Statsutskottets utlåtande Nr 152.

1

Nr 152.

Ankom till Riksdagens kansli den 23 maj 1913, kl. 4,so e. m.

Utlåtande, i anledning av Kungl. Majds i punkt 181 under åttonde
huvudtiteln av statsverkspropositionen gjorda framställning
angående höjning av förslagsanslaget till lönetillskott åt
lärare vid folk- och småskolor, jämte en i ämnet väckt
motion. (2:a Avd.).

1 punkten 181 under åttonde huvudtiteln av den till Riksdagen den
14 sistlidne januari avlåtna propositionen angående statsverkets tillstånd och
behov har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att höja det å ordinarie stat
uppförda förslagsanslaget till lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor
från 11,200,000 kronor med 500,000 kronor till 11,700,000 kronor.

Departementschefen har till det vid statsverkspropositionen fogade
statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden samma dag i detta ärende
anfört följande:

»På min framställning föreslog Kungl. Maj:t 1912 års Riksdag att
höja förslagsanslaget till lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor
från 10,650,000 kronor med 550,000 kronor till 11,200,000 kronor. Detta
förslag vann Riksdagens bifall. Det synes emellertid, som om den sålunda
vidtagna höjningen icke skulle vara tillfyllest, utan att en ytterligare ökning
av anslaget är av behovet påkallad.

År 1909 uppgingo utgifterna å ifrågavarande anslag till 10,651,962
kronor 10 öre, år 1910 till 10,797,301 kronor 38 öre och år 1911 till
11,100,187 kronor 83 öre — avdrag har härvid gjorts för anslaget enskilt
tillhörande uppbördsmedel. I förhållande till år 1909 visar alltså år 1910
en utgiftsökning av 145,339 kronor 28 öre. Jämför man så åren 1910

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 6 samt. 83 höft. (Nr 152.) 1

2

Statsutskottets utlåtande Nr 152.

Utskottets

yttrande.

och 1911, blir ökningen sistnämnda år ännu större, nämligen 302,886-kronor 45 öre. Sannolikt pekar den senare siffran i avseende å det framtida
behovet i rättare riktning än den förra, men även om man icke vill
antaga en så stor årlig ökning såsom normal, torde å andra sidan en årlig
merkostnad av 200,000 kronor vara att anse såsom ett minimum. Under
sistberörda antagande och med utgående från det kända behovet under
år 1911, i runt tal 11,100,000 kronor, blir behovet år 1912 11,300,000
kronor, år 1913 11,500,000 kronor och år 1914 11,700,000 kronor. Då
anslaget i 1913 års stat är uppfört med 11,200,000 kronor, bör detsamma
för år 1914 ökas med minst 500,000 kronor.»

I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft en inom
Andra kammaren av greve B. Hamilton väckt motion (nr 47), däri föreslagits,
att Riksdagen måtte medgiva, att • staten må bidraga till avlöning åt lärare
vid folkskolor och småskolor med 90 procent i stället för nu sextiosex
och två tredjedels av fastställda minimilöner samt bestrida utgifterna för
ålderstillägg; samt öka det under riksstatens åttonde huvudtitel uppförda
förslagsanslaget till lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor med

4.100.000 kronor från det i statsverkspropositionen föreslagna beloppet

11.700.000 kronor till 15,800,000 kronor.

Beträffande de av motionären till stöd för framställningen anförda skäl
får utskottet hänvisa till motionen.

Då omständigheterna tala för, att den av Kungl. Maj:t äskade förhöjningen
i ifrågavarande förslagsanslag är av behovet påkallad för att detsamma,
utan att någon mera avsevärd brist skall uppstå, må kunna möta
de utgifter, som enligt gällande grunder för lönetillskottets utgående skola
av anslaget bestridas, anser sig utskottet böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag.

Beträffande greve Hamiltons ovanberörda motion vill utskottet erinra
därom att i Kungl. Maj:ts proposition (nr 186) till innevarande Riksdag
med förslag till förordning om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen
angående försäljning av brännvin m. in., vilken proposition utgår
från grundsatsen om samtliga brännvinsförsäljningsmedels indragning till
statsverket, förutsättes för tillämpning av denna princip, att kommunerna
i ersättning för den del av berörda medel, som nu fördelas på samtliga
rikets kommuner i förhållande till deras folkmängd jämförd med
hela rikets folkmängd — den s. k. kommunandelen — skulle erhålla höjning
av statsbidraget till folkskollärares och småskollärares avlöning
till att motsvara 9/10 av den kontant utgående minimibegynnelselönen
jämte ersättning för samtliga ålderstillägg. Den ökning av ifrågavarande

Statsutskottets utlåtande Nr 152.

3

förslagsanslag, som en dylik anordning måste medföra, skulle äga rum
med ingången av år 1915 och förslag om höjningen alltså föreläggas 1914
års Riksdag. Bevillningsutskottet har i sitt den 16 innevarande maj avgivna
utlåtande i anledning av berörda proposition uttalat sin anslutning
till förslaget att på angivet sätt ordna förevarande angelägenhet. Under
förutsättning av Riksdagens bifall till detta förslag skulle alltså kommunerna
från och med år 1915 komma i åtnjutande av en förhöjning i statsbidraget
till av greve Hamiiton förordade belopp. Härvid bör visserligen
märkas, att denna lättnad i utgifter är avsedd att motsvaras av en minskning
i inkomster och att densamma således icke medför den av motionären
åsyftade förmånen för kommunerna, men utskottet kan dock icke tillstyrka,
att Riksdagen, då en ny princip för statsbidragets utgående är avsedd att
tillämpas från och med år 1915, vidtager ändring i de nu gällande grunderna
för detta bidrag, innan ännu den nya ordningen trätt i kraft.

På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

a) att Riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning må höja det å ordinarie stat uppförda
förslagsanslaget till lönetillskott åt lärare vid folkskolor
och småskolor från 11,200,000 kronor med

500,000 kronor till 11,700,000 kronor; samt

b) att greve Hamiltons ovanberörda motion icke
må av Riksdagen bifallas.

Stockholm den 23 maj 1913.

På statsutskottets vägnar:

F. CL:SON WACHTMEISTER.

Närvarande: se utlåtande nr 139.