Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.

1

Nr 18.

Ankom till Riksdagens kansli den 10 april 1913 kl. 3 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning av väckt motion angående
skrivelse till Konungen med begäran om undersökning
och förslag i fråga om uppdragande åt en ständig delegation
av viss befogenhet med avseende å riksbankens förvaltning
och revision.

Närvarande: herrar Edén, Branting*, Trygger*, Clason, Bellinder, Mannheimer,
von Geijer*, Sehlin, Kjellén, Wavrinsky, Bergqvist*, Gullberg*, Ericsson i Valista,
Larsson i Säby, Räf, Jönsson i Slätåker, Kropp, Lundström i Göteborg*, Wallin
och Andersson i Fallsberg.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

I eu inom Första kammaren vackt, till konstitutionsutskottet hänvisad
motion, nr 16, hava herrar Swartz och Johan Emilson Ekman hemställt,
»att Riksdagen ville besluta, att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,
det täcktes Kungl. Maj:t låta snarast möjligt undersöka lämpligheten av
att åt en ständig delegation, utsedd av Riksdagen och Kungl. Maj:t eller
annorledes, i större eller mindre mån uppdraga den befogenhet med avseende
å riksbankens förvaltning och revision, som f. n. utövas av Riksdagen
själv, dess bankoutskott eller de för utseende av riksbanksfullmäktige,
ävensom av revisorer vid avdelningskontoren av Riksdagen valda
elektorer, samt för Riksdagen framlägga de förslag, till vilka en dylik
undersökning kan giva anledning».

Då frågan om riksbankens ställning vid 1912 års riksdag var föremål
för Riksdagens prövning, ifrågasattes av de motionärer, som då väckte
förslag i berörda ämne, en vida mer genomgripande förändring än den,
som föreslås i den nu föreliggande motionen. År 1912 bragtes på tal
sådana förändringar, som kunde komma att upphäva riksbankens karaktär

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 5 saml. 16 höft, (Nr 18.)

Motionen.

2 Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.

av ren statsbank, medan däremot motionärerna vid innevarande liksdag
inskränka sig till att föreslå sådan förändring av formerna för Riksdagens
befattning med riksbanken, att de befogenheter över banken, som utövas
av Riksdagen själv, dess bankoutskott och de för utseende av riksbanksfullmäktige
samt av revisorer vid bankens avdelningskontor av Riksdagen
valda elektorer, helt eller delvis måtte uppdragas åt eu ständig delegation,
vars ledamöter till största delen skulle väljas av Riksdagen.

Bland de skäl, som motionärerna åberopa för sitt förslag, framkålles
särskilt, att det med nuvarande organisation under största delen av året
icke finnes någon som helst institution, »till vilken riksbankens styrelse
kan hänvända sig i och för ett avgörande av frågor, som tillhöra vaie sig
Riksdagens egen eller bankoutskottets handläggning». Behovet av en dylik,
vid vilken tid av året som helst fungerande institution, anse motionärerna
göra sig gällande med alltjämt växande kraft. "V filare vända sig
motionärerna däremot, att det med gällande bestämmelser för tillsättande
av riksbanksfullmäktige kan inträffa, att riksbankschefens post under längre
tid kunde komma att stå obesatt, därest innehavaren avginge vid eu tidpunkt,
då Riksdagen ej är samlad. Uppdroges valet av deputerade åt den
föreslagna delegationen, skulle nämnda olägenhet undanröjas, samtidigt som
man vunne den fördelen, att en sådan delegation bättre än eu “valnämnd,
som blott är samlad under kortare tid, kunde träffa nödiga dispositionei
för att förvärva bästa möjliga ledning åt banken. Ytterligare framliålles,
hurusom de nämnder, som välja riksbanksfullmäktige och revisorer för avdelningskontoren,
ej äga den sakkunskap, som vore önsklig. Rör vinnande av
ökad garanti för att nödig sakkunskap skall bliva representerad inom delegationen,
sätta motionärerna i fråga, att ett antal av dess ledamöter borde
tillsättas på annat sätt än utav Riksdagen.

Beträffande de skäl, som motionärerna i övrigt anfört till stöd för sitt
förslag, tillåter sig utskottet hänvisa till den väckta motionen.

