Bankoutskottets utlåtande Nr 37.
1
Nr 37.
Ankom till Kiksdagens kansli den 5 maj 1913 kl. 7 e. m.
Utlåtande, i anledning av dels framställning från fullmäktige i
riksgäldskontoret angående förstärkt amortering av statsskulden
dels ock en i ämnet väckt motion.
Fullmäktige i riksgäldskontoret hava till bankoutskottet'' avlåtit en
den 27 februari 1913 dagtecknad skrivelse, så lydande:
»Med bifall till därom av fullmäktige i riksgäldskontoret gjorda framställningar
beslöt Riksdagen år 1909 och 1912 att i anledning av statslånen
av år 1908 och 1911 samt det med 3,6 / ränta löpande statslånet anvisa
för amortering av statsskulden proportionsvis större belopp än dem, som i
sådant hänseende blivit bestämda med föranledande av övriga svenska statsräntelåns
upptagande. Det har emellertid synts fullmäktige vara anledning
taga under övervägande, huruvida icke omständigheterna påkalla ytterligare
ökning i de anslagsbelopp, som avses för statsskuldens amortering. Såsom
bekant har denna skuld särskilt under de senare åren vuxit med alltmera
ökad hastighet, och få fullmäktige till belysning härav meddela, att de
fonderade statslånen vid slutet av nedan nämnda år uppgingo till följande
belopp i runda tal:
år 1872 ............kr. 116,769,000: —
» 1882 ............ » 223,951,000: —
» 1892 ............ » 266,706,000: —
» 1902 ............ » 346,693,000: —
» 1912............ > 602,200,000: —
Härav framgår, att skulden under ifrågavarande tioårsperioder vuxit
med följande belopp:
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 8 sand. 31 höft. (Nr 37.)
Fullmäktige
i riksgäldskontoret.
1
2
Banlcoutslcottets utlåtande Nr 37.
1873—1882 ..........kr. 107,182,000: —
1883—1892 ..........» 42,755.000: —
1893—1902 » 79,987,000: —
1903—1912 ..........» 255,507,000: —
Härjämte må erinras, att riksgäldskontoret för närvarande har en
oanvänd lånerätt till belopp av omkring 50 miljoner kronor för beredande
av medel till utgifter, som anvisats av föregående Riksdagar, samt att
Kung!. Maj:t i den till innevarande års Riksdag avlåtna statsverkspropositionen
gjort framställning om beviljande av mer än 42 miljoner kronor
att anskaffas genom upplåning.
Den svenska statens nuvarande skuld är till allra största delen
placerad utomlands, och antagligt är att även framdeles upplåningen för
statens räkning måste till väsentlig del verkställas i utlandet. De olägenheter
av ekonomisk och politisk art, som en stor utländsk skuldsättning
kan medföra, få icke underskattas, och detta förhållande synes fullmäktige
böra utgöra en kraftig maning att genom ökade amorteringsanslag söka
motverka en alltför hastig tillväxt av denna skuldsättning. Åtgärder i
detta syfte äro ock enligt fullmäktiges mening påkallade av hänsyn till
kommande generationer, på det att desamma icke måtte bliva alltför
mycket betungade av den nu gjorda upplåningen.
Till upplysning om den nuvarande fonderade statsskulden och de
anslag, som enligt gällande bestämmelser utgå till ränta och avbetalning
å densamma, ävensom de beräknade amorteringstiderna för de särskilda
lånen få fullmäktige meddela följande uppgift. De däruti angivna beloppen
äro avrundade till jämna tusental kronor.
Käntefot. |
Kapital- belopp Vi 1913. |
Annuitet år 1913. |
Ånuuiteten |
Lånets |
|||
Aniorte- ringslån. 1880 års lån |
Kanta. |
Amorte- ring. |
Summa. |
ursprungliga lånebeloppet. |
|||
3 Va % |
70,759,000 |
2,429,000 |
2,722,000 |
5,151,000 |
4,3 % |
50 år |
|
1886 > » |
3X/2 % |
56,439,000 |
1,968,000 |
445,000 |
2,413,000 |
3,74 % |
75 » |
1890 > » |
37» % |
26,781,000 |
927,000 |
579,000 |
1,506,000 |
4,24 % |
50 i |
1899 > > |
Ol/2 % |
32,908,000 |
1,152,000 |
372,000 |
1,524,000 |
4,23 % |
54 > |
Summa för amorteringslån |
186,8S7,009 |
6,476,000 |
4,118,000 |
10,594,000 |
1 Vad angår 3,6 % lånet räknas den angivna amorteringstiden från slutet av år 1908 beträffande
då utelöpande obligationer å 52,551,000 kr. för obligationsbelopp, som därefter försålts, räknas samma
amorteringstid (46 år) från slutet av det år, under vilket försäljningen ägt rum.
Bankoutskottets utlåtande Nr 37.
ö
Räntefot. |
Kapital- belopp Vi 1913. |
Annuitet år 1913. |
Ånnuiteten |
Lånets beräknade |
||||
Räntelån. |
Ränta. |
Amorte- ring. |
Summa. |
amorterings-tid från upp-tagandet. |
||||
3,6 % lånet . |
3,6 % |
84,819,000 |
3,053,000 |
763,000 |
3,816,000 |
4.5 % |
146 år |
|
1888 års lån |
3 a |
84,191,000 |
726,000 |
160,000 |
886,000 |
3,32 a |
79 > |
|
1894 » |
» |
3 % |
17,503,000 |
525,000 |
147,000 |
672,000 |
3,73 % |
56 > |
f 4 * under 1 |
||||||||
1900 » |
1 de första tio |
36,330,000 |
1,271,000 |
182,000 |
1,453,000 |
4 % |
7072» |
|
1 3>/2 * J |
||||||||
1904 » |
372 % |
36,000,000 |
1,260,000 |
120,000 |
1,380,000. |
3,83 % |
71 » |
|
1906 » |
> |
372 it ( 4 % under ] |
43,200,000 |
1,512,000 |
144,000 |
1,656,000 |
3,83 % |
71 > |
1907 » |
j de första åtta 1 1 37a % ) |
46,800,000 |
1,872,000 |
— |
1,872,000 |
4 % |
6872 » |
|
j 4 % under 1 |
||||||||
1908 > |
1 de första tio ! |
54,480,000 |
2,179,000 |
272,000 |
2,451,000 |
4,5 % |
4872 > |
|
! 372 % J |
||||||||
[4 % under dej |
||||||||
1911 » |
5 |
1 första femton! |
72,000,000 |
2,880,000 |
360,000 |
3,240,000 |
4,5 % |
50 > |
l 372 % j |
||||||||
Summa för räntelån |
415,313,000 |
15,278.000 |
2,148,000 |
17,426,000 |
||||
Summa summarum |
602,200,000 |
21,754,000 |
6,266,000 |
28,020,000 |
Med avseende å förestående uppgift få fullmäktige påpeka, att de
belopp, som för rcmtelänen upptagas i kolumnen för amortering, skola
ingå till fonden för statsskuldens amortering, vilken fond enligt riksgäldskontorets
reglemente skall av fullmäktige med hänsyn till föreliggande
förhållanden användas antingen till amortering av statsskulden medelst
ökad^ utlottning, eller obligationsinköp eller ock till minskning i den nya
upplåning, vartill fullmäktige av Riksdagen erhållit bemyndigande. Vid
innevarande års början uppgick behållningen å denna fond till omkring
9,668,000 kr.
Vidare bör erinras att i anledning av de särskilda räntelånens upptagande
bestämda annuitetsanslag blivit anvisade att årligen utgå med
oförändrade . belopp. (Med avseende å 3,6 % lånet, vars slutliga obligationsbelopp
icke är begränsat, skall emellertid annuitetsanslaget ökas enligt
1 Se noten å föregående sida.
4
Bankoutskottets utlåtande Nr 37.
fastställda grunder i händelse nya obligationer av lånet försäljas.) Av
dessa annuitetsanslag bestrides främst ränta å vederbörande lån, och återstoden
avsättes till omförmälda fond för statsskuldens amortering. I mån
som räntelånen amorteras bliva alltså större belopp av annuitetsanslagen
lediga för avsättning till amorteringsfonden, och på samma sätt verkar
den nedsättning i obligationsräntan, som beträffande en del lån automatiskt
inträder efter viss löpetid. Särskilt i följd av sistnämnda förhållande
komma avsättningarna till amorteringsfonden, som nu endast, obetydligt
överstiga V2 % av räntelånens sammanlagda kapitalbelopp, att inom få år
avsevärt ökas.
De för räntelånen angivna amorteringstiderna äro beräknade under
antagande, att det annuitetsanslag, som anvisats i anledning av varje låns
upptagande, användes uteslutande för detta låns förräntning och amortering,
samt under förutsättning tillika att obligationerna inlösas till pari
och icke uppköpas till lägre kurser, varigenom naturligtvis amorteringen
påskyndas.
Såsom av tabellen framgår, är det särskilt bland räntelånen flera,
som utvisa ganska långa amorteringstider, endast för tre av dessa lån,
vilka dock tillsammans utgöra något mer än hälften av räntelånens hela
kapitalbelopp, stannar amorteringstiden vid 50 år eller något därunder,
varemot den för de övriga sex lånen uppgår till i medeltal 70 år. Med
hänsyn till den stora omfattning, i vilken upplåningen för statens räkning
under senare tid pågått, och då man även för framtiden torde hava anledning
att räkna med eu regelbundet återkommande ny upplåning till
betydande belopp, synes det fullmäktige vara uppenbart att sistnämnda
tid för lånens amortering är mer än tillbörligt lång, då därigenom skuldens
amortering framskjutes till en generation, som säkerligen bliver tillräckligt
betungad redan med utgifterna för förräntning och amortering
av lån, vilkas upptagande ligger densamma närmare i tiden. Det har
ock synts fullmäktige kunna sättas i fråga, huruvida amorteringstiden för
lånen står i rätt förhållande till den tid, som anses böra beräknas för
amortering av de anläggningar, vari de upplånta medlen blivit nedlagda.
I sådant avseende har man att förnämligast taga i betraktande statens
järnvägar, kanal- och slussverk, elektriska kraftverk och telefonanläggningar,
och hava fullmäktige därför ansett lämpligt att i fråga om dessa statens
affärsföretag införskaffa upplysningar och beräkningar såväl angående den
amorteringstid, som för de särskilda anläggningarna kan anses vara rent
affärsmässigt berättigad, som ock beträffande den vinst, som företagen under
den närmaste framtiden kunna väntas lämna att tillgodoföras statsverket.
Bankoutskottets utlåtande Nr 37.
5
Efter att hava i detta syfte gjort framställning till Kungi. Maj:t
hava fullmäktige nu fått från järnvägsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen och
telegrafstyrelsen mottaga särskilda skrivelser med utredningar i angivna
hänseenden.
Av de sålunda inkomna utredningarna, vilka finnas bifogade denna
fullmäktiges skrivelse, inhämtas beträffande amorteringstiden för de särskilda
anläggningarna, att desamma beräknas: för telegraf- och telefonanläggningarna
till 25 år, för de elektriska kraftverken till 40 ä 45 år
och för kanalverken till BO å 65 år. Vad angår statens järnvägar, har
järnvägsstyrelsen upplyst, att numera årligen till en förnyelsefond avsättas
av trafikmedel de belopp, som beräknas motsvara den värdeminskning,
som statsbanans egendom på grund av slitning och ålder under året undergått
och som icke blivit ersatt genom löpande underhållsarbeten. Av
denna fond bekostas erforderliga förnyelsearbeten; och har järnvägsstyrelsen
framhållit, hurusom genom upprättandet av förnyelsefonden garanti
vunnits för att statens järnvägars verkliga värde allt framgent icke kommer
att understiga det bokförda värdet. Avsättningarna till förnyelsefonden
belöpa sig för de se senaste åren till något mer än 1 % (för år 1911 1,2
%) av statsjärnvägarnas hela anläggningskostnad, vilket motsvarar en amor-,
teringstid av något mindre än 40 år. Då emellertid genom dessa avsättningar
till förnyelsefonden — vilka avsättningar, såsom ovan nämnts, bestridas
direkt av trafikmedlen och sålunda i likhet med utgifterna för
drift och underhåll avräknas vid redovisningen till statsverket av järnvägarnas
överskottsmedel — värdet av järnvägsanläggningarna allt framgent
bibehålies oförminskat, synes den för desamma beräknade jämförelsevis
korta amorteringstiden icke nödvändigt behöva motsvaras av en fullt
lika hastig amortering av den skuld, som upptagits för ändamålet. Med
avseende härå och i betraktande av de amorteringstider, som beräknats
för statens övriga här ovan oinförmälda anläggningar, synes det fullmäktige
kunna försvaras, om man så sörjer för statsskuldens amortering, att
de särskilda lånen kunna bliva aterbetalda inom en tid ej överstigande
50 år från upptagandet. Såsom förut i denna skrivelse blivit påvisat, är
dock denna fordran för närvarande icke uppfylld.
Vad angår amorteringslånen synes det emellertid fullmäktige icke
vara anledning att nu öka de för dem utgående amorteringsanslagen.
Visserligen hava ett par av dessa lån längre amorteringstider än 50 år,
men å andra sidan äro nästan alla lånen av denna typ upptagna för jämförelsevis
lång tid sedan och sålunda snart återbetalda. De årliga amorteringarna^
å desamma uppgå också nu till proportionsvis betydande belopp
(för innevarande år 2,2 % av det återstående kapitalbeloppet).
6
Bankoutskottets utlåtande Nr 37.
Beträffande åter räntelånen äro de i allmänhet ganska nyligen upptagna
och för sex av dessa lån med ett sammanräknat kapitalbelopp av
över 204 miljoner kronor uppgår amorteringstiden, såsom ovan nämnts,
till i medeltal omkring 70 år. Enligt fullmäktiges mening måste det anses
vara önskvärt, om genom ökade anslag den beräknade amorteringstiden
för dessa lån kunde nedbringas till 50 år från upptagandet. Deri ökning
i annuitetsanslagen, som härför skulle erfordras, uppgår enligt verkställd
uträkning till sammanlagt 1,412,000 kronor att utgå från och med nästkommande
år. I överensstämmelse med gällande bestämmelser borde detta
tilläggsanslag tillgodoföras fonden för statsskuldens amortering.
Med hänsyn till de stora anspråk, som för närvarande ställas på
statsregleringen, hava fullmäktige emellertid tänkt sig att det sålunda
ifrågasatta fasta tilläggsanslaget till amorteringsfonden skulle kunna tills
vidare begränsas till 1,000,000 kronor årligen. I sammanhang härmed
måste fullmäktige dock framhålla angelägenheten därav att, så snart statsverkets
kassafond uppnått för dess ändamål erforderlig storlek, de överskott,
som därefter för särskilda år kunna komma att uppstå å statsregleringen,
tagas i anspråk för ökad avsättning till fonden för statsskuldens
amortering.
För att visa huru det ställer sig med amorteringen av de nuvarande
fonderade statslånen under förutsättning dels att annuitetsanslagen utgå i
enlighet med nu gällande bestämmelser, dels ock att de från och med år
1914 ökas med ett tilläggsanslag å 1,000,000 kronor, få fullmäktige såsom
bilagor till denna skrivelse överlämna två häröver upprättade tabeller I
och II. 1
Av dessa tabeller framgå följande medeltal för annuiteterna å statslånen.
Enligt nuvarande Med tilläggsanslag
bestämmelser. av 1,000,000 kr.
år 1914—1923 .
» 1924—1933 .
» 1934—1943 .
» 1944—1953 .
» 1954—1963 .
» 1964—1973 .
» 1974—1977 .
. 28.259,068: 25
. 26,774,097:96
. 22,452,326:36
. 21,103,802:74
. 12,801,322:54
. 5,999,048:20
. 3,376,909:32
år 1914—1923 .
» 1924—1933 .
» 1934—1943 .
» 1944—1953 .
» 1954—1961 .
. 29,259,068:25
. 27,774,097:96
. 23,452,326:36
. 22,103,802:74
. 9,206,763: 19
I dessa beräkningar har man utgått från den förutsättningen, att avsättningarna
till fonden för statsskuldens amortering blivit omedelbart använda till minskning av statsräntelånen.
Av denna anledning samt i följd av vissa andra för kalkylen erforderliga mindre
korrektioner äro de belopp, varmed i tabellerna statsskulden samt ränta och amortering å
densamma upptagits, i någon mån skiljaktiga från uppgifterna i räkenskaperna.
Bankoutskottets utlåtande Nr 37.
Statsskulden komme att utgöra vid början av följande år:
med annuiteter enligt
nuvarande bestämmelser.
1914 ....... 585,345,262: 74
1924 ....... 499,394,9383 53
1934 ....... 388,560,319: 09
1944 ....... 283,537,077:95
1954 ....... 151,859,155: 64
1962 ....... 67,399,996: 14
1974 ....... 12,660,146: 58
1978 ....... ..
med tilläggsanslag av
1,000,000 kronor.
585,345,262: 74
487,662,545: —
360,279,637: 91
231,913,402: 30
67,308,849: 52
Med avseende å den ifrågasatta höjningen av annuitetsanslagen med
1,000,000 kronor hava fullmäktige ansett det vara skäl tillse, i vad män
medel till bestridande av de sålunda ökade annuitetsanslagen kunna väntas
inflyta från statens ovannämnda affärsföretag, vilkas anläggningskapital
huvudsakligen anskaffats genom upplåning, ävensom från statens på samma
sätt tillkomna utlåningsfonder. Beträffande den beräknade vinsten av berörda
affärsföretag i deras nuvarande eller genom redan fattade beslut bestämda
omfattning hava järnvägsstyrelsen, telegrafstyrelsen och vattenfallsstyrelsen
i. sina omförmälda _ till fullmäktige avlåtna skrivelser meddelat
uppgifter för de närmaste tio åren, och^vad angår statsverkets inkomst
av lånefonderna torde den för nämnda tid kunna antagas uppgå till i det
närmaste samma belopp, som i sådant hänseende beräknats i den till innevarande
Riksdag avlåtna statsverkspropositionen. En sammanställnino- av
dessa särskilda inkomstposter visar följande resultat.
År. |
Statens järnvägar. |
Telegraf- och |
Elektriska |
Statens utlånings- fonder. |
Summa. |
1914...... |
19,500,000 |
5,000,000 |
1,497.000 |
4,800,000 |
30,797,000 |
1915..... |
18,600,000 |
4,500,000 |
2,580,000 |
4,800,000 |
30,480,000 |
191G ...... |
19,500,000 |
4,000,000 |
3,219,000 |
4,800,000 |
31,519.000 |
1917...... |
19,900,000 |
5,000,000 |
3,509,000 |
4,800,000 |
33,209,000 |
1918...... |
20,400,000 |
5,000,000 |
3,620,000 |
4,800,000 |
33,820,000 |
1919....... |
21,000,000 |
5,000,000 |
3,733,000 |
4,800,000 |
34,533,000 |
1920 ........ |
21,600,000 |
5,000,000 |
3,838,000 |
4,800,000 |
35,238,000 |
1921....... |
22,300,000 |
5,000,000 |
3,955,000 |
4,800,000 |
36,055,000 |
1922 ...... |
22,900,000 |
5,000,000 |
4,074,000 |
4,800,000 |
36,774,000 |
1923 ........ |
23,400,000 |
5,000,000 |
4,195,000 |
4,800,000 |
37,395,000 |
8
Bankoutskottets utlåtande Nr 37.
Då, såsom ovan nämnts, annuiteterna å statslånen enligt nuvarande
bestämmelser belöpa sig för tioårsperioden 1914—1923 till i medeltal omkring
28,259,000 kronor årligen, framgår härav att ifrågavarande inkomster
&kunna anses fullt tillräckliga för bestridande av dessa annuiteter tillökade
med ett årligt anslag å 1,000,000 kronor, och hava fullmäktige
häruti funnit stöd för sin mening att tillstyrka anvisandet av ett sådant
tilläggsanslag. ______
Med hänsyn till statens blivande nya upplåning har det synts vara
av intresse att göra en beräkning, huru det i framtiden komme att ställa
sig med utgifterna för statsskulden och skuldens belopp under antagande
att staten årligen upplånar en viss summa. En sådan beräkning är gjord
i den vid denna skrivelse fogade tabell III. Den årliga upplåningen har
där antagits till den jämförelsevis måttliga summan av 20 miljoner kronor.
