Jordbruksutskottets utlåtande Nr 50.

3

Nr 50.

Ankom till Riksdagens kansli den 11 april 1913 kl. 4 e. m.

Utlåtande, angående regleringen av utgifterna för kapitalökning
i vad angår jordbruksärendena.

(l:a Avd.)

Med anledning av de till jordbruksutskottet hänvisade framställningar,
som röra utgifter för kapitalökning, får utskottet avgiva följande
yttrande och förslag.

Statens affärsverksamhet.

Statens domäners fond.

l:o) I statsverkspropositionen, avdelningen: utgifter för kapitalökning,
punkten 30, har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att för inköp
av skogbärande eller till skogsbörd tjänlig mark för år 1914 anvisa ett
anslag av 1,000,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet tillåter sig utskottet att hänvisa
till det statsverkspropositionen bilagda statsrådsprotokollet i ämnet.

Med anledning av väckta motioner beslöt 1911 års Riksdag att
för inköp av skogbärande eller till skogsbörd tjänlig mark för år 1912
anvisa ett belopp av 500,000 kronor. På framställning av Kungl.
Maj:t beviljade härefter 1912 års Riksdag för år 1913 ett anslag för
samma ändamål av 800,000 kronor.

Då nu ifrågavarande framställning sålunda betecknar ett fortgå -

Inköp av
skogbärande
eller till
skogsbörd
tjänlig mark.

Utskottet.

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 50.

Kostnader
för bostads■
lägenheter
åt vissa
jägmästare.

Utskottet.

ende på den av Riksdagen beträffande statens skogspolitik redan inslagna
väg samt utskottet icke har något att erinra i avseende å det
för ändamålet ifrågasatta beloppet, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må för inköp av skogbärande
eller till skogsbörd tjänlig mark för år 1914 anvisa
ett anslag av 1,000,000 kronor.

Beträffande sättet för medlens anskaffande torde statsutskottet
framdeles komma att avgiva förslag.

2:6) I punkt 31 av förevarande avdelning av statsverkspropositionen
har Kungl. Maj:t vidare föreslagit Riksdagen att för anskaffande
av bostäder m. m. åt jägmästarna i Arjeplogs, Stensele, Norra Lycksele,
Södra Lycksele och Kosta revir för år 1914 anvisa ett anslag å 121,300
kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att härav förskottsvis av tillgängliga
medel under innevarande år utanordna högst 50,300 kronor.

I den till grund för Kungl. Maj:ts förevarande förslag liggande
framställningen från domänstyrelsen om uppförandet av ifrågavarande
bostäder m. m. har styrelsen beträffande Arjeplogs och Stensele revir
framhållit den stora svårigheten att å dessa platser erhålla hyreslägenheter
för revirförvaltaren samt tillika i fråga om jägmästarna i Norra
och Södra Lycksele revir meddelat, att sedan dessa genom en under år
1911 Lycksele kyrkplats övergången eldsolycka mist sina innehavda förhyrda
bostäder, lämpliga lokaler icke kunnat av dem förhyras. Rörande
jägmästarbostaden i Kosta revir borde densamma enligt styrelsens åsikt
förläggas till Kosta kronopark, som vore den största inom reviret och
i övrigt centralt belägen.

Till samtliga nu ifrågasatta jägmästarbostäder har domänstyrelsen
låtit uppgöra ritningar och kostnadsförslag, varjämte styrelsen, som
ansett synnerligen nödigt, att en effektiv och i detalj gående kontroll
över byggnadsarbetet utövades, varigenom man förvissade sig om att
arbetet bleve utfört med omsorg och noggrannhet och till byggnadernas
långvariga bestånd, föreslagit anställandet av en särskild kontrollant
gemensamt för de jägmästarbostäder, som vore avsedda att uppföras i
Stensele samt Norra och Södra Lycksele revir.

De enligt domänstyrelsens förslag erforderliga anslag till ifrågavarande
jägmästarbostäders anskaffande m. m. utgöra

för Arjeplogs

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 50. 5

revir 25,000 kronor, varav för år 1913 10,000 kronor,

» Stensele

)) 21,300

»

»

)) »

»

8,000

»

» Norra Lycksele

» 25,000

»

» »

»

12,500

)>

)) Södra j>

’ » 25,000

»

it

)) »

»

12,500

»

» Kosta »

» 22,000

»

))

)) it

»

0,000

»

arvode m. m. åt kontrollant 3,000

»

»

» »

)i

1,300

)>

tillsammans 121,300 kronor, därav för år 1913 50,300 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet i övrigt tillåter sig utskottet att
hänvisa till det statsverkspropositionen bilagda statsrådsprotokollet i
ämnet.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot anordnandet av
ifrågavarande jägmästarbostäder eller för desammas uppförande beräknade
belopp eller mot framställningen i övrigt, får alltså hemställa,

att Riksdagen må för anskaffande av bostäder
m. m. åt jägmästarna i Arjeplogs, Stensele, Norra
Lycksele, Södra Lycksele och Kosta revir för år 1914
anvisa ett anslag å 121,300 kronor, med rätt för
Kungl. Maj:t att härav förskottsvis av tillgängliga
medel under innevarande år utanordna högst 50,300
kronor.

Statens utlåningsfonder.

3:o) I punkt 32 i förenämnda avdelning av statsverkspropositionen OdUngsiånehar
Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att dels medgiva, att under år fonden.
1914 ett belopp av 1,000,000 kronor må av Kungl. Maj:t disponeras
såsom lån från odlingslånefonden, dels ock till kapitalökning för odlingslånefonden
för år 1914 anvisa ett anslag av 450,000 kronor att utgå
av lånemedel.

I avseende å utredningen i ärendet hänvisas till statsrådsprotokollet.

Det av 1908 års Riksdag för femårsperioden 1909—1913 gjorda utskottet.
medgivande, att utlåningen från odlingslånefonden finge årligen uppgå
till 1,000,000 kronor, anser utskottet böra lämnas jämväl för år 1914.

Vid sådant förhållande och då fonden för tillgodoseendet av en dylik
utlåning torde behöva den av Kungl. Maj:t äskade kapitalökningen, får
utskottet hemställa,

6

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 50.

Egnahemslåne
fonden.

Utskottet.

