Första hammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 19.
1
Nr 19.
Ankom till Riksdagens kansli den 28 april 1913 kl. 5 e. m.
Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 19, i anledning
av en av herr Helger m. fl. inom Andra kammaren
väckt motion, nr 228, om skrivelse till Kungl. Maj:t angående
anordnande av skolhad vid landsbygdens folkskolor.
I en inom Andra kammaren väckt, till dess andra tillfälliga utskott
hänvisad motion, nr 228, hava herrar Helger, Hellberg, N. A:son Berg,
Hallén, Liljedahl, Tengdahl, Karl Magnusson, Strid, Nordström, Holmström,
Bäckström och 1). Viklund, med instämmande i motionens syfte av herrar
Kronlund och Gast. Olson, föreslagit, att Riksdagen måtte i skrivelse till
Kungl. Maj:t begära utredning, huruvida och i vad mån från statsmakternas
sida åtgärder böra och kunna vidtagas för ett mera allmänt
införande av skolbad i folkskolorna på landsbygden.
Beträffande motiveringen till ifrågavarande förslag hänvisas till
motionen.
Andra, kammarens andra tillfälliga utskott har i anledning av motionen
yttrat följande:
»Förbättrandet av den personliga hygienen hos vårt folk är en Andra kärnangelägenhet,
vars vikt och betydelse Riksdagen vid upprepade tillfällen
skänkt sitt beaktande. Såsom ett led i en allmän strävan fäiiiga
till folkhygienens höjande är den föreliggande motionen om anord- wtskott.
nande av skolbad vid landsbygdens folkskolor också att betrakta.
Enligt utskottets mening är denna motion värd att på allt sätt
uppmärksammas. Betydelsen av bad ur hälsovårdssynpunkt är så allmänt
känd, att ett ytterligare understrykande därav icke torde vara av
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 12 samt. 1 avd. 16 käft. (Nr 19.) 1
2 Första kammarens forsta tillfälliga utskotts utlåtande Nr 19.
nöden. Yad särskilt skolbaden beträffar, hava motionärerna framhållit
deras värde såsom befordrande renlighet i allmänhet bland barnen
ävensom deras indirekta inverkan till förbättrande av luften i skolsalarna.
Ur uppfostringssynpunkt hava skolbaden därjämte en viktig
mission att fylla. Flertalet av dem, som i skolan blivit vanda vid
regelbundna bad, torde nämligen efter slutad skolgång bibehålla den
goda vanan och mången gång även med exemplets makt bibringa den
åt andra.
Att skolbadens stora värde mångenstädes uppskattas, därom vittnar
det förhållandet, att sådana bad redan blivit införda vid skolorna
i ett betydande antal städer och därmed jämförliga samhällen. Badfrekvensen
är där också anmärkningsvärt hög. För landsbygdens del
är frågan emellertid ännu i stort sett olöst. Helt föi’bisedd är den likväl
icke. Såsom motionärerna anfört, ingå nämligen i de normalritningar
till folkskolebyggnader på landet, vilka äro föremål för överintendentsämbetets
prövning, också badstugor. Det huvudsakliga skälet
till att skolbad ännu icke annat än i undantagsfall förekomma å landet
torde hänföra sig till sakens ekonomiska sida. Att något initiativ från
statsmakternas sida tages, synes utskottet synnerligen önskvärt. Vid
en utredning i detta syfte torde kunna övervägas, huruvida de skoldistrikt,
vilka önska inrätta skolbad, böra sättas i tillfälle att med bidrag
av allmänna medel tillgodose detta behov. Motionärerna hava ansett,
att bidrag till anläggningskostnaden borde lämnas, men att utgifterna
för badhusens underhåll och verksamhet borde bestridas av kommunerna,
som mot avgift skulle kunna göra baden tillgängliga för allmänheten
de tider, då skolbarnen icke begagnade sig av desamma. Denna
tankegång anser utskottet värd allt beaktande, helst driftkostnaderna med
stöd av redan vunnen erfarenhet kunna förväntas bliva jämförelsevis
små, därest man, som väl är sannolikt, kommer att begagna sig av de
gamla praktiska och billiga badstubaden.
