Riksdagens skrifvelse Nr 124.
1
Nr 124.
Uppläst och godkänd i Första kammaren den 10 maj 1912.
» t> » » Andra kammaren den 11 maj 1912.
* Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion
om skrifvelse till Kungl. Majrt angående införande af
proportionellt valsätt vid val af kommunalfullmäktige.
(Konstitutionsutskottets utlåtande nr 21).
Till Konungen.
Vid innevarande års Riksdag har enskild motionär hemställt, att
Riksdagen ville i skrifvelse till Kungl. Maj:t hemställa om framläggandet
af förslag till sådana ändringar i kungl. förordningen om kommunalstyrelse
på landet af den 21 mars 1862, att de landskommuner, inklusive köpingar
och municipalsamhällen, som i enlighet med åberopade förordnings 27 §
infört kommunalfullmäktige, skola välja kommunalfullmäktige med proportionella
val i likhet med den för rikets städer gällande valmetoden.
Under det att jämlikt gällande kommunallagstiftning handhafvandet
af kommunens angelägenheter uti städer af en viss storlek alltid måste
öfverlämnas åt särskildt utsedde stadsfullmäktige, gäller det däremot som
regel, att å landsbygden beslutanderätten utöfvas direkt af de röstberättigade
å kommunalstämma. Rättighet är dock äfven förbehållen landskommunerna
att, där kommunalstämman så beslutar, åt särskildt utsedde ombud,
så kallade kommunalfullmäktige, öfverlämna kommunens beslutanderätt
uti densamma berörande frågor, likväl med undantag af vissa angifna
ärenden, nämligen sådana, som beröra försäljning, pantförskrifning eller
utbyte af till kommunen donerad fast egendom, påläggande af afgifter,
som erfordra uttaxering för längre tid än fem år, upptagande af lån, ställdt
på längre afbetalningstid än två år, samt justering af vissa längder liksom
naturligtvis val af samtliga de personer, som skola hafva säte och stämma
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 14 samt. 34 käft. (Nr 124 125). 1
2
Riksdagens skrifvelse Nr 124.
i kommunalfullmäktige. Före år 1910 erfordrades för fattande af beslut
om införande af kommunalfullmäktige, att kommunalstämman med mer än
hälften af kommunens hela röstetal efter röstvärdet förenade sig därom,
men numera är denna fråga upptagen bland dem, för hvilkas afgörande
erfordras majoritet, uppgående till 2/s af de uti omröstningen deltagandes
röster efter röstvärdet. Kommunalfullmäktige skola bestå dels af själfskrifna
ledamöter, nämligen de å kommunalstämma valda ledamöterna uti
kommunalnämnden samt af kommunalstämman likaledes utsedde ordföranden
och vice ordföranden i kommunalstämman, dels ock af ett antal å
kommunalstämma likaledes valde fullmäktige till så stort antal, att
hela antalet fullmäktige kommer att uppgå till fyra gånger så många
som de valde medlemmarne af kommunalnämnden.
Då kommunalfullmäktige uti landskommunerna, trots de ofvan angifna
inskränkningarna uti deras befogenhet i hufvudsak hafva alldeles samma
uppgift som städernas stadsfullmäktige, kan utskottet ej finna annat, än
att det af motionärerna framställda förslaget måste anses beaktansvärdt.
Redan vid framläggandet af 1907 års rösträttsproposition fäste föredragande
departementschefen uppmärksamheten därpå, att, då proportionellt
valsätt skulle komma att införas vid val af stadsfullmäktige, det med
fog kunde sättas i fråga att jämväl anordna valen till kommunalfullmäktige
efter proportionell metod, och att härför talade dessa fullmäktiges
egenskap att vara kommunens i många frågor beslutande representation.
»Att jag emellertid för närvarande», yttrade departementschefen, »ej velat
föreslå någon ändring i gällande bestämmelser angående dessa val, har sin
grund väsentligen i två omständigheter: den ena, att institutionen hittills
kommit till användning i jämförelsevis få fall-----; den andra,
att enligt gällande bestämmelser en fjärdedel af kommunalfullmäktige utgöres
af kommunalnämndens valda ledamöter, samt att ordföranden och vice ordföranden
i kommunalstämman jämväl äro fullmäktige. Då någon anledning
till ändring i sistnämnda förhållande icke föreligger, synes en förändrad
ordning för valet af öfriga fullmäktige knappast lämplig.»
Såsom af detta yttrande framgår, anförde departementschefen i
främsta rummet såsom skäl för uppskof med denna frågas afgörande, att
kommunalfullmäktige endast uti ett fåtal kommuner kommit till användande.
Detta skäl hav dock ej längre samma betydelse, ty sedan den
tiden har ytterligare ett antal kommuner funnit med sin fördel förenligt
att införa denna institution, och säkerligen skulle ännu flera hafva följt
exemplet, om de blott kunnat vara förvissade om att inom dessa fullmäk
-
3
Riksdagens skrifvelse Nr 12å.
tige få de olika partiriktningarna företrädda i förhållande till deras storlek
och betydelse. Ifen andra invändningen, som departementschefen hade att
anföra, var, att ett proportionellt valsätt ej skulle kunna tillämpas vid
utseende af samtliga fullmäktige, eftersom dels ordföranden och vice ordföranden
i kommunalstämman, dels ock de af kommunalstämman genom
majoritetsval utsedde ledamöterna af kommunalnämnden äro själfskrifna.
Denna olägenhet torde dock utan svårighet kunna undanröjas genom upphäfvande
af bestämmelsen om själfskrifna ledamöter. Antagligt är emellertid,
att till följd af deras ställning inom kommunen ordföranden och vice
ordföranden i kommunalstämman jämväl komma att utses till kommunalfullmäktige,
och synes det utskottet böra blifva föremål för en särskild
utredning, huruvida kommunalnämndens medlemmar efter själfskrifvenhetens
upphörande böra som hittills utses af kommunalstämman eller detta
öfverlämnas åt kommunalfullmäktige.
På grund af hvad sålunda anförts får Riksdagen anhålla, det täcktes
Eders Kungl. Maj:t låta verkställa utredning och framlägga förslag till
sådana ändringar i förordningen om kommunalstyrelse på landet, att valen
till kommunalfullmäktige anordnas efter proportionell valmetod.
Stockholm den 11 maj 1912.
Med undersåtlig vördnad.