alltid att bliva dåliga, vilka åtgärder som
än vidtagas för de övriga tjänstläkarnas vid hospitalen rekrytering,
och det är ingen anledning antaga, att tillträdet till dessa tjänster skall
1 framtiden ske tidigare än nu — tvärtom kommer förhållandet mellan
överläkare och underordnade läkare med tillkomsten av varje ny anstalt
att med hänsyn till befordringsmöjligheterna bliva allt sämre.
De överläkare, som under de sist förflutna 10 åren utnämnts till sina
tjänster, hava vid utnämningstiden uppnått eu ålder av respektive 38,
41, 42, 43, 45, 46 och 49 år. Deras ålder vid erhållande av ålderstillägget
blir således helt ansenlig. Vid jämförelse med eu annan grupp
tjänstemän vid hospitalen — sysslomännen, vilka likaledes tillerkänts
ett ålders tillägg efter 10 års tjänst — blir skillnaden i ålder, vid vilken
detta ålderstillägg tillkommer tjänstinnehavarna, särdeles påfallande.
Sysslomännen komma till sina befattningar vid mycket tidigare ålder
än överläkarna. Den nuvarande uppsättningen syssloman vid statens
hospital och asyler hade vid utnämningen uppnått följande åldrar:
2 26 år, 1 28 år, 5 29 år, 6 respektive 33, 34, 35, 36, 37 och 39 år.
De erhålla alltså ålderstillägg vid yngre år och få åtnjuta det under
vida längre tid än överläkarna.
Eu nedsättning av antalet tjänstår, som berättiga till ålderstillägg,
från 10 till 5 för överläkarna och läkaren vid Visby hospital synes
därför styrelsen hava så giltiga skäl för sig, att styrelsen ansett sig
böra därom göra underdånig framställning.
Psykiatriska föreningen har icke framställt några önskemål i detta
avseende. De flesta hospitalsdirektionerna hava ej heller särskilt yttrat
sig i ämnet. Av direktionen för Nyköpings hospital, som förordar medicinalstyrelsens
iörslag, auföres dock, att avlöningen till överläkaren
vid Nyköpings hospital i sammanhang med den ifrågasatta höjningen
av hospitalsläkarnas avlöning bör ökas till 6,500 kronor. Direktionen
för Visby hospital begär, att avlöningen till härvarande läkare skall
höjas till överensstämmelse med den föreslagna lönen för hospitalsläkarna.
Från ett par andra direktioner uttalas tvekan om nuvarande
begynnelselönen för överläkarna är tillräcklig, och från ett håll omnämnes
såsom önskvärt, att ett anslag exempelvis å 200 till 500 kronor
tillerkännes överläkarna för skrivhjälp.
17
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 113.
Med den uppfattning jag ovan uttalat, att för närvarande inga Departementsandra
åtgärder böra vidtagas än sådana, som äro oundgängligen nödvändiga
och som icke föregripa eu blivande fullständig lönereglering, är
givet, att jag är mindre benägen för den av medicinalstyrelsen föreslagna
ändringen beträffande överläkarnas ålderstillägg, helst då detta infördes
i lönestaten så sent som år 1910. Då psykiatriska föreningen ej för sin
del framfört yrkande härom, torde ett visst fog finnas för det antagandet,
att läkarna i allmänhet icke anse denna ändring tillhöra de viktigaste.
Av de nuvarande överläkarna åtnjuta också åtskilliga redan
ålderstillägg, och ur rekryteringssynpunkt lärer frågan knappast hava
så stor betydelse, att icke med dess prövning kan anstå till den granskning
av lönestaten i dess helhet, som jag förutsätter inom eu tämligen
nära framtid kommer till stånd. Jag har således icke funnit mig böra
tillstyrka medicinalstyrelsens förslag i denna del, liksom jag ej heller
anser mig böra för närvarande ifrågasätta någon ändring i avlöningen
till överläkaren vid Nyköpings och läkaren vid Visby hospital.
Hospitals- och asylläkare.
Medicinalstyrelsen erinrar till en början, att dessa läkare åtnjuta
en årlig lön av 5,000 kronor jämte boställsvåning med bränsle och
elektrisk belysning samt ett ålderstillägg å 500 kronor efter 5 år.
Det är dessa tjänster, vilkas avlöningsförmåner synas styrelsen
böra så förbättras, att tjänsterna kunna bereda innehavarna eu skälig
utkomst, även sedan utgiften för familjen blivit större. Avlöningen
bör med andra ord med åren stiga, så att den kan tillfredsställa en
läkares anspråk på slutlig avlöning.
Psykiatriska föreningen har angående dessa tjänsters avlöning Psykiatriska
föreslagit, att den nuvarande grundlönen (5,000 kronor) skall höjas till forenin§e
6,000 kronor och att till lönen skola komma två ålderstillägg på 500
kronor efter 5 och 10 år, varjämte åt dessa läkare borde anvisas en
så rymlig och bekväm bostad, ätt den kunde anses lämplig för en gift
läkare, som kvarstannar på platsen till pensionsåldern, vilket enligt
föreningens mening innebär, att den skulle innehålla sex rum, jungfrukammare
och kök och helst vara fristående.
För egen del finner medicinalstyrelsen den nuvarande begynnelse- vedi^nailönen,
5,000 kronor, böra bibehållas, men anser det angeläget, att den 8ty,e sen''
med åren ökas, och har fördenskull hemställt om tre ålderstillägg, vartdera
å 500 kronor, etter respektive 5, 10 och 15 år, så att slutavlö
Bihang
till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 79 höft. (Nr 113.) 3
18
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 113.
ningen blir 6,500 kronor jämte naturaförmåner. Vad angår psykiatriska
föreningens fordran på en boställsvåning av 6 rum; jungfrukammare
och kök, anser styrelsen denna icke i detta sammanhang böra
föranleda någon särskild åtgärd. Dels är anspråket, enligt styrelsens
uppfattning, måhända något högt, dels måste dess tillmötesgående göras
beroende av befintliga bostäders beskaffenhet och de anslag, som framdeles
kunna komma att för dylikt ändamål anvisas.
För att hospitalsläkare skola till största utsträckning ägna sin tid
åt sin tjänsts utövning, har styrelsen ansett ändamålsenligt, att sådant
förbud för enskild praktik, som fastställts för överläkarna, föreskrives
även för dessa läkare, det vill säga att de ej utom hospital eller asyl
få utöva enskild praktik mot betalning, utom vad som rörer nerv- eller
sinnessjukdomar. Men även utan sådan inskränkning kan det antagas,
att, hädanefter som hittills, deras inkomster av enskild praktik
bliva ytterst ringa, vadan deras årsinkomst icke kan beräknas i avsevärd
mån över.stiga lönen, vilken för den skull vid jämförelse med de
inkomster, såväl andra tjänsteläkare som enskilt praktiserande läkare
kunna uppnå, måste anses icke bliva mer än skälig.
De föreslagna ålderstilläggen anser styrelsen böra fördelas i lön
och tjänstgöringspenningar på samma sätt, som gäller det nu utgående
ålderstillägget, eller så att "L äro att anse som lön och Va som tjänstgöringspenningar.
Med denna fördelning i lön och tjänstgöringspenningar
skulle det högsta pensionsbeloppet uppgå till 4,340 kronor, ett
pensionsbelopp, som, i betraktande av att dessa tjänstinnehavare icke
i någon väsentlig män lära kunna förvärva något utöver lönen, icke
kan anses vara mer än måttligt.
Angående dessa tjänsters titel har psykiatriska föreningen föreslagit,
att den skall förändras till biträdande överläkare, då den nuvarande
benämningen hospitalsläkare i dagligt tal torde användas om samtliga
vid hospitalsväsendet anställda läkare. Detta förslag anser medicinalstyrelsen
ej lyckligt bland annat därför, att konfusion lätt skulle kunna
uppstå mellan benämningarna »biträdande överläkare» och »biträdande
läkare». Titeln »hospitalsläkare» för viss tjänstegrad har för övrigt
slagit väl ut och har hittills icke åstadkommit någon olägenhet. Den
bör därför bibehållas. Däremot finnes numera intet skäl att behålla
titeln »asylläkare», utan böra alla asylläkartjänster hädanefter benämnas
hospitalsläkartjänster.
Titeln asylläkare infördes först med tillkomsten av Lunds asyl i
början av 1890-talet; med Uppsala asyl tillkom ytterligare en sådan
tjänst. Dessa båda asyler utgjorde till en början mera självständiga
anstalter, vilka voro ställda som annex till moderanstalterna Lunds,
19
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 113.
respektive Uppsala, hospital. Men sedan Kungl. Maj:t genom nådigt
brev den 23 december 1910 medgivit fri förflyttning av patienter
mellan hospitalet och asylen vid såväl Uppsala som Lnnds sinnessjukanstalter,
äro dessa att betrakta som enhetliga anstalter, och asylläkaren
har i allt väsentligt samma ställning till överläkaren och sjukvården
som en hospitalsläkare. En tredje asylläkartjänst finnes vid Växjö
hospitals kriminalavdelning; ej heller där kan en förändring av titeln
till hospitalsläkare vara annat än fördelaktig.
Beträffande den kontanta avlöningen uttalar överläkaren vid Stock- d
kohus hospital, att han av erfarenhet tror sig veta, att den av medicinalstyrelsen
föreslagna begynnelselönen å 5,000 kronor är för knapp för
att locka en ung läkare in på banan. Särskilt med hänsyn till de
dryga pensionsavgifterna anser han, att begynnelselönen ej bör sättas
lägre än 6,000 kronor och slutavlöningen uppgå till 7,000 kronor, hälst
som hospitalsläkarplats blir slutstadiet för många läkare, som genom
omständigheterna ej få tillfälle till vidare befordran, eller som, genom
brist på fallenhet för den i administrativt avseende mera krävande överläkarposten,
föredraga att stanna på förstnämnda post.
Direktionen för TJppsala hospital och asyl framhåller, efter eu jämförelse
med vissa andra tjänstemäns avlöning, att läkarnas utbildning är
särskilt dyr, att de först vid en sen ålder börja att uppbära avlöning
över huvud taget, att de här ifrågavarande läkarna hava så gott som
intet tillfälle till extra förtjänst, samt att tjänsten är särdeles fordrande
och icke utan sina risker för liv och lem. Vid bestämmandet av avlöningens
belopp anser direktionen det viktigaste vara, att de läkare, som
efter uppnående av hospitalsläkarbefattning måste stanna pa denna plats
under sin återstående tjänstetid, kunna uppnå en sådan avlöning, att det
icke för de bättre inom läkarkåren blir en uppoffring att ägna sig åt sinnessjukvården.
För sin del föreslår direktionen, att begynnelseavlöningen
fastställes till 5,500 kronor med tre ålderstillägg på 500 kronor.
Direktionen för Växjö hospital framhåller såsom skäl för löneförbättring
de betydande pensionsavdragen samt den försämrade proportionen
mellan överläkare och hospitalsläkare och anser, att begynnelselönen
bör sättas till 5,500 kronor med två ålderstillägg på 500 kronor
efter respektive 5 och 10 år.
Direktionen för Lunds hospital och asyl uttalar samma åsikt angående
avlöningens belopp.
Direktionen för Vänersborgs hospital och asyl framhåller, att den
nuvarande otillfredsställande slutavlöningen för hospitalsläkartjänsterna
är en av de viktigaste huvudorsakerna till läkarbristen vid hospitalen.
20
Departements
chefen.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 113.
Just på den grund anser direktionen, att den av medicinalstyrelsen
föreslagna slutavlöningen är för lågt tilltagen, och. tillstyrker psykiatriska
föreningens förslag.
Direktionen för Kristinehamns hospital anser visserligen den av medicinalstyrelsen
föreslagna löneförbättringen avsevärd, men då hospitalsläkarna,
vilka bland annat torde få handleda och instruera de yngre
läkarna på banan, böra vara möjligast väl kvalificerade, har direktionen
funnit en ännu effektivare förbättring av deras lönevillkor önskvärd och
för sin del förordat psykiatriska föreningens förslag.