Beräkningarna, som avse återstående skuld vid arets början samt ränta
och amortering, äro gjorda under tvenne skilda förutsättningar i avseende
å planen för amorteringen. Enligt det ena alternativet skulle grunderna
vara desamma som för de senaste lånen, nämligen 3V2 procents ränta och
avsättning under hela lånetiden av 41/2 procent å ursprungliga lånebeloppet
för förräntning och amortering, vilket motsvarar 44 års amorteringstid.
Enligt det andra alternativet skulle amortering ske med lika belopp
årligen under 50 år, så att annuiteten skulle utgöra dels ränta a åtel stående
skulden, dels 2 procent å ursprungliga lånebeloppet. Skillnaden
mellan dessa alternativ är deri, att man med tillämpning av det senare
icke kastar så stor del av amorteringen över till en mer avlägsen framtid,
som hittills varit regeln, och att den generation, som upptagit lånet, får
vidkännas högre annuiteter än enligt det förra alternativet.
Med en årlig upplåning av 20 miljoner kronor växa naturligtvis
annuiteter och skuldbelopp årligen, till dess efter slutbetalning av det
först upptagna lånet jämnvikt inträder. Enligt det förra alternativet år
annuiteten år 1914 900,000 kronor och ökas årligen med 900,000 kronor,
tills den år 1957 stigit till 39,600,000 kronor, vid vilken summa annuiteten
sedan kvarstår. Enligt det senare alternativet utgör annuiteten år 1914
1,100,000 kronor och har år 1963 uppnått en summa av 37,850,000 kronor,
som sedan blir bestående. I 10-årigt medeltal blir annuiteten enligt de
båda alternativen ,,, rT
Alt. I. Alt. II.
1914—1923 ....... 4,950,000 5,819,000
1924—1933 ....... 13,950,000 15,419,000
1934—1943....... 22,950,000 23,619,000
1944—1953 ....... 31,950,000 30,418,200
1954—1963....... 39,060,000 35,818,200
Bankoutskottets utlåtande Nr 37.
9
Den återstående skulden vid 1963 års slut blir enligt det förra
alternativet 531 miljoner och enligt det senare 490 miljoner kronor.
En jämförelse visar, att enligt alternativ IT annuiteterna under de
första 29 åren bliva något högre, men under den övriga tiden i samma
mån lägre, och att efter 1963, då jämnvikt uppnåtts, skuldsumman enligt
alternativ II är 41 miljoner lägre och annuiteten 1,750,000 kronor
mindre.
1 tabellen IV har slutligen gjorts sammanräkning av annuiteten för
de nuvarande lånen och för den i tabellen III antagna nya upplåningen
under olika förutsättningar, nämligen:
a) summan av annuiteter för nuvarande lån enligt nu gällande bestämmelser
och annuiteter för de nya lånen enligt alt. I,
b) summan av annuiteter för nuvarande lån enligt nu gällande bestämmelser
och annuiteter för de nya lånen enligt alt. II, och
c) summan av annuiteter för nuvarande lån med beräkning av årligt
tilläggsanslag av 1,000,000 kronor och annuiteter för de nya lånen
enligt alt. II.
Den gjorda sammanställningen visar, att annuiteterna i medeltal för
10 år och kapitalskuldens belopp nedan angivna år utgjort i runda tal
under de olika förutsättningarna:
a. |
b. |
C.* |
|
Annuiteter 1914—1923 ....... |
33,209,000 |
34,078,000 |
35,078,000 |
1924—1933 ....... |
40,724,000 |
42,193,000 |
43,193.000 |
1934-1943 ....... |
45,402,000 |
46,071,000 |
47.071,000 |
1944—1953 ....... |
53,054,000 |
51,522,000 |
52,522,000 |
1954-1963 ....... |
51,859,000 |
48,619,000 |
43,184,000 |
1964-1973 ....... |
45,599,000 |
43,847,000 |
37,850,000 |
Kapitalskuld 1923 .... |
699,781,000 |
691,674,000 |
681,305,000 |
1933 ......... |
750,299,000 |
721,612,000 |
695,253,000 |
1943 .......... |
771,090,000 |
720,648,000 |
671,736,000 |
1953 ......... |
712,176,000 |
654,749,000 |
574,024,000 |
1963 ....... |
614,701,000 |
573,399,000 |
510,000,000 |
1973 ....... |
564,704,000 |
526,974,000 |
510,000,000 |
Härav framgår, att, om man ändrar amorteringsplanen för de ovan
beräknade nya lånen, så att årligen amorteras 1 .Medel, erfordras ökade
annuiteter under de tre första 1 O-årsperioderna (1914—1943) med respek
Bihang
till Riksdagens protokoll 1913. 8 sand. 31 käft. (Nr 37.)
2
10
Bankoutskottets utlåtande Nr 37.
tive 869,000, 1,469,000 och 669,000 kronor, varemot annuiteterna under
de tre följande 1 O-årsperioderna minskas med respektive 1,532,000,
3.240.000 och 1,752,000 kronor, med det resultat, att kapitalskulden efter
några år ställer sig betydligt lägre än om nu gällande amorteringsplaner
tillämpas, så att skillnaden komme att utgöra om 20 år 28,7 miljoner,
om 30 år 50,5 miljoner, om 40 år 57,4 miljoner, om 50 år 41,3 miljoner
och om 60 år 37,7 miljoner kronor.
Om jämte sådan omläggning av amorteringsplanen ytterligare ett
anslag av i ,000,000 kronor årligen skulle beviljas till påskyndande av den
nuvarande statsskuldens amortering, komme annuiteterna att under de tre
första 10-årsperiodema i årligt medeltal ökas med respektive 1,869,000,
2.469.000 och 1,669,000 kronor, men under de tre följande 10-årsperioderna
minskas med respektive 532,000, 8,675,000 och 7,749,000 kronor.
Skillnaden mellan kapitalskuldens belopp under sådan förutsättning och
dess belopp vid tillämpning av nu gällande grunder blir högst betydlig
och kommer att utgöra om 20 år 55 miljoner, om 38 år 99,3 miljoner,
om 40 år 138,2 miljoner, om 50 år 104,7 miljoner och om 60 år 54,7
miljoner kronor.
En tillämpning av systemet med fasta amorteringsanslag, som alltifrån
lånets upptagande under hela dess beräknade löpetid utgå med oförändrade
belopp, medför visserligen, såsom av förestående utledning framgår,
i framtiden betydande fördelar för statens ekonomi. A andra sidan
skulle dock genomförandet av detta system bliva mera betungande för den
närmaste generationen. Huruvida det får anses lämpligt att med avseende
å lån, som framdeles upptagas, tillämpa ifrågavarande system, synes därför
i varje fall böra avgöras med hänsyn till de vid lånets upptagande
föreliggande finansiella förhållandena. Då emellertid frågan är av stor
betydelse, hava fullmäktige ansett den däruti verkställda utredningen böra
redan nu komma till Riksdagens kännedom.
Vare sig det ena eller det andra av de ovan omförmälda systemen
för amorteringen framdeles kommer till användning, bör man emellertid
enligt fullmäktiges mening hålla fast vid, att de anslag, som i anledning
av nya låns upptagande anvisas till ränta och amortering, bestämmas till
sådana belopp, att lånen därigenom kunna bliva återbetalade inom en tid
av högst 50 år. I händelse de nya lånen äro av räntetyp torde ock,
i likhet med vad nu är bestämt, de för amortering avsedda medlen böra
ingå till fonden för statsskuldens amortering att av fullmäktige användas
antingen till amortering av statsskulden medelst ökad utlottning eller
obligationsinköp, eller och till minskning i ny upplåning. De två olika sätt
Bankoutskottets utlåtande Nr 37.
11
för ifrågavarande medels användning som sålunda äro medgivna, leda båda
till begränsning av statsskuldens belopp, och det synes fullmäktige vara
viktigt att dem fortfarande lämnas öppet att med hänsyn till föreliggande
förhållanden välja den utväg, som för ändamålet befinnes lämpligast.
Under åberopade av vad ovan i denna skrivelse blivit anfört få fullmäktige,
som för närvarande endast vilja göra framställning med avseende
å den ökade amortering, som synes vara påkallad av de nuvarande statsräntelånens
upptagande, hemställa, att bankoutskottet behagade föreslå
Riksdagen besluta, att till fonden för statsskuldens amortering skall —
förutom de medel, som enligt Riksdagens förut fattade beslut i anledning
av statsräntelånens upptagande dit ingå — från och med år 1914 årligen
avsättas ett anslag av 1,000,000 kronor.»
De i fullmäktiges skrivelse omförmälda bilagor äro detta utlåtande
bifogade.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom
Andra kammaren av herr E. Kristensson väckt motion, nr 342, däri motionären,
med hänvisning till fullmäktiges i riksgäld skontoret ovan intagna
framställning, hemställt, »att Riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Magt
anhålla, det Kungl. Maj:t täcktes snarast möjligt låta utreda grunderna för
statens finanspolitik särskilt i fråga om den utländska skuldsättningen samt
för Riksdagen framlägga det förslag, vartill en sådan utredning kan
föranleda».
Vad fullmäktige anfört till stöd för förslaget om en ytterligare ökning
av de anslagsbelopp, som avses för statsskuldens amortering, finner
utskottet synnerligen beaktansvärt, och det måste enligt utskottets mening
anses välbetänkt, att till fonden för statsskuldens amortering må kunna utöver
de medel, som enligt Riksdagens förut fattade beslut i anledning av
statsräntelånens upptagande dit ingå, avsättas ytterligare en million kronor
årligen. Fullmäktige hava föreslagit, att en sådan avsättning måtte ske
redan från och med år 1914. Det synes emellertid med skäl kunna
ifrågasättas, huruvida budgeten kan medgiva en dylik belastning.
Utskottet vill i detta avseende erinra, att Kungl. Maj:t i skrivelse den 18
nästlidna april (nr 274) gifvit Riksdagen tillkänna, att Kungl. Maj:t funnit
frågan om vissa framställningar till Riksdagen under åttonde huvudtiteln
hava förfallit, i följd varav medel för berörda ändamål, upptagna till ett
Motion
11: 312.
Utskottet.
12
Banko utskottets utlåtande Nr 37.
sammanlagt belopp av omkring 600,000 kronor, ej behövde beräknas å
1914 års stat. Under sådana förhållanden har utskottet ansett, att åtminstone
ett belopp av 500,000 kronor bör kunna redan för år 1914 beräknas
för ifrågavarande ändamål. Utskottet har dessutom, i anslutning till
vad här ovan blivit anfört, funnit sig böra föreslå en skrivelse till Kungl.
Maj:t med anhållan, att Kungl. Magt måtte vid uppgörande av förslag
till'' riksstat från och med år 1915 årligen beräkna ett belopp av en million
kronor, att på sätt fullmäktige föreslagit användas till amortering av statsskulden.
Vidkommande härefter herr Kristenssons motion anser utskottet tillräckliga
skäl icke föreligga för Riksdagen att hos Kung]. Maj:t begära en
utredning av den omfattning, motionären synes hava avsett. Utskottet har
alltså funnit sig böra avstyrka bifall till motionen,
Åberopande vad sålunda blivit anfört får utskottet hemställa,
att Riksdagen må besluta,
l:o) att till fonden för statsskuldens amortering
skall — förutom de medel, som enligt Riksdagens förut
fattade beslut i anledning av statsräntelånens upptagande
dit ingå — för år 1914 avsättas ett belopp av
500,000 kronor;
2:o) att i skrivelse till Kungl. Maj: t anhålla, det
Kungl. Maj:t måtte vid uppgörande av förslag till riksstat
från och med år 1915 årligen beräkna — förutom
de medel, som enligt Riksdagens förut fattade beslut
i anledning av statsräntelånens upptagande ingå till fonden
för statsskuldens amortering — ytterligare ett belopp
av 1,000,000 kronor för att avsättas till nämnda
fond; samt
3:o) att förevarande motion II: 342 icke skall till
någon Riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 2 maj 1913.
På bankoutskottets vägnar:
1. von STAPELMOHR.
Bankoutskottets utlåtande Nr 37.
13
Reservation
av herr Kristensson, som ansett, att utskottets yttrande bort äga
följande lydelse:
Den störa ökningen av vår utländska statsskuld, som i synnerhet det
senaste årtiondet haft att uppvisa, förlänar problemet om statslånens amortei
ing den allra största betydelse, och utskottet kan därför icke underlåta
att. uttrycka sitt erkännande åt riksgäldsfullmäktige, som i föreliggande
skrivelse bidragit till denna frågas belysande. Emellertid kan utskottet
icke ansluta sig till fullmäktiges här gjorda framställning.
Utskottet vill till en början erinra om, att uttrycket »statsskuldens
amortering» är ett icke fullt lämpligt uttryck, enär detta rätteligen borde
innebära, att statsskuldens totalbelopp minskades. För ändamål, vartill
liksdagen beslutat att lånemedel få användas, ha nya lån upptagits, och
statsskulden har därför växt med omkring- 250,000,000 kronor under den
sista tioårsperioden, vartill kan anföras, att i årets statsverksproposition äro
över 40,000,000 kronor avsedda att täckas med lånemedel. Den »amortering»
av statsskulden, som nu äger ruin, utgör endast avbetalning å vissa äldre
lån, under det att samtidigt ny upplåning sker till högre belopp genom
uppläggandet av nya lån.
Då för de nya lånen måste betalas högre ränta än för de äldre,
torde det för staten innebära en ränteförlust, om staten okär den nu fastställda
amorteringen av de äldre billigare räntelånen, samtidigt som staten
upptager nya, dyrare lån. Enligt vad utskottet håller före, bör det under
sådana förhållanden för staten rent ekonomiskt sett vara fördelaktigast att
icke amortera mera på räntelånen — för amorteringslånen är som bekant
viss amortering fastställd än vad som kan anses vara önskvärt för
statens kredit på den internationella lånemarknaden. Fullmäktige ha dock
icke alls påvisat, att av detta skäl en ökning av nu fastställda amorteringsanslag
är erforderlig eller att medel skulle saknas för ifrågavarande ändamål.
Fullmäktige påpeka, hurusom den svenska statens skuld är till allra
största delen placerad utomlands och att det är antagligt, att även framdeles
upplåningen för statens räkning måste till väsentlig del verkställas
i utlandet, samt att man icke får underskatta de olägenheter av ekonomisk
och politisk art, som detta kan medföra, vilket synes böra utgöra en kraf
-
14
Bankoutskottets utlåtande Nr 37.
tig maning att genom ökade amorteringsanslag söka motverka en alltför
hastig tillväxt av denna skuldsättning. Åtgärder i detta syfte äro ock enligt
fullmäktiges mening påkallade av hänsyn till kommande generationer.
Utskottet för sin del anser, att staten icke bör fortfara med att öka
sin utländska skuldsättning utan att staten närmare klargjort, vilka vådor
och fördelar detta kan innebära, varför utskottet anser denna fråga val
förtjänt av en undersökning. Vidare delar utskottet den åsikten, att kommande
generationer icke böra bliva obebörigen betungade av den nu gjorda
upplåningen. Även denna fråga synes utskottet vara förtjänt av närmare
granskning, varvid hänsyn bör tagas jämväl till den ökade skattekraft och
amorteringsförmåga, som kan vara en följd av med lånemedel upprättade
företag, spörsmål, på vilka fullmäktige icke ingått. Däremot kan utskottet
icke förorda, att Riksdagen, innan en närmare utredning föreligger,
skulle slå in på den av fullmäktige anvisade vägen eller en million
kronors ytterligare årlig avsättning till fonden för statsskuldens amortering.
En annan och måhända naturligare utväg att minska skuldsättningen,
ifall detta ur statsfinansiella och politiska synpunkter anses önskvärt, vore
att i kommande budgeter till de ändamål, vartill nu lånempdel användas,
använda mer av anslagsmedel och mindre av lånemedel. Åtminstone synes
det utskottet, att även möjligheten att framkomma på denna väg först
bör undersökas, och detta så mycket mer som den internationella penningmarknaden
för statslån för närvarande är synnerligen ogynnsam, och
statslån under den närmaste framtiden sannolikt komma att betinga högre
ränta, än vad hittills varit vanligt.
Riksgäldsfullmäktiges framställning grundar sig därpå, att man bör
rätta amorteringstiden för vissa statslån efter den avskrivningstid, som kan
anses behövlig för vissa statens företag. Häremot kan anföras, att vissa
lån icke hänföras till vissa bestämda företag, och att vad fullmäktige anfört,
vilket blott omfattar eu del av det föreliggande materialet, jämväl i
detta avseende torde behöva fullständigas, innan Riksdagen gör ett principuttalande
av så lång räckvidd, som nu ifrågasatts.
Fullmäktige ha föreslagit, att redan i 1914 års stat utöver de medel,
som enligt Riksdagens förut fattade beslut i anledning av statsräntelånens
upptagande dit ingå, må avsättas ytterligare eu million kronor. Det synes,
oavsett vad utskottet förut anfört, med skäl kunna ifrågasättes, huruvida
budgeten kan medgiva eu dylik belastning. Utskottet kan för sin del
ännu icke överskåda, i vad mån sannolika besparingar komma att uppstå,
och då dessutom utgången av väckt fråga om växelstämpelskattens borttagande
är synnerligen oviss, har utskottet så mycket mindre kunnat förorda
fullmäktiges förslag i denna del.
Bankoutskottets utlåtande Nr 37.
15
I anslutning till vad utskottet här ovan antört och med anledning
av fullmäktiges i riksgäldskontoret ifrågavarande framställning och herr
Kristenssons motion II: 342 får utskottet hemställa,
att Riksdagen måtte besluta, att i skrivelse till
Kungl. Maj:t hemställa, det Kungl. Maj:t täcktes låta
utreda, huruvida och på vad sätt statsräntelånens amortering
bör ökas, samt huruvida för ändamål, vartill nu
lånemedel användas, för framtiden må i högre grad användas
anslagsmedel.
Vid detta ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
Af Första kammaren: herrar von Stapelmohr, Neiglick, Ekman, Carlberq, llolmqmst,
Redenstierna, Schödén och Köhlin; samt
av Andra kammaren: herrar Wijk, Henricson, Vahlquist, Söderberg, Kristensson,
Leander, Carlson i Herrljunga och Sommelius..
16
Bankoutskottets utlåtande Nr 37.
