1

Bankoutskottets utlåtande Nr 3.

Nr 3.

Ankom till Riksdagens kansli den 5 februari 1913 kl. 12 m.

Utlåtande, angående verkställd granskning av riksbankens styrelse
och förvaltning.

Enligt § 4 i den för bankoutskottet gällande instruktion har utskottet
att undersöka och granska riksbankens tillstånd och huru densamma
styrd och förvaltad blivit, och bör utskottet därvid med synnerlig
uppmärksamhet följa de fullmäktiges åtgärder, som avse metalliska
kassans upprätthållande samt myntutväxlingens fortgång och bestånd.
Sedan utskottet numera fullgjort detta uppdrag, får utskottet avgiva
berättelse över den verkställda granskningen.

För granskningens verkställande har utskottet tagit del av dels
fullmäktiges i riksbankens allmänna och särskilda protokoll för tiden
från och med den 15 januari 1912, intill vilken dag ansvarsfrihet beviljats
för deras i protokollen antecknade beslut och åtgärder, och till
början av innevarande års riksdag, dels de av vederbörande revisorer
avgivna berättelser om verkställd granskning av riksbankens såväl
huvudkontors som samtliga avdelningskontors i orterna förvaltning under
år 1911, dels ock fullmäktiges med utskottets memorial nr 1 till Riksdagen
överlämnade berättelse angående riksbankens tillstånd, rörelse
och förvaltning år 1912, ävensom de av styrelserna för riksbankens avdelningskontor
i avseende å dessa kontors förvaltning under samma år
lämnade redogörelser.

I fråga om metalliska kassans ställning, sedelutgivningen, in- och
utlåningsrörelsen ävensom övrig verksamhet vid riksbankens huvudoch
avdelningskontor samt vid Tumba bruk tillåter sig utskottet att för
en närmare kännedom om hithörande förhållanden hänvisa till de utförliga
sifferredogörelser, som lämnats i de berättelser, vilka avgivits
av Riksdagens revisorer och riksbankens fullmäktige, liksom i utskottets
förut till Riksdagen avlåtna memorial nr 1.

Bihang till Riksdagens protokoll 1013. 8 sand. 3 käft. (Nr 3.)

Bankoutslcoitcts utlåtande Nr B.

2

Å sin utlånings- och övriga rörelse under år 1912, har riksbanken
erhållit en vinst av kr. 7,057,893:10, nämligen:__

—--

A riksbankens

Å avbetat

Summa

Summa

egna kapital.

ningslåne-

fonden.

vinst år 1912.

vinst ar 1911.

Kronor.

Ö.

Kronor. ]

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Vid huvudkontoret ........

4,195,165

26

115,999

14

4,311,164

40

3,466,281

L9

,, kontoret i

Göteborg

339,906

06

101,916

01

441,822

07

510,162

20

Malmö ...

614,069

06

30,630

42

644,699

48

585,152

96

Falun......

—

—

9,658

97

9,658

97

12,406

Gäfle ......

124,525

70

5,502

88

130,028

58

220,314

79

Halmstad

- -

—

14,541

86

14,541

86

17,636

41

Härnösand............

43,810

11

14,443

69

58,253

80

187,049

25

Jönköping ............

47,491

02

28,235

87

75,726

89

62,685

99

Kalmar...

25,925

70

10,693

24

36,618

94

25,460

87

Karlskrona............

11,616

50

23,860

88

35,477

38

43,907

52

Karlstad

68,335

46

6,698

93

75,034

39

53,662

58

Kristianstad .........

34,110

62

10,657

03

44,767

65

36,500

40

Linköping ............

57,373

38

25,902

96

83,276

34

81,107

02

Luleå......

12,920

47

36,771

93

49,692

40

71,361

94

Mariestad ...........

63,802

83

7,358

94

71,161

77

82,823

83

Norrköping .........