Direktionen för Säters hospital har förordat en begynnelselön å
5,000 kronor med tre ålderstillägg å 500 kronor efter respektive 5, 10
och 15 år.
Direktionen för Västerviks hospital anser hospitalsläkarnas begynnelseavlöning
med hänsyn till den för biträdande läkarna föreslagna
slutlönen böra sättas till 5,500 kronor med två ålderstillägg å 500 kronor
efter respektive 5 och 10 år. Slutligen hava direktionerna för Härnösands
hospital samt Piteå hospital och asyl ansett hospitalsläkarnas avlöning
böra så bestämmas, att de uppnå en slutavlöning av 7,000 kronor.
Beträffande rätten för hospitalsläkare till enskild praktik utom anstalten
anföres från flera direktioner, att den av medicinalstyrelsen
föreslagna inskränkningen är onödig. Den enskilda praktiken för hospitalsläkare
är visserligen i allmänhet obetydlig, men inkomsten därav
kan dock vara att taga i betraktande vid den av medicinalstyrelsen
föreslagna avlöningen under de första tio åren. De framhålles från ett
håll, att olägenheter av den vidsträcktare praktiken knappast äro att
befara, då överläkaren och direktionen hava tillräcklig möjlighet att
ingripa, om undantagsvis en hospitalsläkares enskilda praktik skulle
visa benägenhet att inkräkta på tjänsten, och från ett annat håll framhäves
nyttan av allsidig medicinsk erfarenhet, särskilt för dessa anstaltsläkare,
vilka, isolerade som de äro och ensidiga som de lätt bliva, torde
i kontakten med kroppsligt sjuka utom anstalten hava det bästa sättet
att bibehålla erfarenheterna från medicinens övriga områden, något som
vid behandlingen av de många kroppsligt sjuka inom en sinnessjukanstalt
kan bliva till stort gagn.
Sedan sinnessjukanstalterna i Lund, Uppsala och Kristinehamn utvidgats
samt nya anstalter anlagts i Vänersborg, Säter och Västervik,
har förhållandet mellan antalet överläkartjänster och hospitalsläkartjänster
blivit mindre gynsamt. Den tanke, som uttalades år 1907, då
sistnämnda läkartjänster inrättades eller att dessa skulle bliva övergångs
-
21
Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition Nr 113.
platser till de viktiga överläkarposterna, visar sig numera för en stor
del hospitalsläkare icke hålla streck. Hospitalsläkarplatserna bliva i
stället för många slutposten på hanan. Under sådana förhållanden torde
avlöningen för dessa tjänster ur rekryteringssynpunkt hava mycket stor
betydelse, och det synes mig omöjligt att förbise det enstämmiga .vitsordandet
från medicinalstyrelsen, psykiatriska föreningen och hospitalsdirektionerna
av den mindre gynnsamma verkan av de nuvarande avlöningarna.
Att en förbättring måste ske, står således klart för mig.
Frågan gäller endast omfattningen och den lämpligaste formen. Psykiatriska''
föreningen har yrkat på eu begynnelselön av 6,000 kronor
och en slutlön av 7,000 kronor efter 10 år. Detta förslag har av ett
flertal direktioner förordats, därvid några dock gjort eftergift på begynnelselönen.
Medicinalstyrelsen har icke velat gå så långt, utan förordat
en begynnelselön av 5,000 kronor och en slutlön av 6,500 kronor
efter 15 år. Slutligen hava några direktioner föreslagit en begynnelselön
av 5,500 kronor med antingen 2 eller 3 ålderstillägg å 500 kronor
efter respektive 5, 10 och 15 år.
Inför denna mångfald av förslag har jag icke kunnat undgå att
känna en viss tvekan, särskilt med hänsyn till den principiella uppfattning
jag ovan uttalat, att hela det nu föreliggande ärendet ej kan
anses såsom en slutgiltig lösning av hospitalsläkarnas lönefråga. Jag
kan därför icke föreslå högre slutavlöning än den medicinalstyrelsen
ansett tillräcklig eller 6,500 kronor. Om det emellertid är riktigt, att
just avlöningen till dessa tjänster är viktig ur rekryteringssynpunkt,
Vore det mindre tillrådligt att låta deras begynnelseavlöning kvarstå
oförändrad med 5,000 kronor, i synnerhet då en jämförelse med de
biträdande läkarnas avlöning, sådan den av mig här nedan kommer att
föreslås, gör någon ökning av hospitalsläkarnas begynnelseavlöning
önskvärd. Jag bar därför stannat vid den av flera direktioner förordade
utvägen att föreslå en begynnelseavlöning å 5,500 kronor med två
ålderstillägg, vart och ett å 500 kronor efter respektive 5 och 10 år.
Av denna avlöning torde 2/s böra anses såsom lön och 1 s såsom tjänstgöringspenningar.
Vad bostadsfrågan beträffar ansluter jag mig fullständigt till medicinalstyrelsens
uppfattning. Oavsett att en bostad å, inberäknat jungfrukammare,
7 rum jämte kök, torde vara drygt tilltaget i jämförelse med
de bostäder staten i övrigt lämnar sina tjänstemän, lärer det vara alldeles
uteslutet, att en utfästelse om bostädernas omfattning kan ske
utan en ingående undersökning, huru det ställer sig med utrymmet i de
befintliga läkarbostäderna.
22
Psykiatriska
föreningen.
Kung!.. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 113.
Beträffande förbud mot enskild praktik utom anstalten, torde ett sådant
förbud för ifrågavarande läkares verksamhet hava en ganska liten
betydelse, då de torde anlitas endast i undantagsfall, varförutom,
såsom en direktion framhållit, rättelse, om sådant skulle erfordras, alltid
torde kunna åstadkommas utan större svårighet, då dessa läkare äro
underkastade omedelbar tillsyn av överläkare och direktion. En äcdring
i detta avseende synes mig därför kunna få bliva beroende på eu koim
mande utredning angående hospitalsläkarpersonalens organisation och
lönestater i deras helhet.
En fråga av mindre betydelse må även omnämnas, nämligen tjänstetiteln.
för ifrågavarande läkare. I detta avseende synes mig den av
medicinalstyrelsen föreslagna benämningen »hospitalsläkare» vara att
föredraga framför den av psykiatriska föreningen påyrkade »biträdande
överläkare». Titeln asylläkare såsom numera onödig bör bortfalla.
Biträdande läkare.
Till en början må erinras, att enligt nådiga brevet den 28 juni 1907
dessa läkare åtnjuta en årlig lön av 3,500 kronor, om tjänst innehavaren
är medicine licentiat, och 2,500 kronor, om han är medicine kandidat,
samt naturaförmåner av bostad med möbler och sängkläder, bränsle,
lyse, tvätt samt första klassens kost eller, där sådan ej finnes, allmänna
klassens kost och 200 kronor såsom kostförbättringspenningar.
Dessutom är fastställt,
att biträdande läkare, åt vilken familjebostad inom hospitals eller
asyls område upplåtits, därtill skall erhålla bränsle samt elektrisk
belysning, där sådan anordnats, men avstå från eljest medgivna möbler,
sängkläder och tvätt; samt
att biträdande läkare, som medgivas att bo utom anstaltens område,
icke. erhålla några naturaförmåner, men, om de äro medicine licentiater,
i kontant ersättning därför äga att uppbära 800 kronor för år.
Medgivande av sistberörda slag torde ytterst sällan förekomma.
Angående avlöningsförmånerna för dessa tjänster har psykiatriska
föreningen anfört följande.
För att så vitt det låter sig göra underlätta möjligheten att ägna
sig åt sinnessjukvård för läkare, som vid unga år ingått äktenskap,
anser, psykiatriska föreningen, att biträdande läkare, som är medicine
licentiat,, i regel böra kunna påräkna att åtnjuta familjebostad (exempelvis
4 rum, jungfrukammare och kök) jämte fritt lyse och bränsle, samt att
nuvarande förmån av fri kost bör bortfalla och i stället en höjning av
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 113. 23
den kontanta lönen till 4,500 kronor införas. Då emellertid, som psykiatriska
föreningen föreslår, biträdande läkare efter 3 års väl vitsordad
tjänstgöring skulle efter förnyad anställning bliva pensionsberättigad ocli
hava att betala pensionsavgifter, torde lönen efter denna tid böra höjas
till 5,000 kronor. Psykiatriska föreningen föreslår dessutom, att biträdande
läkare efter ytterligare 5 års tjänstgöring skulle komma i åtnjutande
av ett ålderstillägg å 500 kronor; i regel torde biträdande läkare
vara befordrad till biträdande överläkare, innan detta ålderstillägg utfaller,
men då oregelbundenheter i detta avseende kunna inträffa, torde
ett dylikt ålderstillägg vara motiverat. — Där familjebostad ej kan
beredas, bör biträdande läkare erhålla, jämte den kontanta avlöningen,
möblerad dublett, uppassning, lyse, bränsle och tvätt.
Därjämte har föreningen föreslagit, att underläkartjänsterna utbytas
mot biträdande läkartjänster.
Medicinalstyrelsen har angående de biträdande läkarnas avlöning
anfört följande.
I likhet med psykiatriska föreningen anser medicinalstyrelsen, att
en förhöjning i avlöningsförmåner för biträdande läkare är nödvändig
för att förmå yngre läkare att ägna sin tjänst åt liospitalsvården. Den
nyblivna licentiat, som ägnar sig åt hospitalstjänst, måste under en
period av sin levnad, då hans jämnåriga, vilka ägna sig åt vanlig
■praktik och därav hava full bärgning och möjlighet att amortera studieskulder,
nöja sig med vida mindre inkomster, och det kan icke förundra,
om hospitalsbanan därför synes mindre lockande.
Om styrelsen sålunda delar föreningens mening om nödvändigheten
av en förhöjning av avlöningen, kan styrelsen dock ej i allt
biträda dess förslag angående formen för löneförhöjningen. Föreningen
föreslår lönen till 4,500 kronor, men vill, att kost i intet fall skall utgå
till biträdande läkare. Härvid utgår föreningen tydligen från förutsättningen,
att de alltid skulle erhålla familjebostad. Emellertid finnes vid
de olika hospitalen ett antal biträdande läkare, för vilka bostaden faktiskt
utgöres endast av 2 rum, och dessa tjänsteläkare måste, så vitt
styrelsen kan finna, nödvändigtvis tillerkännas förmånen av kost in
natura och det på grund av hospitalens i allmänhet långa avstånd från
platser, där spisning eljest skulle anskaffas. Styrelsen anser därför,
att avlöningen för biträdande läkare visserligen bör höjas, men blott
till 4,000 kronor jämte sådana naturaförmåner, som för närvarande
utgå till biträdande läkare; dock att sådan läkare, åt vilken familjebostad
inom anstaltens område upplåtits, därtill skall erhålla dels
bränsle samt elektrisk belysning, där sådan anordnats, dels ock kon
-
Medicinalsty
relsen.
24
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 113.
tant 500 kronor per år, men avstå honom i övrigt tillkommande naturaförmåner.
På så sätt skulle avlöningen till biträdande läkare å anstalt,
där familjebostad är åt honom upplåten, uppgå till det av föreningen
föreslagna beloppet, 4,500 kronor.
Styrelsen anför vidare, att med skäl framhållits som eu olägenhet, att
de underordnade tjänsteläkarna vid hospitalen på grund av sättet för
deras tillsättning (förordnande på viss tid) ej komma i åtnjutande av rätt
till pension för sig och, eventuellt, änka och barn. Styrelsen säger sig
ock ärna föreslå ändrade bestämmelser, så att dessa läkare bliva underkastade
lagen angående tjänstinnehavares rätt till pension och samtidigt
bestämmelserna angående inträde i civilstatens änke- och pupillkassa.
De få då vidkännas ej obetydliga pensionsavgifter, vadan det
föreslagna, till 4,000 kronor höjda lönebeloppet ännu mindre kan anses
oskäligt.
Vad fördelningen i lön och tjänstgöringspenningar beträffar, anser
styrelsen den böra vara sådan, att 2,500 kronor äro att anse som lön
och 1,500 kronor som tjänstgöringspenningar.