Tabell I. Annuiteter
År. |
A m |
o r |
tering |
s 1 |
å n e n. |
Statsräntelånen enligt nu gällande bestämmelser. |
||||||
Ränta. |
Amortering. |
Summa. |
Ränta. |
Amortering. |
Summa. |
|||||||
1912 . . |
6,708,315 |
69 |
3,969,111 |
06 |
10,677,426 |
76 |
14,996.547 |
36 |
2,426,792 |
37 |
17,423,339 |
73 |
1913 . . |
6,569,361 |
81 |
4,126,065 |
53 |
10,695,427 |
34 |
14,909,733 |
67 |
2,513,606 |
06 |
17,423,339 |
73 |
1914 . . |
6,424,949 |
52 |
4,283,862 |
86 |
10,708,812 |
38 |
14,819,787 |
10 |
2,603,552 |
63 |
17,423,339 |
73 |
1915. . |
6,275,014 |
31 |
4,444,111 |
97 |
10,719,126 |
28 |
14,726,593 |
67 |
2,696,746 |
06 |
17,423,339 |
73 |
1916 . . |
6,119,470 |
39 |
4,713,659 |
50 |
10,833,129 |
89 |
14,396,035 |
23 |
3,027,804 |
50 |
17,423,339 |
73 |
1917 . . |
5,954,492 |
31 |
4,877,555 |
68 |
10,832,047 |
99 |
14,287.799 |
25 |
3,135,540 |
48 |
17,423,339 |
73 |
- 1918 . . |
5,783,777 |
86 |
5,042,256 |
30 |
10,826,034 |
16 |
14,046,687 |
94 |
3,376,651 |
79 |
17,423,339 |
78 |
1919 . . |
5,607,298 |
59 |
5,210,121 |
10 |
10,817,419 |
69 |
13,798,959 |
79 |
3,624,379 |
94 |
17,423,339 |
73 |
i 1920 . . |
5.424,951 |
65 |
5,487,774 |
80 |
10,912,726 |
45 |
13,671,489 |
47 |
3,751,850 |
26 |
17,423,339 |
73 |
j 1921 . . |
5,232,872 |
54 |
5,659,332 |
69 |
10,892,205 |
23 |
13,539,509 |
31 |
3,883,830 |
42 |
17,423,339 |
73 |
1922 . . |
5,034,795 |
89 |
5,832,936 |
32 |
10,867,732 |
21 |
13,402,858 |
92 |
4,020,480 |
81 |
17,423,339 |
73 |
1923 . . |
4,830,643 |
12 |
6,117,408 |
85 |
10,948,051 |
97 |
13,261,372 |
It |
4,161,967 |
62 |
17,423,339 |
73 |
1924 . . |
4,616,533 |
81 |
6,296,268 |
45 |
10,912,802 |
26 |
13,114,876 |
81 |
4,308,462 |
92 |
17,423,339 |
73 |
1925 . . |
4,386,164 |
41 |
6,585,590 |
92 |
10,971,755 |
33 |
12,963,194 |
49 |
4,460,145 |
24 |
17,423,339 |
73 |
1926 . . |
4,165,668 |
73 |
6,768,059 |
15 |
10,933,727 |
88 |
12,806,240 |
59 |
4,617,199 |
14 |
17,423,339 |
73 |
1927 . . |
3,928,786 |
66 |
7,063,480 |
47 |
10,992,267 |
13 |
12,319,566 |
22 |
5,103,773 |
51 |
17,423,339 |
73 |
1928 . . |
3,681,564 |
85 |
7,360,150 |
65 |
11,041,715 |
50 |
12,143,091 |
57 |
5,280,248 |
16 |
17,423,339 |
73 |
1929 . . |
3,423,959 |
67 |
7,660,781 |
91 |
11,084,741 |
48 |
11,960,496 |
90 |
5,462,842 |
83 |
17,423,339 |
73 |
1930 . . |
3,155,832 |
21 |
7,963,550 |
95 |
11,119,383 |
16 |
11,771,569 |
41 |
5,651,770 |
32 |
17,423,339 |
73 |
1931 . . |
2,877,107 |
92 |
2,606,553 |
71 |
5,483,661 |
68 |
11,576,088 |
90 |
5,847,250 |
83 |
17,423,339 |
73 |
1932 . . |
2,785,878 |
54 |
2,697,621 |
58 |
5,483,500 |
12 |
11,375,827 |
48 |
6,049,512 |
25 |
17,423,339 |
73 |
1933 . . |
2,691,461 |
79 |
2,792,566 |
05 |
5,484,027 |
84 |
11,164,549 |
33 |
6,258,790 |
40 |
17,423,339 |
73 |
1934. . |
2,593,721 |
98 |
2,890,008 |
31 |
5,483,730 |
29 |
10,948,010 |
38 |
6,475,329 |
35 |
17,423,339 |
73 |
1935 . . |
2,492,571 |
69 |
2,991,097 |
63 |
5,483,669 |
32 |
10,723,958 |
07 |
6,699,381 |
66 |
17,423,339 |
73 |
1936 . . |
2,387,883 |
27 |
3,095,711 |
14 |
5,483,594 |
41 |
10,492,131 |
05 |
6,931,208 |
68 |
17,423,339 |
78 |
1937 . . |
2,279,533 |
38 |
3,204,102 |
18 |
5,483,635 |
56 |
10,252,258 |
86 |
7,171,080 |
87 |
17,423,339 |
73 |
1938 . . |
2,167,389 |
80 |
3,316,906 |
30 |
5,484,296 |
10 |
10,004,061 |
55 |
7,419,278 |
18 |
17,423,339 |
78 |
1939 . . |
2,051,298 |
08 |
3,432,514 |
59 |
5,483,812 |
67 |
9,746,249 |
46 |
7,676,090 |
27 |
1 17,423,339 |
73 |
1940 . . |
1,931,160 |
07 |
3,552,175 |
97 |
5,483,336 |
04 |
9,481,522 |
85 |
7,941,816 |
88 |
j 17,423,339 |
73 |
1941 . . |
1,806,833 |
91 |
2,161,453 |
31 |
3,968,287 |
22 |
9,206,571 |
49 |
8,216,768 |
24 |
17,423,339 |
73 |
1942 . . |
! 1,731,183 |
05 |
2,236,370 |
39 |
3,967,553 |
44 |
8,922,074 |
34 |
8,501,265 |
39 |
17,423,339 |
73 |
| 1943 . . |
! 1,652,910 |
08 |
2,315,041 |
20 |
3,967,951 |
28 |
8,627,699 |
13 |
8,795,640 |
1 60 |
i 17,423,339 |
i 73 |
j 1944 . . |
1,571,883 |
64 |
2,396,025 |
75 |
| 3,967,909 |
39 |
8,323,102 |
05 |
9,100,237 |
68 |
! 17,423,339 |
; 7 3 |
Bankoutskottets utlåtande Nr 37.
17
å nuvarande statslån.
Statsräntelånen med extra anslag av 1,000,000 kronor |
Summa annuiteter |
Samma annuiteter |
År. |
|||||||
Ränta. |
Amortering. |
Summa. |
||||||||
14,996,547 |
36 |
2,426,792 |
37 |
17,423,339 |
73 |
28,100,766 |
48 |
28,100,766 |
48 |
1912 |
14,908,733 |
67 |
2,514,606 |
06 |
17,423,339 |
73 |
28,118,767 |
07 |
28,118,767 |
07 |
1913 |
14,819,787 |
10 |
3,603,552 |
63 |
18,423,339 |
73 |
28,132,152 |
11 |
29,132,152 |
11 |
1914 |
14,691,593 |
67 |
3,731,746 |
06 |
18,423,339 |
73 |
28,142,466 |
Öl |
29,142,466 |
01 |
1915 |
14,324,810 |
23 |
4,098,529 |
50 |
18,423,339 |
73 |
28,256,469 |
62 |
29,256,469 |
62 |
1916 |
14,179,081 |
37 |
4,244,258 |
36 |
18,423,339 |
73 |
28,255,387 |
72 |
29,255,387 |
72 |
1917 |
13,899,164 |
94 |
4,524,174 |
79 |
18,423,339 |
73 |
28,249,373 |
89 |
29,249,373 |
89 |
1918 |
13,611,273 |
48 |
4,812,066 |
25 |
18,423,339 |
73 |
28,240,759 |
42 |
29,240,759 |
42 |
1919 |
13,442,234 |
15 |
4,981,105 |
58 |
18,423,339 |
73 |
28,336,065 |
18 |
29,336,065 |
18 |
1920 |
13,267,230 |
05 |
5,156,109 |
68 |
18,423,339 |
73 |
28,315,544 |
96 |
29,315,544 |
96 |
1921 |
13,086,049 |
88 |
5,337,289 |
85 |
18,423,339 |
73 |
28,291,071 |
94 |
29,291,071 |
94 |
1922 |
12,898,474 |
76 |
5,524,864 |
97 |
18,423,339 |
73 |
28,371,391 |
70 |
29,371,391 |
70 |
1923 |
12,704,278 |
05 |
5,719,061 |
68 |
18,423,339 |
73 |
28,336,141 |
99 |
29,336,141 |
99 |
1924 |
12,503,224 |
77 |
5,920,114 |
96 |
18,423,339 |
73 |
28,395,095 |
06 |
29,395,095 |
06 |
1925 |
12,295,071 |
93 |
6,128,267 |
80 |
18,423,339 |
73 |
28,357,067 |
61 |
29,357,067 |
61 |
1926 |
11,755,610 |
16 |
6,667,729 |
57 |
18,423,339 |
73 |
28,415,606 |
86 |
29,415,606 |
86 |
1927 |
11,524,397 |
05 |
6,898,942 |
68 |
18,423,339 |
73 |
28,465,055 |
23 |
29,465,055 |
23 |
1928 |
11,285,149 |
07 |
7,138,190 |
66 |
18,423,339 |
73 |
28,508,081 |
21 |
29,508,081 |
21 |
1929 |
11,037,583 |
37 |
7,385,756 |
36 |
18,423,339 |
73 |
28,542,722 |
89 |
29.542,722 |
89 |
1930 |
10,781,413 |
35 |
7,641,926 |
38 |
18,423,339 |
73 |
22,907,001 |
36 |
23,907,001 |
26 |
1931 |
10,516,338 |
28 |
7,907,001 |
45 |
18,423,339 |
73 |
22,906,839 |
85 |
23,906,839 |
85 |
1932 |
10,242,048 |
02 |
8,181,291 |
71 |
18,423,339 |
73 |
22,907,367 |
57 |
23,907,367 |
57 |
1933 |
9,958,221 |
51 |
8,465,118 |
22 |
18,423,339 |
73 |
22,907,070 |
02 |
23,907,070 |
02 |
1934 |
9,664,526 |
60 |
8,758,813 |
13 |
18,423,339 |
73 |
22,907,009 |
05 |
23,907,009 |
05 |
1935 |
9,360,620 |
47 |
9,062,719 |
26 |
18,423,339 |
73 |
22,906,934 |
14 |
23,906,934 |
14 |
1936 |
9,046,144 |
38 |
9,377,195 |
35 |
18,423,339 |
73 |
22,906,975 |
29 |
23,906,975 |
29 |
1937 |
8,720,733 |
07 |
9,702,606 |
66 |
18,423,339 |
73 |
22,907,635 |
83 |
23,907,635 |
83 |
1938 |
8,384,004 |
47 |
10,039,335 |
26 |
18,423,339 |
73 |
22,907,152 |
40 |
23,907,152 |
40 |
1939 |
8,035,564 |
29 |
10,387,775 |
44 |
18,423,339 |
73 |
22,906,675 |
77 |
23,906,675 |
77 |
1940 |
7,475,004 |
39 |
10,748,335 |
34 |
18,423,339 |
73 |
21,391,626 |
95 |
22,391,626 |
95 |
1941 |
7,301,902 |
38 |
11,121,437 |
35 |
18,423,339 |
73 |
21,390,893 |
17 |
22,390,893 |
17 |
1942 |
6,915,821 |
15 |
11,507,518 |
58 |
18,423,339 |
73 |
21,391,291 |
Öl |
22,391,291 |
01 |
1943 |
6,516,308 |
35 |
11,907,031 |
38 |
18,423,339 |
73 |
21,391,249 |
12 |
22,391,249 |
12 |
1944 |
18
Bankoutskottets utlåtande Nr 37,
Tabell I. (Forts.) Annuiteter
År. |
A m |
0 |
tering |
s 1 å n e n. |
Statsräntelånen enligt nn gällande bestämmelser. |
|||||||
Ränta. |
Amortering. |
Summa. |
Ränta. |
Amortering. |
Summa. |
|||||||
1945. . |
1,488,022 |
74 |
2,480,005 |
60 |
3,968.028 |
34 |
8,007,927 |
26 |
9,415,412 |
47 |
17,423,339 |
73 |
1946 . . |
1,401,224 |
54 |
2,566,697 |
62 |
3,967,922 |
16 |
7,681,806 |
55 |
9,741,533 |
18 |
17,423.339 |
78 |
1947 . . |
1,311,388 |
13 |
2,656,423 |
37 |
3,967,811 |
50 |
7,344,328 |
80 |
10,079,010 |
93 |
17,423.339 |
73 |
1948 . . |
1,218,413 |
31 |
2,749,542 |
85 |
3,967,956 |
16 |
6,995,189 |
65 |
10,428,150 |
08 |
17,423,339 |
73 |
1949. . |
1,122,179 |
31 |
2,845,734 |
50 |
3,967,913 |
81 |
6,626,691 |
62 |
10,611,501 |
26 |
17,238,192 |
88 |
1950. . |
1,022,578 |
60 |
2,945,319 |
89 |
3,967,898 |
49 |
6,265,378 |
72 |
10,485,661 |
Öl |
16,751,039 |
73 |
1951 . . |
919,492 |
41 |
3,048,327 |
44 |
3,967,829 |
85 |
5,898,868 |
18 |
10,852,171 |
55 |
16,751,039 |
73 |
1952 . . |
812,800 |
59 |
3,155,147 |
16 |
3,967,947 |
75 |
5,519,526 |
06 |
11,231,513 |
67 |
16,751,039 |
73 |
1953 . . |
702.370 |
44 |
3,265,389 |
05 |
3,967,759 |
49 |
5,126,902 |
48 |
11,624,137 |
25 |
16,751,039 |
73 |
1954 . . |
588,081 |
83 |
1,856,301 |
54 |
2,444,383 |
37 |
4,720,531 |
80 |
12,030,507 |
93 |
16,751,039 |
73 |
1955 . . |
523,111 |
27 |
1,921,246 |
19 |
2,444,357 |
46 |
4,299,931 |
97 |
12,451,107 |
76 |
16,751,039 |
73 |
1956 . . |
455,867 |
66 |
1,988,183 |
02 |
2,444,050 |
68 |
3,806,305 |
24 |
10,048,346 |
25 |
13,854,651 |
49 |
1957 . . |
386,281 |
25 |
2,058,307 |
31 |
2,444,588 |
56 |
3,510,333 |
86 |
6,560,982 |
27 |
10,071,316 |
13 |
1958 . . |
314,240 |
50 |
2,130,025 |
33 |
2,444,265 |
83 |
3,288,805 |
62 |
6,311,194 |
38 |
9,600,000 |
— |
1959 . . |
239,689 |
61 |
2,204,532 |
39 |
2,444,222 |
— |
3,067,913 |
83 |
6,532,086 |
17 |
9,600,000 |
— |
1960 . . |
162,530 |
99 |
2,281,828 |
49 |
2,444,359 |
48 |
2,839,290 |
80 |
6,760,709 |
20 |
9,600,000 |
— |
1961 . . |
82,666 |
98 |
2,361,913 |
66 |
2,444,580 |
64 |
2,538,482 |
67 |
6,961,887 |
61 |
9,510,370 |
28 |
1962 . . |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2,358,999 |
88 |
4,001,000 |
12 |
6,360,000 |
— |
1963 . . |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2,218,964 |
87 |
4,141,635 |
13 |
6,360,000 |
— |
1964 . . |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2,074,028 |
63 |
4,285,971 |
37 |
6,360,000 |
— |
1965 . . |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1,924,019 |
65 |
4,435,980 |
35 |
6,360,000 |
— |
1966 . . |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1,768,760 |
34 |
4,591,239 |
66 |
6,360,000 |
— |
1967 . . |
_ |
— |
— |
— |
— |
— |
1,608,066 |
95 |
4,751,933 |
05 |
6,360,000 |
— |
1968 . . |
_ |
— |
— |
— |
— |
— |
1,441,749 |
29 |
4,918,250 |
71 |
6,360,000 |
— |
1969. . |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1,269,610 |
51 |
5,090,389 |
49 |
6,360,000 |
— |
1970. . |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1,091,446 |
88 |
5,268,553 |
12 |
6,360,000 |
— |
1971 . . |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
880,920 |
65 |
4,773,561 |
33 |
5,654,481 |
98 |
1972 . . |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
739,970 |
86 |
4,168,029 |
14 |
4,908,000 |
— |
1973 . . |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
594,091 |
91 |
4,313,908 |
09 |
4,908,000 |
— |
1974 . . |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
443,105 |
13 |
4,464,894 |
87 |
4,908,000 |
— |
1975 . . |
_ |
— |
— |
— |
— |
— |
266,896 |
20 |
4,420,334 |
07 |
4,687,230 |
27 |
1976 . . |
— |
— |
— |
— |
— |
117,858 |
76 |
2,367,454 |
37 |
2,485,313 |
13 |
|
1977 . . |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
24,630 |
60 |
1,407,463 |
27 |
1,432,093 |
87 |
Bankoutskottets utlåtande Nr 37.
19
å nuvarande statslån.
Statsräntelånen med extra anslag av 1,000,000 kronor |
Summa annuiteter |
Summa annuiteter |
År. |
|||||||
Amortering. |
Summa. |
|||||||||
6,102,895 |
77 |
12,320,443 |
96 |
18,423,339 |
73 |
21,391,368 |
07 |
22,391,368 |
07 |
1945 |
5,675,098 |
97 |
12,748,240 |
76 |
18,423,339 |
73 |
21,391,261 |
89 |
22,391,261 |
89 |
1946 |
5,232,386 |
45 |
13,190,953 |
28 |
18,423,339 |
73 |
21,391,151 |
23 |
22,391,151 |
23 |
1947 |
4,774,329 |
31 |
13,649,010 |
42 |
18,423,339 |
73 |
21,391,295 |
89 |
22,391,295 |
89 |
1948 |
4,293,101 |
18 |
13,945,091 |
70 |
18,238,192 |
88 |
21,206,106 |
69 |
22,206,106 |
69 |
1949 |
3,815.112 |
60 |
13,935,927 |
13 |
17,751,039 |
73 |
20,718,938 |
22 |
21,718,938 |
22 |
1850 |
3,327,842 |
76 |
14,423,196 |
97 |
17,751,039 |
73 |
20,718,869 |
58 |
21,718,869 |
58 |
1951 |
2,824,514 |
74 |
14,926,524 |
99 |
17,751,039 |
73 |
20,718,987 |
48 |
21,718,987 |
48 |
1952 |
2,301,530 |
77 |
15,449,508 |
96 |
17,751,039 |
73 |
20,718,799 |
22 |
21,718,799 |
22 |
1953 |
1,761,272 |
08 |
15,989,767 |
65 |
17,751,039 |
73 |
19,195,423 |
10 |
20,195,423 |
10 |
1954 |
1,202,098 |
16 |
16,548,941 |
57 |
17,751,039 |
73 |
19,195,397 |
19 |
20,195,397 |
19 |
1955 |
565,047 |
24 |
14,289,604 |
25 |
14,854,651 |
49 |
16,298,702 |
17 |
17,298,702 |
17 |
1956 |
64,368 |
47 |
3,678,199 |
12 |
3,742,566 |
59 |
12,515,904 |
69 |
6,187,155 |
15 |
1957 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
12,044,265 |
83 |
2,444,265 |
83 |
1958 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
12,044,222 |
—- |
2,444,222 |
— |
1959 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
12,044,359 |
48 |
2,444,359 |
48 |
1960 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
11,954,950 |
92 |
2,444,580 |
64 |
1961 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
6,360,000 |
— |
— |
— |
1962 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
6,360,000 |
— |
— |
— |
1963 |
— |
— |
— |
— |
—- |
— |
6,360,000 |
— |
— |
— |
1964 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
6,360,000 |
— |
— |
— |
1965 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
6,360,000 |
— |
— |
— |
1966 |
— |
— |
_ |
— |
— |
— |
6,360,000 |
— |
— |
— |
1967 |
— |
— |
— |
— |
— |
6,360,000 |
— |
— |
— |
1968 |
|
— |
— |
— |
— |
— |
6,360,000 |
— |
— |
— |
1969 |
|
— |
— |
— |
— |
— |
— |
6,360,000 |
— |
— |
— |
1970 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
5,654,481 |
98 |
— |
— |
1971 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
4,908,000 |
— |
— |
— |
1972 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
4,908,000 |
— |
— |
— |
1973 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
4,908,000 |
— |
— |
1974 |
|
— |
— |
— |
— |
— |
— |
4,687,230 |
27 |
— |
—- |
1975 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2,485,313 |
13 |
— |
— |
1976 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1,432,098 |
87 |
— |
— |
1977 |
20
Bankoutskottets utlåtande Nr 37.
