14

Riksdagens skrifvelse Nr 254.

Nr 254.

Uppläst och godkänd i Första kammaren den 29 maj 1912.
» » »i Andra kammaren den 29 maj 1912.

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående driftkostnaderna
för statens produktiva fonder i livad angår jordbruksärendena.

(Jordbruksutskottets utlåtande nr 103.)

Till Konungen.

I anledning af de framställningar, som gjorts rörande driftkostnaderna
för statens produktiva fonder, i hvad angår j ordbruksärendena, får
Riksdagen för Eders Kungl. Maj:t anmäla följande beslut.

Statens affärsverksamhet.

Statens domäner.

l:o) I en till Riksdagen den 13 januari 1912 afbiten proposition,
nr 6, har Eders Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet
öfver jordbruksärenden för samma dag föreslagit Riksdagen
att

15

Riksdagens skrifvelse Nr 254.

dels i den år 1908 för domänstyrelsen fastställda aflöningsstat
uppföra nio kvinnliga biträden med i statsrådsprotokollet tillstyrkta
aflöningsförmåner och i sammanhang därmed nedsätta den i berörda
stat »till arfvoden åt amanuenser och biträden samt för byggnadsplaners
granskning, flitpenningar åt extra tjänstemän och extra vaktmästare,
vikariatsersättning samt tryckningskostnader» uppförda anslagspost, nu
53,700 kronor, med 11,200 till 42,500 kronor;

dels föreskrifva att för åtnjutande af berörda för kvinnliga biträden
upptagna aflöningsförmåner skola gälla de i statsrådsprotokollet omnämnda
allmänna grunder äfvensom medgifva, att kvinnligt biträde,
som vid ingången af år 1913 är anställdt hos domänstyrelsen och antages
till biträde å styrelsens stat, skall äga att för åtnjutande af ålderstillägg
räkna sig till godo den tid, biträdet därförinnan innehaft stadig
anställning hos styrelsen;

dels godkänna följande tillägg till de genom nådiga kungörelsen
den 16 oktober 1908 fastställda allmänna villkor och bestämmelser för
åtnjutande af aflöning å domänstyrelsens stat, nämligen:

att en hvar vaktmästare hos domänstyrelsen må årligen, i den mån
sådant kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta
semester under femton dagar, samt

att vid sjukdomsförfall för förste vaktmästaren, eller när det erfordras
för beredande åt honom af semester, annan vaktmästare skall vara skyldig
att, om han förordnas att uppehålla förste vaktmästarens befattning,
bestrida densamma, dock ej längre än sammanlagdt tre månader under
ett och samma kalenderår, med rätt att härunder, i stället för egna
tjänstgöringspenningar, åtnjuta, vid sjukdomsförfall för förste vaktmästare
de med hans befattning förenade tjänstgöringspenningar men under hans
semester ett mot samma tjänstgöringspenningar svarande belopp;

dels, under förutsättning att den i statsrådsprotokollet förordade
omregleringen af vissa revir i Södra distriktet kommer till stånd, höja
de uti den för skogsstaten gällande stat uppförda respenningarna till
jägmästarna i hvartdera af Malmöhus och Ångelholms revir med 100
kronor, eller således från 600 kronor till 700 kronor i hvartdera reviret,
äfvensom medgifva, att en hvar af dessa jägmästare må redan under år
1912 komma i åtnjutande af motsvarande höjning i sina respenningar:

dels ock, med godkännande af i statsrådsprotokollet gjorda beräkningar,
såsom driftkostnader under år 1913 för statens domäner
förslagsvis uppföra ett belopp af 5,938,000 kronor att utgå från domänfondens
afkastning.

16

Riksdagens skrifvelse Nr 254.

Såsom driftkostnader under år 1912 för statens domäner kar
sistlidna års Riksdag förslagsvis uppfört ett belopp af 5,400,000 kronor
att utgå från domänfondens afkastning.

