Bankoutskottets utlåtande Nr 37.

1

Nr 37.

Ankom till Kiksdagens kansli den 5 maj 1913 kl. 7 e. m.

Utlåtande, i anledning av dels framställning från fullmäktige i
riksgäldskontoret angående förstärkt amortering av statsskulden
dels ock en i ämnet väckt motion.

Fullmäktige i riksgäldskontoret hava till bankoutskottet'' avlåtit en
den 27 februari 1913 dagtecknad skrivelse, så lydande:

»Med bifall till därom av fullmäktige i riksgäldskontoret gjorda framställningar
beslöt Riksdagen år 1909 och 1912 att i anledning av statslånen
av år 1908 och 1911 samt det med 3,6 / ränta löpande statslånet anvisa
för amortering av statsskulden proportionsvis större belopp än dem, som i
sådant hänseende blivit bestämda med föranledande av övriga svenska statsräntelåns
upptagande. Det har emellertid synts fullmäktige vara anledning
taga under övervägande, huruvida icke omständigheterna påkalla ytterligare
ökning i de anslagsbelopp, som avses för statsskuldens amortering. Såsom
bekant har denna skuld särskilt under de senare åren vuxit med alltmera
ökad hastighet, och få fullmäktige till belysning härav meddela, att de
fonderade statslånen vid slutet av nedan nämnda år uppgingo till följande
belopp i runda tal:

år 1872 ............kr. 116,769,000: —

» 1882 ............ » 223,951,000: —

» 1892 ............ » 266,706,000: —

» 1902 ............ » 346,693,000: —

» 1912............ > 602,200,000: —

Härav framgår, att skulden under ifrågavarande tioårsperioder vuxit
med följande belopp:

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 8 sand. 31 höft. (Nr 37.)

Fullmäktige
i riksgäldskontoret.

1

2

Banlcoutslcottets utlåtande Nr 37.

1873—1882 ..........kr. 107,182,000: —

1883—1892 ..........» 42,755.000: —

1893—1902 » 79,987,000: —

1903—1912 ..........» 255,507,000: —

Härjämte må erinras, att riksgäldskontoret för närvarande har en
oanvänd lånerätt till belopp av omkring 50 miljoner kronor för beredande
av medel till utgifter, som anvisats av föregående Riksdagar, samt att
Kung!. Maj:t i den till innevarande års Riksdag avlåtna statsverkspropositionen
gjort framställning om beviljande av mer än 42 miljoner kronor
att anskaffas genom upplåning.

Den svenska statens nuvarande skuld är till allra största delen
placerad utomlands, och antagligt är att även framdeles upplåningen för
statens räkning måste till väsentlig del verkställas i utlandet. De olägenheter
av ekonomisk och politisk art, som en stor utländsk skuldsättning
kan medföra, få icke underskattas, och detta förhållande synes fullmäktige
böra utgöra en kraftig maning att genom ökade amorteringsanslag söka
motverka en alltför hastig tillväxt av denna skuldsättning. Åtgärder i
detta syfte äro ock enligt fullmäktiges mening påkallade av hänsyn till
kommande generationer, på det att desamma icke måtte bliva alltför
mycket betungade av den nu gjorda upplåningen.

Till upplysning om den nuvarande fonderade statsskulden och de
anslag, som enligt gällande bestämmelser utgå till ränta och avbetalning
å densamma, ävensom de beräknade amorteringstiderna för de särskilda
lånen få fullmäktige meddela följande uppgift. De däruti angivna beloppen
äro avrundade till jämna tusental kronor.

Käntefot.

Kapital-

belopp

Vi 1913.

Annuitet år 1913.

Ånuuiteten
i procent av

Lånets
beräknade
amorterings-tid från upp-tagandet. 1

Aniorte-

ringslån.

1880 års lån

Kanta.

Amorte-

ring.

Summa.

ursprungliga

lånebeloppet.

3 Va %

70,759,000

2,429,000

2,722,000

5,151,000

4,3 %

50 år

1886 > »

3X/2 %

56,439,000

1,968,000

445,000

2,413,000

3,74 %

75 »

1890 > »

37» %

26,781,000

927,000

579,000

1,506,000

4,24 %

50 i

1899 > >

Ol/2 %

32,908,000

1,152,000

372,000

1,524,000

4,23 %

54 >

Summa för amorteringslån

186,8S7,009

6,476,000

4,118,000

10,594,000

1 Vad angår 3,6 % lånet räknas den angivna amorteringstiden från slutet av år 1908 beträffande
då utelöpande obligationer å 52,551,000 kr. för obligationsbelopp, som därefter försålts, räknas samma
amorteringstid (46 år) från slutet av det år, under vilket försäljningen ägt rum.

Bankoutskottets utlåtande Nr 37.

ö

Räntefot.

Kapital-

belopp

Vi 1913.

Annuitet år 1913.

Ånnuiteten
i procent av
ursprungliga
lånebeloppet

Lånets

beräknade

Räntelån.

Ränta.

Amorte-

ring.

Summa.

amorterings-tid från upp-tagandet.

3,6 % lånet .

3,6 %

84,819,000

3,053,000

763,000

3,816,000

4.5 %

146 år

1888 års lån

3 a

84,191,000

726,000

160,000

886,000

3,32 a

79 >

1894 »

»

3 %

17,503,000

525,000

147,000

672,000

3,73 %

56 >

f 4 * under 1

1900 »

1 de första tio
låren, därefter!

36,330,000

1,271,000

182,000

1,453,000

4 %

7072»

1 3>/2 * J

1904 »

372 %

36,000,000

1,260,000

120,000

1,380,000.

3,83 %

71 »

1906 »

>

372 it

( 4 % under ]

43,200,000

1,512,000

144,000

1,656,000

3,83 %

71 >

1907 »

j de första åtta 1
jåren, därefter!

1 37a % )

46,800,000

1,872,000

—

1,872,000

4 %

6872 »

j 4 % under 1

1908 >

1 de första tio !
jåren, därefter!

54,480,000

2,179,000

272,000

2,451,000

4,5 %

4872 >

! 372 % J

[4 % under dej

1911 »

5

1 första femton!
låren, därefter{

72,000,000

2,880,000

360,000

3,240,000

4,5 %

50 >

l 372 % j

Summa för räntelån

415,313,000

15,278.000

2,148,000

17,426,000

Summa summarum

602,200,000

21,754,000

6,266,000

28,020,000

Med avseende å förestående uppgift få fullmäktige påpeka, att de
belopp, som för rcmtelänen upptagas i kolumnen för amortering, skola
ingå till fonden för statsskuldens amortering, vilken fond enligt riksgäldskontorets
reglemente skall av fullmäktige med hänsyn till föreliggande
förhållanden användas antingen till amortering av statsskulden medelst
ökad^ utlottning, eller obligationsinköp eller ock till minskning i den nya
upplåning, vartill fullmäktige av Riksdagen erhållit bemyndigande. Vid
innevarande års början uppgick behållningen å denna fond till omkring

9,668,000 kr.

Vidare bör erinras att i anledning av de särskilda räntelånens upptagande
bestämda annuitetsanslag blivit anvisade att årligen utgå med
oförändrade . belopp. (Med avseende å 3,6 % lånet, vars slutliga obligationsbelopp
icke är begränsat, skall emellertid annuitetsanslaget ökas enligt

1 Se noten å föregående sida.

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 37.

fastställda grunder i händelse nya obligationer av lånet försäljas.) Av
dessa annuitetsanslag bestrides främst ränta å vederbörande lån, och återstoden
avsättes till omförmälda fond för statsskuldens amortering. I mån
som räntelånen amorteras bliva alltså större belopp av annuitetsanslagen
lediga för avsättning till amorteringsfonden, och på samma sätt verkar
den nedsättning i obligationsräntan, som beträffande en del lån automatiskt
inträder efter viss löpetid. Särskilt i följd av sistnämnda förhållande
komma avsättningarna till amorteringsfonden, som nu endast, obetydligt
överstiga V2 % av räntelånens sammanlagda kapitalbelopp, att inom få år
avsevärt ökas.

De för räntelånen angivna amorteringstiderna äro beräknade under
antagande, att det annuitetsanslag, som anvisats i anledning av varje låns
upptagande, användes uteslutande för detta låns förräntning och amortering,
samt under förutsättning tillika att obligationerna inlösas till pari
och icke uppköpas till lägre kurser, varigenom naturligtvis amorteringen
påskyndas.

Såsom av tabellen framgår, är det särskilt bland räntelånen flera,
som utvisa ganska långa amorteringstider, endast för tre av dessa lån,
vilka dock tillsammans utgöra något mer än hälften av räntelånens hela
kapitalbelopp, stannar amorteringstiden vid 50 år eller något därunder,
varemot den för de övriga sex lånen uppgår till i medeltal 70 år. Med
hänsyn till den stora omfattning, i vilken upplåningen för statens räkning
under senare tid pågått, och då man även för framtiden torde hava anledning
att räkna med eu regelbundet återkommande ny upplåning till
betydande belopp, synes det fullmäktige vara uppenbart att sistnämnda
tid för lånens amortering är mer än tillbörligt lång, då därigenom skuldens
amortering framskjutes till en generation, som säkerligen bliver tillräckligt
betungad redan med utgifterna för förräntning och amortering
av lån, vilkas upptagande ligger densamma närmare i tiden. Det har
ock synts fullmäktige kunna sättas i fråga, huruvida amorteringstiden för
lånen står i rätt förhållande till den tid, som anses böra beräknas för
amortering av de anläggningar, vari de upplånta medlen blivit nedlagda.
I sådant avseende har man att förnämligast taga i betraktande statens
järnvägar, kanal- och slussverk, elektriska kraftverk och telefonanläggningar,
och hava fullmäktige därför ansett lämpligt att i fråga om dessa statens
affärsföretag införskaffa upplysningar och beräkningar såväl angående den
amorteringstid, som för de särskilda anläggningarna kan anses vara rent
affärsmässigt berättigad, som ock beträffande den vinst, som företagen under
den närmaste framtiden kunna väntas lämna att tillgodoföras statsverket.

Bankoutskottets utlåtande Nr 37.

5

Efter att hava i detta syfte gjort framställning till Kungi. Maj:t
hava fullmäktige nu fått från järnvägsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen och
telegrafstyrelsen mottaga särskilda skrivelser med utredningar i angivna
hänseenden.

Av de sålunda inkomna utredningarna, vilka finnas bifogade denna
fullmäktiges skrivelse, inhämtas beträffande amorteringstiden för de särskilda
anläggningarna, att desamma beräknas: för telegraf- och telefonanläggningarna
till 25 år, för de elektriska kraftverken till 40 ä 45 år
och för kanalverken till BO å 65 år. Vad angår statens järnvägar, har
järnvägsstyrelsen upplyst, att numera årligen till en förnyelsefond avsättas
av trafikmedel de belopp, som beräknas motsvara den värdeminskning,
som statsbanans egendom på grund av slitning och ålder under året undergått
och som icke blivit ersatt genom löpande underhållsarbeten. Av
denna fond bekostas erforderliga förnyelsearbeten; och har järnvägsstyrelsen
framhållit, hurusom genom upprättandet av förnyelsefonden garanti
vunnits för att statens järnvägars verkliga värde allt framgent icke kommer
att understiga det bokförda värdet. Avsättningarna till förnyelsefonden
belöpa sig för de se senaste åren till något mer än 1 % (för år 1911 1,2
%) av statsjärnvägarnas hela anläggningskostnad, vilket motsvarar en amor-,
teringstid av något mindre än 40 år. Då emellertid genom dessa avsättningar
till förnyelsefonden — vilka avsättningar, såsom ovan nämnts, bestridas
direkt av trafikmedlen och sålunda i likhet med utgifterna för
drift och underhåll avräknas vid redovisningen till statsverket av järnvägarnas
överskottsmedel — värdet av järnvägsanläggningarna allt framgent
bibehålies oförminskat, synes den för desamma beräknade jämförelsevis
korta amorteringstiden icke nödvändigt behöva motsvaras av en fullt
lika hastig amortering av den skuld, som upptagits för ändamålet. Med
avseende härå och i betraktande av de amorteringstider, som beräknats
för statens övriga här ovan oinförmälda anläggningar, synes det fullmäktige
kunna försvaras, om man så sörjer för statsskuldens amortering, att
de särskilda lånen kunna bliva aterbetalda inom en tid ej överstigande
50 år från upptagandet. Såsom förut i denna skrivelse blivit påvisat, är
dock denna fordran för närvarande icke uppfylld.

Vad angår amorteringslånen synes det emellertid fullmäktige icke
vara anledning att nu öka de för dem utgående amorteringsanslagen.
Visserligen hava ett par av dessa lån längre amorteringstider än 50 år,
men å andra sidan äro nästan alla lånen av denna typ upptagna för jämförelsevis
lång tid sedan och sålunda snart återbetalda. De årliga amorteringarna^
å desamma uppgå också nu till proportionsvis betydande belopp
(för innevarande år 2,2 % av det återstående kapitalbeloppet).

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 37.

Beträffande åter räntelånen äro de i allmänhet ganska nyligen upptagna
och för sex av dessa lån med ett sammanräknat kapitalbelopp av
över 204 miljoner kronor uppgår amorteringstiden, såsom ovan nämnts,
till i medeltal omkring 70 år. Enligt fullmäktiges mening måste det anses
vara önskvärt, om genom ökade anslag den beräknade amorteringstiden
för dessa lån kunde nedbringas till 50 år från upptagandet. Deri ökning
i annuitetsanslagen, som härför skulle erfordras, uppgår enligt verkställd
uträkning till sammanlagt 1,412,000 kronor att utgå från och med nästkommande
år. I överensstämmelse med gällande bestämmelser borde detta
tilläggsanslag tillgodoföras fonden för statsskuldens amortering.

Med hänsyn till de stora anspråk, som för närvarande ställas på
statsregleringen, hava fullmäktige emellertid tänkt sig att det sålunda
ifrågasatta fasta tilläggsanslaget till amorteringsfonden skulle kunna tills
vidare begränsas till 1,000,000 kronor årligen. I sammanhang härmed
måste fullmäktige dock framhålla angelägenheten därav att, så snart statsverkets
kassafond uppnått för dess ändamål erforderlig storlek, de överskott,
som därefter för särskilda år kunna komma att uppstå å statsregleringen,
tagas i anspråk för ökad avsättning till fonden för statsskuldens
amortering.

För att visa huru det ställer sig med amorteringen av de nuvarande
fonderade statslånen under förutsättning dels att annuitetsanslagen utgå i
enlighet med nu gällande bestämmelser, dels ock att de från och med år
1914 ökas med ett tilläggsanslag å 1,000,000 kronor, få fullmäktige såsom
bilagor till denna skrivelse överlämna två häröver upprättade tabeller I
och II. 1

Av dessa tabeller framgå följande medeltal för annuiteterna å statslånen.

Enligt nuvarande Med tilläggsanslag

bestämmelser. av 1,000,000 kr.

år 1914—1923 .
» 1924—1933 .
» 1934—1943 .
» 1944—1953 .
» 1954—1963 .
» 1964—1973 .
» 1974—1977 .

. 28.259,068: 25
. 26,774,097:96
. 22,452,326:36
. 21,103,802:74
. 12,801,322:54
. 5,999,048:20

. 3,376,909:32

år 1914—1923 .
» 1924—1933 .
» 1934—1943 .
» 1944—1953 .
» 1954—1961 .

. 29,259,068:25
. 27,774,097:96
. 23,452,326:36
. 22,103,802:74
. 9,206,763: 19

I dessa beräkningar har man utgått från den förutsättningen, att avsättningarna

till fonden för statsskuldens amortering blivit omedelbart använda till minskning av statsräntelånen.
Av denna anledning samt i följd av vissa andra för kalkylen erforderliga mindre
korrektioner äro de belopp, varmed i tabellerna statsskulden samt ränta och amortering å
densamma upptagits, i någon mån skiljaktiga från uppgifterna i räkenskaperna.

Bankoutskottets utlåtande Nr 37.

Statsskulden komme att utgöra vid början av följande år:

med annuiteter enligt

nuvarande bestämmelser.

1914 ....... 585,345,262: 74

1924 ....... 499,394,9383 53

1934 ....... 388,560,319: 09

1944 ....... 283,537,077:95

1954 ....... 151,859,155: 64

1962 ....... 67,399,996: 14

1974 ....... 12,660,146: 58

1978 ....... ..

med tilläggsanslag av
1,000,000 kronor.

585,345,262: 74
487,662,545: —
360,279,637: 91
231,913,402: 30
67,308,849: 52

Med avseende å den ifrågasatta höjningen av annuitetsanslagen med
1,000,000 kronor hava fullmäktige ansett det vara skäl tillse, i vad män
medel till bestridande av de sålunda ökade annuitetsanslagen kunna väntas
inflyta från statens ovannämnda affärsföretag, vilkas anläggningskapital
huvudsakligen anskaffats genom upplåning, ävensom från statens på samma
sätt tillkomna utlåningsfonder. Beträffande den beräknade vinsten av berörda
affärsföretag i deras nuvarande eller genom redan fattade beslut bestämda
omfattning hava järnvägsstyrelsen, telegrafstyrelsen och vattenfallsstyrelsen
i. sina omförmälda _ till fullmäktige avlåtna skrivelser meddelat
uppgifter för de närmaste tio åren, och^vad angår statsverkets inkomst
av lånefonderna torde den för nämnda tid kunna antagas uppgå till i det
närmaste samma belopp, som i sådant hänseende beräknats i den till innevarande
Riksdag avlåtna statsverkspropositionen. En sammanställnino- av
dessa särskilda inkomstposter visar följande resultat.

År.

Statens

järnvägar.

Telegraf- och
telefonväsendet.

Elektriska
kraftverk och
kanalverk.

Statens

utlånings-

fonder.

Summa.

1914......

19,500,000

5,000,000

1,497.000

4,800,000

30,797,000

1915.....

