Riksdagens skrifvelse Nr 2.
1
Nr 2.
Uppläst och godkänd i Första kammaren den 28 maj 1912.
» » » i Andra kammaren den 28 maj 1912.
Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna
under riksstatens andra hufvudtitel, innefattande
anslagen till justitiedepartementet.
(Statsutskottets utlåtanden nr 2 och 127 samt memorial nr 13 och 86.)
Till Konungen.
I afseende å regleringen af utgifterna under riksstatens andra
hufvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet, får Riksdagen
för Eders Kungl. Maj:t anmäla följande beslut.
Ordinarie anslag.
Högsta domstolen.
l:o) I den till Riksdagen den 13 januari 1912 aflåtna propositionen
angående statsverkets tillstånd och behof har Eders Kungl. Maj:t
i punkt 1 under andra hufvudtiteln föreslagit Riksdagen att godkänna
följande tillägg till de enligt kungl. kungörelse den 25 juni 1909 stadgade
villkor och bestämmelser för åtnjutande af de i ny aflöningsstat
för högsta domstolens vaktmästare upptagna aflöningsförmåner, nämligen
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 14 samt. 2 käft. (Nr 2.) 1
2
Riksdagens skrifvelse Nr 2.
att enhvar vaktmästare i högsta domstolen må årligen, i den mån
sådant kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta
semester under 15 dagar samt
att vid sjukdomsförfall för förste vaktmästaren, eller när det erfordras
för beredande åt honom af semester, annan vaktmästare skall vara
skyldig att, om han förordnas att uppehålla förste vaktmästarens befattning,
bestrida densamma, dock ej längre än sammanlagdt tre månader
under ett och samma kalenderår, med rätt att därunder, i stället för
egna tjänstgöringspenningar, åtnjuta, vid sjukdomsförfall för förste
vaktmästaren de med dennes befattning förenade tjänstgöringspenningar
och under hans semester ett mot samma tjänstgöringspenningar svarande
belopp.
Hvad sålunda föreslagits grundar sig dels å en af Eders Kungl.
Maj:t, med anledning af Riksdagens därom gjorda framställning, verkställd
utredning, angående huruvida och i hvad mån vaktbetjänte och
med dem likställda statstjänare i de centrala ämbetsverken och hofrätterna
kunde komma i åtnjutande af semester, äfvensom å vissa af
Eders Kungl. Maj:t angifna grunder, efter hvilka denna fråga synts
böra lösas, dels ock å departementschefens under förevarande punkt
särskildt afgifna yttrande i hvad det afser semester åt, högsta domstolens
vaktmästare.
Under erinran att Eders Kungl. Maj:t särskildt för hvarje verk
gjort de hemställanden, som ansetts i saken påkallade, och i samband
därmed upptagit frågan om de höjningar i verkens anslag till vikariatsersättningar
och extra biträden, hvilka befunnits nödiga i anledning af
semesters beviljande åt vaktmästarna och de med dem likställda statstjänarna,
får Riksdagen meddela, att Riksdagen icke funnit något att
anmärka mot de af Eders Kungl. Maj:t angifna grunder, efter hvilka
dylik semester ansetts böra beredas.
Riksdagen förutsätter dock, att, såsom jämväl ställts i utsikt, i
ämbetsverk, där flera än en vaktmästare finnas och göromålen under viss
del af året äro af väsentligt mindre omfattning än eljest, i allmänhet
så ordnas beträffande semester för vaktmästare och med dem likställda
statstjänare, att särskild vikarie för den semesterledige ej behöfver
förordnas.
Under uttalande häraf får Riksdagen anmäla, att Riksdagen godkänt
följande tillägg till de enligt kungl. kungörelse den 25 juni 1909
stadgade villkor och bestämmelser för åtnjutande af de i ny aflöningsstat
för högsta domstolens vaktmästare upptagna aflöningsförmåner, nämligen
Riksdagens skrifvelse Nr 2. 3
att enhvar vaktmästare i högsta domstolen må årligen, i den män
sådant kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta
semester under 15 dagar samt
att vid sjukdomsförfall för förste vaktmästaren, eller när det erfordras
för beredande åt honom af semester, annan vaktmästare skall
vara skyldig att, om han förordnas att uppehålla förste vaktmästarens
befattning, bestrida densamma, dock ej längre än sammanlagdt tre
månader under ett och samma kalenderår, med rätt att därunder, i
stället för egna tjänstgöringspenningar, åtnjuta, vid sjukdomsförfall för
förste vaktmästaren de med dennes befattning förenade tjänstgöringspenningar
och under hans semester ett mot samma tjänstgöringspenningar
svarande belopp.
Justitiekanslersexpeditionen.
2:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare under punkt 2 af andra hufvudtiteln
föreslagit Riksdagen att godkänna sådant tillägg till de enligt
kungl. kungörelse den 29 oktober 1909 stadgade villkor och bestämmelser
för åtnjutande af de i ny aflöningsstat för justitiekanslersämbetet
upptagna aflöningsförmåner, att vaktmästaren hos ämbetet må årligen,
i den mån det kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta
semester under 15 dagar.
Under hänvisning till hvad Riksdagen anfört under punkt l:o)
här ofvan beträffande semester åt vaktmästarna vid högsta domstolen
får Riksdagen anmäla, att Riksdagen godkänt sådant tillägg till de enligt
kungl. kungörelse den 29 oktober 1909 stadgade villkor och bestämmelser
för åtnjutande af de i ny aflöningsstat för justitiekanslersämbetet
upptagna aflöningsförmåner, att vaktmästaren hos ämbetet må årligen,
i den mån det kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta
semester under 15 dagar.
Nedre justitierevisionen.
3:o) Under punkt 3 af denna hufvudtitel har Eders Kungl. Maj:t
föreslagit Riksdagen att godkänna dels sådan ändring i den år 1911
4
Riksdagens skrifvelse Nr 2.
fastställda ordinarie stat för nedre justitierevisionen, att för hvar och en
af däri uppförda 12 skrifbiträden lönen höjes från 600 kronor till 700
kronor, men tjänstgöringspenningarna sänkas från 450 kronor till 350
kronor, dels ock det tillägg till de enligt kungl. kungörelse den 16 juni
1911 stadgade villkor och bestämmelser för åtnjutande af de med befattning
å sagda stat förenade aflöningsförmåner, att för skrifbiträde å
nedre revisionens stat skola gälla de af chefen för finansdepartementet
föreslagna, i statsrådsprotokollet öfver finansärenden för den 13 januari
1912 upptagna allmänna villkor och bestämmelser i fråga om fasta biträden
hos vissa verk och myndigheter.
Enligt de af chefen för finansdepartementet angifna grunder för
uppförande i stat af biträdesbefattningar hos ämbetsverk och myndigheter,
. som under de senare åren nyreglerats, skulle vid de verk och
myndigheter, där den normala arbetstiden skulle utgöra sex timmar
hvarje söckendag, biträdenas aflöningsförmåner ordnas allteftersom befattningen
afsåge renskrifning och därmed jämförliga göromål eller
annat, kvalitativt högre, arbete efter två särskilda typer, den ena, eller
den s. k. normaltypen, om 700 kronor i lön, 350 kronor i tjänstgöringspenningar
och, i förekommande fall, ortstillägg, jämte två ålderstillägg
till lönen, hvardera å 200 kronor, efter fem och tio år, och den andra
om 900 kronor i lön, 550 kronor i tjänstgöringspenningar samt ortstillägg
och ålderstillägg såsom enligt normaltypen.
I enlighet härmed borde i afseende å de biträdesbefattningar,
hvilka, med en aflöning af 600 kronor i lön, 450 kronor i tjänstgöringspenningar
jämte ortstillägg och ålderstillägg enligt ofvan angifna grunder,
under åren 1910 och 1911 uppförts i stat hos fångvårdsstyrelsen generaltullstyrelsen,
nedre justitierevisionen, direktionen öfver folkskollärarnas
pensionsinrättning m. fl. pensions- och understödsanstalter äfvensom
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, åvägabringas en jämkning i förhållandet
mellan lön och tjänstgöringspenningar. Vidkommande därefter
de ämbetsverk, där den dagliga arbetstiden utgör sju timmar, eller
postverket och sparbanken, har i stället för normaltypen föreslagits en
särskild typ om 700 kronor i lön och 550 kronor i tjänstgöringspenningar
jämte två ålderstillägg, efter 3 och 6 år, hvartdera ålderstillägget
å 200 kronor, hvartill skulle komma ortstillägg med 150 kronor
i Stockholm och med 100 kronor å de öfriga orter, där ortstillägg tillkommer
posttjänsteman af högre grad. Slutligen har chefen för finansdepartementet
i fråga om aflöningsförmånerna erinrat därom, att förslag
5
jRiksdagens skrifvelse Nr 2.
om inrättande af ännu en aflöningstyp för kvinnliga bitäden med begynnelseaflöning
2,000 och slutaflöning 2,400 kronor i annat sammanhang
förelåge till pröfning af Eders Kungl. Magt; och har nämnde
departementschef utan att göra något uttalande om dessa förslag dock
ansett sig böra framhålla, att ett beslut i öfverensstämmelse med hvad
han beträffande aflöningstyperna ifrågasatt icke finge betraktas såsom
hinder för tillskapande af ytterligare någon aflöningstyp, därest omständigheterna
oundgängligen skulle fordra något sådant.
