Riksdagens skrifvelse AV 130.
1
Nr 130.
Uppläst och godkänd i Första kammaren den 13 maj 1912.
» » » i Andra kammaren den 13 maj 1912.
Riksdagens skrifvelse till Konungen i anledning af dels Kungl.
Maj:ts ''proposition med förslag till lag om understödsföreningar,
lag om ändrad lydelse af 162 och 163 §§ i
lagen om försäkringsrörelse samt lag om ändring i vissa
delar af lagen om sjukkassor den 4 juli 1910, dels ock
i anledning däraf väckta motioner.
(Lagutskottets utlåtande nr 34 och memorial nr 50.)
Till Konungen.
Genom en den 30 december 1911 dagtecknad proposition, nr 2,
har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande af propositionen bilagda, i
statsrådet och lagrådet förda protokoll, föreslagit Riksdagen att antaga
propositionen bilagda förslag till lag om understödsföreningar, lag om
ändrad lydelse af 162 och 163 §§ i lagen om försäkringsrörelse samt
lag om ändring i vissa delar af lagen om sjukkassor den 4 juli 1910.
Det af Eders Kungl. Maj:t framlagda förslaget till lag om ändrad
lydelse af 162 och 163 §§ i lagen om försäkringsrörelse bär utan någon
ändring af Riksdagen bifallits.
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 14 samt. 37 käft. (Nr 130.) 1
2
Riksdagens skrifvelse Nr 130.
Hvad åter angår de i propositionen innefattade förslagen till lag
om understödsföreningar och lag om ändring i vissa delar af lagen om
sjukkassor den 4 juli 1910, har Riksdagen, som icke kunnat i oförändradt
skick bifalla dessa förslag, i anledning af propositionen samt
inom Riksdagen i ämnet väckta motioner, för sin del antagit följande
Lag om understödsföreningar.
1 kap. Inledande bestämmelser.
1 §•
Med understödsförening förstås i denna lag sådan förening för
inbördes bistånd, som afser att utan affärsmässigt drifvande af försäkringsrörelse
och utan att meddela sjukbjälp
bereda medlem pension efter afgång från tjänst eller uppnående
af viss ålder;
vid medlems död utbetala ett kapitalbelopp till bestridande af
kostnaderna för hans begrafning eller såsom understöd åt hans familj;
meddela pension åt afliden medlems änk# eller barn;
bereda medlem understöd vid bestående förlust eller nedsättning
af arbetsförmågan (invaliditet);
eller idka annan till personförsäkring hänförlig verksamhet.
Understödsförening, som afser att bereda pension, kallas i denna
lag pensionskassa.
2 §•
Pensionskassa, som består af flera än femtio medlemmar, skall
registreras i enlighet med hvad i denna lag sägs.
Annan understödsförening skall registreras, såframt den
utfäster eller utbetalar understöd, utgående i kapital en gång för
alla, (kapitalunderstöd) till högre belopp än trehundra kronor för en
medlem och består af flera än etthundra medlemmar; eller
består af flera än femhundra medlemmar.
Understödsförening, som icke enligt hvad ofvan stadgas är skyldig
att söka registrering, må kunna registreras, därest den består af minst
fem medlemmar.
Riksdagens skrifvelse Nr 130.
3
3 §•
Registrerad understödsförening äge ej, med mindre tillsynsmyndigheten
lämnat tillstånd därtill, utöfva verksamhet, hvilken är främmande
för det ändamål, som afses med föreningens understödsverksamhet.
Registrerad understödsförening må ej utfästa eller utbetala kapitalunderstöd
till högre belopp än tvåtusen kronor för en medlem. Utfäster
eller utbetalar föreningen kapitalunderstöd till högre belopp än
trehundra kronor för en medlem, skola föreningens stadgar vara godkända
på sätt i 86 § sägs.
4 §•
För registrerad understödsförenings förbindelser häfta allenast
föreningens tillgångar, förfallna men ej gul dna af gifter inräknade.
5 §.
Innan understödsförening blifvit registrerad, kan den ej förvärfva
rättigheter eller ikläda sig skyldigheter, ej heller inför domstol eller
annan myndighet söka, kära eller svara.
Handla ledamöter af föreningens styrelse eller medlemmar af
föreningen eller andra å föreningens vägnar, innan den blifvit registrerad,
svara de, som i åtgärden eller beslut därom deltagit, för uppkommande
förbindelser såsom för annan sin gäld, en för alla och alla
för en.
2 kap. Om registrerade understödsföreningar.
Om understödsförenings bildande.
6 §•
Understödsförening skall för att kunna vinna registrering hafva i
enlighet med denna lag antagit stadgar och utsett styrelse.
4
Riksdagens skrifvelse Nr 130.
7 §•
Ansökning om understödsförenings registrering skall göras af dess
styrelse.
I sådan ansökning skola uppgifvas:
dels styrelseledamöternas samt, där suppleanter i styrelsen utsetts,
deras fullständiga namn äfvensom nationalitet och hemvist,
dels ock, där befogenhet att teckna föreningens firma ej skall
utöfvas allenast af styrelsen, hvilken eller hvilka, hvar för sig eller
gemensamt, sådan befogenhet tillkommer.
Skall annan än styrelseledamot eller suppleant äga nämnda befogenhet,
varde uppgift lämnad jämväl å hans fullständiga namn och
hemvist.
Vid ansökningen skola fogas:
1) två exemplar af föreningens stadgar;
2) afskrift af protokoll vid''- sammanträde med föreningens medlemmar,
utvisande att stadgarna blifvit antagna, äfvensom af dylikt
protokoll eller annan handling, hvaraf framgår att styrelse blifvit utsedd;
3) uppgift om medlemmarnas antal.
De vid 1) och 2) angifna handlingar skola vara till riktigheten
styrkta af notarius publicus eller med styrelseledamöternas egenhändiga,
bevittnade namnunderskrifter. Uppgiften om medlemmarnas antal skall
vara bestyrkt genom styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter.
8 §■
Understödsförenings stadgar skola angifva:
1) föreningens firma;
2) föremålet för föreningens verksamhet;
3) den ort inom riket, där föreningens styrelse skall hafva sitt säte;
4) de villkor, som skola gälla för inträde i föreningen;
5) understödens beskaffenhet och storlek eller grunderna för beräknande
däraf med angifvande i fråga om kapitalunderstöd af det
högsta belopp, hvartill sådant understöd må uppgå, äfvensom tid och
villkor för åtnjutande af understöden;
6) beloppen af de fasta afgifter (premier, dödsfallsafgifter, förvaltningsafgifter
eller liknande), som skola erläggas till föreningen, eller
grunderna för beräknande däraf;
Riksdagens skrifvelse Nr 130. 5
7) därest uttaxering å medlemmarna skall kunna äga rum, den
ordning, hvari beslut därom skall fattas, och de grunder, efter hvilka
beslutad uttaxering skall verkställas;
8) påföljden af försummelse att till föreningen erlägga fast afgift
eller uttaxeradt belopp;
9) därest föreningen skall afsätta fond, grunderna för fondbildningen;
10)
huru medel, som icke äro erforderliga för löpande utgifter,
skola göras fruktbärande och säkerhetshandlingar förvaras;
11) huru styrelsen skall sammansättas och grunderna för dess
beslutförhet;
12) huru revision af styrelsens förvaltning skall ske;
13) därest mera än ett ordinarie föreningssammanträde skall årligen
hållas, tiden för de ordinarie sammanträdenas hållande;
14) det sätt, hvarpå kallelse till föreningssammanträde skall ske
och andra meddelanden bringas till medlemmarnas kännedom, äfvensom
den tid före sammanträde, då föreskrifna kallelseåtgärder senast skola
vara vidtagna.
9 §■
Understödsförenings firma skall innehålla ordet »understödsförening».
I firman må ej ordet »bolag» eller eljest något, som betecknar ett
bolagsförhållande, och ej ordet »bank» intagas på sådant sätt, att däraf
kan föranledas det misstag, att firman innehafves af ett bolag eller af
en bank. Ej heller må‘ firman innehålla såväl ordet »ömsesidig» som
ordet »försäkring».
Firman skall tydligt skilja sig från annan registrerad, ännu bestående
understödsförenings firma.
Om medlemsförteckning.
10 §.
Öfver understödsförenings medlemmar skall genom styrelsens försorg
hållas förteckning, upptagande deras fullständiga namn och födelseår
samt tiden för inträdet i föreningen. För pensionskassa skall förteckningen
jämväl omfatta pensionstagarna samt upptaga deras fullständiga
namn och födelseår.
6
Riksdagens skrifvelse Nr 130.
Om medlems afgång ur understödsförening.
11 §•
Medlem af understödsförening äge att efter egenhändigt underskrifven
uppsägning utträda ur föreningen, därest han icke på grund
af viss anställning är skyldig att tillhöra densamma; dock må i stadgarna
föreskrifvas, att namnunderskriften å uppsägningen skall vara
bevittnad, så ock att medlem under viss tid, högst ett år, efter uppsägningen
skall kvarstå i föreningen.
Ej må medlem uteslutas ur förening af annan grund än stadgarna
angifva.
Den, som allenast för egen pensionering är medlem af pensionskassa,
skall, därest icke annorlunda föreskrifves i stadgarna, anses hafva
utträdt, då pensionsfallet för honom inträffat.
12 §.
Har medlem utträdt ur understödsförening, därur uteslutits eller
aflidit, äge föreningen ändock, såframt ej i stadgarna är annorledes
föreskrifvet, rätt att utfå dels afgift, hvilken enligt stadgarna skall
erläggas för den tidsperiod, hvarunder afgången ägt rum, dels, därest
händelse, som enligt stadgarna skall föranleda erläggandet af viss afgift
(dödsfallsafgift eller liknande), inträffat före afgången, sådan afgift, dels
ock hvad å den afgångne belöper enligt beslut om uttaxering, som
fattats före utträdet, beslutet om uteslutningen eller dödsfallet.
Då medlem afgått ur förening, äge han eller hans rättsinnehafvare
icke, med mindre annorlunda är bestämdt i stadgarna, rätt att utfå
någon del af föreningens tillgångar.
Om räkenskapers förande och reserverande af medel.
13 §.
I afseende å förandet af understödsförenings räkenskaper må särskilda
föreskrifter meddelas af tillsynsmyndigheten att gälla jämte
7
Riksdagens skrifvelse Nr ISO.
dem, som föreningen jämlikt förordningen angående handelsböcker och
handelsräkningar den 4 maj 1855 har att iakttaga. Räkenskapsafslutning
skall ske för kalenderår.
