Berättelse

om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags
sammanträde sig tilldragit;

gifven Stockholms slott å rikssalen den 16 januari 1912.

Kungl. Maj:t har under clen 31 augusti 1911 erkänt republiken i
Portugal.

Med anledning af det mellan Italien och Turkiet utbrutna kriget
har Kungl. Maj:t under den 6 oktober 1911 erinrat om noggrann efterlefnad
af nådiga kungörelserna den 30 april 1904 med vissa bestämmelser
i afseende å Sveriges neutralitet under krig mellan främmande makter
samt angående hvad till svenska handelns och sjöfartens betryggande under
krig mellan främmande makter bör iakttagas m. in.

Sedan den bekante amerikanska människovännen och donatorn Andrew
Carnegie erbjudit sig att till svenska regeringens förfogande ställa en
summa af 230,000 dollar, motsvarande i svenskt mynt omkring 850,000
kronor för grundandet af en s. k. hjältefond till''belönandet af hjältemodiga
handlingar, har Kungl. Maj:t dels under, den 5 april 1911 förklarat
sig under de af Mr. Carnegie angifna förutsättningar mottaga den
erbjudna donationen dels ock under den 6 oktober 1911 utfärdat stadgar
för en till fondens förvaltande inrättad Carnegiestiftelse samt utsett ordförande
och ledamöter i densamma.

Kungl. Maj:t har under den 17 november 1911 uppdragit åt kommittén
för afgifvande af förslag rörande förändrad organisation af kommerskollegium
m. m. att afgifva yttrande i fråga om upprättande af ett

Bih. till Rik»d. Prof. 1912. 1 Sami. 1 Afd. X

Riksdans-Berättelsen.

Erkännande
af republiken
i Portugal.

Neutralitet
under kriget
mellan Italien
och Turkiet.

Carnegie stiftelsen.

Upprättande
af ett handelsråd.

2 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

handelsråd för behandling af vissa till utrikesdepartementets eller finansdepartementets
handläggning hörande ärenden, äfvensom, därest yttrandets
innehåll därtill föranleder, uppgöra förslag till de närmare bestämmelser,
som erfordras för upprättandet af ett sådant råd.

Tillkallande Kungl. Maj:t har under den 22 december 1911 bemyndigat ministern

för utrikes ärendena att tillkalla sakkunniga för att under ledning af minide
af ^förslag steril vidtaga förberedande arbeten för upprättande af förslag rörande
till toränd- erfor(jer]io-a förändringar i den diplomatiska och konsulära representationen

ringa» i ut- o o 1

rikesrepre- i utlandet,
sentationen.

Villkoren för Kungl. Maj:t har under den 30 december 1911 bemyndigat ministern

''rikesde iarte- för utrikes ärendena att tillkalla högst tre sakkunniga personer för att, med
"mentets ledning af eu af landshöfding Hj. Hammarskjöld enligt nådigt uppdrag
tjänst. afgifven promemoria rörande villkoren för inträde i utrikesdepartementets

tjänst äfvensom efterpröfning af dem, som där vunnit anställning, biträda vid
utarbetande af erforderliga bestämmelser och föreskrifter i ämnet.

Undersök- Deri af svensk-norska skiljedomstolen i renbetesfrågan tillsatta kom "Srägan11''

missionen af sakkunniga för att inom vissa af domstolen angifna områden
anställa undersökningar och afgifva berättelse om de därvid vunna resultaten
har under 1911 slutfört föreskrift» undersökningar inom Norrbottens
län.

Ratifikation Kungl. Maj:t har under den 3 februari 1911 ratificerat den mellan

konvention Sverige och Nordamerikas Förenta Stater den 1 juni 1910 afslutade konmed
Förenta sularkonvention. Utväxlingen af ratifikationerna ägde rum i Washington

Staterna. den jg marg 1911.

Ministerieiia Genom ministeriella noter växlade mellan Sverige och Tyskland den

Tyskland*6om den 2 och 31 mars 1911 har aftal träffats om tullnedsättning vid införsel
tniibehand- af ek- och granbarksextrakt.

ling af ekoeh
granbarksextrakt.

Skiljedoms- Under den 13 april 1911 undertecknades i Stockholm en skiljedoms med''italien,

konvention mellan Sverige och Italien. Konventionen ratificerades af Kungl.

Maj:t den 16 juni 1911, hvarefter ratifikationerna utväxlades i Stockholm
den 26 september samma år.

Handels- och Den 2 maj 1911 undertecknades i Berlin af befullmäktigade för

tatmedTyska Sverige och Tyska Riket en handels- och sjöfartstraktat mellan de båda
Riket, länderna. Traktaten ratificerades af Kungl. Maj:t den 9 juni 1911, hvarefter
ratifikationerna utväxlades i Stockholm den 3 juli samma år.

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kungl. Maj:t. har under deri 12 maj 1911 ratificerat den i Bryssel a^j^.^raUori
under den 15 juni 1910 af ombud för Sverige och flera andra makter rörande inundertecknade
deklaration om upphäfvande af begränsningen af införselstullen
å vapen och ammunition till vissa delar af Afrika. ammunition*

till vissa delar
af Afrika.

Under den 19 maj 1911 undertecknades i Stockholm mellan Sverige Hag-döef1.^tsoch ■
och Japan en ny handels- och sjöfartstraktat jämte därtill hörande sär- traktat med
skild tullkonvention och protokoll. Kungl. Maj:ts ratifikation gafs den Japan.

26 maj 1911, och ratifikationerna utväxlades i Tokio den 12 juli samma år.

Kungl. Maj:t har under den 2 juni 1911 ratificerat den i Généve Ratifikation

o t j t Généve under

den 6 juli 1906 undertecknade konvention för mildrande af sårades konventionen

och sjukas öde i fält. för mildrande

° åt sårades

och sjukas
öde i fält.

Kungl. Maj:t har under den 2 juni 1911 ratificerat den vid andra konvention
Haagkonferensen den 18 oktober 1907 undertecknade konventionen angå- angående
ende tillämpning å sjökriget af principerna i 1906 års Génévekonvention. Génévekon tillämpning

å
sjökrig.

Den 24 juni 1911 undertecknades i Kristiania en deklaration mellan Dekdlaf?tion
Sverige och Norge angående rätt för diplomatiska och konsulära tjänste- angående rätt

män att verkställa delgifning. för dipioma °

tiska och kon sulära

tjänstemän
att
verkställa
delgifning.

Under den 22 juni 1911 undertecknades i Wien mellan Sverige och Deklaration
Österrike-Ungern en deklaration rörande handelsresandes behandling, hvil- rike-Ungern
ken af Kungl. Maj:t den 13 påföljande juli ratificerades. angåendehan uLibi

estinue.

Genom ministeriella noter, växlade mellan Sverige och Danmark den AftfU med
29 juni och 7 juli 1911, har aftal träffats rörande åtgärder till förekom-åtgärder mot
mande af kolerans införande genom fartyg, som uppehåller regelbunden kolerans inpersontrafik
mellan svenska och danska hamnar.

Under den 11 juli 1911 har af ombud för Sverige och flera andra internationell
makter undertecknats en konvention jämte därtill hörande slutprotokoll angående1*
angående förändrad lydelse af den i Paris den 20 mars 1883 antagna och skydd för
i Bryssel den 14 december 1900 reviderade konventionen rörande skydd äganderätt,
för industriell äganderätt.

(

4 • Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Danmarh^om Under den 12 oktober 1911 undertecknades i Köpenhamn mellan

lots ningen i Sverige och Danmark tillägg till deklarationen af 1873 om lotsningen i
öresnnd. Öresund.

Gåf''franskde Kungl. Maj:t har under den 10 november 1911 godkänt den mellan

tyska Maroc-Frankrike och Tyskland den 4 samma månad afslutade öfverenskommelse
^öfverens- Om Marocko.

kommelsen.

med England Under deri 27 november 1911 undertecknades i Stockholm mellan sven rörande

till- ska och brittiska regeringarna en deklaration angående ändring af handelstin
gäi-traktaterna af den 11 april 1654, den 17 juli 1656, den 21 oktober 1661, den
delstraktater. 5 februari 1766 och den 18 mars 1826.

Mejerikon- 1 Stockholm härunder 1911 afhållits den femte internationella mejeri Sre8hoim.

°ek kongressen.

Sveriges deltagande
i
konstutställ -ningen i Rom.

Sverige har under 1911 deltagit i den internationella konstutställ O

ningen i Rom.

Deltagande i Sverige har under 1911 genom ombud deltagit i följande interna och^onfc*

tionella kongresser och konferenser:
renscr. Nionde arkitektkongressen i Rom.

Artistiska kongressen i Rom.

Musikkongressen i Rom.

Fjärde fiskerikongressen i Rom.

Sjunde tuberkuloskongressen i Rom.

Hälsovårdskonferensen i Paris.

Konferensen för industriell äganderätt i Washington.
Antialkoholkongressen i Scheweningen.

Kongressen för fysisk uppfostran i Odense.

Sjunde kongressen för kriminalantropologi i Köln.

Kongressen för thalassotherapi i Colberg.

Femte kongressen för behandling af frågor rörande skydd åt frigifna
fångar och i sedligt afseende försummade barn i Antwerpen.

Fjärde kongressen till förbättning af medelklassens ställning i Mtinchen.
Kongressen för behandling af frågor rörande elektricitetens användning
i Turin.

Tredje kongressen för föreningar för beredande af vård åt späda barn
i Berlin (»Gouttes de lait»).

Musikkongressen i London.

Statistiska institutets sammanträde i Haag.

Permanenta sockerkommissionens sammanträde i Bryssel.

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Under den 10 mars 1911 har Kungl. Maj:t beslutat konsulatets i
Kinshasa förflyttning till Leopoldville och den 22 december generalkonsulatets
i Lima förflyttning till Callao.

Under år 1911 ha följande olönade konsulat upprättats: den 11
augusti generalkonsulat i Belgrad och konsulat i Saigon i Cochinkina, den
29 september konsulat i Dakar i Franska Senegal och den 27 oktober
konsulat i Quito. I samband härmed har konsulatets i Guayaquil distrikt
omreglerats. J 1

Under nedannämnda dagar har Kungl. Maj:t utfärdat följande af
Kungl. Maj:t föreslagna och af Riksdagen dels i oförändradt skick dels
med vissa förändringar antagna författningar, nämligen:

1911 den 3 februari: lag angående viss lättnad för utländsk konsul i

fråga om vittnesmåls afläggande;

» 21 april: lag om ändrad lydelse af 18 §, 12, 22 och 37

punkterna i lagen om val till Riksdagen;

2 juni: lag om skydd för vissa internationella sjukvårds beteckningar; lag

om inskränkning i inmutningsrätten;
lag om ändrad lydelse af 6, 23 och 24 §§ i lagen
den 13 juli 1887 angående handelsregister,
firma och prokura;

22 juni: lag om ekonomiska föreningar;

lag om ändrad lydelse af 8 § i lagen den 4 maj
1906 angående förbud i vissa fall för bolag
och förening att förvärfva fast egendom;

* » * lag om ändrad lydelse af 1 kap. 2 § i lagen den

14 juni 1907 om nyttjanderätt till fast egendom
samt om ändringar i och tillägg till 4
kap. samma lag;

lag om tillägg till lagen den 14 juni 1907 om inskrifning
af tomträtt samt af fång till sådan rätt;
lag om tillägg till lagen den 14 juni 1907 om
inteckning i tomträtt;

lag om ändrad lydelse af 39 § i förordningen
den 16 juni 1875 angående inteckning i fast
egendom;

Förflyttning
af konsulat.

Upprättande
af nya konsulat.

Utfärdade

författningar.

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

1911 den 22 juni: lag om ändrad lydelse af 17 kap. 6 § handels balken; »

* » * lag om ändrad lydelse af 4 § i lagen den 24

maj 1895 angående hvad till fast egendom är
att hänföra;

» » » >, lag om ändrad lydelse af 90 § konkurslagen;

v » » lag om ändrad lydelse af 14 § i förordningen

den 4 mars 1862 om tioårig preskription och
om årsstämning;

s » » » lag om ändrad lydelse af 1 § i förordningen den

16 juni 1875 angående särskilda protokoll öfver
lagfarter, inteckningar och andra ärenden;

» » » » lag om järnvägsaktiebolag;

» » » » lag om vissa aktiebolag, som drifva lånerörelse;

och har Kungl. Maj:t tillika, i den ordning § 87 regeringsformen
föreskrifver, med bifall till senast församlade lagtima riksdags förslag,
låtit utfärda:

lag om ändrad lydelse af 1 § i lagen den 18
oktober 1907 angående ryttare-, soldat- och
båtsmanstorps befriande i vissa fall från ansvar
för inteckningar i stamhemmanet;

** _|U111. lag om ändrad lydelse af 18 kap. 13 § strafflagen;

15 december: lag om ändrad lydelse af 139 § utsökningslagen.
Härjämte har Kungl. Maj:t låtit utfärda:

kungörelse angående viss lättnad för konsul, anställd
i Amerikas Förenta Staters tjänst, i fråga
om vittnesmåls afläggande;
kungörelse om tillhandahållande hos Kungl. Maj:ts
befallningshafvande i Gottlands län af beslut,
som af Svea hofrätt meddelats i mål från
Gottland;

kungörelse om det antal riksdagsmän i andra
kammaren, som hvarje valkrets för val till
kammaren äger utse, för treårsperioden 1912
—1914;

kungörelse angående inrättande af fältkrigsrätt
å 1911 års kusteskader;

kungörelse om tillämpning af lagarna angående
äganderätt till skrift samt rätt att efterbilda
konstverk och återgifva fotografisk bild å arbeten,
hvilka först utgifvits i Amerikas Förenta

1911 den 16 juni:

22 juni:

1911 den	24 mars:
»	31 mars
» »	21 april
» »	12 maj:
» »	26 >

dse om hvad

i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

den 16 juni:

» »

» » »

» » 3

» »

> »

» 13 juli:

» 11 augusti:

» 10 november:

» D »

» » »

» 15 december:

» » »

stater, äfvensom å outgifna arbeten af Förenta
staternas undersåtar;

kungörelse angående provisoriska aflöningstillägg
för år 1912 åt befattningshafvare i statsdepartementen; kungörelse

angående villkor och bestämmelser
för åtnjutande af aflöningsförmåner enligt den
från och med år 1912 gällande aflöningsstat
för nedre justitierevisionen;
kungörelse angående vissa hofrättsråds rätt till
ålderstillägg;

kungörelse angående vissa fångvårdstjänstemäns
rätt till ålderstillägg;

kungörelse angående resestipendier åt domare;
kungörelse angående ersättning åt häradsskrifvare
för upprättande af röstlängder under år
1912;

kungörelse angående skydd för vissa beteckningar,
som utmärka att fartyg är afsedt för hjälp åt
sårade eller sjuka i krig;
kungörelse angående inrättande af fältkrigsrätt
å 1911 års kustfiotta;

kungörelse angående befrielse för japanska undersåtar
från skyldighet att i rättegång ställa
säkerhet för kostnad och skada;
kungörelse angående giltighet af intyg, som utfärdats
af präst inom evangelisk-lutherska August
an a synoden;

kungörelse angående inrättande af fältkrigsrätt
för den från andra arméfördelningen till gemensam
tjänstgöring i Linköping sammandragna
afdelning af krigsmakten;
kungörelse om ändrad lydelse af 51 § i nådiga
instruktionen för fångvårdsstyrelsen och fångvårdsstaten
den 16 december 1910;
kungörelse angående Svensk författningssamling;
kungörelse angående uteslutande ur Svensk författningssamling
af vissa författningar, som hittills
där intagits;

stadga för statens uppfostringsanstalt å Bona;
instruktion lör Kungl. Maj:ts nedre justitierevision.

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Ändringar i Beträffande förändringar i rikets judiciella indelning har under år

eiUindeMng 1911 Kungl. Maj:t förordnat om införlifvande från och med år 1912 af
vissa områden inom Döderhults socken med Oskarshamns stad samt hemmanet
73 mantal Grydby n:r 3 i Borrlunda socken med Eslöfs stad.

Tillika har Kungl. Maj:t meddelat beslut om bestämmande af staden
Söderköpings område.

Handlägg- Efter det Kungl. Maj:t under år 1910 medgifvit, att vid rannsak mäi8ä

urtimaningar» som v’id Juckasjärvi lappmarks tingslags häradsrätt hållas med
ting med häktade personer, ffnge intill utgången af år 1911 handläggas jämväl af
"lappmarks'' allmän åklagare anhängiggjorda mål rörande öfverträdelser af författnintingsiags
hä- gärna angående försäljning af brännvin samt af vin, öl, tillagade alkoholfria
radsrätt. drycker och svagdricka, har Kungl. Maj:t på därom gjord framställning
förordnat, att tiden för tillämpning af ifrågavarande anordning må utsträckas
tills vidare intill utgången af år 1913.

Lönestat för I enlighet med vederbörandes förslag har Kungl. Maj:t meddelat

borgmästare. än(jrade bestämmelser rörande borgmästarens i Norrköping löneförmåner.

Vattenrätts- De af Kungl. Maj:t den 13 januari 1906 och den 13 juli samma år

?hskokmmftS-‘ tillsatta kommittéerna för utarbetande af förslag till dels ny lagstiftning alliera™’
gående jordägares rätt öfver vattnet å hans grund m. in. och dels ny lagstiftning
angående jords torrläggning och därmed sammanhängande ämnen
(vattenrätts* och dikningslagskommittéerna) hafva med en den 17_ december
1910 dagtecknad skrifvelse, som den 17 mars 1911 ingifvits till justitiedepartementet,
aflämnat till trycket befordradt betänkande med förslag
till vattenlag m. in.

Härmed har vattenrättskominitténs arbete slutförts, under det att
däremot för dikningslagskommittén återstode att i särskildt betänkande
framlägga förslag till vissa lagbestämmelser i fråga om förorenande af
luft och vatten genom industriella verk. Beträffande detta ämne har uppdrag
lämnats kommittén å finansdepartementets föredragning.

Kommittén Den kommitté, åt hvilken den .5 oktober 1906 lämnats uppdiag att

verkställa revision af skiftestadgan och därmed sammanhörande författstadgam"
ningar, har den 28 juli 1911 afgifvit sitt betänkande, befordradt till
trycket.

Kommittén Den af Kungl. Maj:t den 21 juni 1907 tillsatta kommittén för revi för

revision åt sjon af gillande konkurslagstiftning har den 14 november 1911 till Kungl.
k^rrtagrtift- Maj:t afgifvit sitt betänkande, befordradt till trycket.

ning.

Berättelse om hval/ i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 9

Den af Ivungl. Maj:t den 15 maj 1908 tillsatta kommitté med upp- Kommittén
drag att utarbeta förslag till föreskrifter angående registerföring af fa stigheter
i stad m. in. har den 30 september 1911 afgifvit sitt betänkande, skrifter an befordradt

till trycket. gående regi sterföring

af
fastigheter i
stad m. m.

De af Kungl. Maj:t den 11 december 1908 förordnade kommittérade Kommitteraför
verkställande af undersökning angående erforderliga ändringar i stats- *^e artemerT"
departementens indelning in. in. hafva under år 1911 hållit sammanträ- tens organisaden
in pleno å följande tider, nämligen: 16 januari—3 juni, 1 juli—16 tion m
augusti samt 2 oktober—30 december. Under mellantiderna har arbete
för kommitterades räkning, i den mån sådant medhunnits, utförts dels af
ledamöterna, dels ock af kommitterades sekreterare och kansli i öfrigt.

Efter öfverläggningar mellan departementalkommitterade och kommerskollegiekommittén
hafva de båda kommittéerna den 18 nästlidna
november afgifvit underdånigt utlåtande och förslag om upprättandet
inom ett omorganiseradt civildepartement af en afdelning för sociala ärenden
(socialstyrelsen) med bibehållande af eu särskild anstalt för viss
statens försäkringsverksamhet (riksförsäkringsanstalten), hvilket utlåtande
äfven innefattar förslag om försäkringsinspektionens inflyttning i samma
departement och organiserande som ett departementskontor för det affärsmässiga
försäkringsväsendet (statens försäkringsinspektion.)

Af kommitterade hafva vidare under året utarbetats preliminära
förslag till den allmänna delen af kommitterades betänkande med tillhörande
författningsförslag samt till organiserandet af ett justitiedepartement.,
ett försvarsdepartement och ett kommunikationsdepartement äfvensom af
ett. civildepartement i de delar, som icke ingå i förenämnda, till Kungl.

Maj:t afgifna betänkande. Arbete pågår därjämte, med biträde af en utaf
Kungl. Maj:t förordnad sakkunnig person, beträffande ordnandet af ett
departement hufvudsakligen för undervisningsväsendet.

Inom kommitterades kansli har jämsides härmed fortgått utarbetande
af eu historisk öfversikt af den svenska centralförvaltningen och en framställning
af centralförvaltningens organisation i vissa utländska stater,
hvarå arbetena nu närma sig sin fullbordan.

Under november månad 1911 har af Kungl. Maj:t förordnats sakkunnig
person att biträda kommitterade vid arbete med uppgörande af förslag
till statsdepartementens lämpliga förläggning, hvilket arbete nu påbörjats.

Beträffande det uppdrag, Kung], Maj:t den 19 februari 1909 lämnat utredning om
professorn vid universitetet i Lund J. C. W. Thyrén att verkställa utred- ändringar i
ning rörande vissa ändringar i strafflagstiftningen samt på grundval af ^njen.^''

Bih. till Riksd. Prat. 1912. 1 Sami. 1 Afd. 2

Iliksdags-Berättelsen.