Tabell II. Kapitalskuld å nuvarande
År. |
Om annuiteter utgå enligt nn gällande |
Om annnitetsanslagen ökas med 1,000,000 kronor. |
||||||||||
Amorteringslån. |
Statsräntelån. |
Summa. |
Amorteringslån. |
Statsräntelån. |
Summa. |
|||||||
1912 .... |
191,665,162 |
68 |
406,716,676 |
08 |
598,381,837 |
76 |
191,665,162 |
68 |
406,716,675 |
08 |
598,881,837 |
76 |
1913. . . . |
187,696,051 |
62 |
404,289,882 |
71 |
591,985,934 |
33 |
187,696,051 |
62 |
404,289,882 |
71 |
591,985,934 |
33 |
1914 .... |
183,569,986 |
09 |
401,775,276 |
65 |
585,345,262 |
74 |
183,569,986 |
09 |
401,775,276 |
65 |
585,345,262 |
74 |
1915 .... |
179,286,123 |
23 |
399,172,724 |
02 |
578,458,847 |
25 |
179,286,123 |
23 |
398,171,724 |
02 |
577,457,847 |
25 |
1916 .... |
174,842,011 |
26 |
396,475,977 |
95 |
571,317,989 |
21 |
174,842,011 |
26 |
394,439,977 |
96 |
569,281,989 |
22 |
1917. . . . |
170,128,351 |
76 |
393,448,673 |
43 |
563,577,025 |
19 |
170,128,351 |
76 |
390,341,448 |
46 |
560,469,800 |
22 |
1918 .... |
165,250,796 |
08 |
390,313,132 |
98 |
555,563,929 |
Öl |
165,250,796 |
08 |
386,097,190 |
10 |
551,347,986 |
18 |
1919 .... |
160,208,539 |
78 |
386,936,481 |
14 |
547,145,020 |
92 |
160,208,539 |
78 |
381,573,015 |
31 |
541,781,555 |
09 |
1920 . . . . |
154,998,418 |
68 |
383,312,101 |
33 |
538,310,520 |
Öl |
154,998,418 |
68 |
376,760,949 |
06 |
531,759,367 |
74 |
1921 .... |
149,510.643 |
88 |
379,560,250 |
94 |
529,070,894 |
82 |
149,510,643 |
88 |
371,779,843 |
48 |
521,290,487 |
36 |
1922 .... |
143,851,311 |
19 |
375,676,420 |
52 |
519,527,731 |
71 |
143,851,311 |
19 |
366,623,733 |
SO |
510,475,044 |
99 |
1923. . . . |
138,018,374 |
87 |
371,655,939 |
71 |
509,674,314 |
68 |
138,018,374 |
87 |
361,286,443 |
95 |
499,304,818 |
82 |
1924. . . . |
131,900,966 |
02 |
367,493,972 |
09 |
499,394,938 |
11 |
131,900,966 |
02 |
355,761,578 |
98 |
487,662,545 |
— |
1925. . . . |
125,604,697 |
57 |
363,185,509 |
59 |
488,790,207 |
16 |
125,604,697 |
57 |
350,002,517 |
30 |
475,607,214 |
87 |
1926 .... |
119,019,106 |
65 |
358,725,364 |
35 |
477,744,471 |
119,019,106 |
65 |
344,122,402 |
34 |
463,141,508 |
99 |
|
1927 .... |
112,151,047 |
50 |
354,108,165 |
21 |
466.359,212 |
71 |
112,251,047 |
50 |
337,994,134 |
54 |
450,245,182 |
04 |
1928 .... |
105,187,567 |
03 |
349,004,391 |
70 |
354,191,958 |
73 |
105,187,567 |
03 |
331,326,404 |
97 |
436,513,972 |
— |
1929. . . . |
97,827,416 |
38 |
343,724,143 |
54 |
441,551,559 |
92 |
97,827,416 |
38 |
324,427,462 |
29 |
422,254,878 |
67 |
1930 .... |
90,166,634 |
47 |
338,261,300 |
71 |
428,427,935 |
18 |
90,166,634 |
47 |
317,289,271 |
63 |
407,455,906 |
10 |
1931 .... |
82,203,083 |
52 |
332,609,530 |
39 |
414,812,613 |
91 |
82,203,083 |
52 |
319,903,515 |
27 |
392,106,598 |
79 |
1932 .... |
79,596,529 |
81 |
326,762,279 |
56 |
406,358,809 |
37 |
79,596,529 |
81 |
302,261,588 |
89 |
381,858,118 |
70 |
1933 .... |
76,898,908 |
23 |
320,712,767 |
31 |
397,611,675 |
54 |
76,898,908 |
23 |
294,354,587 |
44 |
371,253,495 |
67 |
1934. . . . |
74,106,342 |
18 |
314,453,976 |
91 |
388,560,319 |
09 |
74,106,342 |
18 |
286,173,295 |
73 |
360,279,637 |
91 |
1935. . . . |
71,216,333 |
87 |
307,978,647 |
56 |
379,194,981 |
43 |
71,216,333 |
87 |
277,708,177 |
51 |
348,924,511 |
38 |
1936 .... |
68,225,236 |
24 |
301,279,265 |
90 |
369,504,502 |
14 |
68,225,236 |
24 |
268,949,364 |
38 |
337,174,600 |
62 |
1937 .... |
65,129,525 |
10 |
294,348,057 |
22 |
359,477,582 |
32 |
65,129,525 |
10 |
259,886,645 |
12 |
325,016,170 |
22 |
1938 .... |
61,925,422 |
91 |
287,176,976 |
35 |
349,102,399 |
27 |
61,925,422 |
92 |
250,509,449 |
77 |
312,434,872 |
69 |
1939 .... |
58,608,516 |
62 |
279,757,798 |
17 |
338,366,214 |
79 |
58,608,516 |
62 |
240,806,843 |
a |
299,415,359 |
73 |
1940 .... |
55,176,002 |
03 |
272,081,607 |
90 |
327,257,609 |
93 |
55,176,002 |
03 |
230,767,507 |
85 |
285,943,509 |
88 |
1941 .... |
51,623,826 |
06 |
264,139,791 |
02 |
315,763,617 |
08 |
51,623,826 |
06 |
220,379,732 |
41 |
272,003,558 |
47 |
1942 .... |
49,462,372 |
75 |
255,923,022 |
78 |
305,385,395 |
53 |
49,462,372 |
75 |
209,631,397 |
07 |
259,093,769 |
82 |
1943 .... |
47,226,002 |
36 |
247,421,747 |
39 |
294,647,759 |
75 |
47,226,002 |
30 |
198,509,959 |
72 |
245,735,962 |
08 |
1944. . . . |
44,910,961 |
16 |
238,626.116 |
79 |
283,537,077 |
95 |
44,910,961 |
16 |
187,002,441 |
14 |
231,913,402 |
30 |
Bankoutskottets utlåtande Nr 37.
21
statslån vid varje års början.
År. |
Om annuiteter utgå enligt |
nu gällande |
Om annuitetsanslagen ökas med 1,000,000 kronor. |
|||||||||
Amorteringslån. |
Statsräntelån. |
Summa. |
Amorteringslån. |
Statsräntelån. |
Summa. |
|||||||
1945 .... |
42,514,935 |
41 |
229,525,879 |
It |
272,040,814 |
52 |
42,514,935 |
41 |
175,095,409 |
76 |
217,610,345 |
17 |
1946 . . . . |
40,034,929 |
81 |
220,110,466 |
64 |
260,145,396 |
45 |
40,034,929 |
81 |
162,774,965 |
80 |
202,809,895 |
61 |
1947 .... |
37,468,232 |
19 |
210,368,933 |
46 |
247,837,165 |
65 |
37,468,232 |
19 |
150,026,725 |
04 |
187,494,957 |
23 |
1948. . . . |
34,811,808 |
82 |
200,289,952 |
53 |
235,101,761 |
35 |
34,811,808 |
82 |
136,835,771 |
76 |
171,647,580 |
58 |
1949 . . . . |
32,062,265 |
97 |
189,861,802 |
45 |
221,924,068 |
42 |
32,062,265 |
97 |
123,186,761 |
34 |
155,249,027 |
31 |
1950. . . . |
29,216,531 |
47 |
179,250,301 |
19 |
208,466,832 |
66 |
29,216,531 |
47 |
109,241,669 |
64 |
138,458,201 |
11 |
1951 .... |
26,271,211 |
58 |
168,764,640 |
18 |
195,035,851 |
76 |
26,271,211 |
58 |
95,305,742 |
51 |
121,576,954 |
09 |
1952 . . . . |
23,222,874 |
14 |
157,912,468 |
63 |
181,135,342 |
77 |
23,222,874 |
14 |
80,882,545 |
54 |
104,105,419 |
68 |
1953 . . . . |
20,067,726 |
98 |
146,680,954 |
96 |
166,748,681 |
94 |
20,067,726 |
98 |
65,956,020 |
55 |
86,023,747 |
53 |
1954 .... |
16,802,337 |
93 |
135,156,817 |
71 |
151,859,155 |
64 |
16,802,337 |
93 |
50,506,511 |
59 |
67,30S,849 |
52 |
1955. . . . |
14,946,036 |
39 |
123,026,309 |
78 |
137,972,346 |
17 |
14,946,036 |
39 |
34,516,743 |
94 |
49,462,780 |
33 |
1956. . . . |
13,024,790 |
20 |
110,575,&2 |
02 |
123,599,992 |
22 |
13,024,790 |
20 |
17,967,802 |
37 |
30,992,592 |
57 |
1957. . . . |
11,036,607 |
18 |
100,526,855 |
77 |
111,563,462 |
95 |
11,036,607 |
18 |
3,678,198 |
12 |
14,714,805 |
30 |
1958. . . . |
8,978,299 |
87 |
93,965,873 |
50 |
102,944,173 |
37 |
8,978,299 |
87 |
— |
— |
8,978,299 |
87 |
1959. . . . |
6,848,274 |
54 |
87,654,679 |
12 |
94,502,953 |
66 |
6,848,274 |
54 |
— |
— |
6,848,274 |
54 |
1960 .... |
4,643,742 |
15 |
81,122,592 |
95 |
85,766,335 |
10 |
4,643,742 |
15 |
— |
— |
4,643,742 |
15 |
1961 .... |
2,361,913 |
66 |
73,361,883 |
75 |
76,723,797 |
41 |
2,361,913 |
66 |
— |
— |
2,361,913 |
66 |
1962 .... |
— |
— |
67,399,996 |
14 |
67,399,996 |
14 |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
1963 . . . . |
— |
— |
63,398,996 |
02 |
63,398,996 |
02 |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
1964 . . . . |
— |
— |
59,257,960 |
89 |
59,257,960 |
89 |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
1965. . . . |
— |
— |
54,971,989 |
52 |
54,971,989 |
52 |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
1966 .... |
— |
— |
50,536,009 |
17 |
50,536,009 |
17 |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
1967 . . . . |
— |
— |
45,944,769 |
51 |
45,944,769 |
51 |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
1968 .... |
— |
— |
41,192,836 |
46 |
41,192,836 |
46 |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
1969 .... |
— |
— |
36,274,585 |
75 |
36,274,585 |
75 |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
1970. . . . |
— |
— |
31,184,196 |
26 |
31,184,196 |
26 |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
1971. . . . |
— |
— |
25,915,643 |
14 |
25,915,643 |
14 |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
1972. . . . |
— |
— |
21,142,081 |
81 |
21,142,081 |
81 |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
1973 .... |
— |
— |
16,974,054 |
07 |
16,974,054 |
67 |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
1974 .... |
— |
— |
12,660,146 |
58 |
12,660,146 |
58 |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
1975 .... |
— |
— |
8,195,251 |
71 |
8,195,251 |
71 |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
1976 .... |
— |
— |
3,774,917 |
64 |
3,774,917 |
64 |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
1977 .... |
— |
— |
1,407,463 |
27 |
1,407,463 |
27 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
22
Bankoutskottets utlåtande Nr 37.
Tabell III. Kapitalskuld ock annuiteter för ny upplåning till
År. |
Alternativ I. 3Vs procent ränta — annuitet 4Va procent. |
Alternativ 11. 87a procent ränta — amortering årligen 2 procent |
||||||||||||||
Skuld vid |
Ränta. |
Amorterin |
er o* |
Annuitet. |
Skuld vid |
Ränta. |
Amorterin |
V |
Annuitet. |
|||||||
1914 . . |
20,000.000 |
700,000 |
200,000 |
900,000 |
20,000,000 |
_ |
700,000 |
_ |
400,000 |
_ |
1,100,000 |
_ |
||||
1915 . . |
39,800,000 |
— |
1,393,000 |
— |
407,000 |
— |
1,800,000 |
— |
39,600,000 |
— |
1,386,000 |
— |
800,000 |
— |
2,186,000 |
— |
1916 . . |
59,393,000 |
— |
2,078,755 |
— |
621,244 |
— |
2,700,000 |
— |
58,800,000 |
— |
2,058,000 |
— |
1,200,000 |
— |
3,258,000 |
— |
1917 . . |
78,771,756 |
— |
2,757,011 |
46 |
842,988 |
54 |
3,600,000 |
— |
77,600,000 |
— |
2,716,000 |
— |
1,600,000 |
— |
4,316,000 |
— |
1918 . . |
97,928,767 |
46 |
3,427,506 |
86 |
1,072,493 |
14 |
4,500,000 |
— |
96,000,000 |
— |
3,360,000 |
— |
2,000,000 |
— |
5,360,000 |
— |
1919 . . |
116,856,274 |
32 |
4,089,970 |
60 |
1,310,029 |
40 |
5,400,000 |
— |
114,000,000 |
— |
3,990,000 |
— |
2,400,000 |
— |
6,390,000 |
— |
1920 . . |
135,546,244 |
92 |
4,744,118 |
57 |
1,555,881 |
43 |
6,300,000 |
— |
131,600,000 |
- |
4,606,000 |
— |
2,800,000 |
— |
7,406,000 |
— |
1921 . . |
153,990,363 |
49 |
5,389,662 |
72 |
1,810,337 |
28 |
7,200,000 |
— |
148,S00,000 |
— |
5,208,000 |
— |
3,200,000 |
— |
8,408,000 |
— |
1922 . . |
172,180,026 |
21 |
6,026,300 |
92 |
2,073,699 |
08 |
8,100,000 |
— |
165,600,000 |
— |
5,796,000 |
— |
3,600,000 |
— |
9,396,000 |
— |
1923 . . |
190,106,327 |
18 |
6,653,721 |
45 |
2,346,278 |
55 |
9,000,000 |
— |
182,000,000 |
— |
6,370,000 |
— |
4,000,000 |
— |
10,370,000 |
— |
1924 . . |
207,760,048 |
58 |
7,271,601 |
70 |
2,628,398 |
30 |
9,900,000 |
— |
198,000,000 |
— |
6,930,000 |
— |
4,400,000 |
— |
11,330,000 |
— |
1925 . . |
225,131,650 |
28 |
7,879,607 |
76 |
2,920,392 |
24 |
10,800,000 |
— |
213,600,000 |
— |
7,476,000 |
— |
4,800,000 |
— |
12,276,000 |
— |
1926 . . |
242,211,258 |
04 |
8,477,394 |
03 |
3,222,605 |
97 |
11,700,000 |
— |
228,800,000 |
— |
8,008,000 |
— |
5,200,000 |
— |
13,208,000 |
— |
1927 . . |
258,988,652 |
07 |
9,064,602 |
82 |
3,535,397 |
IS |
12,600,000 |
— |
243,600,000 |
— |
8,526,000 |
— |
5,600,000 |
— |
14,126,000 |
— |
1928. . |
275,453,254 |
89 |
9,640,863 |
92 |
3,859,136 |
08 |
13,500,000 |
— |
258,000,000 |
— |
9,030,000 |
— |
6,000,000 |
— |
15,030,000 |
— |
1929 . . |
291,594,118 |
81 |
10,205,794 |
16 |
4,194,205 |
84 |
14,400,000 |
— |
272,000,000 |
- |
9,520,000 |
— |
6,400,000 |
— |
15,920,000 |
— |
1930 . . |
307,399,912 |
97 |
10,758,996 |
95 |
4,541,003 |
05 |
15,300,000 |
— |
285,600,000 |
— |
9,996,000 |
- |
6,800,000 |
— |
16,796,000 |
— |
1931 . . |
322,858,909 |
92 |
11,300,061 |
84 |
4,899,938 |
16 |
16,200,000 |
— |
298,800,000 |
— |
10,458,000 |
— |
7,200,000 |
— |
17,658,000 |
— |
1932 . . |
337,958,971 |
76 |
11,828,564 |
Öl |
5,271,435 |
99 |
17,100,000 |
— |
311,600,000 |
- |
10,906,000 |
— |
7,600,000 |
— |
18,506,000 |
— |
1933 . . |
352,687,535 |
77 |
12,344,063 |
75 |
5,655,936 |
25 |
18,000,000 |
— |
324,000,000 |
— |
11,340,000 |
— |
8,000,000 |
- |
19,340,000 |
— |
1934. . |
367,031,599 |
52 |
12,846,105 |
98 |
6,053,894 |
02 |
18,900,000 |
— |
336,000,000 |
— |
11,760,000 |
- |
8,400,000 |
— |
20,160,000 |
— |
1935 . . |
380,977,705 |
50 |
13,334,219 |
69 |
6,465,780 |
31 |
19,800,000 |
— |
347,600,000 |
— |
12,166,000 |
— |
8,800,000 |
— |
20,966,000 |
— |
1936. • |
394,511,925 |
19 |
13,807,917 |
38 |
6,892,082 |
62 |
20,700,000 |
— |
358,800,000 |
— |
12,558,000 |
— |
9,200,000 |
— |
21,758,000 |
— |
1937 . . |
407,619,842 |
57 |
14,266,694 |
49 |
7,333,305 |
51 |
21,600,000 |
— |
369,600,000 |
— |
12,936,000 |
— |
9,600,000 |
— |
22,536,000 |
— |
1938 . . |
420,286,537 |
06 |
14,710,028 |
80 |
7,789,971 |
20 |
22,500,000 |
— |
380,000,000 |
— |
13,300,000 |
— |
10,000,000 |
— |
23,300,000 |
— |
1939 . . |
432,496,565 |
86 |
15,137,379 |
80 |
8,262,620 |
20 |
23,400,000 |
— |
390,000,000 |
— |
13,650,000 |
— |
10,400,000 |
— |
24,050,000 |
— |
1940 . . |
444,233,945 |
66 |
15,548,188 |
10 |
8,751,811 |
90 |
24,300,000 |
— |
399,600,000 |
— |
13,986,000 |
— |
10,800,000 |
— |
24,786,000 |
— |
1941 . . |
455,482,133 |
76 |
15,941,874 |
68 |
9,258,125 |
32 |
25,200,000 |
— |
408,800,000 |
— |
14,308,000 |
— |
11,200,000 |
— |
25,508,000 |
— |
1942 . . |
466,224,008 |
44 |
16,317,840 |
130 |
9,782,159 |
70 |
26,100,000 |
— |
417,600,000 |
— |
14,616,000 |
— |
11,600,000 |
— |
26,216,000 |
— |
1943 . . |
476,441,848 |
74 |
16,675,564 |
•71 |
10,324,435 |
29 |
27,000,000 |
— |
426,000,000 |
— |
14,910,000 |
— |
12,000,000 |
— |
26,910,000 |
— |
1944 . . |
486,117,413 |
45 |
17,014,10947 |
10,885,890 |
53 |
27,900,000 |
— |
434,000,000 |
— |
15,190,000 |
— |
12,400,000 |
— |
27,590,000 |
— |
|
1945. . |
495,231,522 |
92 |
17,333,103''äO |
11,466,896 |
70 |
28,800,000 |
— |
441,600,000 |
15,456,000 |
— |
12,800,000 |
28,256,000 |
— |
|||
1946 . . |
503,764,626 |
22 |
17,631,761192 |
12,068,238 |
08 |
29,700,000i— |
448,800,000 |
15,708,000 |
— |
13,200,000 |
_ |
28,908,000 |
— |
Bankoutskottets utlåtande Nr 37.
23
belopp av 20 miljoner kronor årligen från och med 1913.