För egen del har Riksdagen funnit det välbetänkt att, på sätt chefen
för finansdepartementet föreslagit, i allmänhet ordna biträdenas aflöningsförmåner
efter allenast två olika typer, allteftersom befattningen afser
renskrifning och därmed jämförliga göromål eller annat, kvalitativt högre,
arbete. Emot departementschefens förslag att på grund af de säregDa
förhållandena vid postverket och postsparbanken anordna en särskild
aflöningstyp för biträdena vid dessa verk torde ej heller vara något att
erinra. Likaledes har Riksdagen ansett sig böra biträda hvad departementschefen
föreslagit i fråga om storleken af de särskilda aflöningsbeloppen,
hvilka enligt Riksdagens förmenande synas vara val afvägda.
Visserligen har det ådragit sig Riksdagens uppmärksamhet, att den för
normaltypen föreslagna fördelningen i lön och tjänstgöringspenningar
innebär ett afsteg från det af 1910 och 1911 årens Riksdagar fattade
beslut i fråga om aflöningsförmånerna för de af dessa Riksdagar i stat
uppförda biträden, hvilket måste anses mindre tilltalande, då det i allmänhet
icke torde vara tillrådligt att efter så kort tid vidtaga ändringar
i af Riksdagen fastställda aflöningsstater; men då till stöd för det nu
föreliggande förslaget i denna del åberopats en vida mer omfattande
utredning i detta ämne, än som förefunnits vid nämnda riksdagar, samt
då det föreliggande förslaget i detta afseende öfverensstämmer med Eders
Kungl. Maj:ts proposition och statsutskottets yttrande vid 1910 års riksdag
angående uppförande i stat af fast biträde vid fångvårdsstyrelsen,
har Riksdagen icke velat motsätta sig detsamma.
Vidkommande slutligen de af chefen för finansdepartementet föreslagna
allmänna villkor och bestämmelser att gälla beträffande dessa
befattningar, har Riksdagen icke funnit något att erinra i fråga om de
därunder upptagna punkterna 2, 3, 4, 5, 8 och 10.
Bestämmelsen under punkt 1, att, då vid uppförande i stat af
biträdestjänst till innehafvare af tjänsten befordras person, som omedelbart
före sin befordran inom vederbörande ämbetsverk utfört samma
arbete som det till tjänsten hörande mot fast arfvode under föregående
6
Riksdagens skrifvelse Nr 2.
år till belopp, öfverstigande hvad enligt staten skall utgå till tjänstens
innehafvare, ämbetsverket skulle äga bereda fyllnad i aflöningen för
dess uppbringande till nämnda arfvodes belopp, har däremot gifvit
Riksdagen anledning till en viss erinran. Sålunda har det synts Riksdagen
nödvändigt, att det beträffande den ifrågasatta aflöningsfyllnaden
stadgas en viss begränsning. Och har Riksdagen, som förutsätter, att
med fast arfvode afses visst bestämdt arfvode för viss tjänstgöringstid,
i detta afseende velat föreslå sådan ändring af berörda stadgande, att
biträdet icke i något fall må genom dylik aflöningsfyllnad beredas aflöning
till högre belopp, än som motsvarar sammanlagda beloppet af
den med befattningen i fråga förenade slutaflöningen, inberäknadt tjänstgöringspenningar
och ortstillägg.
Beträffande därefter de ifrågasatta bestämmelserna under punkterna
6 och 7, att gift kvinna må till biträdestjänst befordras allenast
efter af Kung!. Maj:t på framställning i hvarje särskildt fall lämnadt
medgifvande samt att, där kvinnlig innehafvare af biträdestjänst ingår
äktenskap, hon icke skall vara skyldig att af sådan anledning afgå från
tjänsten, därest icke vederbörande öfverordnade myndighet med hänsyn
till det allmännas intresse finner det nödigt, så har Riksdagen för sin
del funnit dem välbetänkta och nödvändiga, dock med den ändring att
orden »med hänsyn till det allmännas intresse» synts böra utbytas mot
uttrycket »med hänsyn till tjänstens behöriga upprätthållande». I sammanhang
härmed har Riksdagen velat uttala, att Riksdagen förutsätter,
dels att den öfverordnade myndighetens pröfningsrätt enligt sistberörda
bestämmelse gäller icke blott tidpunkten, då äktenskapet ingås, utan
jämväl allt fortfarande under den gifta kvinnans kvarstående i tjänsten,
dels ock att gift kvinna, som på grund af samma stadgande pröfvas af
vederbörande öfverordnade myndighet böra afgå från tjänsten, äger rätt
att draga denna fråga under Kungl. Maj:ts bepröfvande.
Hvad slutligen angår bestämmelsen, att rörande tillsättningen i
öfrigt, kompetensfordringar, ordningen för meddelande af tjänstledighet
och afsked samt för åtal och disciplinär bestraffning och dylikt skola
gälla de närmare stadganden, som må varda af Eders Kungl. Maj:t
bestämda, har Riksdagen velat uttala, att för kompetens till biträdesbefattning
med aflöning enligt normaltypen icke synes böra i något fall
fordras annat än kunnighet i renskrifning och maskinskrifning samt
förmåga att fullgöra därmed jämförliga enklare göromål.
På grund af hvad sålunda förekommit, har Riksdagen godkänt
dels sådan ändring i den år 1911 fastställda ordinarie stat för
7
Riksdagens skrifvelse Nr 2.
nedre justitierevisionen, att för hvar och en af däri nppförda 12 skrifbiträden
lönen höjes från 600 kronor till 700 kronor, men tjänstgöringspenningarna
sänkas från 450 kronor till 350 kronor,
dels ock det tillägg till de enligt kungl. kungörelse den 16 juni
1911 stadgade villkor och bestämmelser för åtnjutande af de med befattning
å sagda stat förenade aflöningsförmåner, att för skrifbiträde å
nedre revisionens stat skola gälla följande allmänna villkor och bestämmelser,
nämligen
1) att, då vid uppförande i stat af sådan tjänst till innehafvare
af tjänsten befordras person, som omedelbart före sin befordran inom
vederbörande ämbetsverk utfört samma arbete som det till tjänsten
hörande mot fast arfvode under föregående år till belopp, öfverstigande
hvad enligt staten skall utgå till tjänstens innehafvare, ämbetsverket
skall äga bereda fyllnad i aflöningen för dess uppbringande till nämnda
arfvodes belopp; dock att biträdet genom dylik aflöningsfyllnad ej må
i något fall tillgodoföras aflöning till högre belopp än som motsvarar
beloppet af den med befattningen i fråga förenade slutaflöningen, tjänstgöringspenningar
och ortstillägg däri inräknade;
2) att biträdes arbetstid å tjänsterummet skall vara 6 timmar,
men i verk där nämnda arbetstid är för tjänstemännen bestämd till 7
timmar, denna tid, samt att, då arbetstiden är 6 timmar, biträdet skall
vara pliktigt att i särskilda fall, när arbetets behöriga gång det kräfver,
kvarstanna i arbetet å tjänsterummet intill ytterligare en timme;
3) att biträde, där ej anuat är stadgadt i vederbörande aflöningsstat,
må åtnjuta semester under en månad om året, när sådant utan
hinder för göromålens behöriga gång kan ske;
4) att, där biträde med aflöning efter den lägre typen befordras
till biträdesbefattning, för hvilken aflöning utgår efter den högre typen,
biträde, som redan intjänat sista ålderstillägget i den lägre graden, må
för erhållande af första ålderstillägget i den högre graden få tillgodoräkna
sig högst fem år af den tid, som förflutit från det biträdet tillträdde
det sista ålderstillägget i den lägre graden;
5) att, där inom ett ämbetsverk äro anställda biträden af såväl
högre som lägre grad, biträde af lägre grad skall vara skyldigt att, om
det förordnas såsom biträde af högre grad hos ämbetsverket, bestrida
befattningen som sådant, dock ej längre än sammanlagdt tre månader
under ett och samma kalenderår; ägande sålunda förordnadt biträde af
lägre grad att därunder i stället för egna tjänstgöringspenningar åtnjuta,
om förordnandet erfordras i följd af sjukdomsfall, de med den
tjänstledigas befattning förenade tjänstgöringspenningar, men, då för
-
8
Riksdagens skrifvelse Nr 2.
ordnandet erfordras för beredande af semester, ett mot den semesterledigas
tjänstgöringspenningar svarande belopp;
6) att gift kvinna må till biträdestjänst befordras allenast efter af
Kungl. Maj:t på framställning i hvarje särskildt fall lämnadt medgifvande;
7) att, där kvinnlig innehafvare af biträdestjänst ingår äktenskap,
hon icke skall vara skyldig att af sådan anledning afgå från tjänsten,
därest icke vederbörande öfverordnade myndighet med hänsyn till tjänstens
behöriga upprätthållande finner det nödigt;
8) att biträdestjänst skall af vederbörande ämbetsverk eller myndighet
tillsättas medels konstitutorial och att tillsättningen skall ske
efter tjänstens ledigförklarande genom kungörelse;
9) att rörande tillsättningen i öfrigt, kompetensfordringar, ordningen
för meddelande af tjänstledighet och afsked samt för åtal och
disciplinär bestraffning och dylikt skola gälla de närmare stadganden,
som må varda af Kungl. Maj:t bestämda; samt
10) att i öfrigt de för vederbörande ämbetsverk och myndighet
stadgade villkor och bestämmelser för aflöningsförmånernas åtnjutande
skola i tillämpliga delar och i den mån de icke stå i strid mot hvad
här blifvit föreskrifvet lända till efterrättelse.
