Första kammarens andra tillfälliga iutskotts utlåtande Nr 14.
i
Nr 14.
Ankom till Riksdagens kansli den 24 april 1913 kl. 3 e. in
Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande, nr 14, i
anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Magi
angående utredning och förslag i fråga om åläggande
för arbetsgivare vid vissa större arbetsföretag att till
gagn för sina arbetare vidtaga i motionen ifrågasatta
anordningar.
Uti en inom Andra kammaren väckt motion, nr 233, har friherre Motiontn.
Palmstierna hemställt, att Riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t ville anhålla,
att Kungl. Maj:t måtte uppdraga åt de inom civildepartementet
den 19 januari 1912 för verkställande av utredning och avgivande av
förslag till åtgärder med avseende å de mindre bemedlade klassernas
bostadsförhållanden tillkallade sakkunniga att taga i motionen berörda
spörsmål under övervägande samt framkomma med de förslag, vartill en
utredning i ärendet må föranleda.
På hemställan av sitt fjärde tillfälliga utskott, till vilket motionen Andra korn.
hänvisats, har Andra kammaren i anledning av motionen för sin del marens he^n
beslutat, att Riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, det
täcktes Kungl. Maj:t låta verkställa utredning, i vad mån beträffande
vissa arbets- och levnadsförhållanden för lönearbetare vid särskilda större
arbetsföretag åtgärder eller föreskrifter i syfte, som i motionen angives, kunna
vara erforderliga och lämpliga, samt, i den mån Riksdagens medverkan
kräves, för densamma framlägga de förslag, vartill utredningen kan
föranleda.
borsta kammaren, som därefter delgivits medkammarens beslut, har
remitterat ärendet till förberedande behandling av sitt andra tillfälliea
utskott.
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 12 sand. 2 avd. 14 käft. (Nr 14.)
2 Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 14.
Angående motionärens motivering och vad Andra kammarens utskott
till stöd för sin hemställan anfört tillåter sig utskottet hänvisa till
Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande nr 5.
Utskottets ytt- Motionen avser, att åtgärder måtte vidtagas i syfte att dels reglera
rande. tillströmningen av arbetskraft till större och mera tillfälliga arbetsföretag,
dels ordna bostads- och lifsmedelsförhållandena för vid dem anställda
arbetare, dels ock bereda dessa arbetare vissa kulturella förströelser.
Motionären åsyftar såväl statens egna företag som statsunderstödda
eller med hjälp av statslån utförda företag eller ock helt enskilda arbeten.
Utskottet instämmer med motionären däri, att förhållandena vid
många sådana arbetsföretag, varom nu är fråga, i vissa avseenden ej
äro tillfredsställande. ''Vid arbetsföretag, såsom järnvägsbyggen, utförandet
av kraftstationer och dylikt, samlas ofta ett betydligt större
antal arbetare än de, vilka lämna vid företaget beredas arbete. Därigenom
uppstå icke blott missförhållanden för ifrågavarande arbetare utan
även obehag för befolkningen i den trakt, där arbetet försiggår. För
dem åter, vilka erhålla arbete vid företaget, visar det sig ofta vara
förenat med svårigheter att i närheten av arbetsplatsen erhålla lämplig
bostad samt att för skäligt pris kunna inköpa livsmedel. Utskottet vill
dock framhålla, att vid åtskilliga företag, som handhavas av staten eller
dess organ, åtgärder i stor utsträckning redan vidtagits i ändamål att
skaffa arbetarne lämpliga bostäder i därför uppförda baracker, ävensom
tillgång till livsmedel. Även vid många enskilda arbetsföretag hava
arbetsgivarne av eget initiativ sökt motarbeta de missförhållanden, som
kommit till uttryck i motionen. Dock anser utskottet, att de av motionären
berörda frågor äro av så stor betydelse, att en utredning av dessa
förhållanden från Kung!. Maj:ts sida lämpligen torde böra igångsättas.
Utskottet håller emellertid före, att denna utredning bör begränsas att
avse större, jämförelsevis tillfälliga företag, företrädesvis i obygder och
glest befolkade trakter.
Beträffande först tillströmningen av arbetskraft till de företag, varom
här är fråga, vill utskottet i likhet med Andra kammarens utskott
framhålla betydelsen av att den offentliga arbetsförmedlingen i största
möjliga utsträckning anlitas vid arbetarnes anställande. Vid såväl offentliga
som enskilda företag torde vederbörande böra åläggas att meddela
underrättelse till arbetsförmedlingen, när arbetsstyrkan är fulltalig. För
att förhindra eu alltför stor tillströmning av arbetskraft till företag, som
Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 14. 3
äro avsides belägna, böra emellertid, såsom medkammarens utskott framhållit,
åtgärder vidtagas även före arbetets påbörjande. Arbetsledningen bör därför,
redan innan företaget igångsättes, sätta sig i förbindelse med närmaste
arbetsförmedlingskontor, som då kunde, om så erfordrades, upprätta
en filial på arbetsplatsen. Genom dessa anordningar skulle för
visso mycket kunna vinnas i fråga om att förhindra en alltför stor tillströmning
av arbetskraft, om också en de! lösa arbetare ej komme att
fästa avseende vid de upplysningar arbetsförmedlingen lämnar, utan på
vinst och förlust begåve sig till arbetsplatsen i hopp att där erhålla arbete.
