Riksdagens skrifvelse Kr 9.
1
Är 9.
Uppläst och godkänd i Första kammaren den 30 maj 1912.
» » »i Andra kammaren den 30 maj 1912.
Riksdagens skrifvelse till Konungen angående regleringen af
utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel, innefattande
anslagen till jordbruksdepartementet.
(Jordbruksutskottets utlåtanden nr 1, 35, 73 och 105 samt memorial nr 60 och 68.)
Till Konungen.
I afseende å regleringen af utgifterna å riksstatens nionde hufvudtitel,
innefattande anslagen till jordbruksdepartementet, får Riksdagen
för Eders Kungl. Maj:t anmäla följande beslut.
Ordinarie anslag.
Landtbruksstyrelsen.
l:o) I den till Riksdagen den 13 januari innevarande år aflåtna
propositionen angående statsverkets tillstånd och behof har Eders Kungl.
Maj:t under nionde liufvudtiteln i punkten 1 föreslagit Riksdagen att
godkänna sådant tillägg till de den 2 oktober 1908 stadgade villkor
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 14 samt. 9 höft. (Nr 9.) 1
2
Riksdagens skrifvelse Nr 9.
och bestämmelser för åtnjutande af de i ny aflöningsstat för landtbruksstyrelsen
upptagna aflöningsförmåner, att vaktmästaren hos styrelsen
må årligen, i den mån sådant kan ske utan hinder för göromålens
behöriga gång, åtnjuta semester under femton dagar.
Förslag i samma angelägenhet som nu förevarande äro i årets
statsverksproposition gjorda jämväl beträffande flertalet öfriga centrala
ämbetsverk. Dessa förslag, hvilka leda sitt ursprung från en af Riksdagen
på sin tid hos Kungi. Maj:t gjord framställning i ämnet, hafva
af Riksdagen bifallits. I öfverensstämmelse med Riksdagens sålunda i
ämnet fattade beslut och då förevarande framställning ej gifver anledning
till någon särskild erinran, har Riksdagen godkänt sådant tilläggtill
de den 2 oktober 1908 stadgade villkor och bestämmelser för åtnjutande
af de i ny aflöningsstat för landtbruksstyrelsen upptagna
aflöningsförmåner, att vaktmästaren hos styrelsen må årligen, i den
män sådant kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta
semester under femton dagar.
UMervisningsanstalter för jordbruk och landtmaimanäringar.
2:o) Såsom Riksdagen i särskild skrifvelse anmält, har Riksdagen,
med godkännande af i nämnda skrifvelse sammanfattade grunder för
statsbidrag åt landthushållsskolor, för berörda ändamål under anslagstiteln
»undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar»
under benämning »understöd åt landthushållsskolor» uppfört ett särskilt
förslagsanslag å 36,000 kronor.
På grund häraf har anslagstiteln i sin helhet undergått motsvarande
höjning. Då höjning af anslagstiteln jämväl af andra orsaker
skett, återkommer Riksdagen till frågan härom under nästföljande två
punkter.
3:o) Vidare har Riksdagen såsom i sistberörda skrifvelse anmälts,
dels under det i anslagstiteln »undervisningsanstalter för jordbruk
och landtmannanäringar» ingående bestämda anslag under benämning
»den lägre landtbruksundervisningen» uppfört eti: anslag å sammanlagdt
166,500 kronor, däraf 67,500 kronor till understöd åt nio landtbruksskolor
i södra och mellersta Sverige, 24,000 kronor till understöd åt
fjun landtbruksskolor i Dalarne och Norrland, 70,000 kronor till understöd
åt vissa elever vid landtbruksskola, landtmamnaskola, landthushålls
-
8
Riksdagens skrifvelse Nr 9.
skola och fast undervisningskurs för småbrukare samt 5,000 kronor till
inspektion öfver de lägre landtbruksundervisningsanstalterna;
dels ock höjt det under anslagstiteln upptagna förslagsanslaget till
understöd åt landtmannaskolor, nu 50,000 kronor, med 100,000 kronor
till 150,000 kronor.
Detta beslut har föranledt höjning i det bestämda anslaget med
74,500 kronor och i förslagsanslaget till understöd åt landtmannaskolor
med 100,000 kronor. Anslagstiteln i sin helhet har jämväl i motsvarande
grad höjts, hvartill Riksdagen emellertid återkommer under nästa punkt.
4:o) Slutligen har, i afseende å ifrågavarande anslagstitel, Eders
Kungl. Magt föreslagit Riksdagen att höja den under anslagstiteln
uppförda anslagsposten till understöd åt personer, som ägna sig åt
landtbrukets studerande, från 10,000 kronor till 15,000 kronor eller med
5,000 kronor.
Såsom af den i det statsverkspropositionen bilagda statsrådsprotokollet
öfver jordbruksärenden den 13 januari 1912, punkten 3, intagna
öfversikten af det i ifrågavarande anslagstitel ingående bestämda anslag
framgår, är under nämnda anslag upptaget ett särskild! anslag å 10,000
kronor till understöd åt personer, som ägna sig åt landtbrukets studerande.
Detta anslag beviljades först vid 1856—1858 årens riksdag med 3,000 riksdaler
årligen till reseunderstöd åt sådana personer, hvilka ägna sig åt
landtbrukets vetenskapliga eller praktiska studium och önska besöka främmande
länder i ändamål att utvidga sina kunskaper i det yrke de valt.
Vid 1859—1860 årens riksdag ökades anslaget med oförändradt ändamål
till 6,000 riksdaler. Sedan år 1894 den förändring vidtagits beträffande
anslagets ändamål, att understöd från detsamma finge meddelas jämväl
för resor inom landet, bestämdes vid 1902 års riksdag anslaget till sitt
nuvarande belopp.
Af de i statsrådsprotokollet, sid. 26 och 27, meddelade tablåer
framgår, att ifrågavarande anslag stadigvarande medgifvit tillmötesgående
i endast ringa grad af de anspråk, som därå ställts. Då emellertid
under deri tid, som förflutit sedan anslaget fastställdes till sitt nuvarande
belopp, antalet konsulenter och öfriga landtbrukslärare samt andra personer
med lifsuppgift att arbeta för det svenska jordbrukets utveckling
betydligt ökats samt äfven allmänhetens intresse för jordbruket ofantligt
stegrats, synes utnyttjandet af det viktiga medel för den i landthushållningen
redan förfarnes vidare förkofran i facket, som studieresorna
innebära, icke vidare böra få hämmas af brist på anslag. I betraktande
häraf och då beloppet af den föreslagna anslagsökningen synes af om
-
4
Riksdagens skrifvelse Nr 9.
ständigheterna påkalladt, har Riksdagen höjt den under här ifrågavarande
ansiagstitel uppförda anslagsposten till understöd åt personer,
som ägna sig åt landtbrukets studerande, från 10,000 kronor till 15,000
kronor eller med 5,000 kronor.
Härigenom äfvensom genom Riksdagens under näst föregående två
punkter anmälda beslut har följaktligen det i anslagstiteln »undervisningsanstalter
för jordbruk och landtmannanäringar» ingående bestämda anslaget
höjts med sammanlagdt 79,500 kronor äfvensom förslagsanslaget
till understöd åt landtmannaskolor med 100,000 kronor, hvarjämte under
anslagstiteln uppförts till understöd åt lanthushållsskolor ett förslagsanslag
å 36,000 kronor, hvadan anslagstiteln i sin helhet undergått
höjning med sammanlagdt 215,500 kronor, eller således från 372,840
kronor till 588,340 kronor, samt erhållit följande uppställning:
bestämdt anslag:
till landtbruksinstituten m. in. ...................................... kronor 402,340: —
förslagsanslag:
till understöd åt landtmannaskolor kronor 150,000: —
till understöd åt lanthushållsskolor „ 36,000:— „ 186,000: —
Summa kronor 588,340: —.
Befrämjande i allmänhet af jordbruk och
landtmannanäringar.
5:o) Beträffande denna ansiagstitel har Eders Kungl. Maj:t föreslagit,
att anslagstiteln, nu 303,800 kronor, må höjas med 28,200 kronor till
332,000 kronor.
Af ifrågavarande anslag, som vid jordbruksdepartementets inrättande
år 1900 uppfördes å dess stat med 140,500 kronor samt därefter, hufvudsakligen
med anledning af inrättandet af centralanstalten för jordbruksförsök,
under årens lopp höjts till dess nuvarande belopp, utgå för
närvarande följande anvisningar till nedannämnda af Riksdagen pröfvade
behof, nämligen:
till centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet.
............................................................ kronor 121,100: —
„ aflöning åt landtbruksakademiens sekreterare . ,, 4,000: —
,, landtbruks- och fiskerimuseerna vid landtbruksakademiens
experimentalfält
6,500:
5
Riksdagens skrifvelse Nr 9.
till aflöning åt en undervisare i fårskötsel och ullkultur
......................................................................... kronor 2,000: —
„ denne undervisares resor, förslagsvis beräknade
till ..................................................................... „ 1,500: —
„ premiering af nötboskap ........................................ „ 120,000: —
eller tillhopa kronor 255,100: —.
Genom särskilda Kungl. Maj:ts beslut hafva vidare från återstoden
af anslaget under senare åren årligen anvisats understöd till nedannämnda
ändamål med följande belopp:
till uppehållande af Sveriges utsädesförenings verksamhet
...........................................................................
,, fortsatta smörprofningar ...........................................
,, afvelsföreningen för rödbrokig svensk boskap......
,, svenska svinafvelsföreniugen ....................................
,, fédération internationale de laiterie .......................
,, bakteriologiska undersökningar af ost vid meieriet
å Åtvidaberg...............................................................
,, utarbetande af en svensk smörprisstatistik...........
„ utgifvande af svensk veterinärtidskrift ..................
samt, på landtförsvarsdepartementets föredragning,
till afvelspris vid kapplöpningar .................................
kronor |
15,000: — |
:11 |
15,000: — |
11 |
3,000: — |
ii |
3,000: — |
ii |
150: — |
ii |
500: — |
ii |
1,000: — |
ii |
1,000: — |
ii |
3,000: — |
eller sålunda tillhopa kronor 41,650: —
Slutsumman af de årligen återkommande anvisningarna från detta
anslag utgör således 296,750 kronor, hvadan af anslaget därefter återstå
allenast omkring 7,000 kronor att af Kungl. Magt disponeras förandra
ändamål.
Sistnämnda belopp har emellertid ingalunda varit tillräckligt till
täckande af de alltjämt stegrade trafven på bidrag från anslaget, hvadan
under de senare åren i allt vidare omfattning måst tillgripas departementets
allmänna besparingar för fyllande af behof, som med hänsyn
till deras natur bort fyllas från förevarande anslag, därest detsamma
därtill lämnat tillgång. Sålunda hafva från besparingarna utgått dels
anslag och understöd till afsevärda belopp för mera tillfälliga behof
dels ock följande årliga anvisningar:
6
Riksdagens skrifvelse Nr 9.
till pomologiska föreningen ............................................... |
kronor |
3,500: — |
„ svenska ayrshireföreningen.......................................... „ landtbruksstyrelsen för utgifvande af en kalender |
11 |
5,000: — |
öfver svenska landtbruket.......................................... ,, landtbruksakademien för försök med odling af |
11 |
3,000: — |
köksväxtfrö.................................................................... ,, Sveriges allmänna trädgårdsförbund för utgif-vande af tidskriften »Trädgården»........................... „ entomologi ska föreningen för utgifvande af en |
11 |
500: — |
11 |
1,000: — |
|
särskild afdelning af dess tidskrift ....................... „ föreståndaren för veterinär-bakteriologiska an-stalten professor Bergman för utgifvande af |
11 |
1,000: — |
skandinavisk veterinärtidskrift ................................. |
n |
1,000: — |
eller tillhopa |
kronor |
15,000: — |
Med ifrågavarande framställning afses nu att reglera anslaget, så
att det lämnar tillgång till dels samtliga ofvannämnda årliga anvisningar
å tillhopa 311,750 kronor dels ock ett belopp af omkring 20,000
kronor att finnas tillgängligt för bestridande af utgifter af mera tillfällig
art för jordbrukets och landtmannanäringarnas befrämjande; och
har framställningen nu nödvändiggjorts, bland annat, däraf att till de
allmänna besparingarna, som äfven i öfrigt starkt anlitats, hädanefter
icke vidare såsom hittills komma att läggas de rätt afsevärda besparingarna
å två förut å hufvudtiteln uppförda men numera efter 1911 års
budgetreform därifrån afförda anslag, nämligen ordinarie anslaget till
domänstyrelsen och bestämda anslaget till skogsstaten.
Riksdagen, som delar departementschefens uppfattning om det mindre
lämpliga däri, att Kungl. Maj :t vid fyllande af anslagsbehof för ändamål,
som afse befrämjande af jordbruk och landtmannanäringar och visat
sig vara af mer stadigvarande beskaffenhet, icke skall äga tillgång därtill
å det härför afsedda ordinarie anslaget, utan vara hänvisad till hufvudtitelns
allmänna besparingar, och som finner det till Kungl. Maj:ts
disposition för bestridande af mera tillfälliga utgifter för ifrågavarande
ändamål föreslagna beloppet lämpligt afvägdt, har alltså höjt anslagstiteln
»befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar»,
nu 303,800 kronor, med 28,200 kronor till 332,000 kronor.
Riksdagens skrifvelse Nr 9.
7
V eteriniirväsendet.
6:o) Under punkt 6 af nionde hufvud titeln har Eders Kungl. Maj:t
föreslagit Riksdagen att, för beredande af medel till anställande af sex
legitimerade veterinärer såsom veterinärstipendiater med skyldighet att,
mot årligt arfvode af 1,000 kronor till dem hvar, på kallelse af medicinalstyrelsen
biträda vid den civila husdjurssjukvården, höja anslaget
till länsveterinärer och veterinärstipendiater med 3,600 kronor eller
således från 82,900 kronor till 86,500 kronor.
Från ifrågavarande anslag i hvad det afser veterinärstipendiater
utgå för närvarande — sedan 1899 års Riksdag med anledning af
framställning af Kungl. Magt å anslaget beviljat medel till fyra stipendier
å 400 kronor samt 1908 års Riksdag likaledes på Kungl Maj:ts
framställning höjt stipendiebeloppen — fyra stipendier, hvartdera å 600
kronor. Med förevarande framställning afses alltså att öka dels stipendiaternas
antal från fyra till sex dels ock stipendiernas belopp från
600 kronor till 1,000 kronor; och är framställningen hufvudsakligen
föranledd af svårigheten att med hittillsvarande stipendiebelopp hålla
stipendiatbefattningarna besatta äfvensom af angelägenheten däraf, att vid
eventuellt utbrott inom landet af den nu flerstädes i utlandet såsom
farsot härjande mul- och klöfsjukan medicinalstyrelsen må för sjukdomens
hämmande till sitt förfogande hafva ett tillräckligt antal extra
veterinärer.
På de af departementschefen i ämnet anförda skälen har Riksdagen,
för beredande af medel till anställande af sex legitimerade veterinäier
såsom veterinärstipendiater med skyldighet att, mot årligt arfvode
af 1,000 kronor till dem hvar, på kallelse af medicinalstyrelsen biträda
vid den civila husdj urssjukvården, höjt anslaget till länsveterinärer och
veterinärstipendiater med 3,600 kronor eller således från 82,900 kronor
till 86,500 kronor.
Beträffande sättet för ifrågavarande anslags uppförande i riksstaten
återkommer Riksdagen under nästföljande punkt.
7:o) Under punkt 7 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att
ej mindre under riksstatens nionde hufvudtitel uppföra såsom
bidrag till distriktsveterinärers aflönande ett förslagsanslag å 146,000
kronor;
röra äfven besluta, att sistnämnda anslag må, jämte anslaget till
8 jRiksdagens skrifvelse Nr 9.
länsveterinärer och veterinärstipendiater, i riksstaten uppföras under en
gemensam anslagstitel: »veterinärväsendet)) med följande uppställning:
bestämdt anslag:
till länsveterinärer och veterinärstipendiater............ kronor 86,500:
förslagsanslag:
till bidrag till distriktsveterinärers aflönande ............ „ 146,000: —
Summa kronor 232,500: —.
Det ojämförligt största antalet af vårt lands civila veterinärer
utgöres af distriktsveterinärer. Dessa åtnjuta ingen aflöning af statsmedel,
men genom beviljandet af så kallad tjänstårsberäkningsrätt har
emellertid åt de flesta distriktsveterinärtjänsterna förlänats så att säga
officiell prägel. Beträffande ifrågavarande veterinärbefattningar är i
instruktionen för läns-, stads-, distrikts- och andra civila veterinärer
den 19 oktober 1888 stadgadt, att, om rättighet till tjänstårsberäkning,
i likhet med den länsveterinärer åtnjuta, åstundas för innehafvare af
sådan veterinärbefattning, som af landsting, hushållningssällskap, stad,
annan kommun eller enskilda personer aflönas och i enlighet med deras
beslut tillsättes, skall därom hos Kungl. Maj:t göras ansökning med
förslag rörande station och om utfästade löneförmåner, hvarefter Kung!.
Maj:t pröfvar, huruvida den sökta förmånen må beviljas. Har sådan
förmån för innehafvare af dylik veterinärbefattning blifvit medgifven,
äo-er framgent hvar och en legitimerad veterinär, som innehar samma
befattning, att därvid utan särskildt tillstånd åtnjuta tjänstårsberäkning
dock under villkor, dels att den, som är bemyndigad antaga veterinären,
innan detta sker, inhämtar medicinalstyrelsens utlåtande om
deras kompetens, hvilka anmält sig till befattningens erhållande, samt
hvarje gång, då innehafvare af befattningen antages eller afgår, därom
gör anmälan hos styrelsen och Kungl. Maj:ts befallningshafvande med
uppgift om tiden för tillträde till eller afgång från befattningen, dels
ock att tjänsten icke varit ledig under längre tid än ett år. Sålunda
anställd distriktsveterinär åligger att inom sitt distrikt i likhet med
länsveterinär verkställa alla de förrättningar, hvartill han af vederbörlig
myndighet kallas eller förordnas. För sådan förrättning äger distriktsveterinären,
enligt gällande taxa för veterinärs tjänsteförrättningar, af
allmänna medel erhålla ersättning enligt resereglementet samt därjämte,
för visst angifvet fall, särskildt arfvode. För besiktningar och andra
förrättningar, som af distriktsveterinär på grund af gällande författningar
verkställas, erhåller han ersättning enligt nyssnämnda taxa ellei
9
Riksdagens skrifvelse Nr 9.
enligt föreskrifter i de särskilda författningarna, men nu ifrågavarande
ersättning gäldas icke af statsmedel. För distriktsveterinärs enskilda
praktik gälla särskilda af ortsmyndigheterna fastställda taxor, hvilka
inom de olika länen förete stora skiljaktiglieter sinsemellan. Under nu
angifna förhållanden och då omfattningen af distriktsveterinärens
enskilda praktik är i hög grad beroende på hans egen duglighet samt
distriktets storlek och beskaffenhet i öfrigt, möter det uppenbarligen
stora svårigheter att ens tillnärmelsevis angifva distriktsveterinärernas
årsinkomster af lön och arbete. Emellertid torde man kunna antaga,
att sådan årsinkomst endast undantagsvis öfverstiger 4,000—5,000 kronor.
Vid 1911 års slut uppgingo veterinärdistriktens antal till 208, af
hvilka 183 då voro förenade med rätt till tjänstårsberäkning. I afseende
å antalet sådana distrikt inom de särskilda länen, sättet för distriktsveterinärernas
anställande samt deras löneförmåner, hvaraf själfva lönerna
i regel växla mellan 600 kronor och 2,000 kronor, m. m. hänvisas till
den såsom bilaga till statsrådsprotokollet fogade tabell.
De i ekonomiskt afseende gynnsammare befattningar, hvartill
distriktsveterinär kan vinna befordran, äro, utom åtskilliga veterinära
lärarbefattningar, länsveterinärtjänsterna, hvilka efter den år 1909 vidtagna
regleringen, uppgå till ett antal af 32 stycken med aflöning af
2,500 kronor, däraf 1,000 kronor tjänstgöringspenningar, jämte två
ålderstillägg å 500 kronor.
Den omorganisation af distriktsveterinärväsendet, hvarom nu är
fråga, skulle bestå däri, att staten under vissa förutsättningar bidrager
till såväl aflönande som pensionering af landets distriktsveterinärer
äfvensom att staten vidtager åtgärder därhän, att genom förändrade
bestämmelser rörande de särskilda distriktens inrättande och veterinärernas
antagande och entledigande dessa veterinärer erhålla eu i möjligaste
mån tryggad ställning.
Statsbidraget till veterinärernas aflönande skulle sålunda för hvarje
tjänst med sådan förmån utgå med 800 kronor, hvaraf 600 såsom
bidrag till grundaflöning och 200 kronor såsom bidrag till ett ålderstillägg;
och skulle samtliga de tjänster, som blifvit med vederbörligt
tillstånd inrättade eller med andra ord tillerkänts tjänstårsberäkningsrätt,
kunna komma i åtnjutande af statsbidrag. Såsom villkor för statsbidragets
erhållande skulle gälla, att vederbörande landsting iklädde sig
ansvar dels för så stort ortsbidrag till aflöningen vid tjänsten, att dess
innehafvare i hvarje fall komme i åtnjutande af en begynnelseaflöning
af 1,800 kronor äfvensom ett ålderstillägg å 400 kronor efter fem års
väl vitsordad tjänstgöring, dels ock för bidrag till veterinärens pensioBihang
till Riksdagens protokoll 1912. 14 samt. 9 Käft. (Nr 9.) 2
10
Riksdagens skrifvelse Nr 9.
nerande. Vidare skulle iakttagas vissa föreskrifter för veterinärs tillsättande
och entledigande. Sålunda skulle, beträffande tillsättningen,
gången däraf blifva följande. En inom hvarje län eller landstingsområde
inrättad veterinärstyrelse — bestående lämpligen af en genom
Kungl. Maj:ts befallningshafvande, två genom landstinget och två genom
hushållningssällskapens förvaltningsutskott utsedda ledamöter jämte länsveterinären
såsom själfskrifven ledamot — skulle anmäla till medicinalstyrelsen,
att distriktsveterinärtjänst blifvit ledig, och tillika meddela uppgift
å de löneförmåner, som komme att åtnjutas af den blifvande tjänstinnehafvaren.
Medicinalstyrelsen skulle så kungöra tjänsten i fråga
ledig med trettio dagars ansökningstid, mottaga ansökningar, låta genom
sin ombudsman upprätta tjänstememorial öfver de sökande, upptagande
dessas namn och tjänstetid m. fl. på tillsättningen inverkande meriter,
samt därefter öfversända handlingarna till veterinärstyrelsen med anmodan
om förords afgifvande. Sedan handlingarna återkommit tillika
med veterinärstyrelsens yttrande, skulle medicinalstyrelsen utnämna någon
af de sökande att tills vidare innehafva distriktsveterinärtjänsten.
Entledigande från distriktsveterinärtjänst skulle, likaledes efter
veterinärstyrelsens hörande, meddelas af medicinalstyrelsen.
De veterinärstyrelser, som sålunda skulle finnas, borde gifvetvis
tillerkännas en del andra befogenheter än de nyss angifna, i det de ju
borde vara en styrelse för handhafvande af alla de olika distrikten i
länet berörande angelägenheterna, med undantag endast för hvad i lagstiftningen
kunde komma att förbehållas annan myndighet.
I afseende å bildandet af nya med tjänstårsberäkningsrätt försedda
veterinärdistrikt skulle dessutom gälla, att den formella initiativrätten
därvid förbehölles landstingen, att så länge landstinget fullgjorde
detsamma åliggande skyldighet med afseende å aflöningens (respektive
erforderliga pensionsbidrags) utgående, distriktet skulle få åtnjuta tjänstårsberäkningsrätt
(respektive statsbidrag) tills vidare; samt att landstingen
icke förr, än 10 år förflutit från tjänstens inrättande, skulle äga
rätt göra underdånig framställning om densammas upphörande.
För sina särskilda förrättningar skulle distriktsveterinärerna liksom
förut erhålla ersättning enligt taxa. Då emellertid de för deras enskilda
praktik gällande taxorna, såsom ofvan nämnts, inom de olika länen
förete stora skiljaktigheter sinsemellan, skulle dessa taxor, för att få
såvidt möjligt likartad uppställning, härefter på förslag af vederbörande
landsting fastställas af Kungl. Maj:t.
Ifrågavarande omorganisation skulle träda i kraft med ingången
af år 1913; och skulle därvid redan anställd distriktsveterinär vid an
-
11
Riksdagens skrifvelse Nr 9.
ställning i statsunderstöd! distrikt få för ålderstillägg tillgodoräkna sig
de tjänstår, han förut intjänat enligt § 24 i veterinärinstruktionen den
19 oktober 1888.
Då antalet distrikt, med hvilka rätt till tj anstår sberäkning nu är
förenad, för närvarande utgör inemot 190, skulle såsom årliga statsbidrag,
förutom pensionsbidragen, erfordras:
till lön å 600 kronor för 190 distrikt ........................ kronor 114,000: —
till ålderstillägg å 200 kronor för sannolikt ungefär
6/7 af alla distrikt.......................................................... » 32,000: —
tillsammans kronor 146,000: —
Då emellertid staten för distriktveterinärers pensionering skulle få
vidkännas en till 10,000 kronor beräknad årlig kostnad, skulle den
ifrågasatta organisationens genomförande för staten medföra en ökad
utgift af sammanlagdt 156,000 kronor.
I anledning af Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning bar
inom Riksdagen väckts en motion, hvari framställning gjorts, bland
annat, om sådana bestämmelser angående tillsättande af distriktsveterinärtjänster,
att det må tillkomma vederbörande läns distriktsveterinärstyrelse
att till medicinalstyrelsen anmäla, när distriktsveterinärtjänst
blifvit ledig, hvilken senare styrelse det då skulle åligga att kungöra
tjänsten till ansökan ledig inom trettio dagar och att efter ansökningstidens
slut uppföra tre af de sökande på förslag, med förord för den
ene af dem, och skulle det sedan tillkomma veterinärstyrelsen att till
tjänsten utnämna en af de på förslag uppförda.
Frågan i hvad mån staten skall direkt bestrida kostnaderna för
landets civila veterinärväsen har under lång tid varit föremål för synnerligen
lifligt meningsbyte; och jämväl inom Riksdagen har frågan vid
flera tillfällen i ett eller annat afseende varit ämne för diskussion. Denna
meningsskiljaktighet torde omedelbart härflyta ur en olikhet i uppfattningen
om, i hvilken grad veterinärväsendet tjänar ett direkt statsintresse,
i hvilket fall detsamma skulle af staten bekostas, eller ock endast ett
ortsintresse af större eller mindre omfattning eller ett enskildt, respektive
djurägares, intresse och sålunda är af beskaffenhet att böra drabba
vederbörande ortskorporationer och djurägare. Att öfverhufvud taget
veterinärer i tillräckligt antal och väl kvalificerade finnas att tillgå torde
visserligen vara ett statsintresse. Men ehuru onekligen af viss betydelse
vid förevarande frågas afgörande, torde denna allmänna synpunkt icke
vara ägnad att bjuda några säkra hållpunkter därvid, utan synas sådana
12
Riksdagens skrifvelse Nr 9.
kunna vinnas endast i beskaffenheten af den veterinära verksamhetens
särskilda funktioner. I likhet med hvad förut inom Riksdagen uttalats
håller Riksdagen sålunda före, att husdjurssjukvården i hvad den
afser bekämpande och förekommande af smittosamma sjukdomar eller
farsoter är ett statsligt intresse, men däremot i hvad angår vården
i allmänhet af de särskilda kreatursbesättningarna eller djuren är i
främsta rummet en vederbörande djurägares enskilda ekonomiska angelägenhet
och därjämte äfven ett mer eller mindre betydande ortsintresse. I
förstnämnda afseende har husdjurssjukvården ock af staten ordnats, bland
annat, genom anställande af länsveterinärer samt veterinärstipendiater
med skyldighet att i viss utsträckning emottaga förordnande, där deras
tjänstebiträde erfordras, äfvensom genom den enligt gällande reglemente
i första hand stads- och distriktsveterinär, hvar inom sitt distrikt,
men därjämte såväl lärare vid veterinärinstitutet, då deras tjänstgöring
det medgifver, som ock öfriga legitimerade veterinärer åliggande skyldigheten
att, mot godtgörelse enligt fastställd taxa, på Kungl. Maj:ts
befallningshafvandes eller medicinalstyrelsens förordnande biträda vid
hämmande af smittosamma sjukdomar eller farsoter bland husdjuren.
Af dessa veterinärer äro länsveterinärerna och veterinärstipendiaterna,
hvilka liksom lärarna vid veterinärinstitutet åtnjuta aflöning af statsmedel
enligt af Riksdagen fastställda grunder, i främsta rummet afsedda för den
på staten ankommande veterinära verksamheten. Därnäst torde nämnda
verksamhet tillkomma distriktsveterinärerna. Dessa hafva emellertid för
sin befattning härmed hittills egentligen ej uppburit annan godtgörelse än
rese- och traktamentsersättning, hvadan deras ingripande, efter vederbörligt
förordnande, i det allmännas intresse vid uppkomna epidemier eller
eljest i allmänhet för dem i större eller mindre grad inneburit en ekonomisk
uppoffring på grand af däraf orsakadt afbrott i den enskilda
praktiken.
Billigheten torde dock kräfva, att distriktsveterinärerna af staten
beredas skäligt vederlag för de tjänster, som af dem fordras. Detta
vederlag skulle enligt det föreliggande förslaget utgöras af dels kontant
bidrag till distriktsveterinärs aflöning, 600 kronor till lön och 200
kronor till ett ålderstillägg, dels ock ett genom statens ingripande
åvägabragt ordnande af distriktsveterinärväsendet, så att dessa veterinärers
ställning blefve väsentligt tryggare än förut — en sak, som för öfrigt
i och för sig måste anses vara af ett ej obetydligt allmänt intresse.
Beträffande först statens bidrag till distriktsveterinärs aflöning, så
finner Riksdagen med afseende å ofvan angifna synpunkter detsamma
väl afvägdt såsom skälig ersättning för sådan veterinärs arbete i hvad
13
Riksdagens skrifvelse Nr 9.
det i allmänhet direkt af staten tages i anspråk, hvadan Riksdagen icke
har något att i detta afseende erinra emot det föreliggande förslaget.
Hvad härefter angår den närmare organisationen af distriktsveterinärväsendet
i andra delar än hvad själfva aflöningen beträffar, så
har Riksdagen i likhet med departementschefen funnit det af honom tillstyrkta
förslaget i allmänhet väl lämpadt att läggas till grund för stadganden
i ämnet. Endast i ett afseende har Riksdagen funnit skäl till
erinran, nämligen beträffande tillsättandet af distriktsveterinärtjänst, i
hvilket afseende Riksdagen ställt sig på den i förenämnda motion angifna
ståndpunkten. Enligt det af departementschefen tillstyrkta förslaget
skulle medicinalstyrelsen, efter det vederbörande veterinärstyrelse
afgifvit yttrande, tillsätta ledig distriktsveterinärtjänst, hvaremot enligt
motionärens förslag själfva tillsättandet skulle tillkomma veterinärstyrelsen,
som därvid dock hade att hålla sig inom af medicinalstyrelsen
upprättadt förslag till tjänstens besättande, upptagande tre af de sökande
och innefattande förord för en af dem. Båda dessa förslag afse att tillgodose
såväl det allmännas och därjämte särskildt veterinärkårens intresse
af rättvist befordringssystem för kåren som ortens önskningar i afseende
å blifvande befattningshafvares person, därvid det förra förslaget lagt
vikten vid det allmänna intresset och det senare vid ortsintresset. Då
nu nämnda allmänna intresse synes vara tillräckligt tillgodosedt enligt
båda förslagen, samt de ortskorporationer, landsting och hushållningssällskap,
båda med representanter i veterinärstyrelsen, hvilka få vidkännas
största kostnaden för aflöningen vid tjänsten, därför också rättvisligen
böra beredas inflytande på själfva utnämningen till tjänsten, bär
Riksdagen, såsom ofvan antydts, antagit motionärens förslag i detta afseende;
och fäster Riksdagen så stor vikt vid denna form för distriktsveterinärtjänsts
tillsättande, att Riksdagen uppställer densamma såsom
villkor för att statsbidrag må utgå.
På grund af hvad sålunda anförts har Riksdagen ej mindre under
riksstatens nionde hufvudtitel uppfört såsom bidrag till distriktsveterinärers
aflönande ett förslagsanslag å 146,000 kronor; än äfven beslutat,
att sistnämnda anslag må, jämte anslaget till länsveterinärer och veterinärstipendiater,
i riksstaten uppföras under en gemensam anslagstitel:
»veterinärväsendet)) med följande uppställning:
bestämdt anslag:
till länsveterinärer och veterinärstipendiater............... kronor 86,500: —
förslagsanslag:
till bidrag till distriktsveterinärers aflönande ............ » 146,000: —
Summa kronor 232,500: —
14
Riksdagens skrifvelse Nr 9.