97,984

50

14,185

17

112,149

67

134,520

62

Nvköping ...........

82,229

23

3,559

93

85,789

16

81,272

09

Sundsvall ............

171,245

27

12,529

44

183,774

71

208,793

95

Umeå ..

56,594

71

20,299

99

76,894

70

67,949

78

Uppsala

120,774

87

23,204

76

143,979

63

124,332

90

Visby.....

45,082

53

28,559

11

73,641

64

63,531

38

Vänersborg .........

—

—

6,149

97

6,149

97

7,738

87

Västerås

28,502

48

3,191

57

31,694

05

25,415

17

Växjö ..

—

—

7,087

27

7,087

27

4,590

53

Örebro ..

224,927

45

11,576

86

236,504

31

190,855

48

n n

Östersund ...........

31,165

97

15,439

53

46,605

50

| 19,906

53

Kronor

6,497,539

18

588,656

35

7,086,195

53

6,385,420

25

Avgår förlust

år 1911

år 1912

i Falun........

—

5,737: 33

i Halmstad...

15,756:12

14,310: 66

i Vänersborg

4,162: 30

3,162: 43

i Växjö.........

19,607: 83

5,092: Öl

i Östersund...

34,765: 08

—

28,305

4;

28,305

''41

74,291

39

Kronor

|6,4ö9,236|7E

588,656(3 s

[7,057,893

10(6,311,128(86

Bankon t skottets utlåtande Nr 3.

8

l:o

I den av Riksdagens revisorer den 30 november 1911 avgivna r4!''3- bun''-berättelsen angående riksbanken hade revisorerna under § 40 anfört, bankshusets
hurusom revisorerna fäst sin uppmärksamhet å en beträffande riksban- granitsockel
kens hus i Stockholm vidtagen åtgärd, hvarigenom i husets granitsockel
borrats en mängd hål, enligt uppgift i syfte att längs byggnadens västra
sida anbringa fasta stöd för klängväxter.

Revisorerna anförde vidare, att de i skrivelse till fullmäktige uttalat
sitt beklagande av att utan byggnadssakkunnigas hörande samt i
övrigt ingående utredning och noggrant övervägande av i ovanberörda
syfte framställt förslag ifrågavarande ingrepp på riksbankens hus
kommit till utförande, ävensom meddelat, att revisorerna föreställde sig,
att fullmäktige skulle finna angeläget att låta saken bliva föremål för
noggrann utredning samt i avvaktan därå låta inställa de påbörjade
arbetena.

Denna utredning hade synts revisorerna böra verkställas af särskilt
byggnadssakkunniga samt omfatta icke allenast frågan, huruvida
den tilltänkta anordningen att bekläda riksbankshusets granitsockel med
klängväxter över huvud taget borde komma till utförande, utan även,
oavsett om detta skulle visa sig olämpligt, huru verkningarna av redan
skedda åtgärder på ändamålsenligaste sätt kunde undanröjas.

För egen del ville revisorerna i likhet med överintendentsämbetet,
vars yttrande i ärendet infordrats och funnes intaget i revisionsberättelsen,
draga i tvivelsmål lämpligheten av varje anordning med klängväxter,
som kunde dölja riksbankshusets dyrbara och med byggnadens
yttre i övrigt samverkande granitsockel. Emellertid hade revisorerna
för det dåvarande funnit sig icke kunna avgiva något bestämdt förslag
i ärendet, innan sådan utredning förelåge, som i skrivelsen till fullmäktige
ifrågasatts, men då överintendentsämbetet förutsatte, att ifrågavarande
borrhål skulle på lämpligt sätt medelst ifyllning eller lagningigensättas,
hade revisorerna hemställt, att Riksdagen måtte härom fatta
beslut samt i samband därmed meddela de bestämmelser, vartill nämnda
utredning — vilken syntes kunna för Riksdagen föreläggas — kunde
giva anledning.