Yad vidare angår bostadsförhållandena hava, såsom utskottet ovan
framhållit, såväl staten som enskilda redan vidtagit åtgärder i detta avseende
vid flera av sina större företag. Då så visat sig nödigt, hava
på många ställen baracker uppförts för att skaffa arbetarne bostäder.
Det torde ock kunna förväntas, att staten även för framtiden sörjer för,
att nu ifrågavarande förhållanden tillgodoses vid statens egna företag.
Måhända vore det även lämpligt att vid arbeten, som av staten utlämnas
på entreprenad samt vid statsunderstödda och med hjälp av statslån
utförda företag, Kungl. Maj:t föranstaltar om intagande i entreprenadkontrakten
eller bland villkoren för statsunderstödets eller statslånets erhållande
af föreskrifter, avseende ordnandet av arbetarnes bostadsförhållanden.
Beträffande enskilda företag äger ICungl. Maj:t vidare att med
stöd av § 7 i lagen om arbetarskydd meddela närmare föreskrifter angående
bostäder för de vid företaget anställda arbetarne.
Även frågan om vidtagande av åtgärder för anskaffande av livsmedel
till skäliga priser synes utskottet vara av beskaffenhet att med intresse
böra omfattas av samtliga arbetsgivare. Detta syfte kan vinnas dels
genom anordnande av under arbetsledningens kontroll stående marketenterier
eller andra direkta åtgärder från arbetsgivarnes sida, varvid
emellertid det s. k. trucksystemet givetvis icke bör ifrågakomma, dels ock
genom främjande av arbetarnes sammanslutningar för enahanda ändamål.
Vad slutligen angår av motionären föreslagna kulturella anordningar
anser utskottet, att dessa, huru behjärtansvärda de än äro, dock ej böra
göras till föremål för lagstiftning i föreliggande fall.
I likhet med Andra kammarens utskott håller utskottet före, att nu
ifrågavarande utredning icke, såsom motionären föreslagit, bör uppdragas
åt de inom civildepartementet den 19 januari 1912 för verkställande av
utredning och avgivande av förslag till åtgärder med avseende på de
mindre bemedlade klassernas bostadsförhållanden tillkallade sakkunniga,
4 Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 14.
utan att utredningen bör anförtros åt socialstyrelsen, som redan har under
arbete den av 1912 års Eiksdag begärda utredningen angående skogsarbetarnes
arbets- och levnadsförhållanden, vilken utredning i många
avseenden är av likartad beskaffenhet med den nu ifrågasatta.
Utskottet vill även framhålla önskvärdheten av att de bestämmelser,
vartill den blivande utredningen kan giva anledning, göras så generella
som möjligt samt ej i större utsträckning, än nödigt är, upptaga åtgärder,
som kunna åsamka ökade kostnader för arbetets utförande.
Av den motivering Andra kammarens utskott lämnat för sin hemställan
framgår med tydlighet, att utskottet avsett, att den ifrågasatta
utredningen skulle omfatta större och mera tillfälliga arbetsföretag,
företrädesvis i obygder och glest befolkade trakter, ehuru detta ej angivits
i utskottets kläm. Då emellertid någon tvekan rörande utredningens
omfattning ej synes kunna uppstå, anser utskottet ett förtydligande
i detta hänseende av Andra kammarens beslut ej vara erforderligt.
Med stöd av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,
att Första kammaren måtte i likhet med Andra
kammaren besluta, att Biksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj:t ville anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t
låta verkställa utredning, i vad mån beträffande vissa
arbets- och levnadsförhållanden för lönearbetare vid
särskilda större arbetsföretag åtgärder eller föreskrifter
i ovan angivet syfte kunna vara erforderliga och
lämpliga, samt, i den mån Biksdagens medverkan
kräves, för densamma framlägga de förslag, vartill
utredningen kan föranleda.
Stockholm den 24 april 1913.
På utskottets vägnar:
FABIAK DE GEEE.
Vid ärendets slutbehandling inom utskottet hava närvarit: herrar friherre
Fabian De Geer, Danström, Rosén, greve Spens, Forssman, Pettersson och Klefbeck.
Stockholm, Nya Tryckeri-Aktiebolaget 1913.