Andra kammarens forsta tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4.
1
/
Nr 4.
Ankom till Riksdagens kansli den 21 februari 1913 kl. 4 e. m.
Andra kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 4, i anledning
av herr Rydéns motion, nr 213. om skrivelse
till Kungl. Magi angående utredning och förslag ifråga
om beredande av möjlighet för utom äktenskapet fött barn
att erhålla kännedom om sin fader.
I en inom Andra kammaren av herr Rydén väckt och till kammarens
första tillfälliga utskott remitterad motion, nr 213, hemställes,
att Riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller, det Kungl. Maj:t
täcktes föranstalta om, att den av Riksdagen i skrivelse den 12 maj
1906 begärda utredningen angående ändring eller upphävande av mom.
7 i kungl. brevet den 17 oktober 1778 m. m. må utsträckas att omfatta
jämväl utredning, huruvida och på vad sätt utom äktenskapet fött
barn kan beredas möjlighet att erhålla kännedom om sin fader, samt
att Kungl. Maj:t ville för Riksdagen framlägga de förslag, vartill
denna utredning kan giva anledning.
Beträffande vad motionären anfört till stöd för sin hemställan tilllåter
sig utskottet hänvisa till motionen.
Eu liknande motion, avgiven av samme motionär, förelåg vid förlidet
års riksdag, vilken motion dock utmynnade i det yrkandet, »att
Riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning angående
lämpliga åtgärder, för att s. k. oäkta barn må tillförsäkras rätten
att erhålla vetskap om sina föräldrar, samt för Riksdagen framlägga
förslag till de författningsändringar, vartill utredningen må giva anledning.»
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 13 samt. 1 avd. 4 käft. (Nr 4.) 1
Utskottets
yttrande.
2 Andra kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4.
Med anledning av motionen 1912 avgav Andra kammarens första
tillfälliga utskott, till vilket motionen remitterats, följande utlåtande.
»Utskottet anser de i förevarande motion berörda frågorna angående
rätt för utom äktenskapet födda barn att erhålla vetskap om sina föräldrar
vara synnerligen bekjärtansvärda. Dessa frågor sammanhänga i viss
mån med ett af samme motionär vid innevarande riksdag väckt förslag
(motion nr 11:75) angående rätt för dessa s. k. oäkta barn att ärva fader
och fädernefrände^ vilken motion hänvisats till lagutskottets behandling.
Genom lagen den 17 mars 1905 tillerkändes oäkta barn arvsrätt
lika med äkta barn efter moder och mödernefränder. Ett villkor för att
denna rätt skall kunna göras gällande är emellertid, att den ifrågavarande
arvingen giver sig till känna hos vederbörande »inom natt och
år, från det arvet föll». Denna arvsrätt blir sålunda i hög grad beroende
av, att ifrågavarande barn har kännedom om sin släktskap med
den person, efter vilken arv tillfallit detsamma. När denna lag om
arvsrätt för oäkta barn efter moder och mödernefränder av riksdagen
antagits, kunde det följaktligen sättas i fråga, huruvida icke mom. 7 av
1778 års kungl. brev angående barnamord omedelbart bort upphävas.
Skulle nu vidare utom äktenskapet födda barn tillerkännas arvsrätt, helt
eller delvis, även efter fader och fädernefränder, torde enligt utskottets
mening åtgärder böra vidtagas för att sådant barn skall kunna såvitt
möjligt erhålla vetskap om sin fader. Även för barnets vård samt för
utfående av bidrag till dess underhåll och uppfostran är det av vikt, att
faderns såväl som moderns anonymitetsrätt blir upphävd.
Då man försöker komma till djupare insikt om nu antydda frågor,
erfar man snart, att här förekomma mot varandra stridande intressen,
nämligen barnets rätt att få kännedom om sin mor och såvitt möjligt
även om sin far samt föräldrarnas önskan att få bevara sin anonymitet.
Ser man nu särskilt på barnets intressen uti här ifrågavarande avseende,
anser utskottet, att det icke kan förnekas, att ''barnet har rätt till sin
mor’. Om riktigheten av denna synpunkt erkännes, torde sedan enligt
utskottets mening utvecklingen komma att medföra, att barnets rätt utsträckes
att omfatta även fadern. Utskottet har emellertid ingalunda
förbisett de svårigheter av mångahanda art, som framställa sig, då det
gäller att lösa hithörande spörsmål. Nödvändigt har det därför synts
utskottet vara, att en grundlig utredning av dessa frågor företages för
att statsmakterna sedermera skola kunna lösa desamma på ett för barnet
samt såvitt möjligt även för dess föräldrar tillfredsställande sätt.
Andra hammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4. 3
År 1906 begärde Biksdagen, såsom i motionen omnämnes, att
Kungl. Maj: t ville låta utreda möjligheten att ändra mom. 7 i ovannämnda
kungl. brev jämte därmed sammanhängande bestämmelser, så att
moderns anonymitetsrätt bevarades, men hennes namn antecknades för
att tjäna till upplysning i vissa bestämda fall. Därest denna utredningledde
till ett lyckligt resultat, anhöll Biksdagen vidare om utredning på
vad sätt en sådan ändring av 1778 års kungl. brev jämte hithörande
bestämmelser skulle kunna ske, men i motsatt fall att Kung!. Maj:t
måtte upphäva ifrågavarande moment och bestämmelser. Den av Biksdagen
sålunda begärda utredningen bär sedermera av Kungl. Maj:t överlämnats
till lagberedningen.