Det torde, anför styrelsen vidare, för framtiden fortfarande bliva i
undantagsfall nödvändigt att medgiva biträdande läkare, för vilken
familjebostad icke finnes inom anstalt upplåten, att bo utom anstaltens
område, och bör han då liksom hittills tillerkännas vederlag för mistade
naturaförmåner; för närvarande utgår kontant ersättning till såväl hospitalsläkare
som biträdande läkare, som medgivits att bo utom anstalten,
med 800 kronor. Då emellertid biträdande läkare därvid har att avstå
icke blott bostad, utan även — i olikhet med hospitalsläkare — kost
m. m., är vederlaget för lågt beräknat för den förre; en ersättning av
600 kronor för bostaden och, i enlighet med ovanstående, 500 kronor
för övriga naturaförmåner, således tillsammans 1,100 kronor, torde icke
vara mera än skälig.
Angående kost åt biträdande läkare, erinrar styrelsen, att för närvarande
gäller den bestämmelsen, att den skall utgöras av första klassens
kost eller allmänna klassens kost jämte visst belopp såsom
kostförbättringspenningar. Klagomål hava emellertid anförts, att första
klassens patientkost icke är tillräcklig för en fullt verksam person.
Utspisningsstaten för de sjuka är fastställd med uteslutande hänsyn till
deras behov och bör ej göras kraftigare än detta behov kräver. Klagomålen
att kosten är otillräcklig för läkarna torde sålunda ej vara oberättigade.
Ej heller torde systemet med kostförbättringspenningar vara
lämpligt; det förutsätter, att till läkaren skall utgå den för allmänna
klassens sjuka avsedda kosten jämte någon förbättring. Att ordna
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 118. 2o
detta på ett tillfredsställande sätt, är icke lätt, och åtgärderna härutinnan
utfalla sällan till belåtenhet, Dessa brister skulle bäst avhjälpas
genom föreskrift, att kost för läkare in. fl. arbetande funktionärer, som
åtnjuta lista klassens kost, skall vara i enlighet med särskild av medicinalstyrelsen
fastställd utspisningsstat, liksom sådan utspisningsstat,
mycket skiljande sig från den för patienterna fastställda, redan finnes
för den lägre betjäningen. _ i
Styrelsen erinrar vidare, att enligt nu gällande bestämmelser i
nådiga brevet den 28 juni 1907 medicine kandidat är behörig_ att innehava
tjänst som biträdande läkare, dock att avlöningen till sådan
tjänstinnehavare skall utgå med lägre belopp än till medicine licentiat.
Nämnda bestämmelse står emellertid icke i överensstämmelse med §
57 av Kungl. Maj:ts nådiga läkarinstruktion den 30 december 1911,
där det föreskrives, att endast legitimerade läkare kunna uppföras på
förslag till läkartjänst, som av Kungl. Magt eller medicinalstyrelsen
tillsättes, eller antagas till läkartjänst, med vars innehavande tjänstårsberäkning
är förenad. Den borde därför ändras, så mycket mera som det
i flera fall visat sig, att medicine kandidat, som antagits till läkartjänst
vid hospital, blivit fördröjd i sina studier och stundom måst helt.
övergiva tanken på slutlig examen, och systemet sålunda medfört
olägenheter för såväl staten som tjänstinnehavaren.
& På dessa grunder torde särskild avlöning för medicine kandidat
såsom tjänstinnehavare ej vidare böra i stat fastställas. Skulle undei
vakans eller annan tillfällig ledighet å läkartjänst vid hospitalen medicine
kandidat behöva användas såsom vikarie, kunde detta, såsom på
andra områden, ske genom förordnande såsom extra läkare, och bolde
sådan vikarie därvid tilldelas likadana förmåner, som genom nådigt
brev den 14 juni 1907 fastställdes för extra läkare, som biträda i den
vanliga civila sjukvården, d. v. s. ett dagarvode av åtta kronor jämte
reseersättning enligt gällande resereglemente. Dessutom borde vikarien,
som icke i likhet med vikarie i den vanliga sjukvården kan erhålla
någon inkomst av läkarpraktik, tillerkännas sadana naturaförmåner, som
utgå till biträdande läkare.
Medicine licentiat, som förordnas under vakans eller annan ledighet
vid hospitalen, torde allt fortfarande böra tillerkännas hela den
disponibla avlöningen och under sådant förhållande ej erhålla någon
reseersättning.
Psykiatriska föreningen har vidare föreslagit lönens höjning efter
3 år med 500 kronor samt ett ålderstillägg till biträdande läkaren att
efter ytterligare 5 år utgå med oOO kronor. Härom anmäiker styBihang
Ull Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 79 höft. (Nr 113.) 3
26
Kung!. Maj.is Nåd. Proposition Nr 113
relsen, att då med den nu av styrelsen föreslagna höjningen av lönen
en icke oväsentlig förbättring i förmånerna inträder,'' synes det, som
om man för närvarande borde kunna låta anstå med ytterligare böjning.
Vad psykiatriska föreningen föreslagit med avseende å familjebostad
(4 rum, jungfrukammare och kök) till biträdande läkare, svnes styrelsen
däremot förtjäna alt tagas i beaktande. Styrelsen har också hittills,
vid uppgörande! av förslag till nya hospital eller till ombyggnad av
äldre, tagit nödig hänsyn till delta behov. Men att för varje biträdande
läkartjänst anordna en boställsvåning synes ej styrelsen nödvändigt och
icke ens lämpligt; för ogifta biträdande läkare — och ett antal sådana
finnas alltid anställda — är förmånen av 2 möblerade rum samt möjlighet
till fri kost enligt styrelsens mening mera tillfredsställande än en
boställsvåning.
Beträffande de hittillsvarande underläkartjänsterna anför medicinalstyrelsen
följande. Dessa läkare åtnjuta nu eu årlig lön av 2,500 kronor,
om tjänstinnehavaren är medicine kandidat, och 3,000 kronor, om han
äi medicine licentiat, samt sådana naturaförmåner, som fastställts för
biträdande läkare. Det har ovan ävenledes anförts, att det under de
senare åren visat sig vara förenat med stora svårigheter att få dessa
till antal av 13. uppgående tjänster besatta, och att under senaste tiden
flera sådana tjänster stått vakanta av brist på sökande. De tillsatta
tjänsternas innehavare hava med få undantag utgjorts av endast medicine
kandidater, som år efter ar erhållit förnyade förordnanden. Underläkartjänster
tillkommo först med den stora asylens i Lund ibrulctagande
i början av 1890-talet, Å denna anstalt skulle vårdas företrädesvis
kroniska fall av sinnessjukdom, vilka antogos endast i ringa män
vala föremål för direkt sjukvård. l uder årens lopp har emellertid
uppfattningen i detta hänseende ändrats; även de kroniska fallen kunna
paverkas. av behandling. Underläkarens tjänstegöromål skilja sig numera
i intet avseende från biträdande läkarens; samma instruktion
gäller för dem båda, och vad beträffar de stora anstalterna i Lund och
Uppsala är detta särskilt fallet, sedan den i ovan nämnda nådiga brev
den 23 december. 1910 omförmälda fria förflyttningen mellan hospital
och asyl kommit till stånd. På dessa grunder synes det styrelsen, att
lämpligaste åtgärden att få dessa tjänster mera eftersökta av legitimeiaae
läkare vore att förändra dem till biträdande läkartjänster med den
avlöning, styrelsen ovan föreslagit. Styrelsen är ock,''av skäl styrelsen
ovan anfört, för sin del övertygad, att den sålunda föreslagna ökningen
i avlöningen icke är större än vad som är nödvändigt för att
Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 113
27
få tjänsterna besatta. Det är nämligen att märka, att den av styrelsen
nu föreslagna kontanta avlöningen — 4,000 kronor per år — med 380
kronor understiger det belopp, som genom Kungl. Maj:ts ovannämnda
särskilda beslut tillerkänts extra läkare vid vissa hospital under år 1912
och vilken förmån ändå i regel icke förmått locka andra än medicine
kandidater som sökande.
Vinna styrelsens här ovan gjorda förslag, dels att endast medicine
licentiater skola vara behöriga att innehava tjänst som biträdande läkare,
dels att alla underläkartjänster skola förändras till biträdande läkartjänster,
statsmyndigheternas bifall, så följer härav, att alla medicine
kandidater, som för närvarande innehava sådana tjänster på årsförordnande,
vid förordnandets slut icke längre äro kompetenta att uppträda
som sökande. Emellertid finnes ett antal medicine kandidater, som
under ett flertal år innehaft tjänster vid hospitalsväsendet och därunder
förvärvat sig god vana och nödiga insikter för utövandet av sina
tjänster. Då det icke kan anses överensstämmande med rättvisa att med
ens diskvalificera dem för samma tjänster, torde någon ändring angående
avlöning för förutvarande tjänstinnehavare icke böra äga rum, så länge
de söka och erhålla förnyat förordnande.
Hospitalsdirektionerna vitsorda behovet av löneförbättring för de biträdande
läkarna samt anse, med ett enda undantag, lämpligt att utbyta
underläkarbefattningarna mot biträdande läkartjänster. I avseende å
avlöningsbeloppet förordas i allmänhet psykiatriska föreningens förslag,
dock av åtskilliga med det förbehåll, att begynnelselönen 4,500 kronor
skulle erhållas först då läkarna efter vissa års prövotid erkölle fast
anställning. Den sålunda inträffande förhöjningen med 500 kronor
motiveras med de avdrag för egen, änkors och barns pensionering, som
komma att följa med den fasta anställningen och som eljest skulle göra
löneförbättringen mera skenbar än verklig.
Vid 1907 års lönereglering synes avsikten hava varit, att biträdande
läkartjänsterna i regel skulle besättas med medicine licentiater och
underläkartjänsterna med medicine kandidater. För närvarande ar situationen
den, att de biträdande läkartjänsterna nästan undantagslöst
innehavas eller uppehållas av medicine licentiater, under det att de,
som bestrida underläkarplatser, till största delen äro medicine kandidater,
och att till flera av sistnämnda tjänster icke ens kunnat anskaffas
vikarier. Till och med i en av universitetsstäderna har det, enligt vad
därvarande direktion meddelat, visat sig omöjligt att finna sökande till
Hospitals
direktionerna.
Departements
chefen.
28
Kung1, Maj:ts Nåd, Proposition Nr 113.
en nyligen ledigbliven underläkartjänst. Det är emellertid ingalunda
oviktigt, att dessa tjänster, åt vilka den dagliga tillsynen över de sjuka
är anförtrodd, behörigen besättas, och då detta synes omöjligt att uppnå
såsom underläkartjänsterna för närvarande äro anordnade torde det
icke finnas någon annan utväg än den av medicinalstyrelsen, psykiatriska
föreningen och direktionerna förordade eller att slopa underläkartjänsterna
såsom sådana och i stället inrätta motsvarande antal
biträdande läkartjänster.
Enligt gällande stadga för sinnessjukvården förord nas för närvarande
biträdande läkare av medicinalstyrelsen för viss tid, icke överstigande
tre år. Om man nu vidtager eu sådan anordning, att dessa befattningar
bliva de lägsta läkartjänsterna vid hospitalen, torde det vara
nödvändigt att biträdande läkarna undergå en viss prövotid och för
detta ändamål till en början förordnas endast för viss tid. Önskar en
sådan läkare efter denna tids förlopp fortsätta på banan och befinnes
han hava fallenhet därför, bör han i enlighet med vad för närvarande
gäller om hospitals- och asylläkare förordnas tills vidare. Då han därmed
torde få anses antagen till ordinarie tjänst, erhåller han pensionsrätt
enligt 1907 års pensionslag med delaktighet i civilstatens änkeoch
pupillkassa.