Till grund härför hafva lagts följande beräkningar rörande driftkostnaderna
under sist berörda år, nämligen:

Kostnader för domänstyrelsen:

aflöningsstat för styrelsen...... kronor 159,000: —

till anställande af en extra
amanuens hos styrelsen och

för renskrifning m. m....... ,, 6,000: —

rese- och traktamentsersättning

åt styrelsens personal......... ,, 6,000: -—

kostnader för skogsstatens ordinarie personal......

kostnader för ålderstillägg..........................................

kostnader för afdikningar å kronans skogar i de

norrländska länen och i Kopparbergs län.........

egentliga förvaltningskostnader................................

Kostnader för förvaltningen af statens jordbruksdomäner:
till aflöning åt domänintendenter kronor 35,500: —
till resekostnader vid domänförvaltningen
.......................... ,, 45,000: — kronor 80,500: —-

till vissa andra med förvaltningen af kronans jordbruksdomäner
förenade utgifter......................... ,, 39,700: —

Summa kronor 5,400,000: —.

kronor 171,000: —

„ 1,198,800: —

„ 110,000: —

., 150,000: —

„ 3,650,000: —

Enligt Eders Kungl. Maj:ts i nu förevarande proposition gjorda
framställningar skulle driftkostnaderna för förvaltningen af statens
domäner under år 1913 komma att beräknas på följande sätt:

I. Kostnader för domänstyrelsen:

aflöningsstat för styrelsen ... kronor
anställande af extra amanuens
hos styrelsen och
för renskrifning m. m. ... ,,

domänstyrelsens expenser ... ,,

rese- och traktamentsersättning
åt styrelsens personal ,,

159,000: —

6,000: —

18,000: —

6,000:— kronor 189,000: —

Riksdagens skrifvelse Nr 254. 1?

transport kronor 189,000: —

II. Kostnader för statens skogsdomäner:

skogsstatens ordinarie personal
................................... kronor 1,199,000: —

egentliga förvaltningskostnader,
däraf minst 150,000
kronor till afdikningar å
kronans skogar i de norrländska
länen och i Kopparbergs
län ..................... „ 4,300,000: —

III. Kostnader för ålderstillägg:

ålderstillägg för domänstyrelsens och skogsstatens
personal ......................................................................

IV. Kostnader för statens jordbruksdomäner:

aflöning åt domänintendenter... kronor 35,500: —
resekostnader vid domänförvaltningen
...................................... „ 45,000: —

öfriga med förvaltningen af jordbruksdomänerna
förenade
kostnader ............................... „ 59,500: —

Summa kronor 5,938,000: —.

Af de sålunda meddelade tablåerna framgår, att för år 1913
ifrågasatts en ökning, utöfver hvad för innevarande år beräknats, af
driftkostnaderna för statens domäner med tillsammans 538,000 kronor,
hvaraf komma å posten »domänstyrelsens expenser» under första hufvudrubriken
............................................................................... kronor 18,000: —

å posten »skogsstatens ordinarie personal» under

andra hufvudrubriken ................................................ » 200:_

å posten »egentliga förvaltningskostnader» under

samma rubrik ............................................................... » 500,000: —

å posten för öfriga förvaltningskostnader under

fjärde hufvudrubriken ................................................ » 19,800: —

Summa kronor 538,000: —

Utgifterna för domänstyrelsens expenser hafva hittills utgått från
nionde hufvudtitelns förslagsanslag till skrifmaterialier och expenser,
ved. m. m. Uppförandet bland ifrågavarande driftkostnader af en
utgiftspost för styrelsens expenser innebär sålunda endast, såsom
Riksdagen i sin skrifvelse nr 9 angående regleringen af utgifterna under
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 14 samt. 69 höft. (Nr 248—254.) 3

„ 5,499,000: —

„ 110,000: —

„ 140,000: —

18

Riksdagens skrifvelse Nr 254.

riksstatens nämnda hufvudtitel antydt, ett utbrytande från berörda anslag
af livad däraf hittills användts för ifrågavarande ändamål och öfverflyttande
däraf till driftkostnaderna för statens domäner.