18,600,000

4,500,000

2,580,000

4,800,000

30,480,000

191G ......

19,500,000

4,000,000

3,219,000

4,800,000

31,519.000

1917......

19,900,000

5,000,000

3,509,000

4,800,000

33,209,000

1918......

20,400,000

5,000,000

3,620,000

4,800,000

33,820,000

1919.......

21,000,000

5,000,000

3,733,000

4,800,000

34,533,000

1920 ........

21,600,000

5,000,000

3,838,000

4,800,000

35,238,000

1921.......

22,300,000

5,000,000

3,955,000

4,800,000

36,055,000

1922 ......

22,900,000

5,000,000

4,074,000

4,800,000

36,774,000

1923 ........

23,400,000

5,000,000

4,195,000

4,800,000

37,395,000

8

Bankoutskottets utlåtande Nr 37.

Då, såsom ovan nämnts, annuiteterna å statslånen enligt nuvarande
bestämmelser belöpa sig för tioårsperioden 1914—1923 till i medeltal omkring
28,259,000 kronor årligen, framgår härav att ifrågavarande inkomster
&kunna anses fullt tillräckliga för bestridande av dessa annuiteter tillökade
med ett årligt anslag å 1,000,000 kronor, och hava fullmäktige
häruti funnit stöd för sin mening att tillstyrka anvisandet av ett sådant
tilläggsanslag. ______

Med hänsyn till statens blivande nya upplåning har det synts vara
av intresse att göra en beräkning, huru det i framtiden komme att ställa
sig med utgifterna för statsskulden och skuldens belopp under antagande
att staten årligen upplånar en viss summa. En sådan beräkning är gjord
i den vid denna skrivelse fogade tabell III. Den årliga upplåningen har
där antagits till den jämförelsevis måttliga summan av 20 miljoner kronor.
Beräkningarna, som avse återstående skuld vid arets början samt ränta
och amortering, äro gjorda under tvenne skilda förutsättningar i avseende
å planen för amorteringen. Enligt det ena alternativet skulle grunderna
vara desamma som för de senaste lånen, nämligen 3V2 procents ränta och
avsättning under hela lånetiden av 41/2 procent å ursprungliga lånebeloppet
för förräntning och amortering, vilket motsvarar 44 års amorteringstid.
Enligt det andra alternativet skulle amortering ske med lika belopp
årligen under 50 år, så att annuiteten skulle utgöra dels ränta a åtel stående
skulden, dels 2 procent å ursprungliga lånebeloppet. Skillnaden
mellan dessa alternativ är deri, att man med tillämpning av det senare
icke kastar så stor del av amorteringen över till en mer avlägsen framtid,
som hittills varit regeln, och att den generation, som upptagit lånet, får
vidkännas högre annuiteter än enligt det förra alternativet.

Med en årlig upplåning av 20 miljoner kronor växa naturligtvis

annuiteter och skuldbelopp årligen, till dess efter slutbetalning av det

först upptagna lånet jämnvikt inträder. Enligt det förra alternativet år

annuiteten år 1914 900,000 kronor och ökas årligen med 900,000 kronor,

tills den år 1957 stigit till 39,600,000 kronor, vid vilken summa annuiteten

sedan kvarstår. Enligt det senare alternativet utgör annuiteten år 1914

1,100,000 kronor och har år 1963 uppnått en summa av 37,850,000 kronor,

som sedan blir bestående. I 10-årigt medeltal blir annuiteten enligt de

båda alternativen ,,, rT

Alt. I. Alt. II.

1914—1923 ....... 4,950,000 5,819,000

1924—1933 ....... 13,950,000 15,419,000

1934—1943....... 22,950,000 23,619,000

1944—1953 ....... 31,950,000 30,418,200

1954—1963....... 39,060,000 35,818,200

Bankoutskottets utlåtande Nr 37.

9

Den återstående skulden vid 1963 års slut blir enligt det förra
alternativet 531 miljoner och enligt det senare 490 miljoner kronor.

En jämförelse visar, att enligt alternativ IT annuiteterna under de
första 29 åren bliva något högre, men under den övriga tiden i samma
mån lägre, och att efter 1963, då jämnvikt uppnåtts, skuldsumman enligt
alternativ II är 41 miljoner lägre och annuiteten 1,750,000 kronor
mindre.

1 tabellen IV har slutligen gjorts sammanräkning av annuiteten för
de nuvarande lånen och för den i tabellen III antagna nya upplåningen
under olika förutsättningar, nämligen:

a) summan av annuiteter för nuvarande lån enligt nu gällande bestämmelser
och annuiteter för de nya lånen enligt alt. I,

b) summan av annuiteter för nuvarande lån enligt nu gällande bestämmelser
och annuiteter för de nya lånen enligt alt. II, och

c) summan av annuiteter för nuvarande lån med beräkning av årligt
tilläggsanslag av 1,000,000 kronor och annuiteter för de nya lånen
enligt alt. II.

Den gjorda sammanställningen visar, att annuiteterna i medeltal för
10 år och kapitalskuldens belopp nedan angivna år utgjort i runda tal
under de olika förutsättningarna:

a.

b.

C.*

Annuiteter 1914—1923 .......

33,209,000

34,078,000

35,078,000

1924—1933 .......

40,724,000

42,193,000

43,193.000

1934-1943 .......

45,402,000

46,071,000

47.071,000

1944—1953 .......

53,054,000

51,522,000

52,522,000

1954-1963 .......

51,859,000

48,619,000

43,184,000

1964-1973 .......

45,599,000

43,847,000

37,850,000

Kapitalskuld 1923 ....

699,781,000

691,674,000

681,305,000

1933 .........

750,299,000

721,612,000

695,253,000

1943 ..........

771,090,000

720,648,000

671,736,000

1953 .........

712,176,000

654,749,000

574,024,000

1963 .......

614,701,000

573,399,000

510,000,000

1973 .......

564,704,000

526,974,000

510,000,000

Härav framgår, att, om man ändrar amorteringsplanen för de ovan
beräknade nya lånen, så att årligen amorteras 1 .Medel, erfordras ökade
annuiteter under de tre första 1 O-årsperioderna (1914—1943) med respek Bihang

till Riksdagens protokoll 1913. 8 sand. 31 käft. (Nr 37.)

2

10

Bankoutskottets utlåtande Nr 37.

tive 869,000, 1,469,000 och 669,000 kronor, varemot annuiteterna under
de tre följande 1 O-årsperioderna minskas med respektive 1,532,000,

3.240.000 och 1,752,000 kronor, med det resultat, att kapitalskulden efter
några år ställer sig betydligt lägre än om nu gällande amorteringsplaner
tillämpas, så att skillnaden komme att utgöra om 20 år 28,7 miljoner,
om 30 år 50,5 miljoner, om 40 år 57,4 miljoner, om 50 år 41,3 miljoner
och om 60 år 37,7 miljoner kronor.

Om jämte sådan omläggning av amorteringsplanen ytterligare ett
anslag av i ,000,000 kronor årligen skulle beviljas till påskyndande av den
nuvarande statsskuldens amortering, komme annuiteterna att under de tre
första 10-årsperiodema i årligt medeltal ökas med respektive 1,869,000,

2.469.000 och 1,669,000 kronor, men under de tre följande 10-årsperioderna
minskas med respektive 532,000, 8,675,000 och 7,749,000 kronor.
Skillnaden mellan kapitalskuldens belopp under sådan förutsättning och
dess belopp vid tillämpning av nu gällande grunder blir högst betydlig
och kommer att utgöra om 20 år 55 miljoner, om 38 år 99,3 miljoner,
om 40 år 138,2 miljoner, om 50 år 104,7 miljoner och om 60 år 54,7
miljoner kronor.

En tillämpning av systemet med fasta amorteringsanslag, som alltifrån
lånets upptagande under hela dess beräknade löpetid utgå med oförändrade
belopp, medför visserligen, såsom av förestående utledning framgår,
i framtiden betydande fördelar för statens ekonomi. A andra sidan
skulle dock genomförandet av detta system bliva mera betungande för den
närmaste generationen. Huruvida det får anses lämpligt att med avseende
å lån, som framdeles upptagas, tillämpa ifrågavarande system, synes därför
i varje fall böra avgöras med hänsyn till de vid lånets upptagande
föreliggande finansiella förhållandena. Då emellertid frågan är av stor
betydelse, hava fullmäktige ansett den däruti verkställda utredningen böra
redan nu komma till Riksdagens kännedom.

Vare sig det ena eller det andra av de ovan omförmälda systemen
för amorteringen framdeles kommer till användning, bör man emellertid
enligt fullmäktiges mening hålla fast vid, att de anslag, som i anledning
av nya låns upptagande anvisas till ränta och amortering, bestämmas till
sådana belopp, att lånen därigenom kunna bliva återbetalade inom en tid
av högst 50 år. I händelse de nya lånen äro av räntetyp torde ock,
i likhet med vad nu är bestämt, de för amortering avsedda medlen böra
ingå till fonden för statsskuldens amortering att av fullmäktige användas
antingen till amortering av statsskulden medelst ökad utlottning eller
obligationsinköp, eller och till minskning i ny upplåning. De två olika sätt

Bankoutskottets utlåtande Nr 37.

11

för ifrågavarande medels användning som sålunda äro medgivna, leda båda
till begränsning av statsskuldens belopp, och det synes fullmäktige vara
viktigt att dem fortfarande lämnas öppet att med hänsyn till föreliggande
förhållanden välja den utväg, som för ändamålet befinnes lämpligast.

Under åberopade av vad ovan i denna skrivelse blivit anfört få fullmäktige,
som för närvarande endast vilja göra framställning med avseende
å den ökade amortering, som synes vara påkallad av de nuvarande statsräntelånens
upptagande, hemställa, att bankoutskottet behagade föreslå
Riksdagen besluta, att till fonden för statsskuldens amortering skall —
förutom de medel, som enligt Riksdagens förut fattade beslut i anledning
av statsräntelånens upptagande dit ingå — från och med år 1914 årligen
avsättas ett anslag av 1,000,000 kronor.»

De i fullmäktiges skrivelse omförmälda bilagor äro detta utlåtande
bifogade.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom
Andra kammaren av herr E. Kristensson väckt motion, nr 342, däri motionären,
med hänvisning till fullmäktiges i riksgäld skontoret ovan intagna
framställning, hemställt, »att Riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Magt
anhålla, det Kungl. Maj:t täcktes snarast möjligt låta utreda grunderna för
statens finanspolitik särskilt i fråga om den utländska skuldsättningen samt
för Riksdagen framlägga det förslag, vartill en sådan utredning kan
föranleda».

Vad fullmäktige anfört till stöd för förslaget om en ytterligare ökning
av de anslagsbelopp, som avses för statsskuldens amortering, finner
utskottet synnerligen beaktansvärt, och det måste enligt utskottets mening
anses välbetänkt, att till fonden för statsskuldens amortering må kunna utöver
de medel, som enligt Riksdagens förut fattade beslut i anledning av
statsräntelånens upptagande dit ingå, avsättas ytterligare en million kronor
årligen. Fullmäktige hava föreslagit, att en sådan avsättning måtte ske
redan från och med år 1914. Det synes emellertid med skäl kunna
ifrågasättas, huruvida budgeten kan medgiva en dylik belastning.
Utskottet vill i detta avseende erinra, att Kungl. Maj:t i skrivelse den 18
nästlidna april (nr 274) gifvit Riksdagen tillkänna, att Kungl. Maj:t funnit
frågan om vissa framställningar till Riksdagen under åttonde huvudtiteln
hava förfallit, i följd varav medel för berörda ändamål, upptagna till ett

Motion
11: 312.

Utskottet.

12

Banko utskottets utlåtande Nr 37.

sammanlagt belopp av omkring 600,000 kronor, ej behövde beräknas å
1914 års stat. Under sådana förhållanden har utskottet ansett, att åtminstone
ett belopp av 500,000 kronor bör kunna redan för år 1914 beräknas
för ifrågavarande ändamål. Utskottet har dessutom, i anslutning till
vad här ovan blivit anfört, funnit sig böra föreslå en skrivelse till Kungl.
Maj:t med anhållan, att Kungl. Magt måtte vid uppgörande av förslag
till'' riksstat från och med år 1915 årligen beräkna ett belopp av en million
kronor, att på sätt fullmäktige föreslagit användas till amortering av statsskulden.

Vidkommande härefter herr Kristenssons motion anser utskottet tillräckliga
skäl icke föreligga för Riksdagen att hos Kung]. Maj:t begära en
utredning av den omfattning, motionären synes hava avsett. Utskottet har
alltså funnit sig böra avstyrka bifall till motionen,

Åberopande vad sålunda blivit anfört får utskottet hemställa,

att Riksdagen må besluta,

l:o) att till fonden för statsskuldens amortering
skall — förutom de medel, som enligt Riksdagens förut
fattade beslut i anledning av statsräntelånens upptagande
dit ingå — för år 1914 avsättas ett belopp av

500,000 kronor;

2:o) att i skrivelse till Kungl. Maj: t anhålla, det
Kungl. Maj:t måtte vid uppgörande av förslag till riksstat
från och med år 1915 årligen beräkna — förutom
de medel, som enligt Riksdagens förut fattade beslut
i anledning av statsräntelånens upptagande ingå till fonden
för statsskuldens amortering — ytterligare ett belopp
av 1,000,000 kronor för att avsättas till nämnda
fond; samt

3:o) att förevarande motion II: 342 icke skall till
någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 2 maj 1913.

På bankoutskottets vägnar:

1. von STAPELMOHR.

Bankoutskottets utlåtande Nr 37.

13

Reservation

av herr Kristensson, som ansett, att utskottets yttrande bort äga
följande lydelse:

Den störa ökningen av vår utländska statsskuld, som i synnerhet det
senaste årtiondet haft att uppvisa, förlänar problemet om statslånens amortei
ing den allra största betydelse, och utskottet kan därför icke underlåta
att. uttrycka sitt erkännande åt riksgäldsfullmäktige, som i föreliggande
skrivelse bidragit till denna frågas belysande. Emellertid kan utskottet
icke ansluta sig till fullmäktiges här gjorda framställning.

Utskottet vill till en början erinra om, att uttrycket »statsskuldens
amortering» är ett icke fullt lämpligt uttryck, enär detta rätteligen borde
innebära, att statsskuldens totalbelopp minskades. För ändamål, vartill
liksdagen beslutat att lånemedel få användas, ha nya lån upptagits, och
statsskulden har därför växt med omkring- 250,000,000 kronor under den
sista tioårsperioden, vartill kan anföras, att i årets statsverksproposition äro
över 40,000,000 kronor avsedda att täckas med lånemedel. Den »amortering»
av statsskulden, som nu äger ruin, utgör endast avbetalning å vissa äldre
lån, under det att samtidigt ny upplåning sker till högre belopp genom
uppläggandet av nya lån.

Då för de nya lånen måste betalas högre ränta än för de äldre,
torde det för staten innebära en ränteförlust, om staten okär den nu fastställda
amorteringen av de äldre billigare räntelånen, samtidigt som staten
upptager nya, dyrare lån. Enligt vad utskottet håller före, bör det under
sådana förhållanden för staten rent ekonomiskt sett vara fördelaktigast att
icke amortera mera på räntelånen — för amorteringslånen är som bekant
viss amortering fastställd än vad som kan anses vara önskvärt för
statens kredit på den internationella lånemarknaden. Fullmäktige ha dock
icke alls påvisat, att av detta skäl en ökning av nu fastställda amorteringsanslag
är erforderlig eller att medel skulle saknas för ifrågavarande ändamål.

Fullmäktige påpeka, hurusom den svenska statens skuld är till allra
största delen placerad utomlands och att det är antagligt, att även framdeles
upplåningen för statens räkning måste till väsentlig del verkställas
i utlandet, samt att man icke får underskatta de olägenheter av ekonomisk
och politisk art, som detta kan medföra, vilket synes böra utgöra en kraf -

14

Bankoutskottets utlåtande Nr 37.

tig maning att genom ökade amorteringsanslag söka motverka en alltför
hastig tillväxt av denna skuldsättning. Åtgärder i detta syfte äro ock enligt
fullmäktiges mening påkallade av hänsyn till kommande generationer.

Utskottet för sin del anser, att staten icke bör fortfara med att öka
sin utländska skuldsättning utan att staten närmare klargjort, vilka vådor
och fördelar detta kan innebära, varför utskottet anser denna fråga val
förtjänt av en undersökning. Vidare delar utskottet den åsikten, att kommande
generationer icke böra bliva obebörigen betungade av den nu gjorda
upplåningen. Även denna fråga synes utskottet vara förtjänt av närmare
granskning, varvid hänsyn bör tagas jämväl till den ökade skattekraft och
amorteringsförmåga, som kan vara en följd av med lånemedel upprättade
företag, spörsmål, på vilka fullmäktige icke ingått. Däremot kan utskottet
icke förorda, att Riksdagen, innan en närmare utredning föreligger,
skulle slå in på den av fullmäktige anvisade vägen eller en million
kronors ytterligare årlig avsättning till fonden för statsskuldens amortering.
En annan och måhända naturligare utväg att minska skuldsättningen,
ifall detta ur statsfinansiella och politiska synpunkter anses önskvärt, vore
att i kommande budgeter till de ändamål, vartill nu lånempdel användas,
använda mer av anslagsmedel och mindre av lånemedel. Åtminstone synes
det utskottet, att även möjligheten att framkomma på denna väg först
bör undersökas, och detta så mycket mer som den internationella penningmarknaden
för statslån för närvarande är synnerligen ogynnsam, och
statslån under den närmaste framtiden sannolikt komma att betinga högre
ränta, än vad hittills varit vanligt.

