Riksdagms skrifvelse Nr 119.

1

Nr 119.

Uppläst och godkänd i Första kammaren den 23 maj 1912.
> » »i Andra kammaren den 24 maj 1912.

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående åtgärder till förekommande
af viss skadegörelse å ungskog.

(Jordbruksutskottets utlåtande nr 13).

Till Konungen.

I en inom Kiksdagen väckt motion har framställning gjorts i fråga
om åtgärder till förekommande af i motionen påvisade skadegörelser å
ungskog.

Motionärens framställning är af följande lydelse:

»I åtskilliga af våra större städer och måhända äfven annorstädes
tillsaluhållas för prydnad i hemmen i allt större utsträckning toppskott
af unga furuplantor — hvarigenom dessa för framtiden förstöras — samt
jämväl hela plantor af samma trädslag, hvarjämte vid jultiden ofantliga
massor af unga granar där utbjudas. Härom voro ju ej så mycket att
säga, därest skogsägarne, hvilka äro ansvariga för skogens återväxt efter
afverkning, i allmänhet voro de, hvilka idkade här ifrågavarande rörelse
eller densamma åtminstone bedrefs med någon urskillning och tanke på
skogens fortbestånd.

Att så ock understundom sker, vill jag visst icke bestrida, men vågar
påstå, att den ojämförligt största delen af denna köpenskap idkas af personer,
hvilka hvarken äga någon skog eller förskaffat sig rätt att å annans
mark hämta dessa varor, utan helt enkelt tillgripa dem utan ringaste
tanke på den ofantliga skada, de förorsaka.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 14 saml. 33 käft. (Nr 119—123). 1

2

Riksdagens skrifvelse Nr 119.

Denna trafik tiar numera antagit sådana dimensioner, att en mängd
skogsägare, fivilka ägnat varmt intresse för skogens vård, rentaf se sig
urståndsätta att med någon utsikt till framgång uppdraga ungskog, helst
en öfvervakning, som skulle mäkta råda bot mot ifrågavarande rothygge,
praktiskt taget är omöjlig att åstadkomma å våra skogar med deras i
regeln stora vidder.

På hvad sätt bot skall rådas mot denna sorts stöld och skogssköfling,
är naturligtvis ej godt att på rak arm föreslå, men Stockholms stad införde
för några år sedan, säkerligen ej af omtanke för skogsvården, utan
emedan man funnit, att ett mycket stort antal där saluhållna julgranar
vore oärligt åtkomna, den bestämmelsen, att säljarna skulle förete bevis
från skogsägare därom, att granarna efter erhållet tillstånd afverkats å
deras mark, och ehuru endast denna åtgärd sannolikt ej vore tillräcklig,
var man dock här i staden inne på rätt väg, eftersom endast genom ingripande
å försäljningsorten något effektivt skydd mot skadegörelsen torde
kunna åstadkommas. Skada blott, att Stockholms myndigheter så fort
tröttnade på saken.

Säkerligen finnas de, som hålla före, att det vore hårdt förhindra
personer i ringa ställning att förtjäna en slant genom här ifrågavarande
rörelse, men därom är ej heller fråga, ty jag är fullt förvissad, att de
allra flesta skogsägare, på därom gjord framställning, gärna skulle tillåta
kända, hederliga och omtänksamma personer, på hvilka de kunde lita,
att de rättade sig efter gifna föreskrifter, att å deras marker taga såväl
kvistar af furu som äfven julgranar, där detta kunde ske utan skada å
skogen.

Jag har städse satt mig emot förbud mot plockning af vilda bär å
annans mark och ser gärna, att ganska stor frihet i fråga om denna må
råda, där det kan ske utan olägenhet, men då jag erfarit, hvilken ofantlig
skada den frihet förorsakar, som man i allt större utsträckning tagit
sig att förstöra ypperlig ungskog å betydliga områden, samt att sagda
förödelse årligen sträcker sig allt vidare, har jag funnit mig manad att
fästa uppmärksamheten därpå och får vördsamt hemställa, det Eiksdagen
i skrifvelse till Kung! Maj:t anhåller, det täcktes Kungl. Maj:t låta utreda,
hvilka åtgärder kunna finnas lämpliga till förekommande af här
ofvan påvisade skadegörelser å ungskog, samt för Eiksdagen framlägga
de förslag, hvartill en sådan utredning kan gifva anledning.»

Eiksdagen, som bifallit ifrågavarande motion, får sålunda anhålla,
det täcktes Eders Ivungl. Maj:t låta utreda, hvilka åtgärder kunna finnas

Riksdagens skrifvelse Nr 120.

3

lämpliga till förekommande af i motionen påvisade skadegörelser å ungskog,
samt för Riksdagen framlägga de förslag, hvartill en sådan utredning
kan gifva anledning.

Stockholm den 24 maj 1912.

Med undersåtlig vördnad.

Kr 120.

Uppläst och godkänd i Första kammaren den 23 maj 1912.
j » in Andra kammaren den 24 maj 1912.

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i fråga om den norrländska
fiskarbefolkningens bostads- och fiskerättsförhållanden.

(Jordbruksutskottets utlåtande nr 18.)

Till Konungen.

Med anledning af en inom Riksdagen väckt motion får Riksdagen
under åberopande af hvad i Riksdagens jordbruksutskotts utlåtande nr
18, hvaraf ett tryckt exemplar härvid fogas, i ämnet anförts, härigenom
anhålla, att Eders Kungl. Maj:t måtte låta verkställa utredning rörande
den norrländska fiskarbefolkningens bostadsförhållanden samt därefter för
Riksdagen framlägga det förslag, hvartill en dylik utredning kan föranleda.

Stockholm den 24 maj 1912.

Med undersåtlig vördnad.