4:o) Under punkt 4 af denna hufvudtitel har Eders Kungl. Maj:t
föreslagit Riksdagen att godkänna följande tillägg till de enligt kungl.
kungörelsen den 16 juni 1911 stadgade villkor och bestämmelser för
åtnjutande af de med befattning å den nya ordinarie staten för nedre
justitierevisionen förenade aflöningsförmåner, nämligen
att enhvar vaktmästare i nedre revisionen må årligen, i den mån
sådant kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta
semester under 15 dagar samt
att vid sjukdomsfall för förste vaktmästaren, eller när det erfordras
för beredande åt honom af semester, annan vaktmästare skall vara skyldig
att, om han förordnas att uppehålla förste vaktmästarens befattning,
bestrida densamma, dock ej längre än sammanlagdt tre månader under
ett och samma kalenderår, med rätt att därunder, i stället för egna tjänstgöringspenningar,
åtnjuta, vid sjukdomsförfall för förste vaktmästaren
de med dennes befattning förenade tjänstgöringspenningar och under
hans semester ett mot samma tjänstgöringspenningar svarande belopp.
Under hänvisning till hvad Riksdagen anfört under punkt l:o)
här ofvan beträffande semester åt vaktmästarna vid högsta domstolen
får Riksdagen anmäla, att Riksdagen godkänt följande tillägg till de
enligt kungl. kungörelsen den 16 juni 1911 stadgade villkor och be
-
9
Riksdagens skrifvelse Nr 2.
stämmelser för åtnjutande af de med befattning å den nya ordinarie
staten för nedre justitierevisionen förenade aflöningsförmåner, nämligen
att enhvar vaktmästare i nedre revisionen må årligen, i den mån
sådant kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta
semester under 15 dagar samt
att vid sjukdomsförfall för förste vaktmästaren, eller när det
erfordras för beredande åt honom af semester, annan vaktmästare skall
vara skyldig att, om han förordnas att uppehålla förste vaktmästarens
befattning, bestrida densamma, dock ej längre än sammanlagd t tre månader
under ett och samma kalenderår, med rätt att därunder, i stället
för egna tjänstgöringspenningar, åtnjuta, vid sjukdomsförfall för förste
vaktmästaren de med dennes befattning förenade tjänstgöringspenningar
och under hans semester ett mot samma tjänstgöringspenningar svarande
belopp.
Rikets hovrätter.
5:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare i punkt 5 af denna hufvudtitel
föreslagit Riksdagen att godkänna
dels följande tillägg till och ändringar i de år 1909 fastställda
stater för rikets hofrätter nämligen
att i staterna uppföras för Svea hofrätt 10, för Göta hofrätt 7
samt för hofrätten öfver Skåne och Blekinge 4 skrifbiträden, enhvar
med lön 700 kronor och tjänstgöringspenningar 350 kronor samt, i
Svea hofrätt, ortstillägg 150 kronor, eller sålunda begynnelseaflöning i
Svea hofrätt 1,200 kronor och i de andra hofrätterna 1,050 kronor,
hvarjämte, i samtliga hofrätterna, lönen skall kunna efter 5 år höjas
med 200 kronor och efter 10 år med ytterligare 200 kronor,
att de i staterna nu uppförda anslag »för renskrifning», för Svea
hofrätt å 20,000 kronor, för Göta hofrätt å 10,100 kronor och för hofrätten
öfver Skåne och Blekinge å 6,400 kronor, uteslutas samt
att, i stället för anslagen »till arfvoden åt amanuenser, vikariatsersättningar
samt gratifikationer till extra ordinarie tjänstemän», för
Svea hofrätt å 23,250 kronor, för Göta hofrätt å 12,000 kronor och för
hofrätten öfver Skåne och Blekinge å 6,000 kronor, upptagas anslag
»till arfvoden åt amanuenser, vikariatsersättningar, tillfällig renskrifning
samt gratifikationer till extra ordinarie tjänstemän», för Svea hofrätt å
28,000 kronor, för Göta hofrätt å 14,500 kronor samt för hofrätten
öfver Skåne och Blekinge å 7,700 kronor,
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 14 sand. 2 käft. (Nr 2.)
2
10
Riksdagens skrifvelse Nr 2.
dels ock, följande tillägg'' till de enligt kungl. kungörelsen den 18
september 1909 stadgade villkor och bestämmelser för åtnjutande af
aflöning enligt sagda aflöningsstater, nämligen
att för skrifbiträde å bofrätts stat skola gälla de af chefen för
finansdepartementet föreslagna, i statsrådsprotokollet öfver finansärenden
för den 13 januari 1912 upptagna allmänna villkor och bestämmelser
i fråga om fasta biträden hos vissa verk och myndigheter samt
att beträffande skrifbiträde, som vid början af år 1913 är anställdt
hos hofrätt och antages till biträde å dess stat, det må ankomma
på Kungl. Maj:ts pröfning, om och i hvad mån biträdet för åtnjutande
af löneförhöjning skall äga räkna sig till godo den föregående tjänstgöringen
vid hofrätten.
Då behofvet af de föreslagna biträdesbefattningarna i de särskilda
hofrätterna torde vara till fullo ådagalagdt, får Riksdagen, under hänvisning
till hvad Riksdagen anfört under punkt 3:o) här ofvan, anmäla,
att Riksdagen godkänt
dels följande tillägg till och ändringar i de år 1909 fastställda stater
för rikets hovrätter, nämligen
att i staterna uppföras för Svea hofrätt 10, för Göta hofrätt 7
samt för hofrätten öfver Skåne och Blekinge 4 skrif biträden, enhvar
med lön 700 kronor och tjänstgöringspenningar 350 kronor samt, i
Svea hofrätt, ortstillägg 150 kronor, eller sålunda begynnelseaflöning
i Svea hofrätt 1,200 kronor och i de andra hofrätterna 1,050 kronor,
hvarjämte, i samtliga hofrätterna, lönen skall kunna efter 5 år höjas
med 200 kronor och efter 10 år med ytterligare 200 kronor,
att de i staterna nu uppförda anslag »för renskrifning», för Svea
hofrätt å 20,000 kronor, för Göta hofrätt å 10,100 kronor och för hofrätten
öfver Skåne och Blekinge å 6,400 kronor, uteslutas samt
att, i stället för anslagen »till arfvoden åt amanuenser, vikariatsersättningar
samt gratifikationer till extra ordinarie tjänstemän», för
Svea hofrätt å 23,250 kronor, för Göta hofrätt å 12,000 kronor och
för hofrätten öfver Skåne och Blekinge å 6,000 kronor, upptagas anslag
»till arfvoden åt amanuenser, vikariatsersättningar, tillfällig renskrifning
samt gratifikationer till extra ordinarie tjänstemän», för Svea hofrätt å
28,000 kronor, för Göta hofrätt å 14,500 kronor samt för hofrätten
öfver Skåne och Blekinge å 7,700 kronor,
dels ock följande tillägg till de enligt kungl. kungörelse den 18
september 1909 stadgade villkor och bestämmelser för åtnjutande af aflöning
enligt sagda aflöningsstater, nämligen
11
Riksdagens skrifvelse Nr 2.
att för skrifbiträde å hofrätts stat skola gälla följande allmänna
villkor och bestämmelser, nämligen
1) att, då vid uppförande i stat af sådan tjänst till innehafvare af
tjänsten befordras person, som omedelbart före sin befordran inom vederbörande
ämbetsverk utfört samma arbete som det till tjänsten hörande
mot fast arfvode under föregående år till belopp, öfverstigande hvad
enligt staten skall utgå till tjänstens innehafvare, ämbetsverket skall
äga bereda fyllnad i aflöningen för dess uppbringande till nämnda
arfvodes belopp; dock att biträdet genom dylik aflöningsfyllnad ej må
i något fall tillgodoföras aflöning till högre belopp än som motsvarar
beloppet af den med befattningen i fråga förenade slutaflöningen, tjänstgöringspenningar
och ortstillägg däri inräknade;
2) att biträdes arbetstid å tjänsterummet skall vara 6 timmar,
men i verk, där nämnda arbetstid är för tjänstemännen bestämd till 7
timmar, denna tid, samt att, då arbetstiden är 6 timmar, biträdet skall
vara pliktigt att i särskilda fall, när arbetets behöriga gång det kräfver,
kvarstanna i arbetet å tjänsterummet intill ytterligare en timme;
3) att biträde, där ej annat är stadgadt i vederbörande aflöningsstat,
må åtnjuta semester under en månad om året, när sådant utan
hinder för göromålens behöriga gång kan ske;
4) att, där biträde med aflöning efter den lägre typen befordras
till biträdesbefattning, för hvilken aflöning utgår efter den högre typen,
biträde, som redan intjänat sista ålderstillägget i den lägre graden, må
för erhållande af första ålderstillägget i den högre graden få tillgodoräkna
sig högst fem år af den tid, som förflutit från det biträdet tillträdde
det sista ålderstillägget i den lägre graden;
5) att, där inom ett ämbetsverk äro anställda biträden af såväl
högre som lägre grad, biträde af lägre grad skall vara skyldigt att,
om det förordnas såsom biträde af högre grad hos ämbetsverket, bestrida
befattningen som sådant, dock ej längre än sammanlagdt tre månader
under ett och samma kalenderår; ägande sålunda förordnadt biträde af
lägre grad att därunder i stället för egna tjänstgöringspenningar åtnjuta,
om förordnandet erfordras i följd af sjukdomsfall, de med den tjänstledigas
befattning förenade tjänstgöringspenningar, men, då förordnandet
erfordras för beredande af semester, ett mot den semesterledigas tjänstgöringspenningar
svarande belopp;
6) att gift kvinna må till biträdestjänst befordras allenast efter af
Kungl. Maj:t på framställning i hvarje särskilt fall lämnadt medgifvande;
7) att, där kvinnlig innehafvare af biträdestjänst ingår äktenskap,
hon icke skall vara skyldig att af sådan anledning afgå från tjänsten
12
Riksdagens skrifvelse Nr 2.