10 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

denna utredning framlägga utkast till ändringsförslag, har arbetet därmed
så fortskridit att andra delen af den principiella utredningen med titel
»Principerna för en strafflagsreform 11. Det allmänna brottsbegreppets objektiva
sida» föreligger färdig till tryckning. . , .

Jämväl under år 1911 har professor Thyren i och för uppdraget

företagit studieresor i utlandet.

Sakkunniga De för revision af tryckfrihetsförordningen den 11 september 1909

för revision tillkallade sakkunnigas arbete med uppgörande af förslag i ämnet har unhetsförord-"
der år 1911 fortgått med uppehåll under tiden för Riksdagen,
ningen. j)e sakkunniga hafva med smärre afbrott samfälldt sammantraut sedan
början af augusti. ,

I öfrigt har dels en af de sakkunniga, professorn IN. Alexandersson,

varit sysselsatt med fortsatt arbete på såväl lagtext som motivering, dels
ock en annan af de sakkunniga, redaktören A. Hallgren, utfört vissa utredningsarbeten.

Arbetet har nu så framskridit, att slutligt förslag från de sakkunniga
lärer kunna förväntas under förra delen af år 1912.

Kommittén
för utarbetande
af förslag
till förändrad
lagstiftning
beträffande

vissa delar
af obligationsrätten.

Den för utarbetande af lagförslag inom obligationsrättens område
tillsatta kommitté har till sin sammansättning under år 1911 undergått
den förändring att i stället för hofrättsrådet Karl Stenström, som den
7 oktober 1911 utnämnts till statsråd, hofrättsrådet Edvard Gadde, på grund
af förordnande den 19 oktober samma år, inträdt såsom ledamot af kommittén.
Härjämte har kommitténs sekreterare, andre sekreteraren i utrikesdepartementet
E. Gyldén på egen begäran entledigats från sitt uppdrag och
i hans ställe till sekreterare antagits t. f. hofrättsfiskalen K. A. K. Eklund.

Den i föregående berättelse omförmälda subkominitten utarbetade
under januari och februari månader 1911 en utförlig promemoria angående
kommissionärer, agenter och. handelsresande, afsedd att tjäna till
underlag för diskussionen af dessa ämnen vid det sammanträde med motsvarande
danska och norska kommittéer, som var beramadt till varen. under
tiden 6 mars—2 april var ett redaktionsutskott, från svensk sida bestående
af revisionssekreteraren Tore Almén och dåvarande hofrättsrådet
Stenström, samladt i Köpenhamn, och utarbetades då ett utkast till lag
om aftal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område pa
orundvaien af den förberedande behandling, som dessa ämnen undergått
vid mötet i Stockholm under september 1910. Då det ansågs nödigt att
vinna närmare kännedom om den inom köpmanskretsar rådande uppfattnino-en
rörande vissa i detta utkast behandlade ämnen, gjorde kommittén
underdånig framställning att få tillkalla sakkunniga personer för att härom

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sigta lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

höras, och sedan denna framställning bifallits, hade kommittén under maj
månad 1911 öfverläggningar med åtskilliga affärsmän från Stockholm och
landsorten med ledning af en i förvåg af kommittén utarbetad och de
sakkunniga tillställd promemoria.

På grund af mellankommande hinder hade på framställning af den
norska kommittén ett till våren utsatt sammanträde mellan de samlade
kommittéerna från alla tre länderna måst uppskjutas till hösten; det ägde
rum i Köpenhamn under tiden 8 september—14 oktober. Vid detta
sammanträde behandlades först ofvan omförmälda af den svenska subkommittén
utarbetade promemoria angående kommissionärer, agenter och
handelsresande samt därefter det af redaktionsutskottet utarbetade utkastet
till lag om aftal in. in. Tiden medgaf dock icke att fullständigt genomgå
hela detta utkast, utan måste de delar, som handla om fullmakt och om
afbetalningsköp, uppskjutas till nästa plenimöte, som är utsatt att äga rum
i Kristiania under februari och mars 1912.

Redaktionsutskottet sammanträdde ånyo i Köpenhamn den 20 november
1911 och var samladt till den 21 december samma år. Vid detta
sammanträde, hvari från svensk sida deltogo revisionssekreteraren Almén
och hofrättsrådet Gadde, utarbetades ett utkast till lag om kommisionärer,
handelsagenter och handelsresande. Preliminära förslag till lagtext föreligga
således för båda de grupper af ämnen, som för närvarande äro föremål
för behandling af kommittén. Utsikt torde förefinnas, att arbetet
skall kunna afslutas i början af år 1913.

Sedan fråga om ändrad lagstiftning rörande den litterära och konstnärliga
äganderätten och hvad därmed äger samband under någon tid varit
föremål för behandling inom justitiedepartementet, har Kungl. Maj:t den
10 november 1911 dels förordnat hofrättsrådet, numera revisionssekreteraren
Hjalmar Himmelstrand och sekreteraren i Sveriges författareförening
Axel Raphael att biträda inom departementet vid den fortsatta behandlingen
af nämnda fråga, dels oek bemyndigat departementschefen att tillkalla jämväl
andra sakkunniga personer att biträda vid behandlingen af frågans särskilda
delar. Jämlikt nämnda bemyndigande hafva såsom sakkunniga tillkallats
professorn vid konsthögskolan A. M. Bergström, bokförläggaren K.
O. Bonnier, chefen för dramatiska teatern T. Hedberg, skriftställaren G.
Janson, redaktören E. B. Rinman och sekreteraren i musikaliska akademien
K. F. Valentin.

1 ämnet föreligga nu förberedande utkast till författningar, afsedda
att ersätta gällande lag angående äganderätt till skrift den 10 augusti
1877 samt lag angående rätt att efterbilda konstverk och lag angående
rätt att återgifva fotografisk bild, de båda sistnämnda lagarna af den 28

Sakkunniga
för revision
af lagstiftningen
om
litterär och
konstnärlig
äganderätt.

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdays sammanträde sig tilldragit.

maj 1897; och skola nämnda utkast under början af innevarande år
undergå granskning af de sakkunniga gemensamt.

Sakkunniga På grund af nådigt bemyndigande tillkallade chefen för justitiede ^flotnUngsiag-p

^rtem ente t den 22 november 1911 häradshöfdingen, f. d. revisionssekrestiftningen.
teraren Hugo von Sydow, advokaten Eliel Löfgren, jägmästaren Carl Leonard
Björkbom och flottledsingenjören J. A. Melkerson att biträda inom
justitiedepartementet med utarbetande af förslag till ny lagstiftning om
■flottning och till de förändrade bestämmelser i andra delar af lagstiftningen,
som däraf påkallades. Att tjänstgöra såsom sekreterare vid detta
lagarbete har förordnats adjungerade ledamoten i Göta hofrätt Arnold
Lindman.

Dessa sakkunniga sammanträdde i Stockholm den 28 november 1911,
hvarvid de allmänna grunderna för det kommande arbetet diskuterades.
Från och med den 5 till och med den 19 december hafva de sakkunniga
varit samlade i Stockholm, därunder vid särskilda sammanträden gällande
lagstiftning i ämnet äfvensom vattenrätts- och dikningslagskommittéernas
förslag till vattenlag preliminärt diskuterats. Under tiden till årets slut
hafva därefter f. d. revisionssekreteraren von Sydow och advokaten Löfgren
jämte sekreteraren varit sysselsatta med förarbeten för de sakkunnigas
kommande sammanträden; åt öfriga sakkunniga har uppdragits att hvar
för sig ägna sig åt arbetet.

Berättelse an- Berättelse angående rättsväsendet i riket för år 1909 har blifvit af gående

råtta- mfven och i vanlig ordning till trycket befordrad.

väsendet. ° n n j

Nya för- På landtförsvarsdepartementets föredragning hafva följande författ fattmngar.

njngar under är 1911 af Kungl. Maj:t utfärdats:

den 28 april: kungörelse angående prästbevis för vissa krigsmän;
kungörelse om ändrad lydelse af ÖS 5, 6 och 7 i nådiga kungörelsen

O J V K) 7 O O

angående utbetalande af underhåll från Vadstena krigsmanshuskassa den 6
oktober 1905; kungörelse angående utbetalning af gratifikationer från Vadstena
krigsmanshuskassa och invalidhusfonden; den 12 maj: kungörelse
angående besättande af vissa militära beställningar och afgifvande af vissa
befordringsförslag inom armén m. in.; den 19 maj: kungörelse rörande
antalet tjänsteår för officer, som under tiden från och med den 1 juni
1911 till och med den 31 maj 1912 må anmäla sig till ledig löjtnantseller
kaptensbeställning i enlighet med bestämmelserna i § 14 i nådiga
kungörelsen den 12 maj 1911 angående besättande af vissa militära beställningar
och afgifvande af vissa befordringsförslag inom armén in- in.;

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

(len 2 juni: kungörelse angående frihet från utmätning för pension, utgående
från underofficerarnes vid Göta lifgarde enskilda pensionskassa;
kungörelse angående rätt till fri sjukvård och fria läkemedel under fredstid
föi den vid armén anställda personal; kungörelse angående rätt att i
vissa fall under fredstid åtnjuta fri veterinärvård och fria läkemedel för
\ id aimen använda, kronan icke tillhöriga hästar; den 22 juni: kungörelse
angående ändrad lydelse af §§ 10 och 13 i nådiga förordningen angående
arméns reserver af befäl och civilmilitär personal den 0 februari 190tf; kungörelse
angående villkor och bestämmelser för åtnjutande af nya åflöningsförmåner
vid fältläkarkåren; kungörelse angående ändrade bestämmelser i
fråga om vid fältläkarkåren anställd personals tjänsteställning; kungörelse
angående tillägg till de genom nådiga kungörelsen den 21 juni 1907 stadgade
villkor och bestämmelser för åtnjutande af de från 1908 års början
fastställda nya aflöningsförmåner för arméförvaltningen; kungörelse angående
villkor och bestämmelser för tillträde till de i sammanhang med fastställande
af ny stat för generalstabens fast anställda personal medgifna nya
ålderstilläggens åtnjutande; kungörelse angående villkor för åtnjutande af
de från 1912 års början för vaktmästare vid artilleristaben upptagna aflöningsförmåner;
kungörelse angående villkor och bestämmelser för åtnjutande
af de från 1912 års början för vaktmästare vid krigshögskolan
upptagna aflöningsförmåner; den 13 juli: lag om ändrad lydelse al'' vissa
delar af värnpliktslagen den 14 juni 1901; kungörelse angående den ständiga
indelningen i fred af arméns truppförband in. in.; skrifvelse till chefen
föi fortifikationen och samtliga armefördelningschefer äfvensom kommendanten
i Boden angående förändrade föreskrifter rörande ingenjörtrupperna;
den 31 augusti: kungörelse angående ändring af de vid nådiga förordningen
den 12 augusti 1901 angående rikets indelning i områden för värnpliktigeslnskritning
samt om val af ledamöter i inskrifningsnämnder och inskrifningsrevisioner
in. in. fogade tabeller 1 och 3; den 2,9 september: kungörelse om
ändrad lydelse af § 1 i nådiga förordningen angående arméns reserver af
befäl och civilmilitär personal den 9 februari 1906; kungörelse angående kassation
och försäljning af kronan tillhöriga stamhästar vid armén; kungörelse
angående ändrad lydelse af § 2 i nådiga kungörelsen angående sättet för
afsnedande af indelt manskap samt kasserande af rusthållshästar vid armén
den 2 december 1905; den 10 november: kungörelse om ändrad lydelse
åt §§ 5 och 6 i nådiga reglementet för krigsskolan den 7 augusti 1907;
den 17 november: kungörelse om ändrad lydelse af §§ 13, 32 och 36 i
nådiga instruktionen för arméförvaltningen" den 11 oktober 1907; kungörelse
angående ändrade bestämmelser i fråga om tillsättande af vissa
militärlä,karbeställningar vid armén; den 8 december: kungörelse angående
ändrad lydelse af §§ 4, 7, 8, 19, 20, 28, 29, 31 och 32 i nådiga in -

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig. tilldragit.

struktionen för arméförvaltningen den 11 oktober 1907; kungörelse angående
grunderna för resekostnads- och traktamentsersättning till arméförvaltningens
domäntjänsteman; den 15 december: kungörelse angående
ändring af de vid nådiga förordningen den 12 augusti 1901 angående
rikets indelning i inskrifningsområden fogade tabeller 1 och 3; den 22
december: kungörelse angående tillämpning under år 1911 af §§ 151, 152,
153 och 154 uti nådiga förordningen angående inskrifning och redovisning
af värnpliktige samt deras tjänstgöring in. in. den 5 december 1901; den
30 december: kungörelse angående ändring af nådiga förordningen angående
inskrifning och redovisning af värnpliktige samt deras tjänstgöring
m. m. den 5 december 1901.

Enligt fattad t beslut har vid Boden-Karlsborgs artilleriregemente

uppsatts ett tionde kompani. . _ _ .

Ett haubitsbatteri har under året börjat organiseras vid hvarje fältartilleriregemente
utom Norrlands artilleriregemente.

Förläggning Under år 1911 hafva Jämtlands fältjägarregemente och Västernorr ''

lands regemente blifvit kasernerade, hvarjämte Östgöta trängkår förlagts
till sitt nya etablissemang i Linköping.

a) Vapenöfningar för den fast anställda pex-sonalen.

Arméng Vid det icke ständigt tjänstgörande infanteriet hafva vapenöfningarna

vapen- under år 1911 omfattat underofficers- och korpralsutbildning under omöfningar.
krin inberäknad tiden från skolornas början hösten 1910 samt regementsöfningar
under 30 dagar; dessutom har för utbildningsåret 1911—1912
vid samtliga icke ständigt tjänstgörande infanteriregementen underofficers-,
korprals- och volontärrekrytutbildningen, förlagd till de militära etablissem
an creti i Halmstad, Norrköping, Linköping, Jönköping, Ränneslätt, Karlsborgt
Varberg, Örebro, Uppsala, Västerås, Falun, Gäfle, Östersund, Sollefteå
och Umeå samt för Södermanlands regemente till Strängnäs, uti en
af staden upplåten byggnad, tagit sin början under oktober och november
månader. Därjämte hafva vid eu del icke ständigt tjänstgörande infanterireerementen
fortsättningskurser med underbefäl af manskapet varit försöks vis

anordnade. .

Vid de ständigt tjänstgörande trupperna hafva skolor och öfmngar
fortgått enligt gällande bestämmelser, hvarjämte vid en del ständigt tjänstgörande
regementen försöksvis varit anordnade fortsättningskurser med
underbefäl åt manskapet.

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit

b) Vapenöfningar för de värnpliktiga.

Rekrytskolor och repetitionsöfningar hafva anordnats jämlikt värnpliktslagens
bestämmelser. Innevarande år hafva för första "gången i enlighet
med bestämmelserna i § 27 värnpliktslagen trenne årsklasser värnpliktiga
vid fotfolket, positionsartilleriet, fästningsartilleriet, fästningsingenjörtrupperna
och trängen varit inkallade till tjänstgöring under repetitionsöfningarna.

Af nedanstående tabell framgår det antal värnpliktiga, som enligt
hittills ingången redovisning under utbildningsåret 1910—1911 inställt sig
till vapenöfningar.

Uppgift å, antalet värnpliktiga, som inställt sig till tjänstgöring under utbildningsåret
1910—1911.

	1	V	a p	e n	ö r	a		Icke vapenföra.
Truppslag.	Rckrytskola med inryckning	R ep e t i	t i o.n	söfning.	Tjänst- göring	Fort- satt
			0					Sum-
	hösten	våren	A r s k 1 a	s s	Klass	Sura-	i en följd.	tjänst- göring.	ma.
	1910.	1911.	1910.	1909.	1908. >)	A	ma.
Infanteriet.......	354	17,071	14,530	14,368	12,531	317	41,746	2,686	334	3,020
Kavalleriet.......	1,429	—	1,274	1,274	—	70	2,618	356	—	356
Artilleriet:
fält- .........	1,906	—	1,672	1,639	—	123	3,434	352	8	360
fästnings-1 positions- f	—	611	541	540	478	138	1,697	107	9	116
Ingenjörtrupperna:
fästnings-......	549	272	242	215	183	4	644	l 124	23	147
öfriga........	—	448	430	—	16	89i	1
Trängen........	—	1,361	1,052	978	889	36	2,955	•JO?	24	321
Intendentnrskolor ....	—	411	192	175	164	—	5311	ii	—	11

Fälttjänstöfningar hafva varit anordnade vid samtliga arméfördelningar.
Med första, andra och tredje arméfördelningarna m. fl. trupper
under året gemensamt planlagda sådana öfningar blefvo inställda på grund
af rådande torka och en inom vissa delar af landet rådande barnförlamningsepidemi.
Samöfning (i förening med skarpskjutning) har under året

1) Ilär ingå äfven äldre årsklasser, som fullgjort återstående repetitionsöfning 1911.

Fälttjänst öfningar.

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

ägt ruin mellan trupper ur armén och delar af flottan, hvar jämte truppafdelningar
ur armén deltagit i en flottans krigsöfning vid Karlskrona
fästning.

FMtöfningar. Fältöfningar hafva under året varit anordnade för generalstaben,

kavalleriet och fortifikationen, vid samtliga arméfördelningar, Bodens trupper
samt för militär- och intendenturkårerna.

Öfningar för Särskilda öfningar för arméns befäl hafva varit anordnade i enlighet

arméns befäl. , . „ .... , .... °

med gima, föreskrifter.

utbildnings- En taktisk utbildningskurs för kaptener och ryttmästare om 42 dagar

kaptener''och har vant anordnad i Uppsala, och hafva i densamma, förutom befäls- och
ryttmästare, stabspersonal, deltagit 45 officerare.

Skjutskolor. Vid infanteristutskolan å Rosersberg hafva varit anordnade dels två

kurser för yngre subalternofficerare, enhvar under omkring 60 dagar, dels två
kurser för'' kompanichefer och majorer, hvardera under omkring 30 dagar..
Förutom befäls- och stabspersonal hafva till hvardera kursen för subalternofficerare
varit beordrade 32 officerare, däraf 2 officerare ur marinen till
första kursen samt till hvardera kursen för kompanichefer och majorer 18
officerare af infanteriet. Dessutom hafva tre officerare vid generalstaben
under en kortare tid följt undervisningen vid infanteristutskolan.

Vid nämnda skjutskola har äfven under hösten varit^anordnad en
handvapenskjutskola för officerare af marinen.

För fältartilleriet har eu skjutskola varit organiserad vid Skillingaryd
med kurser för regementsofficerare, kaptener och subalternofficerare; ett
antal regementschefer vid infanteriet och kavalleriet samt officerare vid
generalstaben in. fl. hafva därjämte under en kortare tid följt öfningarna
vid sistnämnda skjutskola.

För fästnings- och position sartilleriets officerare har varit anordnad
en skjutskola med förläggning under sin förra del till Manna skjutfält
och under sin senare del till Karlsborg. En officer vid generalstaben har
varit beordrad till denna skola, hvarjämte chefen för Positionsartilleriregeraentet
under en kortare tid följt öfningarna vid densamma.

öfrigaskolor. Vid hvart och ett af de olika truppslagen hafva varit anordnade

officersvolontärrekrytskolor och vid samtliga truppslag utom trängen
där inga officers- och reservofficersvolontärer innevarande år sökt anställning
— jämväl officersvolontärskolor; vid infanteriet dessutom reservofficersvolontärskola.

Berättelse om livad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Till gymnastiska centralinstitutet äro såsom elever beordrade: till
instruktörkursen 25, till gymnastiklärarkursen 17 och till sjukgymnastkursen
10 officerare. Dessutom hafva under året gymnastikkurser för
subalternofficerare under omkring 3 månader varit anordnade inom samtliga
arméfördelningar; inalles hafva 74 officerare genomgått dessa kurser.

Till ridskolan å Strömsholm äro såsom elever beordrade 26 officerare.

I ridkurser för officerare af infanteriet, anordnade vid Lifregementets
dragoner, Smålands husarregemente samt Skånska dragonregementet,
hafva deltagit tillsammans 25 officerare.

Vid krigshögskolan äro kommenderade 51 officerare (25 i äldre och
26 i yngre kursen) samt vid artilleri- och ingenjörhögskolan 34 officerare.

För utbildning till vapenofficerare hafva år 1911 22 officerare under
omkring 2 månader genomgått härför bestämd kurs vid gevärsfaktoriet.

Från krigsskolans officerskurs hafva under året utexaminerats 105
elever och från båda reservofficerskurserna tillsammans 81 elever.

Kurser hafva varit anordnade för utbildning af sjukvårds-, hofslagar-
och gevärshandtverkarbeställningsmän.

Kurser för utbildning af landstormsbefäl hafva under året varit an-Sandstormen,
ordnade inom samtliga arméfördelningsområden.

I fråga om generalstabens verksamhet under år 1911 torde anföras Generaiföljande:
staben.

Vid centrala/delning en hafva utarbetats vissa vid krig gällande planer,
föreskrifter rörande vissa myndigheters in. in. uppgifter vid krig
samt förslag till krigspolisreglemente. Delar af: »Handbok för landstormsbefälet»
hafva omarbetats, hvarjftmte vissa utbildningsfrågor varit föremål
för handläggning:.

OO O

Inom org anisationsafdelning eu. hafva utarbetats vissa planer rörande
arméns krigsberedskap.

