Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 9.
1
Nr 9.
Ankom till Riksdagens kansli den 1 april 1913 kl. 3 e. m.
Första kammarens andra tillf ätlig a utskotts utlåtande nr 9, i anledning
av väckt motion om skrivelse till Klingl. Maj:t
angående undervisning i skogsvård jämväl vid andra
statsunderstödda skolor än folkskolor och med dem jämförliga
läroanstalter.
I en inom Andra kammaren av herr Lundgren i Yendelsberg väckt Motionen.
och till kammarens första tillfälliga utskott hänvisad motion, nr 17,
hemställes, att Eiksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla,
att Kungl. Maj:t täcktes vidtaga lämpliga åtgärder i syfte att sådana
planteringsdagar med därtill hörande undervisning i skogsvård, som i
kungl. brevet av den 28 februari 1908 omnämnas, måtte genom samverkan
mellan vederbörande myndigheter i största möjliga utsträckning
anordnas icke endast, såsom hittills föreskrivits, vid de egentliga folkskolorna
på landet, utan vid varje statsunderstödd skola, där så lämpligen
kan ske.
Beträffande motiveringen tillåter sig utskottet att hänvisa till motionen.
I ovannämnda kungl. brev den 28 februari 1908 stadgas: Kungl. brevet
# # d gfi rg.
att i folkskolor och med dem jämförliga läroanstalter, så vida till- brucin 1908.
gång på lämplig skogsmark finnes och antingen läraren själv är kunnig
i skogsplantering och skogssådd eller sakkunnigt biträde står till buds,
Bihang till Riksdagens Protokoll 1913. 12 samt. 2 afd. 9 käft. (Nr 9.) 1
2 Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 9.
må för varje läsår av den stadgade undervisningstiden högst tre dagar
användas för undervisning i skogsvård, särskilt skogsplantering och skogssådd;
samt
att nämnda undervisning må omfatta såväl teoretisk framställning
av lättfattligt innehåll som praktiskt arbete och förberedas vid undervisningen
i växtlära och trädgårdsskötsel.
Andra kammarens
utskotts
yttrande.
Andra kammarens utskott anförde i ärendet följande:
Sedan år 1903 väcktes av herr C. P. af Burén i Första och herr
Carl Burén i Andra kammaren lika lydande motioner om införande av
skogsundervisning och planteringsdagar vid folkskolor och elementarläroverk.
Motionerna hänvisades av kamrarna till förberedande behandling
av respektive tillfälliga utskott. Såväl Första som Andra
kammarens utskott avstyrkte enhälligt bifall till motionärernas hemställan.
Avstyrkandet föranleddes emellertid ingalunda av brist på intresse
för motionernas syfte, men inom bägge utskotten höll man före,
att det i och för sig behjärtansvärda målet borde kunna nås på andra
vägar och med andra medel än genom att införa obligatorisk undervisning
i skogsvård vid landets offentliga barndomsskolor. Bägge kamrarne
biföllo utan votering, vad deras respektive utskott sålunda hemställt.
Vid 1907 års riksdag framlämnades inom Andra kammaren av herr
Lindhagen en motion, nr 171, i vilken hemställdes, att Kungl. Maj:t
täcktes vidtaga åtgärder för att undervisning i skogsvård i förening med
anordnandet av planteringsdagar måtte införas vid rikets folkskolor och
elementarläroverk, där ej särskilda omständigheter föranledde, att undantag
därifrån borde göras. Motionen remitterades till Andra kammarens
första tillfälliga utskott, som emellertid avstyrkte bifall till densamma,
därvid väsentligen anslutande sig till den ståndpunkt, som intagits i frågan
av Andra kammarens första tillfälliga utskott år 1903. Andra kammarens
och även Biksdagens beslut gick dock — som framgår av motionärens
framställning i år — i eu annan riktning än utskottets avstyrkande
hemställan. Beträffande innehållet av det kungl. brev, som blpv
en följd av Biksdagens beslut i ämnet, hänvisas till motionen.