Hästafvelns förbättrande.
8:o) I en inom Riksdagen väckt motion har framställning gjorts
i fråga om det å staten för Strömsholms hingstdepå uppförda anslaget
till skolläraren därstädes. Motionen är af följande lydelse:
»Strömsholms slotts- och stuteripersonal intager alltsedan kommunallagarnas
tillkomst en högst anmärkningsvärd undantagsställning i
hela vårt land. Ehuru den haft och har full rösträtt på kyrkostämma
i Kolbäcks församling, där Strömsholm är beläget, har den hittills varit
befriad från att deltaga i kostnaderna för församlingens skolväsende.
Man skulle kunna tro, att denna skattefrihet är en kvarlefva från något
gammalt privilegium från äldre tider, då nämnda personal hade jämförelsevis
små löner. Så är emellertid ej förhållandet. Denna skattefrihet
är från början egentligen ett verk af personalen själf, som förstått
att tillvinna sig denna frihet af Kolbäcks församling. Då Strömsholms
folkskola år 1680 inrättades, fanns ingen lagstadgad skyldighet för kommunerna
att inrätta och underhålla folkskolor. Staten bekostade också
helt och hållet Strömsholms folkskola ända till slutet af 1870-talet. När
sedan folkskolestadgan tillkom och kommunerna förpliktades att inrätta
folkskolor, ansågo sig sockenmännen i Kolbäck, förmodligen påverkade
af stuteripersonalen, ej böra debitera kostnaden för den folkskola, som
då inrättades i församlingen, äfven på nämnda personal. Anda till år
1875 hade det aldrig ifrågasatts, att Strömsholms slotts- och stuteripersonal
skulle erlägga någon afgift till skolväsendet. Men på kyrkostämma
med Kolbäcks församling den 14 februari 1875 yrkades af min företrädare
i Riksdagen herr A. G. Olsson i Frösvi, i samband med beslutet
om uppförande för församlingens räkning af ett nytt skolhus, att berörda
personal skulle deltaga i kostnaden härför. Stämman afslog emellertid
yrkandet, »enär staten uppfört eget skolhus för denna personal». Två
år senare å kyrkostämma den 2 december 1877 yrkades ånyo, att Strömsholms
slotts- och stuteripersonal skulle åläggas att deltaga i kostnaderna
för församlingens skolväsen. Men äfven då blef detta yrkande
afslaget, dock på det villkor, som det står i kyrkostämmoprotokollet, »att
Kolbäcks församling för framtiden icke betungades med någon utgift
för stuteriets skola, hvilket beslut af stuteriombudet vid stämman godkändes».
Denna senare öfverenskommelse är ganska märklig och betecknande
för det sätt, hvarpå stuteripersonalen drifvit igenom denna
skattefrihet. En af stuteriets tjänstemän uppträder här som ombud för
15
Riksdagens skrifvelse Nr 9.
stuteriet och lofvar, att församlingen för framtiden ej skall betungas
med utgifter för stuteriets skola, liksom om stuteriet af egen maktfullkomlighet
kunde svara för den saken! Men oaktadt det gifna löftet
blef emellertid endast ett par år därefter det från stuteristyrelsen utgående anslaget
af 600 kronor jämte naturaförmåner otillräckligt för sitt ändamål.
Då afhjälptes bristen på det sättet, att Kolbäcks församling sökte och
erhöll statsbidrag till Strömsholms skola såsom för en församlingens
skola, hvilket den ock sedan den tiden varit.
Det dröjde vidare icke längre än till 1898, förrän skolhuset vid
Strömsholm visade sig vara otillräckligt för sitt ändamål, och församlingen
såg sig nödsakad att bygga ett nytt skolhus för första och andra
klasserna af Strömsholms folkskola. När byggnadsfrågan var före å
kyrkostämman yrkades, att kronoarrendatorerna af Hultet och Strömsvik,
som äfven i likhet med personalen vid stuteriet varit undantagna från
att deltaga i kostnaderna för skolväsendet, också skulle deltaga i kostnaderna
för det ifrågavarande skolhuset. Stämman godkände detta
yrkande. Kronoarrendatorerna klagade hos Konungens befallningshafvande,
som likväl fastställde stämmans beslut. Öfver Konungens befallningshafvandes
utslag anförde kronoarrendatorerna besvär hos kammarkollegium,
men kammarkollegium fann skäl ej vara anfördt, som kunde föranleda
ändring i Konungens befallningshafvandes utslag. Där stannade kronoarrendatorerna
med sin klagan och hafva, alltsedan utslaget föll, betalt skolafgift.
Det syntes sedermera mig och åtskilliga andra församlingsbor
oegentligt, att slotts- och stuteripersonalen fortfarande skulle vara skattefri
i detta fall, hvarför jag på kyrkostämma 1907 yrkade, att ofvannämnda
personal skulle åläggas att deltaga i kostnaden för församlingens
skolväsen. Kyrkostämman afslog detta yrkande. Jag och sju andra
sockenbor klagade då hos Konungens befallningshafvande öfver stämmobeslutet,
och Konungens befallningshafvande gaf oss rätt. Jag skall
tillåta mig att anföra en del af Konungens befallningshafvandes utslag:
»enär den omständigheten, att vid Strömsholm finnes en på stuteriets
bekostnad inrättad skola, däri personalen vid Strömsholms nuvarande
hingstdepå är---berättigad erhålla kostnadsfri undervisning för sina
barn, icke kan medföra befrielse för nämnda personal att lika med öfriga
medlemmar af Kolbäcks församling deltaga i utgifterna för det af församlingen
bekostade folkskoleväsendet, fördenskull och då öfverklagade
kyrkostämmobeslutet, enligt hvilket Kolbäcks församling vidhållit en
å kyrkostämma den 2 december 1877 träffad öfverenskommelse om befrielse
för Strömsholms slotts- och stuteripersonal från afgift till församlingens
skolväsende, står i strid med de i 35 § kungl. förordningen den
16
Riksdagens skrifvelse Nr 9.
21 mars 1862 om kyrkostämma samt kyrko- och skolråd jämte 57 och
58 §§ kungl. förordningen angående folkundervisningen i riket den 10
december 1897 angifna grunder för utdebitering af kostnader för skolväsendet,
samt en sådan mot berörda grunder stridande öfverenskommelse
äger giltighet endast under den förutsättning att densamma biträdes
af församlingens samtliga å kyrkostämma röstberättigade medlemmar,
finner Konungens befallningshafvande skäligt att med upphäfvande
af öfverklagade kyrkostämmobeslutet visa ärendet åter till ny laglikmätig
behandling.)) Öfver berörda utslag klagade stuteripersonalen hos
kammarkollegium, som fastställde utslaget. Personalen gick då vidare
till Kungl. Maj:t, som genom sin regeringsrätt i utslag af den 31 mars
1910 ej gjorde någon ändring i underrätternas utslag beträffande skattskyldigheten
för personalen, men regeringsrätten upptog i sitt utslag eu
sak, hvarom vi ingen klagan fört, nämligen att till betalning af slottsoch
stuteripersonalens skolafgifter skulle användas det belopp af 600
kronor, jämte naturaförmåner, som Riksdagen 1909 anslagit till aflöning1
åt skolläraren vid Strömsholms folkskola. Genom detta regeringsrättens
utslag tillförsäkrades meranämnda personal en lönetillökning i form af
viss skattefrihet, som jag tror att Riksdagen icke vid anslagets beviljande
hade ämnat den, och Kolbäcks församling gick miste om ett
bidrag till sitt skolväsende, ett bidrag som i betraktande däraf, att staten
äger stora fastigheter vid Strömsholm, för hvilka ingen kommunalskatt
erlägges, samt på grund af andra förhållanden det hade varit önskligt,
att församlingen fått tillgodogöra sig.
I motion nr 198 vid fjolårets riksdag yrkade jag, att då anslaget
numera ej utgår till det ändamål, hvartill det ursprungligen var ämnadt,
nämligen att därmed aflöna läraren i Strömsholms folkskola, utan skall
enligt regeringsrättens här ofvan nämnda utslag utgå som bidrag till
betalning af Strömsholms slotts- och stuteripersonals kommunalutskylder
till Kolbäcks socken, det skulle få en mera lämplig användning. Men
Riksdagen afslog min motion. Under debatten öfver detta ärende i
Andra kammaren uttalade hr Daniel Persson det önskemålet, »att Kungl.
Maj:t så fort som möjligt måtte vidtaga en utredning af denna fråga
och såvidt möjligt se till, huruvida det icke vore möjligt att indraga
detta anslag, ty det synes mig icke fylla det ändamål, som det ursprungligen
var afsedt att fylla. Och om vi tänka på den lönereglering, som
blifvit verkställd beträffande Strömsholms stuteripersonal, kan jag icke finna
något skäl föreligga för att anslaget vidare skulle utgå. Men jag anser
mig icke berättigad att yrka, att det nu utan vidare skulle falla bort,
utan jag ville bara göra det uttalandet att frågan så fort som möjligt
Riksdagens skrifvelse Nr 9. 17
bör utredas och på samma gång uttrycka den förhoppningen, att detta
anslag, hvarom så mycket tvistats, hur det skall användas, måtte
indragas.»
I öfrigt får jag hänvisa till min motion nr 198 i fjol samt jordbruksutskottets
utlåtande med anledning af densamma.
På grund af hvad jag sålunda anfört får jag vördsammast yrka,
l:o) att det kontanta anslaget af 600 kronor, som från anslaget
till Strömsholms hingstdepå enligt regeringsrättens utslag den 31 mars
1910 utgår som bidrag till betalning af stuteripersonalens kommmunalutskylder
till Kolbäcks socken, måtte från och med 1913 upphöra att
utgå och att 1913 ars stat för Strömsholms hingstdepå minskas med
motsvarande belopp; och
2:o) att Riksdagen i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhåller, att eu
utredning angående förhållandena mellan staten och Kolbäcks socken
rörande de naturaförmåner, som utgå till Strömsholms folkskola och
hvilka förmåner likaledes enligt regeringsrättens ofvannämnda utslagskola
. användas som bidrag till betalning af Strömsholms slotts- och
stuteripersonals kommunalutskylder till Kolbäcks socken, måtte så fort
som möjligt företagas.»
Utan att inlåta sig på någon närmare granskning af ifrågavarande
anslags ändamål och användning vill Riksdagen, gentemot
motionärens i motionen framburna uppfattning i ämnet, rörande anslaget
framhålla följande på tillgängliga uppgifter grundade synpunkter.
Sedan lång tid tillbaka har å staten för Strömholms hingstdepå
varit uppfördt anslag till en skollärare, hvilket anslag för närvarande
utgår med 600 kronor i kontanta penningar och följande naturaförmåner,
nämligen 2 st. kofoder och beten, 28.2 7 kubikmeter furuved, fri bostad samt
planteringsland och 2 parlass gödsel för hvarje 8.815 ar däraf. Denne
skollärare var således en depåens tjänsteman och skolan vid depåen var
gifvetvis afsedd för depåpersonalens barn, hvadan anslaget i fråga väl
torde böra uppfattas såsom ett slags löneförmån för hela nämnda personal,
bestående i fri undervisning för dess barn. När sedermera folkskoleundervisningen
i riket ordnats genom statens försorg, samt skolan
vid Strömsholm öfvergått till att vara en församlingens skola, blef
läraren vid skolan följdriktigt en församlingens tjänsteman. Emellertid
utgick till hans aflönande fortfarande ifrågavarande anslag, hvaremot
depapersonalen befriades från att bidraga till utgifterna för församlingens
skolväsen. Vid regleringen år 1909 af personalens vid depåen löneförJBihang
till Riksdagens protokoll 1912. 14 samt. 9 käft. (Nr 9). 3
18
Riksdagens skrifvelse Nr 9.
hållanden bibehölls, ehuru på öfvergångsstat, anslaget till skolläraren,
hvadan det väl torde få anses afsedt, att personalen fortfarande skulle
bibehållas vid ofvannämnda förmån. Och i full öfverensstämmelse härmed
står regeringsrättens af motionären omförmälda utslag, hvarigenom
fastställdes, att depåpersonalen skulle bidraga till utgitterna för församlingens
skolväsen endast i hvad den pa personalen belöpande delen af
dessa utgifter öfverstege anslaget. Den uppfattning motionären synes
hysa, att anslaget i fråga skulle vara att betrakta såsom en Kolbäcks
församling af staten tillerkänd förmån, torde således ej kunna vinna
stöd af den behandling anslaget undergått i Riksdagen.
Ehuru sålunda anslaget, såsom innebärande en enligt fastställd stat
vissa statstjänare tillkommande aflöningsförmån, icke synes i enlighet
med motionärens mening kunna utan vidare indragas, torde likväl icke
kunna förnekas, att den form hvari förmånen utgår är efter nuvarande
förhållanden mindre lämplig, hvarför önskligt är, att ändring därutinnan
vidtages. Såsom ofvan nämnts uppfördes vid 1909 års löneregleringför
depåpersonalen anslaget till skolläraren å öfvergångsstat. Orsaken
härtill var, enligt hvad af det vid 1909 års statsverksproposition fogade
statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden den 12 januari 1909 framgår,
att frågan om ändring i nuvarande förhållanden beträffande skollärarbefattningen
vid Strömholm skulle kunna göras till föremål för särskild
utredning. Att åvägabringa denna utredning synes, med afseende å
hvad ofvan anförts, nu på''tiden; och får därför Riksdagen, som ej finner
något skäl föreligga att, såsom motionären ifrågasatt, låta anslaget i
hvad angår det kontant utgående beloppet och naturaförmånerna komma
olika behandling i nu förevarande afseende till del, härigenom anhålla,
det täcktes Eders Kungl. Maj:t, med behörigt beaktande af de af motionären
och Riksdagen i ämnet framhållna synpunkter, föranstalta om
den i det vid 1909 års statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet
öfver jordbruksärenden den 12 januari 1909 omförmälda utredning i
fråga om ändring i nuvarande förhållanden beträffande skollärarbefattningen
vid Strömsholm samt därefter för Riksdagen framlägga det förslag,
hvartill utredningen må föranleda.
Fiskerinäringens understöd.
9:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, för tillsättande
från och med år 1913 af en sjätte fiskeriintendentsbefattning,
höja det under anslagstiteln »fiskerinäringens understöd» uppförda anslag
Riksdagens skrifvelse Nr 9. 19
till »statens fiskeriadministration» från 28,000 kronor till 32,000 kronor
eller med 4,000 kronor.
I öfverensstämmelse med hvad Kung!. Maj:t föreslagit godkände
Riksdagen år 1904 stat för statens fiskeriadministration, upptagande,
bland annat, aflöningar för sex fiskeriintendenter med för hvar och en
2,500 kronor lön och 1,500 kronor tjänstgöringspenningar eller tillhopa
4.000 kronor äfvensom ålderstillägg.
I brist på kompetenta sökande hafva emellertid hittills endast fem
af fiskeriintendentsbefattningarna blifvit tillsatta. Enligt hvad i statsrådsprotokollet
meddelas finnes nu anledning antaga, att ytterligare en
fiskeriintendentsbefattning skulle kunna från och med år 1913 tillsättas.
I anledning häraf har Riksdagen, för tillsättande från och med år
1913 af en sjätte fiskeriintendentsbefattning, höit det under anslagstiteln
»fiskerinäringens understöd» uppförda anslag till »statens fiskeriadministration»
från 28,000 kronor till 32,000 kronor eller med 4,000 kronor.
Detta beslut har medfört motsvarande höjning i anslagstiteln i
sin helhet. Då höjning i denna anslagstitel betingas jämväl af annan
anledning, återkommer Riksdagen därtill under följande punkt.
10:o) I afseende å förevarande anslagstitel har Eders Kungl. Maj:t
vidare föreslagit Riksdagen att höja det under anslagstiteln »fiskerinäringens
understöd» uppförda anslag till »fiskeriadministrationen och
fiskets befrämjande i de särskilda orterna» med 35,000 kronor eller från
30.000 kronor till 65,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att på de
villkor, Kungl. Maj:t kan finna godt föreskrifva, däraf anvisa 20,000
kronor till insamlande af primäruppgifter för fiskeristatistiken.
Ifrågavarande anslag till fiskeriadministrationen och fiskets befrämjande
i de särskilda orterna har sedan år 1904 utgått med sitt nuvarande
belopp 30,000 kronor. Närmast därförut hade för ändamålet varit
tillgängligt ett anslag af 20,000 kronor. Af den nu föreslagna ökningen
af anslaget med 35,000 kronor är ett belopp af 20,000 kronor afsedt för insamlande
af primäruppgifter för fiskeristatistiken. Återstående 15,000
kronor äro afsedda för beredande af medel att i högre grad än nuvarande
anslag medgifver tillmötesgå de under årens lopp alltmer ökade
krafven från hushållningssällskapens och andra orlsintressenters sida på
statsbidrag till af dem åstundade åtgärder för fiskerinäringens höjande,
såsom anordnande af verksammare tillsyn öfver efterlefnaden af gällande
bestämmelser rörande fisket m. m.
Beträffande fiskeristatistiken, så utgöres den enda samlade statistik
20
Riksdagens skrifvelse Nr 9.
af detta slag, vi för närvarande äga, af den statistiska afdelningen af
den i landtbruksstyrelsens årsberättelser ingående redogörelse öfver åtgärder
för fiskerinäringen. Denna fiskeristatistik är emellertid ofullständig
och väl förnämligast därför otillförlitlig, beroende på beskaffenheten
och sättet för anskaffandet af de till grund för statistiken liggande
primäruppgifterna. Dessa insamlas nämligen i mycket olika omfattning
af hushållningssällskapen, hvilka därvid använda sig af ett eller
annat af de organ — förvaltningsutskotten, fiskerikommittéer, instruktörer,
öfvertillsyningsmän, tillsyningsmän — hvilka sällskapen äga
för arbetet på fiskerinäringens befrämjande. På grund af dessa
förhållanden och då för primäruppgifternas insamlande särskild! anvisade
statsmedel icke finnas tillgängliga, hafva inga systematiska anordningar
för uppnående af ett mera tillfredsställande resultat kunnat
af landtbruksstyrelsen träffas. Styrelsens åtgöranden hafva på grund
häraf måst inskränkas till att tillhandahålla de hushållningssällskap, som
sådant önska, för insamlandet af primäruppgifter afsedda blanketter.
Med ifrågavarande anslagsökning, såvidt fiskeristatistiken angår,
afses nu att förverkliga ett af statistiska kommittén utarbetadt, i statsrådsprotokollet
framlagdt förslag till eu årlig riksstatistik öfver fisket. Enligt
detta förslag skulle primäruppgifterna till statistiken insamlas hufvudsakligen
genom af hushållningssällskapen eller andra ortskorporationer anställda
fiskeribiträden i enlighet med af statistiska centralbyrån i samråd
med vederbörande ortskorporation meddelade närmare föreskrifter. Sammanlagda
antalet af dessa ortsbiträden skulle komma att uppgå till 260. Då
insamlandet af flertalet utaf uppgifterna borde äga rum icke såsom nu
endast en gång om året utan för månad eller viss fiskeperiod, har det
synts kommittén, att till hvart och ett af dessa biträden borde beräknas
en ersättning härför af i medeltal 100 kronor för år. Sammanlagda
kostnaden skulle under sådana förhållanden uppgå till 26,000 kronor,
däraf staten syntes böra bidraga med tre fjärdedelar eller i rundt tal
20,000 kronor, under villkor att återstående fjärdedel tillskjutes från orten.
Såsom villkor för åtnjutande af ifrågavarande statsbidrag har
kommittén äfven föreslagit, att vederbörande fiskeriintendent skulle äga
anlita de af hushållningssällskapen tillsatta fiskeritjänstemännen i den
utsträckning, han kunde finna för sin verksamhet af behofvet påkallad.
Uppdraget att insamla fiskeristatistiska primäruppgifter skulle lämpligen
kunna förenas med andra åligganden i samband med fiskets främjande.
Härigenom skulle vinnas, såväl att insamlarna af det statistiska materialet
med mera intresse och under större ansvarskänsla utförde detta
arbete, som ock att de, då de äfven för andra fiskeriuppdrag kunde
21
Riksdagens skrifvelse Nr 9.
emotse särskild aflöning, skulle kunna påräkna eu så pass stor sammanlagd
förtjänst, att de mera odeladt, än Hittills i allmänhet varit fallet,
borde kunna ägna sig åt visserligen i någon mån olika arbeten, Indika
dock alla afsåge att gagna och utveckla samma näringsgren och sålunda
vore på det närmaste förbundna med hvarandra.
För erhållande af statistiska uppgifter skulle emellertid ej endast
förenämnda ortsbiträden anlitas, utan skulle sådana söka erhållas äfven
på andra vägar, såsom från ägare af med statslån anskaffade fiskebåtar,
från idkare af trålfiske och andra större fisken m. fl.
Sedan primäruppgifterna insamlats skulle de i första hand öfverlämnas
till vederbörande fiskeriintendent för att af denne granskas och,
i den mån sådant läte sig göra, kompletteras samt därefter insändas till
statistiska ämbetsverket. Detta skulle det åligga att vid fiskeristatistikens
planläggning, uppgörandet af formulär, bearbetning samt vidtagande
af förändringar i statistiken eller formulären m. m. samråda med vederbörande
byråchef i landtbruksstyrelsen, hvilket verk borde åt statens
fiskeriassistent uppdraga att i statistiska ämbetsverket medverka vid utarbetandet
af fiskeristatistiken, i den mån sådant visade sig erforderligt.
Beträffande omfattningen af den föreslagna fiskeristatistiken har
kommittén ansett, att däri borde ingå uppgifter angående kvantiteten
fångad fisk och dess värde vid försäljning i första hand såväl vid
sötvattensfisket som vid de mest betydelsefulla kust- och liafsfiskena, såsom
lax-, ål-, sill-, strömmings-, flundre- och torskfisket, samt beträffande
västkustfisket äfven andra i detsamma ingående större fisken.
Vidare borde uppgifter för vissa af dessa fisken lämnas angående dels
de vid dem använda redskapen och antalet båtar, därvid särskildt borde
angifvas, huruvida däckade eller odäckade segel- eller motorbåtar blifvit
använda samt, där det läte sig göra, storleken af dessa, dels antalet
vid hvarje af dessa fisken sysselsatta fiskare och antalet dagar fisket
pågått samt dels slutligen den ungefärliga platsen, å hvilken hvart och
ett af de olika fiskena bedrifvits.
Förutom dessa uppgifter, som skulle periodvis insamlas, borde
enligt kommitténs förslag i slutet af hvarje år till vederbörande fiskeriintendent
lämnas uppgift för hvarje ort — fiskläge, socken, större ö och
dylikt — dels å antalet fiskare, därvid såväl antalet yrkesfiskare, d. v s.
män öfver 18 år, hvilka ha fisket till sin hufvudsakliga näring, som ock
antalet jordbrukare, torpare, backstugusittare o. s. v., hvilka kunna anses
drifva fiske såsom biyrke, särskildt angifves, dels ock å platsen befintliga
brukbara fiskredskap och båtar af olika slag och storlek samt deras
värde.
22
Riksdagens skrifvelse Nr 9.
Den fiskeristatistik, som med ledning af de sålunda inkomna uppgifterna
utarbetades, syntes kommittén böra årligen offentliggöras.
Statistiska centralbyrån och landtbruksstyrelsen, hvilka hörts med
anledning af ifrågavarande förslag, hafva endast i ett afseende uttalat
eu mot kommittén skiljaktig mening, nämligen i fråga om kommitténs
uttalande att såsom villkor för åtnjutande af statsbidrag syntes böra föreskrifvas,
att vederbörande fiskeriintendent skulle äga anlita hushållningssällskapens
fiskeribiträden i den utsträckning, han kunde finna för sin
verksamhet af behofvet påkallad, och hafva ämbetsverken härom anfört,
bland annat, följande: Uti 6 § af reglementet för statens fiskeriintendenter
af den 18 november 1904 stadgades, att dessa äga, hvar inom sitt distrikt,
meddela de för fiskerinäringens befrämjande med bidrag af statsmedel
anställda personer anvisningar och råd beträffande deras verksamhet äfvensom
att af bemälda personer infordra upplysningar. Utöfver denna bestämmelse
syntes icke lämpligt att underkasta hushållningssällskapens
tjänstemän några allmänna skyldigheter gentemot fiskeriintendenterna,
hvilket kunde af hushållningssällskapen uppfattas såsom ett intrång från
statens sida i hushållningssällskapens fria verksamhet. Däremot syntes
det i förevarande fall med rätta kunna fordras och såsom villkor för
åtnjutande af statsbidrag borde uppställas, att hushållningssällskapens
fiskeribiträden skola, hvad angår insamlande af uppgifter till fiskeristatistiken,
vara skyldiga att ställa sig till efterrättelse de föreskrifter,
vederbörande fiskeriintendent meddelar.
Mot förslaget med den af ämbetsverken gjorda jämkningen har
departementschefen för sin del icke haft annat att erinra än att han,
beträffande primäruppgifternas insamlande, ansett åt hushållningssällskapen
böra lämnas en viss frihet att i samråd med vederbörande ämbetsverk
i sättet för uppgifternas insamlande göra de förändringar, som
kunna påkallas af lokala förhållanden, detta dock endast under den förutsättning,
att uppgifternas tillförlitlighet och fullständighet icke därpå
blifva lidande.
I skrifvelse den 20 maj 1902, nr 142, framhöll Riksdagen, hurusom
bristande tillsyn å efterlefnaden af de för fiskerinäringens vård utfärdade
föreskrifter vore att betrakta såsom en bidragande orsak till
fiskets märkbara tillbakagång. Ehuru sedermera åtskilliga åtgärder vidtagits
för åvägabringande af en bättre ordning vid fiskerinäringens utöfvande
— däribland tillskapande af statens nuvarande fiskeriadministration
— torde dock nämnda tillsyn lämna åtskilligt öfrigt att önska i
fråga om effektiviteten, hvilket till ej oväsentlig del synes bero af brist
23
Riksdagens skrifvelse Nr 9.
på medel för ändamålet, en brist, som i sin mån föranledt ifrågavarande
anslagsäskanden. Med afseende härå och då det jämväl är af vikt att
tillräckliga medel stå till Kungl. Maj:ts förfogande för understödjande
af hushållningssällskap och andra ortskorporationer vid deras synnerligen
omfattande sträfvanden att på mer eller mindre skilda vägar verka
för näringens befrämjande äfven i öfriga afseenden, har Riksdagen icke
något att erinra emot den föreliggande framställningen i denna del.
Såsom nyss nämnts hafva hushållningssällskapen på olika vägar
sökt främja fiskerinäringen och jämväl staten har gjort afsevärda uppoffringar
för att med olika till buds stående medel nå samma mål. I
hvad mån de redan gjorda uppoffringarna krönts med framgång och
hvilket värde som därvid må tillmätas de olika för ändamålet vidtagna
åtgärderna, därom torde man emellertid, huru viktig en sådan kunskap
än må vara för det vidare arbetet å näringens förkofran, icke kunna
afgifva något bestämdt omdöme med nu tillgänglig statistik; och andra
medel för spörsmålets besvarande torde väl knappast kunna tänkas.
Att åstadkomma en fullt duglig fiskeristatistik — i första rummet det
oundgängliga underlaget därför: tillräckliga och tillförlitliga primäruppgifter
— synes därför vara en angelägenhet, väl värd statsmakternas
omsorg.
Det i statsrådsprotokollet framlagda förslaget till fiskeristatistikens
anordnande har icke gifvit Riksdagen anledning till erinran. Riksdagen,
som således ej heller haft något att erinra emot Eders Kungl. Maj:ts
framställning i nu ifrågavarande del, har alltså på grund af det anförda
höjt det under anslagstiteln »fiskerinäringens understöd» uppförda
anslag till »fiskeriadministrationen och fiskets befrämjande i de särskilda
orterna» med 35,000 kronor eller således från 30,000 kronor till 65,000
kronor, med ratt för Kungl. Maj:t att på de villkor, Kungl. Maj:t kan
finna godt föreskrifva, däraf anvisa 20,000 kronor till insamlande af
primäruppgifter för fiskeristatistiken.
Genom Riksdagens under denna äfvensom under näst föregående ,
punkt anmälda beslut har anslagstiteln till »fiskerinäringens understöd»
ökats med tillhopa 39,000 kronor eller således från 72,000 kronor till
111,000 kronor.
24
Riksdagens skrifvelse Nr 9.
Skogsimdervismiig och skogshushållning i allmänhet.
ll:o) I en till Riksdagen den 26 april 1912 aflåten proposition, nr 243,
har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet
öfver jordbruksärenden för samma dag, föreslagit Riksdagen
att dels godkänna ett i statsrådsprotokollet framlagdt förslag till aflöningsstat
för statens skogsförsöksanstalt att gälla från och med år 1913
äfvensom de villkor och bestämmelser, som i samma protokoll föreslagits
för åtnjutande af de i berörda stat för ordinarie befattningshafvare
upptagna aflöningar; dels medgifva, att assistent vid anstalten
skall äga att, efter Kungl. Maj:ts bepröfvande, för åtnjutande af arfvodesiorhöjning
räkna sig till godo den tid, han före den nya statens trädande
i kraft i sådan egenskap haft stadigvarande tjänstgöring vid anstalten;
dels ock höja det under anslagstiteln »skogsundervisning och skogshushållning
i allmänhet)) uppförda anslaget till statens skogsförsöksanstalt,
nu 29,000 kronor, med 18,100 kronor till 47,100 kronor.
Den stat, som för närvarande gäller för skogsförsöksanstalten,
antogs af Riksdagen år 1908 och har följande utseende:
Arfvode till föreståndaren ................................................... kronor 3,000: —
)) )) botanisten ........................................................ » 5,000: —
» b en assistent .................................................... » 3,000: —
» b b b ............................................................ )) 3,000: —
Till rese- och traktamentsersättning samt till aflöning
åt tillfälliga biträden och handtlangning äfvensom
till expensmedel ............................................... )) 15,000: —
.* Summa kronor 29,000: —
Det i statsrådsprotokollet framlagda förslaget till aflöningsstat för
ifrågavarande anstalt är af detta utseende:
Riksdagens skrifvelse Nr 9.
25
Lön. Kronor. |
Tjänst- görings- penningar. Kronor. |
Summa. Kronor. |
||
1 föreståndare för skogsafdelningen ...... 1 föreståndare för naturvetenskapliga af- |
5,000 |
2,500 |
7,500 |
1 Efter 5 år kan lönen |
delningen ..................... |
5,000 |
2,500 |
7,500 |
Jköjas med 600 kronor. |
1 assistent, arfvode.................... |
— |
— |
3,000 |
\ Efter 5 år kan arfvodet |
1 d:o d:o .................. |
— |
— |
3,000 |
Ihöjas med 400 kronor. |
För bestridande af chefsgöromål.......... Till aflöning åt skogsbiträden och kvinn- |
— |
— |
500 |
|
liga bitråden.............................. |
— |
— |
6,300 |
|
Till gemensamma expenser .............. |
— |
— |
4,500 |
|
» särskilda expenser för skogsafdelningen |
— |
— |
8,900 |
|
liga afdelningen ........................ |
— |
— |
5,900 |
|
Summa |
- |
— |
47,100 |
Den föreslagna statens slutsumma öfverstiger således med 18,100
kronor slutsumman af nu gällande stat för anstalten, 29,000 kronor.
Härvid bör emellertid framhållas, att då hittills föreståndaren uppburit
lön såsom jägmästare samt handtlangningskostnader för anstaltens
räkning bestridts af revirmedel, statens ökade utgifter vid bifall till
förslaget icke komma att, frånsedt ålderstillägg, uppgå till mer än
omkring 11,800 kronor. Ofvan nämnda summa 18,100 kronor bör
nämligen minskas med belopp motsvarande dels en jägmästares lön,
2,300 kronor, och dels handtlangningskostnaderna, omkring 4,000
kronor.
Då statens skogsförsöksanstalt, hvilken nu varit i verksamhet
nära 10. år, obestridligen måste anses fylla ett stadigvarande behof,
finner Riksdagen, i likhet med myndigheterna, tiden vara inne att gifva
anstalten fastare former genom dess uppförande å ordinarie stat. Mot
den af Eders Kungl. Maj:t föreslagna aflöningsstaten och de för åtnjutande
af i staten för ordinarie befattningshafvare upptagna aflöningar föreslagna
villkor har Riksdagen, som, såsom i skrifvelse angående den högre
skogsundervisningens ordnande anmälts, för professorerna vid den högre
skogsundervisningsanstalten medgifvit enahanda aflöningsförmåner, som
föreslagits för föreståndare vid ifrågavarande anstalt, icke något att erinra.