Fonden för
fiskerinäringens
befrämgande.

att Riksdagen må

a) medgiva, att under år 1914 ett belopp av
1,000,000 kronor må av Kungl. Maj:t disponeras såsom
lån från odlingslånefonden; samt

b) till kapitalökning för odlingslånefonden för år
1914 anvisa ett anslag av 450,000 kronor att utgå av
lånemedel.

Beträffande sättet för anskaffande av medlen i fråga torde statsutskottet
framdeles komma att avgiva förslag.

4:o) I punkt 33 av förevarande avdelning av statsverkspropositionen
har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att dels medgiva, att för
år 1914 ett belopp av 7,500,000 kronor må av Kungl. Maj:t enligt
gällande bestämmelser disponeras såsom lån från egnahemslånefonden;
dels ock till kapitalökning för egnahemslånefonden för år 1914 anvisa
ett anslag av 6,800,000 kronor att utgå av lånemedel.

Beträffande utredningen i ärendet tillåter sig utskottet att hänvisa
till det statsverkspropositionen bilagd a statsrådsprotokollet i ämnet.

Under erinran att 1912 års Riksdag medgivit, att för innevarande
år ett belopp av 7,500,000 kronor finge av Kungl. Maj:t enligt gällande
bestämmelser disponeras till egnahemslån, får utskottet, som icke har
något att erinra mot förevarande framställning, hemställa,

att Riksdagen må

a) medgiva, att för år 1914 ett belopp av

7,500,000 kronor må av Kungl. Maj:t enligt gällande
bestämmelser dispioneras såsom lån från egnahemslånefonden;
samt

b) till kapitalökning för egnahemslånefonden för
år 1914 anvisa ett anslag av 6,800,000 kronor att utgå
av lånemedel.

Beträffande sättet för medlens anskaffande torde statsutskottet
framdeles komma att avgiva förslag.

5:o) Vidare har Kungl. Maj:t under punkt 34 av förevarande avdelning
av statsverkspropositionen föreslagit Riksdagen att dels medgiva,
att under år 1914 ett belopp av 750,000 kronor må av Kungl. Maj:t

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 50.

7

disponeras såsom lån från fonden för iiskerinäringens befrämjande, dels
ock till kapitalökning för samma fond under år 1914 anvisa ett anslag
av 126,000 kronor att utgå av lånemedel.

Beträffande utredningen i ärendet hänvisas till statsrådsprotokollet.

År 1907 bemyndigade Riksdagen riksgäldskontoret att för vart utskottet.
och ett av åren 1907—1911 på Kungl. Maj:ts rekvisition till ifrågavarande
fond, i mån av behov, överlämna medel till så stort belopp,
som funnes erforderligt för att tillsammans med till fonden inflytande
annuiteter å utlämnade lån och andra fonden tillhöriga medel, med
undantag för år 1907 av redan beviljat statsanslag, ej mindre bestrida
viss angiven ränteutgift än även tillgodose ett årligt lånebehov av

750,000 kronor.

Vidare har Riksdagen till kapitalökning för ifrågavarande fond för
vartdera av åren 1912 och 1913 anvisat ett anslag av 116,000 kronor,
för att även under åren 1912 och 1913 750,000 kronor skulle komma
att finnas tillgängliga för utlåning.

Då fiskerinäringen alltjämt torde vara i behov av det stöd, den
äger uti ifrågavarande fond, får utskottet, som icke haft något att
erinra mot förevarande framställning, hemställa,

att Riksdagen må

a) medgiva, att under år 1914 ett belopp av

750,000 kronor må av Kungl. Maj:t disponeras såsom
lån från fonden för fiskerinäringens befrämjande; samt

b) till kapitalökning för samma fond under år
1914 anvisa ett anslag av 126,000 kronor att utgå
av lånemedel.

Beträffande sättet för ifrågavarande medels anskaffande torde statsutskottet
framdeles avgiva förslag.

Ö O

6:o) 1 punkt 35 av ifrågavarande avdelning av statsverksproposi- Norrländska
tionen har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att dels medgiva, att "yodtingsunder
år 1914 ett belopp av 300,000 kronor må enligt gällande be- fondenstämmelser
disponeras såsom lån från norrländska nyodlingsfonden, dels
ock till kapitalökning för norrländska nyodlingsfonden för år 1914
anvisa ett anslag av 100,000 kronor att utgå av lånemedel.

Beträffande utredningen i ärendet tillåter sig utskottet hänvisa till
statsrådsprotokollet i ämnet.

8

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 50.

Utskottet.

Jordförmedlings
fonden.

Utskottet.

Under erinran att 1912 års Riksdag för möjliggörande även under
innevarande år — i likhet med vad som skett föregående år — av en
utlåning från ifrågavarande fond av 300,000 kronor av lånemedel anvisat
till kapitalökning för fonden ett anslag av 172,000 kronor, får
utskottet, som anser det vara av vikt, att tillräckliga medel finnas
tillgängliga för tillgodoseende av det med förevarande fond avsedda
ändamålet och som icke haft något att erinra mot det av Kungl. Maj-.t
till kapitalökning för fonden begärda beloppet, hemställa,

att Riksdagen må

a) medgiva, att under år 1914 ett belopp av

300,000 kronor må enligt gällande bestämmelser disponeras
såsom lån från norrländska nyodlingsfonden; samt

b) till kapitalökning för norrländska nyodlingsfonden
för år 1914 anvisa ett anslag av 100,000
kronor att utgå av lånemedel.

Beträffande sättet för medlens anskaffande torde statsutskottet
komma att framdeles avgiva yttrande.

7:o) Kungl. Maj:t har vidare under punkt 36 av ovannämnda
avdelning av statsverkspropositionen föreslagit Riksdagen att till kapitalökning
för jordförmedlingsfonden för år 1914 anvisa ett anslag av

300,000 kronor att utgå av lånemedel.

I fråga om utredningen i ärendet tillåter sig utskottet hänvisa till
statsrådsprotokollet i ämnet.

I ändamål att under innevarande år möjliggöra en utlåning från
jordförmedlingsfonden av 1,000,000 kronor anvisade nästlidna års Riksdag
till kapitalökning för fonden för år 1913 ett anslag av 800,000 kronor.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot den av Kungl. Maj:t
nu gjorda framställningen, vilken avser att bereda medel för fyllande
av lånebehovet under år 1914, får alltså hemställa,

att Riksdagen må till kapitalökning för jordförmedlingsfonden
för år 1914 anvisa ett anslag av

300,000 kronor att utgå av lånemedel.