Sedan, på sätt av § 42 i fullmäktiges berättelse till 1912 års bankoutskott
framginge, fullmäktige, vilka emellertid låtit inställa de påbörjade arbetena,
hos Svenska teknologföreningens avdelning för husbyggnsdskonst
hemställt, att avdelningen ville utse tre sakkunniga att verkställa den
av statsrevisorerna begärda utredningen och att därefter till fullmäktige

4

jUanleoutskottcts utllåtandc Nr 3.

avgiva utlåtande i ämnet, hade fullmäktige i skrivelse den 5 februari
1912 meddelat utskottet, att de av avdelningen valda personerna, arkitekterna
Wilh. Klemming, Gustaf Wickman och L. I. Wahlman i en till
fullmäktige ingiven skrivelse hemställt,

Datt igensättning av eu del av hålen i bankbyggnadssockeln måtte
få ske vid lämplig väderlek för att därefter under någon tid utröna om
dessa igensättningar kunde verkställas så, att de icke verkade störande
för ögat,

att prov måtte få företagas med slingerväxternas uppfästande på
ett eller annat ställe för att utröna den estetiska inverkan av detsamma
samt att kommitterade först därefter finge avlämna det begärda utlåtandet».

Fullmäktige förklarade sig tillika anse, att denna de sakkunnigas
hemställan borde bifallas, men att, då statsrevisorernas anmälan i ämnet
vore överlämnad till Riksdagens avgörande, fullmäktige funnit sig
förhindrade att omedelbart i saken besluta och därför underställde denna
hemställan utskottets bestämmande.

Förlidet års bankoutskott förklarade i sitt utlåtande nr 3, angående
verkställd granskning av riksbankens styrelse och förvaltning, att utskottet,
som för sin del biträdde de sakkunnigas av fullmäktige tillstyrkta
hemställan, ansåge det vara lämpligast att avvakta resultatet
av den ifrågasatta utredningen och föreslog därför, att revisorernas
ifrågavarande hemställan icke för det dåvarande måtte till någon Riksdagens
åtgärd föranleda.

Detta utskottets förslag blev ock av Riksdagen bifallet.

Med skrivelse till bankoutskottet den 9 januari 1913 hava nu
fullmäktige överlämnat ett av ovannämnda sakkunniga, arkitekterna
Klemming, Wickman och Wahlman avgivet yttrande i ifrågavarande
ärende, eå lydande:

»Hänvisande till vår skrivelse till herrar bankofullmäktige av den 31 sistlidne
januari få vi, sedan vi låtit utföra dels igensättning av en del av de i riksbankshusets
granitsockel för klängväxters fästande borrade hålen, dels prov med klängväxternas
uppfästande på en del ställen, och sedan vi under sommarens lopp hava iakttagit
verkan av dessa anordningar härmed göra följande uttalande. Klängväxterna böra
bibehållas, men de böra icke ledas upp över den undre sockeln på andra ställen än å
ömse sidor av samtliga fönster- dörr- och ventilationsöppningar i sockelmuren samt i
de båda inåtgående hörnen å ömse sidor av det framspringande mittpartiet och på
sådant sätt, som de utförda tillfälliga proven ange. Mellan dessa öppningar böra klängväxterna
endast ledas upp till en höjd av c:a 20 c.m. under den undre sockelns
överkant och där hängas över en hönson tel t fästad järnstång anbragt på sätt utfört
prov å nämnda mittparti anger,

Bankoutsliottets utlåtande Nr 3.

5

V1 4° oppmngär som ligga å ömse sidor vid början av byggnadens halvrunda
del hora planteringarna fullföljas på tilltänkt sätt genom jords ifyllande och klängvaxters
anbringande i därför anordnade avbalkningar samt växternas ledande å förut
namnda horisontala järnstång och därifrån upp på ömse sidor om dessa öppningar i
likhet med anordningarna vid de övriga.

