Andra hammarens andra tillfälliga utslcotts utlåtande Nr 9.
1
Nr 9.
Ankom till Riksdagens kansli den 11 april 1913 kl. 2 e. m.
Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 9, i anledning
av väckt motion om skrivelse till Kangl. Maj:t angående
anordnande av skolbad vid landsbygdens folkskolor.
Närvarande: herrar Enderstedt, Svensson i Skönsberg, Johanson i Gäre, Hallén*),
Lundgren i Björna*), Mörtsell, Sterne, Zelahn, Olsson i Järnsida*) och
Gustafsson i Brånsta.
*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.
I en inom Andra kammaren väckt, till dess andra tillfälliga utskott
hänvisad motion, nr 228, hava herrar Nils Helger, E. F. Hellberg, N.
A:son Berg, Harald Hallén, Ernst Liljedahl, Knut Tengdahl, Karl Magnusson,
Carl O. Strid, H. E. Nordström, Martin Holmström, W. Bäckström och
D. Viklund, med instämmande i motionens syfte av herrar G. Kronlund
och Gast. Olson, föreslagit, att Riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.
Maj:t. begära utredning, huruvida och i vad mån från statsmakternas
sida åtgärder böra och kunna vidtagas för ett mera allmänt införande
av skolbad i folkskolorna på landsbygden.
I avseende å motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.
Förbättrandet av den personliga hygienen hos vårt folk är en
angelägenhet, vars vikt och betydelse Riksdagen vid upprepade tillfällen
skänkt sitt beaktande. Såsom ett led i en allmän strävan
till folkhygienens höjande är den föreliggande motionen om anordnande
av skolbad vid landsbygdens folkskolor också att betrakta.
Enligt utskottets mening är denna motion värd att på allt sätt
uppmärksammas. Betydelsen av bad ur hälsovårdssynpunkt är så allmänt
känd, att ett ytterligare understrykande därav icke torde vara av
Bihang titt Riksdagens protokoll 1913. 13 samt. 2 avd. 9 käft. (Nr 9.)
Motionen.
Utskottet.
2 Andra hammarens andra tillfälliga utsMtts utlåtande Nr 9.
nöden. Yad särskilt skolbaden beträffar, hava motionärerna framhållit
deras värde såsom befordrande renlighet i allmänhet bland barnen
ävensom deras indirekta inverkan till förbättrande av luften i skolsalarna.
Ur uppfostringssynpunkt hava skolbaden därjämte en viktig
mission att fylla. Flertalet av dem, som i skolan blivit vanda vid
regelbundna bad, torde nämligen efter slutad skolgång bibehålla den
goda vanan och mången gång även med exemplets makt bibringa den
åt andra.
Att skolbadens stora värde mångenstädes uppskattas, därom vittnar
det förhållandet, att sådana bad redan blivit införda vid skolorna
i ett betydande antal städer och därmed jämförliga samhällen. Badfrekvensen
är där också anmärkningsvärt hög. För landsbygdens del
är frågan emellertid ännu i stort sett olöst. Helt förbisedd är den likväl
icke. Såsom motionärerna anfört, ingå nämligen i de normalritningar
till folkskolebyggnader på landet, vilka äro föremål för överintendentsämbetets
prövning, också badstugor. Det huvudsakliga skälet
till att skolbad ännu icke annat än i undantagsfall förekomma å landet
torde hänföra sig till sakens ekonomiska sida. Att något initiativ från
statsmakternas sida tages, synes utskottet synnerligen önskvärt. Vid
en utredning i detta syfte torde kunna övervägas, huruvida de skoldistrikt,
vilka önska inrätta skolbad, böra sättas i tillfälle att med bidrag
av allmänna medel tillgodose detta behov. Motionärerna hava ansett,
att bidrag till anläggningskostnaden borde lämnas, men att utgifterna
för badhusens underhåll och verksamhet borde bestridas av kommunerna,
som mot avgift skulle kunna göra baden tillgängliga för allmänheten
de tider, då skolbarnen icke begagnade sig av desamma. Denna
tankegång anser utskottet värd allt beaktande, helst driftkostnaderna med
stöd av redan vunnen erfarenhet kunna förväntas bliva jämförelsevis
små, därest man, som väl är sannolikt, kommer att begagna sig av de
gamla praktiska och billiga badstubaden.
Huruvida det allmännas bidrag borde lämnas till anordnande av
skolbad ej blott vid nu befintliga skolhus, utan även i samband med
uppförande av nya folkskolebyggnader, därom torde en blivande utredning
kunna lämna klarhet. Detsamma gäller ock om sättet för statsbidragets
beräknande. Möjligen kunde man tänka sig, att skoldistriktet bestrede
halva anläggningskostnaden och att den andra hälften utginge
av statsmedel. Eu annan möjlighet vore, att, såsom motionärerna förslagsvis
framhållit, bidrag av landstingsmedel därjämte erhölles. Av
en blivande utredning torde också framgå, huruvida ett eventuellt statsbidrag
bör stå i viss proportion till skoldistriktets eget bidrag eller
utgå efter annan beräkningsgrund. I den mån, som en enhetlig grund
Andra hammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 9. 3
vid taxeringsförfarandet i våra kommuner kan åstadkommas, torde ock
i en utredning beaktande lämpligen kunna skänkas åt den synpunkten,
att statsbidrag skulle i regel lämnas endast till de kommuner,
vilkas utdebitering till skola och eventuellt fattigvård överstiger en viss
summa. Utskottet vill i detta sammanhang framhålla, att utskottet väl
betänkt, det de kulturella intressenas tillgodoseende redan ställa betydande
krav på statskassan. Då det emellertid, enligt utskottets mening,
här gäller ett statsintresse av stor vikt, har utskottet likväl velat skänka
förslaget sitt stöd, och detta desto hellre som, om så befinnes nödvändigt,
ett blivande anslag för bidrag till anordnande av skolbad å landsbygden
lärer kunna beräknas till ett icke alltför stort belopp, då
det här i första hand dock egentligen gäller att uppmuntra vederbörande
till inrättande av skolbad.
Vad slutligen beträffar sättet för den ifrågasatta utredningens utförande,
vill utskottet erinra därom, att vid årets riksdag redan förelegat
en del frågor, avseende skolhygien och fysisk fostran, av vilka
utskottet till förberedande behandling förehaft frågorna om utredning
angående åvägabringande av en effektiv tandvård särskilt vid landsbygdens
småskolor och folkskolor samt beträffande obligatorisk läkarundersökning
av folkskolebarn m. m. Efter utskottets uppfattning torde utredningen
av alla dessa spörsmål böra ställas i ett visst samband, ett
förfarande, vilket såväl ur kostnadssynpunkt som med hänsyn till frågornas
enhetliga behandling torde komma att visa sig ändamålsenligt.
Utskottet, som sålunda på det varmaste vill understödja motionärernas
förslag, får med åberopande av det anförda hemställa,
att Andra kammaren ville för sin del besluta, att
Riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla,
det Kungl. Maj:t täcktes låta utreda, huruvida och i
vad mån från statsmakternas sida åtgärder böra och
kunna vidtagas för ett mera allmänt införande av skolbad
i folkskolorna å landsbygden.
Stockholm den 11 april 1913.
På utskottets vägnar:
M. ENDERSTEDT.
Reservation av herrar Mörtséll och Gustafsson i Brånsta.