År. |
Alternativ I. 3''/a procent ränta — annuitet 41/» |
procent. |
Alternativ II. 3‘/ä procent ränta — amortering årligen 2 procent |
|||||||||||||
Skuld vid |
Ränta. |
Amortering. |
Annuitet. |
Sknld vid |
Ränta. |
Amortering. |
Annuitet. |
|||||||||
1947. . |
511,696,388 |
14 |
17,909,373 |
58 |
12,690,626 |
42 |
30,600,000 |
455,600,000 |
15,946,000 |
_ |
13,600,000 |
— |
29,546,000 |
— |
||
1948. . |
519,005,761 |
72 |
18,165,201 |
66 |
13,334,798 |
34 |
31,500,000 |
— |
462,000,000 |
— |
16,170,000 |
14,000,000 |
''_ |
30,170.000 |
— |
|
1949 . . |
525,670,963 |
38 |
18,398,483 |
72 |
14,001,516 |
28 |
32,400,000 |
— |
468,000,000 |
— |
16,380,000 |
14,400,000 |
30,780,000 |
|||
1950. . |
531,669,447 |
10 |
18,608,430 |
65 |
14,691,569 |
35 |
33,300,000 |
— |
473,600.000 |
— |
16,576,000 |
14,800,000 |
''_ |
31,376.000 |
||
1951 . . |
536,977,877 |
75 |
18,794,225 |
72 |
15,405,774 |
28 |
34,200,000 |
— |
478,800,000 |
— |
16,758,000 |
— |
15,200,000 |
31,958,000 |
— |
|
1952 . . |
541,572,103 |
47 |
18,955,023 |
62 |
16,144,976 |
38 |
35,100,000 |
— |
483,600,000 |
— |
16,918,000 |
— |
15,600,000 |
•- |
32,518,000 |
— |
1953 . . |
545,427,127 |
09 |
19,089,945 |
45 |
16,910,054 |
55 |
36,000,000 |
— |
488,000,000 |
— |
17,080,000 |
— |
16,000,000 |
— |
33,080,000 |
— |
1954 . . |
548,517,072 |
54 |
19,198,097 |
54 |
17,701,902 |
46 |
36,900,000 |
— |
492,000,000 |
— |
17,220,000 |
— |
16,400,000 |
— |
33,620,000 |
— |
1955 . . |
550,815,170 |
08 |
19,278,530 |
95 |
18,521,469 |
05 |
37,800,000 |
— |
495,600,000 |
— |
17,346,000 |
— |
16,800,000 |
— |
34,146,000 |
— |
1956 . . |
552,293,701 |
03 |
19,330,279 |
54 |
19,369,720 |
46 |
38,700,000 |
— |
498,800,000 |
— |
17,458,000 |
— |
17,200,000 |
— |
34,658,000 |
— |
1957 . . |
552,923,980 |
57 |
19,352,339 |
32 |
20,247,660 |
68 |
39,600,000 |
— |
501,600,000 |
— |
17,556,000 |
— |
17,600,000 |
— |
35,156,000 |
— |
1958 . . |
552,676,319 |
89 |
19,343,671 |
20 |
20,256,328 |
80 |
39,600,000 |
— |
504,000,000 |
— |
17,640,000 |
— |
18,000,000 |
— |
35,640,000 |
— |
1959 . . |
552,419,991 |
09 |
19,334,699 |
69 |
20,265,300 |
31 |
39,600,000 |
— |
506,000,000 |
- |
17,710,000 |
— |
18,400,000 |
— |
36,110,000 |
— |
1960 . . |
552,154,690 |
78 |
19,325,414 |
18 |
20,274,585 |
82 |
39,600,000 |
— |
507,600,000 |
— |
17,766,000 |
— |
18,800,000 |
— |
36,566,000 |
— |
1961 . . |
551,880,104 |
96 |
19,315,803 |
67 |
20,284,196 |
33 |
39,600,000 |
— |
508,800,000 |
— |
17,808,000 |
— |
19,200,000 |
— |
37,000,000 |
— |
1962 . . |
551,595,908 |
63 |
19,305,856 |
80 |
20,294,143 |
20 |
39,600,000 |
— |
509,600,000 |
— |
17,836,000 |
— |
19,600,000 |
— |
37,436,000 |
— |
1963 . . |
551,301,765 |
43 |
19,295,561 |
79 |
20,304,438 |
21 |
39,600,000 |
— |
510,000,000 |
— |
17,850,000 |
— |
20,000,000 |
— |
37,850,000 |
— |
1964 . . |
550,997,327 |
22 |
19,284,906 |
45 |
20,315,093 |
55 |
39,600,000. |
— |
510,000,000 |
— |
17,850,000 |
— |
20,000,000 |
— |
37,850,000 |
— |
1965 . . |
550,682,233 |
67 |
19,273,878 |
18 |
20,326,121 |
82 |
39,600,000; |
— |
510,000,000 |
— |
17,850,000 |
— |
20,000,000 |
— |
37,850,000 |
— |
1966 . . |
550,356,111 |
85 |
19,262,463 |
91 |
20,337,536 |
09 |
39,600,000 |
— |
510,000,000 |
— |
17,850,000 |
— |
20,000,000 |
— |
37,850,000 |
— |
1967 . . |
550,018,575 |
76 |
19,250,650 |
15 |
20,349,349 |
85 |
39,600,000; |
— |
510,000,000 |
— |
17,850,000 |
— |
20,000,000 |
— |
37,850,000 |
— |
1968. . |
549,669,225 |
91 |
19,238,422 |
91 |
20,361,577 |
09 |
39,600,000 |
510,000,000 |
— |
17,850,000 |
— |
20,000,000 |
— |
37,850,000 |
— |
|
1969 . . |
549,307,648 |
82 |
19,225,767 |
71 |
20,374,232 |
29 |
39,600,000 |
- |
510,000,000 |
— |
17,850,000 |
— |
20,000,000 |
— |
37,850,000 |
— |
1970 . . |
548,933,416 |
53 |
19,212,669 |
58 |
20,387.330 |
42 |
39,600,000 |
510,000,000 |
— |
17,850,000 |
— |
20,000,000 |
— |
37,850,000 |
— |
|
1971 . . |
548,546,086 |
11 |
19,199,113 |
01 |
20,400,886 |
99 |
39,600,000 |
510,000,000 |
— |
17,850,000 |
— |
20,000,000 |
— |
37,850,000 |
— |
|
1972 . . |
548,145,199 |
12 |
19,185,081 |
97 |
20,414,918 |
03 |
39,600,000 |
310,000,000 |
— |
17,850,000 |
— |
20,000,000 |
— |
37,850,000 |
— |
|
1973 . . |
547,730,281 |
09 |
19,170,559 |
84 |
20,429,440 |
16 |
39,600,000 |
310,000,000 |
— |
17,850,000 |
— |
20,000,000 |
— |
37,850,000 |
— |
|
1974. . |
547,300,840 |
93 |
19,155,529 |
43 |
20,444,470 |
57 |
39,600,000 |
_ |
310,000,000 |
— |
17,850,000 |
— |
20,000,000 |
— |
37,850,000 |
— |
1975 . . |
546,856,370 |
36 |
19,139,972 |
96 |
20,460,027 |
04 |
39,600,000! |
_ |
310,000,000 |
17,850,000 |
— |
20,000,000 |
37,850,000 |
— |
||
1976 . . |
546,396,343 |
32 |
19,123,872 |
02 |
20,476,127 |
98 |
39,600,000, |
510,000,000 |
17,850,000 |
— |
20,000,000 |
37,850,000 |
— |
|||
1977 . . |
545,920,215 |
34 |
19,107,207 |
54 |
20,492,792 |
46 |
39,600,000 |
310,000,000 |
— |
17,850,000 |
20,000,000 |
37,850,000 |
— |
|||
1978 . . |
545,427,022 |
88 |
19,089,958 |
80 |
20,510,041 |
20 |
39,600,000 |
310,000,000 |
— |
17,850,000 |
20,000,000 |
37,850,000 |
— |
Anm. Annuitetsanslaget för 1913 års lån upphör med år 1957, varefter annuiteterna bliva lika.
24
Bankoutskottets utlåtande AV 37.
Tabell IV. Kapitalskuld vid varje års början och annui -
År. |
Annuiteter för gamla lån efter |
Annuiteter för gamla lån efter |
Annuiteter för gamla lån med |
|||||||||
Kapitalskuld. |
Annuiteter. |
Kapitalskuld. |
Annuiteter. |
Kapitalsku! |
d. |
Annuiteter. |
||||||
1914. . . . |
605,345,262 |
74 |
29,032,152 |
11 |
605,345,262 |
74 |
29,232,152 |
11 |
605,345,262 |
74 |
30,232,152 |
11 |
1915 .... |
618,258,847 |
25 |
29,942,466 |
Öl |
618,058,847 |
25 |
30,328,466 |
Öl |
617,057,847 |
25 |
31,328,466 |
Öl |
1916 .... |
630,710,989 |
21 |
30,956,469 |
62 |
630,117,989 |
21 |
31,514,469 |
62 |
628,081,989 |
22 |
32,514,469 |
G2 |
1917 .... |
642,348,781 |
19 |
31,855,387 |
72 |
641,177,025 |
19 |
32,571,387 |
72 |
638,069,800 |
22 |
33,571,387 |
72 |
1918 .... |
653,492,696 |
47 |
32,749,373 |
89 |
651,563,929 |
Öl |
33,609,373 |
89 |
647,347,986 |
18 |
34,609,373 |
89 |
1919 .... |
664,001,295 |
24 |
33,640,759 |
42 |
661,145,020 |
92 |
34,630,759 |
42 |
655,781,555 |
09 |
35,630,759 |
42 |
1920. . . . |
673,856,764 |
93 |
34,636,065 |
18 |
669,910,520 |
Öl |
35,742,065 |
18 |
663,359,367 |
74 |
36,742,065 |
18 |
1921 .... |
683,061,258 |
31 |
35,515,544 |
9G |
677,870,894 |
82 |
36,723,544 |
96 |
670,090,487 |
36 |
37,723,544 |
96 |
1922 .... |
691,707,757 |
92 |
36,391,071 |
94 |
685,127,731 |
71 |
37,687,071 |
94 |
676,075,044 |
99 |
38,687,071 |
94 |
1923 .... |
699,780,641 |
71 |
37,371,391 |
70 |
691,674,314 |
58 |
38,741,391 |
70 |
681,304,818 |
82 |
39,741,391 |
70 |
1924. . . . |
707.154,986 |
69 |
38,236,141 |
99 |
697,394,938 |
11 |
39,666,141 |
99 |
685,662,545 |
— |
40,666,141 |
99 |
1925 .... |
713,921,857 |
44 |
39,195,095 |
06 |
702,390,207 |
16 |
40,671,095 |
06 |
689,207,214 |
87 |
41,671,095 |
06 |
1926 .... |
719,955,729 |
04 |
40,057,067 |
61 |
706,544,471 |
— |
41,565,067 |
61 |
691,941,508 |
99 |
42,565,067 |
61 |
1927 .... |
725,347,864 |
78 |
41,015,606 |
86 |
709,959,212 |
71 |
42,541,606 |
86 |
693,845,182 |
04 |
43,541,606 |
86 |
1928. . . . |
729,645,213 |
62 |
41,965,055 |
23 |
712,191,958 |
73 |
43,495,055 |
23 |
694,513,972 |
— |
44,495,055 |
23 |
1929 .... |
733,145,678 |
73 |
42,908,081 |
21 |
713,551,559 |
92 |
44,428,081 |
21 |
694,254,878 |
67 |
45,428,081 |
21 |
1930. . . . |
735,827,848 |
15 |
43,842,722 |
89 |
714,027,935 |
18 |
45,338,722 |
89 |
693,055,906 |
10 |
46,338,722 |
89 |
1931 .... |
737,671,523 |
83 |
39,107,001 |
36 |
713,612,613 |
91 |
40,565,001 |
36 |
690,906,598 |
79 |
41,565,001 |
38 |
1932 .... |
744.317,781 |
13 |
40,006,839 |
85 |
717,958,809 |
37 |
41,412,839 |
85 |
693,458,118 |
70 |
42,412,839 |
85 |
1933 .... |
750,299,211 |
31 |
40,907,367 |
57 |
721,611,675 |
54 |
42,247,367 |
57 |
695,253,495 |
67 |
43,246,367 |
57 |
1934 .... |
755,591,918 |
61 |
41,807,070 |
02 |
724,560,319 |
09 |
43,067,070 |
02 |
696,279,637 |
91 |
44,067,070 |
02 |
1935. . . . |
760,172,686 |
93 |
42,707,009 |
05 |
726,794,981 |
43 |
43,S73,009 |
05 |
696,524,511 |
38 |
44,873,009 |
05 |
1936 .... |
764,016,427 |
33 |
43,606,934 |
14 |
728,304,502 |
14 |
44,664,934 |
14 |
695,974,600 |
62 |
45,664,934 |
14 |
1937 .... |
767,097,424 |
89 |
44,506,975 |
29 |
729,077,582 |
32 |
45,442,975 |
29 |
694,616,170 |
22 |
46,442,975 |
29 |
1938 .... |
769,388,936 |
33 |
45,407,635 |
83 |
729,102,399 |
27 |
46,207,635 |
83 |
692,434,872 |
69 |
47,207,635 |
83 |
1939 .... |
770,862,780 |
65 |
46,307,152 |
40 |
728,366,214 |
79 |
46,957,152 |
40 |
689,415,359 |
73 |
47,957,152 |
40 |
1940 .... |
771,491,555 |
59 |
47,206,675 |
77 |
726,857,609 |
93 |
47,692,675 |
77 |
685,543,509 |
38 |
48,692,675 |
77 |
1941 .... |
771,245,750 |
84 |
46,591,626 |
95 |
724,563,617 |
08 |
46,899,626 |
95 |
680,803,558 |
47 |
47,899,626 |
95 |
1942 .... |
771,609,403 |
97 |
47,490,893 |
17 |
722,985,395 |
53 |
47,606,893 |
17 |
676,693,769 |
82 |
48,606,893 |
17 |
1943 .... |
771,089,608 |
49 |
48,391,291 |
01 |
720,647,759 |
75 |
48,301,291 |
01 |
671,735,962 |
08 |
49,301,291 |
Öl |
1944 .... |
769,654,491 |
40 |
49,291,249 |
12 |
717,537,077 |
95 |
48,981,249 |
12 |
665,913,402 |
30 |
49,981,249 |
12 |
1945 .... |
767,272,337 |
44 |
50,191,368 |
07 |
713,640,814 |
52 |
49,647,368 |
07 |
659,210,345 |
17 |
50,647,368 |
07 |
Bankoutskottets utlåtande Nr 37.
25
teter för nuvarande lån och beräknad ny upplåning.
År. |
Annuiteter för gamla lån efter |
Annuiteter för gamla lån efter |
Annuiteter för gamla lån med |
|||||||||
Kapitalskuld. |
j Annuiteter. |
Kapitalskuld. |
Annuiteter. |
Kapitalskuld. |
| Annuiteter. |
|||||||
1946 .... |
763,910,022 |
67 |
51,091,261 |
89 |
708,945,396 |
45 |
50,299,261 |
89 |
651,609,895 |
61 |
51,299,261 |
89 |
1947 .... |
759,533,553 |
79 |
51,991,151 |
23 |
703,437,165 |
65 |
50,937,151 |
23 |
643,094,957 |
23 |
51,937,151 |
23 |
1948 .... |
754,107,523 |
07 |
52,891,295 |
89 |
697,101,761 |
35 |
51,561,295 |
89 |
633,647,580 |
58 |
52,561,295 |
89 |
1949 .... |
747,595,031 |
80 |
53,606,106 |
69 |
689,924,068 |
42 |
51,886,106 |
69 |
623,249,027 |
31 |
52,986,106 |
69 |
1950 .... |
740,136,279 |
76 |
54,018,938 |
22 |
682,066,832 |
66 |
52,094,938 |
22 |
612,058,201 |
11 |
53,094,938 |
22 |
1951. . . . |
732,013,729 |
51 |
54,918,869 |
58 |
673,835,851 |
76 |
52.676,869 |
68 |
600,376,954 |
09 |
53,676,869 |
58 |
1952 .... |
722,707,446 |
24 |
55,818,987 |
48 |
664,735,342 |
77 |
53,236,987 |
48 |
587,705,419 |
68 |
54,236,987 |
48 |
1953. . . . |
712,175,809 |
OS |
56,718,799 |
22 |
654,748,681 |
94 |
53,798,799 |
22 |
574,023,747 |
53 |
54,798,799 |
22 |
1954 .... |
700,376,228 |
18 |
56,095,423 |
10 |
643,859,155 |
64 |
52,815,423 |
10 |
559,308,849 |
52 |
53,815,423 |
10 |
1955 .... |
688,787,516 |
25 |
56,995,397 |
19 |
633,572,346 |
17 |
53,341,397 |
19 |
545,062,780 |
33 |
54,341,397 |
19 |
1956 .... |
675,893,693 |
25 |
54,978,702 |
17 |
622,399,992 |
22 |
50,956,702 |
17 |
529,792,592 |
57 |
51,956,702 |
17 |
1957 .... |
664,487,443 |
52 |
52,115,904 |
69 |
613,163,462 |
95 |
47,671,904 |
69 |
516,314,805 |
30 |
41,343,155 |
15 |
1958 .... |
655,620,493 |
26 |
51,644,265 |
83 |
606,944,173 |
37 |
47,684,265 |
83 |
512,978,299 |
87 |
38,084,265 |
83 |
1959 .... |
646,922,944 |
75 |
51,644,222 |
— |
600,502,953 |
66 |
48,154,222 |
— |
612,848,274 |
54 |
38,554,222 |
|
1960. . . . |
637,921,025 |
88 |
51,644,359 |
48 |
593,366,335 |
10 |
48,610,359 |
48 |
512,243,742 |
16 |
39,010,359 |
48 |
1961 .... |
628,603,902 |
37 |
51,554,950 |
92 |
585,523,797 |
41 |
48,954,950 |
52 |
511,161,913 |
66 |
39,444,580 |
64 |
1962 .... |
618,995,904 |
77 |
45,960,000 |
— |
576,999,996 |
14 |
43,796,000 |
— |
509,600,000 |
, |
37,436,000 |
— |
1963 .... |
614,700,761 |
45 |
45,960,000 |
— |
573,398,996 |
02 |
44,210,000 |
— |
510,000,000 |
_ |
37,850,000 |
— |
1964. . . . |
610,255,288 |
11 |
45,960,000 |
— |
569,257,960 |
89 |
44,210,000 |
— |
510,000,000 |
_ |
37,850,000 |
— |
1965 . . . . |
605,654,223 |
19 |
45,960,000 |
— |
564,971,989 |
52 |
44,210,000 |
— |
510,000,000 |
37,850,000 |
— |
|
1966 .... |
600,892,121 |
02 |
45,960,000 |
— |
560,536,009 |
17 |
44,210,000 |
— |
510,000,000 |
37,850,000 |
— |
|
1967. . . . |
595,963,345 |
27 |
45,960,000 |
— |
555,944,769 |
51 |
44,210,000 |
— |
510,000,000 |
_ |
37,850,000 |
— |
1968. . . . |
590,862,062 |
37 |
45,960,000 |
— |
551,192,836 |
46 |
44,210,000 |
— |
510,000,000 |
37,850,000 |
— |
|
1969 .... |
585,582,234 |
57 |
45,960,000 |
— |
546,274,585 |
75 |
44,210,000 |
— |
510,000,000 |
37,850,000 |
— |
|
1970. . . . |
580,117,612 |
79 |
45,960.000 |
— |
541,184,196 |
26 |
44,210,000 |
— |
510,000,000 |
— |
37,850,000 |
— |
1971 .... |
574,461,729 |
25 |
45,254,481 |
98 |
535,915,643 |
14 |
43,504,481 |
98 |
510,000,000 |
— |
37,850,000 |
— |
1972. . . . |
569,287,280 |
93 |
44,508,000 |
— |
531,142,081 |
81 |
42,750,000 |
— |
510,000,000 |
— |
37,850,000 |
— |
1973 . . . . |
564,704,335 |
76 |
44,508,000 |
— |
526,974,054 |
67 |
42,750,000 |
— |
510,000,100 |
— |
37,850,000 |
— |
1974 .... |
559,960,987 |
51 |
44,508,000 |
— |
522,660,146 |
58 |
42,750,000 |
— |
510,000,000 |
— |
37,850,000 |
— |
1975 .... |
555,051,622 |
07 |
44,287,230 |
27 |
518,195,251 |
71 |
42,537,230 |
27 |
510,000,000 |
- |
37,850,000 |
— |
1976. . . . |
550,171,260 |
96 |
42,085,313 |
13 |
513,774,917 |
64 |
40,335,313 |
13 |
510,000,000 |
— |
37,850,000 |
— |
1977. . . . |
547,327,678 |
61 |
41,032,093 |
87 |
511,407,467 |
27 |
39,282,093 |
87 |
510,000,000 |
— |
37,850,000 |
— |
1978 .... |
545,427,022 |
88 |
39,600,000 |
— |
510,000,000 |
— |
39,600,000 |
510,000,000 |
— |
37,850,000 |
— |
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 8 samt. 31 käft. (Nr 37.) 4
26
Bankoutskottets utlåtande Nr 37
Järnvägsstyrelsens skrivelse av den 3 december 1912.