Riksgäldsfullmäktiges framställning grundar sig därpå, att man bör
rätta amorteringstiden för vissa statslån efter den avskrivningstid, som kan
anses behövlig för vissa statens företag. Häremot kan anföras, att vissa
lån icke hänföras till vissa bestämda företag, och att vad fullmäktige anfört,
vilket blott omfattar eu del av det föreliggande materialet, jämväl i
detta avseende torde behöva fullständigas, innan Riksdagen gör ett principuttalande
av så lång räckvidd, som nu ifrågasatts.

Fullmäktige ha föreslagit, att redan i 1914 års stat utöver de medel,
som enligt Riksdagens förut fattade beslut i anledning av statsräntelånens
upptagande dit ingå, må avsättas ytterligare eu million kronor. Det synes,
oavsett vad utskottet förut anfört, med skäl kunna ifrågasättes, huruvida
budgeten kan medgiva eu dylik belastning. Utskottet kan för sin del
ännu icke överskåda, i vad mån sannolika besparingar komma att uppstå,
och då dessutom utgången av väckt fråga om växelstämpelskattens borttagande
är synnerligen oviss, har utskottet så mycket mindre kunnat förorda
fullmäktiges förslag i denna del.

Bankoutskottets utlåtande Nr 37.

15

I anslutning till vad utskottet här ovan antört och med anledning
av fullmäktiges i riksgäldskontoret ifrågavarande framställning och herr
Kristenssons motion II: 342 får utskottet hemställa,

att Riksdagen måtte besluta, att i skrivelse till
Kungl. Maj:t hemställa, det Kungl. Maj:t täcktes låta
utreda, huruvida och på vad sätt statsräntelånens amortering
bör ökas, samt huruvida för ändamål, vartill nu
lånemedel användas, för framtiden må i högre grad användas
anslagsmedel.

Vid detta ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

Af Första kammaren: herrar von Stapelmohr, Neiglick, Ekman, Carlberq, llolmqmst,
Redenstierna, Schödén och Köhlin; samt

av Andra kammaren: herrar Wijk, Henricson, Vahlquist, Söderberg, Kristensson,
Leander, Carlson i Herrljunga och Sommelius..

16

Bankoutskottets utlåtande Nr 37.

Tabell I. Annuiteter

År.

A m

o r

tering

s 1

å n e n.

Statsräntelånen enligt nu gällande bestämmelser.

Ränta.

Amortering.

Summa.

Ränta.

Amortering.

Summa.

1912 . .

6,708,315

69

3,969,111

06

10,677,426

76

14,996.547

36

2,426,792

37

17,423,339

73

1913 . .

6,569,361

81

4,126,065

53

10,695,427

34

14,909,733

67

2,513,606

06

17,423,339

73

1914 . .

6,424,949

52

4,283,862

86

10,708,812

38

14,819,787

10

2,603,552

63

17,423,339

73

1915. .

6,275,014

31

4,444,111

97

10,719,126

28

14,726,593

67

2,696,746

06

17,423,339

73

1916 . .

6,119,470

39

4,713,659

50

10,833,129

89

14,396,035

23

3,027,804

50

17,423,339

73

1917 . .

5,954,492

31

4,877,555

68

10,832,047

99

14,287.799

25

3,135,540

48

17,423,339

73

- 1918 . .

5,783,777

86

5,042,256

30

10,826,034

16

14,046,687

94

3,376,651

79

17,423,339

78

1919 . .

5,607,298

59

5,210,121

10

10,817,419

69

13,798,959

79

3,624,379

94

17,423,339

73

i 1920 . .

5.424,951

65

5,487,774

80

10,912,726

45

13,671,489

47

3,751,850

26

17,423,339

73

j 1921 . .

5,232,872

54

5,659,332

69

10,892,205

23

13,539,509

31

3,883,830

42

17,423,339

73

1922 . .

5,034,795

89

5,832,936

32

10,867,732

21

13,402,858

92

4,020,480

81

17,423,339

73

1923 . .

4,830,643

12

6,117,408

85

10,948,051

97

13,261,372

It

4,161,967

62

17,423,339

73

1924 . .

4,616,533

81

6,296,268

45

10,912,802

26

13,114,876

81

4,308,462

92

17,423,339

73

1925 . .

4,386,164

41

6,585,590

92

10,971,755

33

12,963,194

49

4,460,145

24

17,423,339

73

1926 . .

4,165,668

73

6,768,059

15

10,933,727

88

12,806,240

59

4,617,199

14

17,423,339

73

1927 . .

3,928,786

66

7,063,480

47

10,992,267

13

12,319,566

22

5,103,773

51

17,423,339

73

1928 . .

3,681,564

85

7,360,150

65

11,041,715

50

12,143,091

57

5,280,248

16

17,423,339

73

1929 . .

3,423,959

67

7,660,781

91

11,084,741

48

11,960,496

90

5,462,842

83

17,423,339

73

1930 . .

3,155,832

21

7,963,550

95

11,119,383

16

11,771,569

41

5,651,770

32

17,423,339

73

1931 . .

2,877,107

92

2,606,553

71

5,483,661

68

11,576,088

90

5,847,250

83

17,423,339

73

1932 . .

2,785,878

54

2,697,621

58

5,483,500

12

11,375,827

48

6,049,512

25

17,423,339

73

1933 . .

2,691,461

79

2,792,566

05

5,484,027

84

11,164,549

33

6,258,790

40

17,423,339

73

1934. .

2,593,721

98

2,890,008

31

5,483,730

29

10,948,010

38

6,475,329

35

17,423,339

73

1935 . .

2,492,571

69

2,991,097

63

5,483,669

32

10,723,958

07

6,699,381

66

17,423,339

73

1936 . .

2,387,883

27

3,095,711

14

5,483,594

41

10,492,131

05

6,931,208

68

17,423,339

78

1937 . .

2,279,533

38

3,204,102

18

5,483,635

56

10,252,258

86

7,171,080

87

17,423,339

73

1938 . .

2,167,389

80

3,316,906

30

5,484,296

10

10,004,061

55

7,419,278

18

17,423,339

78

1939 . .

2,051,298

08

3,432,514

59

5,483,812

67

9,746,249

46

7,676,090

27

1 17,423,339

73

1940 . .

1,931,160

07

3,552,175

97

5,483,336

04

9,481,522

85

7,941,816

88

j 17,423,339

73

1941 . .

1,806,833

91

2,161,453

31

3,968,287

22

9,206,571

49

8,216,768

24

17,423,339

73

1942 . .

! 1,731,183

05

2,236,370

39

3,967,553

44

8,922,074

34

8,501,265

39

17,423,339

73

| 1943 . .

! 1,652,910

08

2,315,041

20

3,967,951

28

8,627,699

13

8,795,640

1 60

i 17,423,339

i 73

j 1944 . .

1,571,883

64

2,396,025

75

| 3,967,909

39

8,323,102

05

9,100,237

68

! 17,423,339

; 7 3

Bankoutskottets utlåtande Nr 37.

17

å nuvarande statslån.

Statsräntelånen med extra anslag av 1,000,000 kronor
årligen från och med 1914.

Summa annuiteter
enligt nuvarande
bestämmelser.

Samma annuiteter
med extra anslag
av 1,000,000
kronor.

År.

Ränta.

Amortering.

Summa.

14,996,547

36

2,426,792

37

17,423,339

73

28,100,766

48

28,100,766

48

1912

14,908,733

67

2,514,606

06

17,423,339

73

28,118,767

07

28,118,767

07

1913

14,819,787

10

3,603,552

63

18,423,339

73

28,132,152

11

29,132,152

11

1914

14,691,593

67

3,731,746

06

18,423,339

73

28,142,466

Öl

29,142,466

01

1915

14,324,810

23

4,098,529

50

18,423,339

73

28,256,469

62

29,256,469

62

1916

14,179,081

37

4,244,258

36

18,423,339

73

28,255,387

72

29,255,387

72

1917

13,899,164

94

4,524,174

79

18,423,339

73

28,249,373

89

29,249,373

89

1918

13,611,273

48

4,812,066

25

18,423,339

73

28,240,759

42

29,240,759

42

1919

13,442,234

15

4,981,105

58

18,423,339

73

28,336,065

18

29,336,065

18

1920

13,267,230

05

5,156,109

68

18,423,339

73

28,315,544

96

29,315,544

96

1921

13,086,049

88

5,337,289

85

18,423,339

73

28,291,071

94

29,291,071

94

1922

12,898,474

76

5,524,864

97

18,423,339

73

28,371,391

70

29,371,391

70

1923

12,704,278

05

5,719,061

68

18,423,339

73

28,336,141

99

29,336,141

99

1924

12,503,224

77

5,920,114

96

18,423,339

73

28,395,095

06

29,395,095

06

1925

12,295,071

93

6,128,267

80

18,423,339

73

28,357,067

61

29,357,067

61

1926

11,755,610

16

6,667,729

57

18,423,339

73

28,415,606

86

29,415,606

86

1927

11,524,397

05

6,898,942

68

18,423,339

73

28,465,055

23

29,465,055

23

1928

11,285,149

07

7,138,190

66

18,423,339

73

28,508,081

21

29,508,081

21

1929

11,037,583

37

7,385,756

36

18,423,339

73

28,542,722

89

29.542,722

89

1930

10,781,413

35

7,641,926

38

18,423,339

73

22,907,001

36

23,907,001

26

1931

10,516,338

28

7,907,001

45

18,423,339

73

22,906,839

85

23,906,839

85

1932

10,242,048

02

8,181,291

71

18,423,339

73

22,907,367

57

23,907,367

57

1933

9,958,221

51

8,465,118

22

18,423,339

73

22,907,070

02

23,907,070

02

1934

9,664,526

60

8,758,813

13

18,423,339

73

22,907,009

05

23,907,009

05

1935

9,360,620

47

9,062,719

26

18,423,339

73

22,906,934

14

23,906,934

14

1936

9,046,144

38

9,377,195

35

18,423,339

73

22,906,975

29

23,906,975

29

1937

8,720,733

07

9,702,606

66

18,423,339

73

22,907,635

83

23,907,635

83

1938

8,384,004

47

10,039,335

26

18,423,339

73

22,907,152

40

23,907,152

40

1939

8,035,564

29

10,387,775

44

18,423,339

73

22,906,675

77

23,906,675

77

1940

7,475,004

39

10,748,335

34

18,423,339

73

21,391,626

95

22,391,626

95

1941

7,301,902

38

11,121,437

35

18,423,339

73

21,390,893

17

22,390,893

17

1942

6,915,821

15

11,507,518

58

18,423,339

73

21,391,291

Öl

22,391,291

01

1943

6,516,308

35

11,907,031

38

18,423,339

73

21,391,249

12

22,391,249

12

1944

18

Bankoutskottets utlåtande Nr 37,

Tabell I. (Forts.) Annuiteter

År.

A m

0

tering

s 1 å n e n.

Statsräntelånen enligt nn gällande bestämmelser.

Ränta.

Amortering.

Summa.

Ränta.

Amortering.

Summa.

1945. .

1,488,022

74

2,480,005

60

3,968.028

34

8,007,927

26

9,415,412

47

17,423,339

73

1946 . .

1,401,224

54

2,566,697

62

3,967,922

16

7,681,806

55

9,741,533

18

17,423.339

78

1947 . .

1,311,388

13

2,656,423

37

3,967,811

50

7,344,328

80

10,079,010

93

17,423.339

73

1948 . .

1,218,413

31

2,749,542

85

3,967,956

16

6,995,189

65

10,428,150

08

17,423,339

73

1949. .

1,122,179

31

2,845,734

50

3,967,913

81

6,626,691

62

10,611,501

26

17,238,192

88

1950. .

1,022,578

60

2,945,319

89

3,967,898

49

6,265,378

72

10,485,661

Öl

16,751,039

73

1951 . .

919,492

41

3,048,327

44

3,967,829

85

5,898,868

18

10,852,171

55

16,751,039

73

1952 . .

812,800

59

3,155,147

16

3,967,947

75

5,519,526

06

11,231,513

67

16,751,039

73

1953 . .

702.370

44

3,265,389

05

3,967,759

49

5,126,902

48

11,624,137

25

16,751,039

73

1954 . .

588,081

83

1,856,301

54

2,444,383

37

4,720,531

80

12,030,507

93

16,751,039

73

1955 . .

523,111

27

1,921,246

19

2,444,357

46

4,299,931

97

12,451,107

76

16,751,039

73

1956 . .

455,867

66

1,988,183

02

2,444,050

68

3,806,305

24

10,048,346

25

13,854,651

49

1957 . .

386,281

25

2,058,307

31

2,444,588

56

3,510,333

86

6,560,982

27

10,071,316

13

1958 . .

314,240

50

2,130,025

33

2,444,265

83

3,288,805

62

6,311,194

38

9,600,000

—

1959 . .

239,689

61

2,204,532

39

2,444,222

—

3,067,913

83

6,532,086

17

9,600,000

—

1960 . .

162,530

99

2,281,828

49

2,444,359

48

2,839,290

80

6,760,709

20

9,600,000

—

1961 . .

82,666

98

2,361,913

66

2,444,580

64

2,538,482

67

6,961,887

61

9,510,370

28

1962 . .

—

—

—

—

—

—

2,358,999

88

4,001,000

12

6,360,000

—

1963 . .

—

—

—

—

—

—

2,218,964

87

4,141,635

13

6,360,000

—

1964 . .

—

—

—

—

—

—

2,074,028

63

4,285,971

37

6,360,000

—

1965 . .

—

—

—

—

—

—

1,924,019

65

4,435,980

35

6,360,000

—

1966 . .

—

—

—

—

—

—

1,768,760

34

4,591,239

66

6,360,000

—

1967 . .

_

—

—

—

—

—

1,608,066

95

4,751,933

05

6,360,000

—

1968 . .

_

—

—

—

—

—

1,441,749

29

4,918,250

71

6,360,000

—

1969. .

—

—

—

—

—

—

1,269,610

51

5,090,389

49

6,360,000

—

1970. .

—

—

—

—

—

—

1,091,446

88

5,268,553

12

6,360,000

—

1971 . .

—

—

—

—

—

—

880,920

65

4,773,561

33

5,654,481

98

1972 . .

—

—

—

—

—

—

739,970

86

4,168,029

14

4,908,000

—

1973 . .

—

—

—

—

—

—

594,091

91

4,313,908

09

4,908,000

—

1974 . .

—

—

—

—

—

—

443,105

13

4,464,894

87

4,908,000

—

1975 . .

_

—

—

—

—

—

266,896

20

4,420,334

07

4,687,230

27

1976 . .

—

—

—

—

—

117,858

76

2,367,454

37

2,485,313

13

1977 . .

—

—

—

—

—

—

24,630

60

1,407,463

27

1,432,093

87

Bankoutskottets utlåtande Nr 37.

19

å nuvarande statslån.

Statsräntelånen med extra anslag av 1,000,000 kronor
årligen från och med 1914.

Summa annuiteter
enligt nuvarande
bestämmelser.

Summa annuiteter
med extra anslag
av 1,000,000
kronor.

År.

Amortering.

Summa.

6,102,895

77

12,320,443

96

18,423,339

73

21,391,368

07

22,391,368

07

1945

5,675,098

97

12,748,240

76

18,423,339

73

21,391,261

89

22,391,261

89

1946

5,232,386

45

13,190,953

28

18,423,339

73

21,391,151

23

22,391,151

23

1947

4,774,329

31

13,649,010

42

18,423,339

73

21,391,295

89

22,391,295

89

1948

4,293,101

18

13,945,091

70

18,238,192

88

21,206,106

69

22,206,106

69

1949

3,815.112

60

13,935,927

13

17,751,039

73

20,718,938

22

21,718,938

22

1850

3,327,842

76

14,423,196

97

17,751,039

73

20,718,869

58

21,718,869

58

1951

2,824,514

74

14,926,524

99

17,751,039

73

20,718,987

48

21,718,987

48

1952

2,301,530

77

15,449,508

96

17,751,039

73

20,718,799

22

21,718,799

22

1953

1,761,272

08

15,989,767

65

17,751,039

73

19,195,423

10

20,195,423

10

1954

1,202,098

16

16,548,941

57

17,751,039

73

19,195,397

19

20,195,397

19

1955

565,047

24

14,289,604

25

14,854,651

49

16,298,702

17

17,298,702

17

1956

64,368

47

3,678,199

12

3,742,566

59

12,515,904

69

6,187,155

15

1957

—

—

—

—

—

—

12,044,265

83

2,444,265

83

1958

—

—

—

—

—

—

12,044,222

—-

2,444,222

—

1959

—

—

—

—

—

—

12,044,359

48

2,444,359

48

1960

—

—

—

—

—

—

11,954,950

92

2,444,580

64

1961

—

—

—

—

—

—

6,360,000

—

—

—

1962

—

—

—

—

—

—

6,360,000

—

—

—

1963

—

—

—

—

—-

—

6,360,000

—

—

—

1964

—

—

—

—

—

—

6,360,000

—

—

—

1965

—

—

—

—

—

—

6,360,000

—

—

—

1966

—

—

_

—

—

—

6,360,000

—

—

—

1967

—

—

—

—

—

6,360,000

—

—

—

1968

—

—

—

—

—

6,360,000

—

—

—

1969

—

—

—

—

—

—

6,360,000

—

—

—

1970

—

—

—

—

—

—

5,654,481

98

—

—

1971

—

—

—

—

—

—

4,908,000

—

—

—

1972

—

—

—

—

—

—

4,908,000

—

—

—

1973

—

—

—

—

—

—

4,908,000

—

—

1974

—

—

—

—

—

—

4,687,230

27

—

—-

1975

—

—

—

—

—

—

2,485,313

13

—

—

1976

—

—

—

—

—

—

1,432,098

87

—

—

1977

20

Bankoutskottets utlåtande Nr 37.

Tabell II. Kapitalskuld å nuvarande

År.

Om annuiteter utgå enligt nn gällande
bestämmelser.

Om annnitetsanslagen ökas med 1,000,000 kronor.

Amorteringslån.

Statsräntelån.

Summa.

Amorteringslån.

Statsräntelån.