För läkare, som endast äro förordnade för viss tid, anser jag det
av medicinalstyrelsen föreslagna avlöningsbeloppet 4,000 kronor vara
tillräckligt. Då däremot biträdande läkare erhåller förordnande tills
vidare och därmed blir skyldig att betala avgifter för egen, änkas och
barns pensionering jämte retroaktivavgifter, skulle eu avlöning å nyssnämnda
belopp skänka honom en behållen inkomst, som kan antagas
allenast med 200 å 300 kronor överstiga den för närvarande bestämda
avlöningen 3,500 kronor. För att erhålla medicine licentiater till biträdande
läkare har denna sistnämnda avlöning uppenbarligen visat sig
otillräcklig, men då behovet av att dessa läkarplatser äro besatta med
fullt kompetenta innehavare är enstämmigt vitsordat, har jag för min
del ansett övervägande skäl tala för att vidkommande de ordinarie
befattningshavarna icke stanna vid det av medicinalstyrelsen föreslagna
beloppet, utan höja detsamma till 4,500 kronor. Detta belopp
skulle således bliva den i lönestaten upptagna avlöningen för biträdande
läkare, varjämte till staten bör fogas eu anmärkning att, om biträdande
läkare allenast erhållit förordnande på viss tid, avlöningen utgår med
4,000 kronor. Då befordringsutsikterna till hospitalsläkartjänst torde få
anses såsom relativt gynnsamma, lärer icke för närvarande något ålderstillägg
behöva tillerkännas de biträdande läkarna.
29
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 113.
I detta sammanhang ber jag att få påpeka, att för närvarande två
kvinnliga läkare på grund av särskild dispens innehava förordnanden såsom
biträdande läkare. Då frågan om tillsättande av kvinnliga läkare å
ordinarie tjänst, deras avlöning och pensionsförhållauden ännu ej är
tillfredsställande utredd, torde, om mitt ovan framlagda förslag bifalles,
kvinnlig läkare tills vidare icke böra antagas till ordinarie biträdande
läkare och således få stanna vid en kontant avlöning av 4,000 kronor.
Vad kost, bostäder och andra naturförmåner samt vederlag för ej
åtnjutna dylika förmåner beträffar, delar jag medicinalstyrelsens åsikt.
Åven av några direktioner har framhållits, att det vid vissa hospital
torde vara nödvändigt att bereda biträdande läkaren kost genom anstaltens
försorg. Det lärer även vara ovisst, om familjebostäder för biträdande
läkare kunna anordnas vid alla hospital. Något allmänt medgivande
till en sådan förmån torde därför icke böra meddelas.
Mot styrelsens förslag angående de medicine kandidater, som för närvarande
tjänstgöra såsom biträdande läkare, har jag icke något att erinra.
Om i enlighet med mitt förslag ny stat för biträdande läkarna
fastställes att gälla från och med år 1914, torde de manliga medicine
licentiater, som för närvarande äro förordnade såsom biträdande läkare
eller underläkare, vilka befattningar i avseende å tjänstgöringen äro
likställda, böra få räkna sig sin föregående tjänstgöring till godo, så
att de som tjänstgjort tillräckligt länge och visat fallenhet för yrket,
kunna erhålla förordnande tills vidare. Vad medicine kandidater däremot
beträffar, böra de, vilka vid en tidpunkt, som skäligen synes kunna
bestämmas till den 1 juli 1913, innehava förordnande såsom underläkare
eller biträdande läkare, få jämväl efter ingången av år 1914 erhålla
förordnande mot avlöning enligt nu gällande stat.
Amanuenser.
Sådana tjänster finnas till ett antal av endast två, en vid Stockholms
hospital och en vid Lunds hospital, sålunda endast vid anstalter,
där klinisk undervisning lämnas. Dessa tjänster äro icke upptagna i
lönestaterna. Enligt beslut i sammanhang med 1907 års lönereglering
åtnjuta de från ett särskilt anvisat belopp av förslagsanslaget till
hospitals underhåll 2,000 kronor i arvode, vartill komma sådana naturaförmåner,
som tillkomma biträdande läkare.
Psykiatriska föreningen yrkar, att även dessa tjänster, »med undantag
av sådan amanuenstjänst, som bär eu klinisk särställning», förvandlas
till biträdande läkartjänster.
Psykiatriska
föreningen.
30
Medicinal
styrelsen.
Departements
chefen.
Medicinal
styrelsen.
Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 113.
Härom anför medicinalstyrelsen, att då båda de nuvarande amanuenstjänsterna
hava dylik ställning och då det dessutom är förmånligt,
att vid klinikerna finnas läkarbefattningar att innehavas endast kortare
tid för att bibringa sina innehavare speciell utbildning, anser styrelsen,
att någon förändring av dessa tjänster icke bör göras. Ej heller synes
någon höjning av lönen erforderlig. Ifrågavarande båda hospitals förläggning
invid universitetsstad gör, att någon större svårighet att skaffa
aspiranter icke finnes.
Slutligen har styrelsen erinrat, beträffande amanuenser och bokhållare
vid statens anstalter för sinnessjuka, att dessa åtnjuta dels
arvoden, vilka utgå av ett utav Riksdagen anvisat anslag, för närvarande
enligt nådigt brev den 22 juni 1911 uppgående till 40,600
kronor, dels naturaförmåner, vilka till sin natur beviljats och fastställts
av Kung! Maj:t. Bland nämnda förmåner ingår även kost, och gäller
angående denna samma bestämmelser som för biträdande läkarnas kost.
Av skäl, som ovan anförts, torde böra föreskrivas, att kosten till innehavare
av dessa båda tjänster skall vara i enlighet med av medicinalstyrelsen
särskilt fastställd utspisningsstat i stället för, som ordalydelsen
nu är, första klassens kost eller, där sådan ej finnes, allmänna klassens
kost och 200 kronor såsom kostförbättringspenningar.
Mot vad medicinalstyrelsen sålunda anfört har jag intet att erinra.
V tkariatsersättning.
Enligt bestämmelse i kungl. brevet den 28 juni 1907 skola arvoden
till vikarier under semester för hospitalsläkare, biträdande läkare
och underläkare utgå med 200 kronor per månad jämte resekostnadsersättning
enligt gällande resereglemente. Däremot finnes intet arvode fastställt
till vikarie för överläkare och asylläkare, utan hava läkare av lägre
grad (hospitals-, biträdande resp. underläkare) förordnats att utan ersättning
jämte egen tjänst upprätthålla överläkarens, respektive asylläkarens,
tjänster.
Följden har blivit, anför nu medicinalstyrelsen, att under de överordnade
läkarnas semester antalet läkare vid vederbörande anstalt minskats,
och att särskilt överläkarens mycket maktpåliggande tjänstegöromål
måst tilldelas en läkare, som redan av sin egen tjänst varit fullt upptagen.
För undvikande av denna olägenhet torde vikariatsarvoden
böra tillerkännas samtliga läkarna vid hospitalen.
31
Kungl. Maj-As Nåd. Proposition Nr 113.
Medicinalstyrelsen anmärker vidare, att det fastställda beloppet,
200. kronor per månad, har visat sig otillräckligt; det är ock naturligt,
. att en därtill kvalificerad läkare hellre mottager förordnande
som vikarie i den vanliga civila sjukvården med det därför fastställda
dagarvode.t av 8 kronor, vartill för övrigt komma utsikterna till inkomst
för praktik. Det synes därför styrelsen, att vikariatsersättningar vid
hospitalsväsendet, oavsett om vikarien är medicine licentiat eller kandidat,
. höra utgå med samma belopp, som styrelsen ovan föreslagit för
medicine kandidater, som förordnas att som extra läkare biträda vid
sjukvården å hospitalen, eller med ett dagarvode av 8 kronor och reseersättning
jämte sådana naturaförmåner, som utgå till biträdande läkare.
Jämlikt nådigt brev den 4 juli 1910 har vikarie för läkaren vid
V i sb} hospital under dennes semester tillerkänts enahanda avlöningsförmåner,
som. tillkomma biträdande läkare vid hospital jämte resekostnadsersättning.
Då emellertid erfarenheten visat, att för sådant
vikariat plägar kunna förvärvas någon av staden Visbys övriga läkare,
antager styrelsen, att det nu för andra vikarier föreslagna arvodet även
för denna tjänst är tillräckligt.
Den föreslagna vikariats ersättningen av 8 kronor om dagen jämte Hospitahvissa
naturaförmåner anser direktionen för Lunds hospital och asyl vara direktionern:1-otillräcklig, så. länge det är brist på yngre läkare, som äro villiga att
mottaga vikariatsförordnande. Direktionen meddelar ock, att vid en
nyligen inträffad ledighet å en underläkartjänst vikarie mot nyss
nämnda ei sättning ej kunnat erhallas för längre tid än 3 månader.
Direktionen för Kristinehamns hospital föreslår ett arvode åt vikarie,
. beräknat efter samma belopp, som nytillträdande biträdande läkare
enligt, psykiatriska föreningens förslag skulle erhålla, eller 4,500 kronor
för år.
Direktionen för Västerviks hospital framhåller de svårigheter, som
visat sig att få vikarier till och med mot ett arvode av 12 kronor om
dagen, och uttalar, att vikanatsarvode borde utgå med sistnämnda belopp
till medicine licentiater och 10 kronor för dag till medicine kandidater;
och slutligen har direktionen för Växjö hospital med åberopande
av samma synpunkter förklarat sig anse nödvändigt att öka vikariatsarvodet
till åtminstone 10 kronor för da»-.
O
Beträffande rätten till vikariatsersättning under semester för över- Departementsläkare
och asylläkare må framhållas, att den nuvarande anordningen, chefendå
underordnad läkare förordnas att utan ersättning jämte egen tjänst
Medicinal
styrelsen.
32 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 113.
uppehålla överläkares respektive asylläkares tjänst, tydligen förutsätter,
om den utan alltför störa olägenheter skall kunna tillämpas, att läkartjänsterna
äro fulltaligt besatta. Da så ingalunda är fallet föi närvaiande,
möter det naturligtvis särskilt stora betänkligheter att vidtaga, någon
minskning i läkarantalet. Följden har också blivit, att i åtskilliga fall
överläkare icke kunnat utfå sin semester eller måst nöja sig med att
splittra densamma i perioder om några få dagar. Och dock måste det
erkännas, att för dessa tjänstinnehavare mer än för många andra ett
avbrott i det dagliga slitande arbetet kan anses väl behövligt. Det
synes mig således" skäligt, att vikariatsarvode tillerkännes även överläkare.
De hittills varande asylläkarna torde, därest de i staten uppföras
såsom hospitalsläkare, utan vidare komma i åtnjutande av motsvarande
förmån.
I fråga om de belopp, som böra beräknas för vikariatsersättnmg,
har jag varit tveksam, om det av styrelsen föreslagna beloppet 8 kronor
om dagen kommer att visa sig tillräckligt. De av direktionerna framhållna
erfarenheterna såväl som den omständigheten, att vikariat föi
vanliga civila läkare alltid måste antagas bliva mera inbringande och
möjligen även i övrigt vara mera lockande för yngre läkare, som icke
definitivt bestämt sig för hospitalsläkarbanan, tala onekligen för en
höjning av arvodet till åtminstone 10 kronor om dagen. Då emellertid
styrelsen ansett det möjligt att skaffa vikarier för lägre belopp, har jagför
närvarande ansett mig böra stanna vid det av styrelsen föreslagna
beloppet 8 kronor om dagen jämte enahanda naturaförmåner, som utgå
till biträdande läkare.
Förordnas under vakans eller annan ledighet medicine kandidat att
såsom extra läkare uppehålla tjänsten, torde han jämväl böna erhålla
samma löneförmåner som nyssnämnda vikarie under semester.
Ifrågasatt ändring av läkarpersonalens sammansättning.
Såsom jag ovan antytt har psykiatriska föreningen i sin skrivelse
framlagt ett'' tämligen vittgående förslag i detta avseende.
Medicinalstyrelsen har hemställt om ändring rörande läkarpersonalens
sammansättning vid en del av rikets största hospital.