därest icke vederbörande öfverordnade myndighet med hänsyn till
tjänstens behöriga upprätthållande finner det nödigt;
8) att biträdestjänst skall af vederbörande ämbetsverk eller myndighet
tillsättas medelst konstitutorial och att tillsättningen skall ske
efter tjänstens ledigförklarande genom kungörelse;
9) att rörande tillsättningen i öfrigt, kompetensfordringar, ordningen
för meddelande af tjänstledighet och afsked samt för åtal och
disciplinär bestraffning o. d. skola gälla de närmare stadganden, som
må varda af Kungl. Maj:t bestämda; samt
10) att i öfrigt de för vederbörande ämbetsverk och myndighet
stadgade villkor och bestämmelser för aflöningsförmånernas åtnjutande
skola i tillämpliga delar och i den mån de icke stå i strid mot hvad
här blifvit föreskrifvet lända till efterrättelse; äfvensom
medgifvit, att beträffande skrifbiträde, som vid början af år 1913
är anställdt hos hofrätt och antages till biträde å dess stat, det må ankomma
på Kungl. Maj:ts pröfning, om och i hvad mån biträdet för åtnjutande
af löneförhöjning skall äga räkna sig till godo den föregående
tjänstgöringen vid hofrätten.
6ro) Eders Kungl. Maj:t har under punkt 6 af andra hufvudtiteln
föreslagit Riksdagen att godkänna följande tillägg till de enligt kungl.
kungörelse den 18 september 1909 stadgade villkor och bestämmelser
för åtnjutande af aflöning enligt de nya aflöningsstaterna för rikets hofrätter,
nämligen
att enhvar vaktmästare i hofrätt må årligen, i den mån sådant
kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta semester
under 15 dagar samt
att vid sjukdomsförfall för förste vaktmästare, eller när det erfordras
för beredande åt honom af semester, annan vaktmästare skall
vara skyldig att, om han förordnas att uppehålla förste vaktmästarens
befattning, bestrida densamma, dock ej längre än sammanlagdt tre
månader under ett och samma kalenderår, med rätt att därunder, i
stället för egna tjänstgöringspenningar, åtnjuta, vid sjukdomsförfall för
förste vaktmästaren de med dennes befattning förenade tjänstgöringspenningar
och under hans semester ett mot samma tjänstgöringspenningar
svarande belopp.
Under hänvisning till hvad Riksdagen anfört under punkt l:o) här
ofvan beträffande semester åt vaktmästarna vid högsta domstolen, får
Riksdagen anmäla, att Riksdagen godkänt följande tillägg till de enligt
13
Riksdagens skrifvelse Nr 2.
kungl. kungörelse den 18 september 1909 stadgade villkor och bestämmelser
för åtnjutande af aflöning enligt de nya aflöningsstaterna för
rikets hofrätter, nämligen
att enhvar vaktmästare i hofrätt må årligen, i den mån sådant
kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta semester
under 15 dagar samt
att vid sjukdomsförfall för förste vaktmästare, eller när det erfordras
för beredande åt honom af semester, annan vaktmästare skall
vara skyldig att, om han förordnas att uppehålla förste vaktmästarens
befattning, bestrida densamma, dock ej längre än sammanlagdt tre
månader under ett och samma kalenderår, med rätt att därunder, i
stället för egna tjänstgöringspenningar, åtnjuta, vid sjukdomsförfall för
förste vaktmästaren de med dennes befattning förenade tjänstgöringspenningar
och under hans semester ett mot samma tjänstgöringspenningar
svarande belopp.
Fångvården,
7:o) Under punkt 7 af denna hufvudtitel har Eders Kungl. Maj:t
föreslagit Riksdagen att godkänna dels sådan ändring i den år 1910
fastställda aflöningsstat för fångvårdsstyrelsen, att för det däri uppförda
skrifbiträde lönen höjes från 600 kronor till 700 kronor men tjänstgöringspenningarna
sänkas från 450 kronor till 350 kronor dels ock det
tillägg till de enligt kungl. kungörelse den 30 september 1910 stadgade
villkor och bestämmelser för åtnjutande af de i sagda stat upptagna
aflöningsförmåner, att för det däri uppförda skrifbiträde skola gälla de
af chefen för finansdepartementet föreslagna, i statsrådsprotokollet öfver
finansärenden för den 13 januari 1912 upptagna allmänna villkor och
bestämmelser i fråga om fasta biträden hos vissa verk och myndigheter.
Under hänvisning till hvad Riksdagen anfört under punkt 3:o) här
ofvan får Riksdagen anmäla, att Riksdagen godkänt
dels sådan ändring i den år 1910 fastställda aflöningsstat för
fångvårdsstyrelsen, att för det däri uppförda skrifbiträde lönen höjes
från 600 kronor till 700 kronor men tjänstgöringspenningarna sänkas
från 450 kronor till 350 kronor,
dels ock det tillägg till de enligt kungl. kungörelse den 30 september
1910 stadgade villkor och bestämmelser för åtnjutande af de i
sagda stat upptagna aflöningsförmåner, att för det däri uppförda skrifbiträde
skola gälla följande allmänna villkor och bestämmelser, nämligen
14
Riksdagens skrifvelse Nr 2.
1) att, då vid uppförande i stat af sådan tjänst till innehafvare af
tjänsten befordras person, som omedelbart före sin befordran inom vederbörande
ämbetsverk utfört samma arbete som det till tjänsten hörande
mot fast arfvode under föregående år till belopp, öfverstigande hvad
enligt staten skall utgå till tjänstens innehafvare, ämbetsverket skall äga
bereda fyllnad i aflöningen för dess uppbringande till nämnda arfvodes
belopp; dock att biträdet genom dylik aflöningsfyllnad ej må i något
fall tillgodoföras aflöning till högre belopp än som motsvarar beloppet
af den med befattningen i fråga förenade slutaflöningen, tjänstgöringspenningar
och ortstillägg däri inräknade;
2) att biträdes arbetstid å tjänsterummet skall vara 6 timmar,
men i verk, där nämnda arbetstid är för tjänstemännen bestämd till 7
timmar, denna tid, samt att, då arbetstiden är 6 timmar, biträdet skall
vara pliktigt att i särskilda fall, när arbetets behöriga gång det kräfver,
tvärstanna i arbetet å tjänsterummet intill ytterligare en timme;
3) att biträde, där ej annat är stadgadt i vederbörande aflöningsstat,
må åtnjuta semester under en månad om året, när sådant utan
hinder för göromålens behöriga gång kan ske;
4) att, där biträde med aflöning efter den lägre typen befordras
till biträdesbefattning, för hvilken aflöning utgår efter den högre typen,
biträde, som redan intjänat sista ålderstillägget i den lägre graden, må
för erhållande af första ålderstillägget i den högre graden få tillgodoräkna
sig högst fem år af den tid, som förflutit från det biträdet tillträdde
det sista ålderstillägget i den lägre graden;
5) att där inom ett ämbetsverk äro anställda biträden af såväl
högre som lägre grad, biträde af lägre grad skall vara skyldigt att, om
det förordnas såsom biträde af högre grad hos ämbetsverket, bestrida
befattningen som sådant, dock ej längre än sammanlagdt tre månader
under ett och samma kalenderår; ägande sålunda förordnadt biträde af
lägre grad att därunder i stället för egna tjänstgöringspenningar åtnjuta,
om förordnandet erfordras i följd af sjukdomsfall, de med den tjänstledigas
befattning förenade tjänstgöringspenningar, men, då förordnandet
erfordras för beredande af semester, ett mot den semesterledigas tjänstgöringspenningar
svarande belopp;
6) att gift kvinna må till biträdestjänst befordras allenast efter
af Kungl. Maj:t på framställning i hvarje särskild! fall lämnadt medgifvande
;
7) att, där kvinnlig innehafvare af biträdestjänst ingår äktenskap,
hon icke skall vara skyldig att af sådan anledning afgå från tjänsten,
15
Riksdagens skrifvelse Nr 2.
därest icke vederbörande öfverordnade myndighet med hänsyn till
tjänstens behöriga upprätthållande finner det nödigt;
8) att biträdestjänst skall af vederbörande ämbetsverk eller myndighet
tillsättas medelst konstitutorial och att tillsättningen skall ske efter
tjänstens ledigförklarande genom kungörelse;
9) att rörande tillsättningen i öfrigt, kompetensfordringar, ordningen
för meddelande af tjänstledighet och afsked samt för åtal och
disciplinär bestraffning och dylikt skola gälla de närmare stadganden,
som må varda af Kungl. Maj:t bestämda; samt
10) att i öfrigt de för vederbörande ämbetsverk och myndighet
stadgade villkor och bestämmelser för aflöningsförmånernas åtnjutande
skola i tillämpliga delar och i den mån de icke stå i strid mot hvad
här blifvit föreskrifvet lända till efterrättelse.