Bihang Ull Riksdagens ''protokoll 1912. 14 sand. 9 käft. (Nr 9.) 4
26
Riksdagens skrifvelse Nr 9.
I afseende å kompetensfordringarna för befattningshafvarna vid
skogs försöksanstalten innehåller det föreliggande förslaget blott för de
lägre befattningshafvarna närmare bestämmelser, beträffande hvilka
Riksdagen ej kunnat undgå uppmärksamma, att å det kemiska kvinnliga
biträdets utbildning satts så höga fordringar, att, med ^ den föreslagna
aflöningen, kompetent person svårligen torde kunna erhållas. För föreståndarebefattningarna
däremot innehåller, som nyss antydts, förslaget
icke några bestämmelser. Med anledning häraf och då föreståndarnas
löneförmåner skulle blifva lika med professorernas vid den högre skogsundervisningsanstalten,
har Riksdagen ansett sig böra uttala, att af
föreståndarna vid skogs försöksanstalten bör fordras fullt ut lika hög
kompetens som af nämnda professorer.
Riksdagen, som icke haft något att erinra emot förevarande framställning
i öfrigt, har,
dels godkänt följande aflöningsstat för statens skogsförsöksanstalt
att gälla från och med år 1913:
—. .....- ........ |
Tjänst- |
|||
Lön. |
görings- |
Summa. |
||
penningar. |
||||
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
||
1 föreståndare för skogsafdelningen ...... |
5,000 |
2,500 |
7,500 |
| Efter 5 år kan lönen |
1 d:o för naturvetenskapliga af- |
(böjas med 600 kronor. |
|||
delningen .................................... |
5,000 |
2,500 |
7,500 |
1 |
1 assistent, arfvode............................. |
— |
— |
3,000 |
\ Efter 5 år kan arfvo det |
1 d:o d:o ............................. |
— |
— |
3,000 |
[böjas med 400 kronor. |
För bestridande af chefsgöromål........... |
— |
— |
500 |
|
Till aflöning åt skogsbi träden och kvinn- |
||||
liga biträden ................................. |
— |
— |
6,300 |
|
Till gemensamma expenser .................. |
— |
— |
4,500 |
|
» särskilda expenser för skogsafdelningen |
— |
— |
8,900 |
|
» » » för naturvetenskap- |
||||
liga afdelningen ........................... |
— |
— |
5,900 |
|
Summa |
— |
— |
47,100 |
dels godkänt följande villkor och bestämmelser för åtnjutande af
de i aflöningsstaten för ordinarie befattningshafvare upptagna aflöningar,
nämligen:
Riksdagens skrifvelse Nr 9. 27
att innehafvare af ordinarie befattning- vid skogsförsöksanstalten
skall vala . underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller
jämkning i åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad
organisation af skogsförsöksanstalten eller dess särskilda afdelningar eller
eljest i allmänhet kan varda stadgad, samt i sådant hänseende, äfvensom
därest anstaltens ställning så förändras, att densamma ej längre kan
anses såsom sjelfständig institution, eller därest vissa ifrågavarande
institution tillhörande göromål öfverflyttas till annan institution, vara
pliktig att, med bibehållande af deu tjänstegrad och den aflöning han
innehar, efter ny eller förändrad arbetsordning sköta de med befattningen
förenade göromål eller, efter Kung!. Maj:ts förordnande, tjänstgöra inom
den institution, till hvilken göromålen öfverlämnas;
att med ordinarie befattning vid skogsförsöksanstalten icke må
löienas annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat;
o me^ ordinarie befattning vid skogsförsöksanstalten ej heller
ma förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse
för verk eller bolag, som är med Kungi. Majds oktroj försedt eller blifvit
såsom aktiebolag registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant
verk eller bolag eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst
safrand ej den styrelse, hvarunder skogsförsöksanstalten lyder, uppå
därom gjord framställning och efter pröfning, att ifrågavarande uppdrag
eller tjänstebefattning ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen
vid skogsförsöksanstalten, finner uppdraget eller befattningen kunniT få
tills vidare mottagas och bibehållas;
att afdelningsföreståndare vid skogsförsöksanstalten icke äger mot
betalning åtaga sig uppdrag åt enskilda;
. att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid befattnings
innehafvare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men
skola for den tid, lian eljest varit befriad från tjänstgöring, utgå till den
som uppehållit befattningen;
att den, som af sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger
uppbära hela lönen, men att den, som undfår ledighet för svag hälsas
vardande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos Riksdagen, dess
utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag eller i behörig
oidmng afstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad att
skota befattningen, kan förpliktas att under ledigheten utöfver sina tjänstgöi
löspenningar afstå så mycket af lönen, som för befattningens uppehållande
erfordras eller eljest pröfvas skäligt;
att aflöning ej må utgå till tjänstinnehafvare för tid, hvarunder
28
Riksdagens skrifvelse Nr 9.
han af hållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig ordning
erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall; _ .
att'' därest tjänstinnehafvare varder afstängd från t]anstgormg eller
i häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke prof vas hora användas
till befattningens uppehållande, skall under tiden innehallas,
såvida ej pröfvas skäligt låta honom uppbära något däraf;
att vid sjukdomsförfall för den af afdelnmgsforestandarna vid
skogsförsöksanstalten, som förordnats att vara anstaltens chef, eller nai
det erfordras för beredande af semester åt denne, den andra afdelnmgsföreståndaren
skall vara skyldig att, därest ej annorlunda forordnas,
bestrida, jämte sin egen tjänst, chefsgöromålen mot åtnjutande åt den a
vikariatstiden belöpande andel af det för chefsgöromalens bestridande
anvisade arfvode; , . . „ ... c,
att i fråga om i staten medgifven förhöjning af lonen efter viss
tids fortsatt innehafvande af befattning tidpunkten för sådan förhöjning
bestämmes att inträda efter fem år, under villkor att innehafvare!! under
mer än fyra femtedelar af den tjänstetid, som erfordras för att vinna
nämnda förhöjning, med godt vitsord bestridt sin egen eller, pa grund
af förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag,
dock att härvid icke må föras honom till last den tid, han åtnjutit
semester, under iakttagande att den högre aflöningen ej far tillträdas torr
än vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade
tjänsteåldern blifvit uppnådd;
att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid for erhållande
af löneförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänsteålder, som erättigar
honom till pension, icke må tillträda samma förhöjning,
att afdelningsföreståndarna vid anstalten äga årligen, när sådan
kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta semester enhvar
under en och eu half månad, dock ej samtidigt och i regel ej heller
under den tid, då fältarbeten pågå; _
att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande
eller dödsfall själfva lönen utgår till månadens slut;
att i fråga om skyldighet att från tjänsten afgå äfvensom i flaga
om rätt till pension skall gälla hvad ! särskild lag angående civila
tjänstinnehafvares rätt till pension är vid tiden för den nya afiönmgsstatens
ikraftträdande eller, såvidt angår innehafvare af befattning, som
därefter tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgadt; samt
att den, som tillträder den nya staten, skall vara skyldig underkasta
sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande af eller rnmsk
-
29
Riksdagens skrifvelse Nr 9.
ning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå för
bestyr i sammanhang därmed;
dels medgifvit, att assistent vid anstalten skall äga att, efter Kungl.
Majrts bepröfvande, för åtnjutande af arfvodesförhöjning räkna sig till
godo den tid, han före den nya statens trädande i kraft i sådan egenskap
haft stadigvarande tjänstgöring vid anstalten;
dels och höjt det under anslagstiteln »skolundervisning och
skogshushållning i allmänhet» uppförda anslaget till statens skogsförsöksanstalt,
nu 29,000 kronor, med 18,100 kronor till 47,100 kronor.
Härigenom kommer anslagstitelns slutsumma att ökas med motsvarande
belopp, hvartill Riksdagen återkommer under nästföljande punkt.
12:o) Under punkt 10 af nionde hufvudtiteln i årets statsverksproposition
har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att
dels medgifva, att till statens skogsingenjör Tell Grenander må,
från och med år 1913 tillsvidare, så länge han fortfarande i denna
egenskap med godt vitsord tjänstgör, utgå såsom personligt ålderstillägg
ett belopp af 4Ö0 kronor för år räknadt;
dels och, utöfver i nästföregående punkt omförmälda för statens
skogsförsöksanstalt med 18,100 kronor äskade förhöjning, höja ifrågavarande
anslagstitels slutsumma med ytterligare 9,000 kronor.
Det till ålderstillägg åt skogsingenjören Grenander, som enligt
hvad i statsrådsprotokollet meddelas vid 1912 års utgång innehaft sin
befattning i mer än sex år, föreslagna beloppet 400 kronor eller samma
belopp, som bestämts såsom ålderstillägg åt jägmästare efter fem års
tjänst, skulle med hänsyn till utgiftens mera tillfälliga beskaffenhet
utgå, icke af det under ifrågavarande anslagstitel uppförda anslaget
till skogsingeujörerna, utan af anslagstitelns till Kungl. Maj:ts disposition
ställda del. Dessa medel, upptagna för utjämnande af anslagstitelns
slutsumma till 29,700 kronor, beräknades, då anslagstiteln nästlidet
år för första gången uppfördes i riksstaten, till 30,000 kronor att
disponeras på följande sätt:
för reparation och underhåll å skogsläro
verkens
byggnader m. m..................... omkring kronor 15,000: —
» utgifvande af skogslitteratur.................... » » 4,500: —
» tryckning af försöksanstaltens publikationer
....................................................... » J> 2,500: —
» diverse tillfälliga eller oförutsedda behof » » 8,000: —
Summa kronor 30,000: —
30
Riksdagens skrifvelse Nr 9.
Nu framhålles emellertid i statsrådsprotokollet, att denna del af
anslagstiteln blifvit något för knappt beräknad, särskildt med hänsyn
till kostnaderna för reparation och underhåll af skogsläroverkens byggnader
samt för tillfälliga eller oförutsedda utgifter. Den föreslagna
ökningen med 9,000 kronor af anslagstiteln gäller sålunda ifrågavarande
del däraf. ö
Riksdagen, som finner billigheten kräfva, att skogsingenjören Grenander
kommer i åtnjutande af det föreslagna ålderstillägget samt till fullo
inser vikten däraf, att de till Kung!. Maj:ts disposition stående medlen
för förevarande anslagstitels ändamål icke tillmätas för knappt, i
hvilket afseende Riksdagen ej har något att erinra emot den ifrågasatta
anslagsökningen, har dels medgifvit, att till statens skogsingenjör Tell
Grenander må, från och med år 1913 tillsvidare, så länge han fortfarande
i denna egenskap med godt vitsord tjänstgör, utgå såsom
personligt ålderstillägg ett belopp af 400 kronor för år räknadt; dels
och för höjning åt den till Kungl. Maj ds disposition stående delen af
ifrågavarande anslagstitel, höjt anslagstitelns slutsumma med 9,000 kronor.
Genom detta äfvensom Riksdagens under nästföregående punkt
anmälda beslut skall följaktligen i anslagstitelns slutsumma, nu 185.000
kronor, beräknas en höjning med sammanlagdt 27,100 kronor eller
således till 212,100 kronor.
Landtmäteristaten.
13:o) Eders Kungl. Majd har föreslagit Riksdagen att
dels i den . för landtmäteristyrelsen gällande aflöningsstat uppföra
tre kvinnliga biträden med i statsrådsprotokollet tillstyrkta aflöningsförmåner
och i sammanhang därmed ej mindre nedsätta den i berörda
stat »till extra tjänstemän och biträden samt vikariatsersättning» upptagna
anslagspost, nu 23,500 kronor, till 20,500 kronor eller således
med 3,000 kronor än äfven höja statens slutsumma, nu 72,000 kronor,
till 73,000 kronor eller således med 1,000 kronor;
dels föreskrifva, att för åtnjutande af berörda för kvinnliga biträden
upptagna aflöningsförmåner skola gälla i samma protokoll omnämnda
allmänna grunder, äfvensom medgifva, att kvinnligt biträde, som vid
ingången af år 1913 är anställdt hos landtmäteristyrelsen och antages
till biträde å styrelsens stat, skall äga att för åtnjutande af ålders
-
31
Riksdagens skrifvelse Nr 9.
tillägg räkna sig till godo den tid, biträdet därförinnan innehaft stadig
anställning hos styrelsen;
dels ock godkänna följande tillägg till de genom nådiga kungörelsen
den 23 oktober 1908 fastställda allmänna villkor och bestämmelser
för åtnjutande af aflöning å landtmäteristyrelsens stat, nämligen
att enhvar vaktmästare hos landtmäteristyrelsen må årligen, i ''flen
man sådant kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta
semester under femton dagar samt
att vid sjukdomsförfall för förste vaktmästaren eller när det
erfordras för beredande åt honom af semester, den andre vaktmästaren
skall vara skyldig att, om han förordnas att uppehålla förste vaktmästarens
befattning, bestrida densamma, dock ej längre än sammanlagclt
tre månader under ett och samma kalenderår, med rätt att därunder,
i stället för egna tjänstgöringspenningar, åtnjuta, vid sjukdomsförfall
för förste vaktmästare de med hans befattning förenade tjänstgöringspenningar,
men under hans semester ett mot samma tjänstgöringspenningar
svarande belopp.
Af hvad sålunda föreslagits framgår, att 4,000 kronor skulle å
staten för. landtmäteristyrelsen erfordras för aflönande af de ifrågasatta
tre kvinnliga biträdena. Åt dessa skulle nämligen två uppföras med
normalaflöning, således för hvartdera 700 kronor i lön, 350 kronor i
tjänstgöringspenningar och 150 kronor i ortstillägg, och det tredje med
aflöning i högre aflöningsgrad, således 900 kronor i lön, 550 kronor i
tjänstgöringspenningar och 150 kronor i ortstillägg. Därjämte skulle
hvart och ett af biträdena åtnjuta två ålderstillägg, hvartdera å 200
kronor, efter fem och tio år.
Beträffande grunderna för kvinnliga biträdens anställande hos verk
och myndigheter, för deras aflönande och villkoren för löneförmånernas
åtnjutande har Riksdagen under innevarande riksmöte vid behandlingen
af andra stater fattat beslut, som Riksdagen i annat sammanhang anmält.
I anledning af nu föreliggande framställning har Riksdagen beträffande
ifrågavarande ämbetsverk fattat enahanda beslut i berörda afseenden.
Emot att hos landtmäteristyrelsen å stat anställas tre kvinnliga
biträden . har Riksdagen icke något att erinra, ej heller emot att det
ena af biträdena — ritbiträdet — uppföres i högre aflöningsgrad eller i
öfrig t emot de föreslagna ändringarna i ämbetsverkets stat. Likaså har
Riksdagen ej funnit anledning till erinran emot förslaget om rätt för
biträde att för åtnjutande af ålderstillägg tillgodoräkna sig före antagan
-
S2
Riksdagens skrifvelse Nr 9.
det till biträde å styrelsens stat innebafd stadig anställning hos styrelsen.
Ett sådant medgifvande står nämligen i full öfverensstämmelse med
livad Riksdagen förut i liknande fall beslutat.
På grund häraf och med åberopande, i hvad det föreliggande
förslaget angår ämbetsverkets vaktmästare, af Riksdagens yttrande under
punkt 1 här ofvan, får Riksdagen anmäla, att Riksdagen
dels i den för landtmäteristyrelsen gällande aflöningsstat uppfört
tre kvinnliga biträden med i statsrådsprotokollet tillstyrkta aflöningsförmåner
och i sammanhang därmed ej mindre nedsatt den i berörda
stat »till extra tjänstemän och biträden samt vikariatsersättning», upptagna
anslagspost, nu 23,500 kronor, till 20,500 kronor, eller således
med 3,000 kronor än äfven höjt statens slutsumma, nu 72,000 kronor,
till 73,000 kronor eller således med 1,000 kronor;
dels föreskrifvit, att för åtnjutande af berörda för kvinnliga biträden
upptagna aflöningsförmåner skola gälla följande allmänna villkor och
bestämmelser, nämligen
1) att, då vid uppförande i stat af sådan tjänst till innehafvare
af tjänsten befordras person, som omedelbart före sin befordran inom
vederbörande ämbetsverk utfört samma arbete som det till tjänsten
hörande mot fast arfvode under föregående år till belopp, öfverstigande
hvad enligt staten skall utgå till tjänstens innehafvare, ämbetsverket
skall äga bereda fyllnad i aflöningen för dess uppbringande till nämnda
arfvodes belopp; dock att biträdet genom dylik afton ingsfy lin ad ej må
i något fall tillgodoföras aflöning till högre belopp, än som motsvarar
beloppet af den med befattningen i fråga förenade slutaflöningen, tjänstgöringspenningar
och ortstillägg däri inräknade;
2) att biträdes arbetstid å tjänsterummet skall vara 6 timmar,
men i verk, där nämnda arbetstid är för tjänstemännen bestämd till 7
timmar, denna tid, samt att, då arbetstiden är 6 timmar, biträdet skall
vara pliktigt att i särskilda fall, när arbetets behöriga gång det kräfver,
tvärstanna i arbetet å tjänsterummet intill ytterligare en timme;
3) att biträde, där ej annat är stadgadt i vederbörande aflöningsstat,
må åtnjuta semester under en månad om året, när sådant utan
hinder för göromålens behöriga gång kan ske;
4) att, där biträde med aflöning efter den lägre typen befordras
till biträdesbefattning, för hvilken aflöning utgår efter den högre typen,
biträde, som redan intjänat sista ålderstillägget i den lägre graden, må
för erhållande af första ålderstillägget i den högre graden få tillgodoräkna
sig högst fem år af den tid, som förflutit från det biträdet tillträdde
det sista ålderstillägget i den lägre graden;
Riksdagens skrifvelse Nr 9.
33
5) att, dar mom ett ämbetsverk äro anställda biträden af såväl
högre som lägre grad biträde af lägre grad skall vara skyldigt att, om
det forordnas såsom biträde af högre grad hos ämbetsverket, bestrida
befattningen som sådant, dock ej längre än sammanlagdt tre månader
under ett och samma kalenderår; ägande sålunda förordnadt biträde af
lägra grad att därunder i stället för egna tjänstgöringspenningar åtnjuta,
om förordnandet erfordras i följd af sjukdomsfall, de med den tjänstedigas
befattning förenade tjänstgöringspenningar, men, då förordnandet
er oi dras för beredande af semester, ett mot den semesterledigas tjänstgormgspennmgar
svarande belopp;
6) att gift tvinna må till biträdestjänst befordras allenast efter
åt Kungl. Majff på framställning i hvarje särskild! fall lämnadt medgifvande;
7)
att, där kvinnlig innehafvare af biträdestjänst ingår äktenskap,
hon icke skall vara skyldig att af sådan anledning afgå från tjänsten,
därest icke vederbörande öfverordnade myndighet med hänsyn till
tjänstens behöriga upprätthållande finner det nödigt;
• ,?y''..a^ biträdestjänst skall af vederbörande ämbetsverk eller myndighet
tillsättas medelst konstitutorial och att tillsättningen skall ske efter
tjänstens ledigförklarande genom kungörelse;
9) att rörande tillsättningen i öfrig!, kompetensfordringar, ordningen
för meddelande af tjänstledighet och afsked samt för åtal och
isciplinär bestraffning o. d. skola gälla de närmare stadganden, som
ma varda af Kungl. Maj:t bestämda; samt
10) att i öfrigt de för vederbörande ämbetsverk och myndighet
s adgade villkor och bestämmelser för aflöningsförmånernas åtnjutande
. afnpbga delar och i den mån de icke stå i strid mot hvad
har biff vit föresknfvet lända till efterrättelse;
dejs medgifvit, att kvinnligt biträde, som vid ingången afår 1913
ar anstafldt hos landtmäteristyrelsen och antages till biträde å styrelsens
stat, skall aga att för åtnjutande af ålderstillägg räkna sig till godo den
tid, biträdet därförinnan innehaft stadig anställning hos styrelsen
dels
och godkänt följande tillägg till de genom kungl. kungörelsen
den 23 oktober 1908 fastställa allmänna villkor och bestämmelser för
åtnjutande af aflöning å landtmäteristyrelsens stat, nämligen:
„ ® j enhvar vaktmästare hos landtmäteristyrelsen må årligen, i den
man sadant kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta
semester under femton dagar, samt J
„ a^„.vld, sjukdomsförfall för förste vaktmästaren eller, när det erordras
for beredande åt honom af semester, den andra vaktmästaren
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 14 saml. 9 höft. (AV 9.) 5
34
Riksdagens skrifvelse Nr 9.
skall vara skyldig att, om lian förordnas att uppehålla förste vaktmästarens
befattning, bestrida densamma, dock ej längre an sammanlao-dt
tre månader under ett och samma kalenderår, med ratt att därunder,
i stället för egna tjänstgöringspenningar, åtnjuta, via sjukdomsförfall
för förste vaktmästare de med hans befattning förenade tjanstgöringspenningar,
men under hans semester ett mot samma tjanst
göringspenningar
svarande belopp. . ..
Genom detta beslut kommer anslagstiteln till landtmatenstaten
således att undergå höjning från 535,400 kronor med 1,000 kronor
till 536,400 kronor.
Rikets allmänna kartverk.
14:o) Vidare har Eders Kungl. Maj:t under punkt 12 af nionde
liufvudtiteln i statsverkspropositionen föreslagit Riksdagen att
dels godkänna de i statsrådsprotokollet framlagda förslagen till allöningsstat
och öfvergångsstat för den civila personalen vid rikets allmänna
kartverk att gälla från och med år 1913 äfvensom de villkor och bestämmelser,
som föreslagits för åtnjutande af de i samma stater upptagna
aflöningsförmåner; _ „ „ , , ., , e
dels medgifva, att, därest gravören C. F. Söderberg vid befordran
till befattning å den nya aflöningsstaten för samma arbete som det till
tjänsten hörande under föregående år åtnjutit arfvode till belopp otverstigande,
hvad enligt staten skall utgå till innehafvare^ Söderberg ma,
så länge han i tjänsten kvarstår, beredas fyllnad i aflömngen for dess
uppbringande till arfvodets belopp; .
dels och höja de under anslagstiteln: »rikets allmänna kartverk» a
ordinarie stat under nionde liufvudtiteln uppförda särskilda anslag, nämligen:
bestämda anslaget från 67,900 kronor med 100,020 kronor till
167,920 kronor, förslagsanslaget från 21,400 kronor med 7,180 kronor
till 28,580 kronor samt reservationsanslaget från 131,500 kronor med
12,800 ’ kronor till 144,300 kronor. .
Riksdagen har vid granskning af Eders Kungl.. Maj :ts forslag om
lönereglering för rikets allmänna kartverks personal icke kunnat undgå
att finna, att den nuvarande organisationen af allmänna kartverket octi
arbetssättet vid detsamma icke äro i alla afseenden ändamålsenliga. JJe
brister, som härvid förefinnas, hafva också vid fyrfaldiga föregående
Riksdagens skrifvelse Nr 9. 35
tillfällen blifvit offentligt påvisade, och till deras aflöpande hafva
visserligen reformer tid efter annan vidtagits, men orsaken, att de fortfarande
synas bestå, torde ligga i att reformerna städse varit endast
partiella, aldrig blifvit byggda på en allsidig utredning, som tog organisationsfrågan
1 ögonsikte ända från grunden.
Då en grundlig utredning i afseende på kartverkets organisation
synes af behofvet påkallad, så kunde däri anses ligga ett talande
skäl för att icke nu genom en lönereglering föregripa denna utredning,
men de skäl, som i propositionen anförts för att med det snaraste bereda
kartverkets personal en bättre och framför allt tryggare ställning, synas
Riksdagen så öfvertygande, att därmed icke utan verklig olägenhet
|?rcy.. kunna anstå. . De af Eders Kungl. Maj:t föreslagna villkoren för
löneförmånernas åtnjutande äro också fullt betryggande i det afseendet,
att äfven vid en tilläfventyrs företagen omorganisation personalens öfvergång
till nya tjänstgöringsförhållanden utan svårighet skall kunna
genomföras.
Det har synts Riksdagen, som om rättvisan fordrade, att arbetschefen
vid ekonomiska kartverket, ehuru icke sådant af Eders Kungl.
Maj.t blifvit ifrågasatt, i likhet med öfriga tjänstemän borde i och för
åtnjutande af ålderstillägg få tillgodoräkna'' sig den tid, han redan i
denna egenskap tjänstgjort.
Beträffande grunderna för kvinnliga biträdens anställande hos verk
och myndigheter,, för deras aflönande och villkoren för löneförmånernas
åtnjutande har Riksdagen under innevarande riksmöte vid behandlingen
af andra stater fattat beslut, som Riksdagen i annat sammanhang anmält,
i berörda afseenden har Riksdagen i anledning af nu föreliggande
framställning beträffande nu ifrågavarande verk fattat enahanda, från
Eders Kungl. Maj:ts förslag i ämnet något afvikande beslut.
I öfrigt har Riksdagen icke något att erinra med anledning af förevarande
förslag.
Ehuru Riksdagen icke kunnat undgå att finna, att antalet ordinarie
tjänstemän tilltagits afsevärdt stort, då det gäller den nuvarande organisationen
af kartverket, har Riksdagen alltså, i afvaktan på en fullständig
utredning rörande allmänna kartverkets organisation, dels godkänt
följande aflöningsstat och öfvergångsstat för den civila personalen
vid samma verk, att gälla från och med år 1913:
36
Riksdagens skrifvelse Nr 9.
A. Aflöningsstat.
I. Bestämdt anslag.
1. Den geodetiska afdelningen.
1 observator .......................
1 d:o .......................
1 geodet ..............................
5 geodeter ...........................
2. Den topografiska afdelningen.
I manlig ritare eller gravör ...
II manliga ritare eller gra
vörer.
................................
| Till arfvode åt manlig ritare
| eller gravör, som förordnas
att biträda vid ritar- och
gravörarbetenas öfvervakande
och ledning äfvensom vid instruktion
af yngre ritare och
gravörer ..........................
3. Afdelningen för ekonomiska
arbeten och stomkartearbeten.
1 arbetschef .......................
1 kartograf...........................
17 kartografer .....................
1 kvinnlig ritare ..................
7 kvinnliga ritare.................
Till ersättning åt de geodeter
och kartografer, hvilka förordnas
att biträda med ledning
och tillsyn under fältarbeten
Lön. Kronor. |
Tjänst-görings-p ennin-gar. Kronor. |
Orts- tillägg. Kronor. J |
Summa. Kronor. |
2,600 i |
1,400 |
4,000 |
|
2,600 |
1,400 |
— |
4,000 |
2,000 |
1,000 |
— |
3,000 |
10,000 |
5,000 |
15,000 |
|
1,300 |
800 |
300 |
2,4001 |
14,300 |
8,800 |
3,300 |
26,400 J |
— |
300 |
||
4,400 |
2,000 |
— |
6,400 |
2,000 |
1,000 |
__ |
3,000 \ |
34,000 |
j 17,000 |
— |
51,000 1 |
900 |
550 |
150 |
1,600 \ |
6,300 |
3,850 |
1,050 |
11,200 ) |
1,500 |
Härtill kunna komma fyra
ålderstillägg, hvart och
ett å 500 kronor, efter
respektive 5, 10, 15 och
20 år. Af hvarje ålderstillägg
utgöra 350 kronor
lön och 150 kronor
tj änstgöringsp enningax.
Härtill kunna komma fyra
ålderstillägg, hvart och
ett å 400 kronor, efter
respektive 5, 10,15 och
20 år. Af hvarje ålderstillägg
utgöra 300 kronor
lön och 100 kronor
. tjänstgöringspenningar.
(Efter 5 år kan lönen höjas
i med 600 kronor.
Härtill kunna komma fyra
ålderstillägg, hvart och
ett å 500 kronor, efter
respektive 5, 10,15 och
20 år. Af hvarje ålderstillägg
utgöra 350 kronor
lön och 150 kronor
tj änstgöringsp enningar.
(Efter 5 år kan lönen höjas
I med 200 kronor och
| efter 10 år med ytter.
1 ligare 200 kronor.
Riksdagens skrifvelse Nr 9.
37
Lön. Kronor. |
Tjänst- görings- pennin- gar. Kronor. |
Orts- tillägg. Kronor. |
Summa. Kronor. |
||
700 |
350 |
150 |
1,200 1 |
(Efter 5 år kan lönen höjas 1 efter 10 är med ytter- |
|
1 do ..................... |
700 |
350 |
150 |
1,200 / |
|
t. ligare 100 kronor. |
|||||
Till arfvoden åt extra personal, |
24,000 |
||||
Säger |
— |
— |
156,200 |
||
II. Förslagsanslag. |
|||||
27,600 |
|||||
Summa |
_ |
_ |
— |
183,800 |
Anm. 1. Den. i staten upptagna aflöningen till arbetschefen vid afdelningen för ekonomiska
arbeten och stomkartearbeten utgår endast under förutsättning, att han icke är militär i
aktiv tjänst, i hvilket fall han endast äger uppbära arfvode å 1,000 kronor.
Anm. 2. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så
länge denna förmån kvarstår, ortstillägg ej utgå till honom äfvensom å lönen afdragas 100
kronor årligen.
B. Öfrergångsstat.
Kronor.
I. Bestämdt anslag''.
1 topograf, arfvode, utgörande efter stadgadt
afdrag ....................................
3 topografer d:o d:o..........................
Säger
II. Förslagsanslag.
2,930
_8,790
11,720
Till detta begynnelsearfvode, hvaraf 1,000
kronor anses motsvara tjänstgöringspenningar,
kunna komma fyra ålderstillägg
efter respektive 5, 10, 15 och 20 år; utgörande
dessa ålderstillägg, likaledes efter
stadgade afdrag, det första och det tredje
hvartdera 490 kronor samt det andra och
det fjärde hvartdera 485 kronor. Af hvarje
ålderstillägg anses 150 kronor motsvara
tj änstgöringspenningar.