Huruvida det allmännas bidrag borde lämnas till anordnande av
skolbad ej blott vid nu befintliga skolhus, utan även i samband med
uppförande av nya folkskolebyggnader, därom torde en blivande utredning
kunna lämna klarhet. Detsamma gäller ock om sättet för statsbidragets
beräknande. Möjligen kunde man tänka sig, att skoldistriktet bestrede
halva anläggningskostnaden och att den andra hälften utginge
av statsmedel. En annan möjlighet vore, att, såsom motionärerna förslagsvis
framhållit, bidrag av landstingsmedel därjämte erhölles. Av
eu blivande utredning torde också framgå, huruvida ett eventuellt statsbidrag
bör stå i viss proportion till skoldistriktets eget bidrag eller
3
Törsta kammarms första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 19.
utgå efter annan beräkningsgrund. I den mån, som en enhetlig grund
vid taxeringsförfarandet i våra kommuner kan åstadkommas, torde ock
i en utredning beaktande lämpligen kunna skänkas åt den synpunkten,
att statsbidrag skulle i regel lämnas endast till de kommuner,
vilkas utdebitering till skola och eventuellt fattigvård överstiger en viss
summa. Utskottet vill i detta sammanhang framhålla, att utskottet väl
betänkt, det de kulturella intressenas tillgodoseende redan ställa betydande
krav på statskassan. Då det emellertid, enligt utskottets mening,
här gäller ett statsintresse av stor vikt, har utskottet likväl velat skänka
förslaget sitt stöd, och detta desto hellre som, om så befinnes nödvändigt,
ett blivande anslag för bidrag till anordnande av skolbad å landsbygden
lärer kunna beräknas till ett icke alltför stort belopp, då
det här i första hand dock egentligen gäller att uppmuntra vederbörande
till inrättande av skolbad.
Vad slutligen beträffar sättet för den ifrågasatta utredningens utförande,
vill utskottet erinra därom, att vid årets riksdag redan förelegat
eu del frågor, avseende skolhygien och fysisk fostran, av vilka
utskottet till förberedande behandling föreliaft frågorna om utredning
angående åvägabringande av en effektiv tandvård särskilt vid landsbygdens
småskolor och folkskolor samt beträffande obligatorisk läkarundersökning
av folkskolebarn m. m. Efter utskottets uppfattning torde utredningen
av alla dessa spörsmål böra ställas i ett visst samband, ett
förfarande, vilket såväl ur kostnadssynpunkt som med hänsyn till frågornas
enhetliga behandling torde komma att visa sig ändamålsenligt.
Utskottet, som sålunda på det varmaste vill understödja motionärernas
förslag, får med åberopande av det anförda hemställa, att
Andra kammaren ville för sin de! besluta, att Riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj:t måtte anhålla, det Kungl. Maj:t täcktes låta utreda, huruvida
och i vad mån från statsmakternas sida åtgärder böra och kunna
vidtagas för ett mera allmänt införande av skolbad i folkskolorna å
landsbygden.))
Reservation hade anmälts av herrar Mörtsell och Gustafsson i
Brånsta.
Andra kammaren biföll utskottets hemställan; och har detta kammarens
beslut delgivits Första kammaren, som remitterat ärendet till
förberedande behandling av sitt första tillfälliga utskott.
Utskottet inser till fullo, att frågan om ett mera allmänt införande
Andra kammarens
beslut.
Utskottet.
4 Första hammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 19.
av skolbad i landsbygdens folkskolor är av stor folkhygienisk betydelse
och därför förtjänt av statsmakternas uppmärksamhet.
Införandet av bad i folkskolorna har hittills varit överlämnat åt
det enskilda initiativet. Därvid hava städerna med sina i allmänhet
större resurser gått främst. Men även inom åtskilliga orter med mera
sammanträngd befolkning på landsbygden hava under senare tid anstalter
träffats för att bereda skolbarnen tillfälle till regelbundna bad.
Sålunda hava här och var skoldistrikt vid uppförande av nya skolhus
däri inrymt badstugor.
Resultaten av dessa anordningar hava enstämmigt lovordats icke
endast av lärarpersonalen, som funnit dem gagna skolgången, utan även
av andra, som på grund av sin tjänstgöring eller eljest haft tillfälle
iakttaga de regelbundna badens inverkan på skolbarnen.