8:o) Eders Kungl. Maj:t har under punkt 8 under denna hufvudtitel
föreslagit Riksdagen att godkänna följande tillägg till de enligt
kungl. kungörelse den 30 september 1910 stadgade villkor och bestämmelser
för åtnjutande af de i den nya aflöningsstaten för fångvårdsstyrelsen
upptagna aflöningsförmåner, nämligen,
att enhvar vaktmästare i fångvårdsstyrelsen må årligen, i den mån
sådant kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta
semester under 15 dagar samt
att vid sjukdomsförfall för förste vaktmästaren, eller när det erfordras
för beredande åt honom af semester, annan vaktmästare skall
vara skyldig att, om han förordnas att uppehålla förste vaktmästarens
befattning, bestrida densamma, dock ej längre än sammanlagdt tre
månader under ett och samma kalenderår, med rätt att därunder, i
stället för egna tjänstgöringspenningar, åtnjuta, vid sjukdomsförfall för
förste vaktmästaren de med dennes befattning förenade tjänstgöringspenningar
och under hans semester ett mot samma tjänstgöringspenningar
svarande belopp.
Under hänvisning till hvad Riksdagen anfört under punkt l:o)
här ofvan beträffande semester åt vaktmästarna vid högsta domstolen,
får Riksdagen anmäla, att Riksdagen godkänt följande tillägg till de
enligt kungl. kungörelsen den 30 september 1910 stadgade villkor och
bestämmelser för åtnjutande af de i den nya aflöningsstaten för fångvårdsstyrelsen
upptagna aflöningsförmåner, nämligen
att enhvar vaktmästare i fångvårdsstyrelsen må årligen, i den
mån sådant kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta
semester under 15 dagar samt
16
Riksdagens skrifvelse Nr 2.
att vid sjukdomsförfall för förste vaktmästaren, eller när det erfordras
för beredande åt honom af semester, annan vaktmästare skall
vara skyldig att, om han förordnas att uppehålla förste vaktmästarens
befattning, bestrida densamma, dock ej längre än sammanlagdt tre
månader under ett och samma kalenderår, med rätt att därunder, i
stället för egna tjänstgöringspenningar, åtnjuta, vid sjukdomsförfall för
förste vaktmästaren de med dennes befattning förenade tjänstgöringspenningar
och under hans semester ett mot samma tjänstgöringspenningar
svarande belopp.
9:o) Med bifall till hvad Eders Ivungl. Maj:t under punkt 9 af
denna hufvudtitel föreslagit, har Riksdagen godkänt följande tillägg till
de enligt kungl. kungörelsen den 30 september 1910 stadgade villkor
och bestämmelser för åtnjutande af de enligt ny stat för fångvårdsstaten
med ordinarie befattning vid samma stat förenade aflöningsförmåner,
att innehafvare af dylik befattning må i fråga om rätt till ålderstillägg
räkna sig till godo tid, hvarunder han innehaft motsvarande
eller jämförlig befattning vid statens uppfostringsanstalt å Bona.
10:o) Eders Kungl. Maj:t har under punkt 10 af denna hufvudtitel
föreslagit Riksdagen medgifva, att utgifter för vård och underhåll
af straffängelser och kronohäkten må från och med år 1913 bestridas
från förslagsanslaget till fångars vård och underhåll, och af sådan anledning,
med uteslutande ur riksstaten af det för dylika utgifter uppförda
reservationsanslag å 40,000 kronor, höja förslagsanslaget till
fångars vård och underhåll från dess nuvarande belopp 1,375,000 kronor
med 40,000 kronor eller sålunda till 1,415,000 kronor.
Under förutsättning att ifrågavarande utgifter varda jämväl för
framtiden i räkenskaperna så angifna, att utgifternas skilda ändamål
och belopp häraf tydligen framgår, har Riksdagen icke funnit något
att erinra mot förevarande framställning.
Riksdagen har alltså medgifvit, att utgifter för vård och underhåll
af straffängelser och kronohäkten må från och med år 1913 bestridas
från förslagsanslaget till fångars vård och underhåll och af sådan anledning,
med uteslutande ur riksstaten af det för dylika utgifter uppförda
reservationsanslag å 40,000 kronor, höjt förslagsanslaget till
fångars vård och underhåll från dess nuvarande belopp 1,375,000 kronor
med 40,000 kronor eller sålunda till 1,415,000 kronor.
17
Riksdagens skrif velse Nr 2.
ll:o) Under punkt 11 af denna liufvudtitel bär Eders Kungl. Maj:t
föreslagit Riksdagen medgifva, att assistenten och arbetsföreståndaren
vid centralfängelset å Långholmen Henrik Ferdinand Broström må från
och med år 1911 tillgodoföras de två för hans tjänst i stat uppförda
ålderstilläggen, hvardera å 400 kronor.
Riksdagen har medgifvit, att assistenten och arbetsföreståndaren
vid centralfängelset å Långholmen Henrik Ferdinand Broström må från
och med år 1912 tillgodoföras de två för hans tjänst i stat uppförda
ålderstilläggen, hvartdera å 400 kronor.
Skrifmaterialier och expenser, ved in, m.
12:o) Eders Kungl. Maj:t har under punkt 12 af denna hufvudtitel
föreslagit Riksdagen att till skrifmaterialier och expenser, ved in. m.,
hvartill i 1912 års riksstat under andra hufvudtiteln upptagits 111,991
kronor, å ordinarie stat uppföra ett förslagsanslag å 65,000 kronor eller
sålunda 46,991 kronor mindre än det nuvarande anslaget.
Af den förebragta utredningen synes Riksdagen framgå, att fullgiltiga
skäl tala för ett utbrytande från expensanslagen af tryckningskostnaderna,
hvilkas betydenhet och säregna beskaffenhet torde fullt
motivera särskilda förslagsanslag för ändamålet å de olika hufvudtitlarna.
Vid en dylik anordning synes nämligen, jämväl enligt Riksdagens mening,
kunna knytas en förhoppning om bättre öfversikt och kontroll än hittills
öfver utgifter af nämnda slag.
Af samma anledning har Riksdagen likaledes velat bifalla Eders
Kungl. Maj:ts förslag om uppdelning af de under andra hufvudtiteln
för tryckningskostnader disponibla belopp, så att därifrån utbrytas kostnaderna
för svensk författningssamling.
Under uttalande häraf får Riksdagen, som icke funnit något att
erinra mot Eders Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda
förslag, anmäla, att Riksdagen till skrifmaterialier och expenser, ved
m. m., hvartill i 1912 års riksstat under andra hufvudtiteln upptagits
111,991 kronor, å ordinarie stat uppfört ett förslagsanslag å 65,000
kronor eller sålunda 46,991 kronor mindre än det nuvarande anslaget.
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 14 samt. 2 käft. (Nr 2.)
3
18
Riksdagens skrifvelse Nr 2.
Svensk författningssamling.
13:o) Eders Kung].. Maj:t tiar under punkt 13 af denna hufvudtitel
föreslagit Riksdagen att till bestridande af kostnaderna för svensk författningssamling
å ordinarie stat uppföra ett förslagsanslag å 70,000
kronor.
På sätt Riksdagen i skrifvelse (nr 123) den 11 maj 1912 anmält,
har frågan för denna Riksdag förfallit.
Tryckningskostnader.
14:o) 1 punkt 14 af förevarande hufvudtitel har Eders Kungl. Maj:t
föreslagit Riksdagen att till bestridande af tryckningskostnader, som icke
skola af andra medel gäldas, å ordinarie stat uppföra ett förslagsanslag
å 30,000 kronor, som för jämnande af hufvud titelns slutsumma upptagits
till 30,046 kronor.
Under åberopande af hvad Riksdagen anfört under punkt 12:o) här
ofvan får Riksdagen anmäla, att Riksdagen till bestridande af tryckningskostnader,
som icke skola af andra medel gäldas, å ordinarie stat uppfört
ett förslagsanslag å 30,000 kronor, hvilket anslag för jämnande af hufvudtitelns
slutsumma utförts med 30,046 kronor.
Öfriga ordinarie anslag.
15:o) Beträffande öfriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande
år äro uppförda under andra hufvudtiteln, har Eders Kungl.
Maj:t icke föreslagit någon förändring.
Samtliga ordinarie anslag under andra hufvudtiteln, som här ofvan
icke blifvit särskildt omförmälda, hafva af Riksdagen för år 1913 fastställts
till samma belopp som uti innevarande års riksstat.
Extra anslag.
För tillfälliga behof, hänförliga till andra hufvudtiteln, hafva följande
anslag beviljats.
Riksdagens skrifvelse Nr 2.
19
Justitiedepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli.
16:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, till
provisorisk lönereglering för befattning skafvare i justitiedepartementet, i
enlighet med de af departementschefen tillstyrkta grunder och på de af
honom förordade villkor, å extra stat för år 1913 anvisat ett förslagsanslag
af 5,195 kronor, hvaraf högst 100 kronor må användas till
höjning af vikariatsersättning under semester.
17:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts i punkt 16 af denna
hufvudtitel gjorda framställning har Riksdagen för aflönande af en andre
ledamot å justitiedepartementets afdelning för lagärenden å extra stat för
år 1913 anvisat 8,200 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att
däraf under år 1912 förskottsvis af tillgängliga medel utanordna 100
kronor såsom tillägg till det i 1912 års riksstat för samma ändamål
anvisade belopp af 8,000 kronor; skolande af återstående 8,100 kronor
ett belopp af 2,500 kronor anses motsvara tjänstgöringspenningar.
18:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, till
arfvode åt en extra föredragande inom justitiedepartementet å extra stat
för år 1913 anvisat 3,000 kronor.
19:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts uti punkt 18 af denna
hufvudtitel gjorda framställning har Riksdagen, i likhet med hvad som
skett under de senare åren, för bestridande af de utaf tillämpning af
lagen om straffregister föranledda kostnader för amanuenser, renskrifning
ni. m. inom justitiedepartementet å extra stat för år 1913 anvisat 5,000
kronor.
20:o) I punkt 19 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att
såsom tillägg till det i staten för justitiedepartementets afdelning af
Eders Kungl. Maj:ts kansli uppförda anslag till amanuenser, vikariatsersättningar,
renskrifning m. m. å extra stat'' för år 1913 anvisa ett
belopp af 6,000 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att däraf
under år 1912 förskottsvis af tillgängliga medel utanordna 3,000 kronor.
Riksdagen, som icke har något att erinra mot ifrågavarande framställning,
har såsom tillägg till det i staten för justitiedepartementets
20
Riksdagens skrifvelse Nr 2.
afdelning- af Eders Kungl. Maj:ts kansli uppförda anslag till amanuenser,
vikariatsersättning ar, renskrifning m. m. å extra stat för år 1913 anvisat
ett belopp af 6,000 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att däraf
under år 1912 förskottsvis af tillgängliga medel utanordna 3,000 kronor.
Lagberedningen.
21:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts uti punkt 20 af hufvudtiteln
därom gjorda framställning har Riksdagen, i likhet med hvad för
åren 1903—1912 ägt rum, för fortsatt uppehållande af lagberedningens
verksamhet å extra stat för år 1913 anvisat ett belopp af 50,000 kronor.
22:o) I eu till Riksdagen den 11 maj 1912 aflåten proposition
(nr 271) har Eders Kungl. Maj: t, under åberopande af bilagdt utdrag
af statsrådsprotokollet öfver justitiedepartementsärenden för samma dag,
föreslagit Riksdagen att till bestridande af kostnaderna för svensk författningssamling
för år 1913 å extra stat för samma år bevilja ett förslagsanslag
å 70,000 kronor.
Riksdagen, som icke funnit något att erinra mot Eders Kungl.
Maj:ts förevarande framställning, har till bestridande af kostnaderna för
svensk författningssamling för år 1913 å extra stat för samma år beviljat
ett förslagsanslag å 70,000 kronor.
Förberedande utredning angående en rättegångsreform.
23:o) Med bifall till hvad Eders Kungl. Magt under punkt 21 af
denna hufvudtitel föreslagit har Riksdagen till bestridande af kostnaderna
för en förberedande utredning angående en rättegångsreform å extra
stat för år 1913 anvisat ett belopp af 40,000 kronor.
Extra vaktmästare i nedre justitierevisionen.
24:o) Eders Kungl. Maj:t har under punkt 22 af hufvudtiteln föreslagit
Riksdagen att till aflönande af en extra vaktmästare i nedre justitierevisionen
å extra stat för år 1913 anvisa 1,175 kronor.
Riksdagen, som icke har något att erinra mot ifrågavarande framställning,
har till aflönande af en extra vaktmästare i nedre justitierevisionen
å extra stat för år 1913 anvisat 1,175 kronor.
Riksdagens skrifvelse Nr 2.
21
Extra division i Svea hofrätt.
25:o) Eders Kungi. Maj:t har under punkt 23 af denna hufvudtitel
föreslagit Riksdagen att för fortsatt uppehållande under ett år från
och med den 1 september 1912 af en extra division i Svea hofrätt för
behandling af vädjade mål och till hofrätten instämda tvistemål å extra
stat för år 1913 anvisa 32,900 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t
att under år 1912 förskottsvis af tillgängliga medel utanordna hvad af
detta belopp belöper å tiden från och med den 1 september till årets slut.
Då den ifrågavarande divisionen fortfarande är af behofvet påkallad,
om balansen å nyssnämnda mål skall kunna nedbringas till den balans,
som af löneregleringskommittén ansetts vara den normala, eller omkring
500 mål, har Riksdagen ansett sig böra bifalla förevarande framställning.
Riksdagen har alltså, i likhet med hvad för innevarande år ägt
rum, för fortsatt uppehållande under ett år från och med den 1 september
1912 af en extra division i Svea hofrätt för behandling af vädjade
mål och till hofrätten instämda tvistemål å extra stat för år 1913
anvisat 32,900 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att under år
1912 förskottsvis af tillgängliga medel utanordna hvad af detta belopp
belöper å tiden från och med den 1 september till årets slut.
ttrigshofrätten.
26:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts i punkt 24 af andra
hufvudtiteln därom gjorda framställning har Riksdagen, i likhet med
hvad för innevarande år ägt rum, å extra stat för år 1913 anvisat dels
till arfvoden åt krig sliofr ättens ordförande och militära ledamöter 3,250
kronor dels ock till ler edande af tillfällig löneförlättring åt krig skof rättens
vaktmästare 300 kronor, hvilket belopp skall anses såsom tjänstgöringspenningar.
Resestipendier åt domare.
27:oj I öfverensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts under punkt
25 af andra hufvudtiteln i ämnet gjorda framställning har Riksdagen,
i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, till resestipendier åt
ordinarie domare eller dem, som vid domstolarna bereda sig för domarkallet,
å extra stat för år 1913 anvisat 6,000 kronor.
22
Riksdagens skrifvelse Nr 2.
Understöd för fortsatt utgifvande af “Nytt juridiskt arkiv44.
28:o) Eders Kungl. Maj:t har under punkt 26 af hufvudtiteln föreslagit
Riksdagen att till understöd för fortsatt utgifvande af »Nytt
juridiskt arkiv. Afd. I. Tidskrift för lagskipning)) och »Nytt juridiskt
arkiv. Afd. II. Tidskrift för lagstiftning m. m.» å extra stat för år
1913 anvisa 3,000 kronor.
Riksdagen, som förutsätter, att Eders Kungl. Maj:t för anslagets
utbetalande stadgar enahanda villkor som för dess åtnjutande under
innevarande år, har till understöd för fortsatt utgifvande af »Nytt juridiskt
arkiv. Afd. I. Tidskrift för lagskipning» och »Nytt juridiskt arkiv.
Afd. IT. Tidskrift för lagstiftning m. w.» å extra stat för år 1913 anvisat
3,000 kronor.
Fullbordande af det beslutade nya centralfängelset i Malmö.
29:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare under punkt 27 af andra
hufvudtiteln föreslagit Riksdagen dels medgifva, att af den ersättning,
som i anledning af öfverlåtande till Norrköpings stad af kronohäktet
därstädes influtit till statsverket, ett belopp af 80,000 kronor må användas
såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för uppförande, i
hufvudsaklig öfverensstämmelse med senast framlagdt förslag, af nytt
centralfängelse jämte länsfängelse i Malmö, dels ock därutöfver å extra
stat för år 1913 anvisa 50,000 kronor att i mån af behof användas för
byggnadsföretagets fullbordande.
På sätt Riksdagen i skrifvelse (nr 32) den 5 mars 1912 anmält,
har Riksdagen dels medgifvit, att af den ersättning, som i anledning
af öfverlåtande till Norrköpings stad af kronohäktet därstädes influtit
till statsverket, ett belopp af 80,000 kronor må användas såsom bidrag
till bestridande af kostnaderna för uppförande, i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med senast framlagdt förslag, af nytt centralfängelse jämte
länsfängelse i Malmö, dels ock därutöfver å extra stat för år 1913 anvisat
50,000 kronor att i mån af behof användas för byggnadsföretagets
fullbordande.
Riksdagens skrifvelse Nr 2.
23
Sinnessjukafdelmngar vid kronohäktet I Västervik
och central fängelset i Härnösand.
30:o) I punkt 28 under denna liufvudtitel har Eders Kungl. Maj:t
föreslagit Riksdagen att till ändrings- och tillbyggnadsarbeten, i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med de af fångvårdsstyrelsen framlagda ritningar,
sådana dessa af styrelsen sedermera modifierats, för anordnande
af sinnessjukafdelmngar vid kronohäktet i Västervik och centralfängelset
i Härnösand å extra stat för år 1913 anvisa 35,000 kronor, med rätt
för Eders Kungl. Maj:t att förskottsvis af tillgängliga medel utanordna
hvad af detta belopp må finnas erforderligt för arbetenas påbörjande
under innevarande år.
Ehuru några närmare bestämmelser om de sinnessjuka fångarnas
uppdelning mellan hospitalen och fängelserna ännu icke föreligga, har
Riksdagen, i likhet med departementschefen, ansett detta förhållande
icke vara af beskaffenhet att böra medföra uppskof med inrättandet af
sådana sinnessjukafdelmngar, hvarom nu är fråga. Hur än nämnda
uppdelning kommer att gestalta sig, synes nämligen behofvet af de nu
ifrågasatta sinnessjukafdelningarna vara till fullo ådagalagdt. I anledning
häraf och då de af departementschefen i sådant afseende förordade
anordningarna icke gifvit Riksdagen anledning till någon erinran, har
Riksdagen till ändrings- och tillbyggnadsarbeten, i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med de af fångvårdsstyrelsen framlagda ritningar, sådana
dessa af styrelsen sedermera modifierats, för anordnande af sinnessjukafdelningar
vid kronohäktet i Västervik och central fängelset ■i Härnösand
å extra stat för år 1913 anvisat 35,000 kronor, med rätt för Eders
Kungl. Maj:t att förskottsvis af tillgängliga medel utanordna hvad af
detta belopp må finnas erforderligt för arbetenas påbörjande under
innevarande år.