Till ålderstillägg
Summa
980
12,700
38
Riksdagens skrifvelse Nr 9.
dels godkänt följande villkor och bestämmelser för åtnjutande af de
i aflöningsstaten upptagna aflöningsförmåner att gälla för å staten upptagna
ordinarie befattningshafvare, nämligen:
att innehafvare af ordinarie civil befattning vid rikets allmänna
kartverk skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet
eller jämkning i åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad
organisation af verket eller dess särskilda afdelningar eller eljest i
allmänhet kan varda stadgad, samt i sådant hänseende, äfvensom därest
verkets ställning inom statsförvaltningen så förändras, att detsamma ej
längre kan anses såsom själfständigt verk, eller därest vissa ifrågavarande
verk tillhörande göromål öfverflyttas till annat verk eller icke
vidare förekomma, vara pliktig att, med bibehållande af den tjänstegrad
och den aflöning han innehar, efter ny eller förändrad arbetsordning
sköta de med befattningen förenade göromål eller, efter Kungl. Maj:ts
förordnande, tjänstgöra å befattning med motsvarande eller liknande
uppgifter i annat verk;
att med ordinarie civil befattning vid rikets allmänna kartverk
icke må förenas annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat;
att med ordinarie civil befattning vid rikets allmänna kartverk ej
heller må förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i
styrelse för verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt
eller blifvit såsom aktiebolag registreradt, eller befattning såsom tjänsteman
i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning af hvad slag
som helst, såframt ej, hvad angår arbetschefen vid avdelningen för
ekonomiska och stomkartearbeten, Kungl. Maj:t och, hvad angår innehafvare
af annan befattning vid rikets allmänna kartverk, verkets chef
uppå därom gjord framställning och efter pröfning, att ifrågavarande
uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka hinderlig! för tjänstgöringen
vid verket, finner uppdraget eller befattningen kunna få tills
vidare mottagas och bibehållas;
att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattnings
innehafvare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester;
att den, som af sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger
uppbära hela lönen jämte ortstillägg, där sådant förekommer, men att
den, som undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter,
tjänstgöring hos Riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra
särskilda uppdrag eller i behörig ordning afstänges från tjänstgöring
eller eljest är lagligen förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas
att under ledigheten utöfver sina tjänstgöringspenningar afstå så mycket
39
Riksdagens skrifvelse Nr 9.
af lönen eller orts tillägget, som för befattningens uppehållande erfordras
eller eljest pröfvas skäligt;
att aflöning ej må utgå till tjänstinnehafvare för tid, hvarunder
han afhållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig ordning
erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;
att, därest tjänstinnehafvare varder afstängd från tjänstgöring eller
i häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke pröfvas böra användas
till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida ej
pröfvas skäligt låta honom uppbära något häraf;
att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras till följd af tjänsteresor
eller för beredande af semester, tjänsteman af lägre grad skall
vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning vid rikets allmänna
kartverk, bestrida densamma, dock ej längre än sammanlagdt tre
månader under ett och samma kalenderår; ägande han därvid, mot afstående
af egna tjänstgöringspenningar, uppbära ersättning för mistade
tjänstgöringspenningar och härutöfver hvad som motsvarar skillnaden
mellan tjänstgöringspenningarna i lägsta lönegraden för, å ena sidan,
den högre befattning, som uppehälles, och, å andra sidan, den vikarierandes
egen befattning;
att, därest förhöjning af aflöning efter viss tids fortsatt innehafvande
af befattning är i staten medgifven, tidpunkten
för första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under
villkor att innehafvaren under mer än fyra femtedelar af den tjänstetid,
som erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med godt vitsord bestridt
sin egen eller, på grund af förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort
annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom
till last den tid, lian åtnjutit semester, och
för andra förhöjningen, om sådan äger rum, efter ytterligare fem
år, på samma villkor,
för tredje förhöjningen, därest sådan kan ske, efter ytterligare
fem år, på samma villkor, samt
för fjärde förhöjningen, där sådan förekommer, efter ytterligare
fem år, på samma villkor;
under iakttagande, hvad hvar och en af omförmälda aflöningsförhöjningar
angår, att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än
vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade tjänsteåldern
blifvit uppnådd; börande arbetschefen vid afdelningen för ekonomiska
och stomkartearbeten, geodet, kartograf, manlig ritare och gravör
äfvensom vaktmästare därvid tillgodoräknas den tid, som före den nya
aflöningsstatens trädande i kraft förflutit från hans tillträde till befatt
-
40
Riksdagens skrifvelse Nr 9.
ningen på grund af förordnande, ritare eller gravör dock ej hvad angår
tiden före det han fyllt 22 år;
att kvinnlig ritare, som vid den nya statens ikraftträdande är
anställd vid rikets allmänna kartverk och antages till ritare å denna
stat, äger att för åtnjutande af löneförhöjning räkna sig tillgodo den
tid, hon därförinnan innehaft stadig anställning vid verket;
att, därest geodet, som befordras till observator, redan intjänat
högre aflöning än observatörs begynnelseaflöning, honom skola omedelbart
tillgodoföras så många ålderstillägg som observator, att hans aflöning
i sistnämnda befattning blir lika hög, som den aflöning han senast åtnjöt
som geodet; skolande, där geodet vid befordrande till observator icke
erhåller högre aflöning än den han uppburit som geodet, för uppflyttning
i närmast högre lönegrad såsom observator honom tillgodoräknas
den tid, hvarunder han innehaft geodetsbefattningen, efter det han i
denna befattning senast uppflyttades till högre lönegrad;
att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande
af aflöningsförhöjning, redan uppnått den lefnad^- och tjänsteålder,
som berättigar honom till pension, icke må tillträda samma förhöjning;
att
semester årligen må, när sådant kan ske utan hinder för
göromålens behöriga gång, åtnjutas af arbetschefen vid afdelningen för
ekonomiska och stomkartearbetena samt observatörerna enhvar under
en och en half månad och af geodeterna, kartograferna, de manliga
ritarna och gravörerna äfvensom de kvinnliga ritarna enhvar under en
månad samt af vaktmästarna enhvar under femton dagar; börande
dock iakttagas att, hvad beträffar personal, som deltager i fältarbeten,
semester i regel ej må åtnjutas under den tid, då sådana arbeten pågå;
att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande
eller dödsfall själfva lönen äfvensom ortstillägg, där sådant förekommer,
utgå till månadens slut;
att i fråga om skyldighet att från tjänsten afgå äfvensom i fråga
om rätt till pension skall gälla hvad i särskild lag angående civila
tjänstinnehafvares rätt till pension är vid tiden för den nya aflöningsstatens
ikraftträdande eller, såvidt angår innehafvare af befattning,
som därefter tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgadt; samt
att den, som tillträder den nya aflöningsstaten, skall vara skyldig
underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande af eller
minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller
utgå för bestyr i sammanhang därmed;
dels föreskrifvit, att för de i staten upptagna kvinnliga befattnings -
Riksdagens skrifvelse Nr 9.
41
häfvare skola tillika gälla följande allmänna villkor och bestämmelser
nämligen 7
1) att då vid uppförande i stat af sådan tjänst till innehafvare
åt tjänsten befordras person, som omedelbart före sin befordran inom
vederbörande ämbetsverk utfört samma arbete som det till tjänsten
hörande mot fast arfvode under föregående år till belopp, öfverstigande
hvad enligt staten skall utgå till tjänstens innehafvare, ämbetsverket
skall aga bereda fyllnad i aflönmgen för dess uppbringande till nämnda
arlvodes belopp; dock att biträdet genom dylik aflöningsfyllnad ej må i
något fall tillgodoforas aflöning till högre belopp, än som motsvarar
beloppet af den med befattningen i fråga förenade slutaflöningen, tjänstgoringspennmgar
och ortstillägg däri inräknade;
2) att biträdes arbetstid å tjänsterummet skall vara 6 timmar
men i verk, där nämnda arbetstid är för tjänstemännen bestämd till 7
timmar, denna tid, samt att, då arbetstiden är 6 timmar, biträdet skall
vara pliktigt att i särskilda fall, när arbetets behöriga gång det kräfver
kvarstanna i arbetet, å tjänsterummet intill ytterligare en timme;
+-ii n-+3 /ar .blträde med aflöning efter den lägre typen befordras
till bitradesbefattnmg, för hvilken aflöning utgår efter den högre typen
biträde, som redan intjänat sista ålderstillägget i den lägre graden, må
lor erhållande af forsta ålderstillägget i den högre graden få tilfyodo
j1^
högst fem år af den tid, som förflutit från det biträdet tillträdde
det sista ålderstillägget i den lägre graden;
4) att, där inom ett ämbetsverk äro anställda biträden af såväl
ogre som lägre grad, biträde af lägre grad skall vara skyldigt att,
om det forordnas såsom biträde af högre grad hos ämbetsverk, bestrida
befattningen som sådant, dock ej längre än sammanlagdt tre månader
under ett och samma kalenderår; ägande sålunda förordnadt biträde af
agre grad att därunder i stället för egna tjänstgöringspenningar åtnjuta
om förordnandet erfordras i följd af sjukdomsfall, de med den
tjänstledigas befattning förenade tjänstgöringspenningar, men, då förordnandet
erfordras för beredande af semester, ett mot den semesterledmas
tjänstgöringspenningar svarande belopp;
5) att gift kvinna må till biträdestjänst befordras allenast efteråt
Kung!. Maj:t pa framställning i hvarje särskild! fall lämnadt medgifvande;
b) att, dar kvinnlig innehafvare af biträdestjänst ingår äktenskap!
hon icke skall vara skyldig att af sådan anledning afgå från tjänsten,
därest icke vederbörande öfverordnade mvndighet med hänsyn till
tjänstens behöriga upprätthållande finner det nödigt;
7} att biträdestjänst skall af vederbörande ämbetsverk eller myndigBihang
till Riksdagens protokoll 1912. 14 sand. 9 höft. (Nr 9.) 6
42
Riksdagens skrifvelse Nr 9.
het tillsättas medelst konstitutorial och att tillsättningen skall ske efter
tiänstens ledigförklarande genom kungörelse; samt
8) att rörande tillsättningen i öfrigt, kompetensfordringar, ordningen
för meddelande af tjänstledighet och afsked samt för åtal och
disciplinär bestraffning _o. d. skola gälla de närmare stadganden, som
må varda af Kungl. Maj:t bestämda, ...» „
dels föreskrifvit, att för åtnjutande af de i öfvergangsstaten upptagna
aflöningar skola för civil topograf i tillämpliga delar gälla samma
villkor, som äro stadgade för kartograf; ,
dels medgifvit, att därest gravören C. F. Söderberg vid befordran
till befattning å den nya aflöningsstaten för samma arbete, som det till
tjänsten hörande, under föregående år åtnjutit arfvode till belopp öfverstigande,
hvad enligt staten skall utgå till innehafvare!!, Söderberg ma,
så ”länge han i tjänsten kvarstår, beredas fyllnad i aflonmgen for dess
uppbringande till arfvodets belopp; » „
dels ock höjt de under anslagstiteln »rikets allmänna kartverk» a
ordinarie stat under nionde hufvudtiteln uppförda särskilda anslag,
nämligen: bestämda anslaget från 67,900 kronor med 100,020 kronor
till 167,920 kronor, förslagsanslaget från 21,400 kronor med 7,180 kronor
till 28,580 kronor samt reservationsanslaget från 131,500 kronor med
12,800 ’ kronor till 144,300 kronor. QAn .
Härigenom kommer anslagstitelns slutsumma, nu 220,800 kronor,
att undergå höjning med 120,000 kronor till 340,800 kronor och erhålla
följande utseende:
Bestämdt anslag:
Till aflöningar ................................
Förslagsanslag:
Till ålderstillägg .............................
Beservationsanslag:
Till kartarbeten m. m..................
.............. kronor 167,920: —
.............. „ 28,580: —
....... „ 144,300: —
Summa kronor 340,800: —
Sveriges geologiska undersökning.
löro) I anledning af Eders Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under punkt 13 af nionde hufvudtiteln därom gjorda framställning och
med åberopande af hvad Riksdagen under punkt l:o) har ofvan anfört,
43
Riksdagens skrifvelse Nr 9.
får Riksdagen anmäla, att Riksdagen godkänt följande tillägg till de den
10 december 1909 stadgade villkor och bestämmelser för åtnjutande af
de i. aflöningsstaten för Sveriges geologiska undersökning upptagna
aflöningsförmåner, nämligen:
att enhvar vaktmästare i nämnda verk må årligen, i den mån
sådant kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta semester
under femton dagar, samt
att vid sjukdomsförfall för förste vaktmästaren eller, när det
erfordras för beredande åt honom af semester, vaktmästaren skall vara
skyldig att, om han förordnas att uppehålla förste vaktmästarens befattning,
bestrida densamma, dock ej längre än sammanlagdt tre månader
under ett och samma kalenderår, med rätt att därunder, i stället för
egna tjänstgöringspenningar, åtnjuta, vid sjukdomsförfall för förste
vaktmästare de med hans befattning förenade tjänstgöringspenningar,
men under hans semester ett mot samma tjänstgöringspenningar svarande
belopp.
Skrifmaterialier och expenser, ved in. m.
16:o) Ridare har Eders Kungi. Maj:t föreslagit Riksdagen att höja
det å nionde hufvudtiteln uppförda förslagsanslaget till skrifmaterialier
och expenser, ved m. m., nu 40,479 kronor, till 60,000 kronor eller sålunda
med 19,521 kronor.
Nämnda anslagsökning är emellertid icke liktydig med den verkliga
ökningen af anslaget, enär i sammanhang med" den föreslagna höjningen
af anslaget därifrån utbrutits dels hvad däraf hittills användts
för bestridande af kostnader af ifrågavarande slag för domänstyrelsen,
hvilken del af anslaget i likhet med anslaget till domänstyrelsen öfverflyttats
till driftkostnaderna för statens domäners fond, dels ock hvad
däraf belöper å vissa tryckningskostnader, hvilken sistnämnda del af
anslaget uppförts såsom särskildt anslag.
Med afseende å hvad i de vid statsverkspropositionen fogade
statsrådsprotokollen i ämnet anförts, har Riksdagen höjt det å nionde
hufvudtiteln uppförda förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser,
ved m. m., nu 40,479 kronor, till 60,000 kronor eller sålunda med
19,521 kronor.
44
Riksdagens skrifvelse Nr 9.
Tryckningskostnader.
17:o) I punkt 15 af förevarande hufvudtitel har Eders Kungl. Maj:t
föreslagit Riksdagen att till bestridande af tryckningskostnader, som
icke skola af andra medel gäldas, å nionde hufvudtiteln uppföra ett
förslagsanslag å 32,000 kronor, hvilket för jämnande af hufvudtitelns
slutsumma upptagits till 32,039 kronor.
Med afseende å hvad i de vid statsverkspropositionen fogade
statsrådsprotokollen i ämnet anförts och med erinran, att Riksdagen
jämväl beträffande andra hufvudtitiar beslutat uppförande af särskilda
anslag för tryckningskostnader af ifrågavarande slag, får Riksdagen, anmäla,
att Riksdagen till bestridande af tryckningskostnader, som icke
skola af andra medel gäldas, å ordinarie stat under nionde hufvudtiteln
uppfört ett förslagsanslag, som för jämnande af hufvudtitelns slutsumma
utförts med 32,029 kronor.
Ölriga ordinarie anslag.
18:o) Beträffande öfriga ordinarie anslag, som i riksstaten för
innevarande år äro uppförda under nionde hufvudtiteln, har Eders Kungl.
Magt icke föreslagit någon förändring.
Riksdagen får för Eders Kungl. Maj:t tillkännagifva att samtliga
ordinarie anslag under nionde hufvudtiteln, som här ofvan icke blifvit
särskildt omförmälda, för år 1913 fastställts till samma belopp som uti
innevarande års riksstat.
Extra anslag.
Med anledning af de framställningar, som gjorts i afseende å tillfälliga
till nionde hufvudtiteln hänförliga behof, får Riksdagen för Eders
Kungl. Maj:t anmäla följande beslut.
Riksdagens skrifvelse Nr 9.
45
Jordbruksdepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli.
19:o) I punkt 16 af denna kufvudtitel har Eders Kungl. Maj:t föreslagit
Riksdagen att till provisorisk lönereglering för befallningshafvande
i jordbruksdepartementet, i enlighet med i statsrådsprotokollet angifna
grunder och på enahanda villkor som för innevarande år, på extra stat
för år 1913 bevilja ett förslagsanslag af 6,610 kronor, däraf högst 162
kronor 50 öre finge användas till höjning af vikariatsersättning under
semester.
I afseende å grunderna för dessa lönetillägg äfvensom villkoren
för deras åtnjutande och de föreskrifter, som böra iakttagas vid utbetalningen
af desamma, vill Riksdagen hänvisa till hvad chefen för
justitiedepartementet enligt det vid statsverkspropositionen fogade protokollet
öfver justitiedepartementsärenden den 13 januari 1912 (punkt 15)
därom anfört.
Med hänvisning till hvad ofvan meranämnda statsrådsprotokoll
öfver jordbruksärenden i ämnet innehåller och under erinran, att Riksdagen
beträffande andra statsdepartement bifallit liknande framställningar
som nu förevarande, får Riksdagen anmäla, att Riksdagen till provisorisk
lönereglering för befattningshafvande i jordbruksdepartementet, i enlighet
med de i statsrådsprotokollet öfver justitiedepartementsärenden för den
13 januari 1912 i fråga om provisorisk lönereglering för justitiedepartementet
angifna grunder och på enahanda villkor som för innevarande
år på extra stat för år 1913 beviljat ett förslagsanslag af 6,610 kronor,
däraf högst 162 kronor 50 öre må användas till höjning af vikariatsersättning
under semester.
20:o) Eders Kungl. Maj:t har under punkten 17 föreslagit Riksdagen
att för år 1913 på extra stat anvisa, för aflönande af en kanslisekreterare
inom jordbruksdepartementet 5,050 kronor, däraf 1,600 kronor skola
anses såsom tjänstgöringspenningar, och såsom personligt ålderstillägg
åt extra kanslisekreteraren i departementet Hjalmar Almgren, därest
han fortfarande i denna befattning tjänstgör, 450 kronor eller således
tillhopa 5,500 kronor.
Då behof af ifrågavarande kanslisekreterartjänst otvifvelaktigt förefinnes
jämväl för år 1913 och beviljandet af ålderstillägg vid befattningen
46 Riksdagens skrifvelse Nr 9.
i enlighet med förevarande förslag står i öfverensstämmelse med hvad
i ämnet af Riksdagen uttalades år 1906, då medel för tjänsten första
gången anvisades, har Riksdagen på extra stat för år 1913 anvisat för
aflönande af en kanslisekreterare inom jordbruksdepartementet 5,050
kronor, däraf 1,600 kronor skola anses såsom tjänstgöringspenningar,
samt såsom personligt ålderstillägg åt extra kanslisekreteraren i departementet
Hjalmar'' Almgren, därest han fortfarande i denna befattning
tjänstgör, 450 kronor; eller således tillhopa 5,500 kronor.
21:o) Eders Knngl. Maj:t har vidare under punkten 18. föreslagit
Riksdagen att för beredande af arfvode åt extra föredragande inom jordbruksdepartementet
m. m. pa extra stat för år 1913 anvisa ett anslag af
4,000 kronor.
Med erinran att Riksdagen för hvart och ett af åren 1909 1912
beviljat anslag för ifrågavarande ändamål, för de tre senaste åren till
enahanda belopp som nu begäres, får Riksdagen anmäla, att Riksdagen
för beredande af arfvode åt extra föredragande inom jordbruksdepartementet
m. in. på extra stat för år 1913 anvisat ett anslag af 4,000 kronor.
Undervisningsanstalter för jordbruk och
landtmannanäringar.
22:o) Eders Kung! Maj:t har föreslagit Riksdagen att till bestridande
af kostnaderna för vissa byggnadsföretag m. m. vid Alnarp bevilja ett anslag
af 150,400 kronor och häraf på extra stat för år 1913 anvisa 117,200
kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att utaf sistnämnda belopp under år 1912
af tillgängliga medel förskottsvis utanordna hvad som må finnas erforderligt.
Ifrågavarande byggnadsföretag afse dels mejeriet, dels trädgårdsskolan,
dels ock landtbruksskolan vid Alnarp.
Beträffande mejeriet skulle sålunda för åstadkommande af lämpliga
och tidsenligt inrättade ostlagringslokaler företagas en utvidgning af
mejeriets ostkällare, betingande en kostnad af 7,700 kronor.
Vidkommande trädgårdsskolan har styrelsen för landtbruks- och
mejeriinstitutet vid Alnarp ifrågasatt, att en fullständig ombyggnad af
växthusanläggningen därstädes skulle medelst reparation i möjligaste
män af de gamla växthusen och uppförande af nya åvägabringas så, att
plats bereddes icke blott för ett fåtal exemplar af hvarje viktigare blom
-
47
Riksdagens skrifvelse Nr 9.
återväxt, utan framför allt att fullt rationella kulturer möjliggjordes
åtminstone af de viktigaste drifhusväxterna. Detta kunde emellertid ske
endast därigenom, att särskilda afdelningar inrättades för olika kulturer,
och hade därför, förutom två varmare afdelningar för odling och förökning
af diverse krukväxter, föreslagits ett särskildt nejlikehus, ett
roshus, en afdelning för ormbunkar och orchidéer, två tempererade hus
och två kaster, där sådana växter som palmer, begonier, asparagus m. fl.
kunde odlas. Gifvetvis måste plats beredas äfven för sådana växter,
som odlades hufvudsakligen som material för undervisningen i art- och
sortkännedom, och för dylikt ändamål hade, förutom de nämnda varmare
afdelningarna, isynnerhet en med kupol försedd rotunda och angränsande
kallhusafdelningar afsetts. På samma sätt hade upptagits särskilda
afdelningar för odling af sådana köksväxter, som nu allmänt
gjordes till föremål för en lönande drifning, nämligen gurkor, meloner
och tomater. För dels tidigare, dels senare drifning af vindrufvor ''och
persikor hade äfvenledes särskilda afdelningar föreslagits. Till uppdragning
af vissa ömtåligare träd och buskar, som odlades till försäljning i
plantskolan, hade ock föreslagits en mindre kast. — Vidare skulle för
växthusanläggningen anordnas en värmeledning och en vattenledning,
hvilken senare jämväl skulle tillgodose bänkgårdens och köksträdgårdens
vattenbehof. Och slutligen har, då trädgårdens nuvarande uthus vore
gamla och mycket bristfälliga och därjämte för ändamålet otillräckliga,
det ansetts af behofvet i hög grad påkalladt att erhålla en uthusbyggriad,
som i sådant fall skulle inrymma stall för trädgårdens dragare,
en större packbod, där förpackning och expedition af försålda
produkter kunde äga rum, en rosenlada för öfvervintring af rosor, loft
för foder samt förvaring af redskap m. m.
Kostnaderna härför skulle uppgå till, för växthusanläggningen
44,573 kronor 50 öre, för värmeledningen 15,475 kronor, för vattenled''
ningen 3,866 kronor samt för uthuset 8,252 kronor 40 öre eller, med
inräknande af ett för oförutsedda utgifter afsedt belopp af 1,575 kronor,
sammanlagdt till ett belopp af, i rundt tal, 73,750 kronor, hvaraf för år
1913 erfordrades, likaledes i rundt tal, 49,500 kronor, medan återstoden
af beloppet kunde anstå till åren 1914 och 1915. — Med hänsyn till den
sammanlagda kostnadssummans jämförelsevis afsevärda belopp och då
de byggnadsföretag, för hvilka det för år 1913 afsedda anslaget, 49,500
kronor, skulle komma att användas, utgjorde enligt departementschefen
lämnade upplysningar så själfständiga sådana, att ett omedelbart fortsättande
af byggnadsverksamheten i sin helhet enligt den uppgjorda
planen icke med nödvändighet påkallades, har emellertid för nu ifråga
-
• 48 Riksdagens skrifvelse Nr 9.
varande ändamål af Eders Kiragl. Maj:t äskats anvisande af endast förenämnda
belopp 49,500 kronor.
Beträffande slutligen landtbruksskolan, så hafva skolans lärlingar,
alltsedan landtbruks- ook mejeriinstitutet vid Alnarp år 1862 upprättades,
haft sina bostäder å den öster om egendomens ekonomihus belägna
så kallade Gamlegården, hvilken jämväl inrymt bostäder för inspektören,
numera förvaltaren, samt ladufogden vid Alnarps egendom. För
undervisningen har skolan fått begagna sig af institutets lärosalar och
materiell. Mot nämnda anordningar har framställts anmärkningar i hufvudsakligen
följande afseenden, nämligen dels i allmänhet att byggnaden
vore för trång och förfallen dels ock särskild!, att förvaltarens
och ladufogdens bostäder vore ej blott för trånga och otidsenliga utan
äfven mindre hälsosamma och bristfälliga; att lärlingarna bodde för
många i hvarje rum; att de fullständigt saknade ett samlingsrum samt
plats att förvara sina kläder och andra tillhörigheter eller att torka sina
arbetskläder; att skolan, som numera faktiskt är skild från institutet,
saknar särskild undervisningslokal och materiell; att sjukrum saknas samt
likaledes utrymme för betjäningen och för härbärgerande af montörer
och andra vid Alnarp tillfälligt anställda personer. För rådande af bot
i sålunda anmärkta hänseenden har för landtbruksskolan föreslagits följande
arbeten till en kostnad af:
för en ny byggnad, afsedd att inrymma en föreläsningssal, en
ritsal, 22 bostadsrum för lärlingar, torkrum för arbetskläder och skodon,
borstrum, badrum, värmeapparat, kolförråd samt förvaringsrum för sådana
lärlingarnas tillhörigheter, som ej lämpligen kunna
förvaras i boningsrummen.................................................. kronor 69,300: —
för reparation af de äldre byggnaderna sålunda
1) att i gamla hufvudbyggnaden förvaltarens
bostad utvidgades samt försåges med källare, och den
öfriga delen inreddes till en läse- och samlingssal för
lärlingarna................................................................................ » 7,500: —
2) att i norra flygeln ladufogdebostaden ombyggdes
och förstorades samt den öfriga delen iståndsattes
att användas såsom förut till arbetarbostäder
och uthus ................................................................................ » 8,400: —
3) samt att södra flygeln reparerades och försåges
med nya utgångar för att användas till bostad
för skolans städerskor, till sjukrum samt till bostäder
för under kortare tid vid institutionerna å Alnarp
anställda assistenter, montörer eller andra handtverkare » 1,900: —
Riksdagens skrifvelse Nr 9.
49
hvartill komme:
inventarier i lärlingsrum....................................... » . 2,588:3 0
inventarier uti föreläsnings-, rit- och läsesal ... » 1,625: 8 0
undervisningsmateriel!.............................................. » 1,865: —
tillsammans kronor 93,179: io
eller i rundt tal 93,200 kronor.
Detta belopp afses emellertid icke skola utgå på en gång, utan har
däraf för nu ifrågavarande statsregleringsperiod begärts 60,000 kronor.
De byggnadsföretag vid Alnarp, till hvilkas utförande anslag nu
begärts, utgöra således:
utvidgning af mejeriets ostkällare............................... kronor 7,700: —
nybyggnad och reparation af växthus m. m............. » 49,500: —
nybyggnad och reparation m. m. vid landtbruks
skolan.
............................................................... » 93,200: —
summa kronor 150,400: —,
däraf ett belopp af sammanlagdt 117,200 kronor (= 150,400 kronor
— 33,200 kronor af det för landtbruksskolan begärda beloppet) äskats
på 1913 års stat.
Emot ifrågavarande framställning i hvad afser utvidgning af ostkällarna
vid Alnarps mejeri har Riksdagen icke något att erinra.
Beträffande de ifrågasatta byggnadsföretagen för trädgårdsskolans
räkning så torde otvifvelaktigt för undervisningens vid skolan behöriga
tillgodoseende den nuvarande växthusanläggningen därstädes icke vara
tillfyllestgörande. Riksdagen har funnit sig öfvertygadjom nödvändigheten
af ifrågasatta reparationer och nybyggnader.
Vid granskning af handlingar och ritningar till den föreslagna
växthusanläggningen har Riksdagen fått intrycket, att kostnaderna i vissa
fall, särskildt i fråga om material, beräknats onödigt högt, hvadan Riksdagen
förväntar åtskilliga besparingar vid beställningen och arbetets
utförande. Särskildt vill Riksdagen framhålla, hurusom beträffande en
viss detalj i anläggningen en afsevärd besparing kunde åstadkommas.
Om nämligen den föreslagna rotundan, som, utan att vara betingad af
något oundgängligt praktiskt behof, till höjd och byggnadskonstruktion
skiljer sig från anläggningen i öfrigt, i berörda afseenden utfördes i
likhet med den öfriga anläggningen, skulle, enligt af Riksdagen inhämtade
upplysningar, byggnadskostnaden nedbringas med omkring 3,000 kronor.
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 14 samt. 9 käft. (Nr 9.) 7
50
Riksdagens skrifvelse Nr 9.
Med iakttagande häraf skulle — oafsedt de ytterligare besparingar som
kunna göras — det nu för trädgårdsskolan begärda byggnadsanslaget
kunna nedbringas till 46,500 kronor.
Vidkommande slutligen landtbruk sskolans byggnadsbehof, så har
Riksdagen därutinnan funnit anledning till erinran endast emot den föreslagna
nybyggnaden. Denna har nämligen förefallit Riksdagen dels, vid
det förhållandet att skolan, ehuru trångbodd, dock hittills kunnat reda
sig med de nuvarande lokalerna och att dessa lokaler fortfarande skulle
i det väsentliga åt skolan bibehållas, något stort tilltagen dels ock med
hänsyn till byggnadssättet, särskildt korridorernas förläggning, dyrbar.
Enligt hvad ritningarna utvisa, äro nämligen korridorerna förlagda utefter
byggningens ena sida, ett byggnadssystem, som visserligen beträffande
större anläggningar kan vara betingadt af hygieniska och äfven
andra hänsyn men som beträffande en anläggning af den nu ifrågavarandes
omfattning måhända kunde utbytas mot något billigare system
med på annat sätt anordnad förbindelse mellan de särskilda rummen.
Vidare skulle möjligen någon besparing kunna göras vid byggningens
yttre utsmyckning. Under alla omständigheter anser emellertid Riksdagen
att eu för ifrågavarande ändamål fullt tjänlig byggnad skulle kunna
åstadkommas för en kostnad ej öfverstigande 55,000 kronor.
Riksdagen, som icke sett sig föranlåten till annan erinran, har
alltså på det sätt bifallit Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning,
att Riksdagen till bestridande af kostnaderna för vissa byggnadsföretag
m. m. vid Alnarp beviljat ett anslag af 133,100 kronor och däraf
på extra stat för år 1913 anvisat 100,000 kronor, med rätt för Kungl.
Maj:t att utaf sistnämnda belopp under år 1912 af tillgängliga medel
förskottsvis utanordna hvad som må finnas erforderligt.
23:o'') Under punkt 20 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen
att af det utaf 1911 års Riksdag beviljade anslaget å 144,000 kronor för
uppförande af vissa byggnader vid landtbruksinstitutet vid Ultuna in. m.
på extra stat för år 1913 anvisa ett anslag af 50,000 kronor, med rätt
för Kungl. Maj: t att däraf under år 1912 af tillgängliga medel förskottsvis
utanordna hvad som må finnas erforderligt.
Med erinran att nästlidet års Riksdag af ifrågavarande anslag på
extra stat för innevarande år anvisat 94,000 kronor, får Riksdagen tillkännagifva,
att Riksdagen af det utaf 1911 års Riksdag beviljade anslaget
å 144,000 kronor för uppförande af vissa byggnader vid landtbruksinstitutet
vid Ultuna m. m. på extra stat för år 1913 anvisat ett
anslag af 50,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att däraf under år
Riksdagens skrifvelse Nr 9. 51
1912 af tillgängliga medel förskottsvis utanordna, hvad som må finnas
erforderligt.
24:o) I en till Riksdagen den 29 mars 1912 aflåten proposition, nr 125,
har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet
öfver jordbruksärenden för samma dag, föreslagit Riksdagen
att å extra stat för år 1913 till byggnadsarbeten vid Ultuna landtbruksskola
och landtegendom anvisa sammanlagdt 38,400 kronor, däraf 17,500
kronor till en föreläsningsbyggnad för landtbruksskolans behof och 20,900
kronor till tre arbetarbostäder vid Ultuna egendom, med rätt för Kungl.
Maj:t att af det sålunda anvisade beloppet under år 1912 af tillgängliga
medel förskottsvis utanordna, hvad som må finnas erforderligt.
Af hvad i statsrådsprotokollet anförts har Riksdagen funnit sig
öfvertygad om behofvet af ifrågavarande byggnadsarbeten. Och då
Riksdagen ej funnit något att erinra vare sig emot de för arbetena beräknade
kostnadsbeloppen eller i öfrigt, har — oaktadt Riksdagen funnit
önskvärdt, att förslagen till omorganisation af landtbruksskolan vid Ultuna
och de därför erforderliga byggnadsföretagen samtidigt förelegat till
pröfning eller åtminstone fullständig utredning i det förra afseendet varit
tillgänglig vid pröfning af den senare frågan — Riksdagen å extra stat
för år 1913 till byggnadsarbeten vid Ultuna landtbruksskola och landtegendom
anvisat
dels 17,500 kronor till en föreläsningsbyggnad för landtbruksskolans
behof;
dels ock 20,900 kronor till tre arbetarbostäder vid Ultuna egendom,
eller sammanlagdt 38,400 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att af
det sålunda anvisade beloppet under år 1912 af tillgängliga medel förskottsvis
utanordna hvad som må finnas erforderligt.
25:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare under punkten 22 föreslagit
Riksdagen att till undervisningsmateriell för landtbruks- och mejeriinstitutet
vid Alnarp å extra stat för år 1913 anvisa ett anslag af 3,000
kronor.
För hvart och ett af åren 1908—1912 har Riksdagen för ifrågavarande
ändamål å extra stat beviljat ett belopp af 3,000 kronor. Då
behofvet af anslaget synes alltjämt kvarstå oförminskadt, har Riksdagen
till undervisningsmateriell för landtbruks- och mejeriinstitutet vid
Alnarp å extra stat för år 1913 anvisat ett anslag af 3,000 kronor.
52
Riksdagens skrifvelse Nr 9.
26:o) Under punkt 23 af förevarande hufvudtitel har Eders Kungl.
Maj:t föreslagit Riksdagen att å extra stat för år 1913 bevilja ett anslag
af 6,000 kronor såsom statsbidrag åt Fredrika-Bremer-förbundets landthushållningsskola
vid Rimforsa för utbildande af lärarinnor.
För ifrågavarande ändamål har Riksdagen för hvart och ett af
åren 1908, 1909 och 1910 anvisat medel till belopp af 4,000 kronor.
Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning höjde
1910 års Riksdag statsbidraget till nämnda skola och anvisade i sådant
afseende på extra stat för år 1911 ett belopp af 6,000 kronor, och
samma belopp blef jämväl af nästlidet års Riksdag anvisadt för innevarande
år.
Enligt hvad af statsrådsprotokollet inhämtas har Kungl. Maj:t för
åtnjutande af innevarande års anslag föreskrifvit samma villkor som de,
h vilka varit gällande för det för år 1911 anvisade anslaget, nämligen
att fyra elever skulle äga åtnjuta kostnadsfri undervisning, dock utan att
vara befriade från afgifter för kost och logi; att för inträde i skolan
skulle erfordras, att sökande erhållit högre flickskolebildning eller visade
sig eljest hafva förvärfvat motsvarande kunskaper eller genomgått folkhögskolekurs;
att sådana inträdessökande, som därjämte kunde förete
intyg om praktisk duglighet och vana vid landtliga göromål, skulle
äga företräde; att afgiften för undervisning, kost, logi och lyse ej finge
öfverstiga 600 kronor för år; att plan för undervisningen skulle underställas
landtbruksstyrelsens pröfning och godkännande; samt att till
landtbruksstyrelsen skulle tre månader efter lärokursens afslutande ingifvas
berättelse om skolans verksamhet.
