Andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 12.
1
Nr 12.
Ankom till Riksdagens kansli den 14 april 1913 kl. 5 e. m.
Andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande nr 12,
i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl.
Maj:t angående utfärdande av enhetliga bestämmelser för
kommunernas bokföring.
I en inom Andra kammaren avgiven ock till utskottet hänvisad Motioner.
motion, nr 251, ha herr Hage m. fl. hemställt, att Riksdagen måtte i
skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl. Maj:t ville låta utreda,
huruvida och i vilken utsträckning normerande bestämmelser från statens
sida höra utfärdas för kommunernas bokförings- och räkenskapssystem
och i övrigt vidtaga de åtgärder, vartill utredningen kan giva anledning.
Till stöd för denna hemställan hava motionärerna anfört följande:
»Frågan om åstadkommande av enhetliga bokföringsgrunder för landets
kommuner har, efter hand som kommunernas räkenskapsväsen svällt
ut och speciellt under de senaste åren, vunnit en viss aktualitet. Bland
orsakerna härtill må nämnas dels det förhållandet, att kommunalräkenskaperna
på många håll föras efter synnerligen primitiva system, dels
behovet av att kunna finna fullt tillförlitliga utgångspunkter för jämförelsers
åstadkommande mellan resp. kommuners ekonomiska ställning och
dels slutligen behovet av att kunna fort och bekvämt ur räkenskaperna
draga ut de statistiska uppgifter, som skola avlämnas till statsmyndigheterna.
Detta senare behov har också åstadkommit, att man i någon
mån börjat inom kommunerna göra vissa ansatser till åstadkommande av
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 13 samt. 5 avd. 12 höft. (Nr 12.)
2 Andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 12.
bokföringsformulär, anpassade efter de statistiska uppgifterna. Yad städskommunerna
beträffar, så ha dessa standardiseringstendenser inom bokföringen,
tack vare det förhållandet att nämnda kommuner ha en gemensam
organisation, Svenska stadsförbundet, nu hunnit tämligen långt fram
mot målet. Yad återigen hmcfekommunerna beträffar, så ha, enligt vad
som framkommit, de planer, som för någon tid sedan voro före att starta
en organisation, liknande Svenska stadsförbundet, nu måst övergivas,
vadan man ej kan vänta sig, att något initiativ till åstadkommande av
mera enhetliga bokföringsbestämmelser på den vägen kommer att tagas
inom den närmaste tiden.
Frågans lösande är emellertid av en viss betydelse för kommunerna,
vilket särskilt visade sig vid behandling av frågan om anslag till betungade
kommuner vid 1912 års riksdag, då olikheten med avseende på
bokföringssystem inom de olika kommunerna framfördes som ett av skälen
till avslagsyrkande!, vilket som bekant vann Riksdagens bifall. Yid
nämnda tillfälle uttalade också reservanterna i statsutskottet en förhoppning,
»att Kungl. Maj:t icke skall underlåta att tillse, det större likformighet
i kommunernas räkenskapsföring varder införd, så att ur denna
synpunkt prövningen av statsunderstöd varder så enhetlig som möjligt»,
och i den av doktor Konrad Hagman utgivna, välkända publikationen
»Sveriges Kommunallagar» säger författaren på sidan 171, att »erfarenheten
ger vid handen, att utgifvande! genom statens försorg av fullständiga
normalformulär till kommunalräkenskaperna är högeligen av behovet
påkallat».
Åstadkommande av en sådan enhetlighet i bokföringsprinciper, d. v. s.
i beräknandet av de kommunala tillgångarnes värde, i avskrivningsprinciper,
i bokföringsformulär, i utgifternas och inkomsternas uppdelning i
littera och fördelande på konton, så att varje utgifts natur tillfredsställande
klarlägges, i bokslutets uppgörande m. m. bör just nu med mindre
utredningsarbete kunna åstadkommas, dä för stadskommunernas del det
nu föreligger ett förslag till standardbokföring, uppgjord av Svenska
stadsförbundet. Hå de grundläggande principerna för detta förslag synas
i stort sett vara väl avvägda, bör kanske statens inskridande kunna inskränkas
till att inpassa dessa principer på landskommunerna, varvid
dock givetvis måste tagas i betraktande, att landskommunernas räkenskaper,
såsom i allmänhet varande mindre omfattande, kunna ordnas
efter betydligt enklare linjer än de, som föreslagits som normerande för
stadskommunerna.
Andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 12. 3
Av skäl, som nu anförts, anse vi, att denna reform med avseende
på kommunernas räkenskaper nu bör tagas upp och avgöras, så att
denna fråga föreligger klar, då frågan om utjämnande av de kommunala
skattebördorna genom statsingripande eventuellt åter kan komma upp
till behandling.
Några betänkligheter mot att staten i ett sådant fall inskrider reglerande
mot kommunerna i en inre angelägenhet, anse vi ej böra uppstå,
då utvecklingen synbarligen tenderar mot att statsanslag i allt högre
grad komma att ingå i kommunalbudgeterna och det alltså roåste vara
en statsangelägenhet att vaka över, att dessa medel redovisas på ett
bokföringstekniskt och i övrigt tillfredsställande sätt. Den omständigheten,
att landskommunerna sakna ett organ, som kan taga initiativ till
utarbetande av standardbokföring för nämnda kommuner, talar för att
staten bör upptaga frågan till prövning, en prövning, som i första hand
bör inriktas på landskommunerna i inskränkt bemärkelse, men även bör
kunna utsträckas till att omfatta bokföring för kyrkokommun, municipalsamhälle,
väghållningsdistrikt, landsting, skolrotar och fattigvårdsrotar,
där sådana ännu finnas och ha egen bokföring och — om förhållandena
därtill föranleda — även köping och stadssamhälle.»
Slutligen uttala motionärerna, att de anse, »att de bokföringsbestämmelser,
som eventuellt framkomma genom ett sådant åtgörande från
statens sida, ej böra utesluta möjligheten för kommunerna att något avvikande
efter lokala förhållanden ordna sin bokföring, blott det sker
inom eu viss av staten fastslagen ram», och »att utarbetandet av de normerande
bestämmelserna för räkenskapsväsendet i fråga bör ske genom
en på lämpligt sätt åstadkommen samverkan mellan staten och kommunerna,
eller åtminstone så, att kommunerna beredas tillfälle att yttra sig,
innan förslagen fastställas.»
Kommunernas räkenskaper torde i många fall på grund av bristfällig
bokföring sakna den reda och klarhet, som ur många synpunkter
är önskvärd. I likhet med motionärerna anser utskottet det därför vara
av behovet påkallat, att åtgärder vidtagas för åstadkommande av en
bättre ordnad bokföring inom kommunerna. Och det synes utskottet
även riktigt och lämpligt, att härvid ett ingripande sker från statens
sida, då ju staten i flera avseenden har intresse av att kommunernas
räkenskaper föras på ett tillförlitligt och överskådligt sätt, exempelvis
vid inhämtande av vissa statistiska uppgifter från kommunerna.
Utskottets
yttrande.
4
Andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 12.
Utskottet får därför hemställa,
att Andra kammaren för sin del måtte besluta,
att Riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller,
det Iiungl. Maj:t ville låta utreda, huruvida och i
vilken utsträckning normerande bestämmelser från
statens sida böra utfärdas till ledning för bokföringen
av kommunernas räkenskaper, samt för Riksdagen
framlägga de förslag, vartill utredningen kan giva
anledning.
Stockholm den 14 april 1918.
På utskottets vägnar:
ERNST LILJEDAHL.
Vid detta ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit herrar: Liljedahl,
Ingvarsson, Andersson i Höckerum, Sandstedt, Bärg i Katrineholm, Indebetou,
Karlsson i Västtomten, Edbom, Söderbom och Larsson i Edsten,
Stockholm, Nya Tryckeri-Aktiebolaget 1913.