Summa.

1912 ....

191,665,162

68

406,716,676

08

598,381,837

76

191,665,162

68

406,716,675

08

598,881,837

76

1913. . . .

187,696,051

62

404,289,882

71

591,985,934

33

187,696,051

62

404,289,882

71

591,985,934

33

1914 ....

183,569,986

09

401,775,276

65

585,345,262

74

183,569,986

09

401,775,276

65

585,345,262

74

1915 ....

179,286,123

23

399,172,724

02

578,458,847

25

179,286,123

23

398,171,724

02

577,457,847

25

1916 ....

174,842,011

26

396,475,977

95

571,317,989

21

174,842,011

26

394,439,977

96

569,281,989

22

1917. . . .

170,128,351

76

393,448,673

43

563,577,025

19

170,128,351

76

390,341,448

46

560,469,800

22

1918 ....

165,250,796

08

390,313,132

98

555,563,929

Öl

165,250,796

08

386,097,190

10

551,347,986

18

1919 ....

160,208,539

78

386,936,481

14

547,145,020

92

160,208,539

78

381,573,015

31

541,781,555

09

1920 . . . .

154,998,418

68

383,312,101

33

538,310,520

Öl

154,998,418

68

376,760,949

06

531,759,367

74

1921 ....

149,510.643

88

379,560,250

94

529,070,894

82

149,510,643

88

371,779,843

48

521,290,487

36

1922 ....

143,851,311

19

375,676,420

52

519,527,731

71

143,851,311

19

366,623,733

SO

510,475,044

99

1923. . . .

138,018,374

87

371,655,939

71

509,674,314

68

138,018,374

87

361,286,443

95

499,304,818

82

1924. . . .

131,900,966

02

367,493,972

09

499,394,938

11

131,900,966

02

355,761,578

98

487,662,545

—

1925. . . .

125,604,697

57

363,185,509

59

488,790,207

16

125,604,697

57

350,002,517

30

475,607,214

87

1926 ....

119,019,106

65

358,725,364

35

477,744,471

119,019,106

65

344,122,402

34

463,141,508

99

1927 ....

112,151,047

50

354,108,165

21

466.359,212

71

112,251,047

50

337,994,134

54

450,245,182

04

1928 ....

105,187,567

03

349,004,391

70

354,191,958

73

105,187,567

03

331,326,404

97

436,513,972

—

1929. . . .

97,827,416

38

343,724,143

54

441,551,559

92

97,827,416

38

324,427,462

29

422,254,878

67

1930 ....

90,166,634

47

338,261,300

71

428,427,935

18

90,166,634

47

317,289,271

63

407,455,906

10

1931 ....

82,203,083

52

332,609,530

39

414,812,613

91

82,203,083

52

319,903,515

27

392,106,598

79

1932 ....

79,596,529

81

326,762,279

56

406,358,809

37

79,596,529

81

302,261,588

89

381,858,118

70

1933 ....

76,898,908

23

320,712,767

31

397,611,675

54

76,898,908

23

294,354,587

44

371,253,495

67

1934. . . .

74,106,342

18

314,453,976

91

388,560,319

09

74,106,342

18

286,173,295

73

360,279,637

91

1935. . . .

71,216,333

87

307,978,647

56

379,194,981

43

71,216,333

87

277,708,177

51

348,924,511

38

1936 ....

68,225,236

24

301,279,265

90

369,504,502

14

68,225,236

24

268,949,364

38

337,174,600

62

1937 ....

65,129,525

10

294,348,057

22

359,477,582

32

65,129,525

10

259,886,645

12

325,016,170

22

1938 ....

61,925,422

91

287,176,976

35

349,102,399

27

61,925,422

92

250,509,449

77

312,434,872

69

1939 ....

58,608,516

62

279,757,798

17

338,366,214

79

58,608,516

62

240,806,843

a

299,415,359

73

1940 ....

55,176,002

03

272,081,607

90

327,257,609

93

55,176,002

03

230,767,507

85

285,943,509

88

1941 ....

51,623,826

06

264,139,791

02

315,763,617

08

51,623,826

06

220,379,732

41

272,003,558

47

1942 ....

49,462,372

75

255,923,022

78

305,385,395

53

49,462,372

75

209,631,397

07

259,093,769

82

1943 ....

47,226,002

36

247,421,747

39

294,647,759

75

47,226,002

30

198,509,959

72

245,735,962

08

1944. . . .

44,910,961

16

238,626.116

79

283,537,077

95

44,910,961

16

187,002,441

14

231,913,402

30

Bankoutskottets utlåtande Nr 37.

21

statslån vid varje års början.

År.

Om annuiteter utgå enligt
bestämmelser.

nu gällande

Om annuitetsanslagen ökas med 1,000,000 kronor.

Amorteringslån.

Statsräntelån.

Summa.

Amorteringslån.

Statsräntelån.

Summa.

1945 ....

42,514,935

41

229,525,879

It

272,040,814

52

42,514,935

41

175,095,409

76

217,610,345

17

1946 . . . .

40,034,929

81

220,110,466

64

260,145,396

45

40,034,929

81

162,774,965

80

202,809,895

61

1947 ....

37,468,232

19

210,368,933

46

247,837,165

65

37,468,232

19

150,026,725

04

187,494,957

23

1948. . . .

34,811,808

82

200,289,952

53

235,101,761

35

34,811,808

82

136,835,771

76

171,647,580

58

1949 . . . .

32,062,265

97

189,861,802

45

221,924,068

42

32,062,265

97

123,186,761

34

155,249,027

31

1950. . . .

29,216,531

47

179,250,301

19

208,466,832

66

29,216,531

47

109,241,669

64

138,458,201

11

1951 ....

26,271,211

58

168,764,640

18

195,035,851

76

26,271,211

58

95,305,742

51

121,576,954

09

1952 . . . .

23,222,874

14

157,912,468

63

181,135,342

77

23,222,874

14

80,882,545

54

104,105,419

68

1953 . . . .

20,067,726

98

146,680,954

96

166,748,681

94

20,067,726

98

65,956,020

55

86,023,747

53

1954 ....

16,802,337

93

135,156,817

71

151,859,155

64

16,802,337

93

50,506,511

59

67,30S,849

52

1955. . . .

14,946,036

39

123,026,309

78

137,972,346

17

14,946,036

39

34,516,743

94

49,462,780

33

1956. . . .

13,024,790

20

110,575,&2

02

123,599,992

22

13,024,790

20

17,967,802

37

30,992,592

57

1957. . . .

11,036,607

18

100,526,855

77

111,563,462

95

11,036,607

18

3,678,198

12

14,714,805

30

1958. . . .

8,978,299

87

93,965,873

50

102,944,173

37

8,978,299

87

—

—

8,978,299

87

1959. . . .

6,848,274

54

87,654,679

12

94,502,953

66

6,848,274

54

—

—

6,848,274

54

1960 ....

4,643,742

15

81,122,592

95

85,766,335

10

4,643,742

15

—

—

4,643,742

15

1961 ....

2,361,913

66

73,361,883

75

76,723,797

41

2,361,913

66

—

—

2,361,913

66

1962 ....

—

—

67,399,996

14

67,399,996

14

—

—

—

—

_

_

1963 . . . .

—

—

63,398,996

02

63,398,996

02

—

—

—

—

—

_

1964 . . . .

—

—

59,257,960

89

59,257,960

89

—

—

—

—

_

_

1965. . . .

—

—

54,971,989

52

54,971,989

52

—

—

—

—

_

_

1966 ....

—

—

50,536,009

17

50,536,009

17

—

—

—

—

—

_

1967 . . . .

—

—

45,944,769

51

45,944,769

51

—

—

—

—

_

_

1968 ....

—

—

41,192,836

46

41,192,836

46

—

—

—

—

_

_

1969 ....

—

—

36,274,585

75

36,274,585

75

—

—

—

—

_

_

1970. . . .

—

—

31,184,196

26

31,184,196

26

—

—

—

—

_

_

1971. . . .

—

—

25,915,643

14

25,915,643

14

—

—

—

—

—

_

1972. . . .

—

—

21,142,081

81

21,142,081

81

—

—

—

—

—

_

1973 ....

—

—

16,974,054

07

16,974,054

67

—

—

—

—

_

_

1974 ....

—

—

12,660,146

58

12,660,146

58

—

—

—

—

_

_

1975 ....

—

—

8,195,251

71

8,195,251

71

—

—

—

—

_

_

1976 ....

—

—

3,774,917

64

3,774,917

64

—

—

—

—

—

_

1977 ....

—

—

1,407,463

27

1,407,463

27

—

—

—

—

—

—

22

Bankoutskottets utlåtande Nr 37.

Tabell III. Kapitalskuld ock annuiteter för ny upplåning till

År.

Alternativ I.

3Vs procent ränta — annuitet 4Va procent.

Alternativ 11.

87a procent ränta — amortering årligen 2 procent
av ursprungliga kap.

Skuld vid
ärets början.

Ränta.

Amorterin

er

o*

Annuitet.

Skuld vid
årets början.

Ränta.

Amorterin

V

Annuitet.

1914 . .

20,000.000

700,000

200,000

900,000

20,000,000

_

700,000

_

400,000

_

1,100,000

_

1915 . .

39,800,000

—

1,393,000

—

407,000

—

1,800,000

—

39,600,000

—

1,386,000

—

800,000

—

2,186,000

—

1916 . .

59,393,000

—

2,078,755

—

621,244

—

2,700,000

—

58,800,000

—

2,058,000

—

1,200,000

—

3,258,000

—

1917 . .

78,771,756

—

2,757,011

46

842,988

54

3,600,000

—

77,600,000

—

2,716,000

—

1,600,000

—

4,316,000

—

1918 . .

97,928,767

46

3,427,506

86

1,072,493

14

4,500,000

—

96,000,000

—

3,360,000

—

2,000,000

—

5,360,000

—

1919 . .

116,856,274

32

4,089,970

60

1,310,029

40

5,400,000

—

114,000,000

—

3,990,000

—

2,400,000

—

6,390,000

—

1920 . .

135,546,244

92

4,744,118

57

1,555,881

43

6,300,000

—

131,600,000

-

4,606,000

—

2,800,000

—

7,406,000

—

1921 . .

153,990,363

49

5,389,662

72

1,810,337

28

7,200,000

—

148,S00,000

—

5,208,000

—

3,200,000

—

8,408,000

—

1922 . .

172,180,026

21

6,026,300

92

2,073,699

08

8,100,000

—

165,600,000

—

5,796,000

—

3,600,000

—

9,396,000

—

1923 . .

190,106,327

18

6,653,721

45

2,346,278

55

9,000,000

—

182,000,000

—

6,370,000

—

4,000,000

—

10,370,000

—

1924 . .

207,760,048

58

7,271,601

70

2,628,398

30

9,900,000

—

198,000,000

—

6,930,000

—

4,400,000

—

11,330,000

—

1925 . .

225,131,650

28

7,879,607

76

2,920,392

24

10,800,000

—

213,600,000

—

7,476,000

—

4,800,000

—

12,276,000

—

1926 . .

242,211,258

04

8,477,394

03

3,222,605

97

11,700,000

—

228,800,000

—

8,008,000

—

5,200,000

—

13,208,000

—

1927 . .

258,988,652

07

9,064,602

82

3,535,397

IS

12,600,000

—

243,600,000

—

8,526,000

—

5,600,000

—

14,126,000

—

1928. .

275,453,254

89

9,640,863

92

3,859,136

08

13,500,000

—

258,000,000

—

9,030,000

—

6,000,000

—

15,030,000

—

1929 . .

291,594,118

81

10,205,794

16

4,194,205

84

14,400,000

—

272,000,000

-

9,520,000

—

6,400,000

—

15,920,000

—

1930 . .

307,399,912

97

10,758,996

95

4,541,003

05

15,300,000

—

285,600,000

—

9,996,000

-

6,800,000

—

16,796,000

—

1931 . .

322,858,909

92

11,300,061

84

4,899,938

16

16,200,000

—

298,800,000

—

10,458,000

—

7,200,000

—

17,658,000

—

1932 . .

337,958,971

76

11,828,564

Öl

5,271,435

99

17,100,000

—

311,600,000

-

10,906,000

—

7,600,000

—

18,506,000

—

1933 . .

352,687,535

77

12,344,063

75

5,655,936

25

18,000,000

—

324,000,000

—

11,340,000

—

8,000,000

-

19,340,000

—

1934. .

367,031,599

52

12,846,105

98

6,053,894

02

18,900,000

—

336,000,000

—

11,760,000

-

8,400,000

—

20,160,000

—

1935 . .

380,977,705

50

13,334,219

69

6,465,780

31

19,800,000

—

347,600,000

—

12,166,000

—

8,800,000

—

20,966,000

—

1936. •

394,511,925

19

13,807,917

38

6,892,082

62

20,700,000

—

358,800,000

—

12,558,000

—

9,200,000

—

21,758,000

—

1937 . .

407,619,842

57

14,266,694

49

7,333,305

51

21,600,000

—

369,600,000

—

12,936,000

—

9,600,000

—

22,536,000

—

1938 . .

420,286,537

06

14,710,028

80

7,789,971

20

22,500,000

—

380,000,000

—

13,300,000

—

10,000,000

—

23,300,000

—

1939 . .

432,496,565

86

15,137,379

80

8,262,620

20

23,400,000

—

390,000,000

—

13,650,000

—

10,400,000

—

24,050,000

—

1940 . .

444,233,945

66

15,548,188

10

8,751,811

90

24,300,000

—

399,600,000

—

13,986,000

—

10,800,000

—

24,786,000

—

1941 . .

455,482,133

76

15,941,874

68

9,258,125

32

25,200,000

—

408,800,000

—

14,308,000

—

11,200,000

—

25,508,000

—

1942 . .

466,224,008

44

16,317,840

130

9,782,159

70

26,100,000

—

417,600,000

—

14,616,000

—

11,600,000

—

26,216,000

—

1943 . .

476,441,848

74

16,675,564

•71

10,324,435

29

27,000,000

—

426,000,000

—

14,910,000

—

12,000,000

—

26,910,000

—

1944 . .

486,117,413

45

17,014,10947

10,885,890

53

27,900,000

—

434,000,000

—

15,190,000

—

12,400,000

—

27,590,000

—

1945. .

495,231,522

92

17,333,103''äO

11,466,896

70

28,800,000

—

441,600,000

15,456,000

—

12,800,000

28,256,000

—

1946 . .

503,764,626

22

17,631,761192

12,068,238

08

29,700,000i—

448,800,000

15,708,000

—

13,200,000

_

28,908,000

—

Bankoutskottets utlåtande Nr 37.

23

belopp av 20 miljoner kronor årligen från och med 1913.

År.

Alternativ I.

3''/a procent ränta — annuitet 41/»

procent.

Alternativ II.

3‘/ä procent ränta — amortering årligen 2 procent
av ursprungliga kap.

Skuld vid
årets början.

Ränta.

Amortering.

Annuitet.

Sknld vid
årets början.

Ränta.

Amortering.

Annuitet.

1947. .

511,696,388

14

17,909,373

58

12,690,626

42

30,600,000

455,600,000

15,946,000

_

13,600,000

—

29,546,000

—

1948. .

519,005,761

72

18,165,201

66

13,334,798

34

31,500,000

—

462,000,000

—

16,170,000

14,000,000

''_

30,170.000

—

1949 . .

525,670,963

38

18,398,483

72

14,001,516

28

32,400,000

—

468,000,000

—

16,380,000

14,400,000

30,780,000

1950. .

531,669,447

10

18,608,430

65

14,691,569

35

33,300,000

—

473,600.000

—

16,576,000

14,800,000

''_

31,376.000

1951 . .

536,977,877

75

18,794,225

72

15,405,774

28

34,200,000

—

478,800,000

—

16,758,000

—

15,200,000

31,958,000

—

1952 . .

541,572,103

47

18,955,023

62

16,144,976

38

35,100,000

—

483,600,000

—

16,918,000

—

15,600,000

•-

32,518,000

—

1953 . .

545,427,127

09

19,089,945

45

16,910,054

55

36,000,000

—

488,000,000

—

17,080,000

—

16,000,000

—

33,080,000

—

1954 . .

548,517,072

54

19,198,097

54

17,701,902

46

36,900,000

—

492,000,000

—

17,220,000

—

16,400,000

—

33,620,000

—

1955 . .

550,815,170

08

19,278,530

95

18,521,469

05

37,800,000

—

495,600,000

—

17,346,000

—

16,800,000

—

34,146,000

—

1956 . .

552,293,701

03

19,330,279

54

19,369,720

46

38,700,000

—

498,800,000

—

17,458,000

—

17,200,000

—

34,658,000

—

1957 . .

552,923,980

57

19,352,339

32

20,247,660

68

39,600,000

—

501,600,000

—

17,556,000

—

17,600,000

—

35,156,000

—

1958 . .

552,676,319

89

19,343,671

20

20,256,328

80

39,600,000

—

504,000,000

—

17,640,000

—

18,000,000

—

35,640,000

—

1959 . .

552,419,991

09

19,334,699

69

20,265,300

31

39,600,000

—

506,000,000

-

17,710,000

—

18,400,000

—

36,110,000

—

1960 . .

552,154,690

78

19,325,414

18

20,274,585

82

39,600,000

—

507,600,000

—

17,766,000

—

18,800,000

—

36,566,000

—

1961 . .

551,880,104

96

19,315,803

67

20,284,196

33

39,600,000

—

508,800,000

—

17,808,000

—

19,200,000

—

37,000,000

—

1962 . .

551,595,908

63

19,305,856

80

20,294,143

20

39,600,000

—

509,600,000

—

17,836,000

—

19,600,000

—

37,436,000

—

1963 . .

551,301,765

43

19,295,561

79

20,304,438

21

39,600,000

—

510,000,000

—

17,850,000

—

20,000,000

—

37,850,000

—

1964 . .