Ett flertal utredningar hafva verkställts bl. a. beträffande signalinstruktion
och signalmateriel, lättnader för vissa kategorier värnpliktiga,
vissa organisationsförslag rörande Gottlands försvar äfvensom utväljande
ocli utbildning af sjukbärare och kuskar.

Gemensamt med centralafdelningen hafva dessutom förslag utarbetats
till handbok för landstormsbefälet samt ändringar i inkallelseinstruktion
för beväringen.

Vidare hafva inom afdelningen utarbetats eu del uppgifter rörande
militära organisationsfrågor, hvarjämte utarbetandet af »Statistik rörande
de värnpliktiga åren 1910—1911» fortgått.

Bih. till Riksd. Prot. 1912. 1 Sami. 1 Afd. 3

Rikgdagg-Berättelsen.

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

TJtrikesafdelning en har under året fortsatt insändandet och bearbetandet
af underrättelser angående militärväsendets utveckling inom utlandets
arméer, särskildt grannländernas, hvarjämte inom afdelningen verkställts
ett stort antal utredningar, de flesta omfattande ett flertal af Europas
arméer.

I afdelningen har under året utarbetats »Meddelanden från generalstaben
1911».

Kommunikationsafdelning en har under året följt utvecklingen af landets
kommunikationsväsende samt fullständigat sin kännedom om järnvägarnas,
kanallinjernas och öfriga förbindelsemedels beskaffenhet.

Officerare tillhörande afdelningen hafva öfvervarit besiktningar och
afsvningar af nya järnvägsanläggningar samt på ort och ställe undersökt
militäriskt viktiga punkter af vissa bansträckningar.

Bearbetning af vissa transporthandlingar har under året fortgått
enligt plan.

Sedan krigshistoriska afdelningen under förliden höst afslutat och
utgifvit V. delen af »Sveriges krig åren 1808 och 1809», har arbetet hufvudsakligen
riktats på förberedande af VI. delen af samma verk. Inom
krigsarkivet har arbetet i främsta rummet gått ut på ordnandet af generaladjutantens
arkiv, hvarjämte ordnandet af krigshandlingar och tillfälljga
regementens arkiv från begynnelsen af 1700-talet tagit sin början. Åtskillig
tid har tagits i anspråk af flyttningsarbeten.

Hvad topografiska af delningens verksamhet beträffar har, utöfver
hvad som anmälts i den redogörelse, som jämlikt instruktionen för rikets
allmänna kartverk blifvit af kartverkschefen aflämnad till jordbruksdepartementet,
å afdelningens militärgeografiska detalj vissa rekognosceringar
m. m. blifvit utförda.

Förutom ofvanstående har inom generalstaben utarbetats »Förslag
till lag om skydd för hemligheter af militär betydelse».

Artilleri- Under år 1911 hafva för fält-, fästnings- och positionsartilleriet.

ammunition! dels anskaffats och dels beställts åtskillig ny materiel och ammunition.

Eldhand- Vid Karl Gustafs stads gevärsfaktori har under året tillverkning af

vapen och vapen fortgått enligt plan.

Vid ammunitionsfabriken hafva tillverkats skarp och lös ammunition
in. m.

Krut Verksamheten vid Åkers krutbruk har omfattat tillverkning åt rök svagt

krut för gevär och artilleripjäser, pressadt bomullskrut samt bomullskrut,
salpetersyra och eter för kruttillverkningens behof. Brisanta

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

sprängladdningar för artilleriprojektiler hafva dessutom tillverkats. Från
utländsk fabrik har i enlighet med träffadt aftal angående förvärfvandet af
tillverkningsrätten till progressiv krut för iSpitzgeschoss> inköpts viss kvantitet
sådant krut, hvarjämte äfven förvärfvats rätten till användande af en
väsentligt kostnadsbesparande metod vid kruttillverkningen.

Vid tygstationerna och fabrikerna hafva eu del tillbyggnads- och
erforderliga reparationsarbeten blifvit utförda.

Det nya kasernetablissemanget i Linköping för Östgöta trängkår är
färdigt med undantag af en del kompletteringsarbeten. Arbetena å det
nya kasernetablissemanget i Hälsingborg för Skånska husarregementet
hafva fortgått och närma sig likaledes sin afslutning. Utvidgnings- och
tilläggsarbetena vid Skånska dragonregementets etablissemang i Ystad hafva
afslutats; likaså hafva nya kanslihuset vid Norrlands dragonregemente, nya
ridhuset för krigsskolan å Karlberg, sjukpaviljongerna för Karlskrona grenad
järregemente samt Skånska trängkåren och Västmanlands trängkår, tvättinrättningen
å Rindön inom Vaxholms och Oscar Fredriksborgs fästning äfvensom
fordonsförrådet för Norrbottens regemente fullbordats. Vidare hafva
arbetena å mässbyggnaderna vid de fyra militäretablissemangen i Boden
samt bostadsbyggnaderna för fortväblarna och fortmaskinisterna därstädes
med undantag af några mindre kompletteringsarbeten afslutats, hvarjämte
mässbyggnaderna för Dalregementet, Västmanlands- och Hälsinge regementen,
Jämtlands fältjägarregemente, Västernorrlands regemente, Lifregementets
husarer, Svea-, Göta-, Skånska- och Östgöta trängkårer hunnit
fullbordas med undantag af några på vissa ställen återstående mindre
kompletteringsarbeten.

För öfrigt hafva under året landstormsförrådsbyggnader inom första,
andra, fjärde och femte arméfördelningarna uppförts eller äro under uppförande.

Slutligen har uppförandet af en ny befälsbyggnad för Norrbottens
regemente fortgått, hvarjämte under året följande arbeten påbörjats, nämligen:
uppförandet af hafremagasin och bageribyggnad vid Karlsborgs fästning,
nya intendenturetablissemanget i Boden, mässbyggnader vid Göta
artilleriregementes etablissemang i Göteborg och vid Vendes artilleriregementes
östra kasernetablissemang i Kristianstad, sjukpaviljonger vid sistnämnda
regementes södra kasernetablissemang och vid Svea trängkårs etablissemang
i Örebro, förrådsbyggnader för de blifvande haubitsbatterierna
vid Svea-, Smålands- och Upplands artilleriregementen samt en byggnad i
Stockholm för krigshögskolan in. fl. militära institutioner. —

Byggnadsarbeten,
utförda
genom
arméföryaltningen.

Kascrnhygg nadsnämn deu.

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

I fråga om kasernbyggnadsnämndens verksamhet under är 1911 torde
anföras följande:

Under november månad 1911 har ett kasernhus vid Upplands infanteriregementes
etablissemang öfverlämnats till regementet. Ett annat
sådant har varit användt för regementets räkning under årets repetitionsöfningar.
öfriga nybyggnader komma att öfverlämnas till regementet
under vinterns lopp. Den för detta etablissemang uppgjorda byggnadsplanen
har sålunda icke undergått någon större förändring, och regementets
verksamhet torde icke i någon väsentlig mån hafva hindrats af byggnadsarbetena.

Samtliga hufvudbyggnader och flertalet af de mindre byggnaderna
för Lifregementets grenadjärer äro under tak, och inrednings- m. 11. arbeten
pågå i de flesta af dem.

Sammalunda är förhållandet med byggnaderna för Värmlands regemente.

Beträffande Bohusläns regementes etablissemang hafva grundläggningsarbetena
för samtliga utom förrådsgården belägna byggnader äfvensom
planerings- och bergsprängningsarbetena fullbordats, hvar]ämte grundläggning
af byggnaderna å förrådsgården pågå. Kanslibyggnaden samt två
kasernhus äro uppförda under tak, och inredningsarbeten i desamma hafva
påbörjats. Det tredje kasernhuset är uppmuradt till omkring IV2 vånings
höjd. Terasseringsarbeten för två uppfartsvägar till etablissemanget äfvensom
eu väg till de å en från detsamma afskild plats belägna underofficersbyggnaderna
hafva fullbordats.

Grundläggnings- och sockelarbeten för de flesta byggnaderna vid
Skaraborgs regementes etablissemang äro fullbordade, hvarjämte ett kasernhus
är uppfördt under tak samt murningsarbetena nästan fullbordade å
kanslibyggnaden och ett andra kasernhus och påbörjade å det återstående
kasernhuset.

För Jönköpings regementes hufvudbyggnader äro grundläggningsarbetena
afslutade, och pågå desamma för en del af de öfriga byggnaderna,
hvarjämte vederbörande byggnadsentreprenör vidtagit en del förberedelser
för igångsättande af murnings- och inredningsarbeten därstädes.

Schaktnings- och sprängningsarbeten för kaserngården vid Alfsborgs
regementes etablissemang äro i det närmaste fullbordade, hvarjämte förberedelser
vidtagits för grundläggningsarbetenas påbörjande.

Under året inträffade allmänna arbetsinställelser inom byggnadsyrkena
jämte eu del partiella strejker under såväl år 1910 som år 1911
hafva väsentligen fördröjt byggnadsföretagen i Örebro och Karlstad, så att
därvarande etablissemang antagligen icke kunna fullbordas inom ursprung -

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

ligen afsedd tid eller till 1912 års repetitionsöfningar utan blifva färdiga
först i slutet af samma år eller början af det därpå följande. Då årets
arbetsinställelser i fråga om Bohusläns- och Skaraborgs regementens etablissemang
inträffat i ett jämförelsevis tidigt skede af respektive byggnadsperioder,
hyser kasernbyggnadsnämnden förhoppning om, att den''förlorade
tiden skall till väsentlig del kunna återvinnas.

De från föregående år återstående arbetena å befästningarna å Va- Bcfästningsberget
hafva blifvit afslutade, och har därmed fästningen blifvit fullbordad arbctenenligt
den af 1905 års Riksdag godkända planen. Befästningsarbetena vid
Boden hafva likaledes fortgått enligt plan. Vid Tingstäde har fortet n:o
1 fullbordats, så när som på monteringen af eu ännu ej levererad strålkastare.
Förberedande arbeten å skansarna hafva utförts.

Fortifikationens fältöfningar hafva under eu tid af ej fullt sex veckor 1''ortitikautförts
inom Alfsborgs- och Bohuslän. '' ]tjnsöfnii°na

För militära studier hafva sex officerare varit kommenderade eller B

vistats utom riket.

Utbildningen vid ingenjörtrupperna bär bedrifvits i enlighet med utfärdade
bestämmelser och instruktioner.

Kontingenter ur Svea- och Göta ingenjörkårer hafva vid Bodens ingenjörkår
utbildats i strålkastartjänst, och försök med gevärs- och handgranater
af ny uppfinning hafva vid sistnämnda kår utförts.

Försök med gnisttelegraf för fältbruk af Marconis system hafva utförts
dels vid fälttelegrafkåren dels under fälttjänstöfningar med trupper
ur fjärde arméfördelningen.

Ingenjör- och fälttelegrafmaterielen har underhållits och komplette- ingenjör- och
rats i enlighet med fastställda arbetsplaner. tele^af“ate .

Nyuppsättning af ingenjörmateriel för Göta ingenjörkårs fästningsingenjörkompani
har påbörjats.

I1 öv att såsom sakkunniga inom landtförsvarsdepartementet biträda Kommittéer
med utarbetande af förslag till instruktion för arméförvaltningens verk- m’ in''
samhet i krig samt till bestämmelser för förvaltningen af arméns kassaväsende
och materiel i krig hafva på grund af nådigt bemyndigande den 5
mars 1909 förordnats numera aflidne generalkrigskommissarien in. in. C.

II. Weidenhielin och öfversten m. in. D. Hedengren, hvarjämte, efter framställning
af de sakkunniga, krigsrådet m. m. B. Boalt, fältintendenten m. in.
b. A. brölich och kaptenen in. m. friherre A. G. A. Leijonhufvud inkallats
att deltaga i utarbetandet åt vissa delar af omförmälda förslag.

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Genom nådigt bemyndigande den 8 april 1910 hafva ytterligare tillkallats
dåvarande majoren vid fortifikationen in. in. A. Odelstierna och bankdirektören
E. von Sydow att biträda vid berörda arbete, Odelstierna, i hvad
detsamma afser ingenjörmaterielen och därmed sammanhängande förvaltningsföreskrifter
och von Sydow, i hvad det afser kassareglemente. Betänkande!
hafva afgifvits den 15 mars 1911.

Sakkunniga för verkställande af utredning och utarbetande af förslag
i fråga om lättnader åt vissa kategorier värnpliktiga. Genom nådigt
beslut 1 den 25 juni 1909 bemyndigades dåvarande chefen för landtförsvarsdepartementet
att, efter samråd med cheferna för sjöförsvars- och
ecklesiastikdepartementen, dels tillkalla högst fem sakkunniga personer för
att inom förstnämnda departement biträda med verkställande af utredning
och utarbetande af förslag i fråga om lättnader åt vissa kategorier värnpliktiga,
dels ock, på framställning af de sakkunniga, tillfälligtvis i mån
af behof inkalla ytterligare sakkunniga personer för att deltaga uti ifrågavarande
arbete. ’ På grund häraf hafva till sakkunniga utsetts generalmajoren
in. m. Ph. C. von Plåten, rektorn för Uppsala universitet, professorn
in. in. J. H. E. Schäck, kaptenen in. in. H. O. Hjahnarson, kaptenen
vid flottan in. in. A. E. Tydén samt lektorn vid tekniska högskolan,
filosofie doktorn J. G. Petrén, hvarjämte, efter framställningar af de sakkunniga,
ytterligare tillkallats chefen för artilleristaben, majoren in. in. P.

A. L. R. Hainmarskiöld, afdelningsehefen vid fortifikationsstaben, dåvarande
majoren in. in. A. Odelstierna, rektorn vid folkskoleseminariet i Uppsala,
filosofie kandidaten H. M. Dahlgren och fattigvårdsinspektören i Stockholm
in. in. A. F. G. Lindblom. Jämlikt nådigt bemyndigande den 11 februari
1911 har dessutom landssekreteraren i Älfsborgs län in. in. L. Th. Jacobsson
tillkallats att deltaga uti ifrågavarande ardete, i hvad detsamma afser
behandling af den del af de sakkunnigas uppdrag, som berör bötespåföring
för förfallolös utevaro från värnpliktsmönstring. Uppdraget är numera
fullgjordt.

För att såsom sakkunniga inom landtförsvarsdepartementet biträda
med utarbetande af en ny upplaga af tjänstgöringsreglementet för armén
hafva jämlikt nådigt bemyndigande den 12 november 1909 utsetts öfversten
ni. in. H. E. Hult samt dåvarande öfverstelöjtnanten in. in. H. L.
von Dardel och löjtnanten P. V. S. Mannerstedt. Uppdraget är numera
fullgjordt.

Kommittén för uppgörande af nya nyttjanderättsaftal in. m. mellan
kronan och tomtinnehafvare i Vaxholm, tillsatt genom nådigt bref den 25
februari 1910. ! denna kommitté hafva förordnats, till ordförande, då varande

landshöfdingen, numera generalkrigskommissarien in. in. F. E.
Bergenholtz och, till ledamöter, krigsrådet in. in. M. Morton, dåvarande

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

öfverstelöjtnanten in. in. K. S. von Krusenstjerna, kaptenen E. O. Widmark
samt handlanden J. A. Dahlström i Vaxholm. Betänkande är afgifvet
den 21 oktober 1911.

Föi- att såsom sakkunnig inom generalstaben biträda med utarbetandet
af förslag till åtgärder mot spioneri har på grund af nådigt bemyndigande
den 18 mars 1910 förordnats t. f. revisionssekreteraren, fiskalen i hofrätten
öfver Skåne och Blekinge, juris kandidaten A. J. E. Stenberg. Uppdraget
är numera fullgjordt.

Sakkunniga för utarbetande af signalinstruktion för armén. Enligt
nådigt beslut den 21 oktober 1910 bemyndigades dåvarande chefen för
landtförsvarsdepartementet att tillkalla högst två sakkunniga personer, hvilka,
därest framdeles så skulle erfordras, finge under viss kortare tid förstärkas
med ytterligare en officer ur kavalleriet, artilleriet och fälttelegrafkåren
samt eu intendent äfvensom, efter samråd med chefen för sjöförsvarsdepartementet,
eu officer ur marinen, för att inom landtförsvårsdepartementet
biträda vid utarbetandet af en slutgiltig signalinstruktion för armén;
och hafva härtill utsetts kaptenen m. in. F. W. Löwenborg och löjtnanten

A. W. 8. Thain, hvarjämtc under viss kortare tid tillkallats kaptenen

B. Lilliehöök, löjtnanterna grefve C. G. S. Eewenhaupt och V. G. Werner
samt intendenten A. C). G. Bruzelius. Uppdraget är numera fullgjordt.

Sakkunniga för verkställande af utredning beträffande vissa frågor
rörande volontäranställningen. Enligt nådigt beslut den 28 oktober 1910
har dåvarande chefen för landtförsvarsdepartementet bemyndigats att tillkalla
en sakkunnig person att biträda med en sammanfattande och ytterligare
bearbetning af det yttrande och förslag, som afgifvits af genom
nådigt beslut den 15 februari 1907 tillkallade sakkunniga för utredning
af vissa frågor, som hafva afseende på volontärrekryteringen, civilanstälfrung
för underbefäl vid armén, flottan och kustartilleriet in. in.; och har
härtill förordnats öfverstelöjtnanten in. in. G. G. V. Hammarskjöld. Uppdraget
är numera fullgjordt.

Sakkunniga för verkställande af utredning och afgifvande af förslag
rörande underbefälets fortsättningskurser. Genom nådigt beslut'' den 28
oktober 1910 bemyndigades dåvarande chefen för landtförsvarsdepartementet
att tillkalla två sakkunniga personer för att inom nämnda departement
biträda med verkställande af ytterligare utredning och afgifvande af
nytt förslag rörande anordnande af landtbrukskurser för underbefäl af
manskapet; och hafva i anledning häraf tillkallats öfverstelöjtnanten in. in.

C. G. V. Hammarskjöld och kaptenen m. in. 1. G. O. Wijk. Uppdraget
är numera fullgjordt.

Sakkunniga för afgifvande af slutligt förslag rörande fältläkarkårens
omorganisation. På grund af nådigt beslut den 2 december 1910

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragil.

bemyndigades dåvarande chefen för landtförsvarsdepartementet att tillkalla
högst fem sakkunniga personer att inom nämnda departement biträda med
berörda arbete; och hafva härtill utsetts generalmajoren in. in. L. H. Tingsten,
öfverfältläkaren in. in. P. A. V. Nettelblad, professorn vid karolinska
medico-kirurgiska institutet in. in. -T. H. Åkerman och dåvarande ledamoten
af Riksdagens andra kammare, medicine doktorn, numera professorn
K. E. 0. Kjellberg. Uppdraget är fullgjordt. _

Sakkunniga för verkställande af utredning och afgifvande eif förslag
i fråga om undersökning af de värnpliktigas duglighet till krigstjänst in. in.
Enligt nådigt beslut den 21 juli 1911 bemyndigades dåvarande chefen för
landtförsvarsdepartementet att tillkalla högst fyra sakkunniga personer, för
att under tiden intill den 15 oktober 1911 inom arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse
biträda med verkställande åt utredning och utarbetande af
förslag i berörda hänseenden; och hafva härtill utsetts fördelningslåkaicn
in. lm C. C. Ekeroth och regementsläkaren i fältläkarkåren in. in. B. C.
Fristedt. Uppdraget är numera fullgjordt.

Sakkunniga för att Inträda vid utredning af frågan om anställande
vid postverket af ur krigstjänsten af gånget underbefäl och manskap. Enligt
nådigt beslut den 3 november 1911 bemyndigades chefen för landtförsvarsdepartementet
att tillkalla sakkunniga personer för att biträda generalpostdirektören
med verkställande åt ifrågavarande utredning; och hafva
härtill utsetts öfverstelöjtnanten in. in. C. G. V. Hammarskjöld och majoren
ro. in. H. G. W. Hagman. Uppdraget är numera fullgjordt.

Vid utgången af år 1911 hafva följande kommittéer in. fl. ännu ej
fullgjort dem lämnade uppdrag:

Sakkunniga för afgifvande af yttranden rörande vissa byggnadsarbeten.
På grund af nådigt bemyndigande den 31 juni 1908 har dåvarande
chefen för landtförsvarsdepartementet uppdragit åt dåvarande
ledamoten af Riksdagens första kammare, f. d. generalmajoren in. in.,
herr friherre N. A. H. Palmstierna samt, efter dennes frånfälle, åt ledamoten
af samma kammare, kaptenen in. m. friherre H. Falkenberg äfvensom
åt ledamoten af Riksdagens andra kammare, hemmansägaren in. m.
C. Persson i Stallerhult att inom departementet biträda med verkställande
af utredning rörande behofvet af vissa föreslagna byggnader för armén
samt om anskaffande af tillgångar till desammas utförande äfvensom att
afgifva yttranden öfver andra till kasernbyggnader hörande ärenden in. in.,
hvilka kunde komma att hänskjutas till de sakkunnigas bedömande: _ De
sakkunninga hafva i särskilda fall afgifvit yttranden öfver till dem remitterade
ärenden. _ . „

Sakkunniga för utredning angående inlösen till statsverket af officerares
och underofficerares enskilda ''byggnader å en del mötesplatser in. in.