De hål som bliva överflödiga igensättas på sätt som de redan försöksvis igensatta
och där för planteringarnas fullföljande hål behöva göras iakttages, att de anbringas
i fogarna mellan undre och övre sockellivet och mellan övre sockellivet och
overhggaren.

Klängväxterna böra 2 a 3 gånger varje år ansas och beskäras.

Ehuru vi icke blivit anmodade att yttra oss om planteringarna i övrigt anse
vi oss av estetiska skäl böra framhålla, att en mittför mittpartiet planterad salix bör
borttagas samt att buskplanteringarna på ömse sidor om detta mittparti böra förändras
sa att de komma att bestå av högre buskgrupper vid sidorna och lägre i mitten

. ^sättande av överflödiga hål bör ske med cement blandat med fina korn
av gra granit. Före igensättande urspolas de med vatten och efter den ifyllda massans
hårdnande hugges den helt lätt i likhet med sockeln.»

För egen del . hava fullmäktige förklarat sig icke hava nå»-ot
att eimra mot hvad i berörda yttrande blivit föreslaget.

Av den i detta ärende förebragta utredningen framgår, att de utskottet.
sakkunniga anse slingerväxters uppdragande, på sätt som föreslagits,
skola bliva till prydnad för riksbankshuset.

i .ii Utan att vare sig till- eller avstyrka detta de sakkunnigas förslag
haller emellertid utskottet före, att fullmäktige i detta avseende höra
aga bestämmanderätt,

beträffande däremot de sakkunnigas förslag om upptagande av
nya borrhål, anser sig utskottet icke kunna tillstyrka en dylik åtgärd.

..ad slutligen angår de sakkunnigas förslag att en del borrhål böra
igensättas, har utskottet icke något att däremot erinra.

Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen, med godkännande av vad utskottet
sålunda anfört, måtte låta bero vid vad i detta ärende
förekommit.

2: o.

. Ang. ådömd

I § 46 av sin den 30 november 1911 avgivna berättelse angående "SSf
riksbanken, hade Riksdagens revisorer vidare om förmäl t, hurusom vid f^förslingmånadsavslutnirigen
den 28 februari 1911 upptäckts vid avdelningskon i

Östersund.

6

Bankout,skottets utlåtande JSr 3.

Ang. verkställda

särskilda
undersökningar
vid
avdelningskontor.

toret i Östersund, att förskingringar och förfalskningar därstädes blivit
begångna och att vid undersökning, som företagits, det förskingrade
beloppet visats uppgå till 70,350 kronor. Av berättelsen framgick därjämte,
att fullmäktige låtit utföra talan mot vederbörande ansvars- och
ersättningsskyldiga.

Nu har styrelsen för avdelningskontoret i Östersund i sin den 11
januari 1913 till utskottet avgivna berättelse meddelat, att stärbhusdelägarna
efter avlidne verkställande styrelseledamoten vid kontoret Olof
Larsson genom Svea hofrätts den 8 december 1911 meddelade, af Kungl.
Maj:t den 27 mars 1912 fastställda utslag blivit ålagda ersättningsskyldighet
för ett av vissa tjänstemän vid kontoret förskingrat belopp av
70,000 kronor jämte ränta. Genom utdelning från konkursboet efter
bemälde Larsson hade hittills influtit ett belopp av 15,000 kronor, som
avskrivits å de genom utslaget tilldömda räntor å de förskingrade medlen,
men i övrigt hade någon gottgörelse ännu ej erhållits; hvilket utskottet
velat för Riksdagen

omförmäla.

3:o.