Bostadshus för bevakningspersonalen vid tvångsarbetsanstalten
å Svartsjö.
31:o) Vidare har Eders Kungl. Maj:t under punkt 29 af hufvudtiteln
föreslagit Riksdagen att för uppförande vid tvångsarbetsanstalten
å Svartsjö af fyra bostadshus för tjänstemän af lägre grad, hvarje hus
24
Riksdagens skrifvelse Nr 2.
innehållande två lägenheter om ett rum och kök samt två vindsrum,
å extra stat för år 1913 anvisa 28,000 kronor, med rätt för Eders
Kungl. Maj:t att förskottsvis af tillgängliga medel utanordna hvad af
detta belopp kan finnas erforderligt för byggnadsarbetets påbörjande
under innevarande år.
Riksdagen, som lika med departementschefen anser det vara af stor
vikt, att den ifrågavarande bevakningspersonalens bostadsförhållanden
snarast möjligt förbättras, har icke funnit något att erinra mot förevarande
förslag, genom hvars förverkligande det föreliggande behofvet
af bostäder för samma personal synes blifva på ett ändamålsenligt sätt
tillgodosedt.
Riksdagen har alltså för uppförande vid tvångsarbetsanstalten å
Svartsjö af fyra bostadshus för tjänstemän af lägre grad, hvarje hus
innehållande två lägenheter om ett rum och kök samt två vindsrum, å
extra stat för år 1913 anvisat 28,000 kronor, med rätt för Eders Kungl.
Maj:t att förskottsvis af tillgängliga medel utanordna hvad af detta
belopp kan finnas erforderligt för byggnadsarbetets påbörjande under
innevarande år.
Upphuggning af fönster och dörrar i eu del celler i
straffängelserna.
32:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts i punkt 30 af andra
liufvudtiteln därom gjorda framställning har Riksdagen för upphuggning
af fönster och dörrar i en del för persedeltillverbning åt statsförvaltningarna
begagnade celler i rikets straffångelser å extra stat för år 1913
anvisat 16,000 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att förskottsvis
af tillgängliga medel utanordna hvad af detta belopp må finnas erforderligt
för arbetets påbörjande under innevarande år.
Understöd åt verksamhet till frigifna fångars skydd m. m.
33:o) Eders Kungl. Maj:t har under punkt 31 af andra hufvudtiteln
föreslagit Riksdagen att å extra stat för år 1913 anvisa till fångvårdsstyrelsens
disposition för understödjande af verksamheten till frigifna
fångars skydd ett belopp af 10,000 kronor.
25
Riksdagens skrifvelse Nr 2.
Med hänsyn till det behjärtansvärda ändamål, som med framställningen
afses, har Riksdagen ansett sig böra bifalla densamma och har
alltså å extra stat för år 1913 anvisat till fångvårdsstyrelsens disposition
för understödjande af verksamheten till frigifna fångars skydd 10,000
kronor.
34:o) Vidare har Eders Kungl. Magt under punkt 32 af denna
hufvudtitel föreslagit Riksdagen att å extra stat för år 1913 anvisa till
Understödet åt föreningen »Skyddsvärnet» ett belopp af 6,000 kronor.
Då den gren af föreningens verksamhet, för hvars understödjande
det nu ifrågasatta anslaget är afsedt, åsyftar tillvaratagandet af ett
viktigt samhällsintresse, har Riksdagen å extra stat för år 1913 anvisat
till understöd åt föreningen »Skyddsvärnet» 6,000 kronor.
Statens uppfostringsanstalt å Bona.
35:o) I punkt 33 af andra hufvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t
föreslagit Riksdagen att på extra stat för år 1913 bevilja dels till aflöningar
åt tjänstemän vid statens uppfostringsanstalt å Bona högst 25,920
kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att däraf under år 1912 förskottsvis
af tillgängliga medel utanordna 100 kronor såsom tillägg till
det i 1912 års riksstat för samma ändamål anvisade belopp å 25,520
kronor, dels ock till kost och beklädnad åt de vid anstalten intagna
elever m. m. ett förslagsanslag af 45,400 kronor.
Hvad först beträffar den af Eders Kungl. Maj:t ifrågasatta reduceringen
af »pensionsafdraget» för direktören vid anstalten och den
däraf påkallade förhöjningen i anslaget till aflöningar åt tjänstemän
därstädes, så enär, på sätt ''statskontoret i ärendet yttrat, vid fastställande
af lönestat för en statens institution aflöningen icke gärna kan bestämmas
annorlunda än till visst belopp, oberoende af andra för innehafvaren af
tjänsten gällande särskilda förhållanden än sådana, som inverka på frågan
om ålderstillägg, har Riksdagen icke kunnat biträda Eders Kungl. Maj:ts
förslag i denna del.
I öfrigt har Riksdagen icke funnit något att erinra mot Eders
Kungl. Maj:ts framställningar under förevarande punkt och har alltså
på extra stat för år 1913 anvisat dels till aflöningar åt tjänstemän vid
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 14 sand. 2 käft. (Nr 2.) 4
26
Riksdagens skrifvelse Nr 2.
statens uppfostringsanstalt å Bona högst 25,720 kronor, dels ock till kost
och beklädnad åt de vid anstalten intagna elever m. m. ett förslagsanslag''
af 45,400 kronor.
Uppfostran åt minderåriga kvinnliga förbrytare.
36:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare under punkt 34 af denna
hufvudtitel föreslagit Riksdagen att för beredande af uppfostran åt
minderåriga förbrytare af kvinnligt kön, hvilka enligt domstols förordnande
skola insättas i allmän uppfostringsanstalt, å extra stat för år
1913 anvisa dels till hyresersättning för sådan anstalt och godtgörelse
för ved, inventarier m. m. vid anstalten samt bidrag till aflöning åt
personalen för anstaltens skötsel ett belopp af 10,700 kronor, med rätt
för Eders Kungl. Maj:t att däraf under år 1912 förskottsvis af tillgängliga
medel utanordna 2,100 kronor såsom tillägg till det i 1912 års riksstat
för enahanda ändamål anvisade belopp af 6,500 kroror, dels ock till
godtgörande, af de vid anstalten mottagna elevers bespisning, beklädnad,
läkar- och sjukvård m. m. äfvensom till utrustning vid elevs utskrifning
ett förslagsanslag af 6,000 kronor.
Beträffande minderåriga förbrytare af kvinnligt kön, hvilka enligt
domstols beslut skola insättas i allmän uppfostringsanstalt, är för närvarande
så anordnadt, att diakonissan sta tten i Stockholm på grund af
aftal med staten är skyldig att för uppfostran mottaga sådana förbrytare
till ett antal af högst 24 vid två skyddshem, som uppförts å den af
anstalten inköpta egendomen Viebäck i Almesåkra socken i Jönköpings
län. Den med diakonissanstalten ingåDgna öfverenskommelsen gäller tillsvidare
och intill två år efter skedd uppsägning. Enligt styrelsens för
Svenska diakonissällskapet årsredogörelser har antalet å hemmen intagna
minderåriga kvinnliga förbrytare vid slutet af följande år utgjort: 1907
8, 1908 9, 1909 13 och 1910 17.
Ehuru Riksdagen icke kunnat undgå att finna kostnaden för uppfostran
per .individ af de å ifrågavarande skyddshem intagna minderåriga
kvinnliga förbrytare redan nu afsevärdt stor, har Riksdagen icke
velat .motsätta sig den gjorda framställningen. I sammanhang härmed
har Riksdagen velat uttala, att Riksdagen förutsätter, att med den personalökning,
som genom anslagshöjningen möjliggöres, skyddshemmen
skola blifva skickade att, om så erfordras, till vård och uppfostran mottaga
hela det antal elever, för hvilka de äro afsedda.
27
Riksdagens skrifvelse Nr 2.
Riksdagen har alltså för beredande af uppfostran åt minderåriga
förbrytare af kvinnligt kön, hvilka enligt domstols förordnande skola
insättas i allmän uppfostringsanstalt, å extra stat för år 1913 anvisat
dels till hyresersättning för sådan anstalt och godtgörelse för ved, inventarier
m. m. vid anstalten samt bidrag till aflöning åt personal för
anstaltens skötsel ett belopp af 10,700 kronor, med rätt för Eders
Kungl. Maj:t att däraf under år 1912 förskottsvis af tillgängliga medel
utanordna 2,100 kronor såsom tillägg till det i 1912 års riksstat för
enahanda ändamål anvisade belopp af 6,500 kronor dels ock till godtgörande
af de vid anstalten mottagna elevers bespisning, beklädnad,
läkar- och sjukvård m. m. äfvensom till utrustning vid elevs utskrifning
ett förslagsanslag af 6,000 kronor.
Jordregistret.
37:o) Under punkt 35 af denna hufvudtitel har Eders Kungl.
Maj:t föreslagit Riksdagen att af det för inrättande af ett jordregister
beviljade reservationsanslag å 750,000 kronor å extra stat för år 1913
anvisa ett belopp af 150,000 kronor.