Beträffande domänstyrelsen innehåller vidare förevarande proposition
framställningar i två särskilda afseenden, hvilka emellertid icke
betinga någon förändring i driftkostnadernas belopp. Sålunda har föreslagits,
att å styrelsens stat skulle uppföras nio kvinnliga biträden,
däraf åtta med normal aflöning, således för ett hvart af dessa lön 700
kronor, tjänstgöringspenningar 350 kronor och ortstillägg 150 kronor,
tillhopa 1,200 kronor, och ett, som skulle hafva den mer kvalificerade
sysselsättningen att upprätta situationskartor öfver allmänna skogar och
kopiering af skogskartor, med aflöning i högre lönegrad, således med
900 kronor i lön, 550 kronor i tjänstgöringspenningar och 150 kronor
i ortstillägg eller tillsammans 1,600 kronor. Därjämte skulle hvart och
ett af biträdena åtnjuta två ålderstillägg, hvartdera å 200 kronor, efter
fem och tio år. Frånsedt ålderstilläggen, hvilka skulle bestridas från
de bland driftkostnaderna för dylika tillägg särskildt afsedda medel,
skulle följaktligen för ifrågavarande nio biträdens aflönande erfordras
sammanlagdt 11,200 kronor. Då emellertid det till arfvoden åt amanuenser
m. in. i styrelsens stat uppförda beloppet 53,700 kronor, hvaraf de
hos styrelsen nu anställda biträdena aflönas, bör i motsvarande grad
minskas, skulle biträdenas uppförande å ordinarie stat för närvarande icke
föranleda någon höjning i statens slutsumma. För åtnjutande af ofvannämnda
aflönings förmån er skulle gälla samma villkor och bestämmelser
som i statsverkspropositionen föreslagits beträffande liknande befattningar
hos andra verk och myndigheter. — Vidare har, i likhet med hvad för
andra ämbetsverk föreslagits, framställning gjorts om medgifvande af
rätt till semester för vaktmästarna hos domänstyrelsen.

Den äskade höjningen med 200 kronor af anslaget till skogsstatens
ordinarie personal är föranledd af ifrågasatt omreglering af Blekinge—
Åhus, Malmöhus och Ångelholms revir i Södra distriktet, hvarigenom
betydande arealer skog skulle öfverflyttas från förstnämnda revir till de
två andra reviren, och afser att öka jägmästarnas i dessa sistnämnda
revir respenningar från nuvarande belopp 600 kronor till 700 kronor.

Den föreslagna ökningen af de egentliga förvaltningskostnaderna
för statens skogsdomäner, hvilka kostnader sedan åtskilliga år tillbaks
stadigt ökats i väsentlig grad, är något större än kostnadsökningen
under föregående år och synes hufvudsakligen bero på den alltjämt
fortgående ökningen af statens skogskapital, den under de senare åren
alltmer rationellt och intensivt bedrifna skogsvården samt den allt

19

Riksdagens skrifvelse Nr 254.

längre clrifna bearbetning af skogsprodukterna före försäljningen, hvarefter
man inom skogsförvaltningen börjat sträfva.

Kostnaderna för statens jordbruksdomäner — utom aflöningar och
resekostnader för domänintendenterna — hafva, med hänsyn till sin
beskaffenhet, före budgetreformens tillämpning plägat förskottsvis erläggas
för att därefter hos Riksdagen anmälas. Dessa utgifter, som äro
af mångskiftande slag och afse ett flertal olika ändamål, såsom reparationer,
husröteersättningar, kronan vid rättegångar ådömda belopp, utgifter
till följd af kronans deltagande i landtmäteriförrättningar samt vattenaflednings-
och sjösänkningsföretag m. in., hafva på grund af i statsrådsprotokollet
angifna förhållanden för år 1913 beräknats till väsentligt
högre belopp än för år 1912 och, för jämnande af slutsumman af
ifrågavarande kostnader, utförts med 59,500 kronor.