Vad motionärerna åsyfta är, att tillfälle till bad måtte beredas
barnen under den kalla årstiden, och den form av bad, de därvid främst
tänkt sig, är badstubaden, vilka även ur flera synpunkter — badhusens
relativt billiga uppförande, den ringa vattenåtgången m. m. — synas
utskottet vara de lämpligaste i förevarande fall. I detta sammanhang
kan utskottet dock icke underlåta, att framhålla betydelsen av baden i
det fria under sommaren, och framför allt därav, att dessa må, om möjligt,
bliva föremål för en rationell omvårdnad. Baden i det fria kunna
skada, om man går till överdrift. Om de åter ledas och ordnas rätt,
kunna de för visso ej blott ur allmänt hygienisk utan även ur gymnastisk
och andra synpunkter bliva till avsevärt större gagn än de nu i
allmänhet äro. Kostnaderna bleve i detta avseende ringa. Utskottet
vill här erinra om de kurser i simning, som på senare tid givits på statens
bekostnad och som lämpligen kunde utvidgas. Dessa kursers vikt
belyses, bland annat, av den höga siffra årligen drunknade, som vårt
lands befolkningsstatistik uppvisar.
Motionen talar emellertid ej om baden i det fria, och givet är, att
då det gäller att tillgodose skolbarnens behov av bad, huvudvikten faller
på baden under den kalla årstiden. Vad kan då staten anses böra
åtgöra i denna sak? Först och främst vill utskottet taga bestämt avstånd
från varje tanke därpå, att staten skulle lämna bidrag till anläggningskostnaderna
för skolbadhus, vilket skulle innebära ett frångående
av den hittills följda principen, att kommunerna själva bekosta sina
skolhus med vad till dem hör. Men frånsett detta synes åtskilligt från
statens sida kunna och böra göras. Sålunda synes staten, enligt utskottets
mening, bland annat böra tillhandahålla skoldistrikten ritningar
till enkla badhus, förse skolorna med småskrifter, innehållande upplysningar
om badens betydelse, olika badformer och deras tillämpning
Första hammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 19.
5
m. m., samt uppmana vederbörande läkare och skolinspektörer
att söka intressera skolråden och lärarna för badfrågan. Emellertid
får man nog räkna med även en ekonomiskt understödjande verksamhet
från statens sida. Denna synes utskottet böra. inskränka
sig till landsbygden och, närmare bestämt, till sådana ekononomiskt
mera betungade landskommuner, vilka genom vidtagna anordningar
visat sitt intresse för skolbadsfrågan. Åven synes det utskottet,
som om bidraget borde begränsas till viss del av de i varje särskilt
fall för ändamålet gjorda kostnader. Utskottet hänvisar i detta avseende
till den form, varunder statsbidrag lämnas till slöjdundervisningen
ävensom till undervisningen i huslig ekonomi.
Slutligen vill utskottet, i likhet med Andra kammarens andra tillfälliga
utskott, uttala, att den nu föreslagna utredningen synes utskottet
böra företagas i sammanhang med de av innevarande riksdag begärda
utredningar angående åvägabringande av en effektiv tandvård särskilt vid
landsbygdens små- och folkskolor samt beträffande läkarundersökning
av folkskolebarn.
Under åberopande av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,
att Första kammaren ville på det sätt biträda
Andra kammarens i ärendet fattade beslut,, att Första
kammaren för sin del beslutar, att Riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj:t måtte anhålla, det Kungl. Maj:t
täcktes taga under övervägande, huruvida i sammanhang
med de av Riksdagen begärda utredningar angående
åvägabringande av en mera effektiv tandvård
särskilt vid landsbygdens små- och folkskolor samt
beträffande läkarundersökning av folkskolebarn jämväl
kunde komma under omprövning, vilka åtgärder kunde
av staten vidtagas för att främja ett mera allmänt
införande av skolbad i landsbygdens folkskolor.
Stockholm den 29 april 1913.
På utskottets vägnar:
HUGO HAMMARSKJÖLD.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit: herrar Hammarskjöld,
Hallberg, Sandler, Malmborg, Oscar Olsson, Valerius Olsson och Andersson.
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 12 samt. 1 avd. 16 käft. (Nr 19.) 2