14 §.
Hafva, enligt gjordt bokslut, influtna medel icke åtgått till utbetalning
af understöd och andra löpande utgifter eller till afsättning
af föreskrifven fond, skall öfverskottet, såvida icke annorlunda bestämmes
i stadgarna, afsättas för att framdeles tagas i anspråk, därest och
i den mån inkomsterna ej förslå till sådan utbetalning och fondafsättning.
Om styrelse och firmateckning.
15 §.
För understödsförening skall finnas en styrelse, bestående af en
eller flera ledamöter.
Styrelsen äge, i enlighet med hvad i denna lag är stadgadt, förvalta
föreningens angelägenheter.
16 §.
Styrelsen väljes å föreningssammanträde; dock må i stadgarna
kunna bestämmas, att styrelsen eller ledamot däraf skall på annat sätt
utses.
Styrelseledamot skall vara här i riket bosatt svensk medborgare,
där ej Konungen för viss förening medgifver undantag.
17 §•
Ledamot af styrelsen må ej utses för längre tid än fem år.
Ändå att den tid, för hvilken styrelseledamot blifvit utsedd, ej
gått till ända, må han skiljas från uppdraget genom beslut af den, som
utsett honom.
8
Riksdagens skrifvelse Nr 130.
18 §.
Afgår af föreningen vald styrelseledamot, innan den tid, för
hvilken han blifvit vald, gått till ända, och finnes ej suppleant, åligger
det öfriga styrelseledamöter, såframt styrelsen ej är beslutför med kvarstående
ledamöter eller enligt stadgarna fulltalig styrelse alltid skall
förefinnas, att ofördröjligen föranstalta om val af ny ledamot.
19 §.
Styrelsen äge bemyndiga annan vare sig inom eller utom styrelsen
att teckna föreningens firma (,firmatecknare). Har i stadgarna eller af
föreningssammanträde gjorts inskränkning i styrelsens rätt att utse
firmatecknare, lände den till efterrättelse.
20 §.
Styrelsen äfvensom firmatecknare äge att själfva eller genom ombud
ej mindre i förhållande till tredje man handla å föreningens vägnar
än äfven inför domstolar och andra myndigheter företräda föreningen.
Inskränkning i den befogenhet, som sålunda tillkommer styrelsen eller
firmatecknare, vare, i den mån ej annat följer af hvad i denna lag
stadgas, utan verkan mot tredje man, med mindre han ägt eller bort
äga kännedom om inskränkningen. Bestämmelse, innefattande sådan
inskränkning, må ej registreras.
21 §.
Har i stadgarna eller af föreningssammanträde eller af styrelsen
blifvit bestämdt, att rätten till firmateckning må af firmatecknare utöfvas
allenast gemensamt med annan, lände det till efterrättelse.
22 §.
Styrelsen och firmatecknare skola i sin förvaltning af föreningens
angelägenheter ställa sig till efterrättelse i stadgarna gifna föreskrifter,
så ock de föreskrifter, som af föreningssammanträde eller, såvidt rör
firmatecknare, af styrelsen meddelas, där de ej finnas strida mot denna
lag eller föreningens stadgar.
Riksdagens skrifvelse Nr 130.
9
23 §.
Där ej annorlunda är bestämdt i stadgarna, vare styrelsen beslutför,
då mer än halfva antalet ledamöter äro närvarande, och galle såsom
styrelsens beslut den mening, om hvilken de flesta röstande förena sig,
men vid lika röstetal den mening, som biträdes af ordföranden vid
sammanträdet. Till styrelsesammanträde skola dock, såvidt ske kan,
samtliga ledamöter kallas.
24 §.
Ledamot af styrelsen äge ej deltaga i behandling af fråga rörande
aftal mellan honom och föreningen. Ej heller må han deltaga i behandling
af fråga om aftal mellan föreningen och tredje man, där han
i frågan äger ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot föreningens.
Hvad sålunda är stadgadt äge motsvarande tillämpning beträffande
gåfva från föreningens sida, så ock beträffande rättegång eller
annan talan mot styrelseledamoten eller tredje man.
25 §.
Sker ändring i styrelsens sammansättning eller i fråga om rätten
att teckna föreningens firma, skall styrelsens ordförande därom ofördröjligen
göra anmälan för registrering.
26 §.
Utan föreningssammanträdes bemyndigande må den, som äger
företräda föreningen, ej föryttra eller med inteckning för gäld belasta
föreningens fasta egendom.
27 §.
Skriftlig handling, som utfärdas för understödsförening, bör undertecknas
med föreningens firma. Vid firmateckning skola de, som teckna
firman, äfven underskrifva sina namn.
Har handling ej undertecknats med föreningens firma och framgår
ej af dess innehåll, att den utfärdats å föreningens vägnar, vare de,
Bihang till Riksdagens ''protokoll 1912. 14 saml. 37 höft. (Nr 130.) 2
10
Riksdagens skrifvelse Nr 130.
som underskrifvit handlingen, ehvad densamma pröfvas vara för föreningen
bindande eller ej, ansvariga för hvad genom handlingen må
hafva slutits, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.
28 §.
Angående befogenhet för styrelseledamot och firmatecknare att
för föreningen mottaga stämning är stadgadt i rättegångsbalken; och
skall hvad i sådant afseende gäller äga tillämpning jämväl då annat
meddelande skall delgifvas föreningen.
Vill styrelsen kära till föreningen, utlyse styrelsen föreningssammanträde
för val af ombud att i den tvist föra föreningens talan. Stämning
skall anses delgifven, då den blifvit föredragen å sammanträdet.
29 §.
Minst en månad eller den kortare tid, som må vara bestämd i stadgarna,
före det föreningssammanträde, där revisorernas berättelse skall
framläggas, aflämne styrelsen till revisorerna en af styrelsens ledamöter
underskrifven förvaltningsb erättelse.
30 §.
Styrelseledamöter, som genom att öfverträda denna lag eller föreningens
stadgar eller eljest uppsåtligen eller af vårdslöshet tillskynda
föreningen skada, svare för skadan, en för alla och alla för en.
Angående styrelseledamöters skadeståndsansvar gentemot tredje
man stadgas i 90 §.
31 §.
Hvad i denna lag finnes stadgadt om styrelseledamot äge motsvarande
tillämpning å suppleant i styrelsen.
Har suppleant utöfvat styrelseledamots befogenhet, vare den omständighet,
att förutsättningen för hans inträde i styrelsen saknats,
utan verkan mot enhvar, som ej visas hafva ägt kännedom därom.
Bestämmelse rörande den förutsättning, under hvilken suppleant
äger utöfva styrelseledamots befogenhet, må ej registreras.
Riksdagens skrifvelse Nr 130.
11
Om revision.
32 §.
Styrelsens förvaltning och. föreningens räkenskaper skola granskas
af minst två revisorer.
Revisorerna väljas å föreningssammanträde; dock må i stadgarna
kunna bestämmas, att revisorer skola på annat sätt utses.
Till revisor må ej utses den, som är i föreningens eller styrelseledamots
tjänst.
Den tid, för hvilken revisor å föreningssammanträde utses, må ej
utgå före nästa ordinarie sammanträde och ej omfatta längre tid än fyra
år. Revisor må, ändå att den tid, för hvilken han blifvit utsedd, ej
gått till ända, skiljas från uppdraget genom beslut af den, som utsett
honom.
Afgår af föreningen vald revisor, innan den tid, för hvilken han
blifvit vald, gått till ända, och finnes ej suppleant, åligger det styrelsen
att ofördröjligen föranstalta om val af ny revisor.
33 §.
Styrelsen skall bereda revisor tillfälle att när som helst inventera
föreningens kassa och öfriga tillgångar samt granska föreningens alla
böcker, räkenskaper och andra handlingar; och må af revisor begärd
upplysning angående förvaltningen ej af styrelsen förvägras.
Vid fullgörande af sitt uppdrag hafva revisorerna att ställa sig till
efterrättelse de särskilda föreskrifter, som af föreningen meddelas och
ej afse inskränkning i deras i lag stadgade befogenhet eller eljest strida
mot lag eller författning eller mot föreningens stadgar.
Revisorerna skola öfver granskningen afgifva en af dem underskrifven
berättelse, som, efter det styrelsen lämnats tillfälle att taga del
af densamma, skall jämte styrelsens förvaltningsberättelse framläggas å
det i 37 § första stycket nämnda föreningssamman trädet.
Angående revisorernas befogenhet att påfordra utlysande af extra
föreningssammanträde stadgas i 38 §.
12
Riksdagens skrifvelse Nr 130.
34 §.
Hafva revisorer i sin berättelse eller annan handling, som framlägges
å föreningssammanträde, mot bättre vetande lämnat oriktig
uppgift eller uppsåtligen underlåtit att göra anmärkning mot dylik
uppgift i handling, som af dem granskats, eller vid fullgörandet af
sitt uppdrag visat vårdslöshet, vare de, som låtit sådant komma sigill
last, föreningen ansvariga för all däraf uppkommande skada, en
för alla och alla för en.
Om föreningssammanträde.
35 §.
Föreningsmedlems rätt att deltaga i handhafvande! af föreningens
angelägenheter utöfvas å föreningssammanträde; dock må i stadgarna
bestämmas, att vissa ärenden, som ej enligt denna lag skola handläggas
å föreningssammanträde, må i annan ordning afgöras.
Ej må någon själf eller genom ombud eller såsom ombud för
annan deltaga i behandling af fråga rörande aftal mellan honom och
föreningen. Ej heller må han deltaga i behandling af fråga om aftal
mellan föreningen och tredje man, där han i frågan äger ett väsentligt
intresse, som kan vara stridande mot föreningens. Hvad sålunda stadgats
äge motsvarande tillämpning beträffande gåfva från föreningens
sida, så ock beträffande rättegång eller annan talan mot honom eller
tredje man. Styrelseledamot må ej deltaga i beslut om ansvarsfrihet
för förvaltnings åtgärd, för hvilken han är ansvarig, eller i val af revisor.