Tillika har stadgats såsom förutsättning för anslagets utbetalande,
att det med intyg från landtbruksstyrelsen styrktes, att undervisningen
vid skolan bedrefves på tillfredsställande och med dess ändamål öfverensstämmande
sätt samt att fyra elever vid skolan åtnjöte kostnadsfri
undervisning.
Af hvad statsrådsprotokollet i ärendet innehåller torde oförtydbart
framgå, att ifrågavarande skola fortfarande är i behof af nu utgående
statsbidrag för uppehållandet af sin verksamhet. Och då det med hänsyn,
bland annat, till behofvet af lärarinnor vid de tillämnade nya landthushållsskolorna,
hvartill Riksdagen såsom under punkt 2:o) här ofvan anmälts
anvisat medel, är en angelägenhet af vikt, att samma verksamhet
fortfarande uppehälles, har Riksdagen å extra stat för år 1913 beviljat
ett anslag af 6,000 kronor såsom statsbidrag åt Fredrika-Bremer-förbundets
landthushållningsskola vid Rimforsa för utbildande af lärarinnor.
53
Riksdagens skrifvelse Nr 9.
27:o) Eders Kung! Maj:t har vidare under punkten 24 af förevarande
hufvudtitel föreslagit Riksdagen att å extra stat för år 1913
bevilja ett anslag af 4,000 kronor till beredande af statsbidrag åt
fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala för utbildning af lärarinnor i
landthushållning å skolans landtgård Brogård.
För ifrågavarande ändamål anvisade nästlidet års Riksdag på extra
stat för år 1912 ett anslag af 8,000 kronor, af hvilket belopp dock 4,000
kronor voro afsedda att komma till användning redan under år 1911.
Enligt hvad af statsrådsprotokollet inhämtas har Kungl. Maj:t för
nämnda anslags åtnjutande föreskrifvit följande villkor, nämligen att två
frielever skulle äga åtnjuta kostnadsfri undervisning vid skolan, dock
utan att vara befriade från afgifter för kost och logi; att för inträde i
skolan skulle erfordras, att sökande erhållit högre flickskolebildning eller
visade sig eljest hafva förvärfvat motsvarande kunskaper eller genomgått
folkhögskolekurs; att sådana inträdessökande, som därjämte kunde
förete intyg om praktisk duglighet och vana vid landtliga göromål,
skulle äga företräde; att förslag till plan för undervisningen skulle
underställas landtbruksstyrelsens pröfning och godkännande; samt att
till landtbruksstyrelsen skulle tre månader efter lärokursens afslutande
ingifva s berättelse om skolans verksamhet.
Hvad Riksdagen under nästföregående punkt yttrat beträffande
skolan vid Rimforsa äger tillämplighet jämväl å ifrågavarande skola.
Riksdagen har därför å extra stat för år 1913 beviljat ett anslag af
4,000 kronor till beredande af statsbidrag åt fackskolan för huslig
ekonomi i Uppsala för utbildning af lärarinnor i landthushållning å
skolans landtgård Brogård.
28:o) Under punkt 25 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen
att såsom bidrag till aflöning åt tolf jordbrukskonsulenter i Dalarne och
Norrland samt åt tolf jordbrukskonsulenter i södra och mellersta Sverige
under villkor, att konsulenternas rese- och traktamentsersättning bekostas
af landsting, hushållningssällskap eller eljest, och, hvad angår konsulenterna
i södra och mellersta Sverige, att vederbörande hushållningssällskap
under det år, för hvilket statsbidrag sökes, på egen bekostnad och utan
anlitande till någon del af statsbidraget, anställer en eller flera ytterligare
jordbrukskonsulenter, samt på de villkor i öfrigt, Kungl. "Maj:t
kan finna godt föreskrifva, på extra stat för år 1913 anvisa ett anslag
af 60,000 kronor, att af Kungl. Maj:t i mån af behof för ändamålet
användas.
54
Riksdagens skrifvelse Nr 9.
Såsom bidrag till tolf jordbrukskonsulenter i Dalarne och Norrland
bär Riksdagen på extra stat för kvart och ett af åren 1908—1911 anvisat
ett anslag af 30,000 kronor att af Kungl. Maj:t i män af behof för
ändamålet användas.
Vidare har Riksdagen år 1910 medgifvit, att ett belopp af högst
25,000 kronor af anslaget till åtgärder för höjande af det mindre jordbruket
finge, med en beräkning af 2,500 kronor till hvart och ett af
tio hushållningssällskap inom mellersta och södra Sverige, användas för
anställande inom sällskapets område af en jordbrukskonsulent för det
mindre jordbruket.
På grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning beviljade
nästlidet års Riksdag anslag för år 1912 för båda förenämnda ändamål
till enahanda belopp och på samma villkor som för år 1911 bestämts,
och sammanfördes därvid anslagen under en gemensam anslagstitel.
Enligt förevarande framställning skulle anslaget, i hvad det rör
bidrag till aflöning åt jordbrukskonsulenter i södra och mellersta Sverige,
höjas med 5,000 kronor och afse ytterligare två, således tillsammans
tolf konsulenter.
Såsom departementschefen framhållit var skälet, hvarför Riksdagen
år 1910, då anslag första gången beviljades till aflöning åt jordbrukskonsulenter
i södra och mellersta delarna af landet, anvisade medel till »,
tio jordbrukskonsulenter i stället för, såsom Kungl. Maj:t föreslagit,
femton sådana konsulenter, hufvudsakligen det, att Riksdagen ansåg
brist förefinnas på för dylika befattningar fullt kompetenta och i öfrigt
lämpliga personer. Af statsrådsprotokollet framgår emellertid, dels att
anledning finnes att antaga, att bidrag från ifrågavarande anslag kommer
att för år 1913 begäras iför ett större antal konsulenter än anslaget
hittills afsett, och dels att brist på kvalificerade sökande till jordbrukskonsulentbefattningar
ej skulle förefinnas, äfven om statsbidrag beredes
för anställande af tolf jordbrukskonsulenter i förutnämnda delar af landet.
Under sådana förhållanden, och då anslag för bidrag till aflöning åt
dylika konsulenter i Dalarna och Norrland jämväl torde vara erforderligt
för nästkommande år, har Riksdagen såsom bidrag till aflöning åt tolf
jordbrukskonsulenter i Dalarne och Norrland samt åt tolf jordbrukskonsulenter
i södra och mellersta Sverige under villkor, att konsulenternas
rese- och traktamentsersättning bekostas af landsting, hushållningssällskap
eller eljest, och, hvad angår konsulenterna i södra och mellersta
Sverige, att vederbörande hushållningssällskap under det år, för hvilket
statsbidrag sökes, på egen bekostnad och utan anlitande till någon del
55
Riksdagens skrifvelse Nr 9.
af statsbidraget, anställer en eller flera ytterligare jordbrukskonsulenter,
samt på de villkor i öfrigt, Kung!. Maj:t kan finna godt föreskrifva,
på extra stat för år 1913 anvisat ett anslag af 60,000 kronor, att af
Kungl. Maj:t i mån af behof för ändamålet användas.
29:o) Eders Kungl. Maj:t bär vidare under punkten 26 föreslagit
Riksdagen att på extra stat för år 1913 anvisa ett anslag af 18,000
kronor att af Kungl. Maj:t i mån af behof användas såsom bidrag till
aflöning åt vandringsrättare i JDalarne och Norrland under villkor, att
kostnaderna för desamma i öfrigt bestridas af landsting, hushållningssällskap
eller eljest samt på de villkor i öfrigt, Kungl. Maj:t kan finna
godt föreskrifva.
Samma belopp, som af Eders Kungl. Maj:i nu blifvit äskadt för
år 1913, blef af nästlidet års Riksdag för ifrågavarande ändamål anvisadt
för år 1912, och Kungl. Maj:t har den 19 oktober 1911 utfärdat kungörelse,
innefattande de närmare villkoren för åtnjutande af bidrag från
berörda anslag.
1 . detta sammanhang har Riksdagen till behandling förehaft två
inom Riksdagen väckta likalydande motioner, däri hemställts, att Riksdagen
ville besluta att, såsom bidrag till aflöning åt vandringsrättare i
södra och mellersta Sverige år 1913, bevilja ett anslag af 9,000 kronor
att utgå i mån af behof och under samma villkor som motsvarande anslag
för Dalarne och Norrland, eller på de villkor Kungl. Maj:t kan
finna godt föreskrifva.
Till stöd för denna framställning har anförts följande:
»I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t under nionde hufvudtiteln
(sidan 197, punkt 26) föreslagit Riksdagen att på extra stat för år
1913 anvisa ett anslag af 18,000 kronor att af Kungl. Maj:t i mån af
behof och under vissa angifna villkor användas såsom bidrag till aflöning
af vandringsrättare i Dalarne och Norrland.
Det är icke tvifvel om, att det ändamål, för livilket ifrågavarande
anslag begäres, är synnerligen beaktansvärdt. Jordbrukets utvecklingsmöjligheter
äro stora och ännu i alltför stor utsträckning outnyttjade.
Emellertid kan ifrågasättas, om detta för Norrland och Dalarne begärda
anslag icke i lika hög grad skulle vara behöflig! äfven för mellersta
och södra Sverige. Det framhålles visserligen, att jordbruket i dessa
delar af vårt land utvecklats i hög grad och står på en betydligt högre
ståndpunkt än Norrlands jordbruk, men fråga är, huruvida de större
möjligheter, som mellersta och södra Sverige erbjuda på grund af
56
Riksdagens skrifvelse Nr 9.
fördelaktigare klimatiska och andra förhållanden, äro i motsvarande
grad på olika områden bättre utnyttjade.
Behofvet af den undervisning och handledning, vandringsrättaren
kan gifva, är äfven insedt och erkändt. Sålunda hafva flere af mellersta
Sveriges hushållningssällskap, exempelvis Örebro och Göteborgs och
Bohus läns, redan anställt dylika vandringsrättare, och under föregående
år har beslut, efter framställning af Åsbo—Bjäre småbrukareförening i
Kristianstads län, fattats att anställa en vandringsrättare för nordöstra
delen af Kristianstads län. Här är det icke hushållningssällskapet, som
tagit initiativet, utan småbrukarne själfva, som väckt frågan till lif,
hvilken fråga föreningen på grund af begränsade tillgångar icke själf
förmått lösa. Det är mycket sannolikt, att länets öfriga lifskraftiga
småbrukareföreningar skola följa exemplet.))
Då sålunda södra Sveriges småbrukare kände samma behof af
kunskaper, råd och handledning som Norrlands och Dalarnes, och då
på spridda ställen vandringsrättare redan blifvit anställda, hade motionärerna
med hänvisning till den uttömmande motivering, som i motionen
nr 131 år 1911 lämnats, gjort ifrågavarande framställning.
Mot Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning har Riksdagen
icke något att erinra.
Hvad angår motionerna, torde, såsom i desamma framhållits, behof
af vandringsrättare utan tvifvel förefinnas äfven i de södra och mellersta
delarna af landet, och synes därför af förhållandena påkalladt, att
vandringsrättareinstitutionen äfven i dessa delar af landet blifver föremål
för det allmännas omvårdnad. Visserligen torde därvid, enligt
Riksdagens förmenande, det i främsta rummet ankomma på vederbörande
ortskorporationer att vidtaga åtgärder i nämnda syfte; och skulle följaktligen
statsbidrag för ändamålet egentligen ej lämnas, förrän vandringsrättareinstitutionen
genom ortskorporationernas åtgörande vunnit någon
stadga i ifrågavarande landsändar. Men då det är af synnerlig vikt, att
den för vandringsrättareväsendets vidare utveckling nödiga kännedomen
om det betydelsefulla praktiska landtbruksundervisningsmedel, detsamma
innebär, må vinna snar och mera allmän spridning, har Riksdagen likväl
ansett sig böra bevilja statsbidrag redan nu.
Mot det i motionerna föreslagna anslagsbeloppet har Riksdagen
icke haft något att erinra; och torde för åtnjutande af statsbidrag af
ifrågavarande slag böra gälla samma villkor som de, hvilka äro föreskrift)
a för det för Norrland och Dalarne afsedda anslaget.
57
Riksdagens skrifvelse Nr 9.
På grund af livad sålunda anförts har Riksdagen på extra stat
för år 1913 anvisat, att af Kungl. Maj:t i mån af behof användas,
dels ett anslag af 18,000 kronor såsom bidrag till aflöning åt
vandringsrättare i Dalarne och Norrland,
dels ock ett anslag af 9,000 kronor såsom bidrag till aflöning åt
vandringsrättare i södra och mellersta Sverige, under villkor, beträffande
båda anslagen, att kostnaderna för vandringsrättarne i öfrigt bestridas af
landsting, hushållningssällskap eller eljest samt på de villkor i öfrigt,
Kungl. Maj:t kan finna godt föreskrifva.
30:o) Under punkten 27 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen
att till anordnande af utbildningskurser för kontrollassistenter på
extra stat för år 1913 anvisa ett anslag af 11,900 kronor.
I enlighet med Kungl. Majrts därom gjorda framställning anvisade
nästlidet års Riksdag å extra stat för år 1912 för ifrågavarande ändamål
ett anslag af 19,100 kronor, däraf halfva beloppet eller 9,550 kronor
var afsedt för hvartdera af åren 1911 och 1912. För samma ändamål
har dessutom för hvartdera af nämnda år utgått ett belopp af 1,000
kronor af den till Kungl. Maj:ts disposition ställda delen af ordinarie
anslaget till undervisningsanstalter för jordbruk och landtmarmanäringar,
så att den årliga kostnaden för ifrågavarande kurser, beräknade
till ett antal af 13 med tillsammans 300 elever, uppgick, efter en beräkningsgrund
af 350 kronor för hvarje kurs och 20 kronor för hvarje
elev, till sammanlagdt 10,550 kronor. Då behof yppats af flera kontroilassistenter,
än hittills utbildats, afses med förevarande framställning att
erhålla medel, enligt nyssnämnda beräkningsgrund, för utbildning af minst
350 elever, fördelade på 14 kurser.
Ifrågavarande framställning innebär vidare, att hela det för dessa
kurser erforderliga beloppet skulle sammanföras under en anslagstitel.
Af stor vikt torde otvifvelaktigt vara, att kontrollföreningsväsendet
icke af brist på utbildade kontrollassistenter hämmas i sin alltjämt fortgående
utveckling; och då utredningen i ärendet gifver vid handen, att
ökning i enlighet med föreliggande förslag af antalet utaf de i de statsunderstödda
kurserna årligen utbildade assistenterna måste ske för att
undvika sådan brist, har Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran
emot den föreslagna åtgärden att sammanföra hela det för ifrågavarande
ändamål erforderliga beloppet under en anslagstitel, till anordnande af
utbildningskurser för kontrollassistenter på extra stat för år 1913 anvisat
ett anslag af 11,900 kronor.
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 14 samt. 9 käft. (Nr 9.J
8
58
Riksdagens skrifvelse Nr 9.
31 :o) Eders Knngl. Maj:t liar vidare under punkten 28 af förevarande
hufvudtitel föreslagit Riksdagen att till anordnande af utbildningskurser
för ladugårdsförmän anvisa å extra stat för år 1913 ett anslag
af 18,800 kronor.
Enligt förevarande förslag, hvari afsetts, att undervisning skulle
årligen meddelas omkring 100 elever, skulle elevernas utbildning omfatta
dels praktisk och dels teoretisk undervisning i särskilda kurser,
hvilken undervisning för hvarje elev skulle upptaga eu tid af sammanlagdt
ett år. I regel skulle den praktiska och den teoretiska undervisningen
förläggas till olika platser.
Den praktiska utbildningen skulle äga rum antingen vid landtbruksskoleegendomar,
vid såsom afvelscentra för nötboskap godkända
gårdar eller vid andra egendomar, där en verkligt framstående kreatursskötsel
bedrefves. Eleverna skulle därvid mottagas å de särskilda egendomarna
till ett antal af 2—5 och tillförsäkras, förutom fritt vivre eller,
om elev vore gift, full stat, äfven en kontant lön af 200 kronor att af
ladugårdsinnehafvaren utbetalas, hvarjämte elev äfven borde af ladugårdsinnehafvaren
få uppbära ett belopp af 20 kronor såsom bidrag för bevistande
af den teoretiska kursen.
Till de teoretiska kurserna, som skulle pågå minst en månad och
vara förlagda till den årstid, då eleverna lättast kunde undvaras å de
gårdar, där de erhölle sin praktiska utbildning, skulle elever från flera
sådana gårdar sammanföras till det antal, som lämpligen kunde vid en
kurs på en gång undervisas. De teoretiska kurserna, hvilkas årliga
antal beräknats till 5 eller 6, skulle äga rum vid landtbruksskolor eller
andra läroanstalter, som kunde befinnas därtill lämpliga.
Undervisningen vid de teoretiska kurserna skulle omfatta följande
ämnen med ungefär här nedan angifna timantal: |
||
Nötboskapens afvel och uppfödning......... |
.. 24 |
timmar |
Nötboskapens utfodring och vård............... |
.. 24 |
*» |
Anatomi och sjukvårdslära............................ |
.. 16 |
)> |
Mjölkhushållning............................................ |
.. 8 |
» |
Räkning ............................................................ |
.. 24 |
» |
Förande af ladugårdslistor in. m............. |
.. 24 |
I öfrigt skulle tiden användas till demonstrationer i skolegendomens
eller annan närliggande välskött ladugård samt till själfstudier.
Såsom villkor för deltagande i den föreslagna praktisk-teoretiska
utbildningen skulle i regel fordras, bland annat, att elev uppnått en
59
Riksdagens skrifvelse Nr 9.
ålder af minst 19 år och besutte de kunskaper i läsning, räkning och
skrifning, som vid folkskola i allmänhet inhämtas, äfvensom att han
under minst ett år allvarligt deltagit i ladugårdsgöromål.
De årliga utgifter, som enligt ifrågavarande organisationsförslag
för utbildande äf ladugårdsförmän skulle drabba statsverket vid eu utbildning
af 100 elever, uppgår till följande belopp:
för den praktiska utbildningen:
ersättning till ladugårdsinnehafvare för 100 elever
å 120 kronor............................................................. kronor 12,000: —
för den teoretiska utbildningen:
ersättning till landtbruksskolor eller landtmannaskolor
för 100 elever å 50 kronor................................. » 5,000: —
för 6 kurser å 300 kronor .................................. » 1,800: —
Summa kronor 18,800: —
Mot ifrågavarande förslag till anordnande af utbildningskurser för
ladugårdsförmän har Riksdagen i hufvudsak icke något att erinra.
Allenast i ett par af förslagets detaljer har Riksdagen funnit anledning
till uttalande. Sålunda finner Riksdagen beträffande den praktiska delen
af undervisningen, att, då det väl kan antagas, att åtskilliga egendomar,
lämpliga för emottagande af elever af ifrågavarande slag, finnas, som
af en eller annan anledning ej ville emottaga mer än en dylik elev,
möjligheten att utnyttja sådana egendomar i undervisningssyfte ej bör
bortkastas genom att, såsom ifrågasatts, bestämma, att å hvarje egendom
skulle emottagas minst två elever. Beträffande den teoretiska
undervisningen har Riksdagen funnit densamma väl knappt tilltagen.
Detta gäller särskild! undervisningen i ämnena anatomi och sjukvårdslära,
hvadan det otvifvelaktigt skulle vara till gagn, om den för dessa
ämnen afsedda tiden något ökades.
I afseende å de för undervisningskurserna i fråga beräknade kostnaderna
har Riksdagen icke något att erinra. Riksdagen har alltså till
anordnande af utbildningskurser för ladugårdsförmän anvisat å extra
stat för år 1913 ett anslag af 18,800 kronor.
60
Riksdagens skrifvelse Nr 9.
Yeterinärundervisning m. m.
32:o) Under punkten 29 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen
att
dels, med godkännande af i statsrådsprotokollet framlagdt förslagtill
stat för statens veterinärbakteriologiska anstalt för år 1913, för
uppehållande af anstaltens verksamhet under samma år å extra stat för
år 1913 anvisa ett anslag af 31,320 kronor,
dels ock medgifva, att af hvad vid utgången af år 1911 icke blifvit
användt af tidigare för ändamålet beviljade anslag ett belopp af högst
7,500 kronor må under år 1912 för enahanda ändamål af Kungl. Maj:t
disponeras.
På grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning anvisade
1908 års Riksdag medel för inrättande af en veterinärbakteriologisk
anstalt samt fastställde därvid stat för anstalten för år 1909, slutande å
21,320 kronor. Denna stat hade följande utseende:
Arfvode till föreståndaren .................................................. kronor
» » laboratorn....................................................... „
Till tillfälliga biträden, vikariatsersättning m. in. ...... „
Arfvode till eu vaktmästare ........................................ ,,
Till hyresersättning åt tre drängar vid veterinärinstitutet ,,
» beredning af tuberkulin och serum, nyanskaffning
och ombyte af djur m. m......................................... ,,
» instrument, förbrukningsartiklar, reagentier, emballage,
böcker och tidskrifter, skrifmaterial, telefon
m. m.......................................................... „
» belysning, bränsle, gas, vatten m. m...................... ,,
» fraktkostnad för insända prof, misstänkta för
tuberkulos m. m............................................................. „
7.250: —
4,000: —
2,300: —
1,470: —
600: —
2,400: —
2,000: —
800: —
500: —
Summa kronor 21,320: —
Under staten äro såsom särskilda »anmärkningar» införda bestämmelser
rörande den del af ofvan upptagna arfvoden, som skall anses
såsom tjänstgöringspenningar, samt angående hyresafdrag för föreståndare,
laborator och vaktmästare äfvensom beträffande aflöningsvillkor
för föreståndaren och vaktmästaren.
61
Riksdagens skrifvelse Nr 9.
För uppehållande af verksamheten under år 1910 vid anstalten,
som emellertid ej trädt i verksamhet under år 1909, men beräknades
komma att gorå det under år 1910, anvisade härefter 1909 års Riksdag
medel till enahanda belopp. Af brist på lämplig föreståndare kunde
dock arbetet vid anstalten ej ens under år 1910 taga sin början. Då
de sålunda beviljade anslagen ej tagits i anspråk, medgaf Riksdagen
beträffande år 1911, hvilket år anstalten slutligen skulle träda i verksamhet,
att de af 1908 års Riksdag anvisade medlen då finge för afsedt
ändamål användas, samt i fråga om år 1912, att Kungl. Maj:t finge
under detta år för uppehållande af anstaltens verksamhet disponera
å extra stat för år 1910 för samma ändamål anvisade medel, 21,320 kronor.
Den 1 november 1911 trädde anstalten i full verksamhet.
I den stat, som Riksdagen sålunda godkänt för år 1909 och som
sedan varit gällande utan ändring jämväl för åren 1910—1912, hafva nu
föreslagits vissa ändringar. Å ena sidan skulle anslagsposten å 600
kronor till hyresersättning åt tre drängar vid veterinärinstitutet utgå,
men skulle å andra sidan vissa af de andra posterna i staten höjas.
Till tillfälliga biträden, vikariatsersättningar m. m. skulle sålunda upptagas
ett från 2,300 kronor till 3,800 kronor förhöjdt belopp. Penna
förhöjning är föranledd, bland annat, däraf, att ett särskildt biträde för
jufvertuberkulosundersökningar behöfde anställas vid anstalten. I det
till beredning af tuberkulin och sera, nyanskaffning och ombyte af djur
m. m. afsedda beloppet har Eders Kungl. Maj:t föreslagit en förhöjning
från 2,400 kronor till 9,000 kronor, beroende på, dels att kostnaden för
tuberkulinberedningen visat sig vara väsentligt större, än i den hittills
gällande staten beräknats, dels att under år 1913 för anstaltens räkning
borde nyanskaffas flera djur, hvilket ökade utfodringskostnaderna,
och dels att ett särskildt stall, afsedt för anstaltens serumhästar, behöfde
förhyras. Slutligen har föreslagits ökning af de belopp, som afsetts
för belysning, bränsle, gas, vatten m. in. samt för fraktkostnader.
Staten för anstalten, hvilkens hittillsvarande namn till undvikande
af förväxling med andra inom landet befintliga anstalter af samma slag
skulle utbytas mot namnet: »statens veterinärbakteriologiska anstalt»,
skulle sålunda enligt föreliggande förslag erhålla följande utseende:
Arfvode till föreståndaren................................................ kronor 7,250: —
» » laboratorn................................................... » 4,000: —
Till tillfälliga biträden och vikariatsersättningar m. m. » 3,800: —
Arfvode till en vaktmästare ............................................ » 1,470: —
62
Riksdagens skrifvelse Nr 9.
Till beredning- af tuberkulin och sera, nyanskaffning
och ombyte af djur m. m..................................... kronor 9,000: —
)) instrument, förbrukningsartiklar, reagentier,
emballage, böcker och tidskrifter, skrifmaterialier,
telefon m. m............................................... » 2,000: —
» belysning, bränsle, gas, vatten m. m................... » 2,700: —
» fraktkostnad för insända prof, misstänkta för
tuberkulos, m. m................................... )> 1,100: —
Summa kronor 31,320: —.
I fråga om de i det föregående omtalade såsom »anmärkningar»
under nu gällande stat upptagna bestämmelserna har icke föreslagits
någon som helst förändring.
Af den i ärendet lämnade utredningen har Riksdagen funnit sig
öfvertygad om behofvet af de ifrågasatta ökningarna i ifrågavarande
anstalts stat. Endast beträffande anslagsposten till beredning af tuberkulin
m. m. har Riksdagen trott sig kunna ifrågasätta, att en besparing
göres. I nämnda post ingår nämligen en för hyra af stall för serumhästarna
afsedd, af anstaltens föreståndare till 1,000 kronor föreslagen,
men af departementschefen till obestämdt belopp afkortad anslagssumma.
Huruvida behof att hyra särskildt stall för nämnda ändamål verkligen
föreligger, torde emellertid kunna ifrågasättas, alldenstund, sedan numera
anstalten förflyttats till veterinärinstitutets nya lokaler, .plats för ifrågavarande
hästar synes kunna beredas inom institutets lokaler, exempelvis
i dess försöksladugård. Denna är nämligen afsedd för aderton djur,
men torde på grund af utaf Riksdagen nästlidet år i ämnet gjordt uttalande
ej komma att för sitt egentliga ändamål tagas i anspråk för
mer än tolf djur. Med uttalande af sin förvissning, att den besparing,
som i berörda afseende kan göras, varder iakttagen, får Riksdagen för
Eders Kungl. Maj:t anmäla, att Riksdagen
dels, med godkännande af i statsrådsprotokollet framlagdt förslag
till stat för statens veterinärbakteriologiska anstalt för år 1913 för uppehållande
af anstaltens verksamhet under samma år å extra stat för år
1913 anvisat ett anslag af 31,320 kronor,
dels ock medgifvit, att af hvad vid utgången af år 1911 icke
blifvit användt af tidigare för ändamålet beviljade anslag ett belopp af
högst 7,500 kronor må under år 1912 för enahanda ändamål af Kungl.
Maj:t disponeras.
68
Riksdagens skrifvelse Nr 9.
33:o) Under punkt 30 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen
att å extra stat för år 1913 till Kungl. Maj:ts förfogande ställa ett anslag
å 68,000 kronor att användas till uppehållande af veterinärinstitutets
verksamhet med rätt för Kungl. Maj: t att utaf sagda anslag under år
1912 af tillgängliga medel förskottsvis för ändamålet utanordna 17,000
kronor.
Nastlidet års Riksdag ställde å extra stat för år 1912 till Kungl.
Maj:ts förfogande ett anslag å 51,000 kronor att användas till uppehållande
af veterinärinstitutets verksamhet under ett år efter inflyttandet
i de för institutets räkning uppförda nybyggnaderna vid lägenheten
Kräftriket å Kungl. Djurgården. Med ingången af september månad
1911 tog institutets verksamhet i de nya lokalerna sin början, hvadan af
det af förra årets Riksdag anvisade anslaget ej kan beräknas återstå
något vid ingången af nästkommande september månad. Förevarande
framställning åsyftar nu den förändring med ifrågavarande anslag, att
detsamma må utgå för kalenderår, för hvilket ändamål medel nu skulle,
enligt samma beräkningsgrund som förut, beviljas dels för innevarande
år för tiden efter den 1 september och dels för hela år 1913.
Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot ifrågavarande
framställning, har å extra stat för år 1913 till Kungl. Maj:ts förfogande
ställt ett anslag å 68,000 kronor att användas till uppehållande af
veterinärinstitutets verksamhet med rätt för Kungl. Maj:t att utaf sagda
anslag under år 1912 af tillgängliga medel förskottsvis för ändamålet
utanordna 17,000 kronor.
Befrämjande i allmänhet af jordbruk och
landtmannanäringar.
34:o) Eders Kungl. Maj:t har under punkterna 31 och 32 föreslagit
Riksdagen att på extra stat för år 1913 anvisa såsom bidrag till
bestridande af kostnaderna för allmänna landtbruksmöten 7,500 kronor,
samt till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten 17,500 kronor.
Under en följd af år och senast för år 1912 har Riksdagen anvisat
för det förra ändamålet 7,500 kronor, eller samma belopp som nu
begäres, och för det senare ändamålet 12,500 kronor.
Den af Eders Kungl. Maj:t nu föreslagna höjningen af anslaget
till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten är föranledd af den
omständigheten, att det visat sig, att ett förminskadt deltagande inom flera
64
Riksdagens skrifvelse Nr 9.
grupper vid det senaste allmänna svenska landtbruksmötet vore att tillskrifva
de inom dessa grupper allt för knappt tilltagna prisen, hvilka
icke ansetts uppväga den särskildt med utställning af dyrbara afvelsdjur
förenade risken samt de stegrade omkostnaderna vid deras utställande.
I betraktande häraf torde den ifrågasatta anslagsökningen få anses af
omständigheterna påkallad, hvarför Riksdagen, som ej heller i öfrigt
haft något mot förevarande framställning att erinra, på extra stat för
år 1913 anvisat
dels såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för allmänna
landtbruksmöten 7,500 kronor;
dels ock till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten 17,500
kronor.
35:o) Eders Kungl. Maj:t har under punkt 33 föreslagit Riksdagen
att till fortsatt uppehållande af de vid landtbruksinstitutet vid Ultima
samt vid landtbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp inrättade anstalter
för profning af redskap och maskiner för landtbrukets behof å extra stat
för år 1913 anvisa ett anslag af 23,000 kronor.
För uppehållande af ifrågavarande profningsanstalter beviljade
Riksdagen för hvart och ett af åren 1908 och 1909 å extra stat 10,000
kronor. För hvart och ett af åren 1910 och 1911 höjdes anslaget,
särskildt med hänsyn till den ökning af profningsarbetet under samma
år, som var att emotse med anledning däraf, att allmänt svenskt landtbruksmöte
komme att hållas under år 1911, till 12,500 kronor. För
innevarande år har Riksdagen för ifrågavarande ändamål anvisat ett
anslag af 17,500 kronor, hvaraf dock 5,000 kronor afsetts att komma
till användning under år 1911 för vissa af förenämnda landtbruksmöte
förorsakade kostnader, till hvilkas bestridande de för sistnämnda år anvisade
medlen ej lämnade tillgång.
För innevarande år gäller för anstalterna följande stat:
Inkomster:
Statsanslag ........................................................................... kronor 12,500:
Profningsafgifter och inkomst genom försäljning af
exemplar af styrelsens meddelanden..................... » 2,000: —
kronor 14,500: —
Riksdagens skrifvelse Nr 9.
65
Utgifter:
Profningsnämnden............ kronor
Arfvode åt sekreteraren... »
Instrument och inventarier jo
Arbete, transporter, förbrukningsmateriell,
post, telefon m. in.... »
Till styrelsens disposition för
m. m. äfvensom styrelsens <
Profningsanstalterna vid
Uituna Alnarp
1,500: — 2,000: —
1,500:— 1,500: —
1,000:— 1,000: —
1,000: — 1,500: — 11,000: —
tryckningskostnader
3gna utgifter............ 3,500: —
kronor 14,500: —
Beträffande profningsanstalternas nuvarande organisation så utgöras
profningarna af dels utaf anstalternas styrelse i regel årligen
anordnade serieprofningar, omfattande hel klass af maskiner eller redskap,
. samt dels särskilda på begäran af enskilda anordnade profningar
af vissa maskiner eller redskap. Dessa profningar utföras vid Alnarp
eller Uituna beroende på, huruvida den ena eller den andra platsen
bäst lämpar sig för profning af ifrågavarande maskin eller redskap eller
klass af dylika. Maskiner och redskap för mejerihandteringens behof
profvas dock endast vid Alnarp. Vid sidan åt dessa profningar äger
profningsnämnd verkställa profningar af maskiner eller redskap, hvilka
ej blifvit till profning anmälda, men om hvilka kännedom anses önsklig.