Riksbanks- För att få den föreliggande frågan belyst från håll, där särskild sak flly''ttrandeM

kunskap rörande riksbanken är att finna, har utskottet hänvänt sig till liksbankens
fullmäktige med begäran, att utskottet måtte sättas i tillfälle att taga
del av fullmäktiges mening rörande det väckta förslaget och därmed sammanhängande
spörsmål. Med anledning härav hava fullmäktige uppdragit åt föiste
deputeraden samt eu av övriga deputerade att tillhandagå utskottet med
önskade upplysningar. Sedan nämnda herrar deputerade för utskottet företrätt,
hava de under inom utskottet förd diskussion meddelat, att riksbanksfullmäktiges
flertal vore av den meningen:

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18. 3

att inrättandet av en sådan delegation, som i den förevarande motionen
föreslås, så vitt fullmäktiges erfarenhet givit vid handen, ej visat
sig vara av behovet påkallat och att avsevärda betänkligheter kunde
hysas däremot. I sådant hänseende gjordes gällande, att en dylik permanent
överordnad myndighet över riksbanken skulle medföra eu viss dualism
i riksbankens ledning, varigenom den handlingsfrihet, som är en oundgänglig
förutsättning för en konsekvent och målmedveten bankpolitik, kunde
berövas fullmäktige, vilket särskilt under kristider skulle kunna föranleda
svårigheter;

att frågor, som mellan riksdagarna uppkommit i ämnen, rörande vilka
fullmäktige hava att hänvända sig till Riksdagens bankoutskott, städse varit
av den beskaffenhet, att de utan olägenhet kunnat anstå tills Riksdagen
sammanträtt;

att i händelse chefen för riksbanken avginge vid en tidpunkt, då
Riksdagen ej vore samlad, det visserligen vore tänkbart, att olägenheter
kunde uppkomma till följd därav, att efterträdare ej kunde utses, förrän
nästföljande riksdag sammanträtt, men att hittills bland övriga fullmäktige
städse funnits personer, som kunnat uppehålla riksbankschefens befattning,
tills ny innehavare av platsen kunde utses;

_ samt att, vad beträffar revisorerna för riksbankens avdelningskontor,
anmärkningar förekommit varken mot de personer, som härtill valts, ej
heller mot nämnda personers sätt att fullgöra sina uppdrag.

, .^a(l av bankofullmäktige sålunda anförts, synes utskottet innebära

fullgiltiga skäl att avstyrka den föreliggande motionen. Särskilt vill utskottet
härvid betona, att även om fördelar i ett eller annat avseende måhända
skulle vinnas genom inrättandet av en ständig delegation med de befogenheter,
som föreslagits, den fördelning av ansvaret för riksbankens ledning
mellan eu dylik delegation och riksbankens fullmäktige, som därutav skulle
kunna bliva en följd, måste väcka allvarliga betänkligheter.

För övrigt vill utskottet framhålla, att det ifrågavarande förslaget så
till vida innebär en inskränkning i Riksdagens myndighet över riksbanken,
som det förutsättes att vissa medlemmar av delegationen ej skulle
tillsättas av Riksdagen. Motionärerna framhålla, att det ligger närmast
till hands, att nämnda ledamöter tillsättas av Kungl. Maj it, men tänka sig
även. möjligheten därav, att de utses på annat sätt. Det synes utskottet
att tillräckliga skäl ej blivit anförda för eu sådan förändring.

Om utskottet sålunda ej anser sig kunna tillstyrka den föreslagna
reformen, vill utskottet å andra sidan icke förneka önskvärdheten därav, att

Utskottets

yttrande.

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.

formerna för utövningen av Riksdagens befogenheter över riksbanken i ett
eller annat avseende knnde göras mera praktiska och tidsenliga.

Under diskussionen inom utskottet har den tanken framkommit,, att
beträffande nämnden för tillsättande av riksbanksfullmäktige möjligen
kunde, med bibehållande av Riksdagens uteslutande myndighet över denna
nämnd, vidtagas en sådan förändring, att antalet valmän inskränktes samt

att valnämnden dels tillsattes på viss tid, dels. bereddes möjlighet att, då

så påfordrades, sammanträda jämväl å andra tider av året än då Riksdadagen
är samlad. Det synes emellertid utskottet, att den föreliggande
motionen ej ger anledning till ett närmare ingående på sådana frågor,

vilka för övrigt delvis — t. ex. vad angår förhållandet i detaljer mellan

bankoutskottet och riksbanken — falla utanför konstitutionsutskottets be
handling.

På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att herrar Svart/’ och Johan E. Ekmans ifrågavarande
motion ej måtte till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 10 april 1913.

På konstitutionsutskottets vägnar:

NILS EDÉN.

Stockholm 1913, A.-B. Fahlcrantz’ Boktryckeri.