Den fråga, som utgör föremål för här ifrågavarande motion, är
sålunda beträffande sitt allmänna syfte icke ny. Motionärens yrkande
går endast ut på att samma medgivande, som gäller våra folkskolor
med hänsyn till anordnandet av planteringsdagar, må utvidgas att omfatta
även övriga statsunderstödda läroanstalter, bland vilka utom de all
-
3
Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 9.
manna läroverken och realskolorna särskilt omnämnas folkskoleseminarierna,
lantmanna- och folkhögskolorna. Mot undervisning i skogsvård
i sistnämnda skolor har utskottet ansett, att ingen som helst invändning
vore att göra. Däremot har utskottet saknat visshet, huruvida
anordnandet av en sådan undervisning i skolor av de förstnämnda typerna
skulle vara förenat med några särskilda svårigheter. Utskottet
har därför funnit skäl begära utlåtande angående denna sak från överstyrelsen
för rikets allmänna läroverk, som på grund härav gjort följande
uttalande:
»Överstyrelsen, som anser praktisk skogsvård, särskilt skogssådd
och skogsplantering, såsom en betydelsefull nationell uppgift, vill uttala
sin tillfredsställelse över att även åt den ungdom, som tillhör de under
överstyrelsen stående läroanstalterna, skulle, på sätt i motionen angives,
lämnas tillfälle att utföra någon del av antydda arbete.
Den i motionen avsedda undervisningen i skogsvård med dess praktiska,
för landet direkt gagneliga tillämpningsövningar skulle utan tvivel
vara ägnad att förverkliga ett av undervisningens ändamål, uttryckt i §
49 av gällande läroverksstadga, nämligen att undervisningen »bör så
handhavas, att den bidrager till att hos lärjungarna väcka och underhålla
ett fosterländskt sinnelag».
Enär ifrågavarande skogsvårdsarbete skulle utföras av lärjungar från
olika slag av läroanstalter och skolor — överstyrelsen förutsätter, att
sådant skogsvårdsarbete kommer att anordnas även vid folkskoleseminarierna,
lantmanna- och folkhögskolorna m. fl. — skulle enligt överstyrelsens
åsikt enbart den omständigheten, att alla dessa olika kategorier av
svensk skolungdom arbetade på ett och samma mål, bidraga till att hos
dessa frammana en känsla av samhörighet.
Den rent materiella nytta landet kunde påräkna i och genom så
ifrågasatt tillskott av intresserad arbetskraft torde redan i och för sig
ej böra underskattas. Därtill kommer, att ett praktiskt sysslande med
naturen öppnar sinnet för densamma och kan i sin ordning medföra
andra praktiska uppslag i olika riktningar.
Bland de metodiska anvisningarna för ett ändamålsenligt bedrivande
av undervisningen inom den biologiska ämnesgruppen framhålles i gällande
undervisningsplan för realskolan, att »endast sådana delar av ämnet
böra medtagas, vilka, på samma gång de motsvara lärjungarnas ståndpunkt,
äga verkligt värde, vare sig på grund av sin betydelse i
naturen eller för det praktiska livet eller emedan de äro i särskild grad
4 Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 9.
ägnade att främja lärjungarnas allmänna utveckling och väcka deras intresse
för naturen.» — För undervisningen i biologi inom gymnasiets första
ring stadgar för gymnasiet fastställd undervisningsplan, att »i kursen
böra ingå exkursioner, åtminstone en på hösten och en på våren. Exkursionerna
inriktas på att göra lärjungarna bekanta med.....skogens
karaktärsväxter, fruktspridning, övervintringsförhållanden o. s. v.» Ett
värdefullt medel för uppnående av nyss anförda, med undervisningen i
biologi avsedda mål synes det i motionen föreslagna skogsvårdsarbetet
kunna lämna, i det detsamma skulle kunna betecknas såsom en direkt,
på ett praktiskt mål inriktad tillämpning och utvidgning av vissa för
såväl realskolan som gymnasiet redan föreskrivna kurser i biologi.
Ännu eu anledning att beakta motionens syftemål ser överstyrelsen
däri, att det ifrågasatta skogsvårdsarbetet i det fria skulle i sin mån
lämna ett bidrag till hälsosam motvikt mot det mera ensidiga intellektuella
skolarbetet och således jämte gymnastik, lek och idrott bilda ett
led i den fysiska uppfostrans tjänst.
Det finnes således redan nu vid läroverken både anledningar och
tillfällen att i någon män tillgodose det syfte motionen avser. Överstyrelsen
skulle emellertid finna lämpligt, dels att hos vederbörande
rektorer och föreståndare uppmärksamheten fästes på önskvärdheten av
att redan för handen varande möjligheter på bästa sätt varda utnyttjade,
dels och att, i likhet med vad som skett genom nådiga brevet den 28
februari 1908 angående undervisning i skogsvård vid folkskolor, också
beträffande de allmänna läroverken och andra under överstyrelsens inseende
stående läroanstalter lämnades ett stadgande, att vid dessa må,
såvida tillgång på lämplig skogsmark finnes, och antingen läraren själv
är kunnig i skogsplantering och skogsvård eller sakkunnigt biträde står
till buds, för varje läsår av den stadgade undervisningstiden högst tre
dagar användas för undervisning i skogsvård, särskilt skogsplantering
och skogssådd.