Anstalternas styrelse utgöres af fem personer, nämligen en ordförande
och två ledamöter, alla utsedda af landtbruksstyrelsen, samt rektorerna
vid de båda landtbruksinstituten. Profning af maskiner eller redskap
för landtbrukets behof med undantag af dem, som afse mejerihandteringen,
verkställes vid hvardera anstalten af en särskild profningsnämnd,
som utgöres af rektorn vid det institut, dit profningsanstalten är förlagd,
lektorerna i redskapslära och i jordbrukslära därstädes, institutsegendomens
förvaltare, en tekniker och en jordbrukare. Vid profning
af maskiner eller redskap för mejerihandteringens behof utgöres nämnden
af rektorn vid landtbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp, lektorerna
i. redskapslära och i mejerilära därstädes samt en tekniker och en mejerist.
Tekniker, jordbrukare och mejerist utses, på förslag af anstalternas
styrelse, af landtbruksstyrelgen, som handhafver öfverinseendet och
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 14 samt. 9 käft. (Nr 9.) 9
66
Riksdagens skrifvelse Nr 9.
kontrollen öfver anstalterna. Styrelsens samtliga ledamöter äfvensom
de ledamöter af profningsnämnd, Indika icke äro bosatta vid det institut,
där profningsanstalt är belägen, åtnjuta dagtraktamente med 10 kronor
om dagen jämte godtgörelse för resekostnad. De ledamöter i profningsnämnd,
hvilka äro bosatta vid respektive institut, uppbära, om profningen
verkställes vid institutet, dagtraktamente med 5 kronor, i annat
fall godtgörelse i likhet med styrelseledamöter. Vid hvardera profning»-anstalten finnes anställd en sekreterare; den vid Ultuna anställda är
jämväl styrelsens sekreterare.
Den nu ifrågasatta höjningen af anslaget till redskapsprofningsanstalterna
är afsedd för genomförande af ett af departementschefen
framlagdt förslag till omorganisation af dessa anstalter. Grundtanken
i detta förslag, som utgör en påbyggnad eller förstärkning af den nuvarande
organisationen, är anställandet af fast personal för profningarna,
nämligen en profningsledare, tillika sekreterare vid hvardera anstalten
vid Ultuna och Alnarp. Dessa profningsledare skulle mot åtnjutande
af tillfredsställande aflöning odeladt kunna ägna sig åt profningsarbetet
och sålunda minska detsamma för institutets lärare. Som följd däraf
skulle vid profningsanstalternas landtbruksafdelningar endast lektorn i
redskapslära och institutsegendomens förvaltare vara själfskrifna ledamöter
i profningsnämnden, som i öfrigt skulle utgöras af profningsledaren
och en tekniker. För landtbruksafdelningarna skulle finnas tre
suppleanter, af hvilka två skulle vara jordbrukare och en tekniker. Vid
mejeriafdelningen vid Alnarp skulle såsom själfskrifna ledamöter i profningsnämnden
ingå lektorn i mejerilära och mejeriföreståndaren vid institutet;
i öfrigt skulle profningsnämnden utgöras af profningsledaren
och en tekniker. För denna afdelning skulle likaledes finnas tre suppleanter,
af hvilka två vore mejerister och en tekniker. . Profningsnämnderna
komme sålunda i regeln att utgöras af tre till fyra personer,
hvarvid dock vid större profningar juryn vid behof skulle kunna förstärkas
genom inkallande af en eller flera suppleanter eller profningsledaren
vid den andra anstalten, i den män hans tid medgåfve, eller i
speciella fall af särskild! sakkunniga. I styrelsen skulle såväl rektorerna
som profningsledarna vara själfskrifna ledamöter. Såsom biträde åt
profningsledarna skulle vid hvardera profningsans tälten fast anställas
en slöjd- och smideskunnig person, tillika maskinskötare, som skulle
utföra nödiga förberedelser för profven, såsom erforderlig montering,
maskinernas försättande i driftfärdigt skick m. m., under sj kifva profven
sköta maskinerna samt efter profvens afslutande ombesörja maskinernas
rengöring och isärtagande i och för deras uppmätning och beskrifning.
67
Riksdagens skrifvelse Nr 9.
Kostnaderna för den nu föreslagna organisationen ha beräknats
sålunda:
Utgifter;
a) Profningskostnader;
Landtbruksafdelningarna vid |
Mej eriafdelningei |
Summa Kronor |
||
Ultuna Kronor |
Alnarp Kronor |
vid Alnarp |
||
Profningsnämnderna ............ |
1,500: — |
1,500: — |
1,000: — |
4,000: — |
Instrument och inventarier |
800: — |
800: — |
2,000: — |
|
Fast arbetsbiträde.................. |
1,100: — |
1,100: — |
rr*f |
2,200: — |
Arbete, transporter, förbruk-ningsmateriell ............... |
700: — |
700: — |
600: — |
2,000: — |
Diverse utgifter..................... |
500: — |
500: — |
300: — |
1,300: — |
Summa 4,600: — |
4,600: — |
2,300: — |
11,500: — |
b) Sekreterare och redigering af berättelser:
Sekreteraren (profningsledaren) vid Ultuna, tillika styrelsens
sekreterare .......................................................................... 5,000:
Sekreteraren (profningsledaren) vid Alnarp, gemensam för
båda afdelningarna ................................................................. 5,000
c) Tryckningskostnader............................................................ 4,000
d) Till styrelsens disposition för öfriga utgifter............... 1,000
summa utgifter kronor 26,500
Inkomster:
Profningsafgifter............................................................... 3,000:—-
Inkomst genom försäljning af meddelanden............ 500:— 3,500: —
hvadan det belopp, som af statsmedel årligen borde utgå,
skulle utgöra ............................................................... kronor 23,000: —
summa inkomster kronor 26,500:»—
Mot profningsanstalternas verksamhet hafva från flere håll, jämväl
från Riksdagens sida, framställts anmärkningar, hvilka hufvudsakligen
riktats mot tidsutdräkten vid profningarnas verkställande och offentliggörandet
af deras resultat. De sålunda anmärkta förhållandena torde
nästan uteslutande vara att tillskrifva den anstalternas nuvarande orga
-
68
Riksdagens skrifvelse Nr 9.
nisation vidlådande olägenheten, att anstalterna för sin verksamhet ej
hafva att tillgå någon person med hufvudsaklig uppgift att ägna sig åt
denna verksamhet. I betraktande häraf torde den nu föreslagna omorganisationen
innebära en väsentlig förbättring af profningsväsendet,
och Riksdagen finner sig därför, visserligen ej helt, men dock i hufvudsak
kunna ansluta sig till det af departementschefen förordade förslaget.
Det afseende, hvari Riksdagen hyser en från departementschefen
skiljaktig uppfattning, gäller frågan, huruvida anstalterna böra hafva
gemensamma eller hvardera sin särskilda profningsledare. De skäl, som
i statsrådsprotokollet angifvits för den senare uppfattningen, hafva ej å
Riksdagen verkat öfvertygande, utan ansluter sig Riksdagen till den förra
uppfattningen, särskildt med hänsyn till den fastare organisation och
större enhetlighet i profningsarbetet, som otvifvelaktigt skulle ernås
med gemensam ledare. Då härtill kommer, att det torde vara synnerligen
ovisst, om två kompetenta profningsledare kunna omedelbart erhållas,
finner Riksdagen ej rådligt att, åtminstone för närvarande, vid
profningsväsendet anställa mer än en ledare, hvilken då gifvetvis måste
till sitt biträde erhålla en assistent. Med den af Riksdagen sålunda ifrågasatta
jämkningen i den föreslagna nya organisationen skulle statens direkta
kostnader för densamma — med beräkning af ett arfvode å 2,500
kronor för assistenten och en ökning i profningsledarens resekostnader
af 500 kronor, fördelad lika å anslagsposterna till profningsnämnderna
vid landtbruksafdelningarna vid Ultuna och Alnarp — kunna nedbringas
till 21,000 kronor.
I detta sammanhang har Riksdagen velat uttala önskvärdheten däraf,
att vid profningsverksamheten vikten i görligaste mån lägges vid serieprofningarna,
samt att, för spridande hastigt och i vidaste kretsar af
kännedom om profningarnas resultat, snarast möjligt efter det profningarna
ägt rum däröfver utgifves en redogörelse, så kortfattad och
populärt hållen, att den må kunna utan vidare tidsuppoffring inhämtas
af hvarje landtman.
Med åberopande af hvad ofvan anförts, får Riksdagen för Eders
Kungl. Magt anmäla, att Riksdagen på det sätt bifallit Eders Kungl.
Maj:ts förevarande framställning, att Riksdagen till fortsatt uppehållande
af de vid landtbruksinstitutet vid Ultuna samt vid landtbruks- och
mejeriinstitutet vid Alnarp inrättade anstalter för profning af redskap
och maskiner för landtbrukets behof å extra stat för år 1913 anvisat
ett anslag af 21,000 kronor.
69
Riksdagens skrifvelse Nr 9.
36:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad som skett beträffande hvart och ett
af åren 1910—1912, å extra stat för år 1913 anvisat såsom bidrag till
underhåll af åtta kemiska stationer för jordbrukets och näringarnas
behof — inom de orter, där landsting eller hushållningssällskap, hvart
för sig eller i förening, förbundit sig att upprätta laboratorium och
bekosta ej mindre lokal för detta jämte bostad eller hyresmedel för
kemist och assistent än äfven afföningen till dessa och laboratorietj änaren
äfvensom de årliga utgifterna för laboratoriets underhåll samt till inköp
af böcker och inventarier för stationens behof — 6,000 kronor för hvarje
station eller tillhopa 48,000 kronor.
37:o) Eders Kungl. Maj:t har under punkt 35 föreslagit Riksdagen
att, såsom bidrag till underhåll af en för öfre Norrland afsedd kemiskväxtbiologisk
anstalt inom Norrbottens län — under villkor att från
länets landsting och hushållningssällskap eller eljest bidrag lämnas till
anstaltens underhåll med sammanlagdt minst 8,250 kronor — på extra
stat för år 1913 anvisa ett anslag af 13,750 kronor.
Sedan år 1894 har Riksdagen anvisat medel för ifrågavarande
ändamål. Anslaget, som under de första åren utgick med 5,000 kronor,
höjdes år 1898 till 6,250 kronor och har efter år 1903 årligen utgått
med 11,250 kronor. Efter år 1898 har med anslagets åtnjutande varit
förenadt villkor om ortsbidrag, hvars belopp sistnämnda år bestämdes
till minst 3,750 kronor samt år 1903 fastställdes till minst 6,750 kronor.
Den nu ifrågasatta anslagsökningen afser dels att tillgodose behof
af höjning i de jämförelsevis låga aflöningarna vid anstalten dels ock
att möta ökade kostnader för anstaltens allt mer utvidgade verksamhet.
Då den äskade anslagshöjningen synes af behofvet påkallad samt
den hittillsvarande proportionen mellan stats- och ortsbidragen bibehållits,
har Riksdagen ,såsom bidrag till underhåll af en för öfre Norrland
afsedd kemisk-växtbiologisk anstalt inom Norrbottens län — under
villkor att från länets landsting och hushållningssällskap eller eljest
bidrag lämnas till anstaltens underhåll med sammanlagdt minst 8,250
kronor — på extra stat för år 1913 anvisat ett anslag af 13,750 kronor.
38:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom under punkt 36
gjorda framställning och hvad departementschefen i ämnet anfört, har
Riksdagen, som af statsrådsprotokollet inhämtat, att frågan om förändrad
organisation af frökontrollväsendet alltjämt befinner sig på ut
-
70
Riksdagens skrifvelse Nr 9.
redningens stadium, i likhet med hvad för hvart och ett af åren 1887
—1912 ägt rum, på extra stat för år 1913 till Kungl. Maj:ts förfogande
anvisat ett anslag af 10,000 kronor, för att *—• med högst 1,000 kronor
för hvarje anstalt — användas till understöd åt sådana frökontrollanstalter,
som af landsting eller hushållningssällskap, hvart för sig eller
i förening, understödjas med minst samma belopp som statsbidraget
och hvilka anstalter vilja underkasta sig de villkor och föreskrifter i
afseende på analysmetoder och öfriga förhållanden, som af Kungl. Maj:t
fastställas.
39:o) Under punkten 37 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen
att såsom bidrag till åtgärder för befordrande af den inhemska
odlingen af frö utaf klöfver, gräs och foderrotfrukter på extra stat för
år 1913 anvisa ett belopp af 15,000 kronor.
Såsom bidrag till åtgärder för befordrande af den inhemska klöfveroch
gräsfröodlingen har Riksdagen för hvart och ett af åren 1908—1912
på extra stat anvisat ett belopp af 15,000 kronor.
Beträffande ifrågavarande anslag föreslås således icke annan ändring
än en utvidgning af dess ändamål.
Riksdagen, som finner den sålunda ifrågasatta förändringen välbetänkt,
har såsom bidrag till åtgärder för befordrande af den inhemska
odlingen af frö utaf klöfver, gräs och foderrotfrukter på extra stat för
år 1913 anvisat ett belopp af 15,000 kronor.
40:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare under punkten 38 af förevarande
hufvudtitel föreslagit Riksdagen att till anställande af en statskonsulent
i fröodling på extra stat för år 1913 anvisa ett anslag af
6.500 kronor.
För ifrågavarande ändamål anvisade nästlidet års Riksdag för
första gången medel. Anslaget bestämdes då till samma belopp, som
nu föreslås, hvaraf 4,000 kronor skulle utgöra konsulentens arfvode och
2.500 kronor afsågos för bestridande af hans resor.
Ifrågavarande statskonsulent, för hvilken Eders Kungl. Maj:t den 19
oktober 1911 utfärdat reglemente, skall hafva till uppgift, bland annat,
att lämna råd och upplysningar angående odling af foder- och trädgårdsväxtfrö,
angående växtodling i allmänhet samt anläggning af foderväxtvallar
och dylikt, att uppgöra förslag till växtslag, som företrädesvis
böra i vallar odlas inom olika trakter, att uppgöra plan till och utöfva
tillsyn öfver odlingsförsök inom de områden, som tillhöra hans verksamhet,
att meddela råd angående frövarors behandling och rensning samt
71
Riksdagens skrifvelse Nr 9.
anläggande af frörenserier äfvensom anskaffande af lämpliga rensningsmaskiner,
att uppgöra planer för premiering af fröodling och ^sädesfrö,
att genom föredrag och på annat sätt hos den jordbrukande allmänheten
väcka intresse för fröodling och anläggande af foderväxtvallar,
att arbeta för bildande af fröodlingsföreningar samt att biträda vid
deras bildande.
Då en statskonsulent i fröodling torde böra anställas jämväl för
år 1913, har Riksdagen, i likhet med hvad som skett för innevarande
år, till anställande af en statskonsulent i fröodling på extra stat för år
1913 anvisat ett anslag af 6,500 kronor.
41 :o) Vidare har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att såsom
bidrag till uppehållande af Sveriges utsädesförenings praktiskt vetenskapliga
verksamhet på extra stat för år 1913 anvisa ett anslag af
35,000 kronor.
Riksdagen har såsom bidrag till uppehållande af Sveriges utsädesförenings
praktiskt vetenskapliga verksamhet på extra stat för år 1913
anvisat ett anslag af 35,000 kronor.
42:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom i punkten 40 gjorda
framställning har Riksdagen, i likhet med hvad som skett för hvartdera
af åren 1911 och 1912, till utbildande af en stipendiat i boskapsskötsel
och mejerihushållning på extra stat för år 1913 anvisat ett anslag af
1,500 kronor.
43:o) Med anledning af framställning i ämnet af Eders Kungl.
Maj:t har Riksdagen vidare, i likhet med hvad som under ett flertal
föregående år ägt rum, för anställande af en förste och en andre torfingenjör
samt tre torfassistenter på extra stat för år 1913 anvisat ett
anslag af 25,000 kronor.
44:o) Under punkten 42 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen
att till upprätthållande af en torfskola under åren 1913—1917 bevilja ett
anslag af 35,000 kronor och däraf på extra stat för år 1913 anvisa ett
belopp af 7,000 kronor.
För ifrågavarande ändamål beviljade 1907 års Riksdag på förslag af
Eders Kungl. Maj:t ett anslag af 35,000 kronor att utgå under åren 1908—
1912. För hvart och ett af nämnda år har Riksdagen ock af berörda
belopp på extra stat anvisat 7,000 kronor.
Då den tid, för hvilken Riksdagen sålunda beviljat medel för torf -
72
Riksdagens skrifvelse Nr 9.
skolans upprätthållande, med innevarande år går till ända, har Eders
Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att genom beviljande af anslag för en
ny femårsperiod betrygga skolans fortbestånd under sagda tid.
Då behofvet af ifrågavarande skola ingalunda minskats under den
tid, skolan ägt bestånd, har Riksdagen till upprätthållande af en torfskola
under åren 1913—1917 beviljat ett anslag af 35,000 kronor och
däraf på extra stat för år 1913 anvisat ett belopp af 7,000 kronor.
45:o) Under punkt 43 af förevarande hufvudtitel har Eders Kungl.
Maj:t föreslagit Riksdagen att för vidtagande af sådana åtgärder, som
kunna finnas vara ägnade att främja lösningen af frågan angående lämpligaste
sättet att tillgodogöra den i landets torfmossar befintliga tillgång
på bränntorf, torfströ m. m., på extra stat för år 1913 att i mån af behof
användas anvisa ett belopp af 10,000 kronor, med rätt därjämte
för Kungl. Maj:t att låta utaf nämnda ''belopp förskottsvis under år 1912
af tillgängliga medel utanordna 5,000 kronor samt likaledes i mån af
behof under år 1913 för enahanda ändamål disponera hvad vid utgången
af år 1912 icke blifvit användt af tidigare för samma ändamål på extra
stat beviljade medel.
För ifrågavarande ändamål har Riksdagen anvisat på extra stat
för år 1902 100,000 kronor, för år 1905 25,000 kronor, för år 1907
20,000 kronor och för innevarande år 10,000 kronor. Vidare har
Riksdagen för ett hvart år från och med år 1904 medgifvit, att
Kungl. Maj:t finge i mån af behof för ändamålet disponera hvad
vid utgången af närmast föregående år icke blifvit användt af samma
medel.
Enligt hvad af statsrådsprotokollet inhämtas äro de af Riksdagen
sålunda anvisade beloppen numera i det närmaste förbrukade, hvadan
nytt anslag för ändamålet äskats.
Med hänsyn särskildt till torffrågans nuvarande läge, har Riksdagen
för vidtagande af sådana åtgärder, som kunna finnas vara ägnade
att främja lösningen af frågan angående lämpligaste sättet att tillgodogöra
den i landets torfmossar befintliga tillgång på bränntorf, torfströ
m. m., på extra stat för år 1913 att i mån af behof användas anvisat
ett belopp af 10,000 kronor, med rätt därjämte för Kungl. Maj:t att
låta utaf nämnda belopp förskottsvis under år 1912 af tillgängliga
medel utanordna 5,000 kronor samt likaledes i mån af behof under år
1913 för enahanda ändamål disponera hvad vid utgången af år 1912
Riksdagens skrifvelse Nr 9, 73
icke blifvit användt af tidigare för samma ändamål på extra stat beviljade
medel.
46:o) I punkt 44 af förevarande hufvudtitel har Eders Knngl. Maj:t
föreslagit Riksdagen att till understöd åt Svenska mosskulturföreningen
på extra stat för år 1913 anvisa ett anslag af 35,000 kronor.
Departementschefen har vid hemställan om aflåtande af förevarande
framställning uttalat, att, därest densamma af Riksdagen bifölles, Kungl.
Maj:t torde vilja angående villkoren för anslagets åtnjutande meddela
enahanda bestämmelser, som stadgats i fråga om det till föreningen för
innevarande år beviljade anslag, och sålunda, bland annat, föreskrifva,
att ett för statens räkning utsedt ombud, för hvilket kostnaden skulle
bestridas af föreningen, skulle deltaga i revisionen af föreningens förvaltning,
samt att föreningen fortfarande skulle i afseende å sin verksamhet
vara underkastad särskild inspektion från statens sida, hvilken
inspektion framdeles, liksom för innevarande år, borde tillkomma landtbruksstyrelsen.
Till understöd åt Svenska mosskulturföreningen har Riksdagen på
extra stat för hvarje år från och med år 1890 anvisat statsanslag, som,
efter att för hvart och ett af åren 1906—1909 hafva utgjort 20,000
kronor, för år 1910 liöjdes till 35,000 kronor i ändamål att för föreningen
möjliggöra att, hufvudsakligen till de mindre jordbrukarnas
fromma, utvidga sin redan mycket omfattande verksamhet i vissa riktningar.
Jämväl för åren 1911 och 1912 har Riksdagen beviljat föreningen
anslag till sistnämnda belopp. Då de skäl, som sålunda föranledt
anslagets bestämmande till nuvarande belopp, fortfarande gälla i
oförminskad grad, har Riksdagen till understöd åt Svenska mosskulturföreningen
på extra stat för år 1913 anvisat ett anslag af 35,000
kronor.
47:o) Vidare har Eders Kungl. Maj:t under punkten 45 föreslagit
Riksdagen att på extra stat för år 1913 till åtgärder för höjande af
det mindre jordbruket bevilja ett anslag af 250,000 kronor.
Till åtgärder för höjande af det mindre jordbruket har Riksdagen
hvarje år allt sedan år 1901 anvisat anslag, som, från att för år 1902
hafva uppgått till 25,000 kronor, så småningom ökats så, att för innevarande
år beviljats ett anslag af 250,000 kronor, eller samma belopp
som af. Kungl. Maj:t nu äskas för år 1913. Af sistnämnda belopp
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 14 sand. 9 käft. (Nr 9.) 10
74
Riksdagens skrifvelse Nr 9.
skola 50,000 kronor i första hand utgå till understödjande och premiering
af mindre odlingsföretag, hvilka icke på annat sätt kunna komma
i åtnjutande af statsbidrag.
Beträffande villkoren för ifrågavarande anslags användande har
ifrågasatts den ändringen, att odlingsarbete för att kunna premieras ej
får hafva företagits tidigare än högst tre år före premieringen i stället
för, såsom för närvarande är fallet, fem år.
Mot Kungl. Majtts förevarande framställning har Riksdagen icke
något att erinra.
Riksdagen har alltså, i likhet med hvad som skett för innevarande
år, på extra stat för år 1913 till åtgärder för höjandet af det mindre
jordbruket beviljat ett anslag af 250,000 kronor.
48:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom under punkt 46
gjorda framställning har Riksdagen, i likhet med hvad för hvart och
ett af åren 1910—1912 skett, till anställande af en statskonsulent för
det mindre jordbruket på extra stat för år 1913 anvisat ett anslag af
6,500 kronor.
49:o) Under punkten 47 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen
att, såsom bidrag till åtgärder för främjande af ordnad bokföring
vid mindre jordbruk, på extra stat för år 1913 anvisa ett förslagsanslag
af 15,000 kronor.
För ifrågavarande ändamål anvisade nästlidet års Riksdag å extra
stat för år 1912 ett förslagsanslag till samma belopp, som af Kungl.
Maj:t nu äskats för år 1913. Den närmaste afsikten med anslaget är
att söka bibringa mindre jordbrukare — i detta sammanhang sådana,
som bruka högst 75 hektar åker — insikt om det för dem fördelaktiga
i en ordnad bokföring. För detta ändamål skall staten för
hvarje sådan brukare, som låter ombesörja bokföringen för sitt jordbruk
genom vederbörlig enligt närmare omförmälda grunder upprättad bokföringsbyrå,
bidraga till brukarens afgift till byrån under de första
fyra åren han tillhör densamma med visst belopp, högst 15 kronor,
under villkor att vederbörande hushållningssällskap lämnar minst samma
bidrag samt att bidraget utgår endast till innehafvare af jordbruk,
hvilken har detta till sin hufvudsakliga näring.
Riksdagen har, i likhet med hvad för innevarande år skett, såsom
bidrag till åtgärder för främjande af ordnad bokföring vid mindre jordbruk
på extra stat för år 1913 anvisat ett förslagsanslag af 15,000 kronor.
75
Riksdagens skrifvelse Nr 9.
50:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad som för föregående år skett, å extra
stat för år 1913 beviljat
dels till ökadt statsbidrag till fortgående smörprofningar ett anslag
af 10,000 kronor;
dels ock till bestridande af kostnaderna för kontrollen öfver vattenhalten
i svenskt exportsmör ett anslag af 6,000 kronor eller således
tillhopa 16,000 kronor.
51:o) I anledning af Eders Kungl. Majrts därom gjorda framställning,
har Riksdagen vidare, i likhet med hvad som skett för hvart och
ett af åren 1909—1912, till fjäderfäafvelns befrämjande å extra stat för
år 1913 anvisat ett anslag af 20,000 kronor.
52:o) Eders Kungl. Maj:t har, under punkt 50, föreslagit Riksdagen
att såsom bidrag till upprätthållande af afvelscentra för nötboskap
på extra stat för år 1913 anvisa ett anslag af 11,000 kronor.
Då Eders Kungl. Maj:ts förevarande äskande öfverensstämmer med
den för 1908 års Riksdag framlagda och af Riksdagen gillade plan för
anordnande af förnyad täflan för utseende af afvelscentra, har Riksdagen
såsom bidrag till upprätthållande af afvelscentra för nötboskap
på extra stat för år 1913 anvisat ett anslag af 11,000 kronor.
53:o) Vidare och i öfverensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts
framställning i ämnet har Riksdagen, i likhet med hvad för hvart och
ett af åren 1907—1912 ägt rum, till främjande af nötboskapsafveln
inom Norrbottens län anvisat på extra stat för år 1913 ett anslag af
5,000 kronor.
54:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år skett,
till åtgärder för höjande af landets svinafvel å extra stat för år 1913
anvisat ett anslag af 30,000 kronor.
55:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare under punkten 53 af förevarande
hufvudtitel föreslagit Riksdagen att på extra stat för år 1913
bevilja ett anslag af 25,000 kronor till insamlande af jordbruksstatistiska
uppgifter genom lokalundersökningar i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med i statsrådsprotokollet angifna hufvudgrunder.
I betraktande af de brister, som vidlåda den nuvarande jordbruksstatistiken
och den vikt, som för kännedomen om landets jordbruk och
76
Riksdagens skrifvelse Nr 9.
för arbetet på dess vidare utveckling måste tillmätas en fullständig och
tillförlitlig statistik, har Riksdagen, som funnit det af departementschefen
framlagda förslaget till omorganisation af ifrågavarande statistik väl
ägnadt att fylla sin uppgift, icke något att erinra emot Eders Kungl.
Maj:ts förevarande framställning.
Riksdagen har alltså på extra stat för år 1913 beviljat ett anslag
af 25,000 kronor till insamlande af jordbruksstatistiska uppgifter genom
lokalundersökningar i hufvudsaklig öfverensstämmelse med i statsrådsprotokollet
angifna hufvudgrunder.
56:o) I en till Riksdagen den 12 april 1912 aflåten proposition, nr
215, har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet
öfver jordbruksärenden för samma dag, föreslagit Riksdagen
att för uppförande af nybyggnad in. in. för entomologiska afdelningen
vid centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet på
extra stat för år 1913 anvisa 49,000 kronor med rätt för Kungl. Maj:t att
utaf nämnda belopp under år 1912 af tillgängliga medel förskottsvis
utanordna hvad som må finnas erforderligt.
Med erinran, att, såsom Riksdagen i särskild skrifvelse angående
ordnande af den högre skogsundervisningen anmält, Riksdagen medgift,
att för nämnda undervisnings behof upplåtes visst område å
Kungl. Djurgården, å hvilket område den entomologiska afdelningen
vid centralanstalten för jordbruksförsök för närvarande är förlagd, får
Riksdagen, som i likhet med departementschefen finner det för centralanstaltens
verksamhet gagneligt, att entomologiska afdelningen öfverflyttas
till anstaltens område, och som icke funnit något att erinra mot det af
Kungl. Maj:t för nybyggnaderna m. m. begärda beloppet, för Eders
Kungl. Maj:t anmäla, att Riksdagen för uppförande af nybyggnad m. m.
för entomologiska afdelningen vid centralanstalten för försöksväsendet på
jordbruksområdet på extra stat för år 1913 anvisat 49,000 kronor med
rätt för Kungl. Maj:t att utaf nämnda belopp under år 1912 af tillgängliga
medel förskottsvis utanordna hvad som må finnas erforderligt.
Hästafvel^ förbättrande.
57:o) På grund af Eders Kungl. Majrts framställning i ämnet har
Riksdagen i likhet med hvad som skett för hvartdera året 1911 och
1912, för bestridande af kostnad för extra personal vid Flyinge hingstdepå
på extra stat för år 1913 beviljat ett anslag af 4,630 kronor.
Riksdagens skrifvelse Nr 9.
77
Befrämjande af husslöjden.
58:o) I anledning af Edera Kungl. Maj:ts därom under punkt 56
gjorda framställning har Riksdagen på extra stat för år 1913 anvisat
dels till anställande af en andre instruktör i husslöjd 2,000 kronor,
dels ock såsom personligt ålderstillägg till andre instruktören Jonas
Wallander, därest han fortfarande i denna egenskap med godt vitsord
tjänstgör, 1,500 kronor, eller tillhopa 3,500 kronor.
Fiskerinäringens understöd.
59:o) Eders Kungl. Maj:t har, under punkt 57, föreslagit Riksdagen
att till underhålls- och driftkostnad för ett fartyg för hydrografisk-biologiska
undersökningar af de Sverige omgifvande hafven samt för tillsyn
och bevakning vid Sveriges hafsfisken under annan tid af året än
vintermånaderna på extra stat för år 1913 anvisa ett anslag af 34,000
kronor.
Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot Eders
Kungl. Maj:ts'' förevarande framställning, har i likhet med hvad för
hvart och ett af åren 1909—1912 skett, till underhålls- och driftkostnad
för ett fartyg för hydrografisk-biologiska undersökningar af de Sverige
omgifvande hafven samt för tillsyn och bevakning vid Sveriges hafsfisken
under annan tid af året än vintermånaderna, på extra stat för
år 1913 anvisat ett anslag af 34,000 kronor.
60:o) Vidare har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att, till
bestridande af kostnader för försäkring af fartyget Skagerak, på extra
stat för år 1913 anvisa 5,200 kronor.
Till försäkring af ifrågavarande fartyg, för hvars anskaffande 1904
års Riksdag anvisade 130,000 kronor, har för hvart och ett af åren
1906—1912 beviljats ett belopp af 5,200 kronor.
Då medel för ändamålet synes böra anvisas jämväl för år 1913,
har Riksdagen, till bestridande af kostnader för försäkring af fartyget
Skagerak, på extra stat för år 1913 anvisat 5,200 kronor.
61:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för hvart och ett af åren 1905—1912
78
Riksdagens skrifvelse Nr 9.
ägt rum, till utförande af hydrografisk-biologiska undersökningar af de
Sverige omgifvande hafven på extra stat för år 1913 beviljat
dels till omkostnader för tiden från och med den 1 maj 1913 till
och med den 30 april 1914 21,000 kronor;
dels ock till täckande af Sveriges andel i kostnaderna för en internationell
hydrografisk-biologisk centralanstalt med laboratorium för tiden
från och med den 22 juli 1913 till och med den 21 juli 1914, 5,100
kronor, eller tillsammans 26,100 kronor.
62:o) I anledning af Eders Kungl. Maj:ts framställning därom,
bar Riksdagen i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad för hvart
och ett af åren 1903—1912 ägt rum, såsom bidrag till anordnande af
undervisningskurser och hållande af föredrag i navigation m. m. för
bohuslänska fiskare, under förutsättning att af Göteborgs och Bohus
läns hushållningssällskap eller landsting eller eljest för ändamålet tillskjutas
minst 1,150 kronor, på extra stat för år 1913 anvisat ett anslag
af 1,400 kronor med rätt för Kungl. Maj:t att låta utaf detta belopp
förskottsvis under innevarande år af tillgängliga medel utanordna 700
kronor.
63:o) Under punkt 61 af förevarande hufvudtitel har Eders Kungl.
Maj:t föreslagit Riksdagen att till understöd åt Södra Sveriges fiskeriförening
på extra stat för år 1913 anvisa ett anslag af 17,500 kronor,
däraf till upprätthållande af föreningens fiskeriskola 8,500 kronor och
såsom bidrag till föreningens försöks- och fiskodlingsverksamhet 9,000
kronor.
