Andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 9. 1

Nr 9.

Ankom till Riksdagens kansli den 1 april 1913 kl. 2 e. m.

Andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande nr 9, i anledning
av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj it
om utredning angående förenklingar m. m. inom den
civila och ecklesiastika förvaltningen.

I en inom Andra kammaren avgiven motion nr 100 liar lierr Åkerlund
hemställt, att Eiksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller, att
Kungl. Maj:t ville uppdraga åt opartiska och omdömesgilla personer att
utreda, huruvida icke förenklingar uti arbetsmetoderna skulle kunna införas
och åtskilligt mera arbete än nu presteras utav vissa tjänsteinnehavare
inom vår civila och ecklesiastika förvaltning och därigenom en
del befattningar efter hand kunna indragas, samt om icke den grannlaga
ställning statens ämbets- och tjänstemän böra intaga i samhället
kräver inskränkning uti rätten för dem att ägna sig åt privata uppdrag,
och att Kungl. Maj:t sedermera ville för Eiksdagen framlägga resultatet
av den . verkställda utredningen, ävensom förslag till de åtgärder, som
i anledning av densamma kunna finnas erforderliga.

Angående motiveringen hänvisas till motionen.

Frågan om en förenkling i statsförvaltningen och därigenom åstadkommen
minskning av statsutgifterna hör till riksdagshistoriens ofta återkommande
frågor. Allt sedan införandet år 1809 i Sverige av ett nytt
statsskick hava gång efter annan, vanligen i samband med förslag om
lönereglering för statens tjänstemän, behandlats frågor om indragning av
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 13 samt. 5 avd. 9 höft. (Nr 9.)

Utskottet.

2 Andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 9.

överflödiga tjänstebefattningar eller andra åtgärder i syfte att nedbringa
statens förvaltningskostnader. En utförlig historik, börjande med år
1809, återfinnes i första delen av den s. k. löneregleringskommitténs
betänkanden, av vilka 38 delar hittills blivit till trycket befordrade, och
hänvisar utskottet till denna historik.

I föreliggande motion framställas fyra besläktade önskemål, nämligen
förenkling av arbetsmetoderna, ökat arbete, indragning av överflödiga
tjänstebefattningar och en inskränkning i rätten för tjänstemän
att ägna sig åt privat uppdrag. Dessa spörsmål vill motionären ha utredda
genom »opartiska och omdömesgilla personer».

Utskottet kan ej finna annat än att den av Kungl. Maj:t den 3
oktober 1902 tillsatta och ännu arbetande kommittén rörande reglering
av statens ämbetsverks och myndigheters löneförhållanden m. m. »bestått
och fortfarande består av opartiska och omdömesgilla personer», huvudsakligen
ledamöter av Riksdagen och tillhörande såväl båda kamrarna
som numera samtliga riksdagspartier. Denna kommitté har icke blott
till uppgift att avgiva förslag till erforderliga löneregleringar utan även att
i samband därmed taga i övervägande de önskemål motionären framställer.

Åt frågan om förenkling av arbetssättet i de centrala verken har
kommittén ägnat en särskild avdelning av sitt betänkandes allmänna del.
Där framställas positiva förslag till undvikande av en invecklad och omständlig
journalisering eller diarieföring, vidare införande i ökad utsträckning
av föredragningslistor i stället för fortlöpande protokoll till
vinnande av en avsevärd tidsbesparing, vidare inskränkning i konceptföringen
samt ärendenas expediering i ökad omfattning medelst så
kallad tergalresolution eller påteckning på akten, blanketters ökade
användning med flera förenklingar. Ämbetsverken ha också under
de senare åren i ökad utsträckning begagnat sig av snabbare arbetsmetoder.

Även åt frågan om ämbetsverkens dagliga arbetstid har kommittén
ägnat uppmärksamhet och föreslagit som regel en arbetstid å tjänsterummet
av minst sex timmar varje söckendag.

Vid löneregleringar under de senare åren för ett flertal ämbetsverk
har Riksdagen ock uppställt såsom förutsättning för godkännande av
lönestaterna, att Kungl. Maj:t före den tidpunkt, då staterna skulle träda
i kraft, meddelat föreskrift därom, att samtliga ordinarie tjänstinnehavare
skola, i den mån ej undantag kunna anses böra stadgas eller för sär -

3

Andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 9.

skilda fall efter prövning medgivas, vara å tjänsterummet tillstädes minst
sex timmar varje söckendag.

Frågan om indragning av överflödiga befattningar tillhör kommitténs
uppgift i samband med lönereglering för ett ämbetsverk. Flera sådana
indragningar bava även på kommitténs förslag ägt rum.

Frågan om inskränkning i tjänstemäns rätt att ägna sig åt privata uppdrag
bar även behandlats av löneregleringskommittén i en utförlig framställning.
I anslutning härtill bestämdes i en kungl. kungörelse av den
18 oktober 1907 som villkor för åtnjutande av de från och med 1908
års början fastställda avlöningsförmåner för statskontoret, att med ordinarie
befattning icke må förenas annan tjänst å rikets, Riksdagens eller
kommuns stat samt »att med ordinarie befattning i nämnda ämbetsverk
ej heller må förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot
i styrelse för verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj
försett eller blivit såsom aktiebolag registrerat, eller befattning såsom
tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning av
vad slag som helst, så framt ej, vad angår chef eller ledamot, Kungl.
Maj:t och, vad angår innehavare av annan befattning, statskontoret, uppå
därom gjord framställning och efter prövning, att ifrågavarande uppdrag
eller tjänstebefattning ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen
i ämbetsverket, finner uppdraget eller befattningen kunna få tillsvidare
mottagas och bibehållas». Liknande bestämmelser hava sedan utfärdats
även för andra verk, som varit föremål för ny lönereglering och torde
jämväl komma att fastställas för återstående verk, som underkastas ny
lönereglering.

Av avgörande vikt är emellertid, att de gällande bestämmelserna
verkligen efterlevas, så att staten ej i minsta mån blir lidande
på de i kungörelserna angivna medgivanden, som möjligen lämnas av
Kungl. Maj:t eller andra vederbörande.

Ehuru utskottet instämmer med motionären i hans principiella uppfattning
ej minst angående nödvändigheten av att statens ämbets- och
tjänstemän ej må av privata uppdrag hindras i fullgörandet av sina
tjänsteåligganden gent emot staten, har utskottet dock ej kunnat biträda
motionärens förslag med hänsyn till den ännu pågående utredningen
rörande den civila statsförvaltningen. Beträffande den ecklesiastika
förvaltningen, så hava vid hittills genomförda löneregleringar, t. ex.
vid universiteten, Karolinska institutet m. fl., samma principer i allmän -

4 Andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 9.

het tillämpats som vid den civila förvaltningen och torde så även för
framtiden komma att ske.

Utskottet hemställer,

att herr Åkerlunds motion nr 100 ej måtte till
någon Andra kammarens åtgärd föranleda.

Stockholm den 1 april 1913.

På utskottets vägnar:

ERNST LILJEDAHL.

Vid detta ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit herrar: Liijedahl,
Ingvarsson, Andersson i Höckerum, Sandstedt, Bärg i Katrineholm, Torgén,
Engqvist, Indebetou, Lindley och Isaksson.

Stockholm, Nya Tryckeri-Aktiebolaget 1913.