Styrelsen erinrar till eu början, att styrelsen redan i fiamställning
den 16 februari 1912 meddelat, att av 5 läkartjänster vid vartdera
hospitalet i Säter och Västervik hade vid såväl det ena som andra
hospitalet endast 3 kunnat besättas. I infordrade yttranden angående
33
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 113.
dessa förhållanden hade de båda hospitalens direktioner med anledning
härav föreslagit, att underläkartjänsterna skulle omändras till och avlönas
i likhet med biträdande läkartjänster och biträdande läkartjänsterna
förändras till hospitalsläkartjänster. Styrelsen för sin del anförde,
hurusom erfarenheten visat, att å en större anstalt med mera avsevärd
omsättning av sjuka det icke vore möjligt för en person (överläkaren)
att i detalj följa varje patients tillstånd, varför arbetet å här åsyftade
anstalter (med'' omkring 800 platser och däröver) organiserats på så
sätt, att hospitalsläkaren och biträdande läkaren närmast under överläkaren
ansvarade för den individuella sjukvården å var sin könsavdelning.
Härav följde, att nämnda ansvarsfulla uppgift understundom
måste anförtros helt unga och mindre erfarna läkare, ja till och med
åt medicine kandidat. Genom inrättandet av ännu en hospitalsläkartjänst
vid vardera av här ifrågavarande anstalter skulle större garanti
vinnas för att överläkaren alltid finge en mera erfaren medhjälpare å
vardera könssidan.
På dessa grunder ansåg sig styrelsen böra tillstyrka de av vederbörande
direktioner framställda förslagen och hemställde om sådan ändring
i den för Säters och Västerviks hospital gällande avlönings stat, att den ena
underläkartjänsten vid vartdera hospitalet skulle förändras till hospitalsläkartjänst
och den återstående underläkartjänsten till biträdande läkartjänst.
Därvid erinrade styrelsen ytterligare, att vid vardera av rikets
största sinnessjukanstalter, Lunds hospital och asyl samt Uppsala hospital
och asyl, redan funnos två läkare med högre lönegrad än biträdande
läkares. Av övriga större anstalter intoge Vadstena hospital
och asyl i så måtto en särställning, som det å denna gamla anstalt
under årens lopp samlat sig en stor mängd kroniska fall, som
tillsvidare ej kunde utskrivas, vadan omsättningen å densamma vore relalavt
mindre. Detta vore anledningen till, att man hittills där kunnat
reda sig med endast tre läkare. Större behov av läkare förelåge däremot
vid de övriga hittillsvarande anstalterna med cirka 800 platser, nämligen
Vänersborgs hospital och asyl samt Kristinehamns hospital, vid
vilka tvenne anstalter det redan nu vore önskvärt, att ytterligare en
hospitalsläkartjänst inrättades. Emellertid hade styrelsen icke för det
dåvarande velat göra framställningar härom, då behovet av två hospitalsläkartjänster
dock icke vore så trängande vid dessa anstalter som
vid Säters och Västerviks då alldeles nyöppnade hospital.
Medicinalstyrelsens sålunda gjorda hemställan resulterade däri, att
Kungl. Maj:t bemyndigade styrelsen att vid vartdera av de sist nämnda
hospitalen under den tid, första beläggningen påginge, dock högst till
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 79 käft. (Nr 113.) 5
Departements
chefen.
34 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 113.
den 1 juli 1913, i stället för underläkare anställa två extra läkare mot
ett arvode av högst 12 kronor om dagen jämte de för biträdande
läkare fastställda naturaförmånerna.
Medicinalstyrelsen yttrar nu, att vad styrelsen sålunda i sin ofvannämnda
underdåniga skrivelse anfört angående behovet av en förändring
av en lägre grads läkartjänst till hospitalsläkare vid vartdera av de ovan
angivna 4 hospitalen i Säter, Västervik, Vänersborg och Kristinehamn
allt fortfarande äger sin giltighet. Det överläkaren åliggande chefsskapet
å de nutida stora hospitalen är förenat med så många administrativa göromål,
att han ej kan medhinna att i detalj följa hvarje intagen patients
sjukdomsförlopp. Han måste därför vid sin sida hava personer fullt
kvalificerade att i detta avseende lämna honom hjälp. Den nu rådande
bristen blir ej avhjälpt genom den av styrelsen här ovan föreslagna fordran
på avlagd medicine licentiatexamen för biträdande läkare; det kan ändå
ej undvikas, att sådana tjänster kunna komma att innehavas av i sinnessjukvård
föga erfarna läkare.
Det är alltså enligt styrelsens uppfattning nödvändigt, att vid dessa
stora anstalter ytterligare en hospitalsläkartjänst tillkommer, vilket förverkligas
bäst på så sätt, att en underläkartjänst på varje anstalt förändras
till sådan högre tjänst. Antalet tjänsteläkare vid de nu berörda
4 anstalterna skulle alltså utgöras av 1 överläkare, 2 hospitalsläkare
och 2 biträdande läkare.
Styrelsen åberopar även, att psykiatriska föreningen har samma
uppfattning om behovet av flera hospitals!äkar- (biträdande överläkar-)
tjänster och för sin del föreslår 2 hospitals- och 2 biträdande läkartjänster
redan vid anstalter med 600 patienter.
I hospitalsläkarnas avlöningsförmåner ingår boställsvåning. Styrelsen
erinrar i detta avseende, att vid vartdera av hospitalen i Säter,
Västervik och Kristinehamn finnas boställsvåningar anordnade för 2
underordnade läkare, vadan bostad för den föreslagna nya hospitalsläkaren
torde kunna ordnasvid dem alla. Vid Vänersborgs hospital och asyl finnes
sådan bostad endast åt den nuvarande hospitalsläkaren; men då provisorisk
bostad torde kunna beredas för den föreslagna nya tjänsten, har
styrelsen icke nu ansett sig böra upptaga frågan om anskaffandet av
ytterligare en boställsvåning vid sistomskrivna anstalt.
Det av mig nu senast omnämnda förslaget innebär en ganska betydande
förändring i organisationen av läkarpersonalen vid de ifrågavarande
hospitalen. I enlighet med vad jag förut uttalat, anser jag,
att dylika ändringar, om de icke påkallas av alldeles särskilda skäl,
böra anstå tills man hunnit verkställa den mera ingående undersökning
35
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 113.
av hospitalspersonalens organisation och löneförhållanden, som jag har
anledning antaga inom en nära framtid kommer till stånd. Då jag
nu föreslagit en, såvitt jag kan finna, väsentlig förbättring av de
biträdande läkarnas aflöning och jag i följd härav _ hyser förhoppning
att dessa tjänster skola kunna besättas med ordinarie, fullt kompetenta
innehavare, erhåller läkarpersonalen redan härigenom en avsevärd
förstärkning i jämförelse med vad som nu är förhållandet. ^Jag
anser mig därför icke för närvarande böra upptaga styrelsens ifrågavarande
förslag.
I detta sammanhang måste jag emellertid beröra en av direktionen
för Härnösands hospital väckt fråga om förändring av dåvarande
biträdande läkartjänst till hospitalsläkartjänst. _ Såsom, skäl härför har
direktionen anfört, att biträdande läkarbefattningen vid hospitalet tre
sånger annonserats ledig, utan att någon sökande anmält sig.
Ö Enligt det av direktionen framlagda förslaget skulle läkarpersonalen
vid Härnösands hospital komma att bestå av en överläkare och
en hospitalsläkare eller samma personal, som vid Piteå hospital och asyl,
vars patientantal dock med omkring 100 stycken överstiger motsvarande
antal vid Härnösands hospital. Det synes mig vara klart, att man
måste sörja för att Härnösands hospital erhåller två läkare, varav det
med hänsyn till sitt patientantal säkerligen är i behov. Svårigheter hava
alltid mött att få läkartjänsterna vid de norrländska hospitalen besatta,
vilket förhållande var en av anledningarna till att Piteå hospital och asyl
utrustades med en hospitalsläkarbefattning. Eu utväg, som nu skulle
kunna ifrågasättas för att avhjälpa läkarbristen vid Härnösands hospital,
skulle vara att i anslutning till ett förslag, som framkastats av
vissa direktioner, tillerkänna biträdande läkaren i Härnösand ortstillägg.
En sådan anordning skulle dock innebära ett principiellt avsteg
&från den hittills gällande regeln, att ortstillägg icke tilldelats
hospitalsläkare, och det torde därjämte ur allmän löneregleringssynpunkt
möta betänkligheter att giva en tjänsteläkare i Härnösand
ortstillägg, då åtskilliga andra befattningshavare i samma stad icke
kommit i åtnjutande av sådan förmån. Saken synes mig därför lättast
kunna, i enlighet med direktionens förslag, ordnas på det sätt, att en
hospitalsläkartjänst inrättas i stället för nuvarande biträdande läkarbefattning
vid Härnösands hospital, dock med det villkor, att kospitalsläkaren
skall vara underkastad förflyttning till annan anstalt. Skulle det framdeles,
då tillgången på sökande till befattningarna vid hospitalen blivit mera
riklig, visa sig lämpligt att utbyta hospitalsläkartjänsten mot biträdande
36
Departements
chefen.
Kung!. Maj:ts Nåd, Proposition Nr 113.
läkarbefattning, torde det icke möta några svårigheter att placera
hospitalsläkaren i Härnösand vid annat hospital, då nya hospitalsläkartjänster
säkerligen komma att inrättas vid de blivande hospitalen i
andra delar av landet.
Itn sådan anordning, som av mig föreslagits, har medicinalstyrelsen
under hand tillstyrkt, och har styrelsen tillika upplyst, att vid hospitalet
finnes en lämplig bostad för hospitalsläkare.
Östersunds hospital.
I särskild skrivelse av den 30 september 1912 bär medicinalstyrelsen
angående läkartjänsterna vid Östersunds hospital anfört, att detta
hospital, som skall vara färdigt till avsyning den 1 december 1914,
är beräknat för 560 sinnessjuka och enligt hospitalsstadgan avsett att
bereda plats i främsta rummet för sadana sinnessjuka, som anses kunna
till hälsa återställas eller förbättras, samt andra sinnessjuka, vilka visat
sig vara farliga för sig själva eller den allmänna säkerheten. Det behövliga
antalet läkare kan på denna grund icke sättas lägre än till 4.
Vad beträffar graden för dessa läkare har medicinalstyrelsen, under
hänvisning till . vad styrelsen i sin förut omförmälta skrivelse anfört,
föreslagit, att vid anstalten skola anställas en överläkare, en hospitalsläkare
och två biträdande läkare med avlöning i enlighet med vad styrelsen
i nyssnämnda skrivelse föreslagit. Bostäder kunna beredas, åt
överläkaren i särskilt för sådan läkare uppfört bostadshus samt åt övriga
läkare i administrationshuset, där för hospitalsläkaren familjebostadslägenhet
finnes anordnad. För de tvenne biträdande läkarna finnes det
endast tvenne dubletter, och torde det framdeles bliva nödvändigt att
bereda en eller båda av sistnämnda läkare familjebostad.
Mot vad styrelsen föreslagit i fråga om läkarnas antal vid Östersunds.
hospital anser jag mig icke kunna göra någon erinran, och torde
a\löningsförmånerna böra bestämmas för överläkaren enligt medicinalstyrelsens
förslag till 7,500 kronor, därav 5,000 kronor lön och 2,500
kronor tjänstgöringspenningar, jämte naturaförmåner, samt för övriga
läkare efter samma grunder, som jag ovan föreslagit beträffande läkartjänsterna
vid övriga hospital.
Därest mitt nu framlagda förslag bifalles, skulle ökningen i kostnad
för avlöning till läkarpersonalen i sin helhet — med inräknande
således av överläkare och läkaren vid Visby hospital, för vilka jag ej
föreslagit någon ändring — ställa sig på följande sätt.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 113.
37
Tablå över nuvarande och föreslagen avlöning till läkare vid statens
hospital och asyler.
