Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
7
Nr 31.
Ankom till Riksdagens kansli den 23 maj 1913 kl. 4,30 e. m.
Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning av väckt motion om
rösträtt efter huvudtal vid val å kommunalstämma och
kyrkostämma.
Närvarande: Herrar Edén, Hellberg, Clason, Bellinder, Mannheimer, von Geijer,
Sehlin*, Kjellén, Wavrinsky, von Mentzer, Bergqvist*, Ericsson i Vallista,
Magnusson i Tumhult, Larsson i Västerås, Räf, Waldén*, Bogren, Jönsson
i Slätåker, Wallin och Säfstrand.
* Bj närvarande vid utlåtandets justering.
I en inom Andra kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad
motion, nr 165, har herr Nilsson i Tånga hemställt, »att Riksdagen
måtte besluta sådan ändring i förordningen om kommunalstyrelse på landet
angående val, som förrättas vid kommunal- och kyrkostämma, att röstvärdet
vid dessa val beräknas efter huvudtal».
Tillika anhåller motionären, att vederbörande utskott ville formulera
den ändring i lagtexten, som påkallas av hans yrkande.
Angående de skäl, motionären framhåller såsom stöd för sitt förslag,
hänvisar utskottet till den väckta motionen.
Motionärens förslag till förändring av den kommunala rösträtten är
i dubbelt avseende begränsat: dels avser det samma endast kommunalförordningen
för landet samt förordningen om kyrkostämma, dels yrkas i förslaget
en förändring av -grunderna för rösträtts utövning endast vid val.
Motionens begränsning i förstnämnda hänseende synes utskottet
sakna fog, då inga skäl tala för en sådan olikhet i rösträtten mellan stadsoch
landskommuner. Eu dylik begränsning skulle även, därest den av
motionären föreslagna reformen genomfördes, medföra den egendomliga
konsekvens, att landstingen komme att sammansättas efter olika grunder
i städerna och på landet, i det att dess för städerna utsedda ledamöter
bleve valda efter den 40-gradiga röstskalan, men representanterna för lands
-
Utskottets
yttrande.
8
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
bygden tillsattes genom val med lika rösträtt. Vidare skulle stora svårigheter
uppstå för de fall, då stads- och landskommuner hava gemensam
kyrkostämma. Tydligt är, att de i förordningen om kyrkostämma § 7
civna reglerna för röstberäkning i dylika fall ej skulle vara användbara.
Utskottet anser vidare, att en kommunal rösträttsreform ej heller
lämpligen kan företagas på så sätt, att den endast kommer att avse grunderna
för rösträttens utövning vid val. En tillämpning av andra grunder
vid val än vid övriga kommunala avgöranden kan knappast från principiell
synpunkt anses tillfredsställande. Till vilka besynnerliga förhållanden
en dylik ordning måste leda, är särskilt tydligt, om man tänker på förhållandena
i de kommuner, där kommunalfullmäktige finnas. I sådana
kommuner skulle även grunderna för den materiella beslutanderätten medelbart
komma att vila på personlighetsprincipen, enär valet av fullmäktio-e,
åt vilka kommunen överlåtit nämnda beslutanderätt, skulle ske efter
lika rösträtt, medan åter i de kommuner, där fullmäktiginstitutionen ej
införts, den graderade röstskalan fortfarande komme att tillämpas vid
ifrågavarande avgöranden. Inkonsekvensen häruti synes utskottet uppenbar.
Vad utskottet sålunda anfört torde vara tillräckligt att ådagalägga,
att en reformering av den kommunala rösträtten ej kan på det av motionären
föreslagna sätt inskränkas att endast avse röstgrunden vid val, medan
i övrigt gällande bestämmelser skulle bibehållas. Erfarenheten från
gångna årtiondens reformsträvanden på det ifrågavarande området visar
även, att en sådan uppdelning av problemet, som motionären föreslagit,
icke varit ändamålsenlig, utan att, när fråga är om reformer i den kommunala
rösträtten, grunderna för denna rösträtt böra behandlas i ett sammanhang
för val och för andra kommunala avgöranden.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att herr Nilssons i Tånga förevarande motion ej
må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 23 maj 1913.
På utskottets vägnar:-NILS EDÉN.
Reservation
av herrar Larsson i Västerås och Wallin.
Stockholm 1913. Kungl. Boktryckeriet. P. A. Norstedt & Söner.
131572