550,997,327

22

19,284,906

45

20,315,093

55

39,600,000.

—

510,000,000

—

17,850,000

—

20,000,000

—

37,850,000

—

1965 . .

550,682,233

67

19,273,878

18

20,326,121

82

39,600,000;

—

510,000,000

—

17,850,000

—

20,000,000

—

37,850,000

—

1966 . .

550,356,111

85

19,262,463

91

20,337,536

09

39,600,000

—

510,000,000

—

17,850,000

—

20,000,000

—

37,850,000

—

1967 . .

550,018,575

76

19,250,650

15

20,349,349

85

39,600,000;

—

510,000,000

—

17,850,000

—

20,000,000

—

37,850,000

—

1968. .

549,669,225

91

19,238,422

91

20,361,577

09

39,600,000

510,000,000

—

17,850,000

—

20,000,000

—

37,850,000

—

1969 . .

549,307,648

82

19,225,767

71

20,374,232

29

39,600,000

-

510,000,000

—

17,850,000

—

20,000,000

—

37,850,000

—

1970 . .

548,933,416

53

19,212,669

58

20,387.330

42

39,600,000

510,000,000

—

17,850,000

—

20,000,000

—

37,850,000

—

1971 . .

548,546,086

11

19,199,113

01

20,400,886

99

39,600,000

510,000,000

—

17,850,000

—

20,000,000

—

37,850,000

—

1972 . .

548,145,199

12

19,185,081

97

20,414,918

03

39,600,000

310,000,000

—

17,850,000

—

20,000,000

—

37,850,000

—

1973 . .

547,730,281

09

19,170,559

84

20,429,440

16

39,600,000

310,000,000

—

17,850,000

—

20,000,000

—

37,850,000

—

1974. .

547,300,840

93

19,155,529

43

20,444,470

57

39,600,000

_

310,000,000

—

17,850,000

—

20,000,000

—

37,850,000

—

1975 . .

546,856,370

36

19,139,972

96

20,460,027

04

39,600,000!

_

310,000,000

17,850,000

—

20,000,000

37,850,000

—

1976 . .

546,396,343

32

19,123,872

02

20,476,127

98

39,600,000,

510,000,000

17,850,000

—

20,000,000

37,850,000

—

1977 . .

545,920,215

34

19,107,207

54

20,492,792

46

39,600,000

310,000,000

—

17,850,000

20,000,000

37,850,000

—

1978 . .

545,427,022

88

19,089,958

80

20,510,041

20

39,600,000

310,000,000

—

17,850,000

20,000,000

37,850,000

—

Anm. Annuitetsanslaget för 1913 års lån upphör med år 1957, varefter annuiteterna bliva lika.

24

Bankoutskottets utlåtande AV 37.

Tabell IV. Kapitalskuld vid varje års början och annui -

År.

Annuiteter för gamla lån efter
nu gällande bestämmelser för
beräknade nya enligt
alternativ I.

Annuiteter för gamla lån efter
nu gällande bestämmelser för
beräknade nya enligt
alternativ II.

Annuiteter för gamla lån med
extra anslag av 1,000,000
kronor för beränade nya
enligt alternativ II.

Kapitalskuld.

Annuiteter.

Kapitalskuld.

Annuiteter.

Kapitalsku!

d.

Annuiteter.

1914. . . .

605,345,262

74

29,032,152

11

605,345,262

74

29,232,152

11

605,345,262

74

30,232,152

11

1915 ....

618,258,847

25

29,942,466

Öl

618,058,847

25

30,328,466

Öl

617,057,847

25

31,328,466

Öl

1916 ....

630,710,989

21

30,956,469

62

630,117,989

21

31,514,469

62

628,081,989

22

32,514,469

G2

1917 ....

642,348,781

19

31,855,387

72

641,177,025

19

32,571,387

72

638,069,800

22

33,571,387

72

1918 ....

653,492,696

47

32,749,373

89

651,563,929

Öl

33,609,373

89

647,347,986

18

34,609,373

89

1919 ....

664,001,295

24

33,640,759

42

661,145,020

92

34,630,759

42

655,781,555

09

35,630,759

42

1920. . . .

673,856,764

93

34,636,065

18

669,910,520

Öl

35,742,065

18

663,359,367

74

36,742,065

18

1921 ....

683,061,258

31

35,515,544

9G

677,870,894

82

36,723,544

96

670,090,487

36

37,723,544

96

1922 ....

691,707,757

92

36,391,071

94

685,127,731

71

37,687,071

94

676,075,044

99

38,687,071

94

1923 ....

699,780,641

71

37,371,391

70

691,674,314

58

38,741,391

70

681,304,818

82

39,741,391

70

1924. . . .

707.154,986

69

38,236,141

99

697,394,938

11

39,666,141

99

685,662,545

—

40,666,141

99

1925 ....

713,921,857

44

39,195,095

06

702,390,207

16

40,671,095

06

689,207,214

87

41,671,095

06

1926 ....

719,955,729

04

40,057,067

61

706,544,471

—

41,565,067

61

691,941,508

99

42,565,067

61

1927 ....

725,347,864

78

41,015,606

86

709,959,212

71

42,541,606

86

693,845,182

04

43,541,606

86

1928. . . .

729,645,213

62

41,965,055

23

712,191,958

73

43,495,055

23

694,513,972

—

44,495,055

23

1929 ....

733,145,678

73

42,908,081

21

713,551,559

92

44,428,081

21

694,254,878

67

45,428,081

21

1930. . . .

735,827,848

15

43,842,722

89

714,027,935

18

45,338,722

89

693,055,906

10

46,338,722

89

1931 ....

737,671,523

83

39,107,001

36

713,612,613

91

40,565,001

36

690,906,598

79

41,565,001

38

1932 ....

744.317,781

13

40,006,839

85

717,958,809

37

41,412,839

85

693,458,118

70

42,412,839

85

1933 ....

750,299,211

31

40,907,367

57

721,611,675

54

42,247,367

57

695,253,495

67

43,246,367

57

1934 ....

755,591,918

61

41,807,070

02

724,560,319

09

43,067,070

02

696,279,637

91

44,067,070

02

1935. . . .

760,172,686

93

42,707,009

05

726,794,981

43

43,S73,009

05

696,524,511

38

44,873,009

05

1936 ....

764,016,427

33

43,606,934

14

728,304,502

14

44,664,934

14

695,974,600

62

45,664,934

14

1937 ....

767,097,424

89

44,506,975

29

729,077,582

32

45,442,975

29

694,616,170

22

46,442,975

29

1938 ....

769,388,936

33

45,407,635

83

729,102,399

27

46,207,635

83

692,434,872

69

47,207,635

83

1939 ....

770,862,780

65

46,307,152

40

728,366,214

79

46,957,152

40

689,415,359

73

47,957,152

40

1940 ....

771,491,555

59

47,206,675

77

726,857,609

93

47,692,675

77

685,543,509

38

48,692,675

77

1941 ....

771,245,750

84

46,591,626

95

724,563,617

08

46,899,626

95

680,803,558

47

47,899,626

95

1942 ....

771,609,403

97

47,490,893

17

722,985,395

53

47,606,893

17

676,693,769

82

48,606,893

17

1943 ....

771,089,608

49

48,391,291

01

720,647,759

75

48,301,291

01

671,735,962

08

49,301,291

Öl

1944 ....

769,654,491

40

49,291,249

12

717,537,077

95

48,981,249

12

665,913,402

30

49,981,249

12

1945 ....

767,272,337

44

50,191,368

07

713,640,814

52

49,647,368

07

659,210,345

17

50,647,368

07

Bankoutskottets utlåtande Nr 37.

25

teter för nuvarande lån och beräknad ny upplåning.

År.

Annuiteter för gamla lån efter
nu gällande bestämmelser för
beräknade nya enligt
alternativ I.

Annuiteter för gamla lån efter
nu gällande bestämmelser för
beräknade nya enligt
alternativ II.

Annuiteter för gamla lån med
extra anslag av 1,000,000
kronor för beräknade nya
enligt alternativ II.

Kapitalskuld.

j Annuiteter.

Kapitalskuld.

Annuiteter.

Kapitalskuld.

| Annuiteter.

1946 ....

763,910,022

67

51,091,261

89

708,945,396

45

50,299,261

89

651,609,895

61

51,299,261

89

1947 ....

759,533,553

79

51,991,151

23

703,437,165

65

50,937,151

23

643,094,957

23

51,937,151

23

1948 ....

754,107,523

07

52,891,295

89

697,101,761

35

51,561,295

89

633,647,580

58

52,561,295

89

1949 ....

747,595,031

80

53,606,106

69

689,924,068

42

51,886,106

69

623,249,027

31

52,986,106

69

1950 ....

740,136,279

76

54,018,938

22

682,066,832

66

52,094,938

22

612,058,201

11

53,094,938

22

1951. . . .

732,013,729

51

54,918,869

58

673,835,851

76

52.676,869

68

600,376,954

09

53,676,869

58

1952 ....

722,707,446

24

55,818,987

48

664,735,342

77

53,236,987

48

587,705,419

68

54,236,987

48

1953. . . .

712,175,809

OS

56,718,799

22

654,748,681

94

53,798,799

22

574,023,747

53

54,798,799

22

1954 ....

700,376,228

18

56,095,423

10

643,859,155

64

52,815,423

10

559,308,849

52

53,815,423

10

1955 ....

688,787,516

25

56,995,397

19

633,572,346

17

53,341,397

19

545,062,780

33

54,341,397

19

1956 ....

675,893,693

25

54,978,702

17

622,399,992

22

50,956,702

17

529,792,592

57

51,956,702

17

1957 ....

664,487,443

52

52,115,904

69

613,163,462

95

47,671,904

69

516,314,805

30

41,343,155

15

1958 ....

655,620,493

26

51,644,265

83

606,944,173

37

47,684,265

83

512,978,299

87

38,084,265

83

1959 ....

646,922,944

75

51,644,222

—

600,502,953

66

48,154,222

—

612,848,274

54

38,554,222

1960. . . .

637,921,025

88

51,644,359

48

593,366,335

10

48,610,359

48

512,243,742

16

39,010,359

48

1961 ....

628,603,902

37

51,554,950

92

585,523,797

41

48,954,950

52

511,161,913

66

39,444,580

64

1962 ....

618,995,904

77

45,960,000

—

576,999,996

14

43,796,000

—

509,600,000

,

37,436,000

—

1963 ....

614,700,761

45

45,960,000

—

573,398,996

02

44,210,000

—

510,000,000

_

37,850,000

—

1964. . . .

610,255,288

11

45,960,000

—

569,257,960

89

44,210,000

—

510,000,000

_

37,850,000

—

1965 . . . .

605,654,223

19

45,960,000

—

564,971,989

52

44,210,000

—

510,000,000

37,850,000

—

1966 ....

600,892,121

02

45,960,000

—

560,536,009

17

44,210,000

—

510,000,000

37,850,000

—

1967. . . .

595,963,345

27

45,960,000

—

555,944,769

51

44,210,000

—

510,000,000

_

37,850,000

—

1968. . . .

590,862,062

37

45,960,000

—

551,192,836

46

44,210,000

—

510,000,000

37,850,000

—

1969 ....

585,582,234

57

45,960,000

—

546,274,585

75

44,210,000

—

510,000,000

37,850,000

—

1970. . . .

580,117,612

79

45,960.000

—

541,184,196

26

44,210,000

—

510,000,000

—

37,850,000

—

1971 ....

574,461,729

25

45,254,481

98

535,915,643

14

43,504,481

98

510,000,000

—

37,850,000

—

1972. . . .

569,287,280

93

44,508,000

—

531,142,081

81

42,750,000

—

510,000,000

—

37,850,000

—

1973 . . . .

564,704,335

76

44,508,000

—

526,974,054

67

42,750,000

—

510,000,100

—

37,850,000

—

1974 ....

559,960,987

51

44,508,000

—

522,660,146

58

42,750,000

—

510,000,000

—

37,850,000

—

1975 ....

555,051,622

07

44,287,230

27

518,195,251

71

42,537,230

27

510,000,000

-

37,850,000

—

1976. . . .

550,171,260

96

42,085,313

13

513,774,917

64

40,335,313

13

510,000,000

—

37,850,000

—

1977. . . .

547,327,678

61

41,032,093

87

511,407,467

27

39,282,093

87

510,000,000

—

37,850,000

—

1978 ....

545,427,022

88

39,600,000

—

510,000,000

—

39,600,000

510,000,000

—

37,850,000

—

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 8 samt. 31 käft. (Nr 37.) 4

26

Bankoutskottets utlåtande Nr 37

Järnvägsstyrelsens skrivelse av den 3 december 1912.

Till Herrar Fullmäktige i Riksgäldskontor.

Genom nådigt brev den 3 augusti 1912 bar Kung!, järnvägsstyrelsen anbefallts
att i och för utredning i fråga om ökade annuitetsanslag för möjliggörande
av en något hastigare amortering av statslånen överlämna till Herrar Fullmäktige
upplysningar och beräkningar i nedannämnda tre avseenden, nämligen

1) Beräkningar över de belopp, som under de närmaste tio åren kunde antagas
inflyta såsom vinst av trafikrörelsen, vilka beräkningar borde avse statens
järnvägar i dess nuvarande eller genom redan fattade beslut bestämda omfattning
utan avseende å möjliga utvidgningar i framtiden;

2) Beräkningar över den amorteringstid, som för de särskilda anläggningarna
kunde anses rent affärsmässigt berättigad enligt de grunder, som i vanliga
fall gällde för enskilda anläggningar av enskild natur; och

3) Fullständiga upplysningar om hela det belopp av statsmedel, dels upp lånade

medel dels andra statens tillgångar, som vore nedlagda i de under järnvägsstyrelsen
lydande anläggningar. _ i

Beträffande beräkningarna under 1) här ovan tillåter sig Kung!. järnvägsstyrelsen
hänvisa till den härutinnan gjorda beräkning, som återfinnes i nådiga
propositionen nr 69 (sid. 28—34) till 1911 års riksdag angående anläggning av
statsbana från Ströms vattudal till Ångermanälven.

Därest, såsom ovan angivits, hänsyn ej tages till möjliga utvidgningar i
framtiden, samt med anledning av elektrifiering av Riksgränshanan beräknas minskad
utgift nämligen för åren 1915, 1916 och 1917 med resp. 470,000, 570,000 och
670,000 kronor samt för varje av de följande åren 770,000 kronor, skulle den å
nåd. propositionen upptagna tabell, i vad den avser uppgifter å inkomster, utgifter
och driftöverskott för åren 1914—1923, erhålla följande utseende:

År

Inkomster i millioner kronor

Utgifter i millioner kronor

Summa

utgifter

Drifts-över-skott
i millio-ner

kronor

Inkomst å år 1911
trafikerade banor

Inkomst
å banor,
öppnade
för trafik
efter år
1911

Summa

inkomst

Driftkostnad

Avsätt-ning till
förny-else-fond

Bidrag
till per-sonalens
pensione-ring

Malm

Övrig

trafik

å år 1911
trafike-rade
banor

å banor,
öppnade
för trafik
efter år
1911

>) 1914

131

76-6

0''6

90-3

61-3

0-6

6-7

2-2

70-8

19-5

15

13-4

76-G

0-6

90''6

62-5

0-6

6-8

2-1

720

18-6

16

13-4

79-6

2-2

95''2

645

1-8

7-2

2-2

75-7

19-5

17

13''4

82''6

2''5

98''5

665

2-2

7-6

2-3

78-6

19-9

18

13-4

85-6

2''8

101''8

68-5

2-5

8-0

2-4

81-4

20-4

19

13-4

88-6

3 6

105-6

70-6

3''2

83

2-5

84-6

21-0

1920

13-4

91''6

3-6

108-6

72-7

3 2

85

2-6

87-0

21-6

21

13-4

94-6

3''6

111-6

74-8

3-2

8-6

2-7

89-3

22''3

22

13''4

97''6

3*6

114-5

769

3-0

8-9

2-8

91-6

22-9

23

13-4

100''6

3-5

117-5

790

30

9-2

2-9

94-1

23-4

1) För år 1914 har beräkningen skett i enlighet med Styrelsens den 29 november 1912 avgivna
förslag till beräkning av behållna inkomsten i riksstaten för år 1914. För år 1913 beräknas driftsöverskottet
till 18,900,000 kronor.

Bankoutskottets utlåtande Nr 37.

27

Rörande beräkningen under 2) här ovan bar Kungl. Styrelsen förut yttrat
sig dels i underdånigt utlåtande den 1 december 1910 över ett av särskilda sakkunnige
den 4 oktober 1910 avgivet förslag rörande riksstatens uppställning m. in.
dels i undernånig skrivelse den 24 november 1911 med förslag till kostnadsstat
vid statens järnvägar för år 1912.

Såsom av berörda två skrivelser, vilka i bitbörande delar bär i bestyrkt
avskrift (bilagor 1 och 2) bifogas, framgår, bava beräkningarna utfallit på sätt
angives i nedanstående tabell, däri jämväl upptagits enahanda beräkning för nästkommande
år.

Avsättning till förnyelsefond.

19 12

19 13

Föremål

Ifrågavaran-de posters
värde den

1 jan. 1911
kronor

Avsättning

Ifrågavaran-de posters
värde den

1 jan. 1912.
kronor

Avsättning

%

kronor

Öl

kronor

Husbyggnader utom verkstäder .

53,917,000

20

1,078,340

54,730,000

2-0

1,094,600

Verkstadsbyggnader med deras fa-sta inredning, spår etc.....

6,544,000

20

130,880

6,544,000

20

130,880

Räler och växlar med tillbehör

59,877,000

1-5

898,155

60,806.000

1-6

912,090

Broars och viadukters, vägbroars
och vägportars överbyggnad . .''

10,483,000

1-5

157,245

10,491,000

1-5

157,365

Bangårdsmaskinerier......