Tj änster. |
Nuvarande avlöning. |
Av medicinalstyrelsen |
Av departementschefen |
||||||
Antal. |
Kontant lön. |
Summa. |
Antal. |
Kontant lön. |
Summa. |
Antal. |
Kontant lön. |
Summa. |
|
1 - |
Kr. |
Kr. |
Kr. |
Kr. |
Kr. |
Kr. |
|||
! Överläkare ............ |
8 |
7,500 |
60,000 |
9 |
7,500 |
67,500 |
9 |
7,500 |
67,500 |
| clio ............ |
3 |
7,000 |
21,000 |
3 |
7,000 |
21,000 |
O O |
7,000 |
21,000 |
eko ............ |
1 |
6,000 |
6,000 |
1 |
6,000 |
6,000 |
1 |
6,000 |
6,000 |
d:0 |
1 |
4,000 |
4,000 |
1 |
4,000 |
4,000 |
l |
4,000 |
4,000 |
1 j Läkaren vid Visby hospital ............ j Hospitals- resp. asyl- |
1 |
4,500 |
4,500 |
1 |
4,500 |
4,500 |
1 |
4,500 |
4,500 |
läkare ............... |
12 |
5,000 |
60,000 |
17 |
5,000 |
85,000 |
14 |
5,500 |
77,000 |
Biträdande läkare |
14 |
3,500 |
49,000 |
25 |
4,000 |
100,000 |
28 |
4,500 |
126,000 |
Underläkare (med. |
|||||||||
licentiat)............ |
13 |
3,000 |
39,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Summa |
53 |
— |
243,500 |
57 |
— |
288,000 |
57 |
— |
306,000 |
Frånräknas vad som enligt mitt förslag kommer på de 4 läkarna
å det nya hospitalet i Östersund eller 22,000 kronor, uppgår ökningen
i utgifterna i följd av löneförbättringen alltså, då de föreslagna ålderstilläggen
ej medräknas, till 40,500 kronor. Mitt förslag är i sin helhet
i avseende å begynnelseavlöningarna 18,000 kronor dyrare än medicinalstyrelsens
förslag. Styrelsens förslag om ålderstillägg skulle emellertid
häri ha verkat en viss utjämning, som dock ej kan exakt beräknas.
Därjämte bör uppmärksammas, att den i tablån upptagna avlöningen
till biträdande läkare ej kommer att utgå över hela linjen, då alltid
på åtskilliga ställen ifrågavarande tjänster torde vara besatta med innehavare,
som äro förordnade för viss tid.
Från den angivna ökningen, 40,500 kronor, skall avdragas inbesparat
belopp för minskade utgifter för naturaförmåner. Med nu
gällande lönestat äga 14 biträdande läkare och 13 underläkare rätt till
möbler, tvätt och kost. Enligt den av mig föreslagna staten skulle
dessa förmåner tillkomma, utom biträdande läkarna vid Östersunds
hospital, 26 biträdande läkare; nämnda naturaförmåner lära kunna
Syssloman
Tid Östersunds
hospital.
Departements
chefen.
38 Kungl, Maj:ts Nåd. Proposition Nr 113.
värderas till 500 kronor för varje, i följd varav en minskning i utgift
å sistnämnda belopp uppkommer. De ökade utgifterna för nu föreslagna
lönereglering uppgå alltså, ålderstilläggen oberäknade, till 40,000 kronor.
Den kostnadsökning, som skulle bliva en följd av mitt förslag
ifråga om vikariatsersättning till överläkarnas vikarier och höjning av
vikariatsersättningsarvodet till 8 kronor om dagen, torde, inberäknat
vikariaten vid Östersundshospitalet, men bortsett från resekostnadsersättningen,
kunna beräknas sålunda:
Till ersättning åt vikarier under 14 överläkares semester
under en och en halv månad efter 8 kronor för dag kr. 5,040: —
Skillnaden mellan kostnaderna för vikarier, å ena sidan,
under semester i 6 veckor för 9 hospitalsläkare och
i en månad för 14 biträdande läkare och 13 underläkare,
allt efter 200 kronor i månaden, ävensom i
en och en halv månad för läkaren vid Visby hospital
mot ersättning lika med biträdande läkare samt, å
andra sidan, under en och en halv månads semester
för 14 hospitalsläkare och läkaren vid Visby hospital
samt en månads semester för 28 biträdande läkare,
allt efter 8 kronor om dagen......................................... kr. 3,762: 50
Summa kr. 8,802: 50
Bland de tjänstemän vid rikets hospital, som äro uppförda i lönestaterna,
äro även sysslomännen. I sin förutnämnda skrivelse angående
läkartjänsterna vid Östersunds hospital har medicinalstyrelsen beträffande
sysslomansbefattningen därstädes anfört, att denna torde komma
att kräva mera arbete än motsvarande befattning vid de anstalter, där
sysslomans avlöning är bestämd till ett belopp av 3,500 kronor för år.
Styrelsen har därför föreslagit en avlöning av 4,300 kronor, att utgå
med 2,700 kronor såsom lön och 1,600 kronor såsom tjänstgöringspenningar,
jämte de förmåner i övrigt och under de bestämmelser och
villkor beträffande sådana befattningar, som äro eller kunna bliva fastställda.
Det belopp, som av styrelsen föreslagits i avlöning till syssloman
eller 4,300 kronor, utgår för närvarande till motsvarande befattningshavare
vid Uppsala, Vadstena, Lunds, Vänersborgs, Kristinehamns, Sä
-
39
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 113.
ters och Västerviks sinnessjukanstalter, under det sysslomannen vid
Stockholms, Växjö, Göteborgs, Härnösands och Piteå sinnessjukanstalter
åtnjuta 3,500 kronor, sysslomannen vid Nyköpings hospital 2,600 kronor
samt vid Visby hospital 2,000 kronor, i varje fall med rätt till
ett ålderstillägg å 500 kronor efter 10 år.
Avlöningen 4,300 kronor har således hittills varit förbehållen åt
hospital med omkring 800 platser och därutöver. Östersund med sina
560 platser intager i avseende å patientantalet en mellanställning. Att
införa en ny löneklass för sysslomannen därstädes synes emellertid för närvarande
ej vara lämpligt. Svårighet att få entreprenörer, att kunna fylla
hastigt påkommande behov, att ordna utarbetet m. m. förekommer alltid
vid de norrländska hospitalen och har, enligt vad erfarenheten visat,
gjort sysslomanstjänsterna där mindre begärliga. Det är möjligt, att
dessa förhållanden, i förening med de höga levnadsomkostnaderna i
Östersund, böra föranleda till att sysslomannen vid därvarande hospital
erhåller en avlöning av 4,300 kronor. Detta torde emellertid få bliva
beroende på en mera ingående framtida prövning i sammanhang med den
blivande granskningen av hospitalspersonalens organisation och löneförmåner,
varom jag ovan talat. För närvarande anser jag mig ej böra
föreslå högre avlöning än 3,500 kronor.
I det nådiga brev av den 4 juli 1910, varigenom bestämmelser meddelats
angående löneförmånerna för läkare och syssloman vid hospitalen i
Säter och Västervik, föreskrevs tillika, i fråga om predikant-, sekreteraroch
bokhållarbefattningarna vid dessa hospital, att medicinalstyrelsen
skulle äga att under den tid, nämnda hospital organiserades och mottogo
den första uppsättningen av patienter, av förslagsanslaget till hospitals
underhåll bestrida de utgifter, som erfordrades för fullgörandet av de
göromål vid anstalterna, vilka motsvarade sekreterarens och predikantens
vid andra dylika anstalter samt till avlönande av nödigt biträde
åt anstalternas sysslomän.
I skrivelse den 30 september 1912 har medicinalstyrelsen inkommit
med förslag till arvodesstat för nämnda tjänstemän och därvid
anfört, att som hospitalen både i Västervik och Säter med år 1913 böra
anses vara fullt organiserade och till fullo belagda, tiden nu vore inne
att få avlöningarna till nämnda tjänstemän vederbörligen fastställda.
Med anledning därav hade medicinalstyrelsen anmodat vederbörande
hospitalsdirektioner att avgiva förslag till avlöningar åt dessa tjänstemän.
I skrivelse den 17 augusti 1912 har direktionen för Västerviks
hospital angående bokhållarnas avlöning framhållit, att, i och med upp
-
Pre dikanter,
sekreterare
ock
bokhållare
vid Säters
och Västerviks
hospital.
Västerviks
hospitals
direktion.
40
Säters hospitals
direktion.
Medicinal
styrelsen.
Kungl. Maj:t Nåd. Proposition Nr 113.
förande av större hospital med två bokhållarplatser för varje, bokhållarnas
utsikter att nå befordran till syssloman och på så sätt få en inkomst,
som sätter dem i tillfälle att bilda familj, komme att avsevärt
minskas; på denna grund föreslog direktionen, att bokhållarna utöver
nu utgående avlöningsförmåner, 1,000 kronor i arvode och ett ålderstillägg
å 300 kronor efter 5 tjänstår, måtte få sig tilldelade ytterligare
två ålderstillägg, vart och ett å likaledes 300 kronor efter respektive
8 och 11 tjänstår. Predikantens arvode föreslogs att utgå med 1,400
kronor per år. Beträffande sekreterarens arvode anförde direktionen,
att det belopp, som hittills utgått till sekreterarna vid anstalter av ungefär
samma storlek som Västerviks hospital, eller 1,200 kronor, ingalunda
vore skälig ersättning för det tidsödande arbete, som ålåge
denne tjänsteman. Då därtill komme, att man gärna borde fordra
juridisk underbyggnad hos den person, som skötte sekreterarbefattningen,
ansåg direktionen, att sekreteraren, även efter organisationstidens
slut, borde åtnjuta ett arvode av minst 1,400 kronor.
Direktionen för Säters hospital har i skrivelse den 30 augusti
1912, under åberopande av innehållet i ett yttrande av tillförordnade
överläkaren Göransson, föreslagit följande arvoden: till bokhållare 1,000
kronor jämte naturaförmåner, till predikant 1,800 kronor och till sekreterare
1,200 kronor, allt per år. Överläkaren Göransson har i sitt
nämnda yttrande anfört, bland annat, att arvodet till predikanten borde
utgå med det föreslagna beloppet, 1,800 kronor, eller samma belopp,
som utginge till predikanten vid Vadstena hospital, enär det visat sig
omöjligt att för det nuvarande arvodet, 1,400 kronor, få någon innehavare
till befattningen. Beträffande sekreterarens arvode borde det
sättas till 1,200 kronor eller samma belopp, som vore fastställt vid de
största sinnessjukanstalterna, då det med skäl kunde befaras, att skicklig
och lämplig innehavare ej komme att stå det avskilt liggande hospitalet
till buds, om arvodet sattes lägre.
För egen del har medicinalstyrelsen anfört följande.
Det hospital, som med hänsyn till platsantalet är närmast jämförbart
med Säters och Amsterviks hospital, är Kristinehamns hospital med
768 platser. Arvodena vid detta hospital äro fastställda till följande
belopp: till predikant 1,400 kronor, till sekreterare 1,000 kronor samt
till bokhållare, såsom vid rikets övriga hospital, 1,000 kronor järnte
ett ålderstillägg å 300 kronor och naturaförmåner. Säters hospitals
belägenhet intill en helt liten stad torde dock nödvändiggöra, att arvoden
till predikant och sekreterare där bestämmas till något högre be
-
41
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 113.
lopp, än som gäller för Kristinehamns hospital, särskilt med hänsyn
därtill, att — som erfarenheten visat — tjänstinnehavarna äro boende
i samhällen, belägna på längre eller kortare avstånd från Säter och på
den grund måste vidkännas kostnader för resor till tjänstgöringsorten.
På dessa grunder har styrelsen förklarat sig icke hava något att erinra
mot de av anstalterna föreslagna arvodena till nu ifrågavarande tjänstemän,
med undantag för det av direktionen för Västerviks hospital föreslagna
arvodet till sekreteraren, 1,400 kronor, vilket vore högre än vid
något annat rikets hospital, och som skulle medföra anspråk på förhöjning
vid flertalet övriga hospital. Visserligen måste det medgivas,
att det för sekreteraren vid Kristinehamns hospital fastställda arvodet,
1,000 kronor, är väl lågt. Vid detta sistnämnda hospital har sekreterarbefattningen
också sedan lång tid innehafts av en person utan den önskliga
juridiska utbildningen. Om arvodet till sekreteraren vid Västerviks
hospital sättes till 1,200 kronor, torde det tillsvidare få anses vara
skälig ersättning.