A föreningssammanträde må ärende, som ej blifvit i kallelsen till
sammanträdet angifvet, ej till afgörande företagas, där det ej enligt
stadgarna skall förekomma å sammanträdet eller omedelbart föranledes
af ärende, som där skall afgöras; dock att ärende, hvilket ej angår
ämne som i 44 eller 45 § afses, jämväl må till afgörande företagas,
såframt tre fjärdedelar af de närvarande därtill gifva sitt samtycke.
Hafva de ärenden, som skola företagas till behandling å föreningssammanträde,
blifvit medlemmarna särskild! meddelade på sätt och å
tid före sammanträde, som i stadgarna angifvas, vare så gillt, som om
ärendena varit upptagna å kallelsen till sammanträdet.
Där för giltighet af beslut erfordras, att det fattas å två på hvar -
13
Riksdagens skrifvelse Nr 130.
andra följande föreningssammanträden, må kallelse till andra sammanträdet
ej ske, innan det första hållits.
Öfver beslut, som å föreningssammanträde eller annorledes af
föreningen fattas, skall genom styrelsens försorg föras protokoll. Senast
fyra veckor från beslutets dag skall protokollet vara tillgängligt för
föreningsmedlemmarna.
36 §.
Jämte hvad i 35, 44 och 45 §§ är stadgadt om utöfvande af rösträtt
och fattande af beslut, gälle, där ej annorlunda finnes bestämdt i stadgarna:
att hvarje medlem äger deltaga i handhafvandet af föreningens
angelägenheter;
att hvarje medlem äger en röst;
att medlem är berättigad att öfverlåta sin rösträtt å annan medlem;
att ingen må på grund af fullmakt utöfva rösträtt för mer än
en medlem;
att såsom föreningens beslut gäller den mening, för hvilken de
flesta rösterna afgifvas; och
att, vid lika röstetal, val afgöres genom lottning, men i andra
frågor den mening gäller, som biträdes af ordföranden.
37 §.
Före den 1 augusti hvarje år skall hållas ordinarie föreningssammanträde,
vid hvilket revisorernas berättelse framlägges.
Å detta sammanträde skall frågan om beviljande af ansvarsfrihet
åt styrelsen för den tid, berättelsen omfattar, företagas till afgörande.
Frågan om ansvarsfrihets beviljande må kunna uppskjutas till
afgörande vid nytt sammanträde.
Konungen må i fråga om viss förening medgifva, att sådant sammanträde,
som i första stycket sägs, hålles allenast hvartannat eller
hvart tredje år, och meddela i anledning däraf erforderliga bestämmelser
om afgifvande af styrelsens och revisorernas berättelser samt om
de i 80 § omförmälda handlingarnas ingifvande till tillsynsmyndigheten.
38 §.
Styrelsen äge, när den finner lämpligt, kalla föreningens medlemmar
till extra föreningssammanträde.
14
Riksdagens skrifvelse Nr 130.
Revisorerna må, om deras granskning föranleder därtill, skriftligen
med angifvande af skälet påfordra, att stjnrelsen skall utlysa
extra föreningssammanträde att hållas så snart det med iakttagande
af föreskrifven kallelsetid kan ske. Har sådan påfordran skett, skola
revisorerna ofördröjligen gifva tillsynsmyndigheten underrättelse därom.
Efterkommer styrelsen ej inom en vecka revisorernas påfordran, äge de
sjkifva utlysa föreningssammanträde. Aro ej samtliga revisorer ense
om sammanträdets utlysande, gälle den mening, hvarom de flesta förena
sig, eller, vid lika röstetal, deras mening, som anse extra sammanträde
ej böra hållas.
Extra föreningssammanträde skall ock af styrelsen utlysas, då det
för uppgifvet ändamål skriftligen påfordras af minst en tiondel af
samtliga röstberättigade eller det mindre antal, som må vara bestämdt
i stadgarna.
Då förslag om öfverlåtelse af föreningens rörelse eller någon del
däraf på ett för ändamålet bildadt ömsesidigt försäkringsbolag genom
beslut å föreningssammanträde slutligen antagits samt enligt lagen om
försäkringsrörelse särskild! sammanträde skall hållas för vai af styrelse
och revisorer för bolaget, åligger det föreningens styrelse att utlysa
nämnda sammanträde i den ordning, som skall gälla om kallelse till
ordinarie bolagsstämma.
39 §.
Underlåter styrelsen att i föreskrifven ordning kalla föreningens
medlemmar till ordinarie föreningssammanträde, eller har styrelsen ej
senast två veckor efter påfordran, hvarom i 38 § tredje stycket är
sagdt, eller, i det fall, hvarom i 38 § fjärde stycket förmäles, efter
däri nämnda beslut, utlyst sammanträde att hållas så snart det med
iakttagande af föreskrifven kallelsetid kan ske, har tillsynsmyndigheten
att på anmälan af föreningsmedlem ofördröjligen utlysa sammanträde.
Tillsynsmyndigheten äge ock, när helst den finner det nödigt,
anmoda styrelsen att utlysa föreningssammanträde. Efterkommer styrelsen
ej inom en vecka sådan anmodan, må tillsynsmyndigheten själf
utlysa sammanträdet.
40 §.
I understödsförenings stadgar må bestämmas, att föreningssammanträdes
befogenhet skall helt eller delvis utöfvas af därtill utsedda
15
Riksdagens skrifvelse Nr ISO.
personer. Sammanträde, som af dessa personer hålles, vare såsom föreningssammanträde
ansedt; dock att dylik person ej äger öfverlåta sin
rösträtt å sammanträde på annan.
Om talan mot styrelse eller revisorer.
41 §.
Varder talan å styrelsens förvaltning under den tid, revisorernas
berättelse omfattar, ej anställd inom ett år från det berättelsen framlades
å föreningssammanträde, vare så ansedt, som om ansvarsfrihet
blifvit styrelsen beviljad.
Utan hinder däraf, att ansvarsfrihet beviljats, må sådan talan å
förvaltningen, som grundas därpå, att styrelseledamot begått brottslig
handling, kunna mot honom anställas, där ej ansvarsfriheten uppenbarligen
afsett äfven den handling.
42 §.
Talan mot revisorer enligt 34 § må ej anställas, sedan två år
förflutit från det revisorernas berättelse framlades å föreningssammanträde,
utan så är, att talan grundas därpå, att brottslig handling blifvit
begången.
43 §.
Afträdes understödsförenings egendom till konkurs, som börjar
inom två år från det revisorernas berättelse framlades å föreningssammanträde,
äge konkursboet att anställa klander å förvaltningen
för den tid, berättelsen afser, ändå att ansvarsfrihet blifvit styrelsen
beviljad, äfvensom att mot revisorerna anställa sådan talan, som omförmäles
i 34 §.
Talan, som ofvan i denna paragraf sägs, skall anbängiggöras
inom en månad från inställsedagen eller, där tiden för talans anställande
af föreningen då ännu ej gått till ända, inom utgången af den tid.
Försummas det, vare rätt till talan förlorad.
16
Riksdagens skrifvelse Nr 130.
Om ändring af understödsförenings stadgar och vissa andra fall, då särskilda
bestämmelser gälla angående giltighet af föreningsbeslut.
44 §.''
Beslut om ändring af understödsförenings stadgar vare ej giltigt
med mindre samtliga röstberättigade förenat sig därom eller beslutet
fattats å två på hvarandra följande föreningssammanträden, däraf minst
ett ordinarie, och å det sammanträde, som sist hålles, biträdts af minst
två tredjedelar af de röstande.
Där stadgeändringen angår skyldighet att erlägga bidrag till föreningen
eller rätt till understöd eller till öfverskott, hvarom i 14 § förmäles,
eller till andel i föreningens tillgångar vid afgång ur föreningen
eller i behållna tillgångar vid föreningens upplösning och skall afse
äfven dem, som vid frågans afgörande voro medlemmar eller eljest
understödsberättigade, så ock där i stadgarna skall upptagas någon
förut icke angifven grund för upphörande af föreningens verksamhet,
erfordras för beslutets giltighet, utöfver hvad i första stycket sägs,
jämväl att beslutet varder gilladt af tillsynsmyndigheten. Vid dess
pröfning skall nämnda myndighet särskildt tillse, att icke genom detsamma
vissa medlemmar eller andra understödsberättigade otillbörligt
gynnas på öfriga medlemmars eller understödsberättigades bekostnad.
Skall sådan ändring af stadgarna, att däri upptages någon förut
icke angifven grund för medlems uteslutande ur föreningen, afse jämväl
dem, som vid frågans afgörande voro medlemmar af föreningen, vare
beslutet ej giltigt med mindre samtliga medlemmarna lämnat sitt samtycke
därtill.
År för giltighet af beslut, hvarom ofvan i denna paragraf förmäles,
något ytterligare villkor bestämdt i stadgarna, lände ock det till
efterrättelse.
Stadgeändring, som afser inskränkning af rätt till understöd, äge
ej tillämpning i fråga om rätt till pension, med afseende å hvilken
pensions fallet inträffat innan beslutet om ändringen fattades eller, där
beslutet för att blifva giltigt måst fattas å flera sammanträden, innan
beslutet fattades å det sista sammanträdet.
Riksdagens skrifvelse Nr 130.
17
45 §.
För giltighet af beslut om understödsförenings trädande i likvidation
i andra fall, än i 49 och 68 §§ sägs, gälle de i 44 § första, andra
och fjärde styckena stadgade villkor.
Lag samma vare angående beslut om öfverlåtelse • af understödsförenings
rörelse eller viss del däraf på sätt i 61 och 68 §§ förmäles.
Måste beslut, hvarom ofvan i denna paragraf förmäles, för att
blifva giltigt fattas å flera sammanträden, skall hvad i 60, 61, 65 eller
68 § sägs angående tiden för beslutets fattande afse tiden för des?
fattande å det sista sammanträdet.
46 §.
Beslut om ändring af understödsförenings stadgar skall af styrelsens
ordförande ofördröjligen anmälas för registrering och må ej gå i
verkställighet, innan registrering skett. Vid anmälan skall fogas, i
två exemplar, af notarius publicus eller med styrelseledamöternas egenhändiga,
bevittnade namnunderskrifter styrkt afskrift af protokoll, som
förts i ärendet.
Beslut, hvarom i 44 § andra stycket eller 45 § första stycket
förmäles, må icke för gillande underställas tillsynsmyndigheten annorledes
än genom beslutets anmälande för registrering.