I förevarande motion föreslås nu en skrivelse till Kungl. Maj:t
med begäran om utredning beträffande möjligheten för utom äktenskapet
fött barn att erhålla vetskap jämväl om sin fader samt framläggande av
förslag till bestämmelser i ämnet.
Då utskottet anser, att samtliga hithörande frågor böra utredas i
ett sammanhang, får utskottet hemställa, att Andra kammaren för sin
del ville besluta, att Biksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller,
det Kungl. Maj:t täcktes föranstalta om, att den av Biksdagen i skrivelse
den 12 maj 1906 begärda utredningen angående ändring eller
upphävande av mom. 7 i kungl. brevet den 17 oktober 1778 m. m. må
utsträckas att omfatta jämväl utredning, huruvida och på vad sätt utom
äktenskapet fött barn kan beredas möjlighet att erhålla kännedom om
sin fader, samt att Kungl. Maj:t ville för Biksdagen framlägga de förslag,
vartill denna utredning kan giva anledning.»
Andra kammaren biföll vad dess första tillfälliga utskott sålunda
hemställt, varefter frågan gick till Första kammaren, som hänsköt den
till förberedande behandling av denna kammares första tillfälliga utskott.
I sitt den 21 maj avgivna utlåtande yttrade Första kammarens första
tillfälliga utskott, att frågan tvivelsutan vore av den art, att den förtjänade
bliva föremål för Biksdagens uppmärksamhet, men att ärendet
blivit så sent överlämnat till utskottet, att det varit omöjligt att behandla
detsamma, varför utskottet hemställde, att Första kammaren icke
måtte biträda Andra kammarens i ärendet fattade beslut, vilken hemställan
jämväl av Första kammaren bifölls.
Som av ovanstående framgår fann sig Andra kammarens första tillfälliga
utskott böra förorda bifall till motionen dock med någon ändring
4
Andra kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4.
i motionens slutyrkande. Motionären har i år upptagit sitt yrkande
just i den form, för vilket utskottet i fjol uttalat sig.
Sedan utskottet avgav detta sitt utlåtande, ha emellertid en del
omständigheter inträffat, som måhända kunna anses ha medfört, att frågan
kommit i ett delvis något ändrat läge. I lagutskottets utlåtande
förra året med anledning av frågan om rätt för oäkta barn att ärva
fader och fädernefränder, vilket utlåtande inkom på kammarens bord
efter det att Andra kammarens första tillfälliga utskott avgivit sitt
nämnda utlåtande i frågan om rätt för oäkta barn att erhålla vetskap om
sina föräldrar, upplyste lagutskottet, att lagberedningen och fattigvårdslagstiftningskommittén
upptagit till behandling frågan om de oäkta barnens
rättsliga ställning i hela dess vidd. Av lagberedningens berättelse för år
1912 inhämtas också, att lagberedningens arbete jämväl avsett »frågan
om lagstiftning rörande utom äktenskap födda barn och deras mödrars
rättsliga ställning och därmed sammanhängande frågor», vidare att
preliminärt utkast till lagbestämmelser angående de utom äktenskap
födda barnen blivit uppgjort samt att från medicinalstyrelsen inkommit
yttrande om vissa frågor rörande faderskapsbevisningen. Det kunde
då synas, som om utskottet hade skäl att med hänvisning till den
utredning, som är å bane, yrka avslag å motionärens hemställan.
Men då utskottet är av den meningen, att av föreliggande handlingar
icke med full tydlighet framgår, att just den del av frågan om de
oäkta barnens rättsliga ställning, som avses i herr Eydéns förevarande
motion, är under behandling, ännu mindre, att den kommer att behandlas
ur de synpunkter, som framlagts i motionen, och då utskottet dessutom
i varje fall fortfarande håller före, att ett bifall till motionen ur
rättfärdighetssynpunkt framstår som en konsekvens av Eiksdagens 1906
fattade beslut i frågan om upphävande av mödrars anonymitet, får utskottet,
som förmodar, att Andra kammaren icke nu kommer att frångå
sin 1912 uttalade mening, hemställa,
att Andra kammaren för sin del ville besluta,
att Eiksdagen i skrivelse till Kung!. Maj:t
anhåller, det Kungl. Maj:t täcktes föranstalta om, att
den av Eiksdagen i skrivelse den 12 maj 1906 begärda
utredningen angående ändring eller upphävande
av mom. 7 i kungl. brevet den 17 oktober 1778
m. m. må utsträckas att omfatta jämväl utredning,
5
Andra hammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4.
huruvida och på vad sätt utom äktenskapet fött barn
kan beredas möjlighet att erhålla kännedom om sin
fader, samt att Kungl. Maj:t ville för Riksdagen
framlägga de förslag, vartill denna utredning kan
giva anledning.
Stockholm den 21 februari 1913.
På utskottets vägnar:
OSKAR LUND GREK.
Bihang Ull Riksdagens protokoll 1913. 13 samt. 1 avd. 4 käft. (Nr 4.) 2