Om, såsom av det anförda torde framgå, överstyrelsen sålunda
ställer sig sympatisk till motionens syftemål, sker dock detta endast
under uttryckligt betonande av att den föreslagna åtgärden icke måtte
komma att medföra en ytterligare ökning av det redan nu ansenligt
uppdrivna kunskapsstoff'', som vid läroverken inhämtas.»
Av detta uttalande framgår tydligt, att även inom dessa skolor
en sådan undervisning utan olägenheter skulle kunna anordnas.
Utskottets ovan lämnade historik visar nogsamt, att denna fråga
Första kammarens andra tillfälliga utskott# utlåtande Nr 9. ö
inom Riksdagen tilldragit sig allt större uppmärksamhet och intresse
och detta med all rätt, ty det måste ju — som både motionären i år
och Andra kammarens första tillfälliga utskott vid föregående tillfällen
framhållit — ur flera synpunkter vara av den största betydelse, att en
så stor del som möjligt av Sveriges ungdom må bliva intresserad för
så allmännyttiga angelägenheter som skogsvård och skogsplantering,
vilka dessutom kunna anses utgöra en hälsosam motvikt mot det myckna
stillasittandet och det stundom överdrivna teoretiserandet i våra skolor.
Därtill kommer, att rent nationalekonomiskt sett det måste anses gynnsamt,
att så många unga krafter som möjligt samlas till ett gemensamt,
intresserat arbete för skogens vård.
Utskottet finner sålunda syftet i motionen vara i hög grad beaktansvärt.
Ett förverkligande av de önskemål, som uttryckas i densamma,
skulle icke vålla staten några direkta kostnader, enär som bekant
numera inom varje län finnas skogsvardsstyrelser med det särskilda
uppdraget att verka för skogsplantering och för spridande av kunskap
om vikten av eu rationell skogsvård. Att dessa styrelser också med den
största beredvillighet skulle ställa till skolornas förfogande såväl sakkunnig
ledning som plantor och nödig material, finner utskottet alldeles
naturligt, liksom utskottet ock anser, att desamma bäst äro i tillfälle att
lämna anvisning på lämpliga planteringsmarker. På de flesta håll i vårt
land äga vi ju kalmarker, som skogsvårdsstyrelserna ha stora svårigheter
att få skogsplanterade på grund af brist på arbetskrafter.
Till sist vill utskottet betona, att det ingalunda är meningen,
att något nytt läroämne skulle införas i de här berörda skolorna eller att
de nämnda planteringsdagarna skulle göras obligatoriska för desamma.
Motionären bär med denna sin motion endast åsyftat, att de rektorer och
skolföreståndare, som önska och äro i tillfälle att genom praktiskt arbete
kunna intressera den studerande ungdomen för den sak, det här gällei,
må kunna göra detta i känslan av att ha stöd i lag för sitt vällovliga
och samhällsgagnande förehavande, samt att dessa planteringsdagar skulle
få ingå som ett led i skolans övriga verksamhet, så att den tid, som
behövdes för desamma, likställdes med annan undervisningstid.
På grund av vad utskottet sålunda anfört, får utskottet med anledning
av den väckta motionen hemställa, att Andra kammaren för sin
del ville besluta, att Riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller, det
Kungl. Maj:t täcktes vidtaga lämpliga åtgärder i syfte att sådana planteringsdagar
med därtill hörande undervisning i skogsvård, som i kungl.
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 12 samt. 2 avd. 9 käft. (Nr 9.) 2
6
Första kammarens andra tillfälliga utskotta utlåtande Nr 9.
brevet av den 28 februari 1908 omnämnas, måtte i största möjliga utsträckning
anordnas icke endast, såsom hittills föreskrivits, vid de egenthga
folkskolorna på landet, utan vid varje statsunderstödd skola, där så
lämpligen kan ske.
Ändra kammarens
beslut.
Andra kammaren biföll utskottets hemställan mod den ändring, att
orden »i största möjliga utsträckning» uteslötos.
Sedan ärendet därefter delgivits Första kammaren, har denna hänvisat
ärendet till förberedande behandling av sitt andra tillfälliga utskott.
Utskottets
yttrande.
Under åberopande av vad Andra kammarens utskott anfört, får utskottet
hemställa,
att Första kammaren måtte biträda Andra kammarens
i ärendet fattade beslut.
Stockholm den 1 april 1913.
På utskottets vägnar:
FABIAN DE GEEE.
Vid ärendets slutbehandling inom utskottet hava närvarit herrar- friherre
Fabian De Geer, Danström, Rosén, Steffen, greve Spens, Forssman och Pettersson.
Stockholm, Nya Tryckeri-Aktieholaget, 1913.