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

På grund af nådiga bref den 10 juli och den 1(1 oktober 1908 har dåvarande
chefen för landtförsvarsdepartementet uppdragit åt dåvarande ledamoten
åt Riksdagens första kammare, dåvarande generalmajoren in. m.
J. G. Bjöilin och ledamoten åt Riksdagens Andra kammare, heminans.
igaien m. in. G. 1 érsson i Stallerhult att inom departementet biträda
med utredning angående inlösen till statsverket af officerares och underofficerares
enskilda byggnader å eu del mötesplatser, äfvensom rörande den
framtida användningen åt ej mindre dem åt truppförbandens nuvarande
mötesplatser, hviska efter den nya härordningens genomförande ej längre
blifva för sitt hittillsvarande ändamål behöfliga, dock med undantag för
det s. k. Ladugårdsgärdet invid Stockholm, än äfven de nuvarande volontärskoleetablissemangen
i Härnösand och Ronneby samt bostället Blåsenborg i
Kopparbergs län. De sakkunniga hafva i särskilda fåll afgifvit utlåtanden
öfver hithörande ärenden.

Sakkunniga för utarbetande af en instruktion för gymnastik och
idrott. Genom nådigt beslut den 3 december 1909 bemyndigades dåvarande
chefen för landtförsvarsdepartementet att tillkalla högst tre officerare
att inom departementet biträda vid utarbetandet af en lättfattlig och
kort instruktion för gymnastik och idrott för armén; och hafva i anledning
häraf tillkallats dåvarande öfverstelöjtnauten in. m. P. R. G. VV.
ron Heideman samt kaptenerna m. in. E. K. H. Nerman och K. A. B.
Amundson. 1 illika har enligt nådigt bemyndigande den 21 januari 1910
kommendörkaptenen af första graden m. m. grefve L. W. Hamilton tillkallats
att biträda vid berörda arbete.

Kommittén för verkställande af utredning och afgifvande af förslag
rörande det militära pensionsväsendet, tillsatt genom nådigt bref den 6 maj
Ld.enna kommitté hafva förordnats, till ordförande, professorn in. in.
E. A. Wijkamfer samt, till ledamöter, kommendören in. in. S. J. T. C.
Ankarcrona, öfversten in. in. J. A. Moberg, statskommissarie!! in. in. C. G.
Sylvan och vice häradshöfdingen in. in. J. T. Larsson, hvarjämte chefen
för landtförsvarsdepartementet bemyndigats att på framställning af kommittén
tillkalla delägare i de militära pensionskassorna och sakkunniga
personel’ att deltaga i kommitténs arbeten. Sedan öfversten Moberg aflida
och vice häradshöfdingen Larsson i nåder kallats och utnämnts till
statslån och chef för sjöförsvarsdepartementet, hafva genom nådiga beslut
den 23 maj och den 27 oktober 1911 i deras ställe till ledamöter i koin™lft™
fö rörd Hafs generalmajoren in. in. C. O. Nordensvan samt ledamoten
af Riksdagens andra kammare, grosshandlaren E. A. Nilson, hvarjämte,
uppå särskild framställning af kommittén, såsom sakkunnig att deltaga i
utarbetandet af förslag till ordnandet af pensioneringen af all fast anställd

Bih. till Riksd. Prof. 1912. 1 Samt. 1 Afd. 4

Riksdags-Berättelsou.

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

personal vid lotsverk^ förordnats byråchefen i lotsstvrelsen in. in. J. A.
Sjöberg.

Djurgårdskommissionen, tillsatt genom nådigt bref den 12 september
1910. I denna kommission voro för tiden intill 1911 års utgång förordnade,
till ordförande, öfversten in. in. C. E. Grill samt, till ledamöter,
vice häradsliöfdingen m. m. G. Abenius och kaptenen i väg- och vattenbyggnadskåren
C. S. I. Petersson, och hafva dessa förordnanden den 30
december 1911 förnyats för år 1912.

Sakkunniga för afgifvande af förslag till vissa ändringar i exercisreglementet
för infanteriet. Härtill hafva på grund af nådigt bemyndigande
den 2 december 1910 utsetts generallöjtnanten in. in. G. F. O.
Uggla, öfversten in. in. friherre C. A. Fock, öfverstelöjtnanten J. S. Montgomery
samt majorerna in. in. G. Bouveng och S. O. Nystedt.

Sakkunniga för ytterligare utredning rörande förlägg ning sorter för
vissa regementen. "Enligt nådigt beslut den 16 juni 1911 bemyndigades
dåvarande chefen för landtförsvarsdepartementet att tillkalla högst fyra
sakkunniga personer för att inom nämnda departement biträda med verkställande
af ytterligare utredning rörande de lämpligaste förläggningsorterna
för Första och Andra lifgrenadjärregementena, Södermanlands regemente,
Kalmar regemente, Norra, Skånska infanteriregementet samt Södra
skånska infanteriregementet; och hafva härtill utsetts f. d. landshöfdingen
in. in. C. E. von Oelreich och, efter dennes frånfälle, f. d. landshöfdingen
in. m. A. G. J. Svedelius samt auditören, vice häradsliöfdingen in. in.
E. I). W. Martin, bruksdisponenten in. in. A. A. N. Reuterskiöld och
hemmansägaren m. m. E. Westin.

Sakkunniga för verkställande af utredning rörande vissa ändringar
i inskrifningsförorciningen in. in. Enligt nådiga beslut den 16 juni och
den 29 september 19il bemydigades dåvarande chefen för landtförsvarsdepartementet
att tillkalla högst tre sakkunniga personer för att inom
nämnda departement biträda med ifrågavarande utredning och därmed
sammanhängande ämnen; och hafva härtill utsetts öfverstelöjtnanten in. m.
E. L. W. Schurer von Waldheim och dåvarande öfverstelöjtnanten in. in.
T. G. Nyström.

Sakkunnig att biträda med bearbetandet af förslag till vissa vid
krigsutbrott erforderliga bestämmelser. Enligt nådigt beslut den 10 november
1911 har landssekreteraren in. in. G. W. A. Roos förordnats att från
och med den 1 december 1911 under en tid af högst två månader inom
generalstaben biträda med bearbetandet af berörda förslag.

Sakkunnig för biträde vid vissa utredningar rörande icke vapenföra
värnpliktiga in. m. Enligt nådigt beslut den 1 december 1911 har chefen
för landtförsvarsdepartementet bemyndigats att tillkalla eu sakkunnig per -

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

sou för att inom nämnda departement biträda vid ifrågavarande utredningar;
och har härtill utsetts öfverstelöjtnanten in. in. C. G. V. Hammarskjöld.

Sakkunniga för utredning af frågan om rikets försvarsväsende.
Enligt nådigt beslut den 1 december 1911 hafva cheferna för landt- och
sjöförsvars- samt finansdepartementen bemyndigats att i samråd med hvarandra
och hans excellens herr statsministern tillkalla lämpligt antal kunniga
och erfarna män att inom landt- och sjöförsvars- samt finansdepartementen
bilda beredningar till råd och biträde åt regeringen vid berörda
utredning; och hafva härför utsetts till ledamöter af första beredningen
(för den finansiella utredningen): ledamöterna af Riksdagens andra kammare,
redaktören K. H. Branting och docenten G. Kobb, fullmäktigen i riksgäldskontoret,
bankdirektören V. L. Moll, ledamoten af Riksdagens andra
kammare, landtbrukaren J. Pålsson i Anderslöf, generaldirektören grefve
H. H:son Wachtmeister och ledamoten af Riksdagens andra kammare, handlanden
H. Wijk; andra beredningen (för utredning af härens och flottans
respektive betydelse för försvaret): ledamoten af Riksdagens första kammare
friherre J. G. Beck-Friis, ledamöterna af Riksdagens andra kammare
friherre C. Carlson Bonde och professorn N. Eden, t. f. yrkesinspektören
Th. Först och ledamoten af Riksdagens Andra kammare folkskolläraren
K. V. Rydén; tredje beredningen (för utredning om möjliga besparingar
i», in.): ledamöterna åt Riksdagens andra kammare grosshandlaren E. A.
Nilson i Örebro, hemmansägaren P. Olsson i Fläsbro, hemmansägaren P.
M. Olsson i Blädinge, lektorn K. Starbäck och parkföreståndaren F. W.
Thorsson; fjärde beredningen (för utredning af spörsmål, som angå öfningstiden):
ledamöterna af Riksdagens andra kammare, redaktören A.
Ch. J. Christiernson, grefve R, G. Hamilton, hemmansägaren C. Persson
i Stallerhult och hemmansägaren I). Persson i Tällberg samt ledamoten
af Riksdagens första kammare hofstallmästaren G. Tamm.

Kommissionen för verkställande af undersökning af förhållanden
inom rikets försvarsväsende, tillsatt genom nådigt bref den 11 december
1908. I denna kommission hafva förordnats, till ordförande, generallöjtnanten
i generalitetets reserv in. in. J. G. Björlin och, till ledamöter, dåvarande
ledamöterna af Riksdagens första kammare, f. d. distriktschefen
in. in. grefve C. O. Taube och lektorn in. in. J. F. Nyström samt ledamöterna
af Riksdagens andra kammare, hemmansägaren m. m. C. Persson
i Stallerhult, vice häradshöfdingen, numera statsrådet och chefen för sjöförsvarsdepartementet
in. m. J. T. Larsson, parkföreståndaren F. W. Thorsson
och grosshandlaren E. A. Nilson. Sedan generallöjtnanten Björlin och
statsrådet Larsson uti särskilda underdåniga skrivelser anhållit om entledigande
från berörda uppdrag, har genom nådigt bref den 24 november

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

1911 för tiden från och med den 1 december samma år i deras ställe
utsetts, till ordförande i kommissionen, ledamoten af densamma, grosshandlaren
Nilson, samt, till ledamöter i kommissionen, ledamöterna af
Riksdagens andra kammare häradshöfdingen m. in. G. A. E. Kronlund och
hemmansägaren in. in. D. Persson i Tällberg.

I fråga om kommissionens verksamhet under år 1911 torde anföras

följande:

Kommisionen har under året besökt åtskilliga truppförband och anstalter
vid armén.

Samlad har kommissionen under sommaren besökt Norra och Södra
skånska infanteriregementena, Hallands regemente, Skånska husar- och
dragonregementena, Kronprinsens husarregemente, Vendes artilleriregemente
och Skånska trängkåren äfvensom remontdepån å Herrevadskloster
och under sistlidna höst Upplands infanteri- och artilleriregementen samt
Svea artilleriregemente.

Eu afdelning af kommissionen har dessutom besökt Vaxholms grenadjärregemente,
hvarjämte Kalmar regemente besökts under den resa,
som en kommissionens afdelning företagit i och för undersökning af de
vid Baskarp utförda väganläggningsarbetena, hvaröfver kommissionen i
underdånig skrifvelse afgifvit anmälan.

Klagomål och anmälningar inkomna från enskilda personer äfvensom
i pressen påstådda missförhållanden inom försvarsväsendet hafva blifvit
föremål för kommissionens undersökning.

I sin underdåniga berättelse för år 1910 har kommissionen framhållit
behofvet af undersökning rörande grunderna för anslagsanvändningen
vid försvarsverket. För sådant ändamål aflat kommissionen sistlörflutna
år underdånig skrifvelse med förslag till de hufvudsakliga åtgärder,
som kommissionen ansett vara af nöden för eu effektiv kontroll öfver användningen
af reservationsanslaget till arméns muncleringsutrustning.

1 liknande syfte har kommissionen under innevarande år för Kungl.
Maj:t framlagt önskemål i fråga om förslagsanslagen till »arméns mathållning»
och »furagering af arméns hästar» samt reservationsanslaget »remontering
in. in.».

Särskilda tilldragelser hafva riktat kommissionens uppmärksamhet
på sinnessjukvården inom armén, som syntes kommissionen icke vara fullt
tillfredsställande tillgodosedd. Med anledning häraf tillkallade kommissionen
en på detta område speciellt sakkunnig läkare, hvars i ärendet
verkställda utredning kommissionen till Kungl. Maj:t öfverlämnat.

Vid sina besök hos truppförbanden har kommissionen gjort åtskilliga
iakttagelser med afseende på, bland annat, sättet för marketenterirörelsens
handhafvande. Häraf har kommissionen föranledts att hos Kungl.

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Maj:t hemställa om åtgärder i syfte att bereda ökad kontroll öfver nämnda
rörelse samt att truppförbanden måtte beredas tillfälle att i större utsträckning
än hittills själfva öfvertaga marketenteri!^ relsen.

Under år 1911 hafva åtskilliga af marinens officerare och ingenjörer
utomlands besiktigat för sjöförsvarets behof beställd krigsmateriel samt
tagit kännedom om nya erfarenheter på marinens område.

Från föregående år hafva följande arbeten fortsatts:

fullständigandet af marinens mobiliseringsplaner;

bearbetandet af statistiska uppgifter rörande såväl egen som främmande
mariner; samt

tillgodogörandet af inom skärgårdarna gjorda sjömätningar för sjömilitära
ändamål.

Följande förslag af större vikt och omfattning hafva afgifvits:

Föreskrifter rörande flottan (marinen) tillhörande värnpliktigas inkallese
till fredstjänstgöring, samling samt färd till och från tjänstgöringsorterna
;

Öfningsplan för flottan under maj—juli 1911 (gemensamt med inspektören
af flottans öfningar till sjöss);

Instruktion för inkallelse och samling af flottans (marinens) till beväringcn
hörande värnpliktiga vid allmän mobilisering. (Marinens inkallelseinstruktion
för beväringen (M. I. B.);

Öfningsplan för flottan under augusti—november 1911 (gemensamt
med inspektören af flottans öfningar till sjöss);

Krigsöfningsinstruktion för marinen (M. K. I.);

Bestämmelser för krigsöfning vid kustposition 1911;

Fördelningsbok n:r 2 för stridsfartyg med dels 3 kvartersindelning,

» 2 vakts- (4 kvarters-)

indelning;

Fördelningsbok n:r o för stridsfartyg (jagare);

Förslag till skjutinstruktion för flottan, artilleri (A. S. I.);

Öfningsplan för flottan, vintern 1911-—1912 (gemensamt med inspektören
af flottans öfningar till sjöss);

Fördelning af underofficers- och sjömanskårerna på afdelningar och
yrkesgrenar samt sjömanskårens fördelning i lönegrader å hvardera stationen
år 1912;

Fördelningsböcker för pansarbåtar: typ Göta, Thor, Äran, Dristigheten
och Oscar II;

Utrikes kommenderade

officerare
in. tf.

Marinstabens

verksamhet.

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Fartygs-, lins
och andra
byggnader.

Rekrytundervisning (UMF: I B), 1911 års upplaga.

Härjämte har förslag afgifvits bland annat till:
ändringar och tillägg i reglementet för marinen;
undervattensbåtberedskap (gemensamt med marinförvaltningen);
befälskurs ombord under 1911—1912;

utbildningskurs för personal vid lotsverket för tjänstgöring vid kustsignalväsendet;
samt

en del viktiga förslag af hemlig natur.

Utredningar och yttranden hafva dessutom afgifvits rörande:
grunder för beräkning af anslagen till naturaunderhåll åt flottans
värnpliktiga in. in. (gemensamt med marinförvaltningen);

i justitiedepartementet upprättadt förslag till lag om krigsdo mstolar
och rättegången därstädes;

af chefen för generalstaben afgifvet »Förslag till åtgärder mot spioneri»
;

utredning och förslag i fråga om lättnader åt vissa kategorier värnpliktiga,
utarbetade inom landtförsvarsdepartementet;

förslag till instruktion för utbildning af dykare;
torpedberedskapen;

inom landtförsvarsdepartementet utarbetadt förslag till ändringar i
gällande inskrifningsförordning;

betänkande och förslag angående förenkling af redovisningsväsendet
vid marinen, del II med bil. A och B,

äfvensom i åtskilliga andra till chefen för marinstaben hänskjutna

frågor.

Under år 1911 hafva nedannämnda genom marinförvaltningen (ingenjörafdelningen)
kontraherade arbeten in. m. blifvit levererade:

jagaren Hugin, levererad af Göteborgs nya verkstadsaktiebolag;
samt förbättrade tornvridningsanordningar å pansarbåtarna Oden, Thor,
Niord och Manligheten, levererade af Nya Förenade Elektriska aktiebolaget.
Om- och påbyggnaden af flottans sjukhus i Karlskrona är fullbordad.
Marinförvaltningen (ingenjörafdelningen) har under år 1911 afslutat
kontrakt om leverans af:

en transportpråm för Vaxholms-Oscar Fredriksborgs fästning att
levereras af Göteborgs nya verkstads aktiebolag, och

en transportbåt för Vaxholms-Oscar Fredriksborgs fästning, att levereras
af Bergsunds mek. verkstads aktiebolag.

De viktigare och mera omfattande arbeten, som under år 1911 utförts
af ingenjördepartementen vid flottans varf utöfver de arbeten, hvilka

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

åro att hänföra till inaterielens reparation, underhåll och klargöring för
expedition, äro följande:

vid Karlskrona stations varf:

n}7byggnadsarbetena å torpedbåtarna Vega och Vesta hafva fullbordats; kanonbåten

Skäggalds förändring till inoderfartyg för undervattensbåtar
och nybyggnaden afen ångkranpråm hafva påbörjats;

tvenne kolpråmar af järn för Karlskrona station hafva nybyggts;
för ökande af artilleriets eldhastighet å 1 :a klass pansarbåtar hafva
eu del anordningar utförts, däribland luftgenorablåsningsanordningar för
kanonerna å Oden, Thor, Niord, Dristigheten och Oscar II, höj- och särtkb.
u landbrygga å Oscar II och Manligheten samt förbättrade langningsanordningar
för ammunitionen till 25 cm. kanonerna å Oden, Thor och
Niord;

genomblåsningsanordningar för kanonerna å Västra Hästholmsfort
hafva utförts;

arbetena för uppförande af nytt militärhäkte å Stumholmen hafva
fortgått så att byggnaden kunnat tagas i bruk den 1 sistlidne oktober;

arbetena för nya torpedtillverkningsverkstaden äfvensom för gamla
torpedverkstadens förändring till torpedförråd äro i det närmaste afslutade;

för anordnande af förrådshus med cisterner för råolja har arbetena
med angslupskjulets n:r 1 förändrande härtill påbörjats och oljecisterner
tillverkats.

vid Stockholms stations varf:

durkar för förvaring af sprängningsmateriel å stationen tillhörande
fartyg hafva anordnats;

eldledningsmärs med tillhörande vagn och bana har anordnats å
pansarbåtarna Svea, Göta och Thule;

anordningar för genomblåsning af kanonerna å pansarbåtarna Svea,
Göta och Thule hafva påbörjats;

förberedande arbeten för exercisskolans tillbyggnad hafva utförts;
två nya ångpannor för mekaniska verkstaden hafva tillverkats;
för sjuka rteverket har nybyggnaden af två större motorbåtar påbörjats.
r

Vaxholms och Oscar-Fredrikshorgs fästning. Kustpositio Arbetena

å ny tvättinrättningsbyggnad för Vaxholms kustartilleri- nernaoch
grenadjärregementen äro afslutade.''

Matsalsbyggnad är uppförd inom Rindö redutt, till hvilken senare
vattenledning är framdragen. Kokinrättning har äfven blifvit i redutten
färdigställd.

32 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Arbetena för anordnande af marketenteri och samlingsrum i Vaxholms
fort hafva påbörjats.

Karlskrona fästning.

I berättelsen för år 1910 omnämnda 8 smärre kompletteringsarbeten
hafva afslutats.

Den n)Ta manskapsmässbyggnaden å Kungsholms fort år tillit at slutad.

Ålfsborgs fästning.

Intäckning med betong och asfalt åt kärnan i Oscar lits fort är i
det närmaste afslutad.

F. d. gnistrummets i Oscar II:s fort inredning till förläggning åt
fästningspersonal är afslutad.

Ett kallbadhus har uppförts vid Nya Varfvet.

Fårösunds kustposition.

Tvätt- och badinrättningens inredande har afslutats, dock är luthörande
desinfektionshus ej ännu uppfördt.

Läkarbostad har uppförts.

Artilleri- och
minmateriel,
torpeder in. m.

Under år 1911 har anskaffning ägt rum af:

75 mm. kanoner för jagarna Hugin och Munin;
kikaresikten till återstående 57 inm. kanoner;

orderapparater och högljudande telefoner för eu del pansarbåtar,
torpedkryssare och jagare; hvarjämte fartygens och fästningarnas arnmuni tionsförråd

kompletterats. ’

Diverse minmateriel har anskaffats, hvarjämte en del försök blitvit

utförda. .

Därjämte hafva anskaffats diverse torpedinventarier och utrednmgseffekter
för jagaren Hugin, hvarjämte moderniseringen af Karlskrona och
Göteborgs gniststationer afslutats. Moderniseringen af fartygens gniststationer
har under året fortgått.