Beträffande sättet för anskaffande av medlen i fråga torde statsutskottet
framdeles komma att avgiva förslag.

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 50.

9

8:o) Vidare liar Kung!. Maj:t under punkt 37 av ifrågavarande
avdelning av statsverkspropositionen föreslagit Riksdagen att dels besluta,
att en särskild fond benämnd täckdikningslånefondon skall inrättas för
främjande av täckdikning vid mindre jordbruk, från vilken fond, som
skall förvaltas av statskontoret, statslån må, i mån av tillgång och
intill ett belopp av högst 200,000 kronor årligen, tilldelas hushållningssällskap,
som förklarat sig villigt att utlämna täckdikningslån till mindre
jordbrukare; dels såsom kapitalökning till denna fond för år 1914 anvisa
ett anslag av 200,000 kronor att utgå av lånemedel; dels ock godkänna
de allmänna villkor och bestämmelser för erhållande och tillgodonjutande
av lån ur ifrågavarande fond, vilka föreslagits i det statsverkspropositionen
bilagda statsrådsprotokollet.

Till öppen avdikning och vattenavledning finnes för närvarande
möjlighet att erhålla statsbidrag eller lån ur särskilda för sådant ändamål
inrättade fonder eller beviljade anslag, nämligen odlingslånefonden, norrländska
nyodlingsfonden, norrländska avdikningsanslaget och allmänna
avdikningsanslaget. Dessa fouder och anslag äro däremot icke avsedda
till understödjande av täckdikning.

Framställning i syfte att genom bildande av en statslånefond främja
täckdikningar och andra den redan odlade jordens förbättring åsyftande
företag framkom redan på åttiotalet, i det att lantbruksakademiens förvaltningskommitté,
efter inhämtande av yttrande av hushållningssällskapens
år 1886 församlade ombud, i utlåtande den 17 september 1886
hemställde, att en fond måtte bildasmed ändamål att bereda jordbrukare
inom hela riket tillfälle att erhålla lån på billiga villkor för underdikning
av jord. Denna framställning föranledde emellertid icke till någon
Kung!. Maj:ts åtgärd.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 7 november 1908 hava hushållningssällskapens
samma år i Stockholm församlade ombud framhållit, att det
för jordbrukets främjande vore av största vikt, att täckdikning åstadkommes
å all sådan mark, som därav kunde vara i behov, och att för
dylika företag ekonomiskt understöd lämnades åt de jordbrukare, som
icke av egna medel kunde bestrida de därför nödvändiga utgifterna. Då
emellertid inga fonder funnes, från vilka medel för ifrågavarande
ändamål kunde erhållas, hava ombuden hemställt, att Kungl. Maj:t täcktes
låta utarbeta förslag till reglemente för en täckdikningslånefond, ur
vilken förmånliga lån kunde tillhandahållas jordbruket med särskild hänsyn
till möjligheten även för ägare av mindre jordbruk att kunna
begagna sig av sådana lån, samt därefter till Riksdagen göra framställning
om anvisande av medel till en dylik fond.

Bihang till Riksdagens ■protokoll 1913. 10 sand. 31 käft. (Nr 49—50) 2

Täckdiknings lånefond.

10

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 50.

Enligt vad iantbruksstyrelsen i avgivet utlåtande meddelat, hava
vissa hushållningssällskap anvisat medel för befrämjande av täckdikning
av i enskild ägo varande jord, de flesta genom att anställa och
avlöna särskilt utbildade dikningsförmän, som mot billig dagspenning stå
såväl större som mindre jordbrukare till tjänst med ledning och utförande
av täckdikningsarbeten, särskilt rörläggning, varjämte, såvitt angår
det mindre jordbruket, åtskilliga hushållningssällskap helt eller delvis
bekosta täckdikningsplaners upprättande genom statens lantbruksingenjörer
eller andra sakkunniga förrättningsmän, under vilkas uppsikt och
ledning dikningsförmännen äro ställda. Några hushållningssällskap hava
därjämte avsatt lånefonder, ur vilka lån för täckdikning kunna erhållas
på i allmänhet kort amorteringstid, antingen alldeles räntefritt eller mot
låg (vanligen 3 procent) ränta.

Enligt vad föredragande departementschefen yttrat i sitt anförande
till statsrådsprotokollet vore emellertid det understöd, som i form av lån
kunde för ifrågavarande ändamål påräknas från hushållningssällskapens sida
— enligt vad redogörelser för de senaste åi-en gåve vid handen — skäligen
ringa och måste säkerligen även så framdeles förbliva. Het syntes
därför, om från det allmännas sida understöd borde lämnas till täckdikning
— vilket departementschefen för sin del funne påkallat — icke
finnas annan utväg, än att staten ställde de nödiga medlen till förfogande.
I överensstämmelse med vad av samtliga i ärendet hörda myndigheter
förordats, borde dylika understöd lämnas, icke i form av bidrag
utan återbetalningsskyldighet, utan såsom lån samt begränsas till det
mindre jordbruket; och föresloge departementschefen för sin del en räntefot
av 4 procent samt en maximiareal av 50 hektar. Vidare vore det,
enligt departementschefens åsikt, önskvärt, att en viss absolut begränsning
av lånebeloppet för den enskilde låntagaren fastställdes och att
denna sattes till 2,000 kronor. Lånerörelsen från den för ändamålet
föreslagna fonden borde förmedlas av hushållningssällskapen och fonden
förvaltas av statskontoret. Vad fondens storlek anginge, skulle den,
enligt förslaget, lämpligen kunna, åtminstone tills vidare, begränsas till
att tillgodose ett lånebehov av 200,000 kronor årligen, vilket belopp
borde uppbringas genom upplåning.

I fråga om erhållande och tillgodonjutande av lån ur den sålunda
ifrågasatta fonden skulle gälla följande allmänna villkor och bestämmelser
:

l:o) Hushållningssällskap, som önskar från ifrågavarande fond
erhålla statslån för att därav utlämna täckdikningslån, må därom före
den 1 januari det år, då statslånet är avsett att erhållas, till lantbruks -

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 50.