Mot den föreslagna åtgärden att uppföra nio af domänstyrelsens
kvinnliga biträden å stat har Riksdagen icke något att invända.

Beträffande dessa biträdens tjänsteställning har Eders Kungl. Maj:t
föreslagit, att ett af dem skulle uppföras i högre aflöningsgrad och
åtta i normalgrad. Af hvad därom i statsrådsprotokollet anföres och
inom Riksdagen upplysts synas visserligen de åligganden, vissa af sistnämnda
biträden hafva att utföra, åtminstone i viss mån kunna betraktas
såsom mera kvalificerade än det arbete, som i allmänhet tillkommer de
kvinnliga biträdena i den centrala statsförvaltningen. Men då, utom
Kungl. Maj:t, vederbörande ämbetsverk själft och löneregleringskommittén
väl bäst torde kunna bedöma till hvilken kategori hvart och ett
af biträdena skäligen bör hänföras samt föreliggande framställningar
från styrelsen och kommittén icke upptaga mer än ett af biträdena i
högre lönegrad, finner sig Riksdagen, som är öfvertygad, att Kung!.
Maj:t, om skäl därtill föreligga, ej skall underlåta att hos Riksdagen
göra framställning i ämnet, ej böra frångå Eders Kungl. Maj:ts förslag
i förevarande afseende. Beträffande i öfrigt grunderna för kvinnliga
biträdens anställande hos verk och myndigheter, för deras aflönande
och villkoren för löneförmånernas åtnjutande har Riksdagen förut under
innevarande riksmöte vid behandlingen af andra stater fattat beslut,
hvadan Riksdagen beträffande nu ifrågavarande ämbetsverk beslutat i
öfverensstämmelse därmed.

Emot förslaget om rätt för biträde att för åtnjutande af ålderstillägg
tillgodoräkna sig före antagandet till biträde å styrelsens stat
innehafd stadig anställning hos styrelsen har Riksdagen ej funnit anled -

20

Riksdagens skrifvelse Nr 254.

ning till erinran. Ett sådant medgifvande står nämligen i full öfverensstämmelse
med hvad Riksdagen förut i liknande fall beslutat.

Beträffande semesterrätt för vaktmästarna äro förslag i denna
angelägenhet i årets statsverksproposition gjorda jämväl beträffande
flertalet öfriga centrala ämbetsverk. Dessa förslag, hvilka leda sitt ursprung
från en af Riksdagen på sin tid hos Kungl. Maj:t gjord framställning
i ämnet, hafva af Riksdagen vid behandlingen af hufvudtitlarna
redan bifallits. I öfverensstämmelse med Riksdagens sålunda i
ämnet fattade beslut och då förevarande framställning ej gifver anledning
till någon särskild erinran, har framställningen af Riksdagen bifallits.

Den ifrågasatta regleringen af vissa revir i Södra distriktet och
den däraf följande ökningen af respengarna för jägmästarna i Malmöhus
och Angelholms revir hafva icke gifvit Riksdagen anledning till erinran.

Då den alltjämt fortgående utvecklingen af statens skogsväsen
gifvetvis måste medföra ökade driftkostnader för skogsdomänerna samt
beloppet af ökningen för nästkommande år synts Riksdagen grundadt,
har Riksdagen icke någon anmärkning att framställa i detta afseende.

Riksdagen, som ej heller med anledning af propositionen i öfrigt
haft något att erinra, har alltså

dels i den år 1908 för domänstyrelsen fastställda aflöningsstat
uppfört nio kvinnliga biträden med i statsrådsprotokollet tillstyrkta
aflöningsförmåner och i sammanhang därmed nedsatt den i berörda stat
»till arfvoden åt amanuenser och biträden samt för byggnadsplaners
granskning, flitpenningar åt extra tjänstemän och extra vaktmästare,
vikariatsersättning samt tryckningskostnader» uppförda anslagspost, nu
53,700 kronor, med 11,200 till 42,500 kronor;

dels föreskrifvit, att för åtnjutande af berörda för kvinnliga biträden
upptagna aflöningsförmåner skola gälla följande allmänna villkor och
bestämmelser, nämligen