Till Herrar Fullmäktige i Riksgäldskontor.
Genom nådigt brev den 3 augusti 1912 bar Kung!, järnvägsstyrelsen anbefallts
att i och för utredning i fråga om ökade annuitetsanslag för möjliggörande
av en något hastigare amortering av statslånen överlämna till Herrar Fullmäktige
upplysningar och beräkningar i nedannämnda tre avseenden, nämligen
1) Beräkningar över de belopp, som under de närmaste tio åren kunde antagas
inflyta såsom vinst av trafikrörelsen, vilka beräkningar borde avse statens
järnvägar i dess nuvarande eller genom redan fattade beslut bestämda omfattning
utan avseende å möjliga utvidgningar i framtiden;
2) Beräkningar över den amorteringstid, som för de särskilda anläggningarna
kunde anses rent affärsmässigt berättigad enligt de grunder, som i vanliga
fall gällde för enskilda anläggningar av enskild natur; och
3) Fullständiga upplysningar om hela det belopp av statsmedel, dels upp
lånade
medel dels andra statens tillgångar, som vore nedlagda i de under järnvägsstyrelsen
lydande anläggningar. _ i
Beträffande beräkningarna under 1) här ovan tillåter sig Kung!. järnvägsstyrelsen
hänvisa till den härutinnan gjorda beräkning, som återfinnes i nådiga
propositionen nr 69 (sid. 28—34) till 1911 års riksdag angående anläggning av
statsbana från Ströms vattudal till Ångermanälven.
Därest, såsom ovan angivits, hänsyn ej tages till möjliga utvidgningar i
framtiden, samt med anledning av elektrifiering av Riksgränshanan beräknas minskad
utgift nämligen för åren 1915, 1916 och 1917 med resp. 470,000, 570,000 och
670,000 kronor samt för varje av de följande åren 770,000 kronor, skulle den å
nåd. propositionen upptagna tabell, i vad den avser uppgifter å inkomster, utgifter
och driftöverskott för åren 1914—1923, erhålla följande utseende:
År |
Inkomster i millioner kronor |
Utgifter i millioner kronor |
Summa utgifter |
Drifts-över-skott kronor |
||||||
Inkomst å år 1911 |
Inkomst |
Summa inkomst |
Driftkostnad |
Avsätt-ning till |
Bidrag |
|||||
Malm |
Övrig trafik |
å år 1911 |
å banor, |
|||||||
>) 1914 |
131 |
76-6 |
0''6 |
90-3 |
61-3 |
0-6 |
6-7 |
2-2 |
70-8 |
19-5 |
15 |
13-4 |
76-G |
0-6 |
90''6 |
62-5 |
0-6 |
6-8 |
2-1 |
720 |
18-6 |
16 |
13-4 |
79-6 |
2-2 |
95''2 |
645 |
1-8 |
7-2 |
2-2 |
75-7 |
19-5 |
17 |
13''4 |
82''6 |
2''5 |
98''5 |
665 |
2-2 |
7-6 |
2-3 |
78-6 |
19-9 |
18 |
13-4 |
85-6 |
2''8 |
101''8 |
68-5 |
2-5 |
8-0 |
2-4 |
81-4 |
20-4 |
19 |
13-4 |
88-6 |
3 6 |
105-6 |
70-6 |
3''2 |
83 |
2-5 |
84-6 |
21-0 |
1920 |
13-4 |
91''6 |
3-6 |
108-6 |
72-7 |
3 2 |
85 |
2-6 |
87-0 |
21-6 |
21 |
13-4 |
94-6 |
3''6 |
111-6 |
74-8 |
3-2 |
8-6 |
2-7 |
89-3 |
22''3 |
22 |
13''4 |
97''6 |
3*6 |
114-5 |
769 |
3-0 |
8-9 |
2-8 |
91-6 |
22-9 |
23 |
13-4 |
100''6 |
3-5 |
117-5 |
790 |
30 |
9-2 |
2-9 |
94-1 |
23-4 |
1) För år 1914 har beräkningen skett i enlighet med Styrelsens den 29 november 1912 avgivna
förslag till beräkning av behållna inkomsten i riksstaten för år 1914. För år 1913 beräknas driftsöverskottet
till 18,900,000 kronor.
Bankoutskottets utlåtande Nr 37.
27
Rörande beräkningen under 2) här ovan bar Kungl. Styrelsen förut yttrat
sig dels i underdånigt utlåtande den 1 december 1910 över ett av särskilda sakkunnige
den 4 oktober 1910 avgivet förslag rörande riksstatens uppställning m. in.
dels i undernånig skrivelse den 24 november 1911 med förslag till kostnadsstat
vid statens järnvägar för år 1912.
Såsom av berörda två skrivelser, vilka i bitbörande delar bär i bestyrkt
avskrift (bilagor 1 och 2) bifogas, framgår, bava beräkningarna utfallit på sätt
angives i nedanstående tabell, däri jämväl upptagits enahanda beräkning för nästkommande
år.
Avsättning till förnyelsefond.
19 12 |
19 13 |
|||||
Föremål |
Ifrågavaran-de posters 1 jan. 1911 |
Avsättning |
Ifrågavaran-de posters 1 jan. 1912. |
Avsättning |
||
% |
kronor |
Öl |
kronor |
|||
Husbyggnader utom verkstäder . |
53,917,000 |
20 |
1,078,340 |
54,730,000 |
2-0 |
1,094,600 |
Verkstadsbyggnader med deras fa-sta inredning, spår etc..... |
6,544,000 |
20 |
130,880 |
6,544,000 |
20 |
130,880 |
Räler och växlar med tillbehör |
59,877,000 |
1-5 |
898,155 |
60,806.000 |
1-6 |
912,090 |
Broars och viadukters, vägbroars |
10,483,000 |
1-5 |
157,245 |
10,491,000 |
1-5 |
157,365 |
Bangårdsmaskinerier...... |
5,376,000 |
2-0 |
107,520 |
6,264,000 |
20 |
125,280 |
Signal- och säkerhetsanläggningar |
3,116,000 |
20 |
62,320 |
3,293,000 |
2-0 |
65,860 |
Rullande materiel....... |
138.853,000 |
2-5 |
3,471,325 |
143,181,000 |
2-5 |
3,579,525 |
Sjöfartsmateriel........ |
5,244,000 |
50 |
262,200 |
5,409,000 |
5-0 |
270,450 |
Verkstadsinventarier...... |
2,600,000 |
50 |
130,000 |
2,750,000 |
50 |
137,500 |
Färjelägen........... |
1,000.000 |
2-0 |
20.000 |
1,242,000 |
2-0 |
24,840 |
Summa |
287,010,000 |
2-2 |
6,317,985 |
294,710,000 |
2-2 |
6,498,390 |
Styrelsen får särskilt betona såsom redan i berörda underdåniga skrifvelse
den 1 december 1910 frambållits, att det utan tvekan kan sägas, att Statens järnvägars
bokförda värde, varom uppgift bär nedan lämnats, icke är högre än det
verkliga och att genom den form för avskrivningarnas verkställande, som genom
upprättande av en förnyelsefond erhållits, garanti vunnits för att statens järnvägars
verkliga värde allt framgent icke kommer att understiga det bokförda
värdet.
Beträffande slutligen de under 3) begärda upplysningarna åberopas nedanstående
tabell:
28
Bankoutskottets utlåtande Nr 37.
Statsmedel nedlagda i de under Järnvägsstyrelsen lydande anläggningar:
Upplånade medel:
enligt taxekommitténs utredning *) t. o. m. 1910 kronor
år 1911
387,407,623
10,853,000 398,260,623
Skattemedel:
enligt taxekommitténs irtredning
år 1911
kronor
5
Summa statsanslag vid 1911 års utgång »
128,784,676
1,859,238 130,643,914
528,904,537
Härtill kommer:
använda trafikmedel
utbetalade för trafikerade banors räkning . . . 26,976,191
förslagskapital................ 31,331,471 58,307,662
Anslag av landsting............. 900,000 59,207,662
Summa bundet statskapital vid 1911 års utgång kronor 588,112,199
Stockholm den 3 december 1912.
Kungl. Järnvägsstyrelsen.
F. W. H. PEGELOW.
Ber Kjellin.
Bil. I. till järnvägsstyrelsens skrivelse av den 3 december 1912.
Transumt av Kungl. järnvägstyrelsens undernådiga
utlåtande över det av särskilda sakkunniga
den 4 oktober 1910 avgivna förslag rörande
riksstatens uppställning m. m.
I detta sammanhang tillåter sig Styrelsen, att i ett ämne, som berörts av
de sakkunniga å sid. 46 i förslaget i underdånighet anföra följande.
En sund affärsdrivt kräver, att företagets tillgångar icke äro bokförda högre,
än de verkligen äro värda, eller om det bokförda värdet är högre än det verkliga,
att skilln adsbeloppet finnes avsatt till en eller flera förnyelsefonder.
Vid statens järnvägar hava årligen i omkostnadsstaten upptagits avsevärda
belopp under olika underhållsrubriker för ersättning av försliten materiel, utbyte
’) Ej definitiv, men fullt användbar för ifrågavarande ändamål.
Bankoutskottets utlåtande Nr 37.
29
iLirälfn’1^rstärklning ,av broar och ombyggnad av hus. Under 10-årsperioden
1901—1910 hava dessa belopp uppgått till:
för broar och viadukter .
» räler och rälstillbehör
» husbyggnader ....
» rullande materiel . .
. kronor 2,800,000
» 7,200,000
• » 5,750,000
. » 10,870,000
eller
, , „ . ann~ , Summa kronor 26,620,000
i medeltal for ar 2,662,000 kronor.
Under senare åren hava emellertid de belopp, som i omkostnadsstaten upptagits
för omförmälda ändamål, efterhand ökats. Sålunda förekomma i styrelsens
förslag till omkostnadsstat för år 1911 följande poster:
för broar och viadukter
» räler och rälstillbehör
» husbyggnader . . . .
» rullande materiel . . .
.... kronor 700,000
■ • • • » 1,000,000
.... » 1,000.000
.... » 1,500,000
Summa kronor 4,200,000
Visserligen har, på sätt framgår av nedanstående utredning, detta sätt att
genom förnyelse upprätthålla anläggningens värde icke varit fullt effektivt, om
också, såsom de ovan ur omkostnadsstaten för år 1911 anförda siffrorna utvisa
en förbättring härutinnan inträtt. Beträffande nu anförda förhållandes inverkan
pa statsbanornas bokförda värde kan dock utan tvekan sägas, att detsamma icke
är högre än det verkliga, med hänsyn dels därtill, att under årens lopp uti de
löpande underhållskostnaderna ingått betydande belopp för arbeten, vilka i siälva
verket varit av samma natur som verkliga förnyelsearbeten, dels ock till de betydliga
tillskott i mark och penningar, som influtit från landsting, kommuner och
enskilda personer, vilka tillskotts värde icke bokförts å kapitalkontot.
*■ jU-Lt fall lider emellertid det hittills tillämpade förfaringssättet, som är
brister ^ m°tsvara avskrivningarna enligt vanligt affärsbruk, av väsentliga
••i Uen ena av dessa brister är den, att det icke utan vidare klart framgår nr
räkenskaperna, att verkligen förnyelsearbetena bedrivas i sådant omfång, att desamma
lämna tillräcklig ersättning för den värdeminskning, som uppstår genom
ålder och slitning. Det kräves med nuvarande förfaringssätt särskilda undersökningar
för att utröna, huru härmed förhåller sig, och för att vinna en god överpver
statsbaneaffären i förevarande hänseende. Erfarenheten visar också
att detta föranlett oriktiga föreställningar om det verkliga värdet av statsbanornas
tillgångar.
En annan olägenhet är den, att med det nuvarande förfaringssättet utgifterna
för behövliga förnyelsearbeten komma att drabba kostnaderna för drift och
underhall ganska ojämnt från år till år. Större rälsutbyten, ombyggnad av större
broar, nybyggnad av otidsenliga stationshus etc. fördela sig icke fila på det ena
aret efter det andra. Följden härav blir antingen den, att driftkostnaderna kunna
komma att fluktuera ~ skenbart omotiverat — ganska mycket från år till år,
eller också att behövliga förnyelsearbeten icke vidtagas vid den rätta tidpunkten
emedan man vill undvika dylika fluktuationer.
30
Banlcoutskottets utlåtande Nr 37.
Dessa olägenheter skulle undvikas, om årligen efter vissa grunder bestämda
avsättningar till en eller flera förnyelsefonder ägde rum och erforderliga förnyelsearbeten
bekostades av dessa fonder. Härigenom vunnes, dels att utan svårighet
kunde bedömas, huruvida de gjorda avsättningarna aro skallra i förhållande till
den årliga värdeminskningen, dels att större, till sin omfattning starkt vexlande
förnyelsearbeten kunde utföras vid lämpligaste tidpunkt utan att föranleda en
ojämn belastning av driftkostnadernas konto. .. ,
De delar av statsbanans egendom, som företrädesvis äro utsatta för värdeminskning
genom förslitning och genom ålder äro räler, broar, husbyggnader, ru -lande materiel och sjöfartsmateriel. Vad angår själva banbyggnaden, sa underhålles
denna år efter ''år på sådant sätt, att ingen värdeminskning hos densamma
uppstår. Broar och viadukter hava under en följd av ar dels erhållit alldeles ny
överbyggnad, dels väsentligen förstärkt sådan, på det att de skola motsvara de
ökade påkänningarna i följd av större hastighet och större hj uttryck.
Värdet av räler, broar och husbyggnader vid de trafikerade statsbanorna
är icke bokfört i särskilda poster, vilket däremot är fallet med den rullande materielen
och sjöfartsmaterielen. En utredning har därlör behövt verkställas tor
bestämmandet av värdet av räler, broar och husbyggnader.
Värdet vid 1910 års slut utgör enligt denna utredning och enligt böckerna,
därvid dock icke beräknats räntor under byggnadstiden, enär dessas belopp icke
äro för järnvägsstyrelsen kända:
broars och viadukters överbyggnad .............kronor
räler med tillbehör, växlar, vändskivor och vågar
husbyggnader.................
verkstäder och deras fasta inredning......
rullande materiel...............
sjöfartsmateriel med landningsbroar.......
10,000,000
52.000. 000
45.000. 000
10.000. 000
136,000,000
6,000,00U
Summa kronor 259,000,000
Beträffande förestående värdeuppgifter får Styrelsen framhålla, att vissa
av dem endast grunda sig å en överslagsberäkning, enär tiden icke medgivit en
en detaljerad utredning härutinnan. _ j , ,„1U ,a,
Den årliga värdeminskningen har järnvägsstyrelsen efter verkställd utledning
ansett sig kunna angiva i procent av det bokförda värdet pa följande satt:
broars och viadukters överbyggnad.. . . . ........** kronor
räler med tillbehör, växlar, vändskivor och vagar.....Va > > ''»u uuu
, , . . 2’0 » » 900,U(JU
verkstäder'' och deras fasta inredning...........3-0 » » „ 400 000
rullande materiel....................» 3’fnn noo
sjöfartsmateriel.................. ■ • • 5''°H_____!_300,000
Summa kronor 5,830,000
eller i genomsnitt 2-25 % å anläggningsvärdet. Härav framgar att avsättningsbeloppet
efter nuvarande anläggningsvärde bort vara mer än dubbelt mot det belopp
som i medeltal under de 10 senaste åren nedlagts på förnyelsearbeten __
För att den av järnvägsstyrelsen förvaltade egendomen icke skall undergå
någon värdeminskning, bör sålunda årligen av trafikmedel avsättas belopp, mot
-
Bankoutskottets utlåtande Nr 37.
31
svarande den med ledning av ovanstående beräknade värdeminskningen. Dessa
belopp böra lämpligen avsättas till en för ovan angivna egendomsgrupper gemensam
förnyelsefond. Då förnyelsearbeten eller nyanskaffningar företagas för ersättning
av det. förslitna, bestridas kostnaderna härför ur nämnda fond.
Emellertid kunna ovanstående procenttal icke göra anspråk på att vara
fullt riktigt träffade, utan böra de korrigeras, sedan erfarenhet vunnits i denna
fråga.
stöd a7r^et anför<ia far järnvägsstyrelsen i underdånighet hemställa,
att Eders Kungl. Maj:t täcktes medgiva, det järnvägsstyrelsen hädanefter vid avgivandet
av förslag till specificerade omkostnadsstater för statens trafikerade iärnvägar,
sålunda första gången vid avgivandet under november 1911 av sådan stat
för år 1912, får bland utgifterna för drift och underhåll upptaga i huvudsak enligt
ovan angivna grunder beräknade avsättningar till en förnyelsefond, och att
Ur n ^Sn.a ^on<^ s^°ia bestridas kostnaderna för sådana förnyelsearbeten och nyanskaffningar,
som äro avsedda att ersätta genom förslitning och ålder åstadkommen
värdeminskning av statens järnvägars egendom.
Stockholm den 1 december 1910.
Dnderdånigst
F. W. H. PEGELOW.
Viktor Klemming. Justus Walter. o. M. Strömberg.
Pbr Kjellik. Georg Iåcobi.
(Stämpel).
föredragande.
Bestyrkes å tjänstens vägnar:
O. Hallgren.
Bil. II till järnvägsstyrelsens skrivelse av den 3 december 1912.
Transumt av järnvägsstyrelsens underdåniga
skrivelse den 24 november 1911 med förslag till
kostnadsstat vid statens järnvägar för år 1912.
, , Järnvägsstyrelsen får härmed i underdånighet avgiva förslag till kostnadsstat
vid statens järnvägar för år 1912.
IV. Avsättning till förnyelsefond.
Genom nådigt brev den 15 september 1911 har Eders Kungl. Maj:t bemyndigat
järnvägsstyrelsen att i de årliga förslagen till kostnadsstater, första
32
Bankoutskottets utlåtande Nr 37.
fången vid uppgörandet av förslag till kostnadsstat för ar 1912, upptaga avsättning
till en förnyelsefond i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som
finnas angivna i styrelsens underdåniga utlåtande den 1 december 1910 över det
av särskilda sakkunniga den 4 oktober 1910 avgivna förslag till riksstatens uppställning
m. in.
1 enlighet med nyssnämnda nådiga bemyndigande bar i det nu framlagda
statförslaget för år 1912 upptagits avsättning av ett belopp av 6,318,000 kronor
till en förnyelsefond. Rörande beräkningen av detta belopp får styrelsen i underdånighet
anföra följande. ,,
Uti ovan åberopade underdåniga utlåtande bar Styrelsen iramhaiiit, att
till en förnyelsefond borde årligen avsättas av trafikmedel de belopp, som beräknades
motsvara den värdeminskning, som statsbanans egendom på grund av slitning
och ålder under året undergått, och som icke blivit ersatt genom löpande
underhållsarbeten. Vidare angåvos genom överslagsberäkningar erhållna värden
å sådana delar av statsbanans egendom, som företrädesvis voro utsatta for vardeminskning
ävensom denna senares på visst sätt beräknade storlek.
Dessa siffror hava underkastats en granskning och genom den företagna,
utredningen hava värdena blivit bestämda sådan ställningen befanns den 1 januari
innevarande år, vilka värden i en del fall avvika från de förut uppgivna. . Utfående
från de sålunda erhållna värdena och med användande av de i berörda
utlåtande begagnade procentsatser med undantag därav att avsättningen för^verkstadsbyggnader
m. m . minskats från 3 % till 2 %, framgår tillkomsten av det före
t
• • I i * . "1 _ 1 ^nvi rln
Föremål. |
Värde den 1 i annan |
Avsättning |
|
% |
kronor. |
||
Husbyggnader utom verkstäder................. |
53,917,000 |
2-0 |
1,078,340 |
Verkstadsbyggnader med deras fasta inredning, spår etc...... |
6,544,000 |
20 |
130,880 |
Räler och växlar med tillbehör................. |
59,877,000 |
1-5 |
898,155 |
Broars och viadukters, vägbroars och vägportars överbyggnad . . . |
10,483,000 |
1-5 |
157,245 |
5,376,000 |
2-0 |
107,520 |
|
Signal- och säkerhetsanläggningar................ |
3,116,000 |
2-0 |
62,320 |
138,853,000 |
2''5 |
3,471,325 |
|
5,244,000 |
5-0 |
262,200 |
|
2,600,000 |
5-0 |
130,000 |
|
1.000,000 |
2-0 |
20,000 |
|
Summa |
287,010,000 |
— |
6,817,985 |
Den sålunda beräknade avsättningssumman eller i runt tal 6,318,000 kronor
utgör 2''20 % av den för värdeminskning utsatta egendomens värde.