11

styrelsen ingiva skriftlig framställning, innehållande jämväl uppgift å
de företag, för vilka täckdikningslån blivit hos hushållningssällskapet
sökta, samt belopp och lånetid för varje särskilt dylikt lån.

2:o) Lantbruksstyrelsen må efter prövning av sålunda gjorda
framställningar bevilja hushållningssällskap statslån från fonden; åliggande
det styrelsen att om beviljade statslån lämna uppgift till statskontoret.

3:o) Finnes statslånebelopp vara av hushållningssällskap disponerat
på annat sätt, än förevarande bestämmelser tillåta, skall detsamma,
på yrkande av lantbruksstyrelsen, omedelbart återbetalas av
hushållningssällskapet.

4:o) Å lyftat, oguldet statslånebelopp skall hushållningssällskap
erlägga 4 procent årlig ränta från lyftningsdagen.

Sedan statslån innehafts under två år från lyftningsdagen, skall
vid utgången av vart och ett av de därpå följande sju åren årligen
återbetalas en sjundedel av det ursprungliga beloppet.

Med fullgörande av de sålunda stadgade rånte- och kapitalinbetalningarna
må dock hushållningssällskap åtnjuta anstånd varje gång under
tre månader från förfallodagen.

Därest hushållningssällskap icke inom sålunda föreskriven tid inbetalt
förfallet kapitalbelopp, skall därå erläggas 6 procent årlig ränta
från förfallodagen, tills inbetalning sker.

5:o) Av den, som av hushållningssällskap erhåller täckdikningslån,
må ej fordras högre ränta än i föregående moment bestämts, och skola
jämväl de där stadgade återbetalningsvillkor tillämpas å täckdikningslån,
dock att hushållningssällskap icke är förpliktat att medgiva anstånd med
fullgörandet av förfallen rånte- eller kapitalinbetalning.

6:o) Täckdikningslån må av hushållningssällskap icke lämnas till
ägare eller brukare av mer än 50 hektar åkerjord och ej heller till brukare
av mindre areal, därest brukningsdelen tillhör ägare av mer än 50
hektar åkerjord.

7:o) Täckdikningslån må icke beviljas till högre belopp än 2,000
kronor och icke uppgå till mer än 70 procent av den beräknade kostnaden
för täckdikningen. Ej må låntagare på grund av särskilda täckdikningslån
samtidigt häfta i skuld till högre belopp än 2,000 kronor.

8:o) Vid beräkning av denna kostnad upptages såväl kostnaden
för täckdikningsplanens uppgörande som för själva dikningsarbetet och
anskaffandet av täckdikningsmaterialier (tegelrör, sten, stänger eller annat
material, som prövas lämpligt). För upptagandet av till täckdikningen
hörande öppet avlopp må lån icke beviljas till större belopp, än som
motsvarar 70 procent av sökandens andel i kostnaden för samma avlopp,

Motioner.

12 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 50.

samt icke utgå, försåvitt statsbidrag under form av anslag eller lån förut
utgått därtill.

9:o) Plan och kostnadsförslag för täckdikningen skola vara uppgjorda
av lantbruksingenjör, försåvitt gårdens åkerareal överstiger 25
hektar och täckdikningen är avsedd att verkställas med tegelrör, samt i
annat fall av lantbruksingenjör, jordbrukskonsulent tdler annan person,
som vederbörande hushållningssällskap prövar vara därtill kompetent,
och skall denne även avgiva yttrande om den föreslagna täckdikningsmetodens
lämplighet för marken i fråga. Den, som uppgjort planen,
skall övervaka och avsyna arbetets utförande.

10:o) Till biträde vid arbetet skall låntagaren använda en uti
vederbörande hushållningssällskaps tjänst anställd, av lantbruksingenjör
godkänd täckdikningsförman.

ll:o) Hushållningssällskap äger bestämma de närmare villkoren
för åtnjutande av täckdikningslån liksom ock tillse, att det med beviljat
dylikt lån avsedda ändamålet vinnes.

12:o) Statskontoret äger att till vederbörande hushållningssällskap
utbetala beviljat statslån mot hushållningssällskapets förskrivning
därå.

13:o) Statskontoret har att, därest stadgad kapital- eller räntebetalning
å statslån icke i rätt tid lullgöres, därom göra anmälan hos
Kung!, Maj:t, som då vill bestämma, huruvida oguldet statslånebelopp
jämte ränta skall före den fastställda amorteringstidens slut återbetalas.

_ Beträffande utredningen i övrigt i ärendet tillåter sig utskottet att
hänvisa till det statsverkspropositionen bilagda statsrådsprotokollet.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft tre särskilda
i ämnet väckta motioner, nämligen nr 83 i Första kammaren av
herr Ingeström och nr 198 i Andra kammaren av herr von Sneidern,
vilka sammanstämmande hemställt, att Riksdagen vid bifall till Kungl.
Maj:ts proposition om inrättande av en särskild fond för främjande av
täckdikning vid mindre jordbruk måtte besluta, att första stycket av
punkt 4 i av Kungl. Maj:t föreslagna allmänna villkor och bestämmelser
för erhållande och tillgodonjutande av lån ur ifrågavarande fond skall
erhålla följande lydelse: »A lyftat oguldet statslånebelopp skall hushållningssällskap
erlägga 3 procents årlig ränta, dock så att sällskapet de
två första åren från lyftningsdagen åtnjuter räntefrihet.x», samt nr 56 i
Andra kammaren av herr Ekerot, däri hemställts, att Riksdagen ville
besluta, att i motionen påpekade bestämmelser erhålla följande lydelse:

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 50.

13

6:o) Täckdikningslån må av hushållningssällskap icke lämnas till
ägare eller brukare av mer än 50 hektar åker eller annan odlad jord.

9:o) Plan och kostnadsförslag för täckdikningen skola vara uppgjorda
av lantbruksingenjör, jordbrukskonsulent eller annan person, som
vederbörande hushållningssällskap prövar vara därtill kompetent, och
skall denne även avgiva yttrande om den föreslagna täckdikningsmetodens
lämplighet för marken i fråga. Den, som uppgjort planen, skall
övervaka och avsyna arbetets utförande.

I avseende å de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sina
förslag, tillåter sig utskottet hänvisa till själva motionerna.