5,376,000

2-0

107,520

6,264,000

20

125,280

Signal- och säkerhetsanläggningar

3,116,000

20

62,320

3,293,000

2-0

65,860

Rullande materiel.......

138.853,000

2-5

3,471,325

143,181,000

2-5

3,579,525

Sjöfartsmateriel........

5,244,000

50

262,200

5,409,000

5-0

270,450

Verkstadsinventarier......

2,600,000

50

130,000

2,750,000

50

137,500

Färjelägen...........

1,000.000

2-0

20.000

1,242,000

2-0

24,840

Summa

287,010,000

2-2

6,317,985

294,710,000

2-2

6,498,390

Styrelsen får särskilt betona såsom redan i berörda underdåniga skrifvelse
den 1 december 1910 frambållits, att det utan tvekan kan sägas, att Statens järnvägars
bokförda värde, varom uppgift bär nedan lämnats, icke är högre än det
verkliga och att genom den form för avskrivningarnas verkställande, som genom
upprättande av en förnyelsefond erhållits, garanti vunnits för att statens järnvägars
verkliga värde allt framgent icke kommer att understiga det bokförda
värdet.

Beträffande slutligen de under 3) begärda upplysningarna åberopas nedanstående
tabell:

28

Bankoutskottets utlåtande Nr 37.

Statsmedel nedlagda i de under Järnvägsstyrelsen lydande anläggningar:

Upplånade medel:

enligt taxekommitténs utredning *) t. o. m. 1910 kronor

år 1911

387,407,623

10,853,000 398,260,623

Skattemedel:

enligt taxekommitténs irtredning

år 1911

kronor

5

Summa statsanslag vid 1911 års utgång »

128,784,676
1,859,238 130,643,914

528,904,537

Härtill kommer:

använda trafikmedel

utbetalade för trafikerade banors räkning . . . 26,976,191
förslagskapital................ 31,331,471 58,307,662

Anslag av landsting............. 900,000 59,207,662

Summa bundet statskapital vid 1911 års utgång kronor 588,112,199

Stockholm den 3 december 1912.

Kungl. Järnvägsstyrelsen.

F. W. H. PEGELOW.

Ber Kjellin.

Bil. I. till järnvägsstyrelsens skrivelse av den 3 december 1912.

Transumt av Kungl. järnvägstyrelsens undernådiga
utlåtande över det av särskilda sakkunniga
den 4 oktober 1910 avgivna förslag rörande
riksstatens uppställning m. m.

I detta sammanhang tillåter sig Styrelsen, att i ett ämne, som berörts av
de sakkunniga å sid. 46 i förslaget i underdånighet anföra följande.

En sund affärsdrivt kräver, att företagets tillgångar icke äro bokförda högre,
än de verkligen äro värda, eller om det bokförda värdet är högre än det verkliga,
att skilln adsbeloppet finnes avsatt till en eller flera förnyelsefonder.

Vid statens järnvägar hava årligen i omkostnadsstaten upptagits avsevärda
belopp under olika underhållsrubriker för ersättning av försliten materiel, utbyte

’) Ej definitiv, men fullt användbar för ifrågavarande ändamål.

Bankoutskottets utlåtande Nr 37.

29

iLirälfn’1^rstärklning ,av broar och ombyggnad av hus. Under 10-årsperioden
1901—1910 hava dessa belopp uppgått till:

för broar och viadukter .
» räler och rälstillbehör
» husbyggnader ....
» rullande materiel . .

. kronor 2,800,000
» 7,200,000

• » 5,750,000

. » 10,870,000

eller

, , „ . ann~ , Summa kronor 26,620,000

i medeltal for ar 2,662,000 kronor.

Under senare åren hava emellertid de belopp, som i omkostnadsstaten upptagits
för omförmälda ändamål, efterhand ökats. Sålunda förekomma i styrelsens
förslag till omkostnadsstat för år 1911 följande poster:

för broar och viadukter
» räler och rälstillbehör
» husbyggnader . . . .
» rullande materiel . . .

.... kronor 700,000
■ • • • » 1,000,000
.... » 1,000.000
.... » 1,500,000

Summa kronor 4,200,000

Visserligen har, på sätt framgår av nedanstående utredning, detta sätt att
genom förnyelse upprätthålla anläggningens värde icke varit fullt effektivt, om
också, såsom de ovan ur omkostnadsstaten för år 1911 anförda siffrorna utvisa
en förbättring härutinnan inträtt. Beträffande nu anförda förhållandes inverkan
pa statsbanornas bokförda värde kan dock utan tvekan sägas, att detsamma icke
är högre än det verkliga, med hänsyn dels därtill, att under årens lopp uti de
löpande underhållskostnaderna ingått betydande belopp för arbeten, vilka i siälva
verket varit av samma natur som verkliga förnyelsearbeten, dels ock till de betydliga
tillskott i mark och penningar, som influtit från landsting, kommuner och
enskilda personer, vilka tillskotts värde icke bokförts å kapitalkontot.

*■ jU-Lt fall lider emellertid det hittills tillämpade förfaringssättet, som är
brister ^ m°tsvara avskrivningarna enligt vanligt affärsbruk, av väsentliga

••i Uen ena av dessa brister är den, att det icke utan vidare klart framgår nr
räkenskaperna, att verkligen förnyelsearbetena bedrivas i sådant omfång, att desamma
lämna tillräcklig ersättning för den värdeminskning, som uppstår genom
ålder och slitning. Det kräves med nuvarande förfaringssätt särskilda undersökningar
för att utröna, huru härmed förhåller sig, och för att vinna en god överpver
statsbaneaffären i förevarande hänseende. Erfarenheten visar också
att detta föranlett oriktiga föreställningar om det verkliga värdet av statsbanornas
tillgångar.

En annan olägenhet är den, att med det nuvarande förfaringssättet utgifterna
för behövliga förnyelsearbeten komma att drabba kostnaderna för drift och
underhall ganska ojämnt från år till år. Större rälsutbyten, ombyggnad av större
broar, nybyggnad av otidsenliga stationshus etc. fördela sig icke fila på det ena
aret efter det andra. Följden härav blir antingen den, att driftkostnaderna kunna
komma att fluktuera ~ skenbart omotiverat — ganska mycket från år till år,
eller också att behövliga förnyelsearbeten icke vidtagas vid den rätta tidpunkten
emedan man vill undvika dylika fluktuationer.

30

Banlcoutskottets utlåtande Nr 37.

Dessa olägenheter skulle undvikas, om årligen efter vissa grunder bestämda
avsättningar till en eller flera förnyelsefonder ägde rum och erforderliga förnyelsearbeten
bekostades av dessa fonder. Härigenom vunnes, dels att utan svårighet
kunde bedömas, huruvida de gjorda avsättningarna aro skallra i förhållande till
den årliga värdeminskningen, dels att större, till sin omfattning starkt vexlande
förnyelsearbeten kunde utföras vid lämpligaste tidpunkt utan att föranleda en

ojämn belastning av driftkostnadernas konto. .. ,

De delar av statsbanans egendom, som företrädesvis äro utsatta för värdeminskning
genom förslitning och genom ålder äro räler, broar, husbyggnader, ru -lande materiel och sjöfartsmateriel. Vad angår själva banbyggnaden, sa underhålles
denna år efter ''år på sådant sätt, att ingen värdeminskning hos densamma
uppstår. Broar och viadukter hava under en följd av ar dels erhållit alldeles ny
överbyggnad, dels väsentligen förstärkt sådan, på det att de skola motsvara de
ökade påkänningarna i följd av större hastighet och större hj uttryck.

Värdet av räler, broar och husbyggnader vid de trafikerade statsbanorna
är icke bokfört i särskilda poster, vilket däremot är fallet med den rullande materielen
och sjöfartsmaterielen. En utredning har därlör behövt verkställas tor
bestämmandet av värdet av räler, broar och husbyggnader.

Värdet vid 1910 års slut utgör enligt denna utredning och enligt böckerna,
därvid dock icke beräknats räntor under byggnadstiden, enär dessas belopp icke
äro för järnvägsstyrelsen kända:

broars och viadukters överbyggnad .............kronor

räler med tillbehör, växlar, vändskivor och vågar

husbyggnader.................

verkstäder och deras fasta inredning......

rullande materiel...............

sjöfartsmateriel med landningsbroar.......

10,000,000

52.000. 000

45.000. 000

10.000. 000
136,000,000

6,000,00U

Summa kronor 259,000,000

Beträffande förestående värdeuppgifter får Styrelsen framhålla, att vissa
av dem endast grunda sig å en överslagsberäkning, enär tiden icke medgivit en

en detaljerad utredning härutinnan. _ j , ,„1U ,a,

Den årliga värdeminskningen har järnvägsstyrelsen efter verkställd utledning
ansett sig kunna angiva i procent av det bokförda värdet pa följande satt:

broars och viadukters överbyggnad.. . . . ........** kronor

räler med tillbehör, växlar, vändskivor och vagar.....Va > > ''»u uuu

, , . . 2’0 » » 900,U(JU

verkstäder'' och deras fasta inredning...........3-0 » » „ 400 000

rullande materiel....................» 3’fnn noo

sjöfartsmateriel.................. ■ • • 5''°H_____!_300,000

Summa kronor 5,830,000

eller i genomsnitt 2-25 % å anläggningsvärdet. Härav framgar att avsättningsbeloppet
efter nuvarande anläggningsvärde bort vara mer än dubbelt mot det belopp
som i medeltal under de 10 senaste åren nedlagts på förnyelsearbeten __
För att den av järnvägsstyrelsen förvaltade egendomen icke skall undergå
någon värdeminskning, bör sålunda årligen av trafikmedel avsättas belopp, mot -

Bankoutskottets utlåtande Nr 37.

31

svarande den med ledning av ovanstående beräknade värdeminskningen. Dessa
belopp böra lämpligen avsättas till en för ovan angivna egendomsgrupper gemensam
förnyelsefond. Då förnyelsearbeten eller nyanskaffningar företagas för ersättning
av det. förslitna, bestridas kostnaderna härför ur nämnda fond.

Emellertid kunna ovanstående procenttal icke göra anspråk på att vara
fullt riktigt träffade, utan böra de korrigeras, sedan erfarenhet vunnits i denna
fråga.

stöd a7r^et anför<ia far järnvägsstyrelsen i underdånighet hemställa,
att Eders Kungl. Maj:t täcktes medgiva, det järnvägsstyrelsen hädanefter vid avgivandet
av förslag till specificerade omkostnadsstater för statens trafikerade iärnvägar,
sålunda första gången vid avgivandet under november 1911 av sådan stat
för år 1912, får bland utgifterna för drift och underhåll upptaga i huvudsak enligt
ovan angivna grunder beräknade avsättningar till en förnyelsefond, och att
Ur n ^Sn.a ^on<^ s^°ia bestridas kostnaderna för sådana förnyelsearbeten och nyanskaffningar,
som äro avsedda att ersätta genom förslitning och ålder åstadkommen
värdeminskning av statens järnvägars egendom.

Stockholm den 1 december 1910.

Dnderdånigst
F. W. H. PEGELOW.

Viktor Klemming. Justus Walter. o. M. Strömberg.
Pbr Kjellik. Georg Iåcobi.

(Stämpel).

föredragande.

Bestyrkes å tjänstens vägnar:
O. Hallgren.

Bil. II till järnvägsstyrelsens skrivelse av den 3 december 1912.

Transumt av järnvägsstyrelsens underdåniga
skrivelse den 24 november 1911 med förslag till
kostnadsstat vid statens järnvägar för år 1912.

, , Järnvägsstyrelsen får härmed i underdånighet avgiva förslag till kostnadsstat
vid statens järnvägar för år 1912.

IV. Avsättning till förnyelsefond.

Genom nådigt brev den 15 september 1911 har Eders Kungl. Maj:t bemyndigat
järnvägsstyrelsen att i de årliga förslagen till kostnadsstater, första

32

Bankoutskottets utlåtande Nr 37.

fången vid uppgörandet av förslag till kostnadsstat för ar 1912, upptaga avsättning
till en förnyelsefond i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som
finnas angivna i styrelsens underdåniga utlåtande den 1 december 1910 över det
av särskilda sakkunniga den 4 oktober 1910 avgivna förslag till riksstatens uppställning
m. in.

1 enlighet med nyssnämnda nådiga bemyndigande bar i det nu framlagda
statförslaget för år 1912 upptagits avsättning av ett belopp av 6,318,000 kronor
till en förnyelsefond. Rörande beräkningen av detta belopp får styrelsen i underdånighet
anföra följande. ,,

Uti ovan åberopade underdåniga utlåtande bar Styrelsen iramhaiiit, att
till en förnyelsefond borde årligen avsättas av trafikmedel de belopp, som beräknades
motsvara den värdeminskning, som statsbanans egendom på grund av slitning
och ålder under året undergått, och som icke blivit ersatt genom löpande
underhållsarbeten. Vidare angåvos genom överslagsberäkningar erhållna värden
å sådana delar av statsbanans egendom, som företrädesvis voro utsatta for vardeminskning
ävensom denna senares på visst sätt beräknade storlek.

Dessa siffror hava underkastats en granskning och genom den företagna,
utredningen hava värdena blivit bestämda sådan ställningen befanns den 1 januari
innevarande år, vilka värden i en del fall avvika från de förut uppgivna. . Utfående
från de sålunda erhållna värdena och med användande av de i berörda
utlåtande begagnade procentsatser med undantag därav att avsättningen för^verkstadsbyggnader
m. m . minskats från 3 % till 2 %, framgår tillkomsten av det före t

• • I i * . "1 _ 1 ^nvi rln

Föremål.

Värde den

1 i annan
1911,
kronor.

Avsättning

%

kronor.

Husbyggnader utom verkstäder.................

53,917,000

2-0

1,078,340

Verkstadsbyggnader med deras fasta inredning, spår etc......

6,544,000

20

130,880

Räler och växlar med tillbehör.................

59,877,000

1-5

898,155

Broars och viadukters, vägbroars och vägportars överbyggnad . . .

10,483,000

1-5

157,245

5,376,000

2-0

107,520

Signal- och säkerhetsanläggningar................

3,116,000

2-0

62,320

138,853,000

2''5

3,471,325

5,244,000

5-0

262,200

2,600,000

5-0

130,000

1.000,000

2-0

20,000

Summa

287,010,000

—

6,817,985

Den sålunda beräknade avsättningssumman eller i runt tal 6,318,000 kronor
utgör 2''20 % av den för värdeminskning utsatta egendomens värde.

De föreslagna avsättningarnas procentuella belopp har styrelsen sökt avpassa
efter de olika slitningsobjektens olika natur. En allmängiltig jämförelse
med andra järnvägsförvaltningars förfaringssätt uti ifrågavarande avseende är

Bankoutskottets utlåtande Nr 37.

33

svår att vinna. Detta är också lätt förklarligt. En enskild järn vägsförvaltning
nödgas nämligen avpassa sina avskrivningar motsvarande kär föreslagna avsätD
ningar till förnyelsefond, mera efter det ekonomiska resultatet av järnvägsdriften
än efter uppskattade värdeminskningar. Då ett ej ringa antal av de svenska
enskilda järnvägarna kava en mindre god ekonomisk ställning, kava icke vid desamma
nagra bestämda regler för avskrivningars vidtagande utbildat sig. I många
fall utebliva avskrivningar helt och hållet, i andra synas desamma vara väl låga.
Stundom torde avskrivningarna dock vara högre än vad som framgår ur järnvägsstatistiken,
detta därför att åtskilliga järnvägar i likhet med vad hittills
förfarits vid statsbanorna upptaga bland sina driftsutgifter belopp, som rätteligen
äro att hänföra till avskrivningar.

Går man till utlandet, sa lämnar det för styrelsen tillgängliga materialet
icke fullständiga upplysningar i avskrivningsfrågan. Uti de preussisk-hessiska
järnvägarnas budget upptages vissa utgiftsposter för:

»Erneuerung und Ergänzung der baulichen Anlagen» och

»Erneuerung und Ergänzung der Betriebsmittel».

Ehuru i budgeten med dess summariska uppställning ej skiljes på hithörande
utgifter och på sådana, som måste anses tillhöra det normala underhållet,
förefinnas dock i den senast tillgängliga budgeten för tiden 1 april 1910—
31 mars. 1911 följande poster, vilka otvivelaktigt äro att likställa med avsättningar
till förnyelsefond, nämligen

Rullande materiel............ 80,000,000 Mark

överbyggnad.............. 54,139,000 »

Andra byggnader........ . , . 13,569,000 »

Summa 147,708,000 Mark

I huvudsak torde dessa poster avse samma värdeobjekt som de, vilka styrelsen
här. ovan upptagit såsom utsatta för värdeminskning. Då styrelsen endast
har tillgång till uppgift på de preussisk-hessiska statsbanornas totalvärde —
»statistisches Anlagekapital» —, men icke på värdet av desammas olika delar,
så kan. avskrivningsbeloppet endast jämföras med totalvärdet. Detta senare utgjorde
i medeltal för år 1909 10,593 millioner Mark och uppgår ovannämnda belopp*
147,708,000 Mark, till 1-39 % av detsamma. Den föreslagna avsättningen,

6,318,000 kronor till förnyelsefond vid de svenska statsbanorna utgör 1''20 % av
desammas totala anläggningskostnad 523,762,000 kronor den 1 januari 1911. Stockholm
den 24 november 1911.

Underdånigst
E. W. H. PEGELOW.

Viktor Klemming. Justus A. Waller. O. M. Strömberg. Pbr Kjellin,

föredragande.

John Lundberg. O. W. Wahlquist. Sven Bergelmer. Erik von Eriesen.

Bestyrkes å tjänstens vägnar:

O. Hallgren.

* (Stämpel.)

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 8 samt. 31 Käft. (Nr 37.)

5

34

Bankoutskottets utlåtande Nr 37.

Telegrafstyrelsens skrifvelse av den 1 november 1912.

Till Herrar Fullmäktige i Riksgäld skontoret.