Beslut, hvarom i 45 § andra stycket förmäles, skall ofördröjligen
anmälas hos tillsynsmyndigheten för gillande. Berörda anmälan skall
göras, där beslutet afser öfverlåtelse som i 61 § sägs, af likvidatorerna,
och där beslutet afser öfverlåtelse som i 68 § sägs, af styrelsens ordförande.
Vid densamma skall fogas af notarius publicus eller med
likvidatorernas eller styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter
styrkt afskrift af såväl protokoll, som förts i ärendet, som
ock å föreningssammanträde i ärendet framlagda handlingar.
Om klander af understödsförenings beslut.
47 §.
Menar styrelsen eller ledamot däraf eller föreningsmedlem, att
understödsförenings beslut icke tillkommit i behörig ordning eller eljest
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 14 samt. 37 käft. (Nr 130.) 3
18
Riksdagens skrifvelse Nr 130.
strider mot denna lag eller föreningens stadgar, äge därå tala genom
stämning å föreningen inom tre månader från beslutets dag. Försummas
det, vare rätt till klandertalan mot beslutet förlorad.
Vill styrelsen anhängiggöra klandertalan, vare lag som i 28 §
andra stycket sägs; dock skall styrelsens rätt till talan anses bevarad,
om det där omförmälda föreningssammanträdet blifvit inom ofvan i
denna paragraf stadgad tid utlyst att hållas så snart det med iakttagande
af föreskrifven kallelsetid kan ske.
Har klandertalan anhängiggjorts, äge domstolen, när skäl därtill
förekommer, att, innan slutligt utslag i målet meddelas, förordna, att
klandrade beslutet ej må verkställas. Om förordnandet skall, där klandrade
beslutet är af beskaffenhet att det bör registreras, underrättelse
ofördröjligen genom rättens eller domarens försorg afsändas för registrering.
Domstols utslag, hvarigenom understödsförenings beslut upphäfts
eller ändrats, gälle jämväl för de medlemmar, som ej instämt klandertalan.
Om likvidation och upplösning.
48 §.
Saknar understödsförening till registret anmäld, behörig styrelse,
vare föreningsmedlem eller borgenär, så ock enhvar annan, hvars rätt
kan vara beroende däraf, att någon finnes, som äger företräda föreningen,
äfvensom tillsynsmyndigheten berättigad att hos rätten eller
domaren göra ansökning, att föreningen må förklaras skyldig att träda
i likvidation. Kungörelse om ansökningen med uppgift om tiden, när
densamma kommer att pröfvas af rätten, skall af rätten eller domaren
utfärdas och minst tre månader före nämnda tid införas i allmännna
tidningarna, så ock i tidning inom orten. Kätten eller domaren äge
ock, där så äskas, förordna en eller flera sysslomän att emellertid taga
föreningens egendom under vård och bevaka dess angelägenheter.
Styrkes på utsatta tiden, att anmärkta förhållandet fortfar, förklare
rätten, att föreningen skall träda i likvidation, och förordne en eller
flera likvidatorer att verkställa densamma.
Om förordnande af syssloman skall underrättelse ofördröjligen
genom rättens eller domarens försorg afsändas för registrering.
Riksdagens skrifvelse Nr 130.
19
49 §.
Understödsförening skall ock träda i likvidation,
1) då medlemsantalet nedgått under fem eller det högre antal,
hvartill medlemmarna enligt stadgarna minst skola uppgå, och tillräckligt
antal medlemmar ej inträdt inom tre månader;
2) då förhållande inträffat, på grund hvaraf enligt bestämmelse i
stadgarna föreningen skall upphöra med sin verksamhet.
’ 50 §.
Har understödsförening beslutat att träda i likvidation, eller
skall eljest af anledning, som i 49 eller 68 § sägs, likvidation verkställas,
varde å föreningssammanträde en eller flera likvidadorer valda
att verkställa likvidationen. I stadgarna må bestämmas, att en eller
flera likvidatorer skola på annat sätt utses att jämte de å föreningssammanträde
valda deltaga i likvidationen.
Då understödsförening kommit i likvidation, skall, utom i det fall
att likvidation inträdt enligt * 68 §, tillsynsmyndigheten förordna en
god man, som har dels att såsom likvidator med den eller de öfriga
likvidatoreima deltaga i likvidationen och dels att, där så ske kan,
åvägabringa förslag till öfverlåtelse af föreningens rörelse på understödsförening
eller försäkringsbolag, som förut finnes eller som skall bildas
för rörelsens öfvertagande. Finner tillsynsmyndigheten på grund af
likvidationsboets enkla beskaffenhet och ringa storlek eller af annan
orsak ej erforderligt, att god man deltager i likvidationen, och är det
uppenbart, att skälig öfverlåtelse af föreningens rörelse ej kan komma
till stånd, må tillsynsmyndigheten underlåta att förordna god man
eller, om förordnande redan meddelats, återkalla detsamma. Meddelande
eller återkallande af dylikt förordnande skall ofördröjligen registreras.
Gode mannen äger att af likvidationsboet uppbära arfvode till
belopp, som bestämmes af tillsynsmyndigheten.
51 §.
Utser understödsförening ej likvidatorer, ehuru sådant förhållande
inträffat, som jämlikt bestämmelsen i 49 § vid 1) påkallar likvidation,
svare de, som med vetskap om förhållandet deltaga i beslut om fort
-
20
Riksdagens skrifvelse Nr 130.
sättande af föreningens verksamhet eller handla å dess vägnar, för uppkommande
förbindelser, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.
52 §.
Har sådant förhållande inträffat, som jämlikt bestämmelse i 49 eller
68 § påkallar likvidation, och varder ej inom en månad därefter till
registret, enligt hvad nedan sägs, anmäldt, att föreningen trädt i likvidation,
förklare rätten, på ansökan af medlem eller styrelseledamot eller
tillsynsmyndigheten och efter föreningens hörande, att föreningen skall
träda i likvidation; och förelägge rätten föreningen att inom viss tid,
ej understigande en månad, utse en eller flera likvidatorer, vid äfventyr
att förordnande i sådant hänseende eljest meddelas af rätten.
53 §.
Finnes understödsförening, som enligt anmälan till registret trädt
i likvidation, sedermera sakna till registret anmälda, behöriga likvidatorer,
vare medlem eller borgenär, så ock enhvar annan, hvars rätt
kan vara beroende däraf, att någon finnes, som äger företräda föreningen,
äfvensom tillsynsmyndigheten berättigad att hos rätten eller
domaren göra ansökning om utseende af likvidatorer; och skall i öfrigt
hvad i 48 § är stadgadt i tillämpliga delar lända till efterrättelse.
54 §.
Likvidator skall vara här i riket bosatt svensk medborgare, där
ej Konungen för viss förening medgifver undantag.
Uppdraget att vara likvidator anses gälla intill dess likvidationen
blifvit afslutad, men må när som helst återkallas af den, som meddelat
uppdraget.
Afgår likvidator, innan han fullgjort sitt uppdrag, och finnes ej
suppleant, åligger det öfriga likvidatorer att ofördröjligen föranstalta
om utseende af ny likvidator.
55 §.
Likvidatorerna skola ofördröjligen för registrering anmäla, att
föreningen trädt i likvidation. Därvid skola uppgifvas
21
Riksdagens skrifvelse Nr 130.
dels likvidatorernas samt, där suppleanter utsetts, deras fullständiga
namn äfvensom nationalitet och hemvist,
dels ock, där befogenhet att teckna föreningens firma ej skall
utöfvas allenast af likvidatorerna gemensamt, hvilken eller hvilka, hvar
för sig eller gemensamt, sådan befogenhet tillkommer.
Skall annan än likvidator eller suppleant äga nämnda befogenhet,
varde uppgift lämnad jämväl å hans fullständiga namn och hemvist.
Afgår likvidator eller suppleant eller utses ny sådan eller sker
ändring i fråga om rätten att teckna föreningens firma, skall ock därom
anmälan för registrering ofördröjligen göras af likvidatorerna..
Vid anmälan af sådant beslut om föreningens trädande i likvidation,
som i 45 § första stycket sägs, skall fogas af notarius publicus
eller med likvidatorernas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter
styrkt afskrift af protokoll, som förts i ärendet.
56 §.
Då likvidatorer utsetts, göre styrelsen ofördröjligen redo för sin
förvaltning under den tid, för hvilken densamma ej förut blifvit granskad.
Styrelsens redovisning skall af likvidatorerna ofördröjligen öfverlämnas
till revisorerna, som hafva att granska densamma och häröfver
inom fyra veckor afgifva skriftlig berättelse. Redovisningen jämte
revisorernas berättelse framlägges af likvidatorerna, så snart ske kan,
å föreningssammanträde; och skall å det sammanträde till behandling
företagas frågan om beviljande af ansvarsfrihet åt styrelsen för den tid,
redovisningen omfattar. Om behandling af denna fråga samt om rätt
att tala å styrelsens förvaltning äge hvad i 37, 41 och 43 §§ finnes
stadgadt motsvarande tillämpning.
57 §.
Likvidatorerna åligger att ofördröjligen söka årsstämning å föreningens
okända borgenärer samt att förteckna dess tillgångar och
skulder.
58 §.
Likvidatorerna äge ej utan särskild^ af föreningen erhållet bemyndigande
afyttra dess fasta egendom annorledes än genom försäljning
å offentlig auktion. Hafva likvidatorerna förordnats enligt 82 §, må
22
Riksdagens skrifvelse Nr 130.
ej heller lös egendom utan föreningens särskilda bemyndigande af dem
försäljas på annat sätt än nu är sagdt; och må, innan beslutet om förordnandet
vunnit laga kraft, likvidatorerna ej utan föreningens samtycke
vidtaga några likvidationsåtgärder, utan allenast taga föreningens
egendom under vård och bevaka dess angelägenheter.
1 öfrigt skall om likvidatorers befogenhet att företräda föreningen
och om deras rättigheter, så ock om deras skyldigheter gälla i tillämpliga
delar hvad angående styrelse eller styrelseledamot i denna lag är
stadgadt; dock att hvad i 22 § är stadgadt ej skall äga tillämpning å
likvidatorer, som förordnats enligt 82 §, eller å af tillsynsmyndigheten
förordnad god man, som skall med sådana likvidatorer deltaga i likvidation.
God man äger att utlysa extra föreningssammanträde för behändig.
af fråga rörande likvidationen samt att, utan hinder af beslut om
delning af likvidationsboets förvaltning, deltaga i förvaltningens alla delar.
59 §.