Den stora betydelsen för jordbruket av en väl utförd täckdikning
finner utskottet för sin del ligga i öppen dag. Utskottet inser även
till fullo de svårigheter, som ofta torde möta särskilt för den mindre
jordbrukaren att i saknad av tillräckligt kapital utan hjälp bekosta täckdikning
av sin åkerjord. I betraktande av att staten sedan lång tid
tillbaka vidtagit åtgärder för den öppna avdikningens befrämjande synes
det rättvist och billigt samt även följdriktigt, att jämväl eu så viktig
jordförbättring som täckdikningen av staten främjas och understödjes.
Utskottet anser sig därför böra tillstyrka Kungl. Majrts nu föreliggande
framställning.

Med hänsyn till att täckdikningen för jordbrukaren är ett produktivt
företag synes det utskottet riktigt att, såsom förslaget ock innebär,
det understöd, som av staten beredes täckdikningen, icke utgår såsom
anslag utan återbetalningsskyldighet utan i form av lån från en för
ändamålet särskilt bildad fond på för låntagaren förmånliga villkor.
Mot den föreslagna storleken av fonden samt mot sättet för medlens
uppbringande och fondens förvaltning har utskottet icke haft något att
erinra. Utskottet finner det jämväl lämpligt, att lånerörelsen bedrives
genom förmedling av hushållningssällskapen, vilka redan omhänderhava
liknande förmedling vid lån från egnahemslånefonden m. fl. dylika
fonder.

De ifrågasatta allmänna villkoren och bestämmelserna för erhållande
och tillgodonjutande av lån ur ifrågavarande fond hava emellertid givit
utskottet anledning till erinringar i nedan angivna hänseenden.

Punkt 1.

Tiden, inom vilken hushållningssällskap skall vara skyldigt att till
lantbruksstyrelsen inkomma med framställning om statslån ur täckdik -

Utskotttt.

14

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 50.

ningslånefonden för året, synes icke lämpligen böra sättas så tidigt som
den 1 januari, enär därigenom den enskilde lånesökanden i många fall
skulle nödgas att alltför långt i förväg bestämma sig för täckdikningsföretaget,
något som givetvis kan vara högst olägligt för den mindre
jordbrukaren, vilkens resurser ofta äro beroende av den blivande skörden
under året och andra dylika variabla förhållanden. Hushållningssällskapets
framställning till lantbruksstyrelsen är nämligen enligt förslaget avsedd
att innehålla uppgift å alla de företag, för vilka lån blivit hos hushållningssällskapet
sökta, samt belopp och lånetid för varje särskilt dylikt
lån, vilket förutsätter, att planer och kostnadsförslag till företagen skola
vara ej mindre utarbetade än även av hushållningssällskapet prövade
redan föregående år. Utskottet anser därför, att hushållningssällskap
bör äga att intill den 1 mars varje år till lantbruksstyrelsen inkomma
med framställning om lån ur täckdikningslånefonden för året.

Punkt 4.

Enär det understöd, som genom nu ifrågavarande fond skulle av
staten beredas täckdikningen, icke bör givas karaktären av ren gåva
utan fastmera vara att anse såsom eu uppmuntran och eggelse för jordbrukaren
att förbättra sitt jordbruk, anser utskottet, att räntevillkoren
för täckdikningslånen böra bestämmas så att staten icke gör någon
direkt ränteförlust; och finner utskottet de i sådant avseende föreslagna
bestämmelserna om en räntefot av 4 procent samt två års amorteringsfrihet
väl avvägda. Utskottet kan fördenskull icke biträda herrar Ingeströms
och von Sneiderns förslag om nedsättning av räntan till 3 procent
samt räntefrihet under de två första åren. Emellertid anser utskottet,
att det för hushållningssällskapen bör framstå såsom en plikt att, där
ömmande omständigheter föreligga, bereda låntagaren den ytterligare
räntelindring, som kan anses skälig, och själva bära den sålunda uppkommande
ränteförlusten.

Punkt 6.

I likhet med departementschefen anser utskottet, att täckdikningslånen
böra utlämnas endast åt mindre jordbrukare, enär dessa i allmänhet
icke torde vara i stånd att utan understöd utföra företag av nu ifrågavarande
slag, under det att de större jordbrukarna i detta hänseende
oftast äga större möjligheter. Utskottet vill visserligen icke bestrida,
att även jordbrukare med större areal kunna finnas, som äro i behov

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 50.

15

av liknande låneunderstöd, men enär ett utsträckande av fonden till att
omfatta jämväl större jordbruk skulle medföra så stora krav på densamma,
att dess storlek svårligen läte sig på sätt nu föreslagits begränsas,
anser utskottet, att de mindre jordbrukarnes klass bör i första hand
tillgodoses och att arealen, i överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag,
bör begränsas till 50 hektar.

Utskottet anser emellertid, att utlämnandet av ifrågavarande lån bör
inskränkas till sådana jordbrukare, som verkligen äro i behov därav,
så att lånen icke komma att tagas i anspråk av personer i god ekonomisk
ställning allenast på grund av de förmånliga lånevillkoren.
Behovet torde lämpligen böra prövas av hushållningssällskapen i samband
med prövningen av själva låneansökningarna.

Departementschefens förslag att brukare av mindre areal jord
skulle vara uteslutna från erhållande av lån för det fall att ägarens
hela areal överstege den för erhållande av täckdikningslån föreskrivna
maximigränsen finner utskottet icke fullt förenligt med rättvisa och
billighet. I denna del anser sig utskottet i stället böra ansluta sig till
den mening, som av herr Ekerot framförts i hans motion. Huvudsaken
synes nämligen utskottet härvidlag vara, att brukaren verkligen själv
under brukningstiden får njuta frukterna av företaget, och torde detta
syftemål vinnas genom en föreskrift att täckdikningslån får utlämnas
till brukare endast under förutsättning, att han ännu har kvar ett visst
antal år av brukningstiden. I detta hänseende torde lämpligen böra
fastställas en tid av 10 år, det år då lånet utlämnas oräknat.

Utskottet anser sig vidare böra tillstyrka herr Ekerots förslag att
uttrycket »åker» i 6:te punkten utbytes mot orden »åker eller annan
odlad jord».

Punkt 7.