Beträffande bokhållarnas avlöning, så är den, som ovan anförts, fastställd
för ej längre tid tillbaka än 2 år, och att, som direktionen för Västerviks
hospital föreslagit, redan nu vidtaga en ändring, syntes ej vara erforderligt.
Bokhållarna erhålla sina befattningar utan några kostsammare
studier och vid tidig ålder, varför den nu gällande avlöningen får anses vara
tillräcklig. Endast vad angår den till dessa tjänstemän utgående kosten
anser styrelsen en ändring önsklig, och har styrelsen i detta avseende
hänvisat till vad styrelsen anfört i ovanämnda skrivelse den 30 september
1912 angående lönereglering för läkartjänsterna vid hospitalen. Den nu gällande
bestämmelsen, att kosten skall vara första klassens men, där
sådan ej finnes, allmänna klassens kost och 200 kronor som kostförbättringspenningar,
skulle alltså ändras därhän, att kosten skall lämnas
enligt av medicinalstyrelsen särskilt fastställd utspisningsstat. Antalet
bokhållartjänster bör i likhet med vad som gäller för Kristinehamns
hospital bestämmas till 2 vid vartdera hospitalet.
Omskrivna tjänstemäns arvoden utgå av det av Riksdagen beviljade
anslaget till arvoden åt tjänstemän, som ej äro upptagna i hospitalens
och asylernas lönestater, för närvarande enligt nådigt brev den
22 juni 1911 uppgående till 40,600 kronor, av vilket anslag 40,100
kronor äro disponerade. Med den erforderliga ökningen, 9,600 kronor,
skulle anslagets belopp behöva höjas till 50,200 kronor, varvid fortfarande
500 kronor bleve reserverade för mera tillfälliga framtida behov.
På grund av vad sålunda blivit anfört har medicinalstyrelsen hemställt,
det täcktes Kungl. Maj:t till 1913 års Riksdag avlåta nådig pro
Bihang
till Riksdagens protokoll 1913. 1 sand. 79 käft. (Nr 113.) 6
42
Departementschefen.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 113.
position, att Riksdagen måtte medgiva, att det belopp av högst 40,600
kronor, som av Riksdagen beviljats till arvoden åt tjänstemän, vilka
icke äro i hospitalens och asylernas lönestater upptagna, höjes med
9,600 kronor, på det Kungl. Maj:t må komma i tillfälle att fastställa
arvodena till ifrågavarande tjänstemän till följande belopp:
Säters hospital:
Predikanten ............................................................................... kronor 1,800: —
Sekreteraren................................................ » 1,200:_
Två bokhållare å 1,000 kronor............................................. » 2,000: —
Västerviks hospital:
Predikanten ................................................................................. kronor 1,400: —
Sekreteraren....................................................................... » 1,200: —
Två bokhållare å 1,000 kronor.......................................... » 2,000: —
med rätt för bokhållarna till bostad med möbler och sängkläder, lyse,
bränsle, tvätt och kost enligt av medicinalstyrelsen särskilt fastställd
utspisningsstat samt till en arvodesförhöjning å 300 kronor efter fem
års väl vitsordad tjänstgöring.
Till en början erinras, att såväl Säters som Västerviks hospital
äro avsedda för 800 sinnessjuka, men att vid föregående fastställelse
av avlöningarna för predikant- och sekreterarbefattningarna respektive
avlöningsbelopp knappast satts i direkt förhållande till patientantalet,
utan att även andra lokala omständigheter spelat in, under det däremot
för bokhållarna samma arvode fastställts över hela linjen.
Vad särskilt beträffar bokhållarbefattningarna må vidare erinras,
att 1907 års riksdag på Kungl. Maj:ts framställning fastställde avlöningen
för bokhållare till 600 kronor, varefter ifrågavarande tjänstemän
vid 1910 års riksdag på förslag av Kungl. Maj:t erhöllo en till 1,000
kronor förhöjd avlöning med rätt till bostad med möbler och sängkläder,
lyse, bränsle, tvätt och kost ävensom ett ålderstillägg å 300 kronor.
Då sålunda en avsevärd löneförbättring för ifrågavarande tjänstemannagrupp
blivit genomförd så sent som för tre år sedan, har jag icke
tunnit skäl biträda den av direktionen för Västerviks hospital föreslagna
löneförbättringen. Ifrågavarande bokhållare torde därjämte böra åtnjuta
kost enligt av medicinalstyrelsen särskilt fastställd utspisningsstat i likhet
med vad jag förut föreslagit beträffande hospitalsbokhållarna i allmänhet
ävensom naturaförmåner i övrigt i enlighet med vad genom
nådiga brevet den 4 juli 1910 blivit bestämt.
Beträffande avlöningen till predikanterna må anmärkas, att denna
43
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 113.
växlar med olika belopp vid olika hospital från lägst 300 kronor vid
Visby hospital till högst 1,800 kronor vid Vadstena hospital. Den föreslagna
avlöningen för predikanten i Säter uppgår således till maximum
av hittills utgående motsvarande arvoden, men då, såsom direktionen
framhållit, det på grund av hospitalets läge icke synes vara möjligt att
få tjänsten besatt för lägre avlöning, anser jag mig kunna förorda det
av medicinalstyrelsen tillstyrkta beloppet 1,800 kronor. Mot den föreslagna
avlöningen till predikanten vid Västerviks hospital 1,400 kronor
har jag intet att erinra.
I fråga om sekreterarbefattningen har direktionen för Västerviks
hospital föreslagit en ökning av avlöningen utöver den vid andra hospital
högst utgående, som är 1,200 kronor. Att vid nu ifrågavarande hospital
stadga ett högre arvode, synes mig icke påkallat. Jag tillstyrker alltså
det av medicinalstyrelsen förordade beloppet 1,200 kronor.
Predikanten vid Visby hospital åtnjuter, såsom jag nyss nämnt, ett
arvode av 300 kronor. I en till direktionen för hospitalet ställd ansökning
har nuvarande hospitalspredikanten anhållit, att arvodet måtte
höjas till åtminstone 400 kronor. Såsom stöd härför har han huvudsakligen
anfört, att predikantens arbete icke uteslutande bestämmes av
patientantalet vid vederbörande anstalter. Vid de små anstalterna, likaväl
som vid de stora, utgöres den ej obetydligaste delen av arbetet av
predikningar och gudstjänsters förrättande varje helgdag, vilket arbete
i det stora hela är oberoende av patientantalet. Därjämte framhålles,
att arbetet med bibliotekets ordnande och tillhandahållande, vilket
åligger predikanten, under senare år vuxit betydligt.
Direktionen har funnit det önskvärt, att arvodet höjes med 100
kronor om året.
Medicinalstyrelsen har anfört, att det ej kan förnekas, att avlöningsbeloppet
till predikanten vid Visb}^ hospital, vilket understiger det för andra
hospital bestämda, är väl lågt. Predikantens göromål äro i flera avseenden
oberoende av antalet sjuka, tillhörande hospitalet. Styrelsen anser
således, att den ifrågavarande framställningen har fullt fog för sig.
Den begärda löneförhöjningen synes mig skälig. Trots denna
kommer arvodet till predikanten vid Visby hospital att understiga samtliga
övriga hospitalspredikanters arvoden.
Vid bifall till min framställning i sist omhandlade del samt beträffande
arvodena till predikanter, sekreterare och bokhållare vid Säters
och Västerviks hospital, torde det belopp av högst 40,600 kronor, som
av Pdksdagen beviljats till arvoden åt tjänstemän, vilka icke äro i
hospitalens och asylernas lönestater upptagna, böra höjas med 9,700
kronor till högst 50,300 kronor.
Förhöjning
av arvodet
till predikanten
vid
Yisby
hospital.
Departe
mentschefen.
44
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 113.
På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå Riksdagen
1) att dels i fråga om kontanta aflöningsförmåner
till vissa läkartjänster vid nedan nämnda hospital och
asyler godkänna följande lönestat att träda i kraft
den 1 januari 1914:
Tjänst |
||||||
Lön. |
görings |
Summa. |
||||
penningar. |
||||||
Kr. |
Kr. |
Er. |
||||
Stockholms hospital. |
||||||
1 hospitalsläkare.............................. |
3,666 |
66 |
1,833 |
34 |
5,500 |
— |
1 biträdande läkare ........................ |
3,000 |
— |
1,500 |
— |
4,500 |
— |
Uppsala hospital och asyl. |
||||||
1 hospitalsläkare.............................. |
3,666 |
66 |
1,833 |
34 |
5,500 |
— |
1 hospitalsläkare.............................. |
3,666 |
66 |
1,833 |
34 |
5,500 |
— |
1 biträdande läkare.......................... |
3,000 |
— |
1,500 |
— |
4,500 |
- |
1 biträdande läkare.......................... |
3,000 |
— |
1,500 |
— |
4,500 |
— |
1 biträdande läkare.......................... |
3,000 |
— |
1,500 |
— |
4,500 |
— |
1 biträdande läkare......................... |
3,000 |
— |
1,500 |
— |
4,500 |
— |
Nyköpings hospital. |
||||||
1 biträdande läkare.......................... |
3,000 |
— |
1,500 |
— |
4,500 |
— |
Vadstena hospital och asyl. |
||||||
1 hospitalsläkare.............................. |
3,666 |
66 |
1,833 |
34 |
5,500 |
— |
1 biträdande läkare.......................... |
3,000 |
— |
1,500 |
— |
4,500 |
— |
Växjö hospital. |
||||||
1 hospitalsläkare.............................. |
3,666 |
66 |
1,833 |
34 |
5,500 |
— |
1 biträdande läkare.......................... |
3,000 |
— |
1,500 |
— |
4,500 |
— |
1 biträdande läkare.......................... |
3,000 |
— |
1,500 |
— |
4,500 |
— |
Västerviks hospital. |
||||||
1 hospitalsläkare.............................. |
3,666 |
66 |
1,833 |
34 |
5,500 |
— |
1 biträdande läkare.......................... |
3,000 |
— |
1,500 |
— |
4,500 |
— |
1 biträdande läkare.......................... |
3,000 |
— |
1,500 |
— |
4,500 |
— |
1 biträdande läkare.......................... |
3,000 |
— |
1,500 |
— |
4,500 |
— |
Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 113.
45
Lunds hospital och asyl.
1 hospitalsläkare.........................
1 hospitalsläkare.........................
1 biträdande läkare......................
1 biträdande läkare......................
1 biträdande läkare......................
Göteborgs hospital.
1 biträdande läkare......................
1 biträdande läkare......................
Vänersborgs hospital och asyl.
1 hospitalsläkare.........................
1 biträdande läkare......................
1 biträdande läkare.....................
1 biträdande läkare.....................
Kristinehamns hospital.
1 hospitalsläkare........................
1 biträdande läkare.....................
1 biträdande läkare.....................
1 biträdande läkare.....................
Säters hospital.
1 hospitalsläkare........................
1 biträdande läkare.....................
1 biträdande läkare...................
1 biträdande läkare.....................
Härnösands hospital.
1 hospitalsläkare........................
Lön. Kr. |
Tjänst- görings- penningar. Kr. |
Summa. Kr. |
|||
3,666 |
66 |
■ 1,833 I |
34 |
5,500 |
|
3,666 |
66 |
1,833 |
34 |
5,500 |
— |
3,000 |
— |
1,500 |
4,500 |
— |
|
3,000 |
— |
1.500 |
— |
4,500 |
— |
3,000 |
— |
1,500 |
4,500 |
||
3,000 |
1,500 |
4,500 |
|||
3,000 |
— |
1,500 |
4,500 |
||
3,666 |
66 |
1,833 |
34 |
5,500 |
_ |
3,000 |
— |
1,500 |
— |
4,500 |
— |
3,000 |
— |
1,500 |
— |
4,500 |
— |
3,000 |
— |
1,500 |
4.500 |
||
3,666 |
66 |
1,833 |
34 |
5,500 |
|
3,000 |
— |
1,500 |
4,500 |
— |
|
3,000 |
— |
1,500 |
4,500 |
— |
|
3,000 |
1,500 |
“ |
4,500 |
||
3,666 |
66 |
1.833 |
34 |
5,500 |
|
3,000 |
1,500 |
~ |
4,500 |
— |
|
3,000 |
1,500 |
4,500 |
— |
||
3,000 |
1,500 |
1 i |
4,500 |
• I |
|
3,666 |
6C |
>! 1,833 |
1 |3 4 |
5,500 |
46
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 113.