Skriftlig handling, som utfärdas lör understödsförening i likvidati.
on, bör undertecknas med föreningens firma med tillägg af orden
))i likvidation)). Har tillsynsmyndigheten förordnat god man, skall firman
tecknas af denne i förening med den eller dem, som eljest äro berättigade
att teckna firman. Vid firmateckning skola de, som teckna firman,
äfven underskrifva sina namn.
Har under handlingen ej föreningens firma tecknats på sätt härofvan
är ^ sagdt och framgår ej af handlingens innehåll såväl att den
utfärdats å föreningens vägnar som ock att föreningen är i likvidation,
vare de,, som underskrilvit handlingen, ehvad densamma pröfvas vara
lör föreningen, bindande eller ej, ansvariga för hvad genom handlingen
må hafva slutits, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.
60 §.
Medan föreningen är i likvidation, må icke antagas ny medlem
eller, lämnas förskott å Iramtida understöd; och skall hvad stadgarna
må innehålla om rätt att vid medlems afgång ur föreningen utfå någon
del af föreningens tillgångar ej under nämnda tid äga tillämpning beträffande.
medlem, som afgått eller det beslutet att föreningen skulle
träda i likvidation fattades af föreningen eller meddelades af domstol.
Under likvidationstiden skola ej heller de fasta afgifter och uttaxerade
belopp utkräfvas eller de understöd utgifvas, som förfallit till
23
Riksdagens skrifvelse Nr 130.
betalning efter det beslutet att föreningen skulle träda i likvidation
fattades af föreningen eller meddelades af domstol. Pensionsbelopp,
som förfallit till betalning efter nämnda tidpunkt, må dock utbetalas,
därest pensionsfallet inträffat före samma tidpunkt och utbetalningen
kan ske utan förnärmande af den rätt, som tillkommer borgenär, medlem
eller annan understödsberättigad.
61 §.
Vid understödsförenings likvidation må sådan öfverlåtelse af föreningens
rörelse, som omförmäles i 50 §, eller fördelning af föreningens
tillgångar icke äga rum, förrän den i årsstämningen utsatta inställelsedag
är förbi och all veterlig gäld blifvit betald, däri inbegripet understöd,
som förfallit till betalning innan beslutet att föreningen skulle
träda i likvidation fattades af föreningen eller meddelades af domstol,
äfvensom ogulden andel i föreningens tillgångar, hvilken enligt stadgarna
tillkommer före sistnämnda tidpunkt afgången medlem eller hans rättsinnehafvare.
År någon del af gälden tvistig eller icke förfallen och
kan förty eller af annan orsak betalning ej ske, skola till samma gälds
betalning erforderliga medel innehållas.
Därest förslag till öfverlåtelse af föreningens rörelse kan åvägabringas,
skall gode mannen utlysa föreningssammanträde för behandling
af detsamma. Å det eller de sammanträden, hvarå förslaget behandlas,
skall gode mannen framlägga: där öfverlåtelsen skall ske på en befintlig
understödsförening, ett befintligt ömsesidigt försäkringsbolag eller
ett försäkringsaktiebolag, af nämnda förening eller bolag afgifvet anbud
å rörelsens öfvertagande; där öfverlåtelsen skall ske på en understödsförening,
som skall bildas för detta ändamål, förslag till villkor för
öfverlåtelsen och till stadgar för föreningen; eller, där öfverlåtelsen skall
ske på ett ömsesidigt försäkringsbolag, som skall bildas för detta ändamål,
förslag till villkor för öfverlåtelsen samt till bolagsordning och
bestämmelser angående grunderna för bolagets verksamhet. Med afseende
å öfverlåtelse af pensionskassas rörelse skall, såvida icke annorlunda
finnes bestämdt i stadgarna, iakttagas, att rätt till pension, därest
pensionsfallet inträffat innan beslutet att föreningen skulle träda i likvidation
fattades af föreningen eller meddelades af domstol, skall äga
företräde framför öfriga rättigheter till framtida understöd. Efter det
beslut om öfverlåtelsen blifvit gilladt af tillsynsmyndigheten samt, där
öfverlåtelsen sker på en understödsförening eller ett ömsesidigt försäkringsbolag,
som bildats för detta ändamål, berörda förening eller bolag
24
Riksdagens skrifvelse Nr 130.
registrerats, skall den förening eller det bolag, hvarpå öfverlåtelsen sker,
anses hafva inträdt uti den i likvidation varande föreningens rättigheter
och skyldigheter, och skola sistnämnda förenings återstående tillgångar
och handlingar öfverlämnas till den andra föreningen eller bolaget.
Kan förslag till öfverlåtelse af föreningens rörelse ej åvägabringas
eller kommer af annan anledning öfverlåtelse icke till stånd,
skola de bestämmelser, stadgarna må innehålla angående förfarandet
med föreningens behållna tillgångar vid dess upplösning, gå i verkställighet.
Sakna stadgarna erforderliga bestämmelser i detta hänseende,
skola de behållna tillgångarna fördelas mellan medlemmarna
äfvensom öfriga understödsberättigade enligt grunder, som godkänts af
tillsynsmyndigheten; dock att vid pensionskassas likvidation skola före
nämnda fördelning åt innehafvarna af pensioner, för hvilka pensionsfallet
inträffat innan beslutet att föreningen skulle träda i likvidation
fattades af föreningen eller meddelades af domstol, anskaffas motsvarande
lifräntor. Dessa skola med användande, så långt erfordras, af
de behållna tillgångarna inköpas hos svenskt försäkringsbolag. Måste
lifräntorna minskas, skall detta ske i förhållande till pensionernas belopp.
62 §.
Sedan likvidatorerna fullgjort sitt uppdrag, skola de, så snart ske
kan, å föreningssammanträde framlägga redovisning för sin förvaltning.
63 §.
Då likvidatorerna å föreningssammanträde framlagt redovisning
för sin förvaltning, anses föreningen upplöst; och skola likvidatorerna
ofördröjligen därom göra anmälan för registrering.
Vid anmälan skall fogas bestyrkt afskrift af protokoll, som förts
i ärendet, äfvensom bevis om dagen för årsstämningens utfärdande.
64 §.
Åtnöjes medlem eller annan understödsberättigad ej med likvidatorernas
redovisning, skall han genom stämning anhängiggöra sin
talan hos domstol inom ett år från den dag, då redovisningen framlades
å föreningssammanträde. Försummas det, hafve han förlorat sin talan.
Riksdagens skrif velse Nr ISO.
25
65 §.
Afträdes understödsförenings egendom till konkurs, skall underrättelse
om den offentliga stämningen samtidigt med kungörelsen därom
genom rättens eller domarens försorg afsändas för registrering.
Under konkursen företrädes föreningen såsom konkursgäldenär af
styrelsen eller, där vid konkursens början sysslomän enligt 48 § eller
likvidatorer varit utsedda, af dessa. Under konkursens fortgång må dock
i behörig ordning kunna utses styrelse i stället för sysslomän, som förordnats
enligt nämnda paragraf, äfvensom utses nya styrelseledamöter
eller nya likvidatorer.
Var föreningen ej i likvidation, då dess egendom afträddes till
konkurs, skall, intill dess konkursen afslutats eller, där konkursen lämnat
öfverskott, beslut enligt 66 § fattats om verksamhetens fortsättande eller
föreningens trädande i likvidation, hvad i 60 § stadgas om förening,
som är i likvidation, äga tillämpning å föreningen; dock med iakttagande
däraf, att hvad i sistnämnda paragraf sägs angående den tid, då
beslutet att föreningen skulle träda i likvidation fattades af föreningen
eller meddelades af domstol, i stället skall afse tiden för den offentliga
stämningens utfärdande samt att bestämmelsen rörande utbetalning i
visst fall af pensionsbelopp icke må tillämpas före konkursens afslutande.
66 §.
Finnes efter konkursens afslutande ej öfverskott, anses föreningen
upplöst, då konkursen afslutats. Det åligger den, som under konkursen
sist företrädt föreningen såsom konkursgäldenär, att om föreningens
sålunda skedda upplösning ofördröjligen göra anmälan till registret.
Var föreningen ej i likvidation, då dess egendom afträddes till
konkurs, och finnes efter konkursens afslutande öfverskott, skall å
föreningssammanträde, hvilket bör ofördröjligen utlysas af styrelsen,
beslutas, huruvida föreningen skall fortsätta sin verksamhet eller träda
i likvidation. Träder föreningen då i likvidation, skall vid tillämpning
af 60 och 61 §§ iakttagas, att hvad där sägs angående den tid, då
beslutet att föreningen skulle träda i likvidation fattades af föreningen,
i stället skall afse tiden för den offentliga stämningens utfärdande.
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 14 samt. 37 käft. (Nr 130.) 4
26
Riksdagens skrifvelse Nr 130.
67 §.
Hafva vid understödsförenings likvidation tillgångarna fördelats
eller öfverlämnats till någon, som enligt stadgarna är berättigad att
öfvertaga dem, utan att betalning för gälden erlagts eller innehållits,
eller befinnas innehållna medel ej lämna tillgång till gälds betalning,
vare i händelse af föreningens oförmåga att fullgöra sina förbindelser
den, som uppburit något på borgenärs bekostnad, ''skyldig att återbära
hvad han sålunda bekommit. Befinnes utbetalning af pensionsbelopp,
hvilken skett på grund af därom enligt 60 eller 65 § särskildt gällande
bestämmelse, vara borgenär, medlem eller annan understödsberättigad
till förfång, skall ock återbäring äga rum.
Om frivillig öfverlåtelse af understödsförenings rörelse.
68 §.
Väckes i annat fall, än hvarom i 61 § förmäles, förslag att understödsförenings
rörelse eller viss del däraf skall öfverlåtas på understödsförening
eller försäkringsbolag, som förut finnes eller som skall
bildas för detta ändamål, skall å föreningssammanträde, som har att
besluta angående förslaget, framläggas: där öfverlåtelsen skall ske på
en befintlig understödsförening, ett befintligt ömsesidigt försäkringsbolag
eller ett försäkringsaktiebolag, af nämnda förening eller bolag afgifvet
anbud å öfvertagande af den ifrågavarande rörelsen; där öfverlåtelsen
skall ske på en understödsförening, som skall bildas för detta ändamål,
förslag till villkor för öfverlåtelsen och till stadgar för föreningen; eller,
där öfverlåtelsen skall ske på ett ömsesidigt försäkringsbolag, som skall
bildas för detta ändamål, förslag till villkor för öfverlåtelsen samt till
bolagsordning och bestämmelser angående grunderna för bolagets verksamhet.