I anledning av ,de här ovan under 2:o berörda förhållandena vid
avdelningskontoret i Östersund omnämnde utskottet under punkt 2:o av
sitt utlåtande till 1912 års Riksdag angående verkställd granskning av
riksbankens styrelse och förvaltning, att utskottet i skrivelse till fullmäktige
anfört, att, ehuru utskottet vore livligt öfvertyga!, att fullmäktige
icke skulle underlåta att, i hvad på dem ankomme, vidtaga de
åtgärder, som i fråga om kontrollen å riksbankens avdelningskontor till
äventyrs kunde anses erforderliga, utskottet likväl ansett sig höra framhålla
önskvärdheten av att fullmäktige, med begagnande av den i § 45
gällande bankoreglemente dem tillförsäkrade rätt, ville genom tjänstemän
i riksbanken med särskild insikt och erfarenhet i räkenskapsföring
låta vid de olika avdelningskontoren tid efter annan verkställa undersökningar
av mera omfattande beskaffenhet än som lämpligen kunde
äga rum vid de inventeringar och undersökningar, fullmäktige själva
årligen anställde vid kontoren.

Enligt vad Riksdagens revisorer i sin den 30 november 1912 avgivna
berättelse angående riksbanken omförmält, hava fullmäktige förklarat
sig anse, att den av utskottet ifrågasatta undersökningen borde

Bankoutskottets utlåtande ''Nr 3. ?

verkställas av två tjänstemän, av vilka den ene borde äga specialinsikt
i bokföringen och arbetssättet vid avdelningskontoren och därför utses
från något av dessa kontor.

Vidare hava revisorerna meddelat, att före revisionens början särskilda
undersökningar verkställts vid kontoren i Nyköping och Vänersborg.

I sin till bankoutskottet den 17 januari 1913 avgivna berättelse
hava fullmäktige sedermera anmält, att sådana undersökningar jämväl
ägt rum vid kontoren i Härnösand och Sundsvall.

Utskottet, som tagit del av innehållet i de över ovannämnda undersökningar
avgivna berättelserna, har funnit, att dessa undersökningar
skett på ett ändamålsenligt sätt; vilket utskottet härmed velat för
Riksdagen

omförmäla.

4:o.

I övrigt har utskottet i den av Riksdagens revisorer avgivna
berättelsen ej funnit några uttalanden, som påkalla särskilt yttrande
från utskottets sida.

5:o.

Efter granskning av riksbankens räkenskaper för år 1911 hava
Riksdagens senast församlade revisorer i sin därom avgivna berättelse
meddelat, att vid riksbankens förvaltning under den tid, granskningen
omfattat, revisorerna ej funnit något att anmärka eller erinra, samt att
de för sin del ansåge, att ansvarsfrihet borde fullmäktige beviljas.

De revisorer, som, valda av Riksdagen, granskat avdelningskontorens
i orterna förvaltning år 1911, hava likaledes i sina berättelser
tillstyrkt ansvarsfrihet för kontorens styrelser, och enär utskottet vid
den nu verkställda undersökningen och granskningen av riksbankens
tillstånd och huru densamma styrd och förvaltad blivit, funnit, att
fullmäktige med nit och omsorg handhaft sitt uppdrag, får utskottet
hemställa,

Bilesdagens

revisorers

berättelse.

Ang. tillstyrkan
av
ansvarsfrihet.

8

Banhoutslcottets utlåtande Nr 3.

att ansvarsfrihet må fullmäktige i riksbanken
beviljas dels för förvaltningen under år 1911 av bankens
såväl huvudkontor som samtliga avdelningskontor i
orterna, dels ock för de beslut och åtgärder, som finnas
antecknade i fullmäktiges protokoll från och med den
15 januari 1912 till och med den 14 januari innevarande
år.

Stockholm den 5 februari 1913.

På bankoutskottets vägnar
I. von STAPELMOHR,

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
herrar von Stapelmohr, Wijh, Sivartg, Neiglich, Garlberg, Hedenstierna, Boos,
Ingmansson, Gelotte, Vahlquist, Söderberg, Leander, Jonsson i Gumboda, Erlansson
och Sjöblom.

STOCKHOLM. P. A. NYMANS EFTERTRÄDARE. 1913.