Lön. Kr. |
Tjänst-gö rings-penningar. Kr. |
Summa. Kr. |
||||
Östersunds hospital. |
||||||
1 överläkare.................................... |
5,000 |
— |
2,500 |
— |
7,500 |
— |
1 hospitalsläkare....... |
3,666 |
66 |
1,833 |
34 |
5,500 |
— |
1 biträdande läkare |
3,000 |
— |
1,500 |
— |
4,500 |
— |
1 biträdande läkare |
3,000 |
— |
1,500 |
— |
4,500 |
-- |
Piteå hospital och asyl. |
||||||
1 hospitalsläkare....... |
3,666 |
66 |
1,833 |
34 |
5,500 |
— |
Summa |
— |
— |
— |
— |
210,500 |
— |
Anm. i. Avlöningen kan höjas: för överläkare efter 10 år med 600 kronor,
därav tva tredjedelar anses utgöra lön och en tredjedel tjänstgöringspenningar, för
hospitalsläkare efter 5 och 10 år med varje gång 500 kronor, därav likaledes två
tredjedelar anses utgöra lön och en tredjedel tjänstgöringspenningar.
Anm. 2. År biträdande läkare förordnad för viss tid, utgår den kontanta
avlöningen med allenast 4,000 kronor, därav två tredjedelar anses såsom lön och
en tredjedel såsom tjänstgöringspenningar.
dels bestämma, i fråga om de läkartjänster vid
rikets hospital och asyler, som den 1 juli 1913 innehavas
av medicine kandidater, att nu gällande lönestat
skall tillämpas för dåvarande innehavarna, så länge
de ännu ej avlagt medicine licentiatexamen;
dels medgiva de i staten upptagna tjänstemännen
följande naturaförmåner:
överläkare och hospitalsläkare boställsvåning med
bränsle samt elektrisk belysning, där sådan anordnats;
samt
biträdande läkare bostad med möbler och sängkläder,
bränsle, lyse och tvätt samt kost enligt av
medicinalstyrelsen särskilt fastställd utspisningsstat;
dels besluta:
att biträdande läkare, åt vilken familjebostad inom
hospitals eller asyls område upplåtits, skall avstå från
eljest medgivna möbler, sängkläder, tvätt och kost,
men bekomma dels bränsle samt elektrisk belysning,
där sådan anordnats, dels ock 500 kronor för år; samt
47
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 113.
att hospitalsläkare och biträdande läkare, som
medgivas att bo utom anstaltens område, erhålla,
hospitalsläkare för mistad bostadslägenhet med bränsle
och elektrisk belysning 800 kronor för år samt biträdande
läkare för mistade naturaförmåner av bostad
med möbler och sängkläder, bränsle, lyse och tvätt
samt kost 1,100 kronor för år;
dels medgiva, att arvoden till vikarie för beredande
av semester för överläkare, läkaren vid Visby
hospital, hospitalsläkare och biträdande läkare må utgå
med åtta kronor för dag jämte sådana naturaförmåner,
som tillkomma biträdande läkare, samt resekostnadsersättning
enligt gällande resereglemente;
dels ock medgiva, att medicine kandidat, som förordnas
att under vakans eller annan ledighet av
tjänst som extra läkare biträda vid sjukvården å rikets
hospital och asyler, må tillerkännas samma förmåner
som ovan nämnd vikarie under semester;
2) att medgiva, att vid Östersunds hospital må
anställas en syssloman mot dels kontant avlöning av
3,500 kronor, därav 2,300 kronor utgöra lön och 1,200
kronor tjänstgöringspenningar, vilken avlöning kan
efter 10 år höjas med 500 kronor, därav 300 kronor
anses såsom lön och 200 kronor såsom tjänstgöringspenningar,
och dels rätt till boställsvåning med bränsle
och elektrisk belysning, där sådan anordnats,
3) att godkänna följande allmänna villkor och bestämmelser
för åtnjutande av de ovan under 1) och 2)
stadgade aflöningsförmåner, nämligen:
att tjänsteman skall vara underkastad den vidsträcktare
tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i
åligganden, som kan varda honom i behörig ordning
ålagd, samt hospitalsläkaren vid Härnösands hospital
därjämte förflyttning till motsvarande befattning vid
annan anstalt för sinnessjuka;
att med befattning av ifrågavarande slag icke må
förenas annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns
stat och med sysslomansbefattning icke heller
anställning såsom sekreterare hos vederbörande liospitalsdirektion;
-
48
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 113.
att med i förevarande lönestat upptagen befattning
ej heller må förenas vare sig uppdrag såsom ordförande
eller ledamot i styrelse för verk eller bolag,
som är med Kungl. Maj ds oktroj försett eller blivit
såsom aktiebolag registrerat, eller befattning såsom
tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan
tjänstebefattning av vad slag som helst, såframt ej,
vad angår överläkare, Kungl. Maj:t och, vad angår
hospitalsläkare, biträdande läkare och syssloman, medicinalstyrelsen,
uppå därom gjord framställning och
efter prövning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning
ej må anses inverka hederligt för tjänstgöringen
vid anstalten, finner uppdraget eller befattningen
kunna få tillsvidare mottagas och bibehållas;
att överläkare icke må utom hospital och asyl
utöva enskild praktik mot betalning, utom vad rör
nerv- eller sinnessjukdomar;
att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för
den tid, befattnings innehavare verkligen tjänstgjort
eller åtnjutit semester, men för den tid, han eljest
varit från tjänstgöring befriad, skola utgå till den,
som uppehållit befattningen;
att den, som av sjukdom hindras att sin befattning’
förrätta, äger uppbära hela lönen, men att den, som
undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda
angelägenheter, tjänstgöring hos Riksdagen, dess utskott
eller revisorer eller andra särskilda uppdrag
eller i behörig ordning avstänges från tjänstgöring
eller eljest är lagligen förhindrad att sköta befattningen,
kan förpliktas att under ledigheten, utöver
sina tjänstgöringspenningar, avstå så mycket av lönen,
som för befattningens uppehållande erfordras eller
eljest prövas skäligt;
att avlöning ej må utgå till tjänsteman för tid,
varunder han avhållit sig från tjänstgöring utan att
hava i vederbörlig ordning erhållit tjänstledighet eller
kunnat styrka giltigt förfall;
att, därest tjänsteman varder avstängd från tjänstgöring
eller i häkte tagen, den del av hans avlöning,
som icke av medicinalstyrelsen prövas böra användas
49
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 113.
till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas,
såvida ej styrelsen finner skäligt låta honom
uppbära något därav;
att, därest emellertid tjänsteman i följd av kroppsskada,
ådragen under tjänstutövning, blivit tillsvidare
oförmögen till tjänstgöring, avlöningen å stat må,
såsom undantag från vad ovan är stadgat, kunna, efter
medicinalstyrelsens beprövande, till honom utgå oavkortad
under högst sex månader; ankommande på
prövning av Kungl. Maj:t, till huru stor del avlöning
kan böra till den skadade utgå efter omförmälda tid
av sex månader;
att den förhöjning av avlöning, som medgivits ifrågavarande
tjänstemän efter innehavande under här ovan
angivna antal år av vederbörande befattning, må utgå
under villkor, att innehavaren under mer än fyra femtedelar
av denna tjänstetid med gott vitsord bestritt sin
egen eller, på grund av förordnande, annan statens
tjänst, eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock
att härvid icke må föras honom till last den tid han åtnjutit
semester, allt under iakttagande att den högre avlöningen
ej får tillträdas förr än vid början av kalenderåret
näst efter det, varunder den stadgade tjänståldern
blivit uppnådd; börande löntagare därvid tillgodoräknas
den tid, som före den nya aflöningsstatens trädande
i kraft förflutit från hans tillträde till befattningen;
att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad
tid för erhållande av löneförhöjning, redan uppnått
den levnads- och tjänstålder, som berättigar honom
till pension, icke må samma förhöjning tillträda;
att vid sjukdomsförfall eller när det erfordras för
beredande av semester, läkare av lägre grad skall vara
skyldig att, om han förordnas till högre befattning
vid anstalten, densamma, mot åtnjutande i förstnämnda
fall av de för befattningen anslagna tjänstgöringspenningar
i stället för egna tjänstgöringspenningar,
men i senare fallet utan särskild ersättning, bestrida,
dock ej längre än tre månader under ett och samma
kalenderår;
att tjänstemännen äga årligen, när sådant utan
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 79 höft. (Nr 113). 7
50
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 113.
hinder för göromålens behöriga gång kan ske, åtnjuta
semester, överläkare och hospitalsläkare under en och
en halv månad samt biträdande läkare och syssloman
under eu månad;
att syssloman är pliktig att å tid av året, som
av direktionen bestämmes, begagna sig av semester;
att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande,
entledigande eller dödsfall själva lönen utgår
till månadens slut;
att ifråga om skyldighet att från tjänsten avgå
ävensom ifråga om rätt till pension skall gälla vad i
särskild lag angående civila tjänstinnehavares rätt till
pension är vid tiden för den nya lönestatens ikraftträdande
eller, såvitt angår innehavare av befattning,
som därefter tillträdes, vid tillträdet till befattningen
stadgat;
att envar, som med eller efter den nya lönestatens
ikraftträdande tillträder befattning av nu ifrågavarande
slag, skall vara pliktig att underkasta sig nyssberörda
villkor och bestämmelser; samt
att de förutvarande innehavare av sådana befattningar,
vilka icke före den 1 december 1913 anmäla,
att de vilja underkasta sig den nya aflöningsstaten
samt nämnda villkor och bestämmelser, och som icke
lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna
vid dem dittills tillkommande avlöningsförmåner ävensom,
i den mån ej annat föranledes av bestämmelserna
i förenämnda lag, vid den rätt till pension, som
dittills tillkommit dem;
4) att medgiva, att det belopp av högst 40,600
kronor, som av Riksdagen beviljats till arvoden åt
tjänstemän, vilka icke äro i hospitalens och asylernas
lönestater upptagna, höjes med 9,700 kronor till högst
50,300 kronor, på det att arvoden må kunna utgå med
följande belopp:
till predikanten
Visby hospital.
kronor 400:
51
Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 113.
Västerviks hospital:
till predikanten .................................... kronor 1,400: —
» sekreteraren....................................... » 1,200: —
j> två bokhållare, vardera 1,000
kronor ............................................. » 2,000: —
Säters hospital.
till predikanten ....................................... kronor 1,800: -
» sekreteraren...................................... » 1,200: —
» två bokhållare, vardera 1,000
kronor ............................................. » 2,000: —
med rätt för bokhållarna till bostad med möbler och
sängkläder, lyse, bränsle, tvätt och kost enligt av
medicinalstyrelsen särskilt fastställd utspisningsstat
samt till en arvodesförhöjning å 300 kronor efter fem
års väl vitsordad tjänstgöring;
5) att medgiva, att amanuenser och innehavare
av förutvarande bokhållarbefattningar vid rikets hospital
och asyler må, förutom övriga naturaförmåner
enligt gällande bestämmelser, åtnjuta kost enligt av
medicinalstyrelsen särskilt fastställd utspisningsstat;
samt
6) att medgiva, att vad som erfordras för beredande
av nu ifrågavarande avlöningsförmåner skall
utgå av förslagsanslaget till hospitals underhåll, utom
vad angår ålderstillägg till överläkare och hospitalsläkare
ävensom till sysslomannen vid Östersunds hospital,
vilka skola påföras sjätte huvudtitelns förslagsanslag
till ålderstillägg.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna
bifall samt förordnade, att proposition i ämnet av den
lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skulle till
Riksdagen avlåtas.
Ur protokollet:
Nils Ädelgren.