Flottans öf- Under det med den 30 september 1911 tilländalupna undervisnings ningar

och året hafva följande fartyg varit använda, nämligen: .

ningsverk. för anordnande ombord af skjut- och maskinskolor för stam och

värnpliktiga under omkring 2 månader tre 1. kl. pansarbåtar, två torpedkryssare
och en kanonbåt utgörande den s. k. Speciella skjutskoleskadem,
hvartill kommo under omkring 1 månad två 1. kl. torpedbåtar;

för anordnande ombord af rekrytskola för såväl stamrekryter som
värnpliktiga under omkring 6Va månader:

vid Karlskrona station och förlagda till densamma fyra 1. kl. pansarbåtar
och två logementsfartyg — Karlskrona re kry tafdelning , hvar -

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

jämte en parisarkryssare och en 1. kl. pansarbåt under omkring 2 x/2 månader
ingingo i afdelningen;

vid Stockholms station och förlagda till densamma två 1. kl. pansarbåtar
och ett logementsfartyg — Stockholms rekrytafdelning — (på
hvilken liksom på Karlskrona rekrytafdelning befälskurs var anordnad ombord); för

samöfning af stampersonal och värnpliktiga äfvensom för anordnande
af skjut-, signal- och maskinskolor för stampersonal och värnpliktiga
samt yrkeskurs för stam och beväring under omkring 2 månader
sex 1. kl. pansarbåtar och en kanonbåt — Kusteskadern — (på hvilken
äfven kustartillerikadetter, marinintendentsaspiranter 1. årskursen och mariningenjörselever
af 1. och 2. årskurserna genomgått föreskrifna kurser,
hvarjemte befälskurs, repetitionskurs för reservofficerare och kurs för reservofficersaspiranter
vid skjutskola voro anordnade ombord) hvarjämte
under 1 månad två 2. kl. torpedbåtar varit tilldelade nämnda eskader;

för samöfning af stampersonal och beväring under omkring 11h
månad sex 1. kl. pansarbåtar, två torpedkryssare, ett minfartyg, en kanonbåt,
ett verkstad sfartyg, fyra jagare, fem 1. kl. och åtta 2. kl. torpedbåtar
samt tre undervattensbåtar — Kust/lottan —, på hvilken jämväl
mariningenjörsaspiranter, mariningenjörselever, marinintendentsaspiranter
och reservofficersaspiranter fortsatt sin utbildning;

för öfvande af sjökrigsskolans ka detter i 4.-6. klasserna och yrkeskurs
för såväl stam som beväring under omkring 3 månader en pansarkryssare
samt dessutom under 1 månad för sjökadetternas öfningar en
kanonbåt och två 1. kl. torpedbåtar;

för torpedskolans öfningar under omkring IV2 månad en torpedkryssare,
fyra 1. kl. och fyra 2. kl. torpedbåtar — TorpedskolaJdelningen
—,_ på hvilken äfven mariningenjörsaspiranter 3. årskursen genomgått föreskrifven
utbildning;

för öfning af stampersonal under omkring 3 månader en 1. kl. och
två 2. kl. undervattensbåtar jämte ett verkstadsfartyg — Undervaltensbätskolafdelning
en;

för mineringsskolans öfningar under 3 månader ett logementsfartyg
och ett ångfartyg — M mening sskolan;

för öfvande af skeppsgossar under omkring 4 månader två öfningsskepp,
två öfningsbriggar, ett logementsfartyg, en torpedkryssare, en kanonbåt
och en 2. kl. torpedbåt — Skeppsgossea/delningen;

för rekognoscering af militärleder m. rn. under omkring 3 månader
kanonbåten Svensksund;

pansarbåten Oscar II under 10 dagar för öfverförande till Stettin af
DD. MM. Konungen och Drottningen;

Bill. till lliksd. Prot. 1912. 1 Samt. 1 Afd. 5

Kiksdagrs-Berättelsen.

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

till kustartilleriets förfogande under omkring 2 veckor två 1. kl.
och två 2. kl. torpedbåtar;

till landstormsbefälskurs förfogande under omkring 3 veckor en 2.
kl. torpedbåt af de i Stockholms torpedberedskap ingående.

Chefsfartyget Drott har varit rustadt under omkring 1 V2 månad.
Kanonbåten Svensksund har afslutat sin under år 1910 påbörjade
viuterexpedition efter att ha varit rustad under omkring 3 månader.

Antalet bevfiringsmän, som inställt sig till tjänstgöring vid flottan,
framgår af följande tabell:

Vid flottan under öfningsåret 1 oktober 1910—30 september 1911 öfvade

värnpliktiga.

A. Som afslutat dem åliggande tjänstgöring:

	Antal man tillstädeskomna*)
Tjänstgöring.	vid	vid	tillsammans
	Karlskrona	Stockholms	vid båda
	station.	station.	stationerna.
Tjänstgöring i en följd.................	1,460	1,108	2,568
Första tjänstgöring...................	3	5G	59
	16	10	26
Summa	1,479	1,174	2,G53

*) Af tillstädcskoinna afgingo:

enligt § 108 i inskrifningsförordningen hemförlofvade..... 326 st.

af annan anledning hemförlofvade eller afgångna . ......143 »

Summa 469 st.

B. Som vid öfningsårets slut kvarstod0 i tjänstgöring:

Tjänstgöring.	Autal fullgjorda tjänstgö- ringsdagar.	Antal vid Karlskrona station.	man i tjänst] vid Stockholms station.	Röring. tillsammans vid båda stationerna.
Tjänstgöring i en följd...........	223	484	311	795
> >> » ...........	89	5	9	14
Första tjänstgöring.............	123	2	3	5
Summa	435	491	323	814

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Skjut- och maskinskolor för såväl stampersonal som beväring hafva
under omkring 2 månader från midten af september pågått å Skoleska dern,

som utgjorts af två 1. kl. pansarbåtar, en torpedkryssare, två kanon båtar,

en jagare samt två 1. kl. torpedbåtar.

För öfvande af den för torpedfartygens bemanning afsedda stampersonalen
har från november månad 1910 torpedberedskap varit anordnad
vid hvardera stationen, vid hvars öfningar användts:

å Stockholms station: två 2. kl. torpedbåtar, och

å Karlskrona station: två 1. kl. och en 2. kl. torpedbåt samt under

omkring 11/2 månad fyra 1. kl. och fyra 2. kl. torpedbåtar.

För öfvande af den för undervattensbåtarnas bemanning afsedda personalen
är sedan november månad 1911 undervattensbåtberedskap anordnad
å hvardera stationen.

För närvarande (den 31 december 1911) äro på expedition:

kanonbåten Svensksund å rikets västra kust för bispringande af nödställda
fartyg och fiskebåtar samt för upprätthållande af ordningen på
fiskeplatserna;

pansarbåten Oscar II till främmande farvatten;

för anordnande af rekrytskola och yrkeskurser ombord för såväl
värnpliktiga som stamrekryter:

vid Karlskrona station och förlagda till densamma fyra 1. kl. pansarbåtar
och två logementsfartyg — Karlskrona rekrytafdelning — samt
vid Stockholms station och förlagda till densamma två 1. kl. pansarbåtar
och ett logementsfartyg — Stockholms rekrytafdelning.

1 sjökrigshögskolan, där artillerikurs, torped- och minkurs samt allmänna
kursen pågå sedan den 2 sistlidna oktober, utgör antalet elever 36,
däraf 8 kustartilleriofficerare och en infanteriofficer. Dessutom följer en
sjöofficer undervisningen i visst ämne.

I sjökrigsskolan utgjorde efter officersexamen på hösten 1910 antalet
kadetter 96, af hvilka under 1911 efter aflagd officersexamen utnämndes
till underlöjtnanter vid kungl. flottan 11, i kungl. flottans reserv 1 och vid
kustartilleriet 4. Antalet kadetter utgör nu 67, af hvilka 6 tillhöra kustartilleriet.

Vid sjömanskårens skolor i Karlskrona hafva 1,183 man (däraf i
reservofficersaspirantkursen 21 och i lotskursen 17) och vid sjömanskårens
skolor i Stockholm 1,<)76 man (däraf 34 i lotskursen) erhållit undervisning.

Vid skeppsgosseskolan i Karlskrona har undervisning meddelats 398
skeppsgossar och vid den i Marstrand 187.

Vid skjut-, signal- och maskin skolorna, förlagda till kusteskadern,
ha under året respektive 276 (däraf 22 officerare), 204 och 199 man erhållit
undervisning.

Berättelse om. hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Vid speciella skjutskolan ha 274 och vid maskin skolon 241 man erhållit
undervisning.

Vid torpedskolan ha 150 man (däraf 11 officerare) erhållit undervisning.

Vid undervattensbåt skolan har lämnats undervisning och öfning till
28 man (däraf 4 officerare).

Vid mineringsskolan ha 107 (däraf 3 reservofficersaspiranter) erhållit
undervisning.

Vid speciella signalskolan (förlagd i land) ha 208 man erhållit undervisning.

Kustartiiie- Förutom de ordinarie manskapsskolorna för kustartilleriets stam o”etöfuingar

manskap hafva för detsamma följande särskilda skolor och öfningar varit
anordnade, nämligen:

skjutskola, gemensam för hela kustartilleriet, från och med den 8
juni till och med den 11 augusti (65 dagar) med förläggning under förra
delen i Karlskrona fästning och under senare delen i Vaxholms och
Oscar-Fredriksborgs fästning, hvarjämte första läraren och stammen tillhörande
elever af officers grad under en dag varit förlagda till Alfsborgs
fästning;

minering sskola, regementsvis, vid Vaxholms kustartilleriregemente
från och med den 19 april till och med den 12 augusti (116 dagar) och
vid Karlskrona kustartilleriregemente från och med den 18 april till och
med den 15 augusti (120 dagar); samt

regementsöfningar vid båda kustartilleriregementenas hufvudstationer
och detachement från och med den 19 augusti till och med den 29 september
(42 dagar).

Vid kustartilleriets ordinarie manskapsskolor hafva under det den
SO september 1911 tilländalupna öfningsåret godkänts följande antal man:

Manskapsskolor.	Vaxholms kustart.- reg:te.	Karlskrona kusta rt.-reg:te.	Summa.
Rekrytskolan......................	135	109	244
Korpralsskolan.....................	101	92	193
Underofflcersskolans spec. kurs..............	36	24	60
> allm. > ..............	6	14	20

Antal man.

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

För de värnpliktiga hafva enligt bestämmelserna i värnplikt slagen
varit anordnade:

tjänstgöring i en följd i 300 dagar dels från och med den 19 oktober
1910 till och med den 14 augusti 1911, dels från och med den 15
januari 1911 till och med den 10 november samma år;

l:a tjänstgörint/ i 258 dagar från och med den 15 januari till och
med den 29 september; samt

repetitionsöfning i 42 dagar från och med den 19 augusti till och
med den 29 september.

Antalet värnpliktiga, som inställt sig till tjänstgöring vid kustartilleriet
framgår af följande tabell:

Vid kustartilleriet under år 1911 öfvade värnpliktiga:

A. Som afslutat dem åliggande tjänstgöring.

Tjänstgöring.	Antal man tillstädeskomna. *)
Vid Vax-holms kust-art.-reg:te.	Vid Karls-krona kust-art.-reg:te.	Tillsammans vid båda kasta rt.-reg:tena.
Tjänstgöring i en följd.................	162	152	314
Första tjänstgöring............	616	517	1,133
Kepetitionsöfning...............	489	435	924
Summa	1,267	1,104	2,371

*) Af tillstädeskomna afgingo:

enligt § 108 inskrifningsförordningen hemförlofvade........102

af annan anledning hemförlofvade eller afgångna.........81

Summa 183

B. Som vid årets slut kvarstodo i tjänstgöring.

Tjänstgöring.	intal full-gjorda tjänst-göringsdagar.	Antal man i tjänstgöring.
Vid Vax-holms kust-art.-reg:te.	Vid Karls-krona kust-art.-reg:te.	Tillsammans vid båda kustart.-regrtena.
Tjänstgöring i en följd..........	74	61	105	166

Sjökarto verket.

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Af chefen för kustartilleriet och inom hans stab hafva förutom flera
smärre utredningar afgifvits följande

1) förslag:

till plan för kustartilleriets öfningar (efter samråd med chefen för
marinstaben);

till bestämmelser för utbildningen vid kustartilleriets artilleriafdelning
under åren 1911 och 191*2;

till ändringar i kustartilleriets skolreglemente;
till höjande af kustpositionernas krigsberedskap;

till bestämmelser för utdelning af pris vid prisskjutning med kanon;
till bestämmelser för kustartilleriets regementsöfningar under åren
1911 och 1912;

till stridsberedskapsbestämmelser;

till Kungl. Maj:ts nådiga kungörelse angående antagning och utbildning
af kustartillerikadetter,

2) yttranden:

öfver »Förslag till krigsöfningsinstruktion för marinen»;
öfver verkställd pröfning af pälsmössor;

öfver »Förslag till lag om krigsdomstolar och rättegången därstädes»
;

öfver »Utredning och förslag i fråga om lättnader åt vissa kategorier
värnpliktiga» II och III;

öfver »Betänkande rörande utbildning för anställning vid marinintendenturkåren
och organisation af kårens reserv»;

öfver »Utredning och förslag beträffande svensk författningssamlings
utgifning och distribution»;

öfver pröfning af bajonetter till karbin;

öfver »Betänkande och förslag angående förenkling af redovisningsväsendet
vid marinen och därmed sammanhängande frågor» II.

Dessutom hafva utarbetats:

Bestämmelser rörande kammarskjutning.

.Ändringar i »Ändringar i skjutinstruktion för fästningsartilleriet».
Åtskilliga förslag och yttranden af hemlig natur hafva afgifvits och
arbetet på fullständigandet af mobiliseringshandlingarna har fortgått.

Under år 1911 hafva sjömätniiigar blifvit utförda:
i Västerbottens läns skärgård, hvarest i skalan 1 : 20,000 uppmätts
dels ett kustområde mellan Kåge och Skellefteå, dels viken Burviksladan
söder om Skellefteå jämte smärre områden däromkring, utgörande en sammanlagd
areal af 1,22 kv.-nymil, samt i skalan 1 : 50,000 områden till sjöss
utanför Byske—Bjuröklubb samt söder om Kallviken och nordost om St.

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdag» sammanträde sig tilldragit.

FjäderSggs fyr, h värja mfe grundundersökning verkställts på år 1910 påbörjade
områden utanför Kågefjärden och söder om Kallviken, tillsammans
utgörande eu areal af 4,86 kv.-nymil;

i Stockholms läns skärgård, där i skalan 1 : 15,000 uppmätts Nynäs
hamn och i skalan 1 : 20,000 ett område vid Dalarö, i allt en areal af 0,i2
kv.-nymil, samt i skalan 1 : 50,000 områden kring Argus grund och Svenska
Björn, med eu sammanlagd areal af .3,81 kv.-nymil;

i Södermanlands, läns skärgård, där i skalan 1 : 10,000 uppmätts
Oxelösunds hamn och i skalan 1 : 20,000 området utanför Oxelösunds hamn
till en sammanlagd areal af 0,26 kv.-nymil;

i Värmlands och Skaraborgs län, där i skalan 1 : 20,000 ett område
af 1.70 kv. nymil i Lurö och Ekens skärgårdar uppmätts;

i Malmöhus län, där i skalan 1 : 20,000 utanför Landskrona och
Malmö uppmätts tillsammans en areal af 2,42 kv. nymil.

Triangelmätningar hafva under året blifvit utförda i Stockholms läns
skärgård i området Kudoxa—Söderarm, vid Sandhamn, å Hårs- och Mysingsfjärdarna
samt i Nynäs hamn;

i Södermanlands skärgård vid Oxelösund;

i Värmlands och Skaraborgs län i Lurö och Ekens skärgårdar samt
i Malmöhus lån vid Landskrona, Flintrännan, Skanör, Trelleborg
samt Ahus och Sölvesborg.

Byråns observationsstationer hafva under året bibehållits oförändrade Nantiskså
val till antal som förläggning. Ej heller har observationssystemet och "gjfae°b°rå''n
journalföringen i annan mån modifierats än som fullföljandet af statio- * yi "
ner nas utrustning med modernare instrumentutredning betingat.

^Större reparations- och underhållsarbeten hafva under året utförts
vid Varbergs, Landsorts och Draghällans mareografstationer.

Meteorologiska och hydrografiska journaler hafva regelbundet förts
å och inkommit från A. B. Svenska Ostasiatiska kompaniets på Ostasien
gående ångare.

Äfven under detta år har arbetet å byråns kontrollstationer afsevärdt
ökats, i det icke mindre än ungefär 1,500 fartygslanternor inlämnats
till undersökning, hvarförutom ett mindre antal kompasser, meteorologiska
och hydrografiska instrument samt kikare underkastats nödiga prof och
besiktningar.

Sakkunnigeutlåtanden och utredningar af olika art hafva på begäran
af myndigheter in. fl. af byrån afgifvits.

Arets magnetiska rekognoscering har framgått öfver Sveriges sydkust
. emellan Hälsingborg och Kalmar samt kompletterats medels ett par
detaljundersökningar. Den för dessa arbetens underlättande afsedda motor -

40 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

båt, till hvars anskaffande särskilt anslag erhållits från handels- och sjöfartsfonden,
är vid årets slut i det närmaste färdig och skall komma till
användning under näst instundande sommar.

Anskaffning och nykonstruktion af diverse instrument, hufvudsakligen
för kungl. flottans räkning har likaledes ombesörjts af byrån i från
föregående år ökad omfattning.

I öfrigt har byråns verksamhet fortgått i öfverensstämmelse med
fastställd arbetsplan utan nämnvärda förändringar.

Lotsverk. Under år 1911 hafva Husarö, Berghamns och Grötlingbouddes lots platser

inom mellersta lotsdistriktet indragits samt personalen vid nämnda
lotsplatser förflyttats på öfvergångs- och indragningsstat. Den ständiga
bevakningen dels vid Furöns fyrplats inom östra lotsdistriktet, dels vid
Utlängans fyrplats inom södra lotsdistriktet, dels ock vid Malö fyrplats
inom västra lotsdistriktet har indragits och personalen 3 fyrmästare
vid nämnda fyrplatser har förflyttats på öfvergångs- och indragningsstat.

Vid Gottlands södra udde har utlagts en kombinerad ljud- och lysboj
försedd med ljudpipa af Courtevays modell.

Vid Kalmarsunds djupränna hafva tre lysbojar med acetyléngas utbytts
mot lysbojar med acetongas.

Vid Uti ängan inom södra lotsdistriktet har inrättats eu fullständig
lifräddningsstation, försedd med såväl 1 ifbåt som raketapparat..

Nya fyrar utan ständig bevakning hafva uppförts på Fjärdhällan i
Stockholms skärgård och på Grauten å Gottlands ostkust.

Acetongasbelysning har införts vid Furuögrundets 2:e, Bockholmssunds,
Fårösunds, Kungshamns 2;e, Furöns, Utlängans, Malöns, Kättarens,
Knarrholmens, Rifö, Brännäsbråtens, Vittens, Kråksundsgaps 2:e, och Stångeskärs
fyrar.

Svangens fyr har erhållit luxbelysning.

Nya mistapparater hafva uppsatts vid Stora Karlsö fyrplats och å
Falsterborefs fyrskepp.

Navigations- Vid rikets navigationsskolor hafva under läsåret 1910 1911 varit

skolorna. rifna i navigation-afdelningen 307 elever, åt hvilka 133 utexaminerats
såsom styrmän och 122 såsom sjökaptener, samt i maskinistafdelningen
234 elever, af hvilka 108 aflagt maskinistexamen och 87 öfvermaskinistexamen.
Antalet af dem, som utan att såsom elever hafva tillhört skolorna
åtnjutit undervisning därstädes, har utgjort 97, af hvilka 16 aflagt
styrmans-, 7 sjökaptens-, 5 maskinist- och 5 öfvermaskinistexamen.

Dessutom hafva 18 elever och 60 privatister aflagt godkänd examen
i ångmaskinlära.

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Enligt från statskontontoret lämnad uppgift utgöres den kvarvarande
effektiva styrkan af båtsmän för närvarande af 80 man.

I afseende å kommittéer, som af Kungl. Maj:t på föredragning af
chefen för sjöförsvarsdepartementet blifvit tillsatta, och liknande beredningar,
hvilka blifvit, på grund af Kungl. Maj:ts bemyndigande, af nämnda
chef tillkallade, är följande att meddela:

l:o) Genom kungl. bref den 18 september 1908 bemyndigades chefen
för sjöförsvarsdepartementet att tillkalla högst 5 sakkunniga jämte eu
sekreterare för att med anledning af ifrågasatt öfvergång till den engelska
regeln i svensk skeppsmätningslagstiftning biträda vid revision af skeppsmätningsförfattningarna;
och blefvo härtill den 13 oktober 1908 utsedda
kommerserådet C. Malmen, skeppsredaren D. Broström, skeppsmätningsöfverkontrollören
K. O. Larsson, lotskaptenen C. II. Råmsten samt till
sekreterare dispaschör P. A. Hasselrot. Den 9 februari 1909 utsågs till
femte sakkunnig biträdande skeppsmätare!! i Stockholm N. G. Nilsson.

Sedan dispaschören Hasselrot anhållit om entledigande från uppdraget
att vara sekreterare hos sakkunniga utsågs härtill den 27 februari
1909 dispaschören C. M. Pineus.

Don 30 september 1911 hafva sakkunniga afslutat sitt arbete medelst
afgifvande af betänkande och förslag i anledning af ifrågasatt öfvergång
till engelska regeln i svensk skeppsmätningslagstiftning.

2:o) Genom kungl. bref den 22 oktober 1909 bemyndigades chefen
för sjöförsvarsdepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga för utgifvande
af ny upplaga af reglemente för flottan, del 1; och blefvo härtill
den 23 oktober 1909 tillkallade kommendörkaptenen af l:a graden II. V.
M. von Krusenstierna, kommendörkaptenen af 2:a graden friherre U. S.
K:son Sparre, kaptenen A. E. Tydén och marinintendenten af l:a graden
S. F. Lagerholm.

De sakkunniga hafva afgifvit förslag till ny del I af reglemente för
marinen.

_3:o) Genom kungl. bref den 22 oktober 1909 bemyndigades chefen
för sjöförsvarsdepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga för utgifvande
af ny upplaga af reglemente för flottan, del III; och blefvo härtill
den 23 oktober 1909 tillkallade kommendörkaptenen af l:a graden H. V.
M. von Krusenstierna, kaptenerna F. O. Widmark och K. Z. Rönblom samt
regeinentsintendenten K. A. Trysén.

