Första hammarens forsta tillfälliga utskotts utlåtande Nr 14
1
Nr U.
Ankom till Riksdagens kansli den 7 april 1913 kl. 4 e. m.
Första hammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 14, i
anledning av en av herr Rydén inom Andra hammaren
vackt motion, nr 213, om skrivelse till Kungl. Maj:t
angående utredning och förslag i fråga om beredande av
möjlighet för utom äktenskapet fött barn att erhålla
kännedom om sin fader.
I eu inom Andra kammaren väckt motion, nr 213, vilken hänvisats
till nämnda kammares första tillfälliga utskott, hemställer herr Rydén, att
Riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla, det Kungl. Maj:t
täcktes föranstalta om, att den av Riksdagen i skrivelse den 12 maj
1906 begärda utredningen angående ändring eller upphävande av mom.
7 i kungl. brevet den 17 oktober 1778 m. m. må utsträckas att omfatta
jämväl utredning, huruvida och på vad sätt utom äktenskapet fött
barn kan beredas möjlighet att erhålla kännedom om sin fader, samt
att Kungl. Maj:t ville för Riksdagen framlägga de förslag, vartill
denna utredning kan giva anledning.
Beträffande motiveringen till sagda hemställan hänvisas till motionen.
Andra kammarens första tillfälliga utskott redogör i sitt utlålande Frågans be_
(nr 4) för behandlingen vid 1912 års riksdag av en liknande, av samme handling vid
motionär då väckt motion, som. utmynnade i yrkandet, att Riksdagen [1912£™riksskrivelse
till Kungl. Maj:t ville anhålla om utredning angående lämpliga
Bihang Ull Riksdagens protokoll 1913. 12 samt. 1 avd: 11 käft. (Nr 14.) 1
Andra kammarens
första
tillfälliga utskott
1912.
2 Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 14.
åtgärder, för att s. k. oäkta barn må tillförsäkras rätten att erhålla vetskap
om sina föräldrar, samt att Kungl. Maj:t måtte för Riksdagen
framlägga förslag till de författningsändringar, vartill utredningen kunde
giva anledning.»
På grund av ifrågavarande motion yttrade Andra kammarens tillfälliga
utskott följande:
»Utskottet anser de i förevarande motion berörda frågorna angående
rätt för utom äktenskapet födda barn att erhålla vetskap om sina föräldrar
vara synnerligen behjärtans värda. Dessa frågor sammanhänga i viss
mån med ett af samme motionär vid innevarande riksdag väckt förslag
(motion nr 11:75) angående rätt för dessa s. k. oäkta barn att ärva
fader och fädernefränder, vilken motion hänvisats till lagutskottets behandling.
Genom lagen den 17 mars 1905 tillerkändes oäkta barn arvsrätt
lika med äkta barn efter moder och mödernefränder. Ett villkor för att
denna rätt skall kunna göras gällande är emellertid, att den ifrågavarande
arvingen giver sig till känna hos vederbörande »inom natt och
år, från det arvet föll». Denna arvsrätt blir sålunda i hög grad beroende
av, att ifrågavarande barn har kännedom om sin släktskap med
den person, efter vilken arv tillfallit detsamma. När denna lag om
arvsrätt för oäkta barn efter moder och mödernefränder av Riksdagen
antagits, kunde det följaktligen sättas i fråga, huruvida icke mom. 7 av
1778 års kungl. brev angående barnamord omedelbart bort upphävas.
Skulle nu vidare utom äktenskapet födda barn tillerkännas arvsrätt, helt
eller delvis, även efter fader och fädernefränder, torde enligt utskottets
mening åtgärder böra vidtagas för att sådant barn skall kunna såvitt
möjligt erhålla vetskap om sin fader. Även för barnets vård samt för
utfående av bidrag till dess underhåll och uppfostran är det av vikt, att
faderns såväl som moderns anonymitetsrätt blir upphävd.
Då man försöker komma till djupare insikt om nu antydda frågor,
erfar man snart, att här förekomma mot varandra stridande intressen,
nämligen barnets rätt att få kännedom om sin mor och såvitt möjligt
även om sin far samt föräldrarnas önskan att få bevara sin anonymitet.
Ser man nu särskilt på barnets intressen uti här ifrågavarande avseende,
anser utskottet, att det icke kan förnekas, att ''barnet har rätt till sin
mor’. Om riktigheten av denna synpunkt erkännes, torde sedan enligt
utskottets mening utvecklingen komma att medföra, att barnets rätt ut
-
Första hammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 14.