1) att, då vid uppförande i stat af sådan tjänst till innehafvare
af tjänsten befordras person, som omedelbart före sin befordran inom
vederbörande ämbetsverk utfört samma arbete som det till tjänsten
hörande mot fast arfvode under föregående år till belopp, öfverstigande
hvad enligt staten skall utgå till tjänstens innehafvare, ämbetsverket
skall äga bereda fyllnad i aflöningen. för dess uppbringande .till nämnda
arfvodes belopp; dock att biträdet genom dylik aflöningsfyllnad ej må
i något fall tillgodoföras aflöning till högre belopp, än som motsvarar
beloppet af den med befattningen i fråga förenade slutaflöningen, tjänstgöringspenningar
och ortstillägg däri inräknade;

2) att biträdes arbetstid å tjänsterummet skall vara 6 timmar,

21

Riksdagens skrifvelse Nr 254.

mon i verk, där nämnda arbetstid är för tjänstemännen bestämd till 7
timmar, denna tid, samt att, då arbetstiden är 6 timmar, biträdet skall
vara pliktigt att i särskilda fall, när arbetets behöriga gång det kräfver,
kvarstanna i arbetet å tjänsterummet intill ytterligare en timme;

3) att biträde, där ej annat är stadgadt i vederbörande aflöningsstat,
må åtnjuta semester under en månad om året, när sådant utan
hinder för göromålens behöriga gång kan ske;

4) att, där biträde med aflöning efter den lägre typen befordras
till biträdesbefattning, för hvilken aflöning utgår efter den högre typen,
biträde, som redan intjänat sista ålderstillägget i den lägre graden, må
för erhållande af första ålderstillägget i den högre graden få tillgodoräkna
sig högst fem år af den tid, som förflutit från det biträdet tillträdde
det sista ålderstillägget i den lägre graden;

5) att, där inom ett ämbetsverk äro anställda biträden af såväl
högre som lägre grad, biträde af lägre grad skall vara skyldigt att,
om det förordnas såsom biträde af högre grad hos ämbetsverket, bestrida
befattningen som sådant, dock ej längre än sammanlagdt tre månader
under ett och samma kalenderår; ägande sålunda förordnadt biträde af
lägre grad att därunder i stället för egna tjänstgöringspenningar åtnjuta,
om förordnandet erfordras i följd af sjukdomsfall, de med den tjänstledigas
befattning förenade tjänstgöringspenningar, men, då förordnandet
erfordras för beredande af semester, ett mot den semesterledigas tjänstgöringspenningar
svarande belopp;

6) att gift kvinna må till biträdestjänst befordras allenast efter af
Kungl. Maj:t på framställning i hvarje särskild! fall lämnadt medgifvande;

7) att, där kvinnlig innehafvare af biträdestjänst ingår äktenskap,
hon icke skall vara skyldig att af sådan anledning afgå från tjänsten,
därest icke vederbörande öfverordnade myndighet med hänsyn till
tjänstens behöriga upprätthållande finner det nödigt;

8) att biträdestjänst skall af vederbörande ämbetsverk eller myndighet
tillsättas medelst konstitutorial och att tillsättningen skall ske efter
tjänstens ledigförklarande genom kungörelse;

9) att rörande tillsättningen i öfrigt, kompetensfordringar, ordningen
för meddelande af tjänstledighet och afsked samt för åtal och
disciplinär bestraffning o. d. skola gälla de närmare stadganden, som
må varda af Kungl. Maj:t bestämda; samt

10) att i öfrigt de för vederbörande ämbetsverk och myndighet
stadgade villkor och bestämmelser för aflöningsförmånernas åtnjutande
skola i tillämpliga delar och i den mån de icke stå i strid mot hvad
här blifvit föreskrifvet lända till efterrättelse;