_4:o) Genom kungl. bref den 28 januari 1910 bemyndigades chefen
för sjöförsvarsdepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga, af hvilka
eu tillika skulle tjänstgöra såsom sekreterare, för utredning beträffande bokföringen
och kontrollen vid flottans varf m. m.; och blefvo härtill den 11

Bih. till RiUd. Prot. 1912. 1 Samt. 1 Afd. 6

Hiksdags-Bcrättelscn.

Båtsmans Mllet.

Kommittéer.

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

maj 1910 utsedda kommendören G. Dyrssen, marin ingenjören af 1 :a graden
P. V. Peterson, mariidutendenten af l:a graden J. L. Lindquist samt
ingenjörerna F. Berthelius och G. Bilinie. Den senare entledigades den 4
november 1910.

Den 20 april 1911 hafva sakkunniga afgifvit betänkande, hvarmed
de afslutat sina arbeten.

5:o) Genom kungl. bref den 4 juli 1910 bemyndigades chefen för
sjöförsvarsdepartementet att tillkalla tre sakkunniga, hvaraf en ordförande,
för utredning rörande förenkling af marinens redovisningsväsende; och
blefvo härtill den 12 juli 1910 utsedda statskommissarie!! C. L. Ten o tv,
dåvarande kaptenen, numera kommendörkaptenen J. C. Schneidler och
marinintendenten af Pa graden R. C. T. Näsman. Den 1 augusti 1910
förordnades marinintendenten af 2:a graden G. Lunden att biträda de sakkunniga.
Betänkande n:o 1 afgafs den 15 november 19in.

1 oktober 1911 har kommendörkaptenen Schneidler upphört att deltaga
i arbetet och efterträdts af kaptenen G. Ekelund.

Dessförinnan hade den 12 oktober 1911 afgifvits betänkande n:r 2.

6:o) Genom kungl. bref den 29 juli 1910 bemyndigades chefen för
sjöförsvarsdepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga, hvaraf en ordförande,
jämte en sekreterare för utredning af vissa frågor rörande marinintendenturkårens
organisation; och blefvo härtill den 6 augusti 1910 utsedda
ledamoten af Riksdagens andra kammare grosshandlaren E. A. Nilson,
chefsintendenterna G. E. Didring och I. Neuendorff, kommendörkaptenen
af Pa graden G. H. Lidbeck samt professorn C. J. H. Hallendorff. Till
sekreterare förordnades den 17 augusti 1910 amanuensen i marinförvaltningen
F. O. Schager.

Den 23 juni 1911 afgåfvo sakkunniga betänkande angående utbildning
för anställning vid kåren m. m.; och hafva sakkunnigas arbeten därmed
afslutats.

7:o) Genom kungl. bref den 29 juli 1910 bemyndigades chefen för
sjöförsvarsdepartementet att tillkalla högst fyra sakkunniga jämte en sekreterare
för utredning af vissa frågor rörande navigationsskolorna i riket;
och blefvo härtill den 6 augusti 1910 utsedda generalmajoren H. G. W.
Wrangel, ledamoten af Riksdagens andra kammare skeppsredaren W. R. B.
Lundgren, föreståndaren för navigationsskolan i Malmö J. S. Björlirig och
sjötekniska biträdet hos kommerskollegium, sjökaptenen K. G. Bjarke. Till
sekreterare förordnades den 11 augusti 1910 amanuensen i ecklesiastikdepartementet
E. G:son Bergman.

Den 19 november 1910 afgafs betänkande angående omorganisation
af navigationsskolorna och den 21 januari 1911 förslag till reglemente för
desamma, hvarmed de. sakkunniga afslutat sina arbeten.

Berättelse om livad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 43

. M Genom nådigt bref den 13 januari 1911 bemyndigades chefen
för sjöförsvarsdepartementet att tillkalla sakkunniga för utredning af vissa
tragor rörande marinläkarkåren; och utsagos därtill konteramiral Gustaf
Dy rssen, Man "öfver! åkare n K. Rudberg samt professorerna J. Åkerman
och k Kjellberg med marinläkaren L. G. E. Nilson såsom sekreterare

Gen 15 februari 1911 afgåfvo de sakkunniga betänkande, hvarmed
de afslutade sina arbeten.

. 9:o) Genom nådigt bref den 27 januari 1911 uppdrogs åt statskom missanen

C. L Tenow att inkomma med utredning och yttrande beträffande
anmäldt öfverskridande af anslaget till flottans öfnino-ar.

Uen 20 april 1911 afgaf statskommissarien Tenow del I af ifrå nuvarande
utredning. °

TT kU”?'' br en t. L. lenow, kommendörkaptenen af 2:a graden J. C. Schneid ler

och marinintendenten af l:a graden R. C. T. Näsman att vid fulMrande
af det i mom. 5 omförmäla uppdrag, i fråga om utredning rörande
förenkling af mannens redovisningsväsende m. in., jä.nväl taga under
öfvervägande frågan huruvida revisionen af marinens räkenskaper och
förvaltning kunde så ordnas, att en på samma gång oberoende och sakkunnig
granskning kunde vinnas eventuellt genom öfverflyttande af revisionen
på civila händer utom marinen samt därutinnan framställa förslag
. .o) GeTno™ kun8l bref

C. L. Tenow att vid fortsatt granskningsarbete för det i mom.

9 omformålta uppdrag i fråga om utredning beträffande anmäldt öfverskndande
af anslaget till flottans öfningar, hafva uppmärksamheten fästad
p de .mister, soin kunde vidlåda den maritima förvaltningsorganisationen
och, sedan material för frågans allsididga bedömande blifvit förebrått,
därmed inkommä till Kung]. Maj:t. ° ’

, .Und“ å1'' 191^1 hafva på chefens för sjöförsvarsdepartementet före- utfärda
dia0nmg följande allmänna författningar utfärdats nämligen: den 10 feb-förlattniD~~
ritan kungörelse angående ändring i vissa delar af förordningen angående
lotsverket den 15 februari 1881; den 2* april reglemente"^, sjökrig
skolan; den 2 juni kungörelse angående ändrad lydelse af § 3 i nådiW
ungörclsen den 3i december 1907 angående organisationen af marinstaben
och denna stabs verksamhet i fredstid; den 10 juni kungörelse angående
vid kor och bestämmelser för åtnjutande af de i sta ten för maririläkarkaren
upptagna aflöningsförinåner; samma dag kungörelse angående
villkor och bestämmelser för åtnjutande af de för rektor vid skepps upptagna aflöningsförinåner; den 20 september kungörelse ano-aende
utbetalning af vissa gratifikationer från invalid husfonden; samma dag

gar.

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

kungörelse angående ändrad lydelse af §§ 3 och 7 i nådiga underyisningsstad^an
för kungl. sjökrigshögskolan den 23 juli 1908; samma dag kungörelse
angående ändrad lydelse af §§ 2, 7, 12 och 15 i nådiga reglementet
för kun angående ändrad lydelse af § 3 i förnyade nådiga instruktionen för
lotsstyrelsen den 13 december 1907.

utfärdad Kungl. Maj:t har den 9 juni 1911 utfärdat lag angående ändrad

kommunal- ivjpibp af 88 6 och 17 i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm

författning. / . , „ „ .

den 23 maj 1862.

Ändringar i
instruktionerna
för
öfverståthållarämbetct

och för landsköfdingarna.

Kungl. Maj:t har den 29 september 1911 utfärdat särskilda kun g01

ingående ändrad lydelse af § 27 i nådiga instruktionen den 1 december
1882 för öfverstathcillcirRrnbetctj

angående ändrad lydelse af §§ 32 och 44 i instruktionen den 10
november 1855 för landshöfdingarna i rikets län samt de vid länsstyrel -

serna anställda tjänstemän.

Angående Kungl. Maj it bär den 11 augusti 1911 utfärdat kungörelse angående

Yiss skyldig-gk i^io-het för kronofogde att till vederbörande uppbördsman med posten
^ fogde^med°" öfversända indrifna församlingsafgifter till prästerskapet.

afseende å,
indrifna
församlingsafgifter.

Reglementen Kungl. Maj:t har den 17 februari 1911 utfärda! reglemente för stads för

städs- styre]sen j Huskvarna och den 11 augusti 1911 reglemente för stadssty styrelser.

J • t? ls,r

relsen i Lslöi.

Stadsfog. Kungl. Maj:t har den 15 september 1911 utfärdat kungörelse angå darua

i j fördelning af göromålen emellan stadsfogdarna i Stockholm.

Fastställda Kungl. Maj it har fastställt stadsplan för städerna Lindesberg, Udde stadsplaner.

yapa oc^ Varbero-, för den s. k. Komarken i Kungält, tör viss del åt
Sköfve, norra Djurgården i Stockholm, för vissa delar af egendomarna
Alviken och Äppelviken, för landeriet Bagaregården och del af landeriet
Kristinedal samt ett område af stadsdelen Landala i Göteborg, för MeUeruds
köping och för Svalnäsområdet i Djursholms köping, samt tor Dufbo,
Leksands, Norbergs, Odenslunds, Oxelösunds, Råå och Sunne mumcipalsamhällen,
äfvensom fastställt ändringar i stadsplanerna för Alingsås, Borgholm,
Borås, Falköping, Falun, Filipstad, Gäfle, Göteborg, Hedemora, Jon -

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

köping, Linköping, stadsdelen Södermalm i Stockholm, Södertälje, Västervik,
Trällcborg, Elmhults oph Limhamns köpingar, Borga villastad samt
för Furulund, Gärda och Åstorps municipalsamhällen, äfvensom tillägg
till stadsplanen för stadsdelen Klara i Karlstad.

Kungl. Maj:t har förordnat:

att lagen angående stadsplan och tomtindelning skall äga motsvarande Tiiiampnins
tillämpning inom visst område vid Broby kyrkoby af östra Broby socken den^uiåndet
och att i följd däraf byggnadsstadgan för rikets städer skall i tillämpliga af stadspianedelar
gälla inom området; lag(;n sa,m^

att lamell angående stadsplan och tomtindelning skall äga motsvaran- gan m. fl.
de tillämpning inom visst område vid Vansbro järnvägsstation och att i stadgarföljd
däraf byggnadsstadgan för rikets städer skall i tillämpliga delar gälla
inom området, äfvensom att ordningsstadgan och brandstadgan för rikets
städer samt hälsovårdsstadgans för riket föreskrifter rörande stad skola i
tillämpliga delar gälla inom samma område;

att lagen angående stadsplan och tomtindelning skall äga motsvarande
tillämpning inom vissa invid Gnesta municipalsamhälle belägna områden
af Gnesta Uppgården, Gnesta Mellangärden, Gnesta Nedergården,

Sigtuna, Skillingstorp, Vackerby och Östra Kärf, dock med undantag af
därinom belägen statens järnvägar och kyrkoherdebostället Frönäs n:r 1
tillhörig mark, och att i följd däraf byggnadsstadgan för rikets städer skall
i tillämpliga delar gälla inom dessa områden med nyssnämnda undantag,
äfvensom att ordningsstadgan och brandstadgan för rikets städer samt
hälsovårdsstadgan för riket, i hvad den afser stad, skola i tillämpliga delar
lända till efterrättelse inom samma områden, med undantag af den förutnämnda
boställe tillhöriga mark, dock att i fråga om statens järnvägars
område endast ordningsstadgan för rikets städer och hälsovårdsstadgans
för riket föreskrifter angående stad skola vinna tillämpning, hvarjämte
samtliga dessa områden med undantag af kyrkoherdeboställets mark skola
ingå såsom delar i det nuvarande municipalsamhällets område och med
detsamma bilda ett municipalsamhälle;

att lagen angående stadsplan och tomtindelning skall äga motsvarande
tillämpning inom ett i Fässbergs socken beläget område, hvilket skall benämnas
Mölndals municipalsamhälle, dock med undantag af därinom belägen
statens järnvägar tillhörig mark, och att i följd däraf byggnadsstadgan
för rikets städer skall i tillämpliga delar gälla inom detta område
med nyssnämnda undantag, äfvensom att ordningsstadgan och brandstadgan
för rikets städer samt hälsovårdsstadgans för riket föreskrifter rörande stad
skola i tillämpliga delar gälla inom samma område, med undantag af den
statens järnvägar tillhöriga mark;

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

att lagen angående stadsplan och tomtindelning skall äga .motsvarande
tillämpning inom Vaggeryds stationssamhälle och att i följd däraf
byggnadsstadgan för rikets städer skall i tillämpliga delar gälla inom området,
äfvensom att ordningsstadgan och brandstadgan för rikets städer
samt ''hälsovårdsstadgans för riket föreskrifter rörande stad skola i tillämpliga
delar gälla inom nämnda område;

att lagen angående stadsplan och tomtindelning skall äga motsvarande
tillämpning å visst område vid Örkelljunga järnvägsstation i Orkelljunga
socken och att i följd däraf byggnadsstadgan för rikets städer skall
i tillämpliga delar gälla till efterrättelse för samma område;

att lamm angående stadsplan och tomtindelning skall äga motsvarande
tillämpning inom visst område vid Järna järnvägsstation, dock med
undantag af därinom belägen statens järnvägar tillhörig mark, och att i
följd däraf byggnadsstadgan för rikets städer skall i tillämpliga delar gälla
inom detta område med nyssnämnda undantag, äfvensom att ordnin^sstad^an
och brandstadgan för rikets städer samt hälsovårdsstadgans för
riket föreskrifter rörande stad skola i tillämpliga delar gälla inom nämnda
område, dock att i fråga om statens järnvägars område endast hälsovårdsstadgans
för riket föreskrifter rörande stad skola vinna tillämpning;

att lagen angående stadsplan och tomtindelning skall äga motsvarande
tillämpning inom visst område vid Råsunda i Solna socken och att
i följd däraf byggnadsstadgan för rikets städer skall i tillämpliga delar
tralla inom området samt att ordningsstadgan och brandstadgan för rikets
städer äfvensom hälsovårdsstadgans för riket föreskrifter rörande stad skola
i tillämpliga delar gälla inom nämnda område;

att lagen angående stadsplan och tomtindelning skall äga motsvarande
tillämpning inom visst område af Östbergs och Moll byns skifteslag
i Frösö socken och att i följd däraf byggnadsstadgan för rikets städer
skall i tillämpliga delar gälla inom området äfvensom att ordningsstadgan
och brandstadgan för rikets städer samt hälsovårdsstadgans för riket föreskrifter
rörande stad skola i tillämpliga delar gälla inom samma område,
att ordningsstadgan och brandstadgan för rikets städer samt hälsovårdsstadgans
för riket föreskrifter rörande stad skola i tillämpliga delar
o-älla inom vissa Smögens municipalsamhälle tillhöriga områden;

att ordningsstadgan för rikets städer och hälsovårdsstadgans för riket
föreskrifter rörande stad skola i tillämpliga delar gälla inom Ny näshamns

köping; .

att hälsovårdsstadgans föreskrifter rörande stad skola i tillämpliga
delar gälla inom visst område af Lyse socken, å Brännö och Donsö inom
Styrsö socken samt inom Sannäs municipalsamhälle, alla i Göteborgs och
Bohus län, äfvensom inom Fellingsbro stationssamhälle i Örebro län; samt

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

att brandstadgan för rikets städer skall i tillämpliga delar gälla inom
visst område vid Broby kyrkoby af östra Broby socken samt å vissa utom
planlagda delen af Linköpings stad belägna områden af staden.

Antalet af de uti riksförsäkringsanstalten under tiden 1 januari— Riksförsak30
november 1911 utfärdade och förnyade försäkringar, för hvilka premierna
erlagts, utgör omkring 5,090 med ett sammanlagdt, provisionelit be- samheJuuder
räknadt antal arbetare af omkring 85,400. är 1911-

Hos riksförsäkringsanstalten hafva under ofvannämnda tid anmälts
4,999 olycksfall, som drabbat i anstalten försäkrade arbetare.* Förutom
ersättning till följd af öfvergående skada har på grund af försäkring i
riksförsäkringsanstalten ersättning under samma tid tillerkänts i 52 fall
till följd af dödsfall och 237 fall till följd af invaliditet.

Under samma tid hafva med anledning af olycksfall, som drabbat i
riksförsäkringsanstalten icke försäkrade arbetare, inköpts lifräntor i anstalten,
till följd af dödsfall i 15 fall och till följd af invaliditet i 86 fall.

Genom postsparbanken hafva under tiden 1 januari—30 november
1911 för riksförsäkringsanstalten verkställts inbetalningar med ett sammanlagdt
belopp af omkring 716,300 kronor, hvarifrån dock bör afdragas det
belopp, som till försäkringstagare återreglerats; och har under samma tid
utanordnats ett sammanlagdt belopp af 411,198 kronor 11 öre för att genom
postsparbanken till vederbörande ersättningstagare utbetalas.

Under ofvannämnda tid hafva för fiskare utfärdats 647 nya försäkringsbref,
af hvilka emellertid 55 såsom ej inom föreskrifven tid inlösta
blifvit annulerade. Hela antalet försäkrade fiskare utgjorde vid november
månads slut omkring 1,330.

lill i riksförsäkringsanstalten försäkrade fiskare hafva under tiden
den 1 januari—30 november 1911 utanordnats ett sammanlagdt ersättningsbelopp
af 3,272 kronor 39 öre.

På begäran antingen af arbetsgivare och arbetare eller af domstol
eller annan ämbetsmyndighet har riksförsäkringsanstalten under nämnda
tid i 381 f.tll meddelat utlåtande rörande den grad af invaliditet, soin en
till följd af olycksfall i arbete uppkommen skada förorsakat.

Jämlikt bestämmelserna i förordningen den 18 juni 1909 om ersättning
i anledning af kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, har
under tiden den 1 januari—30 november 1911 i 131 fall fråga om ersättning
hänskjuta till riksförsäkringsanstaltens pröfning. Förutom ersättning
till följd af öfvergående skada har enligt förutnämnda förordning
ersättning under samma tid tillerkänts i 13 fall till följd af dödsfall och
48 fall till följd af ig validitet.

48 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Ersättning Kungl. Maj:t har den 3 mars 1911 utfärdat kungörelse angående

för skada un undantag för italienska medborgare från bestämmelserna i första stycket
olycksfall i af 6 § i lagen angående ersättning för skada till följd af olycksfall i aiarhcte.
pete (jen 5 juli 1901.

Fiskar- Kungl. Maj it har den 15 september 1911 utfärdat kungörelse angå försäkring.

ende ändrad lydelse af § 2 i nådiga kungörelsen angående eu särskild,
för fiskare afsedd försäkring mot skada till följd af olycksfall den 2 oktober
1908.

Barnmorskor- Under tiden den 1 januari—30 november 1911 hafva i enlighet med

nas^nslons-reglementet för barnmorskornas pensionsanstalt den 31 december 1904 och
anstalt. ade reglementet för barnmorskornas pensionsanstalt den 30 december

1910 116 barnmorskor vunnit inträde såsom delägare i pensionsanstalten.
Under samma tid hafva 17 upphört att vara delägare i anstalten. Hela
antalet delägare vid november månads slut utgjorde 1,470. I nämnda
siffra hafva emellertid icke medräknats de barnmorskor, som erhållit tillträde
till pensionsanstalten jämlikt nådiga kungörelsen den 18 september
1908 angående rätt till pension för äldre barnmorskor. Dessa delägares
antal utgjorde vid november månads slut 242. Pension har under ifrågavarande
*tid utbetalats till 45 af sistnämnda barnmorskor.

Befrämjande Kungl. Maj:t har den 30 december 1911 fastställt instruktion för

af den offent- den under år 19 i 0 förordnade arbetsförmedlingsinspektören

liga arbetsför- — - - /•_ r.. , t------ _.cc__.i.i;™ „,.U,

* medlingen i
riket.

11 VA v: 1 (X L k KJ k vy iVi VI v .1 A ». . W ■ — ------- Öl . - .

Under år 1911 hafva för första gången offentliga arbetsförmedlingsanstalter
trädt i verksamhet i Södermanlands och dämtlands län samt i
Kalmar läns södra landstingsområde äfvensom i staden Trälleborg. Medel
för upprättande af dylik anstalt hafva därjämte anslagits af Kronobergs,
Örebro och Västerbottens län samt ånyo af Värmlands län, där länslörmedlingsanstalt
ej under år 1911 kunnat upprättas.

Arbetstvister. Under år 1911 hafva tvenne mera omfattande arbetsinställelser in träffat.

Den ena ägde rum inom skoindustrien och tog sin början den -januari samt afslutades genom bemedling af statens förlikningsman den
29 januari. Striden, som gällde nytt kollektivaftal, utmynnade i ett iiksaftal
för hela skoindustrien.

Den andra mera omfattande arbetsinställelsen ägde rum inom by

7 er oroa -

anuicv iuviui —— —------------- o *•

nadsjndustrien och tog sin början den 10 juli samt afslutades genom uppgörelse
inför statens förlikningsman den 30 september. Striden gällde,
bland annat, ackordspriser, arbetstid och aftalstid.