Vid dylik öfverlåtelse skall, såvida icke annorlunda finnes bestämdt
i stadgarna, rätt till pension, därest pensionsfallet inträffat innan beslutet
om öfverlåtelsen fattades, äga företräde framför öfriga rättigheter till
framtida understöd.
Då beslut om öfverlåtelsen blifvit gilladt af tillsynsmyndigheten
samt, där öfverlåtelsen sker på en understödsförening eller ett ömsesidigt
försäkringsbolag, som bildats för detta ändamål, berörda förening
27
Riksdagens skrifvelse Nr 130.
eller bolag registrerats, skall den förening eller det bolag, hvarpå öfverlåtelsen
sker, anses hafva inträdt i den öfverlåtande föreningens rättigheter
och skyldigheter mot medlemmarna och andra understödsberättigade
på grund af den öfverlåtna rörelsen. Afser öfverlåtelsen föreningens
hela rörelse, skall föreningen träda i likvidation.
Varder, efter det beslut om öfverlåtelse, hvarom i denna paragraf
förmäles, blifvit gilladt af tillsynsmyndigheten, föreningen försatt i konkurs,
skall, vid tillämpning af hvad i 36 § 3 mom. konkurslagen är
stadgadt angående rätt till talan om återgång af aftal, aftalet om öfverlåtelsen
anses ingånget den dag, då gillandet skedde.
Om registrering och om tillsyn å understödsföreningar.
69 §.
I denna lag föreskrifven registrering och tillsyn å understödsföreningar
handhafves af en för hela riket gemensam tillsynsmyndighet.
70 §.
Hos tillsynsmyndigheten skall föras understödsföreningsregister
för inskrifning af de uppgifter, hvilka enligt denna lag skola anmälas
för registrering eller hvilkas intagande i registret eljest är eller varder
föreskrifvet.
71 §•
Anmälan till registret skall göras skriftligen. Aflämnas anmälan
genom ombud eller insändes den med posten, skall underskriften vara
styrkt af vittnen.
Då understödsförenings registrering sökes, skall hvarje styrelseledamot
och suppleant, så ock i öfrigt en hvar, som, ensam eller gemensamt
med annan, är berättigad att teckna föreningens firma, på samma
gång egenhändigt inskrifva sin namnteckning i registret eller i särskild!
bihang till detta, såframt ej namnteckningen förefinnes å anmälningsskriften
och blifvit af vittnen styrkt. På enahanda sätt skall förfaras,
då anmälan sedermera sker därom, att styrelseledamot eller suppleant
blifvit utsedd eller att eljest någon, ensam eller gemensamt med annan,
blifvit berättigad att teckna firman.
28
Riksdagens skrifvelse Nr 130.
72 §.
Hafva icke vid anmälan för registrering iakttagits de föreskrifter,
som finnas för hvarje särskildt fall meddelade, eller pröfvas understödsföreningens
stadgar eller beslut, som anmäles för registrering, icke hafva
tillkommit i föreskrifven ordning eller ej stå i öfverensstämmelse med
föreskrifterna i denna lag eller eljest strida mot lag eller författning
eller vara till sin alfattning i något viktigare hänseende otydliga eller
vilseledande, skall registrering vägras. Lag samma vare, därest tillsynsmyndigheten
finner beslut, som i 44 § andra stycket eller 45 § första
stycket sägs, icke böra gillas.
73 §.
Beviljas understödsförenings registrering, läte tillsynsmyndigheten
i registret införa:
1) dagen för stadgarnas antagande;
2) föreningens firma;
3) föremålet för föreningens verksamhet;
4) den ort, där styrelsen har sitt säte;
5) hvarje styrelseledamots och suppleants samt, där eljest någon,
ensam eller gemensamt med annan, är berättigad att teckna föreningens
firma, dennes fullständiga namn och hemvist;
6) där befogenhet att teckna firman ej skall utöfvas allenast af
styrelsen, hvilken eller hvilka, hvar för sig eller gemensamt, sådan
befogenhet tillkommer.
Det ena exemplaret af stadgarna skall förses med bevis om
registreringen och återställas till sökanden.
74 §.
Anmäles ändring i förhållande, hvarom inskrifning i registret
skett, skall den ändring, där registrering beviljas, anmärkas i registret.
Registreras ändring i förenings stadgar, skall ena exemplaret af
det protokoll, som innehåller beslutet om ändringen, till sökanden återställas,
försedt med bevis om registreringen.
Sker ändring i förenings firma, skall ny fullständig inskrifning i
registret göras.
Riksdagens skrifvelse Nr 130.
29
75 §.
En samling af hvad i registret införes med undantag af underrättelse
om konkurs, hvarom förmäles i 65 §, skall genom det allmännas
försorg efter hand befordras till trycket och förses med register för
hvarje år.
I den mån nämnda samling tryckes, skall den öfversändas till
hvarje domstol och öfverexekutor.
Anmälningsskrifter med därvid fogade handlingar skola, särskildt
för hvarje förening, förvaras såsom bilagor till registret.
76 §.
Företer understödsförenings registrerade firma likhet med en i
föreningsregister, sjukkasseregister, understödsföreningsregistret eller
försäkringsregister tidigare införd firma, och lider därigenom innehafvaren
af sistnämnda firma förfång, äge domstol på talan af denne förbjuda
föreningen att efter viss tid använda förstnämnda firma äfvensom
ålägga föreningen det skadestånd, som pröfvas skäligt.
Menar någon eljest, att en i understödsföreningsregistret verkställd
inskrifning länder honom till förfång, må talan om registreringens upphäfvande
samt om skadestånd föras vid domstol.
77 §.
Har genom laga kraft ägande dom blifvit förldaradt, att en i
understödsföreningsregistret gjord inskrifning ej bort ske, eller att
beslut, som registrerats, är ogiltigt, eller att eljest visst förhållande,
hvarom inskrifning skett, ej föreligger, skall på begäran af någondera
parten anteckning därom göras i registret.
Varder, sedan i registret gjorts anteckning om förenings konkurs,
af öfverrätt förklarad^ att offentlig stämning ej bort utfärdas, skall
anteckningen på därom gjord ansökning afföras ur registret.
78 §.
Mot den, som inhämtat kännedom om hvad registret beträffande
visst förhållande innehåller å den tid, hvarom fråga, är, kan ändring i
samma förhållande icke med laga verkan åberopas, med mindre han
visas hafva ägt vetskap om ändringen.
30
Riksdagens skrifvelse Nr 130.
79 §.
Företer den, som inför domstol, Konungens befallningshafvande
eller öfverexekutor företräder understödsförening, bevis, hvaraf framgår,
att han den dag, beviset utfärdades, enligt understödsföreningsregistret
var behörig att företräda föreningen, och är det bevis ej äldre än ett
år, åligger det myndigheten att ur den i 75 § omförmälda tryckta
samling inhämta upplysning, huruvida förändring beträffande behörigheten
ägt rum. Hvad i sådant afseende nyssnämnda samling, i den
mån den kommit myndigheten tillhanda, utvisar skall för myndigheten
äga vitsord, där ej annat förhållande visas vara för handen.
80 §.
Det åligger understödsförenings styrelse att för hvarje räkenskapsår
inom två månader från det revisorernas berättelse framlades å föreningssammanträde
till tillsynsmyndigheten ingifva:
1) styrkt afskrift af styrelsens och revisorernas berättelser samt
af protokoll, upptagande de å föreningssammanträde i anledning af
nämnda berättelser fattade beslut;
2) eu i enlighet med fastställdt formulär upprättad och af styrelsen
underskrifven statistisk redogörelse rörande föreningen och dess
verksamhet under året.
Finner tillsynsmyndigheten nödigt att infordra ytterligare upplysningar,
skola sådana ofördröjligen lämnas af styrelsen.
Styrelsen vare pliktig ej mindre att när som helst bereda tillsynsmyndigheten
eller dess ombud tillfälle att inventera föreningens medel
samt att granska föreningens räkenskaper och öfriga handlingar än äfven
att lämna dem tillträde till föreningssammanträde.
81 §.
För pensionskassa, hvars stadgar icke blifvit godkända på sätt i
86 § sägs, skall styrelsen hvart femte år låta upprätta och, i samband
med ingifvandet af de i 80 § omförmälda handlingarna, till tillsynsmyndigheten
ingifva försäkringsteknisk utredning af föreningens ställning
vid föregående års slut.
Nämnda utredning skall enligt af tillsynsmyndigheten fastställda
grunder upprättas af person, hvilken innehar behörighet att utöfva be
-
31
Riksdagens skrifvelse Nr 130.
fattning såsom aktuarie vid lifförsäkringsbolag eller af tillsynsmyndigheten
förklarats behörig att upprätta utredningen. Föreningen äger att
anlita tillsynsmyndigheten för utredningens upprättande och skall i sådant
fall ersätta kostnaden härför med belopp, som bestämmes af nämnda
myndighet.
Därest försäkringsteknisk utredning, som af förening ingifvits, utvisar
brist, må tillsynsmyndigheten, om den så finner erforderligt, ålägga
föreningen att, så länge bristen fortfar, upprätta och ingifva sådan utredning
oftare än hvart femte år, dock högst årligen.
Från skyldigheten att upprätta försäkringsteknisk utredning äger
tillsynsmyndigheten helt eller delvis befria förening, då dess rörelse är
af mindre omfattning eller eljest skälig anledning till sådan befrielse
föreligger.
82 §.
Det tillkommer tillsynsmyndigheten att öfvervaka understödsförenings
verksamhet samt tillhandagå föreningen med råd och upplysningar
i ändamål att föreningens rörelse må drifvas på ett med hänsyn till
dess art och omfattning lämpligt sätt.
Finner tillsynsmyndigheten, att afvikelse från denna lag eller föreningens
stadgar förekommer, skall tillsynsmyndigheten anvisa föreningen
att inom viss tid hafva vidtagit de åtgärder, som pröfvas erforderliga
för rättelses vinnande.
Framgår af försäkringsteknisk utredning, som enligt 81 § afgifvits
för pensionskassa, att föreningen uppenbarligen är oförmögen att fullgöra
sina utfästelser, må tillsynsmyndigheten, där den finner fortsättande
af föreningens verksamhet efter oförändrade grunder vara ägnadt
att medföra allvarliga missförhållanden, meddela föreningen anvisning
att inom viss tid hafva vidtagit erforderliga ändringar med afseende
å grunderna för verksamheten.