22

Riksdagens skrifvelse Nr 254.

dels medgifvit, att kvinnligt biträde, som vid ingången af år 1913
är anställdt hos domänstyrelsen och antages till biträde å styrelsens stat,
skall äga att för åtnjutande af ålderstillägg räkna sig till godo den tid,
biträdet därförinnan innehaft stadig anställning hos styrelsen;

dels godkänt följande tillägg till de genom kungl. kungörelsen den
16 oktober 1908 fastställda allmänna villkor och bestämmelser för åtnjutande
af aflöning å domänstyrelsens stat, nämligen:

att enhvar vaktmästare hos domänstyrelsen må årligen, i den mån
sådant kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta
semester under femton dagar, samt

att vid sjukdomsförfall för förste vaktmästaren eller när det
erfordras för beredande åt honom af semester, annan vaktmästare skall
vara skyldig att, om han förordnas att uppehålla förste vaktmästarens
befattning, bestrida densamma, dock ej längre än sammanlagdt tre
månader under ett och samma kalenderår, med rätt att därunder, i
stället för egna tjänstgöringspenningar, åtnjuta, vid sjukdomsförfall för
förste vaktmästare de med hans befattning förenade tjänstgöringspenningar,
men under hans semester ett mot samma tjänstgöringspenningar
svarande belopp;

dels, under förutsättning att den i statsrådsprotokollet förordade
omregleringen af vissa revir i Södra distriktet kommer till stånd, höjt
de uti den för skogsstaten gällande stat uppförda respenningarna till
jägmästarna i hvartdera af Malmöhus och Ångelholms revir med 100
kronor, eller således från 600 kronor till 700 kronor i hvardera reviret,
äfvensom medgifvit, att en hvar af dessa jägmästare må redan under
år 1912 komma i åtnjutande af motsvarande höjning i sina respenningar;

dels ock, med godkännande af i statsrådsprotokollet gjorda beräkningar,
såsom driftkostnader under år 1913 för statens domäner förslagsvis
uppfört ett belopp af 5,938,000 kronor att utgå från domänfondens
afkastning.

Statens utlåniiigsfonder.

Egnaheinslånefondcn.

2:o) l en till Riksdagen den 29 mars 1912 afbiten proposition, nr
137, har Eders Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet
öfver jordbruksärenden för samma dag föreslagit Riks -

23

Riksdagens skrifvelse Nr 254.

dagen att för beredande under år 1913 af bidrag till egnahemslåneförmedlare
för betäckande af för dem genom lånerörelsen uppkommande
kostnader och möjliga förluster med belopp, motsvarande för hvarje
låneförmedlare en half procent af den ej till betalning förfallna kapitalskuld,
hvari låneförmedlaren på grund af från egnahemslånefonden utbekomna
statslån vid samma års början häftat till staten, såsom driftkostnader
under nämnda år för egnahemslånefonden förslagsvis uppföra
ett belopp af 135,000 kronor att utgå direkt af fondens afkastning.

Då fortfarande, i likhet med hvad förut skett, egnahemslåneförmedlarna
torde böra beredas förvaltningsbidrag, har Riksdagen, som icke
funnit anledning till erinran emot det af Eders Kungl. Maj:t, med tillämpning
af enahanda grunder som förut, föreslagna beloppets storlek, för
beredande under år 1913 af bidrag till egnahemslåneförmedlare för betäckande
af för dem genom lånerörelsen uppkommande kostnader och
möjliga förluster med belopp, motsvarande för hvarje låneförmedlare en
half procent af den ej till betalning förfallna kapitalskuld, hvari låneförmedlaren
på grund af från egnahemslånefonden utbekomna statslån
vid samma års början häftat till staten, såsom driftkostnader under
nämnda år för egnahemslånefonden förslagsvis uppfört ett belopp af
135,000 kronor att utgå direkt af fondens afkastning.

Stockholm den 29 maj 1912.

Med undersåtlig vördnad.