I anledning av därom utav Herrar Fullmäktige gjord framställning har
Kung], Maj:t genom nådigt brev den 3 augusti 1912 anbefallt Kung! telegrafstyrelsen
att låta verkställa och till Herrar Fullmäktige överlämna dels en beräkning
över de belopp, som under de närmaste 10 åren kunna antagas inflyta
såsom vinst av telegrafverkets telefonrörelse i dess nuvarande omfattning och vilka
belopp således kunna tillgodoföras statsverket, dels upplysningar och beräkningar
över den amorteringstid, som för telegrafverkets telefonanläggningar kan anses
rent affärsmässigt berättigad enligt de grunder, som i vanliga fall gälla för enskilda
anläggningar av likartad natur, dels ock fullständiga upplysningar om
hela det belopp av statsmedel — upplånade medel och andra statens tillgångar —
som är nedlagt i de under telegrafstyrelsen lydande anläggningarna.

Till fullgörande härav får Kungl. telegrafstyrelsen meddela följande.

Under år 1911 hava telegrafverkets samtliga inkomster överstigit driftkostnaderna
med 5,258,567 kronor 49 öre. Sedan de av Riksdagen hittills beviljade
men vid 1911 års slut ännu ej i bruk tagna anslag för fortsatt utveckling
av statens telefon- och telegrafväsende blivit under åren 1912 och 1913 använda
samt de av Kungl. Maj:t och Riksdagen för tillämpning från och med år 1913
fastställda ändringarna i avlöningsreglementet för tjänstemän vid telegrafverket
trätt i kraft ävensom de av styrelsen föreslagna men ännu icke av Kungl. Maj:t
beslutade höjningarna i den extra personalens avlöningar från och med år 1913
börjat tillämpas, torde, såvitt nu över huvud taget kan beräknas, överskottet av
telegrafverkets hela rörelse — under den i övrigt otänkbara förutsättningen att
ytterligare anslag för telefon- och telegrafväsendets utveckling icke skulle beviljas
— komma att uppgå: under år 1912 till omkring 5,550,000 kronor, under år 1913
till omkring 5,000,000 kronor. Efter sistnämnda år torde, under nyss angivna
förutsättning, överskottet av telegrafverkets rörelse komma att bliva tämligen
konstant och därför böra uppskattas till ungefär samma belopp som för år 1914.
Dock beräknar styrelsen, att driftkostnaderna komma att ökas samt följaktligen
överskottet att minskas under år 1915 med omkring 500,000 kronor och under år
1916 med omkring 1,000,000 kronor, vilka belopp anses komma att åtgå till avskrivning
av värdena utav de nuvarande telefonstationerna i Stockholm och
Göteborg, vilka under nämnda år antagas komma att ersättas med nya. Under
den närmaste tioårsperioden skulle alltså överskottet av telegrafverkets rörelse
komma att utvisa följande siffror:

Bankoutskottets utlåtande Nr 37.

35

ar 1913 ................. 5,000,000 kronor

» 1914 ................. 5,000,000 >

» 1915............■ . . . . 4,500,000 »

» 1916 ................. 4,000,000 »

» 1917 ................. 5,000,000 »

» 1918 ................. 5,000,000 »

* 1919 ................. 5,000,000 »

» 1920 ................. 5,000,000 >

* 1921 ................. 5,000,000 >

» 1922 ................. 5,000,000 »

Såsom förut framhållits, utgöra dessa belopp det under ovannämnda förutsättning
beräknade överskottet av telegrafverkets hela rörelse och således icke
endast av telefonrörelsen utan även av telegrafrörelsen. Att med någon tillförlitlighet
beräkna vinsten av endast telefonrörelsen, möter hinder, på grund av att
båda rörelserna äro så intimt förbundna med varandra, att exempelvis merendels
samma lokaler och delvis samma personal användes för telefon- och telegraftrafiken
samt telefon- och telegraftrådarna uppbäras av samma stolpar, ja till och med
samma trådar understundom användas för både telefonsamtals och telegrams
befordran.

Visserligen hava alla de av staten upplånta medel, som kommit telegrafverket
till godo — med undantag av 4,280,000 kronor, som under åren 1907 och
1908 av Riksdagen beviljats för inköp och bebyggande av fastigheter för telefonoch
telegrafväsendets räkning — använts uteslutande för telefonväsendets utveckling
och följaktligen borde endast avkastningen av telefonrörelsen få tagas i beräkning
till förräntning och amortering av statslånen. Men å andra sidan har,
såsom nedan visas, en betydande del av de i telefonnäten bundna beloppen tagits
av andra än upplånta medel, varav borde följa att endast en del av avkastningen
av telefonrörelsen skulle användas till statslånens förräntning och amortering.
Att med anspråk på tillförlitlighet beräkna, huru stor denna del av telegrafverkets
vinst är, låter sig icke göra, emedan man härför måste känna såväl den
del av vinsten, vilken belöper enbart å telefonrörelsen, som ock huru telefonvinsten
fördelar sig å lokal- och interurbanrörelsen. Telegrafstyrelsen har under
år 1911 gjort ett försök att genom statistiska beräkningar erhålla kännedom om
avkastningsprocenten å de i de olika grenarna av verkets rörelse nedlagda kapitalen.
Dessa beräkningar, vilka återfinnas i Styrelsens underdåniga berättelse för
år 1911, äro emellertid alltför osäkra för att läggas till grund för den av Herrar
Fullmäktige åsyftade utredningen. Så mycket kan man dock av nämnda beräkningar
anse ådagalagt, att avkastningen av telegrafrörelsen uppgår till en
mycket ringa del av telegrafverkets hela vinst; enligt beräkningarna skulle avkastningen
å telegrafrörelsen för år 1911 uppgått till allenast omkring 140,000
kronor.

Pa grund av sålunda anförda förhållanden anser telegrafstyrelsen det vara
riktigast att för den av Herrar Fullmäktige planlagda utredningen betrakta
telegrafverket såsom en enhet, detta så mycket mera som, enligt vad nedan meddelas,
styrelsen kommit till en enhetlig amorteringstid beträffande både telefonoch
telegrafanläggningarna.

36

Bankoutskottets utlåtande Nr 37.

Beträffande härefter den amorteringstid, som kan anses berättigad för
telegrafverkets anläggningar, torde ej heller någon olägenhet uppkomma därav,
att telefon- och telegrafanläggningarna betraktas såsom en enhet. Om man bortser
från fastigheterna, vilka äro gemensamma för både telefon- och telegrafrörelsen,
utgör de till telegrafnätet hänförliga anläggningarnas värde numera endast omkring
7 procent av värdet å telegrafverkets samtliga anläggningar, under det att
ungefär 93 procent komma på telefonanläggningarna. Telefon- och telegrafanläggningarnas
tekniska natur är även så pass likartad, att i stort sett samma amorteringstid
bör beräknas för båda slagen.

Till en början bör påpekas, att i kostnaden för underhållet av telefon- och
telegrafanläggningarna — en kostnad, som t. ex. år 1911 belöpte sig till något
över 2,800,000 kronor — icke allenast det rena underhållet ingår utan även avskrivning
av värdet för slopade delar av anläggningarna. Så t. ex. föres., vid utvidgning
med därmed sammanhängande ombyggnad av stationer och linjer, på
underhållskostnad så stor del av kostnaden för den nya anläggningen, som motsvarar
den genom ombyggnaden slopade anläggningens ursprungliga värde, under
det att den övriga delen av utvidgnings- och moderniseringskostnaden bokföres
såsom utgift för kapitalökning. Vid rena reparationsarbeten avskrives hela kostnaden
omedelbart som underhållskostnad, exempelvis kostnaden för en ny stolpe,
som insättes i stället för en, som ej längre kan stå kvar. Telegrafverkets anläggningar
avskrivas på detta sätt successivt i mån som delar av desamma slopas,
och det bokförda värdet kommer icke att överskrida anläggningarnas verkliga
bruksvärde.

Nyss angivna tillvägagångssätt för avskrivningens utförande torde vara
det, som bäst motsvarar verkliga förhållandet, såvida man ej ur affärssynpunkt
vill nedskriva det bokförda kapitalet under den ursprungliga kostnaden för anläggningarna.
För sistnämnda ändamål måste vanliga amorteringar göras i mån
som anläggningens särskilda delar minska i värde. Om man t. ex. antager att en
i linjen uppsatt impregnerad stolpe står i medeltal 20 år, innan den behöver utbytas,
skulle ju ursprungliga kostnaden för stolpen kunna amorteras genom årliga
avskrivningar under dessa 20 år, i stället för att som nu sker avskrivas på en
gång i och med det den nya stolpen uppsättes. På samma sätt skulle andra delar
av anläggningarna kunna amorteras genom årliga avskrivningar, varvid man
städse finge taga hänsyn till dessa delars olika varaktighet. För att ett dylikt
tillvägagångssätt vid amorteringen skulle bliva praktiskt utförbart, är det naturligtvis
nödvändigt att söka finna något medeltal av år för varaktigheten. Att
beträffande telegrafverket få fram ett sådant något så när exakt medeltal, är
emellertid omöjligt på grund av den jämförelsevis korta tid telegrafverket — och
i synnerhet dess ekonomiskt mest betydande område, telefonväsendet — existerat.
Denna omöjlighet grundar sig också på telefonväsendets synnerligen kraftiga utveckling,
vilken gjort att ombyggnad av stationer, och även av linjer, mycket
ofta måst ske uteslutande på grund av utvidgningsbehov, utan att vara betingad
av underhållsskäl. Och vidare är varaktigheten av anläggningarnas särskilda
delar högst olika. Under det eu kopparledning utan att väsentligt försämras kan
användas under snart sagt obegränsad tid, hava järnledningarna en livslängd, av
allenast 20 å 30 år. Växelborden å telefonstationerna äro i regel så utslitna
redan efter 10 ä 15 år, att ombyte måste ske, och ofta ännu tidigare. En stolplinje
av impregnerade stolpar kan anses stå i ungefär 20 år, under det en stolp -

Bankoutskottets utlåtande Nr 37.

37

linje av oimpregnerade stolpar knappast kan användas under halva denna tid.
Å andra sidan hava de blymantlade papperskablarna, i synnerhet jordkablarna,
en mycket stor varaktighet, som närmar sig koppartrådens, o. s. v.

Skulle emellertid, oaktat den otillräckliga erfarenheten, redan nu en viss
amorteringstid komma att fastställas för telegrafverkets anläggningar, måste man
naturligtvis tillse att man håller sig på den säkra sidan av saken. Vid sådant
förhållande anser Kungl. telegrafstyrelsen, att man icke bör räkna med längre
amorteringstid än högst 25 år, och att denna amorteringstid får gälla telegrafverkets
samtliga anläggningar, således även fastigheterna.

Såsom framgår av telegrafstyrelsens underdåniga berättelse för år 1911
utgjorde det i telegrafverkets anläggningar vid 1911 års utgång bundna kapitalet:

Lokalnäten . .
Interurbannätet
Telegrafnätet .
Fastigheterna .

vartill kommer rörelsekapitalet:

kronor 36,778,214-02
» 20,715,717-20

» 4,325,185-46

___»_ 7,818,942-17

kronor 69,638,058-85

Kassaförlag.......................kronor 1,320,111-07

Verkstaden....................... » 1,610,332-25

Förrådet......................... » 3,780,233-83

kronor 6,710,679-15

Summa disponerat kapital: kr. 76,348,738-—.

Detta kapital utgöres av:

a) av staten upplånta medel, som i form av lån utlämnats
till telegrafverket från riksgäldskontoret (Se Bil.) . . kronor 45,064,400

b) andra statsmedel:

1) av telegrafverket från statskontoret mottagna lån (Se Bil.) kronor 1,430,000

2) anslag utan återbetalningsskyldighet........... » 11,547,479

3) överskottsmedel av telegrafverkets vinst......... » 18,306,859

Summa kronor 76,348,738

I förbigående torde böra omnämnas, att telegrafverket, jämte det verket
förräntat oguldna lån intill slutet av år 1911, återbetalat samtliga från Statskontoret
erhållna lån samt å lånen från riksgäldskontoret amorterat 21,419,400
kronor, att, såsom av ovanstående tablå framgår, en betydande del av anläggningarna,
nämligen till en kostnad av 18,306,859 kronor, utförts av telegrafverkets
egna vinstmedel, samt att telegrafverket under årens lopp till statsverket inlevererat
tillhopa 4,253,854 kronor. Vid 1911 års utgång utgjorde alltså statens

38

Bankoutskottets utlåtande Nr 37.

kapitalutlägg för telegrafverket allenast 30,938,625 kronor, nämligen den ej amorterade
delen av de från riksgäldskontoret erhållna lånen (kr. 23,645,000) samt
skillnaden mellan de utan återbetalningsskyldighet mottagna anslagen och de av
verket till staten inlevererade beloppen (kr. 7,293,625).

Oavsett allt detta är det naturligtvis av vikt att tillse, huruvida telegrafverket
kan lämna skälig ränta å hela det för dess anläggningar nu disponerade
kapitalet, och även inom ej allt för lång tid amortera den bundna delen av detta
kapital.

Om man, som ovan föreslagits, räknar med en årsvinst av 5,000,000 kronor
och med en räntefot av 4 procent, skulle alltså av vinsten först utgå ränta å
rörelsekapitalet, kronor 6,710,679-15, varefter återstoden skulle användas till ränta
och amortering å det bundna kapitalet, kr. 69,638,058-85. Räntan å rörelsekapitalet
bleve kr. 268,427-17, och det årliga belopp, som således kunde disponeras för fänta
och amortering av bundna kapitalet, kr. 4,731,572-83. En beräkning giver vid
handen att med denna annuitet det i telegrafverkets anläggningar vid utgången
av år 1911 bundna kapitalet skulle vara amorterat på 23 år — ett resultat, som
ganska nära överensstämmer med den amorteringstid för anläggningarna, vilken,
enligt vad ovan anförts, telegrafstyrelsen anser icke bör överskridas.

Stockholm den 1 november 1912.

HERMAN RYDIN.

A. Hamilton.

Ernst CarTberg.

Bilaga till Kungl. telegrafstyrelsens skrivelse till herrar fullmäktige i riksgäldskontoret
den 1 november 1912.

Lån för telefonväsendet.

Enligt Kungl. brev
den

Lånets

belopp

Lånet utbetalt av

Räntefot

Amorteringstid

Av lånet
har amor-terats

Sista amor-teringen
gjord den

“/e 1881, 6/s 1883

200,000

statskontoret

4 %

10 år

200,000

31/ia 1892

2S/i 1885

100,000

>

>

>

100,000

Vi 1895

13/4 1886

300,000

>

>

>

300,000

2/i 1900

V* 1888

230,000

>

>

20 år1)

230,000

»Vin 1909

10/io 1890

600,000

>

>

20/10 år2)

600,000

“>/u 1905

Summa

1,430,000

Summa

1,430,000

’) Ingen amortering under 10 första åren, därefter årligen Vio.

2) Amortering med V20 per år tills lånet av ls/« 1886 ocli äldre lån slutbetalts, därefter V10

per år.

Bankoutskottets utlåtande Nr 37.

39

Enligt Knngl. brev
den

Lånets

belopp

Lånet utbetalt av]

Räntefo''

Amorteringstid

Av lånet
har amor-terats

Sista amor-teringen
gjord den

15/s 1891

1,000,000

riksgäldskontoret

4 %

12 år

1,000,000

30/o 1903

wit 1892

1,000,000

>

>

>

1,000,000

31/« 1903

14/i 1893

1,000,000

>

>

>

1,000,000

V 4 1904

13/4 1894

750,000

>

>

>

750,000

V 4 1904

3% 1895

750,000

>

33/4 %

>

750,000

V 4 1904

20/3 1896

750,000

>

y

y

750,000

3% 1904

Vs 1897

1,000,000

>

>

y

1,000,000

31/i2 1904

m/6 1898

1,000,000

>

>

y

1,000,000

3I/12 1904

as/s 1899

1,000,000

>

4 %

y

1,000,000

3 V121904

4/s 1900

1,000,000

>

>

y

1,000,000

30/i21905

“/s 1901

1,000,000

>

>

y

1,000,000

“/ta 1905

2/s 1902

1,500,000

>

>

y

1,500,000

30/ö 1906

22/s 1903

1,500,000

>

>

20 år

1,500,000

01/i21906

22/s 1903

700,000

»

>

>

700,000

29/e 1907

20/s 1904

1,020,000

>

>

y

1,020,000

3 Vis 1907

2% 1904

1,775,000

>

33/4 %

y

1,775,000

so/4 1909

2/s 1905

1,039,400

>

>

y

1,039,400

3 V12 1907

2/e 1905

2,000,000

>

>

y

2,000,000

31/m 1910

»/# 1906

3,500,000

>

>

y

1,635,000

(30/12 1911)

4/e 1907

5,000,000

>

4 %

y

_

»/i 1908

5,000,000

>

>

y

16A 1909

4,000,000

>

>

y

10/s 1910

3,500,000

>

y

y

—

—

Tillkommer bygg-

nadslån:

1907

3,000,000

>

y

y

1908

1,280,000

>

y

y

_

_

Samma

45,064,400

Summa

21,419,400

S:ma summarum |

46,494,400

S:ma summarum

22,849,400

40

Bankoutskottets utlåtande Nr 37.

Vattenfallsstyrelsens skrivelse av den 17 december 1912.

Till Herrar Fullmäktige i Riksgäldskontoret.”