Beträffande den relativa begränsningen av täckdikningslånen till viss
procent av den beräknade kostnaden för täckdikningen anser utskottet,
att denna procent skäligen bör sättas lägre för det fall att mindre
dyrbar täckdikningsmaterial användes. I sådant avseende vill utskottet,
som icke har något att erinra mot en begränsning av 70 procent då
rör användas, som sin åsikt uttala, att lånet icke bör få uppgå till mer än
50 procent av den beräknade kostnaden för det fall att annat ledningsmaterial
än rör kommer till användande.

16

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 50.

Punkt 8.

Enär för täckdikning användas, förutom tegelrör, jämväl andra
slag av rör, såsom exempelvis rör av cement, torde ordet »tegelrör»
böra utbytas mot allenast »rör».

Punkt 9.

Föreskriften om skyldighet för den lånesökande att då gårdens
åkerareal överstiger 25 hektar och täck dikningen är avsedd att verkställas
med tegelrör anlita lantbruksingenjör för uppgörandet av plan
och kostnadsförslag synes utskottet onödigt betungande, i betraktande
jämväl av svårigheten i vissa landsändar att kunna anlita lantbruksingenjör.
För övrigt lärer med föreskriften i många fall icke uppnås
det med densamma åsyftade ändamålet eller att de största och viktigaste
dikningsföretagen under alla förhållanden bliva utförda av fullt kompetenta
personer, enär själva dikningsföretagets storlek och betydenhet
sannolikt icke alltid står i direkt proportion till gårdens storlek. Utskottet,
som jämväl i denna del biträder herr Ekerots motion, anser därför, att
plan och kostnadsförslag för täckdikning må, oavsett arealen och dikningsmaterialens
beskaffenhet, kunna uppgöras antingen av lantbruksingenjör
eller jordbrukskonsulent eller annan person, som vederbörande
hushållningssällskap prövar därtill kompetent.

Sista meningen i nu förevarande punkt torde med hänsyn till
kostnaderna för den däri innehållna bestämmelsens iakttagande böra helt
och hållet utgå.

Punkt 10.

Då det icke skäligen torde kunna fordras, att en i hushållningssällskapets
tjänst anställd täckdikningsförman skall, för att få användas
vid täckdikningsföretag av nu ifrågavarande slag, dessutom visa sig
vara godkänd av lantbruksingenjör, torde förevarande punkt böra omformuleras
i sådan riktning att till biträde vid arbetet må få användas
antingen en i vederbörande hushållningssällskaps tjänst anställd eller
av lantbruksingenjör godkänd täckdikningsförman.

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 50.

17

Punkt 11.

I denna punkt bör enligt utskottets mening inflyta föreskrift om
skyldighet för vederbörande hushållningssällskap att pröva, huruvida
lånesökanden är i behov av det utav honom sökta täckdikningslånet.

På grund av det sålunda anförda får utskottet hemställa,

att Riksdagen, med avslag å herrar Ingeströms
och von Sneiderns motioner, må, i anledning av Kungl.
Maj:ts förevarande proposition och herr Ekerots motion,

a) besluta, att en särskild fond benämnd täckdikningslånefonden
skall inrättas för främjande av täckdikning
vid mindre jordbruk, från vilken fond, som
skall förvaltas av statskontoret, statslån må, i mån
av tillgång och intill ett belopp av högst 200,000
kronor årligen, tilldelas hushållningssällskap, som förklarat
sig villigt att utlämna täckdikningslån till mindre
jordbrukare;

b) såsom kapitalökning till denna fond för år
1914 anvisa ett anslag av 200,000 kronor att utgå
av lånemedel; samt

c) godkänna följande allmänna villkor och bestämmelser
för erhållande och tillgodonjutande av lån
ur ifrågavarande fond:

(Kungl. Maj ds förslag:)
l:o) Hushållningssällskap, som
önskar från ifrågavarande fond erhålla
statslån för att därav utlämna
täckdikningslån, må därom före den
1 januari det år, då statslånet är
avsett att erhållas, till lantbruksstyrelsen
ingiva skriftlig framställning,
innehållande jämväl uppgift å
de företag, för vilka täckdikningslån
blivit hos hushållningssällskapet
sökta, samt belopp och lånetid för
varje särskilt dylikt lån.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913.

(Utskottets förslag:)
l:o) Hushållningssällskap, som
önskar från ifrågavarande fond erhålla
statslån för att därav utlämna
täckdikningslån, må därom före den
1 mars det år, då statslånet är
avsett att erhållas, till lantbruksstyrelsen
ingiva skriftlig framställning,
innehållande jämväl uppgift å
de företag, för vilka täckdikningslån
blivit hos hushållningssällskapet
sökta, samt belopp och lånetid för
varje särskilt dylikt lån.

10 samt. 31 höft. (Nr 49—50.) 3

18

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 50.

2:o) Lantbruksstyrelsen må efter prövning av sålunda gjorda framställningar
bevilja hushållningssällskap statslån från fonden; åliggande
det styrelsen att om beviljade statslån lämna uppgift till statskontoret,

3:o) Finnes statslånebelopp vara av hushållningssällskap disponerat
på annat sätt än förevarande bestämmelser tillåta, skall detsamma, på
yrkande av lantbruksstyrelsen, omedelbart återbetalas av hushållningssällskapet.

4:o) Å lyftat, oguldet statslånebelopp skall hushållningssällskap
erlägga 4 procent årlig ränta från lyftningsdagen.

Sedan statslån innehafts under två år från lyftningsdagen, skall
vid utgången av vart och ett av de därpå följande sju åren årligen
återbetalas en sjundedel av det ursprungliga beloppet.

Med fullgörande av de sålunda stadgade rånte- och kapitalinbetalningarna
må dock hushållningssällskap åtnjuta anstånd varje gång under
tre månader från förfallodagen.

Därest hushållningssällskap icke inom sålunda föreskriven tid
inbetalt förfallet kapitalbelopp, skall därå erläggas 6 procent årlig ränta
från förfallodagen, tills inbetalning sker.

5:o) Av den, som av hushållningssällskap erhåller täckdikningslån,
må ej fordras högre ränta än i föregående moment bestämts, och skola
jämväl de där stadgade återbetalningsvillkor tillämpas å täckdikningslån,
dock att hushållningssällskap icke är förpliktat att medgiva anstånd med
fullgörandet av förfallen rånte- eller kapitalinbetalning.