3
sträckes att omfatta även fadern. Utskottet kar emellertid ingalunda
förbisett de svårigheter av mångahanda art, som framställa sig, då det
gäller att lösa hithörande spörsmål. Nödvändigt har det därför synts
utskottet vara, att en grundlig utredning av dessa frågor företages, för
att statsmakterna sedermera skola kunna lösa desamma på ett för barnet
samt såvitt möjligt även för dess föräldrar tillfredsställande sätt.
År 1906 begärde Eiksdagen, såsom i motionen omnämnes, att
Kungl. Maj:t ville låta utreda möjligheten att ändra mom. 7 i ovannämnda
kungl. brev jämte därmed sammanhängande bestämmelser, så att
moderns anonymitetsrätt bevarades, men hennes namn antecknades för
att tjäna till upplysning i vissa bestämda fall. Därest denna utredning
ledde till ett lyckligt resultat, anhöll Eiksdagen vidare om utredning på
vad sätt en sådan ändring av 1778 års kungl. brev jämte hithörande
bestämmelser skulle kunna ske, men i motsatt fall att Kungl. Maj:t
måtte upphäva ifrågavarande moment och bestämmelser. Den av Eiksdagen
sålunda begärda utredningen har sedermera av Kungl. Maj:t överlämnats
till lagberedningen.
I förevarande motion föreslås nu en skrivelse till Kungl. Maj:t
med begäran om utredning beträffande möjligheten för utom äktenskapet
fött barn att erhålla vetskap jämväl om sin fader samt framläggande av
förslag till bestämmelser i ämnet.
Då utskottet anser, att samtliga hithörande frågor böra utredas i
ett sammanhang, får utskottet hemställa, att Andra kammaren för sin
del ville besluta, att Eiksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller,
det Kungl. Maj:t täcktes föranstalta om, att den av Eiksdagen i skrivelse
den 12 maj 1906 begärda utredningen angående ändring eller
upphävande av mom. 7 i kungl. brevet den 17 oktober 1778 m. m. må
utsträckas att omfatta jämväl utredning, huruvida och på vad sätt utom
äktenskapet fött barn kan beredas möjlighet att erhålla kännedom om
sin fader, samt att Kungl. Maj:t ville för Eiksdagen framlägga de förslag,
vartill denna utredning kan giva anledning.»
Andra kammarens beslut utföll i enlighet med dess tillfälliga utskotts
hemställan.
Ärendet gick därpå till Första kammaren, som remitterade detsamma
till sitt första tillfälliga utskott, som i utlåtandet den 21 maj 1912
anförde:
Andra
kammarens
beslut 1912.
4 Första hammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 14.
Första kärn- »Den i nu föreliggande motion omnämnda fråga är tvivelsutan av
Tillfällighet ^en ar*> den förtjänar bliva föremål för Eiksdagens uppmärksamhet.
skott 1912. Emellertid har ärendet så sent blivit till utskottet överlämnat, att det
för utskottet varit omöjligt att vederbörligen behandla detsamma. Då
utskottet på grund härav icke ansett sig kunna yttra någon mening beträffande
det av motionären gjorda yrkandet, måste utskottet inskränka
sig till att hemställa, att Första kammaren ej måtte biträda Andra kammarens
i ärendet fattade beslut.»
Då Första kammaren biföll utskottets hemställan, hade frågan därmed
förfallit.
Andra kammarens
första
tillfälliga utskott
1913.
Andra kammarens första tillfälliga utskott anför nu följande:
»Som av ovanstående framgår, fann sig Andra kammarens första
tillfälliga utskott år 1912 böra förorda bifall till motionen, dock med
någon ändring i motionens slutyrkande. Motionären har i år upptagit
sitt yrkande just i den form, för vilket utskottet i fjol uttalat sig.