Befinnes förening, som blifvit registrerad enligt denna lag, drifva
rörelse, hvilken är att anse såsom affärsmässig försäkringsrörelse, skall
tillsynsmyndigheten anvisa föreningen att antingen vidtaga erforderliga
ändringar med afseende å rörelsens art eller ock inom viss tid hafva
öfverlåtit rörelsen på ett försäkringsbolag.
Har anvisning enligt denna paragraf meddelats af tillsynsmyndigheten
och finnes föreningen icke tillbörligen ställa sig anvisningen till
efterrättelse, äger tillsynsmyndigheten hos rätten eller domaren göra
ansökning om åläggande för föreningen att träda i likvidation. Har
32
Riksdagens skrifvelse Nr 130.
sådan ansökning gjorts, skall rörande kungörelse om ansökningen och
förordnande af syssloman samt angående underrättelse om sådant förordnande
för registrering gälla hvad i 48 § är föreskrifvet. Styrker ej
föreningen å den utsatta tiden, att meddelad anvisning behörigen efterkommits,
förklare rätten, att föreningen skall träda i likvidation, och
förordne en eller flera likvidatorer att verkställa densamma.
83 §.
Om tillsynsmyndighetens beslut i ärende, som icke afser registrering,
så ock om beslut, hvarigenom registrering vägrats, skall skriftlig
underrättelse ofördröjligen öfverlämnas eller med allmänna posten försändas
till någon, hvilken äger företräda föreningen. Innefattar beslutet
åläggande, hvarom i 81 § förmäles, eller anvisning enligt 82 eller 86 §,
eller har genom beslutet af förening gjord ansökning afslagits eller
gillande af beslut, hvarom förmäles i 45 § andra stycket, eller registrering
af anmäldt förhållande vägrats, skola i underrättelsen om beslutet
skälen därför angifvas.
År understödsförening eller annan, som enligt denna lag i ärende
angående föreningen gjort framställning hos tillsynsmyndigheten, missnöjd
med tillsynsmyndighetens beslut, må, vid talans förlust, besvär
öfver beslutet hos Konungen anföras, där föreningens styrelse har sitt
säte å ort inom Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands eller Västernorrlands
län, före klockan tolf å fyrtiofemte dagen, och där styrelsen
har sitt säte å ort inom annan del af riket, före klockan tolf å trettionde
dagen från beslutets dag.
84 §.
Närmare föreskrifter om tillsynsmyndighetens organisation samt
om understödsföreningsregistrets förande och tillsynsmyndighetens verksamhet
i öfrigt äfvensom angående tid och sätt för utgifvande af den
i 75 § omförmälda samling och dess öfversändande till vissa myndigheter
meddelas af Konungen.
85 §.
I enlighet med bestämmelser, som Konungen meddelar, skall utses
en nämnd, bestående af medlemmar af understödsföreningar eller ledamöter
af deras styrelser, hvilken nämnd äger att sammanträda inför
Riksdagens skrifvelse Nr ISO. 33
tillsynsmyndigheten för samråd med denna myndighet i gemensamma
angelägenheter.
Bestämmelser, som endast afse understödsföreningar med godkända stadgar.
86 §.
I understödsförenings stadgar må intagas bestämmelse därom, att
stadgarna skola vara godkända af tillsynsmyndigheten.
Vid pröfning af ansökning om registrering af understödsförening,
i hvars stadgar sådan bestämmelse finnes intagen, skall tillsynsmyndigheten
tillse, att stadgarna innehålla tillfredsställande bestämmelser om
premier, fondafsättning, medelförvaltning och användning af uppkommande
öfverskott samt jämväl i öfrigt äro betryggande för medlemmarna
och öfriga understödsberättigade. Finnes anledning till anmärkning,
skall registrering vägras. Beviljas registrering, skall i registret och
beviset om registreringen anmärkas, att stadgarna blifvit godkända.
Beträffande registrering af stadgeändring, hvarigenom föreskrifvits
att stadgarna skola vara godkända af tillsynsmyndigheten, samt registrering
af ändring i godkända stadgar, skola bestämmelserna i nästföregående
stycke äga motsvarande tillämpning.
Understödsförening med godkända stadgar skall hvarje år afgifva
försäkringsteknisk utredning på sätt i 81 § första och andra styckena
sägs; dock att tillsynsmyndigheten må medgifva viss förening, därest
dess rörelse är af mindre omfattning eller eljest skälig anledning föreligger,
att afgifva sådan utredning mindre ofta, likväl minst hvart femte
år. I utredningen skall såsom skuld upptagas eu fond (premiereserven),
motsvarande sammanlagda värdet af alla löpande utfästelser af understöd.
Visar det sig, att föreningens tillgångar icke äro. tillräckliga för
täckande af föreningens gäld och redovisning af premiereserven, eller
befinnas stadgarna icke längre vara betryggande, skall tillsyningsmyndiglieten
anvisa föreningen att inom viss tid halva vidtagit de åtgärder,
som prof vas erforderliga för rättelses vinnande. Angående sådan anvisning
galle hvad i 82 § sista stycket stadgas om anvisning, som
meddelats enligt nämnda paragraf.
87 §.
Därest understödsförening med godkända stadgar meddelar lifförsäkring,
skall premiereserven för lifförsäkring av minst uppgå till skillBihang
till Riksdagens protokoll 1912. 14 sand. 37 käft. (Nr 130). 5
34
Riksdagens skrifvelse Nr 130.
naden mellan kapitalvärdet af föreningens förbindelser på grund af
löpande försäkringar och kapitalvärdet af de nettopremier, försäkringstagarna
må hafva att ytterligare erlägga. Från kapitalvärdet af föreningens
förbindelse på grund af försäkring må afräknas belopp, som
föreningen i enlighet med bestämmelse i stadgarna förskjutit mot säkerhet
i försäkringsbrefvet inom dettas återköpsvärde. Har försäkring
återförsäkrats hos svenskt försäkringsbolag, vare föreningen fritagen från
förpliktelsen att för det återförsäkrade beloppet göra afsättning till
premiereserv.
Varda, sedan föreningen börjat sin verksamhet, grunderna för
beräkning af dess premiereserv för lifförsäkring ändrade,'' och föranleder
ändringen skyldighet att för äldre försäkringar i den försäkringstekniska
utredningen upptaga premiereserv till högre belopp än efter förut gällande
grunder, må tillsynsmyndigheten med afseende å fullgörandet af denna
skyldighet medgifva föreningen sådant anstånd, att under viss tid, ej
öfverstigande femton år, premiereserven för sådana försäkringar må
upptagas till lägre belopp än efter de nya grunderna; dock att skillnaden
årligen skall minskas i enlighet med en af tillsynsmyndigheten
fastställd plan.
Tillgångar, motsvarande premiereserven för lifförsäkringar, skola
redovisas:
1) i obligationer, som utfärdats eller garanterats af staten;
2) i Sveriges allmänna hypoteksbanks eller Konungariket Sveriges
stadshypotekskassas obligationer;
3) i fordringsbevis, utfärdade af riksbanken, bankbolag eller
sparbank;
4) i obligationer eller andra skuldförbindelser, utfärdade eller garanterade
af svensk kommun, som till lånets upptagande eller garanterande
erhållit Konungens tillstånd.
5) i skuldförbindelser, för hvilka föreningen äger säkerhet genom
inteckning i fast egendom inom hälften af senast fastställda taxeringsvärde,
så ock, med tillsynsmyndighetens medgifvande, i skuldförbindelser
med säkerhet af inteckning-inom två tredjedelar af taxeringsvärdet;
dock att i hvarje fall åbyggnad å egendom skall, för att inteckning
i egendomen må godkännas, vara brandförsäkrad i något
med vederbörligen fastställd bolagsordning försedt brandförsäkringsbolag
inom riket;
6) i sådana af enskilda järnvägar eller industriella inrättningar
utfärdade obligationer, utländska statsobligationer och andra värdehand
-
35
Riksdagens skrifvelse Nr 130.
lingar, som till sin art och till den säkerhet de erbjuda kunna anses
jämförliga med några af de vid 1)—5) nämnda; eller
7) i föreningen tillhörig fastighet intill hälften eller, med tillsynsmyndighetens
medgifvande, intill två tredjedelar af taxeringsvärdet;
skolande i fråga om brandförsäkring af åbyggnad gälla hvad vid 5)
stadgas.
88 §.
Sådan understödsförening, som afses i 87 §, skall jämväl bilda
säkerhetsfond på sätt här nedan sägs.
Intill dess säkerhetsfonden uppgår till ett belopp, motsvarande en
tjugondei af premiereserven för lifförsäkringar, skall till säkerhetsfond
afsättas den behållning, som enligt den försäkringstekniska utredningen
finnes hafva uppstått å rörelsen i dess helhet. Då säkerhetsfonden
uppgår till ofvan sagda belopp, vare afsättning till fonden ej erforderlig;
nedgår fonden under samma belopp, skall afsättning därtill ånyo vidtaga.
Nedsättning af säkerhetsfond må icke utan särskildt medgifvande
af tillsynsmyndigheten äga rum, där sådant ej erfordras för betäckande
af förlust, som icke kunnat ersättas genom uppkommen årsvinst.
År föreningen befriad från skyldigheten att hvarje år afgifva försäkringsteknisk
utredning, varde uppkommet öfverskott, intill dess sådan
utredning afgifves, afsatt på sätt i 14 § sägs.
Särskilda bestämmelser.
89 §.
Rätt till kapitalunderstöd, i hvad det icke öfverstiger tvåhundra
kronor, kan ej öfverlåtas och må förty ej tagas i mät för gäld.
Hurusom pension enligt förordnande af Konungen kan vara undantagen
från utmätning, därom är stadgadt i utsökningslagen.
90 §.
Föreningsmedlemmar, som genom att öfverträda denna lag eller
föreningens stadgar tillskynda föreningen skada, svare för skadan, en
för alla och alla för en.
Öfverträda styrelseledamöter, likvidatorer eller medlemmar denna
36
Riksdagens skrifvelse Nr 130.
lag eller föreningens stadgar och tillskyndas tredje man därigenom
skada, vare de, som låtit sådant komma sig till last, ansvariga för
skadan, en för alla och alla för en.