(Kungl. Maj:ts förslag:)

6: o) Täckdikningslån må av hushållningssällskap
icke lämnas till ägare
eller brukare av mer än 50 hektar
åkerjord och ej heller till brukare av
mindre areal, därest brukning sdelen
tillhör ägare av mer än 50 hektar
åkerjord.

7:o) Täckdikningslån må icke
beviljas till högre belopp än 2,000
kronor och icke uppgå till mer än
70 procent av den beräknade kostnaden
för täckdikning en. Ej må låntagare
på grund av särskilda täck -

(Utskottets förslag:)

6:o) Täckdikningslån må av hushållningssällskap
lämnas till ägare
eller brukare av högst 50 hektar åker
eller annan odlad jord, vilken är i
behov av dylikt lån, till brukare dock
allenast under förutsättning att dennes
återstående brukningstid omfattar minst
10 år det år lånet utlämnas oräknat.

7:o) Täckdikningslån må icke
beviljas till högre belopp än 2,000
kronor och icke uppgå till mer än
70 procent av den beräknade kostnaden
för täckdikningen vid användning
av rör och 50 procent då annat

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 50.

19

(Kungl. Maj ds förslag:)
dikningslån samtidigt häfta i skuld
till högre belopp än 2,000 kronor.

8:o Vid beräkning av denna
kostnad upptages såväl kostnaden
för täckdikningsplanens uppgörande
som för själva dikningsarbetet och
anskaffandet av täckdikningsinaterialier
(tegelrör, sten, stänger eller annat
material, som prövas lämpligt). För
upptagandet av till täckdikningen
hörande öppet avlopp må lån icke
beviljas till större belopp, än som
motsvarar 70 procent av sökandens
andel i kostnaden för samma avlopp,
samt icke utgå, försåvitt statsbidrag
under form av anslag eller lån förut
utgått därtill.

9:o) Plan och kostnadsförslag
för täckdikningen skola vara uppgjorda
av lantbruksingenjör, försåvitt
gårdens åkerareal överstiger 25 hektar
och täckdikningen är avsedd att verkställas
med tegelrör, samt i annat
fall av lantbruksingenjör, jordbrukskonsulent
eller annan person, som vederbörande
hushållningssällskap prövar
vara därtill kompetent, och skall denne
även avgiva yttrande om den föreslagna
täckdikningsmetodens lämplighet
för marken i fråga. Den, som
uppgjort planen, skall övervaka och
avsyna arbetets utförande.

10:o) Till biträde vid arbetet
skall låntagaren använda en uti
vederbörande hushållningssällskaps
tjänst anställd, av lantbruksingenjör
godkänd täckdikningsförman.

(Utskottets förslag:)

material användes. Ej må låntagare
på grund av särskilda täckdikningslån
samtidigt häfta i skuld till högre
belopp än 2,000 kronor.

8:o) Vid beräkning av denna
kostnad upptages såväl kostnaden
för täckdikningsplanens uppgörande
som för själva dikningsarbetet och
anskaffandet av täckdikningsmaterialier
(rör, sten, stänger eller annat
material, som prövas lämpligt). För
upptagandet av till täckdikningen
hörande öppet avlopp må lån icke
beviljas till större belopp, än som
motsvarar 70 procent av sökandens
andel i kostnaden för samma avlopp,
samt icke utgå, försåvitt statsbidragunder
form av anslag eller lån förut
utgått därtill.

9:o) Plan och kostnadsförslag
för täckdikningen skola vara uppgjorda
av lantbruksingenjör, jordbrukskonsulent
eller annan person,
som vederbörande hushållningssällskap
prövar vara därtill kompetent, och
skall denne även avgiva yttrande
om den föreslagna täckdikningsmetodens
lämplighet för marken
i fråga.

10:o) Till biträde vid arbetet
skall låntagaren använda en uti
vederbörande hushållningssällskaps
tjänst anställd eller av lantbruksingenjör
godkänd täckdikningsförman.

20

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 50.

(Kungl. Maj ds förslag:) (Utskottets förslag:)

ll:o) Hushållningssällskap äger ll:o) Hushållningssällskap äger
bestämma de närmare villkoren för bestämma de närmare villkoren för
åtnjutande av täckdikning slån liksom åtnjutande av täckdikning slån, pröva,
ock tillse, att det med beviljat dylikt huruvida lånesökanden är i behov av
lån avsedda ändamålet vinnes. lånet liksom ock tillse, att det med

beviljat dylikt lån avsedda ändamålet
vinnes.

12:o) Statskontoret äger att till vederbörande hushållningssällskap
utbetala beviljat statslån mot hushållningssällskapets förskrivning
därå.

13:o) Statskontoret har att, därest stadgad kapital- eller räntebetalning
å statslån icke i rätt tid fullgöres, därom göra anmälan hos
Kungl. Maj:t, som då vill bestämma, huruvida oguldet statslånebelopp
jämte ränta skall före den fastställda amorteringstidens slut återbetalas.

Beträffande sättet för medlens anskaffande torde statsutskottet framdeles
komma att avgiva förslag.

Ltöp°av odla 9: o) Slutligen har Kungl. Maj:t under punkt 38 av förevarande

avelsston. avdelning av statsverkspropositionen föreslagit Riksdagen att dels besluta,
att en särskild fond skall inrättas, benämnd lånefonden för inköp av ädla
avelsston, från vilken fond, som skall förvaltas av statskontoret, statslån
må, i mån av tillgång och intill ett belopp av högst 100,000 kronor
årligen, tilldelas hushållningssällskap, som förklarat sig villigt att till
jordbrukare inom sällskapets område utlämna hästavelslån för inköp av
dylika avelsston och inom vars område ädel hästavel bedrives samt goda
förutsättningar för densamma finnas, dels såsom kapitalökning för denna
fond för år 1914 anvisa ett anslag av 100,000 kronor att utgå av andra
statsinkomster än lånemedel; dels ock godkänna i statsrådsprotokollet
föreslagna allmänna villkor och bestämmelser för erhållande och tillgodonjutande
av lån ur ifrågavarande fond.