De föreslagna avsättningarnas procentuella belopp har styrelsen sökt avpassa
efter de olika slitningsobjektens olika natur. En allmängiltig jämförelse
med andra järnvägsförvaltningars förfaringssätt uti ifrågavarande avseende är
Bankoutskottets utlåtande Nr 37.
33
svår att vinna. Detta är också lätt förklarligt. En enskild järn vägsförvaltning
nödgas nämligen avpassa sina avskrivningar motsvarande kär föreslagna avsätD
ningar till förnyelsefond, mera efter det ekonomiska resultatet av järnvägsdriften
än efter uppskattade värdeminskningar. Då ett ej ringa antal av de svenska
enskilda järnvägarna kava en mindre god ekonomisk ställning, kava icke vid desamma
nagra bestämda regler för avskrivningars vidtagande utbildat sig. I många
fall utebliva avskrivningar helt och hållet, i andra synas desamma vara väl låga.
Stundom torde avskrivningarna dock vara högre än vad som framgår ur järnvägsstatistiken,
detta därför att åtskilliga järnvägar i likhet med vad hittills
förfarits vid statsbanorna upptaga bland sina driftsutgifter belopp, som rätteligen
äro att hänföra till avskrivningar.
Går man till utlandet, sa lämnar det för styrelsen tillgängliga materialet
icke fullständiga upplysningar i avskrivningsfrågan. Uti de preussisk-hessiska
järnvägarnas budget upptages vissa utgiftsposter för:
»Erneuerung und Ergänzung der baulichen Anlagen» och
»Erneuerung und Ergänzung der Betriebsmittel».
Ehuru i budgeten med dess summariska uppställning ej skiljes på hithörande
utgifter och på sådana, som måste anses tillhöra det normala underhållet,
förefinnas dock i den senast tillgängliga budgeten för tiden 1 april 1910—
31 mars. 1911 följande poster, vilka otvivelaktigt äro att likställa med avsättningar
till förnyelsefond, nämligen
Rullande materiel............ 80,000,000 Mark
överbyggnad.............. 54,139,000 »
Andra byggnader........ . , . 13,569,000 »
Summa 147,708,000 Mark
I huvudsak torde dessa poster avse samma värdeobjekt som de, vilka styrelsen
här. ovan upptagit såsom utsatta för värdeminskning. Då styrelsen endast
har tillgång till uppgift på de preussisk-hessiska statsbanornas totalvärde —
»statistisches Anlagekapital» —, men icke på värdet av desammas olika delar,
så kan. avskrivningsbeloppet endast jämföras med totalvärdet. Detta senare utgjorde
i medeltal för år 1909 10,593 millioner Mark och uppgår ovannämnda belopp*
147,708,000 Mark, till 1-39 % av detsamma. Den föreslagna avsättningen,
6,318,000 kronor till förnyelsefond vid de svenska statsbanorna utgör 1''20 % av
desammas totala anläggningskostnad 523,762,000 kronor den 1 januari 1911. Stockholm
den 24 november 1911.
Underdånigst
E. W. H. PEGELOW.
Viktor Klemming. Justus A. Waller. O. M. Strömberg. Pbr Kjellin,
föredragande.
John Lundberg. O. W. Wahlquist. Sven Bergelmer. Erik von Eriesen.
Bestyrkes å tjänstens vägnar:
O. Hallgren.
* (Stämpel.)
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 8 samt. 31 Käft. (Nr 37.)
5
34
Bankoutskottets utlåtande Nr 37.
Telegrafstyrelsens skrifvelse av den 1 november 1912.
Till Herrar Fullmäktige i Riksgäld skontoret.
I anledning av därom utav Herrar Fullmäktige gjord framställning har
Kung], Maj:t genom nådigt brev den 3 augusti 1912 anbefallt Kung! telegrafstyrelsen
att låta verkställa och till Herrar Fullmäktige överlämna dels en beräkning
över de belopp, som under de närmaste 10 åren kunna antagas inflyta
såsom vinst av telegrafverkets telefonrörelse i dess nuvarande omfattning och vilka
belopp således kunna tillgodoföras statsverket, dels upplysningar och beräkningar
över den amorteringstid, som för telegrafverkets telefonanläggningar kan anses
rent affärsmässigt berättigad enligt de grunder, som i vanliga fall gälla för enskilda
anläggningar av likartad natur, dels ock fullständiga upplysningar om
hela det belopp av statsmedel — upplånade medel och andra statens tillgångar —
som är nedlagt i de under telegrafstyrelsen lydande anläggningarna.
Till fullgörande härav får Kungl. telegrafstyrelsen meddela följande.
Under år 1911 hava telegrafverkets samtliga inkomster överstigit driftkostnaderna
med 5,258,567 kronor 49 öre. Sedan de av Riksdagen hittills beviljade
men vid 1911 års slut ännu ej i bruk tagna anslag för fortsatt utveckling
av statens telefon- och telegrafväsende blivit under åren 1912 och 1913 använda
samt de av Kungl. Maj:t och Riksdagen för tillämpning från och med år 1913
fastställda ändringarna i avlöningsreglementet för tjänstemän vid telegrafverket
trätt i kraft ävensom de av styrelsen föreslagna men ännu icke av Kungl. Maj:t
beslutade höjningarna i den extra personalens avlöningar från och med år 1913
börjat tillämpas, torde, såvitt nu över huvud taget kan beräknas, överskottet av
telegrafverkets hela rörelse — under den i övrigt otänkbara förutsättningen att
ytterligare anslag för telefon- och telegrafväsendets utveckling icke skulle beviljas
— komma att uppgå: under år 1912 till omkring 5,550,000 kronor, under år 1913
till omkring 5,000,000 kronor. Efter sistnämnda år torde, under nyss angivna
förutsättning, överskottet av telegrafverkets rörelse komma att bliva tämligen
konstant och därför böra uppskattas till ungefär samma belopp som för år 1914.
Dock beräknar styrelsen, att driftkostnaderna komma att ökas samt följaktligen
överskottet att minskas under år 1915 med omkring 500,000 kronor och under år
1916 med omkring 1,000,000 kronor, vilka belopp anses komma att åtgå till avskrivning
av värdena utav de nuvarande telefonstationerna i Stockholm och
Göteborg, vilka under nämnda år antagas komma att ersättas med nya. Under
den närmaste tioårsperioden skulle alltså överskottet av telegrafverkets rörelse
komma att utvisa följande siffror:
Bankoutskottets utlåtande Nr 37.
35
ar 1913 ................. 5,000,000 kronor
» 1914 ................. 5,000,000 >
» 1915............■ . . . . 4,500,000 »
» 1916 ................. 4,000,000 »
» 1917 ................. 5,000,000 »
» 1918 ................. 5,000,000 »
* 1919 ................. 5,000,000 »
» 1920 ................. 5,000,000 >
* 1921 ................. 5,000,000 >
» 1922 ................. 5,000,000 »
Såsom förut framhållits, utgöra dessa belopp det under ovannämnda förutsättning
beräknade överskottet av telegrafverkets hela rörelse och således icke
endast av telefonrörelsen utan även av telegrafrörelsen. Att med någon tillförlitlighet
beräkna vinsten av endast telefonrörelsen, möter hinder, på grund av att
båda rörelserna äro så intimt förbundna med varandra, att exempelvis merendels
samma lokaler och delvis samma personal användes för telefon- och telegraftrafiken
samt telefon- och telegraftrådarna uppbäras av samma stolpar, ja till och med
samma trådar understundom användas för både telefonsamtals och telegrams
befordran.
Visserligen hava alla de av staten upplånta medel, som kommit telegrafverket
till godo — med undantag av 4,280,000 kronor, som under åren 1907 och
1908 av Riksdagen beviljats för inköp och bebyggande av fastigheter för telefonoch
telegrafväsendets räkning — använts uteslutande för telefonväsendets utveckling
och följaktligen borde endast avkastningen av telefonrörelsen få tagas i beräkning
till förräntning och amortering av statslånen. Men å andra sidan har,
såsom nedan visas, en betydande del av de i telefonnäten bundna beloppen tagits
av andra än upplånta medel, varav borde följa att endast en del av avkastningen
av telefonrörelsen skulle användas till statslånens förräntning och amortering.
Att med anspråk på tillförlitlighet beräkna, huru stor denna del av telegrafverkets
vinst är, låter sig icke göra, emedan man härför måste känna såväl den
del av vinsten, vilken belöper enbart å telefonrörelsen, som ock huru telefonvinsten
fördelar sig å lokal- och interurbanrörelsen. Telegrafstyrelsen har under
år 1911 gjort ett försök att genom statistiska beräkningar erhålla kännedom om
avkastningsprocenten å de i de olika grenarna av verkets rörelse nedlagda kapitalen.
Dessa beräkningar, vilka återfinnas i Styrelsens underdåniga berättelse för
år 1911, äro emellertid alltför osäkra för att läggas till grund för den av Herrar
Fullmäktige åsyftade utredningen. Så mycket kan man dock av nämnda beräkningar
anse ådagalagt, att avkastningen av telegrafrörelsen uppgår till en
mycket ringa del av telegrafverkets hela vinst; enligt beräkningarna skulle avkastningen
å telegrafrörelsen för år 1911 uppgått till allenast omkring 140,000
kronor.
Pa grund av sålunda anförda förhållanden anser telegrafstyrelsen det vara
riktigast att för den av Herrar Fullmäktige planlagda utredningen betrakta
telegrafverket såsom en enhet, detta så mycket mera som, enligt vad nedan meddelas,
styrelsen kommit till en enhetlig amorteringstid beträffande både telefonoch
telegrafanläggningarna.
36
Bankoutskottets utlåtande Nr 37.
Beträffande härefter den amorteringstid, som kan anses berättigad för
telegrafverkets anläggningar, torde ej heller någon olägenhet uppkomma därav,
att telefon- och telegrafanläggningarna betraktas såsom en enhet. Om man bortser
från fastigheterna, vilka äro gemensamma för både telefon- och telegrafrörelsen,
utgör de till telegrafnätet hänförliga anläggningarnas värde numera endast omkring
7 procent av värdet å telegrafverkets samtliga anläggningar, under det att
ungefär 93 procent komma på telefonanläggningarna. Telefon- och telegrafanläggningarnas
tekniska natur är även så pass likartad, att i stort sett samma amorteringstid
bör beräknas för båda slagen.
Till en början bör påpekas, att i kostnaden för underhållet av telefon- och
telegrafanläggningarna — en kostnad, som t. ex. år 1911 belöpte sig till något
över 2,800,000 kronor — icke allenast det rena underhållet ingår utan även avskrivning
av värdet för slopade delar av anläggningarna. Så t. ex. föres., vid utvidgning
med därmed sammanhängande ombyggnad av stationer och linjer, på
underhållskostnad så stor del av kostnaden för den nya anläggningen, som motsvarar
den genom ombyggnaden slopade anläggningens ursprungliga värde, under
det att den övriga delen av utvidgnings- och moderniseringskostnaden bokföres
såsom utgift för kapitalökning. Vid rena reparationsarbeten avskrives hela kostnaden
omedelbart som underhållskostnad, exempelvis kostnaden för en ny stolpe,
som insättes i stället för en, som ej längre kan stå kvar. Telegrafverkets anläggningar
avskrivas på detta sätt successivt i mån som delar av desamma slopas,
och det bokförda värdet kommer icke att överskrida anläggningarnas verkliga
bruksvärde.
Nyss angivna tillvägagångssätt för avskrivningens utförande torde vara
det, som bäst motsvarar verkliga förhållandet, såvida man ej ur affärssynpunkt
vill nedskriva det bokförda kapitalet under den ursprungliga kostnaden för anläggningarna.
För sistnämnda ändamål måste vanliga amorteringar göras i mån
som anläggningens särskilda delar minska i värde. Om man t. ex. antager att en
i linjen uppsatt impregnerad stolpe står i medeltal 20 år, innan den behöver utbytas,
skulle ju ursprungliga kostnaden för stolpen kunna amorteras genom årliga
avskrivningar under dessa 20 år, i stället för att som nu sker avskrivas på en
gång i och med det den nya stolpen uppsättes. På samma sätt skulle andra delar
av anläggningarna kunna amorteras genom årliga avskrivningar, varvid man
städse finge taga hänsyn till dessa delars olika varaktighet. För att ett dylikt
tillvägagångssätt vid amorteringen skulle bliva praktiskt utförbart, är det naturligtvis
nödvändigt att söka finna något medeltal av år för varaktigheten. Att
beträffande telegrafverket få fram ett sådant något så när exakt medeltal, är
emellertid omöjligt på grund av den jämförelsevis korta tid telegrafverket — och
i synnerhet dess ekonomiskt mest betydande område, telefonväsendet — existerat.
Denna omöjlighet grundar sig också på telefonväsendets synnerligen kraftiga utveckling,
vilken gjort att ombyggnad av stationer, och även av linjer, mycket
ofta måst ske uteslutande på grund av utvidgningsbehov, utan att vara betingad
av underhållsskäl. Och vidare är varaktigheten av anläggningarnas särskilda
delar högst olika. Under det eu kopparledning utan att väsentligt försämras kan
användas under snart sagt obegränsad tid, hava järnledningarna en livslängd, av
allenast 20 å 30 år. Växelborden å telefonstationerna äro i regel så utslitna
redan efter 10 ä 15 år, att ombyte måste ske, och ofta ännu tidigare. En stolplinje
av impregnerade stolpar kan anses stå i ungefär 20 år, under det en stolp
-
Bankoutskottets utlåtande Nr 37.
37
linje av oimpregnerade stolpar knappast kan användas under halva denna tid.
Å andra sidan hava de blymantlade papperskablarna, i synnerhet jordkablarna,
en mycket stor varaktighet, som närmar sig koppartrådens, o. s. v.
Skulle emellertid, oaktat den otillräckliga erfarenheten, redan nu en viss
amorteringstid komma att fastställas för telegrafverkets anläggningar, måste man
naturligtvis tillse att man håller sig på den säkra sidan av saken. Vid sådant
förhållande anser Kungl. telegrafstyrelsen, att man icke bör räkna med längre
amorteringstid än högst 25 år, och att denna amorteringstid får gälla telegrafverkets
samtliga anläggningar, således även fastigheterna.
Såsom framgår av telegrafstyrelsens underdåniga berättelse för år 1911
utgjorde det i telegrafverkets anläggningar vid 1911 års utgång bundna kapitalet:
Lokalnäten . .
Interurbannätet
Telegrafnätet .
Fastigheterna .
vartill kommer rörelsekapitalet:
kronor 36,778,214-02
» 20,715,717-20
» 4,325,185-46
___»_ 7,818,942-17
kronor 69,638,058-85
Kassaförlag.......................kronor 1,320,111-07
Verkstaden....................... » 1,610,332-25
Förrådet......................... » 3,780,233-83
kronor 6,710,679-15
Summa disponerat kapital: kr. 76,348,738-—.
Detta kapital utgöres av:
a) av staten upplånta medel, som i form av lån utlämnats
till telegrafverket från riksgäldskontoret (Se Bil.) . . kronor 45,064,400
b) andra statsmedel:
1) av telegrafverket från statskontoret mottagna lån (Se Bil.) kronor 1,430,000
2) anslag utan återbetalningsskyldighet........... » 11,547,479
3) överskottsmedel av telegrafverkets vinst......... » 18,306,859
Summa kronor 76,348,738
I förbigående torde böra omnämnas, att telegrafverket, jämte det verket
förräntat oguldna lån intill slutet av år 1911, återbetalat samtliga från Statskontoret
erhållna lån samt å lånen från riksgäldskontoret amorterat 21,419,400
kronor, att, såsom av ovanstående tablå framgår, en betydande del av anläggningarna,
nämligen till en kostnad av 18,306,859 kronor, utförts av telegrafverkets
egna vinstmedel, samt att telegrafverket under årens lopp till statsverket inlevererat
tillhopa 4,253,854 kronor. Vid 1911 års utgång utgjorde alltså statens
38
Bankoutskottets utlåtande Nr 37.
kapitalutlägg för telegrafverket allenast 30,938,625 kronor, nämligen den ej amorterade
delen av de från riksgäldskontoret erhållna lånen (kr. 23,645,000) samt
skillnaden mellan de utan återbetalningsskyldighet mottagna anslagen och de av
verket till staten inlevererade beloppen (kr. 7,293,625).
Oavsett allt detta är det naturligtvis av vikt att tillse, huruvida telegrafverket
kan lämna skälig ränta å hela det för dess anläggningar nu disponerade
kapitalet, och även inom ej allt för lång tid amortera den bundna delen av detta
kapital.
Om man, som ovan föreslagits, räknar med en årsvinst av 5,000,000 kronor
och med en räntefot av 4 procent, skulle alltså av vinsten först utgå ränta å
rörelsekapitalet, kronor 6,710,679-15, varefter återstoden skulle användas till ränta
och amortering å det bundna kapitalet, kr. 69,638,058-85. Räntan å rörelsekapitalet
bleve kr. 268,427-17, och det årliga belopp, som således kunde disponeras för fänta
och amortering av bundna kapitalet, kr. 4,731,572-83. En beräkning giver vid
handen att med denna annuitet det i telegrafverkets anläggningar vid utgången
av år 1911 bundna kapitalet skulle vara amorterat på 23 år — ett resultat, som
ganska nära överensstämmer med den amorteringstid för anläggningarna, vilken,
enligt vad ovan anförts, telegrafstyrelsen anser icke bör överskridas.
Stockholm den 1 november 1912.
HERMAN RYDIN.
A. Hamilton.
Ernst CarTberg.
Bilaga till Kungl. telegrafstyrelsens skrivelse till herrar fullmäktige i riksgäldskontoret
den 1 november 1912.
Lån för telefonväsendet.
Enligt Kungl. brev |
Lånets belopp |
Lånet utbetalt av |
Räntefot |
Amorteringstid |
Av lånet |
Sista amor-teringen |
“/e 1881, 6/s 1883 |
200,000 |
statskontoret |
4 % |
10 år |
200,000 |
31/ia 1892 |
2S/i 1885 |
100,000 |
> |
> |
> |
100,000 |
Vi 1895 |
13/4 1886 |
300,000 |
> |
> |
> |
300,000 |
2/i 1900 |
V* 1888 |
230,000 |
> |
> |
20 år1) |
230,000 |
»Vin 1909 |
10/io 1890 |
600,000 |
> |
> |
20/10 år2) |
600,000 |
“>/u 1905 |
Summa |
1,430,000 |
Summa |
1,430,000 |
’) Ingen amortering under 10 första åren, därefter årligen Vio.
2) Amortering med V20 per år tills lånet av ls/« 1886 ocli äldre lån slutbetalts, därefter V10
per år.
Bankoutskottets utlåtande Nr 37.