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 49

Sedan kommerskollegium, på anmodan, afgifvit förslag till åstad- Arbetslöskommande
af regelbundna och mera omfattande undersökningar rörande hekts“ader''
arbetslöshetens ordnande på grundval af månatliga uppgifter, som med 6
användande af särskilda formulär skulle afgifvas af arbetarnas fackor^anisationer,
har Kung!. Maj:t den 3 februari 1911 uppdragit åt kominerskollegium
att under år 1911 verkställa omförmälda undersökningar

Sedan den nya lagen om sjukkassor af den 4 juli 1910 trädt i kraft Sjnkkassefrån
och med den 1 januari 1911, har inom sjukkasserörelsen i riket på- väsendet
gått ett mycket lifligt omdaningsarbete med ändamål att omlägga sjukkassornas
verksamhet i öfverensstämmelse med den nya lagens fordringar
och har därvid den inom kommerskollegium nyinrättade sjukkassebyrån i
stor omfattning tagits i anspråk. Ett stort antal kassor hafva ock under
året blifvit registrerade enligt omförmälda lag.

Sjukkässeinspektören har, på uppdrag af Kungl. Maj:t, medverkat
till en öfverenskommelse mellan Sveriges allmänna sjukkasseförbund och
>de samvirkende danske Centralforeninger af sygekasser» angående frivillig
öfverflyttning af sjukkassemedlemmar mellan svenska och danska sjukkassor!

Kungl. Maj:t har den 27 oktober 1911 utfärdat kungörelse angående
provisoriska aflöningstillägg åt befattningshafvare i medicinalstyrelsen.

Kungl. Maj:t har den 30 december 1911 utfärdat ny läkarinstruktion.

Provisoriska
aflöningst
i Hägg inom
medicinalstyrelsen.

Ny läkarinstrnktion.

Kungl. Maj:t har den 15 september 1911 fastställt aflöningsstat för Aflöningsstat
förste provinsialläkare och provinsialläkare. för förste pro sa*1111™

dag har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse angående villkor''''“pro-"6
och bestämmelser för åtnjutande af de från och med år 1912 fastställda T’ns''allakare
aflöningsförmåner för förste provinsialläkare och provinsialläkare. m'' m''

Kungl. Maj:t har den 15 september 1911 utfärdat taxa för arfvode Taxa för arfåt
vissa i civil tjänst anställda läkare för enskild sjukvård och för intyg ?ode .fVJ88?
meddelade på enskild begäran, äfvensom förtjänstförrättningar, verkställda anställda
enligt gällande instruktion eller myndighets uDDdrao''. läkare för

J ° er & enskild sjnk _

vård m. m.

• ^ar ^en december 1911 fastställt ny indelning af Ny indelning

provinsialläkardistrikten inom \ ästerbottens och Norrbottens län äfvensom Provln3‘al"
beslutat inrättandet af elfva nya provinsialläkardistrikt inom rikets öf- 1 “nom"''

riga län. Västerbottens

och Norrbot

Bih. till Rilcsd. Prof. 1912. 1 Sami. 1 Afd.

Riksdags-Berättelsen.

tens län m. m

50 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Reglemente Kungl. Maj:t har den 30 december 1911 utfärdat reglemente för

vinsiaViäkar- extra provinsialläkarnas pensionskassa samt kungörelse angående rätt till
nas pensions- pension för vissa extra provinsialläkare, som icke äro delägare i extra prokassa
m. m. vinsialläkarnas pensionskassa.

Extra pro- Kungl. Maj:t har under år 1911 beviljat statsbidrag för aflönande

vinsiailäkare. af extra provinsialläkare i Julita, Kungshamns, Järnskogs, Ostervåla,
Stuguns, Rätans och Älfsby distrikt, hvarjärate till äggsbidrag utöfver för
nämnda ändamål förut beviljadt statsbidrag tilldelats Tärna distrikt.

Nytt apotek. Kungl. Maj:t har genom nådigt bref den 7 april 1911 förordnat om

inrättandet af ett nytt apotek i Norrköping med benämningen Hjorten.

Medikaments- Kungl. Maj:t har under åj 1911 medgifvit bibehållandet under viss

förråd, af medikamentsförråden i Aseda, Kungshamn, Järnskog, Skinnskatte berg

och Färila.

Hospitals- Vid Lunds hospital och asyl har den beslutade tvätthusbyggnaden

väsendet. blifvit färdig, afsynad, godkänd och tagen i bruk.

Byggnadsarbetet vid Säters hospital har fortgått så, att afsyningen
kunnat verkställas den 8 och 9 december 1911. Leveranserna af ledningar
för värme, vatten och aflopp, af elektriska maskiner, köks- och tvättapparater
äro likaledes afsynade. Hospitalet skall tagas i bruk omedelbart efter

1912 års ingång. .

Byggnadsarbetena vid Västerviks hospital äro anmälda färdiga till
afsyning,OCoch afsyning af byggnadsarbetena och öfriga entreprenader äro
afsedda”att verkställas under januari månad 1912, så att hospitalet i slutet
af nämnda månad kan tagas i bruk.

Till- och ombyggnaden af paviljongen n:r VI vid Uppsala hospital
och asyl är under är 1911 till fullo afslutad.

I augusti 1911 afslöts kontrakt om de egentliga byggnadsarbetena
för Östersunds hospital. Under återstående delen af året hafva grundbyggnadsarbeten
pågått, hvarförutom ett mindre boställshus af trä för betjäning
förts under tak.

Tuberkulos- Kungl. Maj:t har den 22 juni 1911 utfärdat kungörelse angående

InstaHer" statsbidrag” för uppförande eller inrättande af tuberkulossjukvårdsanstalter.

Samma dag har Kungl. Magt utfärdat kungörelse angående statsbidrag
för driftkostnaderna vid tuberkulossjukvårdsanstalter.

”Under år 1911 har Kungl. Maj:t beviljat statsbidrag till uppförande
och utvidgande af följande tuberkulossjukvårdsanstalter, nämligen:

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Tuberkulossjukhuset å Garphytte kronopark i Örebro län,

> vid Sandträsk i Norrbottens län och

» å Dalbobergen vid Vänersborg.

Statsbidrag för driftkostnaderna vid tuberkulossjukvårdsanstalter har
under år 1911 beviljats:

Stockholms stads tre tuberkulossjukvårdsanstalter . . för 341 vårdplatser.
Tuberkulosafdelningen vid Löwenströmska lasarettet

i Stockholms län.............. » 70 »

Vattholma sanatorium i Uppsala län....... » 10 »

Tuberkulosafdelningen vid Akademiska sjukhuset i

Uppsala................. » 44 »

Staden Nyköpings tuberkulossjukvård sanstalt å Blom mhnhof.

................. » 24 »

Östergötlands läns landstings lungsotssanatorium i

Stratomta................. » 30 »

Gottlands läns tuberkulossjukhus vid Norrbys ...» 25 »

Blekinge läns förening mot tuberkulos tillhöriga

tuberkulossjukvårdsanstalten vid Fur..... » 40 »

Kronprinsessan Viktorias kustsanatorium..... » 148 »

Tuberkulosafdelningen vid Malmö allmänna sjukhus »54 »

Malmö stad tillhöriga tuberkulosanstalten i Malmö » 27 »

Tuberkulosafdelningen vid Malmöhus läns landstings

sjukvårdsinrättningar i Lund........ » 16 »

Hälsingborgs stads tuberkulossjukhus vid Gamla

Kungshult ................ » 40 »

Kustsanatoriet vid Apelviken (Varberg)...... » 96 »

Göteborgs stads hem för lungsotssjuka vid Stampgatan
.................. » 46 »

Göteborgs stads tuberkulospaviljong vid Allmänna

och Sahlgrenska sjukhuset......... » 52 »

Kustsjukhuset för skrofulösa barn å Styrsö . . . . » 70 »

Tuberkulossjukhuset vid Trollhättan ....... » 12 »

» » Kroppefjäll i Älfsborgs län »51 »

» i Lindesberg........ » 25 »

Tuberkulossjukstugan vid Kolbäck........ » 16 »

Tuberkulossjukhuset i Ludvika.......... » 12 »

» vid Högbo......... » 67 »

» i Gäfle........... » 35 »

» vid Bollnäs......... » 18 »

» vid Bäckebol........ » 51 »

Tuberkulossjukvårdsanstalten å Bjurfors kronopark » 25 »

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Jämtlands läns förening mot tuberkulos tillhöriga

tuberkulossjukhuset Solliden.........för 40 vårdplatser.

Skyddskopp- Enligt af medicinalstyrelsen år 1911 till Kungl. Maj:t afgifven be ympnmgon.

retelse angående skyddskoppympningen i riket utgjorde antalet af dem,
som under år 1910 med framgång vaccinerats 102,347.

Åtgärder till Kungl. Maj:t har den 24 mars 1911 beslutit anordnande i Stockmande™!''
bolin, Malmö, Hälsingborg och Trälleborg. på vederbörande stads bekostnad
kolerans in- af observationsplatser för kolera.

riket"m* m Vidare har Kungl. Maj:t den 9 juni 1911 utfärdat kungörelse an gående

särskilda föreskrifter till förekommande af kolerans införande i
riket, såvidt angår vissa sjöförbindelser med Danmark.

Under år 1911 har koleraepidemi ej förekommit i grannstaterna. I
följd däraf hafva särskilda åtgärder icke behöft vidtagas från Sveriges sida.
Under hela året har Känsö karantänsanstalt varit öppen, likaså — under
största delen af året — de på enskild bekostnad inrättade observationsanstalterna
mot kolera i Kalmar och Hälsingborg. De medgifvanden, på
grund af hvilka nämnda anstalter under året hållits öppna, upphörde, för
den förra den 11 november och för den senare med årets slut. Något
kolera- eller pestfall har under året icke förekommit hvarken inom landet
eller ombord å fartyg vid observations- eller karantänsanstalterna.

Barnförlam- Under år 1911 har en svårare barnförlamningsepidemi hemsökt

ningsepide- ian(Jet, Spridda fall förekoinmo under årets första månader på flera

mlcn'' ställen, men först i senare delen af april och i början af maj blefvo fallen

talrikare, särskildt på landsbygden i Västernorrlands och Jämtlands län.
Under sommarmånaderna tilltog sjukdomen såväl i utbredning som i antal
fall och visade 79 fall i juni, 141 i juli, 758 i augusti och 1,058 i september,
då farsoten kulminerade för att sedan småningom aftaga. Men
ännu vid årets slut antecknades icke få fall.

Svårast angripet bland länen var utan jämförelse Jönköpings län
med öfver 600 fall för hela epidemien. Därefter kommer Älfsborgs län
med vid pass hälften så många fall o. s. v.

Saminanlagdt hafva i riket iakttagits öfver 3,500 sjukdomsfall, hvaraf

omkring 13 procent ändat dödligt. Bland dem, som genomgått sjukdomen,

hafva nära 700 efterlämnat förlamningar, af hvilka 100 å 150 antagas

vara af svårare art.

Mot sjukdomen hafva vidtagits de mot sinittosamma sjukdomar vanliga
åtgärderna. Äfven har en större fältmanöver, som skulle ägt rum på
hösten, blifvit inställd. För att lämna bistånd åt personer, hvilka lida af

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 53

svårare förlamningar efter sjukdomen, har Kungl. Maj:t anbefallt en utredning,
på grund hvaraf förslag till provisoriska sjukvårdsanstalters inrättande
under år 1912 torde komma att föreläggas Riksdagen.

o o c

Kungl. Maj:t har den 31 mars 1911 utfärdat kungörelse angående Giftstadgan,
fastställelse af försäljningspris för de ämnen, som finnas upptagna uti förteckning
III vid nådiga giftstadgan den 7 december 1906, sådan denna
förteckning lyder enligt nådiga kungörelsen den 4 februari 1910, samt grunderna
för taxering af däraf framställda beredningar.

Vidare har Kungl. Maj:t den 19 oktober 1911 utfärdat kungörelse
angående ändrad lydelse af den vid nådiga giftstadgan den 7 december
1906 fogade förteckning litt. IV.

Under år 1911 har ett nytt postkontor inrättats, nämligen i Saltsjö- Fasta postbaden.
Vid årets slut utgjorde antalet postkontor tillhopa 243. anstalter.

Efter indragning af en del äldre och inrättande af nya poststationer
uppgick vid samma tidpunkt antalet poststationer till 3,065.

Hela antalet fasta postanstalter utgjorde sålunda vid 1911 års utgång
3,308 eller 40 mera än vid slutet af år 1910.

Järnvägspostbefordran har anordnats dels å statsbanelinjen Öster- .Tärnvägspostsund—Häggenås,
dels ock å följande enskilda järnvägslinjer, nämligen Var- befoidranberg—Atran,
Skartofta—Bjärsjölagård och Åseda—Virserum.

Från början af nu pågående vinterseglation har anordnats daglig PostfSrbinpostförbindelse
i hvardera riktningen mellan Gottland och fastlandet. Post- GotuånT och
föringen verkställes af ångfartygsaktiebolaget Gottland. fastlandet.

Under år 1910 — det senaste år, för hvilket fullständiga statistiska Antalet postuppgifter
föreligga — hafva, enligt anställda beräkningar, inom riket be- för^n^elser
handlats tillhopa 426,271,870 postförsändelser, hvilket antal vid jämförelse
med nästföregående år utvisar en ökning af mera än 12 miljoner eller 3
procent.

Äfven de å försändelserna hvilande värdebelopp visa stark uppåtgång.
Det belopp, för hvilket postverket under år 1910 var ansvarsskyldig!,
närmar sig 2 miljarder kronor och är ungefär 130 miljoner kronor
högre än motsvarande belopp år 1909. Af ökningen komma ungefär 70
miljoner kronor på de assurerade försändelserna och ungefär 60 miljoner
kronor på posfanvisningarna. Särskild! har postanvisningsrörelsen fått en
betydande omfattning. Det penningbelopp, som genom postanvisning inkom
i landet från Amerikas förenta stater, utgjorde år 1910 nära 15 mil -

54 Berättelse om livad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit joner

kronor, medan det belopp, som samma år genom postanvisning försändes
från Sverige till Amerikas förenta stater, icke uppgick till fullt 2
miljoner kronor.

Den år 1909 anordnade inrikes inkasseringsrörelsen visar uppsving.

Postverkets Postverkets inkomster för år 1910, i riksstaten beräknade till

öfverskott. 22,000,000 kronor, uppgingo till 21,905,317 kronor 64 öre, och utgifterna
för samma år, hvilka hade förslagsvis beräknats till 21,065,000 kronor, belöpte
sig till 20,538,720 kronor 90 öre, hvadan öfverskottet, som beräknats
till 935,000 kronor, utgjorde 1,366,596 kronor 74 öre.

Nytt posthus. I Storvik har uppförts posthus, som numera tagits i bruk.

Ny arbetsord- Generalpostdirektören har, med stöd af § 22 mom. 1 i instruktionen

läportstyMi"för generalpoststyrelsen, utfärdat ny arbetsordning för generalpoststyrelsens
personal, sens personal.

Distriktsför- På grund af nådigt bref den 27 mars 1911 är distriktsförvaltningen

Ystation!ortear i östra postdistriktet sedan ingången af oktober månad förflyttad från
Stockholm till Linköping. Beträffande postverkets öfriga distriktsförvaltningar
har Kungl. Maj:t genom nämnda nådiga bref förordnat, att förutvarande
stationsorter skola tills vidare bibehållas.

Nya franko- Generalpoststyrelsen har låtit förfärdiga nya frankotecken af följande

tecken. sla„; vaniiga frimärken af 5 öres, 15 öres, 20 öres, 25 öres, 30 öres, 35
öres samt 1 kronas valör, tjänstefrimärken af 2 öres, 4 öres, 20 öres, 25
öres, 35 öres, 50 öres samt 5 kronors valör, vanliga brefkort af 5 öres och
10 öres valör, kortbref af 5 öres och 10 öres valör samt frankokuvert af
2 öres och 4 öres valör. Samtliga nu omförraälda vanliga frimärken äro
utförda i koppartryck, tjänstefrimärkena och öfriga frankotecken i boktryck.

Det vanliga frimärket af 35 öres valör samt tjänstefrimärkena af 25
öres, 35 öres och 5 kronors valör äro nya äfven till valören.

Aflysning af- Jämlikt nådig kungörelse den 30 december 1910 hafva vissa äldre

Irtafirken6 vanliga frimärken upphört att vara frankeringsmedel. Ifrågavarande frimärken
få af allmänheten å postanstalterna utbytas mot senast utgifna
frankotecken till motsvarande värde.

Lösenförsän- General poststyrelsen har utfärdat förenklade bestämmelser angående

postbehand- postbehandlingen af lösenförsändelser, afseende, bland annat, att lösenbeling.
loppen skola redovisas medelst frimärken.

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

De senast genom nådigt bref den 21 januari 1910 lämnade med- Väigörengifvanden,
att s. k. välgörenhets märken, som af Svenska nationalföreningen hetsmärkenmot
tuberkulos aflåmnades i postvei’kets frimärksförråd, finge genom postverkets
försorg under viss tid tillhandahållas allmänheten mot *ett pris af 2
öre stycket, har enligt nådigt bref den 20 januari 1911 utsträckts att gälla
för ytterligare ett år från och med den 1 februari 1911. Af sådana märken
har under året en ny typ utkommit.

Ivungl. Maj:t har den 20 januari 1911 godkänt upprättadt aftal Teiegrampormellan
vederbörande förvaltningar om nedsättning af telegramportot till .tiU storStorbritannien.
1 bntann.en.

Kungl. Maj:t har den 11 augusti 1911 bemyndigat telegrafstyrelsen Revision af
att. tillkalla högst fem personer inom telegrafverket för att biträda vid aflöningsregrevision
af afiöningsreglementet för tjänstemän vid telegrafverket. lcmentet.

Gnisttelegrafstationen i Göteborg har den 18 september 1911 öpp-Gnisttelegraf.
nats för allmän trafik, och har den nu utgående kustafgiften af Kungl. stationen i
Maj-t den 15 december 1911 blifvit bestämd till 10 öre för ord med en Götebors''
minimiafgift för telegram af en krona.

Kungl. Majt:t bär den 24 november 1911 bemyndigat telegrafsty- utarbetande
relsen att tillkalla särskilda sakkunniga att biträda vid utarbetande af för-“f förslag till
beredande förslag till reglering af telefonafgifterna. teTeWgif terna.

De staten tillhörande telegraf- och telefonnätens linjer hafva genom Teiegrafverde
under år 1911 utförda byggnadsarbetena ökats med omkring 380 kilo- tets linjer,
meter stolplinjer; och utgjorde sammanlagda längden af stolpiller och
kablar vid 1911 års utgång omkring 28,850 kilometer.

De uteslutande för telegrafering afsedda trådledningarna hafva under Teiegrafledår
1911 ökats med omkring 190 kilometer; och uppgick vid 1911 års slut “lagar,
nämnda ledningars sammanlagda längd till omkring 32,400 kilometer.

Under år 1911 hafva 24 järnvägsstationer blifvit satta i förbindelse jämvägsstained
telegrafnätet. Af dessa stationer hafva upplåtits 19 för skandinavisk tioner i föroch
5 för internationell korrespondens. . Kafnätet

Därjämte hafva 4 järnvägsstationer, som förut varit öppna allenast
för skandinavisk telegramväxling, upplåtits jämväl för internationell korrespondens.

56 Berättelse om livad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Antalet teie- Statstelegrafstafionerna i riket, däri inberäknade 3 rikstelefonstatio grafanstaiter.

ner med telegram växling och 14 filialtelegrafstationer, utgjorde vid 1911
års utgång 178, och voro då med dem förbundna 886 telegramexpeditioner
samt 1,753 järnvägstelegrafstationer, så att hela antalet af rikets i
förbindelse med hvarandra stående telegrafanstalter vid slutet åt år 1911,
oberäknad! telegraminläinningsställen, uppgick till 2,827.

Telegram- Under år 1910, det senaste för hvilket fullständig statistik är upp växiing.

rättad) hafva befordrats 3,900,199 taxerade telegram samt 241,861 afgiftsfria
telegram och meteorologiska observationer. Åt de taxerade telegrammen
hafva varit:

1,658,957 inländska,

1,368,401 till eller från utlandet samt
872,841 transiterande.

Riksteiefon- Rikstelefonnätets interurban- och förbindelseledningar hafva under

“urbtn ‘odT år 1911 genom utförda nybyggnadsarbeten ökats med omkring 6,700 kiloKrhhädelse-
meter dubbeltrådiga ledningar samt genom rasering minskats med omkring
ledningar, gg kilometer enkeltrådiga ledningar; och utgjorde vid 1911 års slut interurban-
och förbindelseledningarna omkring 132,800 kilometer i dubbeltrådiga
och omkring 290 kilometer i enkeltrådiga ledningar.

Central- och Antalet central- och växeltelefonstationer har under år 1911 ökats

Stationer*11" raed 54 5 och uppgick hela antalet dylika stationer vid nämnda års utgång
till 1,986.

Teiefonappa- Antalet af de i rikstelefonnätet uppsatta telefonapparaterna har under

rater- år 1911 ökats med omkring 9,000; och utgjorde sammanlagda antalet i
bruk varande telefonapparater vid samma års utgång omkring 137,400.

vaxiade teie- Under år 1910, det sista för hvilket fullständig statistik blifvit upp fonsamtai.

råttad> bär antalet samtal mot abonnemangsafgift uppgått till omkring
318,008,200 och antalet af de mot särskild afgift utväxlade samtalsperioderna
uppgått till 18,971,853.

Väg-och Kungl. Maj:t har den 22 juni 1911 utfärdat kungörelse angående

vatten^ villkor och bestämmelser för åtnjutande af de från 1912 års början faststyreisen"
ställda aflöningsförmåner för befattningshafvare i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
samt i väg- och vattenbyggnadsdistrikten.

