Statsutskottets utlåtande Nr 40.
5
Nr 40,
Ankom till Riksdagens kansli den 1 april 1913 kl. 1 e. m
Utlåtande, i anledning av väckt motion angående understöd
åt förste postiljonen J. Andersson Almén
(4:e Avd.)
I en inom Första kammaren av herr F. Hallberg väckt, till statsutskottets
förberedande behandling överlämnad motion, nr 12, i vilkens
syfte herr A. Antonsson instämt, har hemställts, att Riksdagen måtte
medgiva, antingen att understöd beredes förste postiljonen J. Andersson
Almén å postverkets pensionsstat med 150 kronor om året eller hälften
av vad honom av domstol tillerkänts för minskad arbetsförtjänst, räknat
fiån och med år 1914, eller ock att ett understödsbelopp en gång för
alla av 3,000 kronor å postverkets stat åt honom utbetalas.
Beträffande vad till stöd för den gjorda framställningen anförts, tilllåter
sig utskottet hänvisa till motionen.
Förevarande motion avser beviljande av visst understöd åt förste
postiljonen J. Andersson Almén, vilken den 18 mars 1907 under tjänstgöring
i postkupé å linjen Malmö—Simrishamn blev utsatt för rån- och
mordförsök och till följd av honom därvid övergånget våld råkat i livsfarlig
sjukdom samt åsamkats stadigvarande men å hälsan.
Såsom den av motionären givna utredningen giver vid handen, har
Almén icke fått vidkännas nämnvärt avdrag på sin avlöning under den
tid han. varit urståndsatt att tjänstgöra, och numera fullgör han samma
tjänsteåligganden som förut, dock — till följd av vunnen befordran —
med åtnjutande av ett med 360 kronor förhöjt arvode.
Emellertid anför motionären, att hans kroppskrafter till följd av det
honom övergångna våldet äro nedsatta och att'' han till följd därav icke
vidare, såsom förut, förmår att vid sidan av sin anställning hos postverket
förskaffa sig välbehöfiig tillökning i årsinkomsten.
Vidare vore det ovisst, huru länge hans hälsotillstånd medgåve hans
fortsatta tjänstgöring inom postverket.
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 6 sand. 23 käft. (Nr 39—40).
2
6
Statsutskottets utlåtande Nr 40.
Då emellertid ingen som helst utredning av motionären förebiagts
angående den minskning i biinkomster, som Almén till följd av sina nedsatta
kroppskrafter nu måste vidkännas, har utskottet redan på denna
grund ej ansett sig kunna föreslå Riksdagen att tilldela honom ett understöd,
avsett att utgöra viss ersättning för sådan minskning. Vad åter vidkommer
det förhållandet, att Almén måhända icke kan under längre tid
fortsätta med sitt arbete i postverkets tjänst, förmenar utskottet att, därest
så skulle bliva fallet, Kungl. Maj:t icke lärer underlåta att i sinom tid
vidtaga åtgärd, för att han ej må i sådant avseende bliva lidande, varför
utskottet ej heller finner vad motionären i detta hänseende anfört innebära
skäl för att nu bevilja det ifrågasatta understödet.
Utskottet får sålunda hemställa,
att herr Hallbergs förevarande motion icke må
till någon Riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 31 mars 1913.
På utskottets vägnar:
F. CL:SON WACHTMEISTER.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från Första kammaren: herrar greve F. Cl:son Wachtmeister, S. H. Kvarnzelius
O. Jonsson, friherre J. T. Gripenstedt, A. N. Halm, friherre C. H. Falkenberg,
H. F. Lamm, friherre J. G. Beck Friis, A. C. Lindblad, O. M. Strömberg och O. G.
Ekman samt
från Andra kammaren: herrar A. Wiklund, H. Andersson, *. W. Ihorsson, r.
Olsson, C. Persson, K. Starbäck, K. V. Rydén, J. A. Sjö, N. E. Lindberg, J. Ström,
G. Odqvist, E. A. Nilson och A. Ifvarsson.
Stockholm, O. L. Svanbäcks Boktryckeri, 1913.