Beträffande jordregistret har Riksdagen år 1908 för inrättande
däraf beviljat ett reservationsanslag å 750,000 kronor, hvaraf 150,000
kronor anvisats för hvart och ett af åren 1909 — 1912. Nu förevarande
framställning afser sålunda återstoden af de för ändamålet hittills beviljade
medlen.
Riksdagen, som icke haft något att erinra emot Eders Kungl.
Maj:ts ifrågavarande förslag, har af det för inrättande af ett jordregister
beviljade reservationsanslag å 750,000 kronor å extra stat för år 1913
anvisat ett belopp af 150,000 kronor.
Extra lönetillägg.
38:o) Under punkt 36 af andra hufvudtiteln har Eders Kungl.
Maj:t föreslagit Riksdagen att för beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet
öfver finansärenden för den 13 januari 1912 angifna
grunder, af extra lönetillägg för år 1912 åt vissa tjänstemän och betjänte
i ämbetsverk under justitiedepartementet å extra stat för år 1913
anvisa ett förslagsanslag af 7,000 kronor.
Då Riksdagen anser, att extra lönetillägg bör, i likhet med hvad
28
Riksdagens skrifvelse Nr 2.
för åren 1908—1911 ägt rum, jämväl för innevarande år beredas vissa
tjänstemän och betjänte i ämbetsverk under justitiedepartementet, har
Riksdagen för beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet öfver
finansärenden för den 13 januari 1912 angifna grunder, af extra lönetillägg
för år 1912 åt vissa tjänstemän och betjänte i ämbetsverk under
justitiedepartementet å extra stat för år 1913 anvisat ett förslagsanslag
af 7,000 kronor.
Ersättning åt häradsskrifvarna för röstlängders upprättande.
39:o) I punkt 37 af hufvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t föreslagit
Riksdagen att för beredande åt häradsskrifvarna af ersättning, enligt af
chefen för justitiedepartementet i 1910 års statsverksproposition angifna
grunder, för röstlängders upprättande under år 1913 å extra stat för
samma år anvisa ett förslagsanslag å 50,000 kronor.
Riksdagen har, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum,
för beredande åt häradsskrifvarna af ersättning, enligt af chefen för
justitiedepartementet i 1910 års statsverksproposition angifna grunder,
för röstlängders upprättande under år 1913 å extra stat för samma år
anvisat ett förslagsanslag å 50,000 kronor.
Statskontorets förskott.
40:o) Till betäckande af utgifter, som statskontoret förskottsvis bestridt
för de i statsrådsprotokollet öfver justitiedepartementsärenden den 13
januari 1912 omförmälda ändamål, har Eders Kungl. Maj:t i punkt 38
af förevarande hufvudtitel föreslagit att Riksdagen måtte anvisa i jämnt
krontal 188,401 kronor.
Riksdagen har till täckande af ofvan omförmälda, utaf statskontoret
anmälda förskott å extra stat för år 1913 anvisat 188,401 kronor.
Stockholm den 28 maj 1912.
Med undersåtlig vördnad.
Riksdagens skrifvelse Nr 2.
29
Bil. Litt. A.
Tabell öfver ordinarie anslagen under riksstatens
Andra hufvudtitel.
'' |
Anvisning i |
|
Kronor. |
ö. |
|
Justitiedepartementet. |
||
Departementschefen ................................................................................ |
17,000 |
— |
Departementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli ............................ |
47,800 |
— |
Departementschefens ombud för tillsyn öfver skrifters allmän- |
||
görande, förslagsanslag........................................................................ |
8,000 |
— |
Högsta domstolen .................................................................................... |
315,900 |
— |
Justitiekanslersexpeditionen.................................................................... |
28,400 |
— |
Nedre justitierevisionen ....................................................................... |
294,000 |
— |
Svea hofrätt med därunder lydande justitiestat ................................ |
767,087 |
— |
Göta hofrätt med därunder lydande justitiestat ................................ |
518,518 |
— |
Hofrätten öfver Skåne och Blekinge med därunder lydande justitie- |
||
stat ........................................................................................................ |
222,463 |
— |
Krigshofrätten ........................................................................................ |
11,100 |
— |
Ålderstillägg, förslagsanslag.................................................................... |
80,000 |
— |
Fångvården: Fångvårdsstyrelsen .................................................... 90,700: — Fångars vård och underhåll: Bestämdt anslag ............................ 836,050: — Förslagsanslag ................................ 1,415,000: — 2,251,050: — Ålderstillägg för en del vid fångvårdsstyrelsen och |
||
förslagsanslag............................................................ 99,200: — |
2,440,950 |
— |
Ersättning åt personer, menigheter och allmänna inrättningar för |
||
förslagsanslag........................................................................................ |
84,000 |
— |
Medikolegala besiktningar, förslagsanslag............................................ |
16,200 |
— |
Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ................................ |
18,000 |
— |
Ersättning åt domare, vittnen och parter, förslagsanslag ................ |
165,000 |
— |
Transport |
5,034,413 |
— |
30
Riksdagens skrifvelse Nr 2.
Anvisning |
||
kontant. |
||
Kronor. |
Ö. |
|
Transport |
5,034,413 |
— |
Skrifmaterialier och expenser, ved in. m., förslagsanslag ................ Till bestridande af tryckningskostnader, förslagsanslag .................... |
65,000 30,046 |
— |
Extra utgifter, reservationsanslag ........................................................ Till gäldande af Sveriges andel i kostnaderna för den internationella |
4,500 |
— |
byrån i Bern, förslagsanslag ........................................................ |
2,000 |
— |
Summa |
5,135,959 |
— |
Riksdagens skrifvelse Nr 2.
31
Bil. Litt. B.
Tabell öfver extra ordinarie anslagen under rikssfatens
Andra hufvudtitel.
Justitiedepartementet.
Till provisorisk lönereglering för befattningshafvare i justitiedeparte''
mentet, förslagsanslag.......................................................................
» aflönande af en andre ledamot å justitiedepartementets afdelning
för lagärenden........................................................................
» arfvode åt en extra föredragande inom justitiedepartementet
* bestridande af de utaf tillämpning af lagen om straffregister
föranledda kostnader för amanuenser, renskrifning m. m. inom
justitiedepartementet .......................................................................
Tillägg till det för justitiedepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts
kansli uppförda anslag till amanuenser, vikariatsersättningar,
renskrifning m. m. inom justitiedepartementet ............................
Till fortsatt uppehållande af lagberedningens verksamhet ................
» bestridande af kostnaderna för en förberedande utredning angående
en rättegångsreform ............................................................
* aflönande af en extra vaktmästare i nedre justitierevisionen....
» fortsatt uppehållande under ett år från och med den 1 september
1912 af en extra division i Svea hofrätt ....................................
» arfvoden åt krigshofrättens ordförande och militära ledamöter
» beredande af tillfällig löneförbättring åt krigshofrättens vaktmästare
............................................................................’.............
» resestipendier åt ordinarie domare eller dem, som vid domstolarna
bereda sig för domarkallet................................................
» understöd för fortsatt utgifvande af »Nytt Juridiskt Arkiv» ....
» bestridande af kostnaderna för uppförande af nytt centralfängelse
jämte länsfängelse i Malmö ...........................................
» ändrings- och tillbyggnadsarbeten för anordnande af sinnessjukafdelningar
vid kronohäktet i Västervik och centralfängelset i
Härnösand............................................................................................
» uppförande vid tvångsarbetanstalten å Svartsjö af bostadshus
för tjänstemän af lägre grad ........................................................
Transport]
Kronor. |
ö. |
5,195 |
|
8,200 3,000 |
— |
5,000 |
— |
6,000 50,000 |
— |
40,000 1,175 |
— |
32,900 3,250 |
— |
300 |
— |
6,000 3,000 |
— |
50,000 |
— |
35,000 |
— |
28,000 |
— |
277,020 |
— |
32
.Riksdagens skrifvelse Nr 2.
Kronor. |
ö. |
|
Transport |
277,020 |
|
Till upphuggning af fönster och dörrar i en del för persedeltillverk-ning åt statsförvaltningarna begagnade celler i rikets straff-fängelser .......................................................................................... |
16,000 |
|
» understödjande af verksamheten till frigifna fångars skydd .... |
10,000 |
— |
» understöd åt föreningen »Skyddsvärnet»..................................... |
6,000 |
— |
» aflöningar åt tjänstemän vid statens uppfostringsanstalt å Bona, |
25,720 |
— |
» kost och beklädnad åt de vid statens uppfostringsanstalt a Bona intagna elever m. m., förslagsanslag ............................................. » beredande af uppfostran å allmän uppfostringsanstalt åt minder-åriga förbrytare af kvinnligt kön, såsom ersättning för hyra, |
45,400 |
— |
10,700 |
||
» godtgörande af de å allmän uppfostringsanstalt för minderåriga |
6,000 |
|
» inrättande af ett jordregister, reservationsanslag ........................ |
150,000 |
— |
» bestridande af kostnaderna för svensk författningssamling, för-slaqsanslaq ......................................................................................... |
70,000 |
|
» beredande af extra lönetillägg för år 1912 åt vissa tjänstemän |
7,000 |
_ |
» beredande åt häradsskrifvarna af ersättning för röstlängders |
50,000 |
— |
» täckande af utaf statskontoret utbetalda förskott........................ |
188,401 |
— |
Summa |
862,241 |
_ |
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1912.