Genom nådigt brev av den 3 augusti 1912 bär Kung! Makt anbefallt
kund vattenfallsstyrelsen att låta, beträffande statens kanalverk och elektriska
kraftverk, verkställa och till Eder överlämna beräkningar i vissa, av Eder uti
underdånig skrivelse den 20 juni 1912 närmare angivna hänseenden, nämligen

l:o) över de belopp, som under de närmaste tio aren kunna antagas inflyta
såsom vinst av rörelsen, och vilka belopp således kunna tillgodoföras statsverket;

2:0) över den amorteringstid, som för de särskilda anläggningarna kan anses
rent affärsmässigt berättigad enligt de grunder, som i vanliga fall galla tor

enskilda anläggningar av likartad natur; j „

3-o) över hela det belopp av statsmedel, dels upplanade medel dels andra
statens tillgångar, som äro nedlagda i de under ovannämnda verk lydande anläggningar.
anledning däray får pungp vattenfallsstyrelsen anföra följande.

I) Vinsten av rörelsen under de närmaste tio åren.

TJti skrivelse till första försvarsberedningen den 2 maj 1912 har vattenfallsstyrelsen,
efter anmodan, lämnat en såvitt möjligt ingående utredning om
de årsvinster, som under vissa förutsättningar kunna paräknas från statens vattenfallsverk
under den närmaste tioårsperioden, därvid styrelsen dock_ starkt betonat,
att de däri ingående beräkningarna, som sträcka sig jämförelsevis långt in
i framtiden, givetvis måste vara synnerligen osäkra, sa mycket mera som de avse
en så relativt ny gren av statsförvaltningen som statens vattenfallsverk Uti de
till försvarsberedningen lämnade beräkningarna har emellertid hänsyn tagits till
de framtida utvidgningar av anläggningarna, som kunna förutses komma att aga
rum under det att de av Eder önskade beräkningarna skulle avse foretagen i
deras nuvarande eller genom redan fattade beslut bestämda omfattning Da denna
sistnämnda förutsättning gäller, beträffande de här ifrågavarande avdelningarna
av statens vattenfallsverk, åtminstone under de forsta aren av tioårsperioden,
kunna likväl de av Eder önskade vinstberäkningarna till största delen hamtas
ur förenämnda skrivelse till försvarsberedningen. Vattenfallsstyrelsen anser sig
således kunna inskränka sig till att, vid anförande här nedan av resultaten av
beräkningarna under den av Eder angivna förutsättningen, lämna motivering för
beräkningarna endast i den mån deras resultat skilja sig från de, som anförts
skrivelsen till försvarsberedningen, till vilken skrivelse styrelsen far hänvisa be traffan

get“åffIndenSkraftverken har vattenfallsstyrelsen vid de nu ifrågavarande
beräkningarna förutsatt, att ledningsnäten utbyggas i <en omfattning som motsvarar
respektive kraftstationers leveransförmaga, samt att kraftstationen vid
Porjus utbygges med ett 5:e och kraftstationen vid Älvkarleby med ett G.e

/

Bankoutskottets utlåtande Nr 37.

41

maskinaggregat, oaktat formliga beslut om ledningsnätens utbyggande i angiven
omfattning och om insättande av nämnda maskinaggregat ännu icke fattats.
Trots dessa förutsättningar, som äro oundgängliga för att beräkningarna skola
något så. när motsvara de verkliga driftsförhållanden, som sannolikt råda under
tioårsperioden, torde resultaten vara användbara för det av Eder avsedda ändamålet,
enär vattenfallsstyrelsen här nedan jämväl angiver de belopp av i anläggningarna
nedlagda anslagsmedel, som svara mot de beräknade driftsöverskotten för
de olika åren.

År

1913

1914

1915

1916

1917

1918

1919

1920

1921

1922

1923

Trollhätte kanalverk.

Kapital, anvisat av upplånta medel

Driftsöverskott

Avkastningsprocent

. .4,305,000 (+ 15,500,000)

362,000

8''4

. 4,305,000 (+ 19,500,000)

372,000

8-6

. 4,305,000 (+ 22,800,000)

395,000

9-2

. 27,105,000

424,000

1-55

454,000

1-7

»

485,000

1-8

2>

518,000

1-9

. »

553,000

2-05

»

590,000

2-2

629,000

2''35

, »

670,000

2-5

Till ovanstående må anmärkas, att Trollhätte kanals ombyggnad, varför
beviljats tillsammans 22,800,000 kronor, beräknas vara färdig först år 1916, samt
att utav de^ ovan angivna driftsöverskotten för åren 1913—1915 endast 161,000
kronor om året skola enligt givna bestämmelser ingå till statsverket, under det
att återstoden skall tillföras handels- och sjöfartsfonden.

Att under de^ törsta åren efter kanalens ombyggnad avkastningsprocenten
skall bliva relativt låg är ju helt naturligt och förutsägs också vid uppgörandet
av förslaget till kanalombyggnaden. Ränteförlusterna under dessa första år torde
dock komma att uppvägas av överskott under den senare delen av den tidsperiod,
varunder de för kanalombyggnaden upplånade medlen lämpligen torde kunna
amorteras, varom mera här nedan.

Avkastningsprocent

4- 9

5- 5

6- 9

7- 7

-Dö i skrivelsen till försvarsberedningen angivna siffrorna å det disponerade
kapitalet hava ökats med 2,200,000 kronor, utgörande ungefärliga värdet å de
fastigheter jämte vattenrätt, som inköpts för anslagsmedel, varemot de beräknade
kapitalbeloppen för ytterligare utbyggnad av kraftverket åren 1916—1923 i detta
fall icke medtaeuts.

O

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 8 samt. 31 käft. (Nr 37.)

Trollhätte kraftverk.

A-r Kapital, anvisat av upplånta medel

1913............. 18,300,000

1911............. 20,000,000

1915............. 21,600,000

1916-1923 .......... 22,100,000

Driftsöverskott''

900,000

1,100,000

1.500.000

1.700.000

6

42

Bankoutskottets utlåtande AV 37.

Under förutsättning att kraftverket endast utbygges i nu beslutad omfattning
och att ett maskinaggregat ställes såsom reserv, kan kraftverket upptaga en
mafimibelastning av cm 50,000 kw., som antages vara uppnådd ar 1916.

Driftsöverskotten för åren 1913 och 1914 hava här upptagits i enlighet
med vad som beräknats i vattenfallsstyrelsens underdåniga skrivelser den 30 oktober
och 30 november innevarande år.

År

1915 . . .

1916 . . .
1917—1923

Porjus kraftverk.

Kapital, anvisat av upplånta medel Driftsöverskott

. . . 10,983,000 320,000

. . 10,983,000 320,000

. . . 11,964,000 500,000

Avkastningsprocent

2-9

2''9

4’2

Kraftverket beräknas icke vara färdigt för drift förrän i slutet av år 1914

eller början av år 1915. „ , , ..... , j . n

Ökningen från år 1916 till 1917 föranledes av insättandet av det femte

maskinaggregatet samt anläggningen av däremot svarande kraftledningar.

Driftsresultatet förbättras givetvis, om, såsom forutsatts i skrivelsen till
försvarsberedningen, Lule älvs avrinning regleras och kraftverket i sammanhang
därmed utbygges till en leveransförmåga av 100,000 hästkrafter samt det okade
effektbeloppet avsättes till skäligt pris.

År

1915

1916

1917

1918

1919

1920

1921

1922

1923

Älvkarleby kraftverk.

Kapital, anvisat av upplånta medel Driftsöverskott Åvkastningsprocent

..... 15,310,000 340,000 (V* år) —

. 15,460,000 750,000 4-8

. 15,610,000 830,000 5-2

. 15,760,000 910,000 5-8

. 15,910,000 990,000 6-2

. 16,060,000 1,060,000 6-6

. 16,210,000 1,140,000 7-0

. 16,360,000 1,220,000 7-4

. 16,510,000 1,300,000 7-9

Kraftverkets drift beräknas komma i gång ungefär vid mitten av ar 1915.
Ovanstående siffror hava tagits oförändrade ur skrivelsen till försvarsberedningen
utom det såsom driftsöverskott för år 1915 beräknade beloppet, vilket något
justerats.

Södertälje kanalverk.

Uti underdånig skrivelse den 30 oktober 1912 har vattenfallsstyrelsen beräknat
Södertälje kanalverks driftsöverskott för år 1913 till 25,000 kronor, utgörande
3-2 % å det för kanalens inköp beviljade anslaget a 780,000 kronor. Undei
förutsättning att kanalen bibehålies i sitt nuvarande skick anser sig vattenfallsstyrelsen
icke kunna ställa i utsikt någon avsevärd ökning av den sålunda beräknade
avkastningen. _______

Banhoutskottets utlåtande Nr 37.

43

Förutom de här ovan omnämnda kanal- och kraftverken omfattar statens
vattenfatIs^verk även förvaltningen av åtskilliga till särskilda affärer sammanförda
fastigheter ävensom vissa vattenfall, som ännu icke bebyggts för statens
räkning, men som delvis äro utarrenderade. Även denna egendom giver ju vissa
om än mindre betydande inkomster. Då emellertid de av Eder önskade beräkningarna
endast skulle avse kanal- och kraftverk, lämnas icke här några uppgifter
rörande dessa inkomster. Motsvarande uppgifter kunna, om så önskas
hämtas ur vattenfallsstyrelsens ovannämnda skrivelse till första försvarsberedningen.

II) Den affärsmässigt berättigade amorteringstiden.

a) Kraftverk.

Den amorteringstid, som kan anses rent affärsmässigt berättigad enligt de
grunder, som i vanliga fall gälla för enskilda anläggningar av likartad natur
torde vara särdeles svår att angiva, enär tillvägagångssättet vid privata verk är
ganska växlande. En enskild anläggning av likartad natur torde vanligen hava
Sln °0-*s;!®r!nS ordnad, att antingen en avskrivning å anläggningarnas bokförda
värde årligen göres (eller åtminstone eftersträvas) svarande mot anläggningens
värdeförminskning genom förslitning eller av andra orsaker, eller ock en så stor
avsättning göres till reparations- eller förnyelsefond, som kräves för förnyelse av
anläggningens olika delar, då de bliva förslitna.

Ovannämnda avskrivning behöver alltså icke innebära någon fullständig
amortering av det i anläggningen nedlagda kapitalet.

. Vad beträffar amortering av nedlagt kapital i egentlig mening torde den
i _ regel vid privata anläggningar ske genom amortering av upptagna lån enligt
viss plan. Den tid, på vilken sådan amortering äger rum, är tydligen i första
hand beroende av kreditgivaren och har icke nödvändigt något samband med den
ticl, under vilken anläggningen kan tänkas använd för sitt ändamål.

Av do grunder, som i vanliga fall gälla lör enskilda anläggningar av likartad
natur, torde följaktligen någon ledning för en rent affärsmässigt berättigad
amortering av anläggningen icke stå att vinna.

Affärsmässigt berättigad skulle tydligen en sådan årlig amortering vara,
som vid den tid då anläggningen icke längre kan användas för sitt ändamål,''
räckte till att med hjälp av anläggningens realisationsvärde återlämna det disponerade
statskapitalet. När denna tid inträffar, är naturligtvis omöjligt att förutsäga,
da den är helt beroende av hur framtidens uppfinningar och teknikens
utveckling gestalta sig. Utbildas något sätt att leverera energi bättre och billigare
än med vattenkraftverk, så kommer användningen av dessa tydligen att
avtaga och kanske upphöra, då alla kontrakt om energileverans utlupit. Vill man
vara säker, skulle man sålunda anslå amorteringstiden till den tid, de större
energikontrakten gälla, eller 40 år. För distributionsanläggningarna kan ännu ett
om ock blott formellt skal för denna siffra anföras, nämligen det, att koncessionerna
för ledningar beviljas för högst 40 år. Huru länge utöver denna tid, vatcm
kraf tverken kunna komma att vara i bruk, torde man för närvarande näppeligen
kunna överskåda. 11

Att en amorteringstid av 40 år, motsvarande vid 4 % räntefot en annuitet
av c:a 5-1 %, är tillräcklig med hänsyn till kraftverkens avkastning torde framgå
av de ovan meddelade beräkningarna rörande sannolika årsvinster under den när -

44

Bankoutskottets utlåtande Nr 37.

maste tioårsperioden. Visserligen vill det av dessa, beräkningar synas, som om
nämnda amorteringstid icke skulle vara tillräcklig beträffande Pprjus kraftverk,
men detta utlämnas av att beräkningarna för Trollhätte och Älvkarleby, kraftverk
utvisa så mycket större - driftsöverskott än de för en 40-arig amorteringstid
erforderliga, varjämte må anmärkas, att vid beräkningarna icke tagits hänsyn
till den ekonomiskt fördelaktigare ytterligare utbyggnad av Porjus kraftverk,

som sannolikt kommer till stånd. „ ... . , , ..

På grund av det anförda och med hänsyn till att något tillägg kanske bor
göras för byggnads- och startningsperioderna synes det vattenfallsstyrelsen vara
att förorda, att av staten upptagna lån för anläggning av elektriska kraftverk
amorteras under 40 ä 45 år.

b) Kanalverk.

Beträffande den affärsmässigt berättigade amorteringstiden för kanaler kan
någon jämförelse med enskilda anläggningar av likartad natur icke goras enar
de inom landet befintliga enskilda kanalerna äro allt för gamla och omoderna,
och enär de mera betydande inre vattenvägarna i utlandet numera i regel anlag gas

av^statem båtande och förslag rörande förbättrad farled mellan

Vänern och Kattegatt, som den 18 december 1908 avgavs av dåvarande styrelsen
för Kungl. Trollhätte kanal- och vattenverk, har genomförts en beräkning, enligt
vilken anläggningskostnaderna för den nya Trollhättekanalen skulle, under vissa
förutsättningar, kunna amorteras under eu tid av 40 år från ar 191o. Pa de till
grund för denna beräkning liggande antagandena om. trafikens tillväxt, som ju
helt och hållet är beroende på omständigheter, vilka ej med visshet kunna iorutses,
möjligen kunna visa sig vara något för optimistiska, torde det kanske vara
säkrast att räkna med en något längre amorteringstid. ,

En förlängning av amorteringstiden kan också utan olägenhet antagas, ty
vid kanaler torde man ej behöva räkna med samma risk som vid kraitverk, att
anläggningarna i sin helhet på grund av nya uppfinningar eller dylikt, bliva
oanvändbara. Ej heller torde de anläggningar, som nu utföras, aysevart minskas
i värde därigenom att trafikbehovet överskrider trafikformagan. Pa det satt irollhätte
kanal nu utbygges, behöva nämligen för att möta överskridande av dess
trafikförmåga endast relativt billiga kompietteringsarbeten företagas Till belysning
härav får vattenfallsstyrelsen anföra följande Uti TrollhättestyreLens
ovannämnda utlåtande har godsmängden beräknats stiga till c:a 6,000,000 ton ar
1955, till vilket år beräkningarna sträcka sig. Trafikformagan, som fort meters
led med dubbel slusstrappa vid Trollhättan och enkla slussar vid Ström och
Brinkebergskulle beräknats uppgå till c:a 5,000,000 ton, kan i hög grad okas genom
dubblering av sistnämnda båda slussar och sedermera ytterligare okas genom
själva farledens utvidgning till 5 meters seglationsdjup, för vilket djup slussar

och broar nu byggas. , . i= ,,

Amorteringstiden för kanaler torde således kunna valjas relativt lång.
Yid preussiska statens nyare kanalanläggningar har också räknats med å pränta
och Va % amortering, motsvarande c:a 66 års amorteringstid.

Den nuvarande Trollhätte kanal öppnades för trafik ar 1844 och bär således
använts i 68 år men lämnar fortfarande god vinst, fastän^ den icke längre
motsvarar trafikbehovet. I framtiden torde dock utvecklingen ga raskare, men a

Bankoutskottets utlåtande Nr 37.

45

andra sidan är, som ovan antytts, den nu under byggnad varande Trollhättekanalen
synnerligen rikligt dimensionerad, om man tar hänsyn till dess utvidnino-smöjligheter.
ö

En amorteringstid av 60 ä 65 år torde således vara lämplig beträffande
av staten upptagna lån för kanalanläggningar.

III) Det i statens vattenfallsverk nedlagda kapitalet.

Här nedan intages en tablå, utvisande de belopp av olika slags statsmedel
och annan statsegendom, som vid 1911 års utgång voro nedlagda i statens vattenfallsverks
särskilda avdelningar. Tablån upptager endast de anslagsmedel, som
vid nämnda tidpunkt voro lyftade, och beträffande de anslagsbelopp, som därutöver
erfordras, får vattenfallsstyrelsen hänvisa till de här ovan meddelade uppgifter.

Staten har
anvisat av
upplänta
medel.

Staten har
anvisat av
disponibla
natnratill-gångar m. m.

Verket bär
avsatt av
överskotts-medel.

Summa.

1 a) Trollhätte kanalverk........

4,304,726-70

62,312-48

183,597-85

4,550,637-03

b) Trollhätte kanals ombyggnad......

6,600,000--

—

—

6,500,000 —

2) Trollhätte kraftverk.....

16,509,886-68

15,015,000--

144,691-69

31,669,578-37

3) Trollhätte fastighetsförvaltning.....

4) Diverse vattenfall och fastigheter inom

2,145,288-52

61,800-—

75,000--

2,282,088-52

Älvsborgs samt Göteborgs och Bohns län
5) Vattenfall och fastigheter, inköpta för elek-

9,280,655-25

468,564-98

.

9,749,120-23

frisk drift vid statens järnvägar....

4,775,758-33

—

—

4,775,758-33

6) Diverse vattenfall och fastigheter ....

76,650-77

770,001-—

—

846,651-77

7) Porjus kraftverk.........

3,165,323-70

1,003,000-—

—

4,168,323-70

8) Älvkarleby kraftverk.......

3,015,000-—

—

4,665,000-—

Summa kronor

48,40S,189-95

19,927,113-48

871,854-52

69,207,157-95

.Närmare förklaringar till de i tablån meddelade siffrorna återfinnas i det
vid 1912 ars statsverksproposition fogade protokoll över civilärenden, angående
utgifter för kapitalökning, sidorna 67—73.

Stockholm den 17 december 1912.

EKITH. HANS EN.

M. Munck af Bosenschöld.