Såsom understöd åt Södra Sveriges fiskeriförening har Riksdagen
för hvarje år från och med år 1908 på extra stat anvisat anslag, hvilka
för åren 1910 och 1911 utgått och för innevarande år utgå med 8,500
kronor till upprätthållande af föreningens fiskeriskola och 7,000 kronor
såsom bidrag till föreningens försöks- och fiskodlingsverksamhet.
För år 1913 ifrågasättes alltså en höjning af anslaget för sistnämnda
ändamål med 2,000 kronor.
Då föreningen jämväl för sistnämnda år synes böra komma i åtnjutande
af statsanslag samt den föreslagna anslagshöjningen synes vara
betingad af den fortgående utvecklingen af vederbörande gren af föreningens
verksamhet, har Riksdagen, till understöd åt Södra Sveriges
fiskeriförening, på extra stat för år 1913 anvisat ett anslag af 17,500
kronor, däraf till upprätthållande af föreningens fiskeriskola 8,500 kronor
Riksdagens skrifvelse Nr 9. 79
och såsom bidrag till föreningens försöks- och fiskodlingsverksamhet
9.000 kronor.
64:o) På grund af hvad Eders Kungl. Maj:t under punkten 62 af
förevarande hufvudtitel föreslagit, har Riksdagen, i likhet med hvad för
innevarande år skett, för bestridande af underhålls- och driftkostnader
för det för fiskeriadministrationens behof byggda fartyg Eystrasalt på
extra stat för år 1913 beviljat ett anslag af 8,500 kronor.
65:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare under punkten 63 föreslagit
Riksdagen att för stationerande under vintern 1912—1913 af ett armeradt
ångfartyg vid rikets kuster för åstadkommande af ordning och skydd
vid fiskets bedrifvande på extra stat för år 1913 anvisa ett anslag af
20.000 kronor.
Under en lång följd af år har ett flottans fartyg stationerats vid
bohuslänska kusten för, bland annat, upprätthållande af ordning i skärgården
under pågående vinterfiske. Alltsedan år 1891 har sålunda
kanonbåten Svensksund årligen varit under vintermånaderna för detta
ändamål beordrad till rikets västkust. Kostnaderna för dessa vinterexpeditioner,
som i regel omfattat månaderna november—mars, hafva
intill vintern 1911—1912 utgått från femte hufvudtiteln.
På sätt i statsrådsprotokollet meddelas hafva dessa kostnader under
femårsperioden 1903—1908 uppgått till i medeltal 28,031 kronor 45 öre
årligen. Af denna summa har proviantkostnaden, i medeltal 5,845 kronor
80 öre årligen, bestridts från nämnda hufvudtitels anslag till naturaun
derhåll, medan öfriga utgifter för expeditionerna, utgörande i medeltal
årligen 22,185 kronor 65 öre, bokförts å anslaget till flottans öfningar.
Då. ifrågavarande vinterexpeditioner utrustades hufvudsakligen i
fiskerinäringens intresse, uppstod under år 1910 fråga därom, att sistnämnda,
af expeditionerna betingade utgifter, hvilka, genom inskränkning
i tiden för fartygets expedition till allenast tre å fyra månader
om året under den egentliga vintern, skulle kunna nedbringas till 20,000
kronor, borde för framtiden bestridas från anslag under nionde hufvudtiteln.
Då emellertid Riksdagen å sjätte hufvudtitelns extra stat för år
1900 anvisat ett anslag af 25,000 kronor för beredande genom ett
armeradt ångfartygs stationerande vid rikets kuster af ordning och
skydd vid fiskets bedrifvande samt Riksdagen därefter för hvart och
ett af åren 1901—1904 under nionde hufvudtitelns extra stat för enahanda
ändamål anvisat likaledes 25,000 kronor, och då vid 1910 års
80
Riksdagens skrifvelse Nr 9.
utgång å nämnda anslag förefanns en reservation till belopp af 20,545
kronor 38 öre, hvilken reservation uppkommit till följd däraf, att berörda
anslag icke behöft anlitas, sedan Riksdagen å extra stat för år
1905 beviljat medel till hydrografisk-biologiska kommissionens fartyg
Skagerak, behöfde för bekostande af kanonbåten Svensksunds expedition
under vintern 1911—1912 särskild! anslag ej anvisas, utan anlitades
för ändamålet nämnda reservation.
För instundande vinterexpedition fordras emellertid särskild! anslag,
hvadan Riksdagen för stationerande under vintern 1912—1913 af ett
armeradt ångfartyg vid rikets kuster för åstadkommande af ordning och
skydd vid fiskets bedrifvande på extra stat för år 1913 anvisat ett
anslag af 20,000 kronor.
66:o) Under punkten 64 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen
dels att medgifva, att det till kronolägenheterna Motala Kungsfiske
nr 26 och Motala Herrekvarn nr 27 i Motala socken af Östergötlands
län för närvarande hörande fiskevatten må från och med den 1
januari 1913 enligt af Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser disponeras
för en statens fiskodlingsanstalt vid Motala,
dels ock att till anläggning af en sådan fiskodlingsanstalt på extra
stat för år 1913 anvisa 28,000 kronor med rätt för Kungl. Maj: t att
låta utaf nämnda belopp förskottsvis under år 1912 af tillgängliga
medel utanordna hvad som må finnas erforderligt.
Sedan år 1890 har i Finspång i Östergötlands län varit inrättad
en staten tillhörig fiskodlingsanstalt. Enligt förevarande förslag skulle
nämnda fiskodlingsanstalt nu nedläggas, hvarjämte en ny dylik anstalt
skulle anläggas invid Motala, hvarest staten ägde för ändamålet lämpligt
fiskevatten. Kostnaderna för anläggning af den nya fiskodlingsanstalten
ha beräknats till 28,000 kronor, hvaraf 20,000 kronor skulle användas
till själfva anstalten och 8,000 kronor för bostad åt en tillsyningsman
vid anstalten.
Enligt hvad utredningen i ärendet gifver vid handen torde genom
den föreslagna nya anstalten vara att förvänta gynnsammare resultat af
statens fiskodlingsverksamhet än hittills vunnits. Under sådana förhållanden,
och då Riksdagen i förevarande framställning icke funnit anledning
till annat uttalande än att, därest genom öfverflyttande från den gamla
till den nya anstalten af de vid den förra anstalten befintliga byggnader
någon besparing i anläggningskostnaderna för den senare anstalten
kunde vinnas, denna besparing måtte iakttagas, har Riksdagen
81
Riksdagens skrifvelse Nr 9.
dels medgifvit, att det till kronolägenbeterna Motala Kungsfiske
ur 26 och Motala Herrekvarn nr 27 i Motala socken af Östergötlands
län för närvarande hörande fiskevatten må från och med den 1 januari
1913 enligt af Kung!. Maj:t meddelade bestämmelser disponeras för en
statens fiskodlingsanstalt vid Motala;
dels ock till anläggning af en sådan fiskodlingsanstalt på extra
stat för år 1913 anvisa 28,000 kronor med rätt för Kungl. Magt att
låta utaf nämnda belopp förskottsvis under år 1912 af tillgängliga medel
utanordna hvad som må finnas erforderligt.
67:o) Eders Kungl. Magt har under punkterna 65 och 66 af förevarande
hufvudtitel föreslagit Riksdagen
dels att af det utaf 1911 års Riksdag beviljade anslaget å 2,788,000
kronor till bestridande af kostnaderna för utförande i hufvudsaklig öfverensstämmmelse
med de af liskehamnskommissionen uppgjorda planer af
hamnbyggnader vid Träslöf m. fl. hamnar, på extra stat för år 1913
anvisa ett belopp af 232,000 kronor att enligt de närmare bestämmelser,
Kungl. Maj:t må finna godt meddela, för ifrågavarande ändamål användas
under villkor om kostnadsfri upplåtelse ej mindre af själfva området
för hamnarna än äfven af det område i land, som med hänsyn till den
rörelse, som är afsedd att i hamnarna bedrifvas, bör för det gemensamma
behofvet afsöndras;
dels ock att på extra stat för år 1913 för utförande af vissa
arbeten vid Barsebäcks hamn anvisa ett anslag å 30,000 kronor under
villkor, att nu gällande bestämmelser för erhållande af understöd från
bro- och hamnbyggnadsfonden skola i fråga om berörda anslag i tilllämpliga
delar lända till efterrättelse.
Mot Eders Kungl. Maj:ts förevarande, i öfverensstämmelse med
Riksdagens nästlidna år fattade beslut aflåtna framställning, har Riksdagen
gifvetvis ej något att erinra.
Riksdagen liar alltså,
dels af det utaf 1911 års Riksdag beviljade anslaget å 2,788,000
kronor till bestridande af kostnaderna för utförande i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med de af fiskehamn skommissionen uppgjorda planer
af hamnbyggnader vid Träslöf m. il. hamnar på extra stat för år 1913
anvisat ett belopp af 232,000 kronor att enligt de närmare bestämmelser,
Kungl. Maj:t må finna godt meddela, för ifrågavarande ändamål användas
under villkor om kostnadsfri upplåtelse ej mindre af själfva området
för hamnarna än äfven af det område i land, som med hänsyn till den
Bih/mg till Riksdagens protokoll 1912. 14 samt. 9 höft. (Nr 9.) 11
82
Riksdagens skrifvelse Nr 9.
rörelse, som är afsedd att i hamnarna bedrifvas, bör för det gemensamma
behofvet afsöndras;
dels ock på extra stat för år 1913 för utförande af vissa arbeten
vid Barsebäcks hamn anvisat ett anslag å 30,000 kronor under villkor,
att nu gällande bestämmelser för erhållande af understöd från bro- och
hamnbyggnadsfonden skola i fråga om berörda anslag i tillämpliga
delar lända till efterrättelse.
Den hydrografiska undersökningen af
Sveriges färskvatten.
68:o) Under punkt 67 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen
att för uppehållande under år 1913 af verksamheten vid den hydrografiska
byrån med under densamma omedelbart lydande observationsstationer
på extra stat för samma år anvisa ett anslag af 55,000 kronor samt
att för verkställande under år 1913 af hydrogeologiska specialundersökningar
på extra stat för samma år anvisa ett anslag af 3,000 kronor,
eller tillhopa 58,000 kronor.
För ifrågavarande ändamål har Riksdagen för innevarande år
anvisat ett anslag af 53,000 kronor, däraf 50,000 kronor för den hjulrografiska
byrån med underlydande observationsstationer samt 3,000
kronor för hydrogeologiska specialundersökningar.
För år 1913 föreslås således eu höjning af anslaget med 5,000 kronor
i hvad afser hydrografiska byrån med underlydande observationsstationer.
Med erinran om Riksdagens i skrifvelsen angående reglering af
utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel anmälda beslut angående
det i statsrådsprotokollet omförmälda anslaget till de meteorologiska
observationerna får Riksdagen, som funnit den ifrågasatta anslagsökningen
af behofvet påkallad, för Eders Kungl. Maj:t anmäla, att Riksdagen
dels för uppehållande under år 1913 af verksamheten vid den
hydrografiska byrån med under densamma omedelbart lydande observationsstationer
på extra stat för samma år anvisat ett anslag af 55,000
kronor;
dels ock för verkställande under år 1913 af hydi-ogeologiska
specialundersökningar på extra stat för samma år anvisat ett anslag af
3,000 kronor;
eller tillhopa 58,000 kronor.
Riksdagens skrifvelse JSIr 9.
83
Skolundervisning.
69:o) I anslutning till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen vidare, i likhet med hvad för hvart och ett af
åren 1909—1912 ägt rum, till anställande af extra lärarkrafter vid skogsinstitutet,
på extra stat för år 1913 anvisat ett belopp af 8,000 kronor.
70:o) Såsom Riksdagen i särskild skrifvelse anmält, har Riksdagen
medgifvit att för de för inrättandet af Hammarsebo skogsskola erforderliga
byggnadsarbeten må utaf de vid utgången af år 1911 å reservationsanslaget
till kronoskogarnas förvaltning och befrämjande af skogsväsendet
i allmänhet befintliga reservationer under åren 1912 och 1913
af Kungl. Maj:t användas ett belopp ej öfverstigande 18,100 kronor.
71:o) Såsom Riksdagen likaledes i särskild skrifvelse anmält, har
Riksdagen med godkännande af i statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden
för den 15 mars 1912 tillstyrkta allmänna grander för förändrad
organisation af den högre skogsundervisningen,
ej mindre medgifvit, att, för uppförande af nya byggnader för en
högre skogsundervisningsanstalt samt för statens skogsförsöksanstalt
äfvensom anläggande af erforderlig undervisningspark samt försöksfält
m. m., må under villkor, som Kungl. Maj:t närmare bestämmer, tagas
i anspråk visst i samma protokoll angifvet område innehållande 53,356
kvadratmeter af södra delen utaf lägenheten Frescati å Norra Djurgården;
än äfven
såväl anvisat och till Kungl. Maj:ts förfogande ställt:
dels 693,900 kronor för uppförande å berörda område af byggnader
för skogsundervisningsanstalten med därtill hörande yttre anläggningar,
samt
dels 34,800 kronor för utförande af vissa byggnadsarbeten vid
Malingsbo;
som ock föreskrifvit, att ofvannämnda belopp, tillhopa 728,700
kronor, må af Kungl. Maj: t i mån af behof af tillgängliga medel förskotteras
för att sedermera ersättas af de medel, som inflyta genom
försäljning af de uti Riksdagens skrifvelse nr 159 år 1905 omförmälda
områden, i den mån dessa medel icke skola enligt berörda skrifvelse
för annat ändamål disponeras.
84
Riksdagens skrifvelse JSr 9.
Landtmäteristaten.
72:o) Vidare har Eders Kungl. Magt under punkt 71 föreslagit
Riksdagen att till bestridande af kostnaderna för vissa af distriktslandtmätare
företagna tjänsteresor å extra stat för år 1913 anvisa ett förslagsanslag
å 30,000 kronor.
I samband med antagandet af ny aflöningsstat för landtmäteristaten
i orterna beviljade Riksdagen år 1909 å extra stat för år 1910
ett förslagsanslag å 30,000 kronor till bestridande af kostnaderna för
vissa af distriktslandtmätare företagna tjänsteresor, och enahanda belopp
har af Riksdagen för ändamålet beviljats för åren 1911 och 1912.
Gifvetvis erfordras jämväl för år 1913 anslag för samma ändamål.
På grund häraf, och då den nya organisationen af landtmäteristaten
endast under två år varit gällande samt vidare erfarenhet följaktligen
ännu icke kunnat vinnas rörande det för dylika resors bekostande erforderliga
anslagets storlek, har Riksdagen, i likhet med hvad för hvart
och ett af åren 1910, 1911 och 1912 ägt rum, till bestridande af kostnaderna
för vissa af distriktslandtmätare företagna tjänsteresor, å extra
stat för år 1913 anvisat ett förslagsanslag å 30,000 kronor.
73:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom under punkten
72 af förevarande hufvudtitel gjorda framställning och då nu ifrågavarande
anslagskraf står i öfverensstämmelse med den af 1910 års
Riksdag pröfvade planen för landtmäteriundervisningens ordnande har
Riksdagen på extra stat för år 1913 till Kungl. Maj:ts förfogande ställt
ett anslag af 36,300 kronor att användas till landtmäteriundervisningens
ordnande och bedrifvande under läsåret 1912—1913 i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med det af landtmäteristyrelsen den 6 november 1909
framställda, i statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden för den 8 april
1910 närmare angifna förslag, med rätt för Kungl. Maj:t att utaf sagda
belopp under år 1912 af tillgängliga medel förskottsvis för ändamålet
utanordna erforderligt belopp.
74:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare under punkten 73 föreslagit
Riksdagen att till fortsatt reparation och renovation af kartor i landtmäterikontoren
i länen på extra stat för år 1913 bevilja ett anslag af
20,000 kronor.
85
Riksdagens skrifvelse Nr 9.
På grund af hvad statsrådsprotokollet innehåller i ärendet har
Riksdagen, som för innevarande år för ifrågavarande ändamål anvisat
medel till belopp af 30,000 kronor, till fortsatt reparation och renovation
af kartor i landtmäterikontor en i länen på extra stat för år 1913 beviljat
ett anslag af 20,000 kronor.
75:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare under punkten 74 föreslagit
Riksdagen att till anskaffande för landtmäterikontorets i Umeå räkning af
kopior utaf vissa skifteskartor med tillhörande handlingar på extra stat
för år 1913 anvisa 18,000 kronor med rätt för Kungl. Maj:t att utaf
sagda belopp under år 1912 förskottsvis af tillgängliga medel för ändamålet
utanordna 9,000 kronor.
Förevarande framställning är föranledd däraf, att genom den eldsvåda,
som år 1888 öfvergick staden Umeå och hvarvid äfven den byggnad,
hvari länets landtmäterikontor var inrymd, härjades af elden, originalen
till de kartor och handlingar, hvaraf nu ifrågasatts anskaffande
af kopior, gingo helt och hållet förlorade. Med afseende härå och på
de af departementschefen i öfrigt anförda skälen har Riksdagen till anskaffande
för landtmäterikontorets i Umeå räkning af kopior utaf vissa
skifteskartor med tillhörande handlingar på extra stat för år 1913 anvisat
18,000 kronor med rätt för Kungl. Maj:t att utaf sagda belopp under
år 1912 förskottsvis af tillgängliga medel för ändamålet utanordna 9,000
kronor.
76:o) Under punkten 75 bär Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen
att''till utvidgning in. fl. arbeten vid Skaraborgs läns landtmäterikontor
anvisa å extra stat för år 1913 ett anslag af 13,000 kronor.
Denna framställning afser att åt nämnda landtmäterikontor bereda
tillfredsställande lokaler, i hvilka kartor och andra arkivalier kunna på
ett för deras framtida bibehållande i godt skick fullt betryggande sätt
förvaras, och där tillräckliga utrymmen må erhållas för det arbete, som
där bedrifves, hvilket genom omorganisationen af förste landtmätartjänsterna
och uppläggandet af jordregistret framdeles torde komma att
vinna betydligt ökad omfattning.
Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot den förevarande
framställningen, har till utvidgning m. fl. ai’beten vid Skaraborgs
läns landtmäterikontor anvisat å extra stat för år 1913 ett anslag af
13,000 kronor.
86
Riksdagens skrifvelse Nr 9.
77:o) Under punkten 76 af förevarande hufvudtitel har Eders
Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att till uppläggande af nytt registratur
och arkivens ordnande vid landtmäterikontoren å extra stat för år 1913
anvisa ett anslag af 24,000 kronor med rätt för Kungl. Maj:t att däraf
under år 1912 af tillgängliga medel förskottsvis utanordna, hvad som må
finnas erforderligt.
Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot förevarande
framställning, har till uppläggande af nytt registratur och arkivens
ordnande vid landtmäterikontoren å extra stat för år 1913 anvisat ett
anslag af 24,000 kronor med rätt för Kungl. Maj:t att däraf under år
1912 af tillgängliga medel förskottsvis utanordna, hvad som må finnas
erforderligt.
Rikets allmänna kartverk.
78:o) Under punkterna 77 och 78 af ifrågavarande hufvudtitel har
Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att för inköp af litteratur för
rikets allmänna kartverks behof på extra stat för år 1913 anvisa ett
anslag af 4,500 kronor, samt att till bestridande af kostnader för namngranskning
för rikets allmänna kartverks behof på extra stat för år
1913 anvisa ett anslag af 3,000 kronor.
Riksdagen, som icke haft något att erinra emot förevarande framställning,
har på extra stat för år 1913 anvisat
dels för inköp af litteratur för rikets allmänna kartverks behof
ett anslag af 4,500 kronor;
dels ock till bestridande af kostnader för namngranskning för rikets
allmänna kartverks behof ett anslag af 3,000 kronor.
79:o) I en till Riksdagen den 26 april 1912 afbiten proposition,
nr 246, har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande af bilagdt utdrag af
statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden för samma dag föreslagit Riksdagen
medgifva, att af den besparing, som uppkommit å de till rikets
allmänna kartverk å extra stat för åren 1906—1910 anvisade anslag, ett
belopp af 7,000 kronor må under år 1912 användas till bestridande af
kostnaderna för fältarbeten.
Riksdagen, som icke funnit något att erinra mot förevarande framställning,
har medgifvit, att af den besparing, som uppkommit å de till
87
Riksdagens skrifvelse Nr 9.
rikets allmänna kartverk å extra stat för åren 1906—1910 anvisade
anslag, ett belopp af 7,000 kronor må under år 1912 användas till
bestridande af kostnaderna för fältarbeten.
Sveriges geologiska undersökning.
80:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen i likhet med hvad som skett för hvart och ett af åren
1910—1912, till bestridande af kostnaderna under år 1913 för Sveriges
geologiska undersöknings fältarbeten och för utgifvande af de på nämnda
institutions undersökningar grundade kartor, afhandlingar och uppsatser,
på extra stat för samma år beviljat ett anslag af 36,000 kronor.
81:o) Under erinran, att 1908 års Riksdag på framställning af
Kungl. Maj:t till verkställande af nybyggnad för Sveriges geologiska
undersökning beviljat ett belopp af 580,610 kronor, samt att Riksdagen
däraf anvisat å extra stat följande belopp, nämligen för år 1909
100,000, för år 1910 167,000,'' för år 1911 134,000 och för år 1912
55,500 kronor, får Riksdagen på grund af Eders Kungl. Maj:ts därom
gjorda framställning anmäla, att Riksdagen af det utaf 1908 års Riksdag
beviljade anslaget å 580,610 kronor för verkställande af nybyggnad
för Sveriges geologiska undersökning å extra stat för 1913 anvisat återstående
beloppet eller 124,110 kronor.
82:o) I en till Riksdagen den 12 april 1912 aflåten proposition, nr
220, har Eders Kungl. Maj:t. under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet
öfver jordbruksärenden för samma dag föreslagit Riksdagen
att å extra stat för 1913 anvisa dels för beredande af ökadt arbetsutrymme
i Sveriges geologiska undersöknings nybyggnad ett anslag af 4,500
kronor, och dels för beklädande med naturlig sten af väggarna i vissa
salar i nämnda nybyggnad ett anslag af högst 31,235 kronor.
Mot ifrågavarande anordningar har Riksdagen icke något att erinra.
I afseende å kostnaderna därför, hvilka visserligen, om behofvet af
anordningarna hade förutsetts vid nybyggnadernas planerande, sannolikt
blifvit väsentligt mindre, har Riksdagen under gifna omständigheter ej
heller något att invända.
Riksdagen har alltså å extra stat för år 1913 anvisat
88
Riksdagens skrifvelse Nr 9.
dels för beredande af ökadt arbetsutrymme i Sveriges geologiska
undersöknings nybyggnad ett anslag af 4,500 kronor;
dels ock för beklädande med naturlig sten af väggarna i vissa salar
i nämnda nybyggnad ett anslag af högst 31,235 kronor.
Vägunderhållet på landet.
83:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen i likhet med hvad som skett för närmast föregående
åren, på extra stat för år 1913 anvisat för bestridande af statsverkets
andel i kostnaden för vägdelningar, såsom förslagsanslag, 35,000
kronor.
84:o) Eders Kungl. Magt har vidare under punkten 82 föreslagit
Riksdagen att till understöd åt synnerligen betungade väghållningsdistrikt,
på extra stat för år 1913 anvisa 400,000 kronor.
Riksdagen har till understöd åt synnerligt betungade väghållningsdistrikt
på extra stat för år 1913 anvisat samma belopp som under
hvardera af åren 1909—1912 eller 150,000 kronor, att utgå efter i
statsrådsprotokollet angifna hufvudgrunder.
Förekommande och hämmande af tuberkelsjukdomar
lios nötkreaturen.
85:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom under punkten
83 gjorda framställning har, på det kampen mot tuberkulosen hos nötkreaturen
må kunna alltjämt fortgå, Riksdagen
dels på extra stat för år 1913 till Kung]. Maj:ts förfogande ställt
ett anslag af 50,000 kronor, att användas till förekommande och hämmande
af tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen;
dels ock medgifvit, att hvad vid utgången af år 1912 möjligen
icke blifvit användt af tidigare för ändamålet beviljade anslag må under
år 1913 användas för enahanda ändamål.
Riksdagens skrifvelse Nr 9.
89
Understöd till afdifcningar.
86:o) Under punkterna 84 och 85 af förevarande hufvudtitel har
Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att
dels på extra stat för år 1913 ställa till Kungl. Maj:ts förfogande,
under benämning norrländska afdikningsanslaget, till understödjande
medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet, af myrutdikningar
och vattenaftappningar inom Norrland och Dalarne, vare sig ändamålet
med arbetsföretaget är uppodling af till åker eller äng lämplig jord
eller minskning af frostländighet för närliggande bygd, ett belopp af
1,100,000 kronor, med företrädesrätt för sökande från Gäfleborgs län
och Dalarne att af detta belopp erhålla bidrag till högst 100,000 kronor;
dels på extra stat för år 1913 ställa till Kungl. Maj:ts förfogande
under benämning allmänna afdikningsanslaget till understödjande medelst
statsbidrag utan återbetalningsskyldighet af myrutdikningar och vattenaftappningar
inom andra delar af riket än Norrland och Dalarne vare
sig ändamålet med arbetsföretaget är uppodling af till åker eller änglämplig
jord eller minskning af frostländighet för närliggande bygd,
ett belopp af 350,000 kronor, däraf högst 50,000 kronor må utgå till
afdikning af sådan mark, hvars torrläggning afser endast minskning af
frostländighet för närliggande bygd;
dels ock besluta sådan ändring i villkoren för erhållande och tillgodonjutande
af statsbidrag från allmänna afdikningsanslaget, att bidraget
för hvarje företag må bestämmas till högst en tredjedel af beräknade
kostnaden för afdikning af till åker eller äng lämplig jord samt till högst
hälften af samma kostnad för afdikning af sådan mark, hvars torrläggning
afser endast minskning af frostländighet för närliggande bygd.
I detta sammanhang har Riksdagen till behandling förehaft två
särskilda inom Riksdagen väckta motioner. I den ena af dessa motioner
har hemställts, att Riksdagen måtte besluta att på extra stat för år
1913 ställa till Kungl. Maj:ts förfogande, under benämning »allmänna
afdikningsanslaget», till understödjande medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet
af myrutdikningar och vattenaftappningar inom
andra delar af riket än Norrland och Dalarne, vare sig ändamålet med
arbetsföretaget är uppodling af till åker eller äng lämplig jord eller
minskning af frostländighet för närliggande bygd, ett belopp af 750,000
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 14 samt. 9 höft. (Nr 9.) 12
90
Riksdagens skrifvelse Nr 9.
kronor, däraf högst 150,000 kronor må utgå till afdikning af sådan
mark, hvars torrläggning afser endast minskning af frostländighet för
närliggande bygd.
I den andra motionen har anförts och yrkats följande:
»Bland villkoren för erhållande af vare sig lån ur odlingslånefonden
eller anslag ur allmänna afdikningsanslaget finnes den bestämmelsen
inryckt, att de medel, hvilka utöfver statslån eller statsanslag äro behöfliga
i och för fullbordande af ett torrläggningsföretag, skola, »utan
väckande af anspråk på ytterligare bidrag af allmänna medel», anskaffas
medelst »egna tillskott». Följden af dessa bestämmelser är att den
mindre burgne jordbrukaren — som icke med ett anslag motsvarande
en tredjedel af dikningskostnaden ser sig i stånd att genomföra sin
jords torrläggning, och som därför är nödsakad att medelst lån ur odlingslånefonden
fullborda densamma — kommer i ett sämre läge än
den, som af egna medel kan förskottera de två tredjedelar, hvilka utöfver
statsanslaget äro behöfliga.
Med anledning häraf tillåter jag mig föreslå, att Riksdagen måtte
hos Kungl. Maj:t hemställa om sådan ändring i villkoren för erhållande
såväl af lån ur odlingslånefonden som anslag ur allmänna afdikningsanslaget,
att jordägare må kunna berättigas att utöfver det eu tredjedel
af kostnaden motsvarande anslaget eventuellt erhålla ett mot de två
tredjedelarna svarande lån ur odlingslånefonden.»
Beträffande först de föreslagna ändringarna i villkoren för erhållande
och tillgodonjutande af statsbidrag från allmänna afdikningsanslaget,
så har Riksdagen funnit hvad Eders Kungl. Maj:t därutinnan
föreslagit välbetänkt och har således icke något att däremot erinra.
Samma mening hyser Riksdagen jämväl om motionärens förslag i förevarande
afseende. Skulle nämligen möjlighet åvägabringas att lör torrläggningen
af ett och samma område erhålla såväl bidrag från nyssnämnda
anslag som lån på så fördelaktiga villkor som från odlingslånefonden
medgifvas, skulle otvifvelaktigt därigenom kretsen af dem, som
hade ekonomisk bärkraft nog att inlåta sig på vattenafledningsföretag
betydligt vidgas — ett förhållande hvars stora allmännytta ligger i
öppen dag. På grund häraf och då hvad nu sagts beträffande allmänna
afdikningsanslaget äger tillämpning jämväl å norrländska afdikningsanslaget,
för hvilket i ifrågavarande hänseende gäller samma bestämmelse
som för det allmänna afdikningsanslaget, tvekar Riksdagen icke att vid
beviljande af medel till nämnda båda anslag och fond besluta den af
Riksdagens skrifvelse Nr 9. 91
motionären ifrågasatta lättnaden i villkoren för att därur åtnjuta bidrag
eller lån.
Hvad härefter angår de olika anslagen för understöd till afdikningar,
så är för närvarande å riksstaten uppförda tre sådana anslag,
nämligen dels norrländska afdikningsanslaget, 800,000 kronor, till understödjande
medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet af myrutdikningar
och vattenaftappningar inom Vasternorrlands, Jämtlands, Västerbottens
och Norrbottens län, vare sig ändamålet med arbetsföretaget är
uppodling af till åker eller äng lämplig jord eller minskning af frostländighet
för närliggande bygd, dels allmänna frostminskningsanslaget,
150.000 kronor, till understödjande medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet
af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar inom
öfrig a delen af riket, hvilkas ändamål är att minska frostländigheten
för närliggande bygd, dels ock allmänna- afdikningsanslaget, 300,000
kronor, till understödjande medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet
af myrutdikningar och vattenaftappningar inom andra delar
af riket än de fyra norrländska länen, vare sig ändamålet med arbetsföretaget
är uppodling af till åker'' eller äng lämplig jord eller minskning
af frostländighet för närliggande bygd.
Hvad af Eders Kungl. Maj:t i nu förevarande afseende föreslagits
för år 1913 skiljer sig således från hvad för närvarande gäller däri, att
allmänna frostminskningsanslaget skulle upphöra såsom särskild! anslag,
att norrländska afdikningsanslaget skulle dels omfatta, utöfver sitt
hittillsvarande område, jämväl Dalarne och Gäfleborgs län, således hela
Norrland och Dalarne, dels ock höjas med 300,000 kronor till 1,100,000
kronor, däraf 100,000 kronor skulle tagas från allmänna frostminskningsanslaget
och i första hand tillhandahållas sökande från de nytillkomna
landsändarna, samt att till allmänna afdikningsanslaget, hvilket, enligt
hvad af det ofvan sagda framgår, ej längre skulle afse Dalarne och
Gäfleborgs län, skulle, med oförändradt ändamål, öfverföras återstående
50.000 kronor från allmänna frostminskningsanslaget. I hvad Eders
Kungl. Maj:t sålunda föreslagit har motionären ifrågasatt den ändring,
att allmänna afdikningsanslaget skulle höjas till 750,000 kronor samt att
den del däraf, som skulle motsvara allmänna frostminskningsanslaget,
skulle bestämmas till samma belopp, hvartill sistnämnda anslag nu
uppgår, eller således till 150,000 kronor.
Mot det föreslagna förändrade sättet för frostminskningsanslagets
upptagande i riksstaten har Riksdagen icke något att erinra.
Ej heller har Riksdagen, med hänsyn till den stora efterfrågan å
bidrag från norrländska afdikningsanslaget och af departementschefen i
92
Riksdagens skrifvelse Nr 9.
öfrigt åberopade skäl, någon invändning att framställa beträffande Eders
Kungl. Maj:ts förslag angående detta anslag.
Vidkommande slutligen allmänna afdikningsanslaget har motionären
till stöd för sin framställning i hvad den afser den del af anslaget,
som motsvarar det nuvarande frostminskningsanslaget, anfört följande:
»För bedömande af storleken utaf de medel, Indika behöfva disponeras
i och för understödjandet af frostförande marks utdikning, lämnar
uppgiften öfver de under femårsperioden 1907—1911, eller tiden efter
norrländska afdikningsanslagets
tillkomst, beviljade anslagen en
god
vägledning. Det visar sig då ätt i anslag till utdikande af frostförande
mark under sagda fem år i medeltal per år lämnats 101,540 kronor,
hvaraf ensamt till de småländska länen cirka 42,000 kronor. Att under
sådana förhållanden minska denna anslägsfond i enlighet med hvad
Kungl. Maj:t hemställt, eller till högst 50,000 kronor, torde icke vara
lämpligt, utan bör den fortfarande bibehållas vid sin nuvarande storlek
150,000 kronor.»