39
Enligt Knngl. brev |
Lånets belopp |
Lånet utbetalt av] |
Räntefo'' |
Amorteringstid |
Av lånet |
Sista amor-teringen |
15/s 1891 |
1,000,000 |
riksgäldskontoret |
4 % |
12 år |
1,000,000 |
30/o 1903 |
wit 1892 |
1,000,000 |
> |
> |
> |
1,000,000 |
31/« 1903 |
14/i 1893 |
1,000,000 |
> |
> |
> |
1,000,000 |
V 4 1904 |
13/4 1894 |
750,000 |
> |
> |
> |
750,000 |
V 4 1904 |
3% 1895 |
750,000 |
> |
33/4 % |
> |
750,000 |
V 4 1904 |
20/3 1896 |
750,000 |
> |
y |
y |
750,000 |
3% 1904 |
Vs 1897 |
1,000,000 |
> |
> |
y |
1,000,000 |
31/i2 1904 |
m/6 1898 |
1,000,000 |
> |
> |
y |
1,000,000 |
3I/12 1904 |
as/s 1899 |
1,000,000 |
> |
4 % |
y |
1,000,000 |
3 V121904 |
4/s 1900 |
1,000,000 |
> |
> |
y |
1,000,000 |
30/i21905 |
“/s 1901 |
1,000,000 |
> |
> |
y |
1,000,000 |
“/ta 1905 |
2/s 1902 |
1,500,000 |
> |
> |
y |
1,500,000 |
30/ö 1906 |
22/s 1903 |
1,500,000 |
> |
> |
20 år |
1,500,000 |
01/i21906 |
22/s 1903 |
700,000 |
» |
> |
> |
700,000 |
29/e 1907 |
20/s 1904 |
1,020,000 |
> |
> |
y |
1,020,000 |
3 Vis 1907 |
2% 1904 |
1,775,000 |
> |
33/4 % |
y |
1,775,000 |
so/4 1909 |
2/s 1905 |
1,039,400 |
> |
> |
y |
1,039,400 |
3 V12 1907 |
2/e 1905 |
2,000,000 |
> |
> |
y |
2,000,000 |
31/m 1910 |
»/# 1906 |
3,500,000 |
> |
> |
y |
1,635,000 |
(30/12 1911) |
4/e 1907 |
5,000,000 |
> |
4 % |
y |
_ |
|
»/i 1908 |
5,000,000 |
> |
> |
y |
||
16A 1909 |
4,000,000 |
> |
> |
y |
||
10/s 1910 |
3,500,000 |
> |
y |
y |
— |
— |
Tillkommer bygg- |
||||||
nadslån: |
||||||
1907 |
3,000,000 |
> |
y |
y |
||
1908 |
1,280,000 |
> |
y |
y |
_ |
_ |
Samma |
45,064,400 |
Summa |
21,419,400 |
|||
S:ma summarum | |
46,494,400 |
S:ma summarum |
22,849,400 |
40
Bankoutskottets utlåtande Nr 37.
Vattenfallsstyrelsens skrivelse av den 17 december 1912.
Till Herrar Fullmäktige i Riksgäldskontoret.”
Genom nådigt brev av den 3 augusti 1912 bär Kung! Makt anbefallt
kund vattenfallsstyrelsen att låta, beträffande statens kanalverk och elektriska
kraftverk, verkställa och till Eder överlämna beräkningar i vissa, av Eder uti
underdånig skrivelse den 20 juni 1912 närmare angivna hänseenden, nämligen
l:o) över de belopp, som under de närmaste tio aren kunna antagas inflyta
såsom vinst av rörelsen, och vilka belopp således kunna tillgodoföras statsverket;
2:0) över den amorteringstid, som för de särskilda anläggningarna kan anses
rent affärsmässigt berättigad enligt de grunder, som i vanliga fall galla tor
enskilda anläggningar av likartad natur; j „
3-o) över hela det belopp av statsmedel, dels upplanade medel dels andra
statens tillgångar, som äro nedlagda i de under ovannämnda verk lydande anläggningar.
anledning däray får pungp vattenfallsstyrelsen anföra följande.
I) Vinsten av rörelsen under de närmaste tio åren.
TJti skrivelse till första försvarsberedningen den 2 maj 1912 har vattenfallsstyrelsen,
efter anmodan, lämnat en såvitt möjligt ingående utredning om
de årsvinster, som under vissa förutsättningar kunna paräknas från statens vattenfallsverk
under den närmaste tioårsperioden, därvid styrelsen dock_ starkt betonat,
att de däri ingående beräkningarna, som sträcka sig jämförelsevis långt in
i framtiden, givetvis måste vara synnerligen osäkra, sa mycket mera som de avse
en så relativt ny gren av statsförvaltningen som statens vattenfallsverk Uti de
till försvarsberedningen lämnade beräkningarna har emellertid hänsyn tagits till
de framtida utvidgningar av anläggningarna, som kunna förutses komma att aga
rum under det att de av Eder önskade beräkningarna skulle avse foretagen i
deras nuvarande eller genom redan fattade beslut bestämda omfattning Da denna
sistnämnda förutsättning gäller, beträffande de här ifrågavarande avdelningarna
av statens vattenfallsverk, åtminstone under de forsta aren av tioårsperioden,
kunna likväl de av Eder önskade vinstberäkningarna till största delen hamtas
ur förenämnda skrivelse till försvarsberedningen. Vattenfallsstyrelsen anser sig
således kunna inskränka sig till att, vid anförande här nedan av resultaten av
beräkningarna under den av Eder angivna förutsättningen, lämna motivering för
beräkningarna endast i den mån deras resultat skilja sig från de, som anförts
skrivelsen till försvarsberedningen, till vilken skrivelse styrelsen far hänvisa be
traffan
get“åffIndenSkraftverken har vattenfallsstyrelsen vid de nu ifrågavarande
beräkningarna förutsatt, att ledningsnäten utbyggas i <en omfattning som motsvarar
respektive kraftstationers leveransförmaga, samt att kraftstationen vid
Porjus utbygges med ett 5:e och kraftstationen vid Älvkarleby med ett G.e
/
Bankoutskottets utlåtande Nr 37.
41
maskinaggregat, oaktat formliga beslut om ledningsnätens utbyggande i angiven
omfattning och om insättande av nämnda maskinaggregat ännu icke fattats.
Trots dessa förutsättningar, som äro oundgängliga för att beräkningarna skola
något så. när motsvara de verkliga driftsförhållanden, som sannolikt råda under
tioårsperioden, torde resultaten vara användbara för det av Eder avsedda ändamålet,
enär vattenfallsstyrelsen här nedan jämväl angiver de belopp av i anläggningarna
nedlagda anslagsmedel, som svara mot de beräknade driftsöverskotten för
de olika åren.
År
1913
1914
1915
1916
1917
1918
1919
1920
1921
1922
1923
Trollhätte kanalverk.
Kapital, anvisat av upplånta medel |
Driftsöverskott |
Avkastningsprocent |
. .4,305,000 (+ 15,500,000) |
362,000 |
8''4 |
. 4,305,000 (+ 19,500,000) |
372,000 |
8-6 |
. 4,305,000 (+ 22,800,000) |
395,000 |
9-2 |
. 27,105,000 |
424,000 |
1-55 |
454,000 |
1-7 |
|
» |
485,000 |
1-8 |
2> |
518,000 |
1-9 |
. » |
553,000 |
2-05 |
» |
590,000 |
2-2 |
629,000 |
2''35 |
|
, » |
670,000 |
2-5 |
Till ovanstående må anmärkas, att Trollhätte kanals ombyggnad, varför
beviljats tillsammans 22,800,000 kronor, beräknas vara färdig först år 1916, samt
att utav de^ ovan angivna driftsöverskotten för åren 1913—1915 endast 161,000
kronor om året skola enligt givna bestämmelser ingå till statsverket, under det
att återstoden skall tillföras handels- och sjöfartsfonden.
Att under de^ törsta åren efter kanalens ombyggnad avkastningsprocenten
skall bliva relativt låg är ju helt naturligt och förutsägs också vid uppgörandet
av förslaget till kanalombyggnaden. Ränteförlusterna under dessa första år torde
dock komma att uppvägas av överskott under den senare delen av den tidsperiod,
varunder de för kanalombyggnaden upplånade medlen lämpligen torde kunna
amorteras, varom mera här nedan.
Avkastningsprocent
4- 9
5- 5
6- 9
7- 7
-Dö i skrivelsen till försvarsberedningen angivna siffrorna å det disponerade
kapitalet hava ökats med 2,200,000 kronor, utgörande ungefärliga värdet å de
fastigheter jämte vattenrätt, som inköpts för anslagsmedel, varemot de beräknade
kapitalbeloppen för ytterligare utbyggnad av kraftverket åren 1916—1923 i detta
fall icke medtaeuts.
O
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 8 samt. 31 käft. (Nr 37.)
Trollhätte kraftverk.
A-r Kapital, anvisat av upplånta medel
1913............. 18,300,000
1911............. 20,000,000
1915............. 21,600,000
1916-1923 .......... 22,100,000
Driftsöverskott''
900,000
1,100,000
1.500.000
1.700.000
6
42
Bankoutskottets utlåtande AV 37.
Under förutsättning att kraftverket endast utbygges i nu beslutad omfattning
och att ett maskinaggregat ställes såsom reserv, kan kraftverket upptaga en
mafimibelastning av cm 50,000 kw., som antages vara uppnådd ar 1916.
Driftsöverskotten för åren 1913 och 1914 hava här upptagits i enlighet
med vad som beräknats i vattenfallsstyrelsens underdåniga skrivelser den 30 oktober
och 30 november innevarande år.
År
1915 . . .
1916 . . .
1917—1923
Porjus kraftverk.
Kapital, anvisat av upplånta medel Driftsöverskott
. . . 10,983,000 320,000
. . 10,983,000 320,000
. . . 11,964,000 500,000
Avkastningsprocent
2-9
2''9
4’2
Kraftverket beräknas icke vara färdigt för drift förrän i slutet av år 1914
eller början av år 1915. „ , , ..... , j . n
Ökningen från år 1916 till 1917 föranledes av insättandet av det femte
maskinaggregatet samt anläggningen av däremot svarande kraftledningar.
Driftsresultatet förbättras givetvis, om, såsom forutsatts i skrivelsen till
försvarsberedningen, Lule älvs avrinning regleras och kraftverket i sammanhang
därmed utbygges till en leveransförmåga av 100,000 hästkrafter samt det okade
effektbeloppet avsättes till skäligt pris.
År
1915
1916
1917
1918
1919
1920
1921
1922
1923
Älvkarleby kraftverk.
Kapital, anvisat av upplånta medel Driftsöverskott Åvkastningsprocent
..... 15,310,000 340,000 (V* år) —
. 15,460,000 750,000 4-8
. 15,610,000 830,000 5-2
. 15,760,000 910,000 5-8
. 15,910,000 990,000 6-2
. 16,060,000 1,060,000 6-6
. 16,210,000 1,140,000 7-0
. 16,360,000 1,220,000 7-4
. 16,510,000 1,300,000 7-9
Kraftverkets drift beräknas komma i gång ungefär vid mitten av ar 1915.
Ovanstående siffror hava tagits oförändrade ur skrivelsen till försvarsberedningen
utom det såsom driftsöverskott för år 1915 beräknade beloppet, vilket något
justerats.
Södertälje kanalverk.
Uti underdånig skrivelse den 30 oktober 1912 har vattenfallsstyrelsen beräknat
Södertälje kanalverks driftsöverskott för år 1913 till 25,000 kronor, utgörande
3-2 % å det för kanalens inköp beviljade anslaget a 780,000 kronor. Undei
förutsättning att kanalen bibehålies i sitt nuvarande skick anser sig vattenfallsstyrelsen
icke kunna ställa i utsikt någon avsevärd ökning av den sålunda beräknade
avkastningen. _______
Banhoutskottets utlåtande Nr 37.
43
Förutom de här ovan omnämnda kanal- och kraftverken omfattar statens
vattenfatIs^verk även förvaltningen av åtskilliga till särskilda affärer sammanförda
fastigheter ävensom vissa vattenfall, som ännu icke bebyggts för statens
räkning, men som delvis äro utarrenderade. Även denna egendom giver ju vissa
om än mindre betydande inkomster. Då emellertid de av Eder önskade beräkningarna
endast skulle avse kanal- och kraftverk, lämnas icke här några uppgifter
rörande dessa inkomster. Motsvarande uppgifter kunna, om så önskas
hämtas ur vattenfallsstyrelsens ovannämnda skrivelse till första försvarsberedningen.
II) Den affärsmässigt berättigade amorteringstiden.
a) Kraftverk.
Den amorteringstid, som kan anses rent affärsmässigt berättigad enligt de
grunder, som i vanliga fall gälla för enskilda anläggningar av likartad natur
torde vara särdeles svår att angiva, enär tillvägagångssättet vid privata verk är
ganska växlande. En enskild anläggning av likartad natur torde vanligen hava
Sln °0-*s;!®r!nS ordnad, att antingen en avskrivning å anläggningarnas bokförda
värde årligen göres (eller åtminstone eftersträvas) svarande mot anläggningens
värdeförminskning genom förslitning eller av andra orsaker, eller ock en så stor
avsättning göres till reparations- eller förnyelsefond, som kräves för förnyelse av
anläggningens olika delar, då de bliva förslitna.
Ovannämnda avskrivning behöver alltså icke innebära någon fullständig
amortering av det i anläggningen nedlagda kapitalet.
. Vad beträffar amortering av nedlagt kapital i egentlig mening torde den
i _ regel vid privata anläggningar ske genom amortering av upptagna lån enligt
viss plan. Den tid, på vilken sådan amortering äger rum, är tydligen i första
hand beroende av kreditgivaren och har icke nödvändigt något samband med den
ticl, under vilken anläggningen kan tänkas använd för sitt ändamål.
Av do grunder, som i vanliga fall gälla lör enskilda anläggningar av likartad
natur, torde följaktligen någon ledning för en rent affärsmässigt berättigad
amortering av anläggningen icke stå att vinna.
Affärsmässigt berättigad skulle tydligen en sådan årlig amortering vara,
som vid den tid då anläggningen icke längre kan användas för sitt ändamål,''
räckte till att med hjälp av anläggningens realisationsvärde återlämna det disponerade
statskapitalet. När denna tid inträffar, är naturligtvis omöjligt att förutsäga,
da den är helt beroende av hur framtidens uppfinningar och teknikens
utveckling gestalta sig. Utbildas något sätt att leverera energi bättre och billigare
än med vattenkraftverk, så kommer användningen av dessa tydligen att
avtaga och kanske upphöra, då alla kontrakt om energileverans utlupit. Vill man
vara säker, skulle man sålunda anslå amorteringstiden till den tid, de större
energikontrakten gälla, eller 40 år. För distributionsanläggningarna kan ännu ett
om ock blott formellt skal för denna siffra anföras, nämligen det, att koncessionerna
för ledningar beviljas för högst 40 år. Huru länge utöver denna tid, vatcm
kraf tverken kunna komma att vara i bruk, torde man för närvarande näppeligen
kunna överskåda. 11
Att en amorteringstid av 40 år, motsvarande vid 4 % räntefot en annuitet
av c:a 5-1 %, är tillräcklig med hänsyn till kraftverkens avkastning torde framgå
av de ovan meddelade beräkningarna rörande sannolika årsvinster under den när
-
44
Bankoutskottets utlåtande Nr 37.
maste tioårsperioden. Visserligen vill det av dessa, beräkningar synas, som om
nämnda amorteringstid icke skulle vara tillräcklig beträffande Pprjus kraftverk,
men detta utlämnas av att beräkningarna för Trollhätte och Älvkarleby, kraftverk
utvisa så mycket större - driftsöverskott än de för en 40-arig amorteringstid
erforderliga, varjämte må anmärkas, att vid beräkningarna icke tagits hänsyn
till den ekonomiskt fördelaktigare ytterligare utbyggnad av Porjus kraftverk,
som sannolikt kommer till stånd. „ ... . , , ..
På grund av det anförda och med hänsyn till att något tillägg kanske bor
göras för byggnads- och startningsperioderna synes det vattenfallsstyrelsen vara
att förorda, att av staten upptagna lån för anläggning av elektriska kraftverk
amorteras under 40 ä 45 år.
b) Kanalverk.
Beträffande den affärsmässigt berättigade amorteringstiden för kanaler kan
någon jämförelse med enskilda anläggningar av likartad natur icke goras enar
de inom landet befintliga enskilda kanalerna äro allt för gamla och omoderna,
och enär de mera betydande inre vattenvägarna i utlandet numera i regel anlag
gas
av^statem båtande och förslag rörande förbättrad farled mellan
Vänern och Kattegatt, som den 18 december 1908 avgavs av dåvarande styrelsen
för Kungl. Trollhätte kanal- och vattenverk, har genomförts en beräkning, enligt
vilken anläggningskostnaderna för den nya Trollhättekanalen skulle, under vissa
förutsättningar, kunna amorteras under eu tid av 40 år från ar 191o. Pa de till
grund för denna beräkning liggande antagandena om. trafikens tillväxt, som ju
helt och hållet är beroende på omständigheter, vilka ej med visshet kunna iorutses,
möjligen kunna visa sig vara något för optimistiska, torde det kanske vara
säkrast att räkna med en något längre amorteringstid. ,
En förlängning av amorteringstiden kan också utan olägenhet antagas, ty
vid kanaler torde man ej behöva räkna med samma risk som vid kraitverk, att
anläggningarna i sin helhet på grund av nya uppfinningar eller dylikt, bliva
oanvändbara. Ej heller torde de anläggningar, som nu utföras, aysevart minskas
i värde därigenom att trafikbehovet överskrider trafikformagan. Pa det satt irollhätte
kanal nu utbygges, behöva nämligen för att möta överskridande av dess
trafikförmåga endast relativt billiga kompietteringsarbeten företagas Till belysning
härav får vattenfallsstyrelsen anföra följande Uti TrollhättestyreLens
ovannämnda utlåtande har godsmängden beräknats stiga till c:a 6,000,000 ton ar
1955, till vilket år beräkningarna sträcka sig. Trafikformagan, som fort meters
led med dubbel slusstrappa vid Trollhättan och enkla slussar vid Ström och
Brinkebergskulle beräknats uppgå till c:a 5,000,000 ton, kan i hög grad okas genom
dubblering av sistnämnda båda slussar och sedermera ytterligare okas genom
själva farledens utvidgning till 5 meters seglationsdjup, för vilket djup slussar
och broar nu byggas. , . i= ,,
Amorteringstiden för kanaler torde således kunna valjas relativt lång.
Yid preussiska statens nyare kanalanläggningar har också räknats med å pränta
och Va % amortering, motsvarande c:a 66 års amorteringstid.
Den nuvarande Trollhätte kanal öppnades för trafik ar 1844 och bär således
använts i 68 år men lämnar fortfarande god vinst, fastän^ den icke längre
motsvarar trafikbehovet. I framtiden torde dock utvecklingen ga raskare, men a
Bankoutskottets utlåtande Nr 37.
45
andra sidan är, som ovan antytts, den nu under byggnad varande Trollhättekanalen
synnerligen rikligt dimensionerad, om man tar hänsyn till dess utvidnino-smöjligheter.
ö
En amorteringstid av 60 ä 65 år torde således vara lämplig beträffande
av staten upptagna lån för kanalanläggningar.
III) Det i statens vattenfallsverk nedlagda kapitalet.
Här nedan intages en tablå, utvisande de belopp av olika slags statsmedel
och annan statsegendom, som vid 1911 års utgång voro nedlagda i statens vattenfallsverks
särskilda avdelningar. Tablån upptager endast de anslagsmedel, som
vid nämnda tidpunkt voro lyftade, och beträffande de anslagsbelopp, som därutöver
erfordras, får vattenfallsstyrelsen hänvisa till de här ovan meddelade uppgifter.
Staten har |
Staten har |
Verket bär |
Summa. |
|
1 a) Trollhätte kanalverk........ |
4,304,726-70 |
62,312-48 |
183,597-85 |
4,550,637-03 |
b) Trollhätte kanals ombyggnad...... |
6,600,000-- |
— |
— |
6,500,000 — |
2) Trollhätte kraftverk..... |
16,509,886-68 |
15,015,000-- |
144,691-69 |
31,669,578-37 |
3) Trollhätte fastighetsförvaltning..... 4) Diverse vattenfall och fastigheter inom |
2,145,288-52 |
61,800-— |
75,000-- |
2,282,088-52 |
Älvsborgs samt Göteborgs och Bohns län |
9,280,655-25 |
468,564-98 . |
9,749,120-23 |
|
frisk drift vid statens järnvägar.... |
4,775,758-33 |
— |
— |
4,775,758-33 |
6) Diverse vattenfall och fastigheter .... |
76,650-77 |
770,001-— |
— |
846,651-77 |
7) Porjus kraftverk......... |
3,165,323-70 |
1,003,000-— |
— |
4,168,323-70 |
8) Älvkarleby kraftverk....... |
3,015,000-— |
— |
4,665,000-— |
|
Summa kronor |
48,40S,189-95 |
19,927,113-48 |
871,854-52 |
69,207,157-95 |
.Närmare förklaringar till de i tablån meddelade siffrorna återfinnas i det
vid 1912 ars statsverksproposition fogade protokoll över civilärenden, angående
utgifter för kapitalökning, sidorna 67—73.
Stockholm den 17 december 1912.
EKITH. HANS EN.
M. Munck af Bosenschöld.