Sedan utskottet avgav detta sitt utlåtande, ha emellertid en del
omständigheter inträffat, som måhända kunna anses ha medfört, att frågan
kommit i ett delvis något ändrat läge. I lagutskottets utlåtande
förra året med anledning av frågan om rätt för oäkta barn att ärva
fader och fädernefrände!’, vilket utlåtande inkom på kammarens bord
efter det att Andra kammarens första tillfälliga utskott avgivit sitt
nämnda inlåtande i frågan om rätt för oäkta barn att erhålla vetskap om
sina föräldrar, upplyste lagutskottet, att lagberedningen och fattigvårdslagstiftningskommittén
upptagit till behandling frågan om de oäkta barnens
rättsliga ställning i hela dess vidd. Av lagberedningens berättelse för år
1912 inhämtas också, att lagberedningens arbete jämväl avsett »frågan
om lagstiftning rörande utom äktenskap födda barn och deras mödrars
rättsliga ställning och därmed sammanhängande frågor», vidare att
preliminärt utkast till lagbestämmelser angående de utom äktenskap
födda barnen blivit uppgjort, samt att från medicinalstyrelsen inkommit
yttrande om vissa frågor rörande faderskapsbevisningen. Det kunde
då synas, som om utskottet hade skäl att med hänvisning till den
utredning, som är å bane, yrka avslag å motionärens hemställan.
Men då utskottet är av den meningen, att av föreliggande handlingar
icke med full tydlighet framgår, att just den del av frågan om de
oäkta barnens rättsliga ställning, som avses i herr Eydéns förevarande
motion, är under behandling, ännu mindre, att den kommer att behand
-
Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 14.
5
flas ur de synpunkter, som framlagts i motionen, och då utskottet dessutom
i varje fall fortfarande håller före, att ett bifall till motionen ur
rättfärdighetssynpunkt framstår som en konsekvens av Riksdagens 1906
fattade beslut i frågan om upphävande av mödrars anonymitet, får utskottet,
som förmodar, att Andra kammaren icke nu kommer att frångå
sin 1912 uttalade mening, hemställa, att Andra kammaren för sin de!
ville besluta, att Riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller, det
Kungl. Maj:t täcktes föranstalta om, att den av Riksdagen i skrivelse
den 12 maj 1906 begärda utredningen angående ändring eller upphävande
av mom. 7 i kungl. brevet den 17 oktober 1778 m. m. må utsträckas
att omfatta jämväl utredning, huruvida och på vad sätt utom
äktenskapet fött barn kan beredas möjlighet att erhålla kännedom om
sin fader, samt att Kungl. Maj:t ville för Riksdagen framlägga de förslag,
vartill denna utredning kan giva anledning.
Andra kammaren har bifallit ifrågavarande hemställan, och har detta
kammarens beslut delgivits Första kammaren, som hänvisat ärendet till
förberedande behandling av sitt första tillfälliga utskott.
Såsom i Andra kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande tinnes
omnämnt, hava lagberedningen och fattigvårdslagstiftningskommittén upptagit
till behandling frågan om de oäkta barnens rättsliga ställning i
hela dess vidd. Utskottet finner sig alltså hava skäl antaga, att
Kungl. Maj:t skall beträffande den sida av de oäkta barnens rättsliga
ställning, som motionären berör, i sinom tid förelägga Riksdagen förslag
till sådana lagbestämmelser, som sakens ömtåliga och svårlösta beskaffenhet
kan medge.
Om utskottet det oaktat nu tillstyrker eu skrivelse i ämnet till
Kungl. Maj:t, beror detta därpå, att utskottet, som förutsätter, att Första
kammaren finner den till sin natur synnerligen ömtåliga frågan vara
värd att särskilt uppmärksammas, förmenar det icke vara utan betydelse,
att denna uppfattning kommer till Kungl. Majtts kännedom.
På denna grund har utskottet icke velat motsätta sig att tillstyrka,
det Första kammaren måtte biträda Andra kammarens beslut i ärendet,
■och hemställer sålunda,
att Första kammaren för sin del ville besluta,
att Riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller,
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 12 samt. lärd. 11 haft. (''Nr 14.) 2
Andra kaminarens
beslut
1913.
Utskottet.
6 Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Fr 14.
det Kungl. Maj:t täcktes föranstalta om, att den av
Riksdagen i skrivelse den 12 maj 1906 begärda utredningen
angående ändring eller upphävande av
mom. 7 i kungl. brevet den 17 oktober 1778 m. m.
må utsträckas att omfatta jämväl utredning, huruvida
och på hvad sätt utom äktenskapet fött barn kan beredas
möjlighet att erhålla kännedom om sin fader,
samt att Kungl. Maj:t ville för Riksdagen framlägga
de förslag, vartill denna utredning kan giva anledning.
Stockholm den 7 april 1913.
På utskottets vägnar:
HUGO HAMMARSKJÖLD.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit: herrar
Hammarskjöld, Sandler, Bergqvist, Malmborg, Oscar Olsson, Andersson och Magnusson.
Stockholm, Nya Tryckeri-Aktiebolaget 1913.