Beträffande utredningen i ärendet tillåter sig utskottet att hänvisa
till det statsverkspropositionen bilagda statsrådsprotokollet.

utskottet. Vid behandling av förevarande punkt har utskottet jämväl till

prövning förehaft en av herr Jönsson i Slätåker inom Andra kammaren
väckt, till jordbruksutskottet remitterad motion, nr 148, däri hemställts,
att Riksdagen må å extra stat för år 1914 anvisa ett anslag av 40,000
kronor att under de villkor, Kungl. Maj:t må bestämma, utdelas såsom

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 50.

21

bevaringspremier för ston av ädelt slag. Detta ärende, vilket utskottet
redan i punkt 25 av sitt den 27 nästlidna februari avgivna utlåtande,
nr 1, angående regleringen av utgifterna under riksstatens nionde huvudtitel,
innefattande anslagen till jordbruksdepartementet, framlagt till Riksdagens
prövning, blev emellertid, enligt utskottet tillhandakomna protokollsutdrag,
av båda kamrarna visat åter till utskottet för ny behandling.
Anledningen härtill torde hava varit önskan att ifrågavarande motion
måtte av utskottet behandlas i samband med Kungl. Maj:ts ovannämnda
proposition angående inrättandet av en lånefond för inköp av ädla
avelsston.

Rörande det i motionen framställda förslaget kommer utskottet att
avgiva särskilt utlåtande.

Mot Kungl. Maj:ts nu föreliggande framställning om bildande av en
lånefond för utlämnande av räntefria lån till inköp av ädla avelsston har
utskottet icke haft något att erinra. Ej heller har utskottet något att
invända mot den föreslagna fondens storlek och förvaltning samt sättet
för medlens anskaffande. I likhet med departementschefen anser utskottet,
att lånen lämpligen böra förmedlas av hushållningssällskapen.
Utskottet, som icke heller har något att erinra mot de föreslagna
allmänna villkoren eller bestämmelserna för erhållande och tillgodonjutande
av lån ur ifrågavarande fond eller mot Kungl. Maj:ts framställning
i övrigt, får alltså hemställa,

att Riksdagen, må

a) besluta, att en särskild fond skall inrättas,
benämnd lånefonden för inköp av ädla avelsston, från
vilken fond, som skall förvaltas av statskontoret, statslån
må, i mån av tillgång och intill ett belopp av
högst 100,000 kronor årligen, tilldelas hushållningssällskap,
som förklarat sig villigt att till jordbrukare
inom sällskapets område utlämna hästavelslån för inköp
av dylika avelsston och inom vars område ädel hästavel
bedrives samt goda förutsättningar för densamma finnas;

b) såsom kapitalökning för denna fond för år
1914 anvisa ett anslag av 100,000 kronor att utgå av
andra statsinkomster än lånemedel;

c) godkänna följande allmänna villkor och bestämmelser
för erhållande och tillgodonjutande av lån
ur ifrågavarande fond:

l:o) Hushållningssällskap, som önskar från ifråga -

22

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 50.

varande fond erhålla statslån för att därav utlämna
hästavelslån, må därom inom tid, som Kungl. Maj:t
bestämmer, till stuteriöverstyrelsen ingiva till Kungl.
Maj:t ställd ansökan.

2:6) Finnes statslånebelopp vara av hushållningssällskap
disponerat på annat sätt, än gällande bestämmelser
tillåta, äger Kungl. Maj:t föreskriva, att detsamma.
skall omedelbart återbetalas av hushållningssällskapet.

3:o) Å statslån från ifrågavarande fond erlägges
icke någon ränta.

Sedan statslån innehafts under ett år från lyftningsdagen,
skall vid utgången av vart och ett av de
därpå följande fem åren årligen återbetalas en femtedel
av det ursprungliga beloppet.

Med fullgörande av de sålunda stadgade kapitalinbetalningarna
må dock hushållningssällskap åtnjuta
anstånd varje gång under tre månader från förfallodagen.

Därest hushållningssällskap icke inom sålunda
föreskriven tid inbetalar förfallet kapitalbelopp, skall
därå erläggas 6 procent årlig ränta från förfallodagen,
tills inbetalning sker.

4:o) Den, som av hushållningssällskap erhåller
hästavelslån, skall åtnjuta enahanda räntefrihet, som
nyss nämnts, och skola jämväl de i föregående moment
stadgade återbetalningsvillkor tillämpas å hästavelslån,
dock att hushållningssällskap icke är förpliktat att
medgiva anstånd med fullgörandet av förfallen kapitalinbetalning.

5:o) Hästavelslån må icke beviljas till högre
belopp för varje sto än 1,200 kronor. Ej må låntagare
på grund av särskilda hästavelslån samtidigt häfta i
skuld till högre belopp än 3,000 kronor.

6:o) Hästavelslån må icke beviljas för inköp av
andra avelsston än sådana, som uppköpts genom remonteringsstyrelsens
försorg.

7:o) Statskontoret äger att till vederbörande hushållningssällskap
utbetala beviljat statslån mot hushållningssällskapets
förskrivning därå.

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 50.

23

8:o) Statskontoret har att, därest stadgad kapitalinbetalning
å statslån icke i rätt tid fullgöres, därom
göra anmälan hos Kungl. Maj:t, som då vill bestämma,
huruvida oguldet statslånebelopp skall före den fastställda
amorteringstidens slut återbetalas.

Beträffande sättet för medlens anskaffande torde statsutskottet
framdeles komma att avgiva förslag.

Stockholm den 10 april 1913.

På jordbruksutskottets vägnar:

D. PERSSON i Tällberg.

Närvarande: herrar Persson, Tamm, Odelberg, Paulson, Lindblad (utom vid punkten 9),
Pers, Lundell, Nilsson i Kabbarp (utom vid punkterna 8 och 9), Linders,
Hellström, greve Wachtmeister (utom vid punkterna 8 och 9), Ingeström,
(utom vid punkterna 8 och 9), frih. Gyllenstierna, Ekerot (utom vid punkterna
8 och 9), Bosson och Olausson; ävensom frih. De Geer, Ericsson, Nilsson
i Tånga och Nilsson i Linnés vid punkterna 8 och 9 samt frih. Silfverschiöld
vid punkten 9.

Reservationer:

beträffande punkten 8:o)
av A. T. Odelberg;

samt beträffande punkten 9:o)

av S. Linders, O. Nilsson och C. L. Olausson, vilka ansett, att
utskottet bort hemställa om avslag å Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning; samt

av A. Pers.