jRiksdagens skrifvelse Nr 223.
5
Nr 223.
Uppläst och godkänd i Första kammaren den 28 maj 1912.
» » »i Andra kammaren den 28 maj 1912.
Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af dels Kungl.
Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad
lydelse af § 3 mom. 6 i förordningen den 6 augusti
1894 angående mantalsskrifning, dels ock en i ämnet
väckt motion.
(Bevillningsutskottets betänkande nr 43.)
Till Konungen.
Genom proposition, nr 227, af den 26 april 1912 har Eders Kungl.
Maj:t, under åberopande af tvenne propositionen i utdrag bilagda statsrådsprotokoll
öfver finansärenden, föreslagit Riksdagen att antaga följande
Förslag
till
Förordning om ändrad lydelse af § 3 mom. 6 i förordningen
den 6 augusti 1894 angående mantalsskrifning.
Härigenom förordnas, att § 3 mom. 6 i förordningen den 6 augusti
1894 angående mantalsskrifning skall erhålla följande ändrade lydelse:
6
Riksdagens skrifvelse Nr 223.
Mom. 6. Ledamot af statsrådet, som för utöfning af statsrådsämbetet
afflyttar från den ort, hvarest han vid utnämningen var bosatt,
äger utan hinder häraf fortfarande vara där mantalsskrifven.
År någon, som blifvit af Kungl. Maj:t förordnad till ledamot i
kommitté eller kommission eller mottagit uppdrag att såsom sakkunnig
biträda inom statsdepartement eller af Riksdagen erhållit särskildt uppdrag,
för uppdragets fullgörande bosatt å annan ort än den, där han
förut haft sitt hemvist, äger han fortfarande vara mantalsskrifven å
sistnämnda ort, om han där innehar tjänst, äger fastighet eller idkar
rörelse.
Den, som i och för arbete eller uppdrag af tillfällig beskaffenhet
uppehåller sig å annan ort än den, där han är bosatt, må ej af sådan
anledning mantalsskrifvas å uppehållsorten.
I sammanhang med Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition
har Riksdagen till behandling förehaft en i ämnet väckt motion, hvari
hemställts, att Riksdagen vid antagande af föreliggande förslag måtte
komplettera detta så, att andra styckets sista sats finge följande lydelse:
»om han där innehar tjänst, äger eller brukar fastighet eller idkar
rörelse».
I likhet med föredragande departementschefen finner Riksdagen en
ändring i mantalsskrifningsförordningen vara erforderlig för att tillförsäkra
personer, hvilka för fullgörande af sådana offentliga uppdrag, som
omförmälas i andra stycket af ofvan intagna förslag, bosätta sig å annan
ort än den, där de förut haft sitt hemvist, möjlighet att fortfarande vara
mantalsskrifna å sistnämnda ort.
Enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag skall den, som af dylik anledning
flyttar till annan ort, äga rätt att i fråga om mantalsskrifningen
välja mellan den förra boningsorten och den, där han vid mantalsskrifningen
är bosatt, dock att såsom villkor för mantalsskrifning å den förra
orten skall gälla, att han därstädes innehar tjänst, äger fastighet eller
idkar rörelse. Beträffande dessa villkor har i ofvanberörda motion yrkats
sådan ändring, att äfven den, som å den förra boningsorten brukar
fastighet, må äga rätt att där fortfarande vara mantalsskrifven. Den
utvidgade möjlighet till valfrihet i fråga om mantalsskrifningsort, som
motionärens förslag innebär, synes Riksdagen vara befogad.
Riksdagen får sålunda tillkännagifva, att Riksdagen för sin del
antagit följande
Riksdagens skrifvelse Nr 223.
7
Förslag
till
förordning om ändrad lydelse af § 3 mom. 6 i förordningen
den 6 augusti 1894 angående mantalsskrifning.
Härigenom förordnas, att § 3 mom. 6 i förordningen den 6 augusti
1894 angående mantalsskrifning skall erhålla följande ändrade lydelse:
Mom. 6. Ledamot af statsrådet, som för utöfning af statsrådsämbetet
afflyttar från den ort, hvarest han vid utnämningen var bosatt,
äger utan hinder häraf fortfarande vara där mantalsskrifven.
År någon, som blifvit af Kungl. Maj:t förordnad till ledamot i
kommitté eller kommission eller mottagit uppdrag att såsom sakkunnig
biträda inom statsdepartement eller af Riksdagen erhållit särskildt uppdrag,
för uppdragets fullgörande bosatt å annan ort än den, där han
förut haft sitt hemvist, äger han fortfarande vara mantalsskrifven å
sistnämnda ort, om han där innehar tjänst, äger eller brukar fastighet
eller idkar rörelse.
Den, som i och för arbete eller uppdrag af tillfällig beskaffenhet
uppehåller sig å annan ort än den, där han är bosatt, må ej af sådan
anledning mantalsskrifvas å uppehållsorten.
Stockholm den 28 maj 1912.
Med undersåtlig vördnad.