Med afseende å hvad motionären sålunda anfört och då, genom
medgifvande af de ofvannämnda lättnaderna i villkoren för åtnjutande
af bidrag från afdikningsanslagen och lån ur odlingslånefonden, anspråken
på statsbidrag för frostminskningsföretag kunna antagas komma att
stegras, finner Riksdagen af behofvet påkalladt, att den frostminskningsanslaget
motsvarande delen af allmänna afdikningsanslaget och då jämväl
detta anslags slutsumma ökas med 100,000 kronor, så att nämnda del
af anslaget kommer att uppgå till 150,000 kronor och hela anslaget
till 450,000 kronor. Att därutöfver öka anslaget finner Riksdagen däremot,
med hänsyn till att anslaget så nyligen som nästlidne år tillkom,
icke rådligt.
På grund af hvad sålunda anförts får Riksdagen för Eders Kungl.
Maj:t anmäla, att Riksdagen
dels på extra stat för år 1913 ställt till Kungl. Maj:ts förfogande,
under benämning norrländska afdikningsanslaget, till understödjande
medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet af myrutdikningar och
vattenaftappningar inom Norrland och Dalarne, vare sig ändamålet med
arbetsföretaget är uppodling af till åker eller äng lämplig jord eller
minskning af frostländig!]et för närliggande bygd, ett belopp af 1,100,000
kronor, med företrädesrätt för sökande från Gäfleborgs län och Dalarne
att af detta belopp erhålla bidrag till högst 100,000 kronor;
dels på extra stat för år 1913 ställt till Kungl. Maj:ts förfogande
under benämning allmänna afdikningsanslaget till understödjande medelst
statsbidrag utan återbetalningsskyldighet af myrutdikningar och vatten
-
93
Riksdagens skrifvelse Nr 9.
aftappningar inom andra delar af riket än Norrland och Dalarne vare
sig ändamålet med arbetsföretaget är uppodling af till åker eller äng
lämplig jord eller minskning af frostländighet för närliggande bygd, ett
belopp af 450,000 kronor, däraf högst 150,000 kronor må utgå till
utdikning af sådan mark, hvars torrläggning afser endast minskning af
frostländighet för närliggande bygd;
dels ock beslutat sådana ändringar i villkoren .för erhållande och
tillgodonjutande af statsbidrag från allmänna af dikning sanslag et, att bidraget
för hvarje företag må bestämmas till högst en tredjedel af beräknade
kostnaden för afdikning af till åker eller äng lämplig jord samt
till högst hälften åt samma kostnad för afdikning af sådan mark, hvars
torrläggning afser endast minskning af frostländighet för närliggande
bygd, äfvensom såväl norrländska som allmänna afdikning sanslag en, att
den omständigheten icke må utgöra hinder för bidrag, att för samma
företag som bidraget afser åtnjutes lån ur odlingslånefonden.
Beträffande den härmed sammanhängande ändringen i villkoren för
lån från odlingslånefonden, har Riksdagen i annat sammanhang anmält
sitt beslut härutinnan.
Reglering af iiottlecler.
86:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts framställning i ärendet
och med erinran, att Riksdagen — med anledning af dess år 1911
församlade revisorers berättelse angående verkställd granskning af statsverkets
jämte därtill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
under år 1910 — i annan skrifvelse hos Eders Kungl. Maj:t gjort framställning
angående flottningsafgifters erläggande och redovisning in. in.,
får Riksdagen anmäla, att Riksdagen, i likhet med hvad för hvart och
ett af åren 1909—1912 ägt rum, medgifvit,
dels att under år 1913 inflytande flottningsafgifter må användas
till bestridande af kostnader för reglering af flottleder inom riket;
dels ock att de medel, som af föregående års anslag till bestridande
af kostnader för reglering af flottleder i de norrländska länen äfvensom
i Kopparbergs, Örebro och Västmanlands län vid 1912 års slut
må finnas disponibla, må under år 1913 till enahanda ändamål användas
utan begränsning till vissa län.
94
Riksdagens skrifvelse Nr 9.
Uppehållande af skogsvårdsstyrelsernas verksamhet.
88:o) Under punkt 87 af nionde hufvudtiteln har Eders Kungl.
Maj:t föreslagit Riksdagen att, såsom bidrag till bestridande af kostnaderna
för uppehållande af skogsvårdsstyrelsernas verksamhet, på extra
stat för år 1913 anvisa ett anslag af 67,500 kronor.
Då Riksdagen icke haft något att erinra emot Elders Kungl. Maj:ts
framställning i ämnet, har Riksdagen, i likhet med hvad för hvart och
ett af åren 1910—1912 ägt rum, såsom bidrag till bestridande af kostnaderna
för uppehållande af skogsvårdsstyrelsernas verksamhet på extra
stat för år 1913 anvisat ett anslag af 67,500 kronor.
Skogsodlingens befrämjande.
89:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare under punkten 88 af förevarande
hufvudtitel föreslagit Riksdagen att för skogsodlingens befrämjande för
år 1913 bevilja ett extra anslag af 100,000 kronor, att ställas till Kungl.
Maj:ts förfogande för att i mån af tillgång tilldelas antingen skogsvårdsstyrelser,
till hvilka landsting eller hushållningssällskap för ändamålet
lämnat bidrag, eller i landstingsområde, där sådan styrelse icke finnes,
landsting eller hushållningssällskap, under iakttagande att i intetdera
fallet statsbidrag må till något landstingsområde utgå med högre belopp
än det, hvarmed landsting och hushållningssällskap tillsammans eller
ettdera af dem till ändamålet bidragit, samt att landsting eller hushållningssällskap,
som undfått dylikt bidrag, skall vara skyldigt att
efter årets utgång till Kungl. Maj:ts vederbörande befallningshafvande
afgifva redogörelse öfver användningen af de utaf staten samt af landsting
eller hushållningssällskap lämnade bidrag.
Riksdagen har, i likhet med hvad för hvart och ett af åren 1905—
1912 ägt rum, för skogsodlingens befrämjande för år 1913 beviljat ett
extra anslag af 100,000 kronor, att ställas till Kungl. Maj:ts förfogande
för att i mån af tillgång tilldelas antingen skogsvårdsstyrelser, till hvilka
landsting eller hushållningssällskap för ändamålet lämnat bidrag, eller
i landstingsområde, där sådan styrelse icke finnes, landsting eller hushållningssällskap,
under iakttagande att i intetdera fallet statsbidrag må
till något landstingsområde utgå med högre belopp än det, hvarmed
95
Riksdagens skrifvelse Nr 8.
landsting och hushållningssällskap tillsammans eller ettdera af dem till
ändamålet bidragit, samt att landsting eller hushållningssällskap, som
undfått dylikt bidrag, skall vara skyldigt att efter årets utgång till
Kungl. Maj:ts vederbörande befallningshafvande afgifva redogörelse öfver
användningen af de utaf staten samt af landsting eller hushållningssällskap
lämnade bidrag.
Nybyggnad m. in. för statens skogsförsöksanstalt.
90:o) I en till Riksdagen den 26 april 1912 aflåten proposition, nr 244,
har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet
för samma dag, föreslagit Riksdagen att för uppförande
af nybyggnad in. in. för statens skogsförsöksanstalt bevilja ett anslag
af 107,300 kronor och däraf på extra stat för år 1913 anvisa ett belopp
af 53,650 kronor.
Med erinran, att Riksdagen i skrifvelse angående ordnandet af
den högre skogsundervisningen för uppförande af nya byggnader m. m.
för nämnda undervisnings behof äfvensom för statens skogsförsöksanstalt,
upplåtit visst område af södra delen af lägenheten Frescati å
Norra Djurgården, får Riksdagen, som funnit sig öfvertygad om behofvet
af nu ifrågavarande nybyggnad in. m. och som icke har något
att erinra vare sig emot planen för byggnadsföretaget eller emot kostnadsberäkningen
eller i öfrigt, för Eders Kungl. Maj:t anmäla, att Riksdagen
för uppförande af nybyggnad in. m. för statens skogsförsöksanstalt
beviljat ett anslag af 107,300 kronor och däraf på extra stat för år 1913
anvisat ett belopp af 53,650 kronor.
J ordförmedl i ngsbyråer för egnahem srörelsen.
9Ro) Eders Kungl. Maj:t har under punkten 89 af förevarande
liufvudtitel föreslagit Riksdagen att till anordnande af jordförmedlingsbyråer
för egnahemsrörelsen på extra stat för år 1913 anvisa ett
anslag af 20,000 kronor.
På förslag af Kungl. Maj:t har Riksdagen för innevarande år såsom
bidrag till anordnande genom rikets hushållningssällskap af jordförmedlingsbyråer
för egnahemsrörelsen anvisat ett anslag af 20,000
kronor.
%
Riksdagens skrifvelse Nr 9.
För år 1913 ifrågasattes alltså beträffande detta anslag endast den
ändring, att den nu gällande inskränkande bestämmelsen att anordnandet
af jordförmedlingsbyråerna skall ske genom hushållningssällskapen,
skulle bortfalla.
Visserligen torde hushållningssällskapen i allmänhet vara de lämpligaste
anordnarna af jordförmedlingsbyråer. Men då det likväl otvifvelaktigt
finnes andra för nämnda grannlaga uppgift väl skickade korporationer
och dessa enligt nu gällande bestämmelser ej kunna för ändamålet
utnyttjas, torde det ej kunna annat än gagna egnahemsrörelsen,
att Kungl. Maj:t i berörda afseende lämnas fria händer vid anslagets
disponerande. Under uttalande af sin förvissning, att Kungl. Maj:t
därvid kommer att sorgfälligt pröfva vederbörande anordnares lämplighet,
får Riksdagen anmäla, att Riksdagen till anordnande af jordförmedlingsbyråer
för egnahemsrörelsen på extra stat för år 1913 anvisat
ett anslag af 20,000 kronor.
Lindring af fraktkostnaderna för kaik.
92:o) Under punkt 90 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen
att, för lindring af fraktkostnaderna vid transport å järnväg af kalk, kalkstensmjöl
och märgel för jordbrukets behof, på extra stat för år 1913
anvisa, såsom förslagsanslag, 380,000 kronor.
För hvartdera af åren 1908 och 1909 har Riksdagen å extra stat
för berörda ändamål såsom förslagsanslag anvisat ett belopp af 200,000
kronor. Äfven för år 1910 har anslag för ändamålet blifvit af Riksdagen
beviljadt, därvid Riksdagen, då anslaget under år 1908 hade
blifvit betydligt öfv erskrid et, på framställning af Kungl. Maj:t, höjde
anslagets belopp till 250,000 kronor; och då samma förhållande syntes
komma att äga rum jämväl med sistnämnda anslagssumma, beviljade
Riksdagen, likaledes på framställning af Kungl. Maj:t, för år 1911, med
bibehållande af anslagets karaktär af förslagsanslag, för ifrågavarande
ändamål ett belopp af 300,000 kronor. Af enahanda orsak höjdes jämväl
för innevarande år anslaget och bestämdes då till 380,000 kronor.
Härvid anförde Riksdagen i skrifvelse den 30 maj 1911, bland annat,
att ifrågavarande anslag syntes Riksdagen obestridligen hafva medfört
stort gagn för jordbruksnäringen, särskilt därigenom att kalken tack
vare detsamma bringats till allmännare användning vid jordbruket. Att
döma af den betydliga stegringen af utgifterna från anslaget syntes
emellertid insikten om kalkens fördelar numera hafva vunnit sådan sprid
-
97
Riksdagens skrifvelse Nr 9.
ning bland landtmännen, att Riksdagen med hänsyn härtill trött sig
kunna ifrågasätta lämpligheten af en skärpning af gällande bestämmelser
för åtnjutande af ifrågavarande fraktlindring, i syfte att utgifterna
från anslaget kunde nedbringas.
För åtnjutande af bidrag från ifrågavarande anslag gäller, bland
annat, att för sändningar om minst 5,000 kilogram verklig vikt per
vagn af kalk, kalkstensmjöl samt märgel för jordbrukets behof, livilka
äga rum å statens eller enskilda järnvägar, statsbidrag för fraktkostnaderna
får utgå, men endast i det fall, att frakten för 100 kilogram
öfverstiger 10 öre och icke till större belopp, än att fraktkostnaden efter
afdrag af statsbidraget utgör minst 10 öre för 100 kilogram.
Ehuru de af Riksdagen för ändamålet hittills anvisade anslagen
alltjämt visat sig hafva blifvit öfverskridna, har Eders Kungl. Maj:t nu
icke föreslagit någon höjning af anslagsbeloppet. Däremot har Eders
Kungl. Maj:t i anledning af Riksdagens nyssberörda skrifvelse och i
enlighet med af landtbruksstyrelsen afgifvet förslag i ämnet ifrågasatt
en skärpning i nu gällande villkor för bidrag från anslaget, så att statsbidrag
skulle utgå endast i det fall, att frakten för 100 kilogram öfverstege
20 öre, och icke till större belopp, än att fraktkostnaden, efter
afdrag af statsbidraget, utgjorde minst 20 öre för 100 kilogram.
Riksdagen har, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum,
för lindring i fraktkostaderna vid transport å järnväg af kalk, kalkstensmjöl
och märgel för jordbrukets behof, å extra stat för år 1913
anvisat, såsom förslagsanslag, 380,000 kronor.
Befrämjande af af sättningen i främmande länder af alster af
svenska landtbruket och dess binäringar samt fiskerinäringen.
93:o) På grund af framställning i ämnet af Eders Kungl. Maj:t
har Riksdagen, i öfverensstämmelse med hvad för innevarande år ägt
rum, på extra stat för år 1913 anvisat ett anslag af 24,000 kronor att
af Kungl. Maj:t användas till befrämjande af afsättning^ i främmande
länder af alster af svenska landtbruket och dess binäringar samt fiskerinäringen.
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 14 saml. 9 käft. (Nr 9)
13
98
Riksdagens skrifvelse Nr 9.
Internationella landtbruksinstitutet i Horn.
94:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts framställning i ämnet
liar Riksdagen, i likhet med hvad för hvart och ett af åren 1907—1912
ägt rum, till bestridande af kostnaden för Sveriges deltagande uti internationella
landtbruksinstitutet i Rom, på extra stat för år 1913 anvisat
5,000 kronor.
Nordisk triidgårdsutställning i Köpenhamn.
95:o) I en till Riksdagen den 29 mars 1912 aflåten proposition,
nr 112, har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande af bifogadt utdrag af
statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden för samma dag, föreslagit Riksdagen
att såsom bidrag till Sveriges deltagande i en nordisk trädgårdsutställning
i Köpenhamn år 1912 på extra stat för år 1913 anvisa ett
anslag af 6,000 kronor med rätt för Kung]. Maj:t att under år 1912
af tillgängliga medel förskottsvis utanordna det sålunda anvisade beloppet.
Riksdagen delar tillfullo departementschefens mening om gagnet
för landets trädgårdsskötsel af ett deltagande från Sveriges sida i förevarande
utställning, hvadan Riksdagen, som icke funnit anledning till
erinran mot det för ändamålet begärda beloppet, såsom bidrag till
Sveriges deltagande i en nordisk trädgårdsutställning i Köpenhamn år
1912 på extra stat för år 1913 anvisat ett anslag af 6,000 kronor med
rätt för Kungl. Maj:t att under år 1912 af tillgängliga medel förskottsvis
utanordna det sålunda anvisade beloppet.
Svenska fattigvårdsförbundet.
96:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts framställning under
punkten 93 har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år skett,
till understöd åt svenska fattigvårdsförbundet på extra stat för år 1913
anvisat ett anslag af 14,000 kronor, däraf såsom bidrag till ordnande af
konsulentverksamhet för barnavård 3,000 kronor.
Riksdagens skrifvelse Nr 9.
99
Ersättning för af statskontoret gjorda förskott.
97:o) Eders Kung].. Maj:t har under punkt 94 föreslagit Riksdagen
att, till betäckande af åtskilliga af statskontoret förskottsvis bestridda
utgifter, anvisa å extra stat för år 1913 ett anslag af 162,934 kronor.
Riksdagen har, till betäckande af ofvan omförmälda, af statskontoret
förskottsvis bestridda utgifter, anvisat å extra stat för år 1913 ett anslag
af 162,934 kronor.
Extra lönetillägg.
98:o) I anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
bar Riksdagen, i öfverensstämmelse med hvad för innevarande år
skett, för beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet öfver
finansärenden den 13 januari 1912 angifna grunder, af extra lönetillägg
för innevarande år åt en del tjänstemän och betjänte vid under jordbruksdepartementet
lydande verk och stater, å extra stat för år 1913
anvisat såsom förslagsanslag ett belopp af 5,000 kronor.
Stockholm den 30 maj 1912.
Med undersåtlig vördnad.
100
Riksdagens skrifvelse Nr 9.
Bil.
Tabell öfver ordinarie anslagen
Jordbruks
Departementschefen.
...............................................................................................................................
Departementets afdelning af Kung!. Maj:ts kansli............................................................................
Landtbruksstyrelsen............................................................................................................-..................
Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar:
Bestämdt anslag:
Till landtbruksinstituten ni. m.....................................................................................................
Förslagsanslag:
Till understöd åt landtmannaskolor............................................................................................
Till understöd åt landthushållsskolor ........................................................................................
*
Yeterinärundervisningen.......................................................................................................................
Odlingshjälp åt krononybyggare, förslagsanslag ...............................................................................
Landtbruksingenjörer och deras biträden............................................................................................
Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar ....................................................
Veterinärväsendet:
Bestämdt anslag:
Till länsveterinärer och veterinärstipendiater............................................................................
Förslagsanslag:
Till bidrag till distriktsveterinärers aflönande ........................................................................
Hästafvelns förbättrande, reservationsanslag (däraf särskildt 160,000 kronor till prisbelöningar
Till förekommande och hämmande af smittosamma sjukdomar bland husdjuren, förslagsanslag
Béfrämjande af husslöjden ....................................................................................................................
Fiskerinäringens understöd...................................................................................................................
Skolundervisning och skogshushållning i allmänhet ....................................................................
Till belöningar för rofdjurs dödande, förslagsanslag ........................................................................
Landtmäteristaten...................................................................................................................................
Skiften och afvittringar, förslagsanslag ...........................................................................................
I Utflyttningshjälp efter skiften, förslagsanslag...................................................................................
Riksdagens skrifvelse Nr 9.
101
Litt. A.
under riksstatens Nionde hufvudtitel.
Indelning och därmed jämförlig |
||||||||
Anvisning : |
anvisning på förslag. |
Summa. |
||||||
kontant. |
||||||||
Friheter. |
Ersättningar. |
|||||||
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
ö. |
Kronor. |
ö. |
Kronor. |
Ö. |
|
departementet. |
||||||||
17,000 |
_ |
__ |
_ |
_ |
17,000 |
_ |
||
.......................................................................... |
59,300 |
— |
— |
— |
— |
59,300 |
— |
|
57,600 |
— |
— |
— |
— |
— |
57,600 |
— |
|
.................................................... 402,340: — |
||||||||
........................... 150,000: — |
1 |
|||||||
............................ 36,000: — 186,000: — |
588,340 |
_ |
_ |
— |
588,340 |
J |
||
.................................................... .................... |
86,200 |
_ |
— |
— |
— |
— |
86,200 |
— |
4,500 |
_ |
— |
— |
— |
— |
4,500 |
— |
|
......................................................................... |
91,800 |
_ |
— |
— |
— |
— |
91,800 |
— |
......................................................................... |
332,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
332,000 |
— |
.................................................... 86,500: — |
||||||||
.................................................... 146,000: — |
232,500 |
__ |
232,500 |
|||||
af hästar)....................................................... |
291,050 |
_ |
1,070 |
— |
— |
— |
292,120 |
— |
30,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
30,000 |
— |
|
25,000 |
— |
— |
— |
— |
25,000 |
— |
||
......................................................................... |
111,000 |
_ |
— |
— |
— |
— |
111,000 |
— |
......................................................................... |
212,100 |
— |
— |
— |
— |
212,100 |
— |
|
......................................................................... |
12,000 |
_ |
— |
— |
— |
— |
12,000 |
— |
......................................................................... |
536,400 |
_ |
— |
— |
— |
— |
536,400 |
— |
63,000 |
_ |
— |
— |
— |
— |
63,000 |
— |
|
......................................................................... |
50,000 |
_ |
— |
— |
— |
— |
50,000 |
— |
102
Riksdagens skrifvelse Nr 9.
Rikets allmänna kartverk:
Bestämdt anslag:
Till aflöningar ................................................................
Förslagsanslag:
Till ålderstillägg ............................................................
Reservationsanslag:
Till kartarbeten m. m.....................................................
Sveriges geologiska undersökning........................................
Gästgifvares friheter ............................................................
Bidrag till skjutsentreprenader, förslagsanslag....................
Färjor och färjekarlar............................................................
Bidrag till vägunderhållet på landet, förslagsanslag ........
Fattigvården i Stockholm och landsorten ........................
Fattigvården i allmänhet, förslagsanslag ............................
Ålderstillägg, förslagsanslag ................................................
Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag................
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag
Tryckningskostnader, förslagsanslag....................................
Extra utgifter, reservationsanslag........................................
Riksdagens skrifvelse Nr 9.
103
Indelning och därmed jämförlig |
||||||||
Anvisning |
anvisning på förslag. |
|||||||
kontant. |
||||||||
Friheter. |
Ersättningar. |
|||||||
Kronor. |
ö. |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
ö. |
|
................................................... 167,920: |
||||||||
.................................................... 28,580: — |
||||||||
.................................................... 144,300: — |
340,800 |
_ |
_ |
_ |
_ |
340,800 |
||
80,200 |
— |
— |
— |
— |
— |
80,200 |
— |
|
10,830 |
— |
6,635 |
— |
1,664 |
— |
19,129 |
— |
|
250,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
250,000 |
— |
|
354 |
— |
25 |
— |
— |
— |
379 |
— |
|
1,150,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
1,150,000 |
— |
|
9,564 |
— |
— |
— |
— |
— |
9,564 |
— |
|
260,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
260,000 |
— |
|
100,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
100,000 |
— |
|
100,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
100,000 |
— |
|
60,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
60,000 |
— |
|
32,029 |
— |
— |
— |
— |
— |
32,029 |
— |
|
10,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
10,000 |
— |
|
Summa |
5,203,567 |
— |
7,730 |
_ |
1,664 |
— |
5,212,961 |
— |
104
Riksdagens skrifvelse Nr 9.
Bil. Litt. B.
Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens
Nionde hufvudtitel,
J ordbruksdepartementet.
Jordbruksdepartementets afdelning af Kungl. Maj ds kansli:
Till provisorisk lönereglering för befallningshafvande i jordbruksdepartementet,
förslagsanslag ................................... 6,610: —
» aflönande af en kanslisekreterare inom jordbruksdepartementet
och personligt ålderstillägg åt extra
kanslisekreteraren i departementet Hjalmar Almgren 5,500: —
» arfvode åt extra föredragande inom jordbruksdepartementet
m. m................................................................. 4,000: —
Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar:
Till bestridande af kostnaderna för vissa byggnadsföretag
m. m. vid Alnarp ................................................ 100,000
» uppförande af vissa byggnader vid landtbruksinsti
tutet
vid Ultuna m. m................................................. 50,000
» byggnadsarbeten vid Ultuna landtbruksskola och
egendom ........................................................................ 38,400
» undervisningsmateriell för landtbruks- och mejeriinstitutet
vid Alnarp .................................................... 3,000
» beredande af statsbidrag åt Fredrika-Bremerförbundets
landthushållningsskola vid Rimforsa för utbildande
af lärarinnor.................................................... 6,000: —
» beredande af statsbidrag åt fackskolan för huslig
ekonomi i Uppsala för utbildning af lärarinnor i
landthushållning å skolans landtgård Brogård ........ 4,000: —
Bidrag till aflöning åt tolf jordbrukskonsulenter i Dalarne
och Norrland samt åt tolf jordbrukskonsulenter i
södra och mellersta Sverige........................................ 60,000: —
Kronor. ö.
16,110
Riksdagens skrifvelse Nr 9.
105
Bidrag till aflöning åt vandringsrättare i Dalarna och
Norrland ........................................................................
Bidrag till aflöning åt vandringsrättare i södra och
mellersta Sverige ........................................................
Till anordnande af utbildningskurser för kontrollassistenter -
18,000: —
9,000: -11,900: —
anordnande af utbildningskurser för ladugårdsförnmn 18,800: -
Veterinärundervisning m. m.:
Till uppehållande af statens veterinärbakteriologiska anstalts
verksamhet ......................................................
» uppehållande af veterinärinstitutets verksamhet ....
81,320: —
68,000: —
Bil
Bidrag till
Kronor. ö
319,100
Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar:
Bidrag till bestridande af kostnaderna för allmänna
landtbruksmöten............................................................ 7 500:_
Till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten ........ 17,500: —
» fortsatt uppehållande af de vid landtbruksinstitutet
vid Ultuna samt landtbruks- och mejeriinstitutet
vid Alnarp inrättade anstalter för profning af redskap
och maskiner för landtbrukets behof................ 21,000: —
rag till underhåll af åtta kemiska stationer för jordbrukets
och näringarnas behof.................................... 48,000: —
underhåll af eu för öfre Norrland afsedd
kemisk-växtbiologisk anstalt inom Norrbottens län 13,750: —
Till understöd åt frökontrollanstalter................................ 10,000: —
» åtgärder för befordrande af den inhemska odlingen
af frö utaf klöfver, gräs och foderrotfrukter ........ 15,000: —
» anställande af en statskonsulent i fröodling ............ 6,500: —
Bidrag till uppehållande af Sveriges utsädesförenings
praktiskt vetenskapliga verksamhet............................ 35,000: —
1 iH utbildande af en stipendiat i boskapsskötsel och
mejerihushållning........................................................... 1 50O:
» anställande af en förste och en andre torfingenjör
samt tre torfassistenter................................................ 25 000: •
» upprätthållande af eu folkskola ................................ 7,000: —
» vidtagande af åtgärder för tillgodogörande af den i
landets torfmossar befintliga tillgång på bränntorf,
torfströ m. m................................................................. 10,000:
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 14 saml. 9 käft. (Nr 9.)
99,320
14
106
Riksdagens skrifvelse Nr 9.
Till understöd åt svenska mosskulturföreningen ............
» åtgärder för höjande af det mindre jordbruket........
» anställande af en statskonsulent för det mindre jordbruket
..............................._■.....................................—
Bidrag till åtgärder för främjande af ordnad bokföring
vid mindre jordbruk, förslagsanslag............................
Till ökadt statsbidrag till fortgående smörprofningar m. m.
» fjäderfäafvelns befrämjande ........................................
Bidrag till upprätthållande af afvelscentra för nötboskap
...........................................................................
Till främjande af nötboskapsafveln i Norrbottens län....
» åtgärder för höjande af landets svinafvel ................
» insamlande af jordbruksstatistiska uppgifter genom
lokalundersökningar.......................................................
» uppförande af nybyggnad för entomologiska afdelningen
vid centralanstalten för försöksväsendet pa
jordbruksområdet............................................................
35,000:
250,000:
6,500:
15,000:
16,000
20,000
11,000
5,000
30,000
25,000: —
49,000:
Hästafvelns förbättrande:
Till bestridande af kostnad för extra personal vid Flyinge hingstdepå
Befrämjande af husslöjden:
Till anställande af en andre instruktör i husslöjd och personligt
ålderstillägg till andre instruktören Jonas Wallander ................
Kronor.
680,250
4,630
Fiskerinäringens understöd:
Till underhålls- och driftkostnad för ett fartyg för hydrografisk-biologiska
undersökningar af de Sverige omgifvande
hafven samt för tillsyn och bevakning vid
Sveriges hafsfisken........................................................ 34,000:
» försäkring af fartyget Skagerak ................................ 5,200:
» utförande af hydrografisk-biologiska undersökningar
af de Sverige omgifvande hafven ............................ 26,100:
3,500
Riksdagens skrifvelse Nr 9.
107
Bidrag till anordnande af undervisningskurser i navigation
m. in. för bohuslänska fiskare............................
Till understöd åt södra Sveriges fiskeriförening ............
» bestridande af underhålls- och driftkostnader för
det för fiskeriadministrationens behof byggda fartyg
Eystrasalt........................................................................
» stationerande vintertid af ett armeradt ångfartyg
vid rikets kuster för åstadkommande af ordning och
skydd vid fiskets bedrifvande ...................................
» anläggning af en fiskodlingsanstalt vid Motala........
» bestridande af kostnader för utförande af vissa fiskehamnar
m. m.................................................................
1,400:
17,500:
8,500:
20,000: —
28,000: —
252,000: —
Hydrografiska undersökningar af Sveriges färskvatten:
Till uppehållande af verksamheten vid hydrografiska byrån samt
för verkställande af hydrogeologiska specialundersökningar........
Skog sundervisning en:
Till anställande af extra lärarkrafter vid skogsinstitutet
Landtmäteristaten :
Till bestridande af kostnaderna för vissa af distrikts
landtmätarne
företagna tjänsteresor, förslagsanslag 30,000:
» landtmäteriundervisningen............................................ 36,300:
» fortsatt reparation och renovation af kartor i landt
mäterikontoren
i länen ................................................ 20,000:
» anskaffande för landtmäterikontorets i Umeå räkning
af kopior utaf vissa skifteskartor med tillhörande
handlingar................ 18,000:
» utvidgning m. fl. arbeten vid Skaraborgs läns landtmäterikontor
............................................... 13,000:
» uppläggande af nytt registratur och arkivens ordnande
vid landtmäterikontoren................... 24,000:
Kronor.
392,700
58,000
8,000
141,300
108
Riksdagens skrifvelse Nr 9.
Rikets allmänna kartverk:
Till inköp af litteratur för rikets allmänna kartverks
behof ........................................................................... 4,500: —
» bestridande af kostnader för namngranskning för
rikets allmänna kartverks behof................................ 3,000: —
Sveriges geologiska undersökning:
| Till bestridande af kostnaderna för Sveriges geologiska
undersöknings fältarbeten och för utgifvande af de
på nämnda institutions undersökningar grundade
kartor m. m................................................................. 36,000: —
» verkställande af nybyggnad för Sveriges geologiska
undersökning................................................................ 124,110: —
» beredande af ökadt arbetsutrymme i nämnda nybyggnad
........................................................................ 4,500: —
» beklädande med naturlig sten af väggarna i vissa
salar i samma nybyggnad ........................................ 31,235: —
Vägunderhållet på landet:
Till bestridande af statsverkets andel i kostnaden för
vägdelningar, förslagsanslag.......:................................ 35,000: —
» understöd åt synnerligt betungade väghållnings
distrikt
........................................................................ 150,000: —
Diverse anslag:
Till förekommande och hämmande af tuberkelsjukdomar
hos nötkreaturen ........................................................ 50,000: —
» understödjande af myrutdikningär och vattenaftappningar
inom Norrland och Dalarne (norrländska
afdikningsanslaget) ................................................... 1,100,000: —
» understödjande af myrutdikningär och vattenaftappningar
inom andra delar af riket än Norrland och
Dalarne (allmänna afdikningsanslaget) .................... 450,000: —
Bidrag till bestridande af kostnaderna för uppehållande
j _ af skogsvårdsstyrelsernas verksamhet .................... 67,500: —
[ Till skogsodlingens befrämjande........ .............................. 100,000: —
Kronor. ö.
7,500 —
195,845 —
185,000 -
Riksdagens skrifvelse Nr 9.
109
Kronor. ö.
Till uppförande af nybyggnad m. m. för statens skogs
försöksanstalt.
............................................................... 58,650: —
» anordnande af jordförmedlingsbyråer för egnahemsrörelsen
....................................................................... 20,000: —
» lindring af fraktkostnaderna vid transport å järnväg
af kalk, kalkstensmjöl och märgel för jordbrukets
behof, förslagsanslag .................................... 380,000: ■—
» befrämjande af afsättningen i främmande länder af
alster af svenska landtbruket och dess binäringar
samt fiskerinäringen.................................................... 24,000: —
» bestridande äf kostnaden för Sveriges deltagande
uti internationella landtbruksinstitutet i Rom........ 5,000: —
» bidrag till Sveriges deltagande i en nordisk träd
gårdsutställning
i Köpenhamn år 1912 ................ 6,000: —
» understöd åt svenska fattigvårdsförbundet ............ 14,000: —
» betäckande af åtskilliga af statskontoret förskottsvis
bestridda utgifter ................................ 162,984: —
» beredande af extra lönetillägg för år 1912 åt
vissa tjänstemän och betjänte vid under jordbruksdepartementet
lydande verk och stater, förslagsanslag
........................................................................... 5,000: — 2,438,084 -
Summa | 4,549,339 |—
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 14 sand.
9 käft. (Nr 9.)
15