91 §.
Understödsförening vare uti de mål, för hvilka ej annorlunda
genom lag stadgas, lydande under allmän underrätt i den ort, där styrelsen
enligt stadgarna har sitt säte.
92 §.
Innehålla understödsförenings stadgar förbehåll, att tvister mellan
föreningen och styrelsen eller ledamot däraf eller föreningsmedlem eller
annan understödsberättigad skola hänskjutas till afgörande af en eller
flera skiljemän, äge det förbehåll samma verkan, som tillkommer skiljeaftal;
och gälle om påkallande af förbehållets tillämpning hvad om
stämning i 28 § finnes stadgadt.
3 kap. Straffbestämmelser.
93 §.
Därest understödsförening, hvilken är skyldig att söka registrering,
dr ifver verksamhet utan att vara registrerad, straffes den, som deltager
i åtgärd å föreningens vägnar eller i beslut därom, med böter från och
med fem till och med ettusen kronor.
Fortsättes under tid, då åtal pågår för förseelse som nu är sagd,
samma förseelse, skall, för hvarje gång stämning därför utfärdats och
delgifvits, dömas till de böter, som äro stadgade för sådan förseelse.
94 §.
Med böter från och med tjugufem till och med ettusen kronor
straffes
1) styrelseledamot eller annan, som vid anmälan för registrering
mot bättre vetande meddelar oriktig uppgift;
2) styrelseledamot eller likvidator i registrerad understödsförening,
där han mot bättre vetande i handling, som framlägges å förenings
-
37
Riksdagens skrifvelse Nr 130.
sammanträde eller jämlikt bestämmelserna i 80 § ingifves till tillsynsmyndigheten,
rörande föreningens angelägenheter meddelar oriktig
uppgift;
3) styrelseledamot i registrerad understödförening, där han uppsåtligen
använder någon föreningens tillgång för ett annat ändamål än
det, för hvilket samma tillgång är afsedd;
4) revisor i registrerad understödsförening, där han i berättelse
eller annan handling, som framlägges å föreningssammanträde, mot
bättre vetande lämnar oriktig uppgift rörande föreningens angelägenheter
eller uppsåtligen underlåter att göra anmärkning mot dylik uppgift
i handling, som af honom granskats;
5) där försäkringsteknisk utredning, som jämlikt 81 eller 86 §
ingifves till tillsynsmyndigheten, är oriktig, den som mot bättre vetande
upprättat utredningen eller med vetskap om dess oriktighet ingifvit
densamma.
Ej må straff, som i denna paragraf är stadgadt, ådömas, där förseelsen
enligt allmänna strafflagen bör beläggas med strängare straff.
95 §.
Åsidosättes föreskrift, som är meddelad i 25 §, 33 § första stycket,
35 § sista stycket, 46 § första eller tredje stycket, 66 § första stycket,
80 §, 81 § första stycket eller 86 § fjärde stycket, eller underlåter
förening, som erhållit föreläggande enligt 81 § tredje stycket, att ställa
sig föreläggandet till efterrättelse,
straffes den försumlige med böter från och med fem till och med
trehundra kronor.
Samma lag vare om likvidator, som ej fullgör hvad honom enligt
55 §, 56 § andra stycket eller 63 § åligger.
Förseelse mot 33 § första stycket 35 § sista,stycket eller 56 §
andra stycket må åtalas allenast af målsägande; och skall härvid såsom
målsägande anses såväl föreningen som hvarje medlem däraf.
96 §.
Böter, som ådömas enligt denna lag, tillfalla kronan. Saknas tillgång
till böternas fulla gäldande, skall förvandling ske enligt allmänna
strafflagen.
38
Riksdagens skrifvelse Nr 130.
97 §.
Försummelse att enligt bestämmelse i denna lag göra anmälan för
registrering beträffande registrerad understödförening eller att underställa
tillsynsmyndigheten beslut, som i 45 § andra stycket sägs, eller
att till tillsynsmyndigheten ingifva någon af de i 80 §, 81 § första och
tredje styckena samt 86 § fjärde stycket omförmälda handlingarna skall
åtalas vid allmän underrätt i den ort, där föreningens styrelse enligt
stadgarna har sitt säte.
4 kap, Om undantag från lagens tillämplighetsområde.
98 §.
Hvad i denna lag är föreskrifvet skall ej äga tillämpning
1) å anstalt, för hvars utfästelser af understöd staten eller kommun
är ansvarig, eller å sådan pensionskassa för i offentlig tjänst anställda
personer, hvilken af Konungen förklarats undantagen från lagens tillämpning;
2)
å fackförening, fackförbund eller annan liknande förening för
vårdande af yrkesangelägenheter af anledning att densamma meddelar
understöd vid arbetslöshet.
Anstalt eller pensionskassa, hvarom ofvan vid 1) förmäles, vare
dock pliktig att angående sin verksamhet göra anmälan och lämna uppgifter
i enlighet med de föreskrifter, Konungen meddelar.
5 kap. Ölvergångsbestämmelser.
99 §.
Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1913.
Understödsförening, som då äger bestånd, vare dock ej skyldig
att söka]registrering förr än tre år förflutit från lagens trädande i kraft.
Med afseende å dylik förening skola bestämmelserna i 5 § ej äga tilllämpning
under nämnda tre år, och skall hvad i 5 § första stycket
stadgas icke utgöra hinder för föreningen att i fråga om rättigheter
39
Riksdagens skrifvelse Nr 130.
och skyldigheter, som uppkommit före utgången af sagda tid, jämväl
därefter söka, kära eller svara.
I öfrigt galle beträffande understödsförening, som äger bestånd
vid tiden för lagens trädande i kraft, följande undantag från lagens
bestämmelser:
1) Hvad i 3 § andra stycket sägs angående utbetalning af kapitalunderstöd
skall ej äga tillämpning med afseende å understöd, som blifvit
utfäst före föreningens registrering. Därest föreningen vid tiden för
lagens trädande i kraft bereder och under minst två år därförut beredt
kapitalunderstöd till högre belopp än trehundra kronor för eu medlem,
må föreningen jämväl efter registreringen, oaktadt stadgarna icke blifvit
godkända, utfästa och utbetala sådant understöd till samma belopp,
dock ej högre än ettusen kronor. Bildas understödsförening för öfvertagande
af sjukkassas rörelse i hvad den afser meddelande af begrafningshjälp,
må, där tillsynsmyndigheten finner skäligt så medgifva, i
fråga om tillämpning af de ofvan i detta stycke meddelade bestämmelserna
sjukkassan och understödsföreningen räknas såsom en och samma
förening.
2) Innehålla föreningens stadgar bestämmelse därom, att för giltighet
af beslut om stadgeändring fordras fastställelse af Konungen eller viss
myndighet skall efter föreningens registrering sagda bestämmelse icke
äga tillämpning beträffande sådan stadgeändring, hvarom i 44 § andra
stycket förmäles.
3) År föreningen enligt 81 § första stycket skyldig att afgifva
försäkringsteknisk utredning, äger tillsynsmyndigheten, att utsätta lämplig
tid, jämväl innan fem år förflutit efter föreningens registrering, då sådan
utredning första gången skall afgifvas.
4) Därest för sådan förening, som i 87 § afses, yppar sig svårighet
att för äldre lifförsäkringar vid tiden för registreringen afsätta premiereserv
till belopp, som i nämnda paragraf föreskrifves, må tillsynsmyndigheten
med afseende å fullgörandet af denna skyldighet medgifva
föreningen sådant anstånd, att under viss tid, ej öfverstigande tjugufem
år, premiereserven för sådana försäkringar må upptagas till lägre belopp,
under villkor att skillnaden årligen minskas i enlighet med en af tillsynsmyndigheten
fastställd plan.
40
Riksdag ens skrifvelse Nr 130.
Lag om ändring i vissa delar af lagen om sjukkassor
den 4 juli 1910.
Härigenom förordnas, att 3, 87, 105 och 106 §§ i lagen om sjukkassor
den 4 juli 1910 skola erhålla följande ändrade lydelse: ''
3 §•
För registrerad sjukkassas förbindelser häfta allenast kassans tillgångar,
förfallna men ej guldna afgifter inräknade.
87 §.
Företer sjukkassas registrerade firma likhet med en i föreningsregister,
sjukkasseregister, understödsföreningsregistret eller försäkringsregister
tidigare införd firma, och lider därigenom innehafvaren af sistnämnda
firma förfång, äge domstol på talan af denne förbjuda sjukkassan
att efter viss tid använda förstnämnda firma äfvensom ålägga
sjukkassan det skadestånd, som pröfvas skäligt.
Menar någon eljest, att en i sjukkasseregister verkställd inskrifning
länder honom till förfång, må talan om registreringens upphäfvande
samt om skadestånd föras vid domstol.
105 §.
Innan sjukkassa blifvit registrerad enligt denna lag, kan den ej
förvärfva rättigheter eller ikläda sig skyldigheter, ej heller inför domstol
eller annan myndighet söka, kära eller svara.
Plandia ledamöter af kassans styrelse eller medlemmar af kassan
eller andra å kassans vägnar, innan den blifvit registrerad, svare de,
som i åtgärden eller beslut därom deltagit, för uppkommande förbindelser
såsom för annan sin gäld, en för alla och alla för en.
106 §.
Oregistrerad sjukkassa må, där den består af flera än etthundra
medlemmar, ej utfästa eller utbetala högre begråta i ngshjälp än trehundra
kronor..
41
Riksdagens skrifvelse Nr 130.
Öfverträdes detta förbud, straffes den, som i åtgärden eller beslut
därom deltagit, med böter från och med fem till och med ettusen kronor,
Fortsättes under tid, då åtal pågår för förseelse som nu är sagd,
samma förseelse, skall, för hvarje gång stämning därför utfärdats och
delgifvits, dömas till de böter, som äro stadgade för sådan förseelse.
Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1913.
Utan hinder af hvad i''105 § första stycket stadgas, må rättighet,
som uppkommit, innan denna lag trädt i kraft, jämväl därefter göras
gällande mot sjukkassa, och skall det i 106 § gifna förbud ej^ äga tilllämpning
i fråga om utbetalning af begrafningshjelp, som blifvit utfäst
före lagens trädande i kraft.
Stockholm den 13 maj 1912.
Med undersåtlig vördnad.
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 14 saml. 37 höft. (Nr 130.)
6