Vidare har Kungl. Maj:t den 30 december 1911 utfärdat instruktion
för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt för tjänstemännen i väg- och

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

vattenbyggnadsdistrikten äfvensom grunder för aflöningen till den extra
personalen hos styrelsen.

Bland med statsmedel understödda väg- och vattenbyggnadsarbeten Fullbordade
hafva, enligt uppgift af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, under år 1911 ochaf^fl"da
såsom fullbordade af styrelsen godkänts:

61 st. väganläggningar, omfattande eu längd af 32,164 nymil, för
Indika kostnaden beräknats till 1,502,189 kronor 50 öre, hvaraf såsom
statsanslag utgått 997,405 kronor,

8 st. broarbeten, för Indika kostnaden beräknats till 284,090 kronor,
hvaraf såsom statsanslag utgått 189,200 kronor, samt

1 st. farledsarbete, för hvilket kostnaden beräknats till 161,100 kronor,
hvaraf såsom statsanslag utgått 107,400 kronor.

Kung!. Maj:t har under år 1911 beviljat koncession å följande
skilda järnvägar:

Spårvidd Längd

m. km.

Grönfink—Midsommarkransen (spårväg) ....... 1,435 l,o

Herserud—Skärsätra (spårväg) ........................ » 1,4

Visborgsslätt—Bjers...................... 0,89i 6,2

■ Lindfors—Bosjön............... 0,6oo 28,7

Almeboda—Ingelstad.......................................... t, 29,3

Gli- Koncession å
enskilda
järnvägar.

Summa 66,6

Under år 1911 har väg- och vattenbygg
trafiktillstånd för följande enskilda järnvägar:

nadsstyrelsen

Spårvidd

meddelat För allmän
trafik öppna.
.. . de enskilda

1 .ängd järnvägar,

km.

Delen Skartofta—Bjärsjölagård af Dalby—Bjär sjölagård

........................................................

Varberg—Ullared—Ätran ................................

Delen Liljeholmsbron—Hägersten af Liljeholmshron—Fridhem
jämte bispår till Tellus borg

(spårväg)................................................

Grönbrink—Midsommarkransen (spårväg)........

Stocksund—Långängen (spårväg) ....................

Äseda—Virserum................................................

Delen ösby—Altorp af Kohagsviken—Svalnäs—Osby.
....................................................

1,435

0,891

2,7

48,0

4,6

1,2

26,6

2.o

Summa 86, i

Bill. till Riktat. Prot. 1912. 1 Sami. t Afd.

Iiiksdags-Bcrättelsen.

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

För allmän trafik öppnade enskilda lokomotivbanor eller elektriska
banor äro vid årets slut 228 st. med en längd af 9,526,4 km. samt häst -

banorna 3	st.	med en läng	d af 9,5	km.
Af de	förra hafva
133	st.	en spårvidd	af	1 ,435	m.	och	en	längd t	if 6,193,5	km.
2	»	J- »	»	1,093	»	»	»	»	» 49,9	»
13	»	» »	»	1,067	»	»	»	»	» 509,5	»
1	»	) »	»	1,000	»	»	»	»	0,8
67	»	» »	»	0,891	y>	»	»	»	2,537,7	»
3	»	» »	»	0,802	»	»			80,5
9	»	» »	»	0,600	»	»	»	»	154,5	»

Summa 9,526,4 km.

Ändring i Kungl. Maj:t. har den 15 december 1911 utfärdat kungörelse med ändrad

bestämméi- lydelse af § 7 i nådiga kungörelsen den 31 december 1897 angående tillserna
till af- läggsbestämmelser till aflöningsreglementet för tjänstemän och betjänte vid
''ménteffdr''statens järnvägar den 15 oktober 1897.

tjänsteman
och betjänte
vid statens
järnvägar.

statens A statsbanan genom Bohuslän utfördes en del kompletteringsarbeten.

b^k"enader Statsbanan Morjärv—Lappträsk slutbesiktigades den 30 september

‘SSna 1911. 0

A landsvägen Boden—Lappträsk utfördes under år 1911 en del återstående,
, kompletteringsarbeten.

Å statsbanan Bastuträsk—Skellefteå— Kallholmen afslutades terrasseringsarbetena
i det närmaste, anlades 4 afloppstrummor, fullbordades broarna
öfver Skellefte älf, Bjurån, Klintforsån och Kvarnbäcken, utlades permanent
hufvudspår, som äfven färdigballastades, å sträckan KlutmarkKallholmen
och äfvenledes permanenta sidospår å de å samma sträcka
förekommande bangårdar in. in.

Dessutom fullbordades husbyggnaderna i hufvudsak å delen Bastuträsk—Klutmark,
påbörjades arbetena med dylika byggnader å delen Klutmark—Kallholmen
samt afslutades järnvägsområdets inhägnande och an.
ordnande af återstående vägöfvergångar i banans plan äfvensom af vägport
vill Klintforsån.

Å statsbanan Östersund—Ulriksfors afslutades terrasseringsarbetena
å sträckan från Raftsjön till Ulriksfors, fullbordades broarna öfver lån,
Sikåsån, öjån, Gissclåsån, Hallviksbäcken, Losjöån och Faxälfvens samtliga
4 grenar. Permanent hufvudspår utlades fram till Ulriksfors bangård,
hvilket spår färdigballastades å sträckan Indalsälfven—Munkflohögen och

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdays sammanträde sig tilldragit.

underballastades å återstående del, hvarjämte sidospår jämväl utlades å de
å sträckan Jämtlands Sikås—Ulriksfors förekommande bangårdar m. in.

Husbyggnaders uppförande afslutades å såväl bangårdar som linjen
å sträckan Lugnvik Häggenås, fortgick å delen Häggenås—Norderåsen
och påbörjades mellan sistnämnda plats och Tännviken.

Järnvägsområdet inhägnades på en bansträcka af 44,6 kilometer, 102
mindre vägöfvergångar anordnades i banans plan och uppsattes linjesignaler
mellan Lugn vik och Norderåsen äfvensom perrnament telegraf ledning å
delen Östersund—Häggenås.

Dessutom anlades 13 afloppstrummor samt fullbordades terrassering,
rälsläggning och ballastning för bispår Jämtlands Sikås—Hammerdal.

Likaså anlades 3 afloppstrummor samt påbörjades terrassering för
bispåret Ulriksfors—Strömsund.

Bandelen Östersund—Häggenås öppnades för allmän trafik den 1
oktober 1911.

A statsbanan Jama—Norrköping, beträffande delen Järna—Enstaberga,
som utföres på generalentreprenad, fortgick terrasseringen mellan
Järna och \ ästerljung äfvensom mellan Braken och Väderbrunn samt påbörjades
sådan mellan Västerljung och Braken äfvensom mellan sistnämnda
plats och Enstaberga, anlades 70 afloppstrummor, fullbordades kulverten
öfver Nykvarnsån, bron öfver Svärtaån äfvensom stenarbetena för bro öfver
Trosaån samt utlades 24,042 meter permanent hufvudspår, som underballastades
å eu sträcka af 14,054 meter och färdigballastades å 500 meter.
Dessutom påbörjades terrasseringsarbetena å de på ifrågavarande sträcka
tömmande ban^ardai in. in., verkställdes omläggning af en del större
och mindre vägar, inhägnades järnvägsområdet på eu bansträcka af 4,000
meter samt fullbordades vägportar vid Braken, Skälkulla, Nyköping, öster
om ån och vid begrafningsplatsen i nämnda stad, hvarjämte landfästena
till viadukt för Oxelösund—Flen—Västmanlands järnvägs ledande öfver
statsbanan vid Nyköping uppmurades och uppförandet af landfästen för
vägport vid Västerljung påbörjades.

1 fråga om delen Enstaberga—Aby påbörjades skogsröjning, uppförande
%f provisoriska byggnader och stenuttagning för afloppstrummor.

A järnvägen Gällivare—Porjus afslutades terrasseringsarbetena i
hufvudsak, anlades 30 afloppstrummor, fullbordades broarna öfver Anetjokk,
bäck vid sektion 14 + 520, Sverkojokk, Skulesjokk, Vuosmajokk, Jutsajaurejokk
och Porjusbäcken, utlades permanent spår å eu sträcka af 7,200
meter, underballastades banan mellan Porjus och en punkt belägen 10
kilometer från Gällivare och färdigballastades i hufvudsak på en längd af
32 kilometer, från Gällivare räknadt.

För mötesplats vid Kuosakobbo, håll- och mötesplats vid Luleluspen

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

samt bangårdar vid Porjus utlades erforderliga sidospår och på det sistnämnda
stället äfven en lokomotivvändskifva.

Dessutom fullbordades 3 station sstugor, 1 boställshus, 2 banvaktstugor
oclj 1 banrnästarstuga, alla med uthus, samt 1 godsmagasin.

A statsbanan Lappträsk—Veittijärvi verkställdes för spårets utläggning
mellan Lappträsk och bro öfver Vuomajoki erforderliga terrasseringsarbeten,
anlades 6 afloppstrummor, fullbordades broarna öfver Haukijoki,
Korpijoki, Liikajoki, Keräsjoki och \ oumajoki samt utlades permanent
hufvudspår å en längd af 9,455 meter äfvensom dylika sidospår å Keräsjoki
håll- och mötesplats, hvarjämte banan underballastades till en längd
af 7 kilometer.

Dessutom fullbordades i hufvudsak 1 stationsstuga och 2 banvaktstugor,
samtliga med uthus, omlades landsvägen mellan Lappträsk och Ivarungi
på två ställen till en sammanlagd längd af 1,400 meter samt inhägnades
banan mellan Lappträsk och Keräsjoki.

För statsbanan Veittijärvi—Karungi—Matarengi verkställdes definitiv
utstakning, hvarjämte undersökningar och utredningar utfördes dels för
eu statsbana från Lappträsk öfver Säivits till Nikkala, dels för hamnanläggning
i den s. k. Säivitsviken m. in.

För statsbanan Älfsby—Piteå verkställdes definitiv utstakning å
sträckan Älfsby—Arnemark.

För statsbanan Ulriksfors—Volgsjön verkställdes definitiv utstakning
af delen Ulriksfors—Boting.

För en ifrågasatt statsbana Sveg—Brunflo verkställdes vissa undersökningar
och utredningar.

Statens järnvägstrafik.

Bruttoinkom sten.

Till statskontoret
inlevere
rade trafikin
komster.

Militärtrans porter.

Längden af för trafik öppnade statsbanor, som vid 1910 års slut
utgjorde 4,418 kilometer, har ökats med bandelen (Östersund) Lugnvik
Häggenås om 35 kilometer och utgör vid 1911 års slut 4,453 kilometer.

Bruttoinkomsterna af statsbanornas trafik belöpte sig för år 1911
till omkring 76,000,000 kronor.

Af statens järnvägars trafikinkomster hafva under år 1911 till statskontoret
inlevererats 13,01)0,000 kronor.

lvungl. Maj:t har den 17 februari 1911 fastställt militärtaxa att från
och med den 1 juli 1911 tillämpas i stället för den förut gällande s. k.
trupptaxan.

Därjämte har Kungl. Maj:t den 17 februari 1911 fastställt taxa för

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

befordring å statens järnvägar af personer, tillhörande det frivilliga skytteväsendet.

Kungl. Maj:t har den 31 mars 1911 meddelat järnvägsstyrelsen utsträckt
bemyndigande att besluta i ärenden rörande fraktnedsättning för
utställningsföremål.

Kungl. Maj:t har den 26 maj 1911 lunnit godt bestämma, att den Taxa för cigenom
nådigt bref den 22 januari 1881 fastställda taxa för transporter på vila verkstatens
järnvägar af kronan tillhörigt gods, som för dess räkning försändes
af civila ämbetsverk och myndigheter, skulle från och med den 1 juli
1911 upphöra att gälla.

Kungl. Maj:t har den 11 augusti 1911 fastställt reglemente för mi- Reglemente
litärtransporter på järnväg. för militär transporter.

Järnvägsrådet har varit sammankalladt dels under juni månad 1911 järnvägsråför
att afgifva yttrande öfver ett inom järnvägsstyrelsen utarbetadt för- detslag
till trafikstadga och dels under december månad samma år för att
yttra sig öfver ett af järnvägstaxekommittén afgifvet förslag till provisoriska
exporttariffer.

Kungl.
ändring i
grunder

och

för

Maj:t har den 22 juni 1911 utfärdat kungörelse
till nådiga kungörelsen den 4 juli 1910

vattenfall.

tillägg
förvaltningen

vissa

kronan

tillhöriga

angående Grunder för
angående Grymtningen

° åt kronans

vattenfall.

Slussarna öppnades den 20 april och stängdes den 23 december. Troiihätte

Kanaltrafiken har varit mycket liflig. Särskild! under november och kanaiverk.
december månader har trafiken varit större än något annat år under samma
tid. Kanalinkomsterna hafva uppgått till omkring 617,000 kronor.

Egnahemsområdena såväl å hemmanen Hjulkvarn, Stafvered och Stall- Egnahemsbacka
som ock å hemmanet Sylte hafva icke under året tagits i anspråkoch industriaf
nya Inbyggare i någon afsevärd utsträckning. Emellertid0 hafva sådana omrä utförts, som afsedt fullbordandet och komplettering af vägar och
afloppsledningar.

Plan . för egnahemsområdet å staten tillhöriga hemmanet Arvidstorp
på västra sidan af Göta älf har blifvit af Kungl. Maj:t godkänd, men någon
tomtupplåtelse därstädes har hittills icke ägt rum.

På industriområdet å Stallbacka har under året järnvägsspåret kompletterats.

Under år 1911 hafva försålts 12 st, tomter inom Trollhättans till

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Trollhätte

kraftverk.

stadsplan indelade område enligt de i nådiga brefvet den 16 juni 1905
angifna grunderna.

Sammanlagda köpeskillingsbeloppet för dessa tomtförsäljningar utgjorde
5£,989 kronor 22 öre, hvaraf influtit kontant 29,124 kronor
22 öre. Återstoden, 26,865 kronor, motsvaras af intecknade räntefria köpeskillingsreverser
att gäldas medels inbetalningar under 10 år.

Inom egnahemsområdet å hemmanen Hjulkvarn, Stalvered och
Stallbacka hafva under år 1911 försalts 3 st. tomter till ett sammanlagdt
köpeskillingsbelopp af 3,674 kronor 64 öre, som kontant influtit.

Inom egnahemsområdet å Hjulkvarn, Stalvered och Stallbacka hafva
under år 1911 3 st. tomter upplåtits med tomträtt, dåra! 2 st. pa en tid
af 75 år och 1 st. på 60 år. Inom egnahemsområdet å Sylte har under
samma år upplåtits 1 tomt med tomträtt på eu tid af 60 år.

På industriområdet å hemmanet Stallbacka har försålts ett område
af omkring 2 hektar för en köpeskilling af 83,111 kronor, hvaraf 8,411
kronor influtit kontant. Återstoden, 74,700 kronor, motsvaras af köpeskillingsrevers,
som intecknas i området och gäldas medels inbetalningar under
10 år.

Af de lånemedel intill 400,000 kronor, som af 1908 års Riksdag
beviljats för tillhandahållande af byggnadslån åt personer, till hvilka med
äganderätt eller tomträtt upplåtas tomter inom statens egnahemsområden
vid Trollhättan, hafva till egnahemsbvggare utlämnats byggnadslån mot
4 1/2 % ränta till ett sammanlagdt belopp af 305,150 kronor, däraf för år
1911 22,950 kronor.

Af byggnadsarbetena återstod vid 1911 års ingång i hufvudsak endast
fullbordandet af regleringsdamm öfver Göta älf ofvanför Gullön. Arbetena
härmed hafva under året fortgått så, att dammen väntas blifva fullt
färdig under loppet af år 1912. Af den maskinella utrustningen för
kraftstationens 2:dra utbyggnad hafva maskinerna n:r 5 och 6 varit under
uppsättning och väntas blifva färdiga att tagas i bruk under loppet
af första hälften af år 1912. Sekundärstationen i Nol har färdigställts och
tagits i bruk för kraftleveranser till omgifningarna, till Kungälfs stad och
konsumenter på kusten i Lycke och Torsby socknar, från sekundärstationen
i Göteborg hafva sekundärledningar utförts till Surte och via Partilled
till Lerum. Från sekundärstationen i Skara har en kraftledning utförts
till Falköpings stad. Sekundärstationen i Sköfde har fullbordats för
drift med 50,000 volt.

Definitivt aftal har träffats om leverans af ytterligare 11,000 hkr.
till elektrokemisk industri vid Trollhättan.

Förbrukningen från kraftstationen har stigit från 15,000 kw. år 1910

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 63

till något öfver 20,000 k\v. år 1911. I kraftstationen hafva under året
genererats omkring 95,000,000 kilowattimmar.

vt ■* rrb^0nl, h;tfva T!er år 1911 fortgätt 5 enlighet med af Kund. Ny farled
lVlaj.t fastställd plan. Arbetsstyrkan har under året utgjort i medeltal melIan Vä omkring

1 000 man direkt anställda arbetare samt omkring 150 man, som
vant sysselsätta med arbete hos entreprenörer för muddringsarbeten m m

Alla undersökningsarbeten för kanaltracéns definitiva fastlimmande
äro under år 1911 slutförda. co

„ Förvärfvandet af för kanalombyggnaden erforderliga markområden har
fortgått och antingen genom godvillig öfverenskommelse eller menom expropriation
hafva förvärfvats:

vissa områden vid Karls graf, erforderliga för den nva Gropbrons
anslutnmgsvägar; '' 1

eu hemmansdel vid Malöga by;

den s. k. Hotelltomten i Trollhättan;

återstående, mellan Holmen och Lilla Edet belägna tegelbruk som
behöfva inlösas;

några mindre strandfastigheter dels utefter Göta älf mellan Onsiö
och Göteborg, dels invid Vänersborg.

Expropriation smål äro dessutom anhängiggöra beträffande ytterligare
några strandområden vid Göta älf mellan Trollhättan och Lilla Edet.

1 n ventanefö r råd et har under året endast till ringa del behöft kompletteras.

Byggnadsarbetena, hvilka liksom år 1910 varit uppdelade å åtta
utdelningar, hafva utförts i nedan angifven utsträckning;

Afdelning I.

Muddringen i Karls graf, som utförts af entreprenörfirman Gunnerson
& Ekelingen, är i hufvudsak slutförd. För Gropbron äro landfästen
och pelare färdiga samt pågår montaget af bron. Detsamma är förhållandet
för den strax nedanför belägna afstängningsanordningen i Karls oTaf.

■a a kaDa^en '' Brinkebergskulle hafva utförts schaktningsarbeten, och
vid den nya slussen pågå bergsprängnings- och jordschaktningsarbeten.

JNedanför slussen äro de erforderliga muddringsarbetena fram till Göta
älf utförda på entreprenad af firman Gunnerson & Ekelingen, och muddermassorna
upplagda på en för ändamålet inköpt hemmansdel vid Malöo-a.

Afdelning IL °

Muddringsarbeten dels med kanal verkets mudderverk, dels på entreprenad
af firman Gunnerson & Ekelingen, hafva utförts såväl nedom och
invid isergslagsbanans järnvägsbro som i och ofvan Stallbackakanalen,
hvarjämte större delen af på samma platser beläget undervattensbero- är

64 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldraga.

bortsprängdt. För torrläggning af eu del af Stallbackakanalen och området
strax norr om nyssnämnda järnvägsbro hafva byggts fångdammar,
inom hvilka berget kan bortsprängas. Provisorisk omläggning af Bergslagsbanan
för byggandet af den nya bron öfver kanalen har påbörjats.

Afdelning 111.

Bergsprängningsarbetena hafva fortgått, dels långs den nya kanallinjen
utefter österlånggatan i Trollhättan, dels i den s. k. Bergkanalen
mellan Dockan och Akerssjö, å sistnämnda sträcka med särskild forcering
under vinteron, då kanalen kunnat urtappas, samt slutligen för den nya
slussen vid Åkerssjö, hvarest sprängningen är i hufvudsak slutförd.

Afdelning IV.

1 slusstrappan vid Trollhättan hafva bergsprängningarna fortgått såväl
från öfre som nedre sidan och äro för den nedersta slussen i det närmaste
afslutade. Fn af grundpelarna för denna sluss har uppmurats inom
fångdamm. Aftappningstunneln från hölj an är färdigsprängd och har användts
som transportväg för en del bergmassor.

Å af delningarna V—VI har intet byggnadsarbete utförts.

Afdelning VII. _ „

Det till aktiebolaget skånska cementgjuteriet under år 1910 pa entreprenad
utlämnade arbetet, som består af muddringar samt bergsprängningar
öfver och under vatten nedanför Lilla Ldet, har fortgått under år
1911. Äfven för de resterande arbetena å denna sträcka har kontrakt
afslutats med samma entreprenör, som påbörjat desamma i juni månad.
Större delen af dessa arbeten utgöres af bergsprängning, som kan utföras

inom fångdammar.

Afdelning VIII.

Aktiebolaget skånska cementgjuteriet, med hvilket aftal under ar
1910 träffades angående muddringsarbeten å denna arbetsafdelning, som
omfattar sträckan mellan Röda berget och Göteborg, har afslutat mvallningen
af de mudderupplagsplatser, som erfordras för sträckan närmast
Kungälf, och har sedan början af år 1911 bedrifva själfva muddrmgen
med°ett för detta arbete från Munktells mekaniska verkstad inköpt större
mudderverk och tillhörande elevator.

Kraftstatio- Alla förarbeten för de egentliga byggnadsarbetenas bedrifvande hafva

nen vid Por-unfler år 1911 fullbordats. Sålunda äro goda provisoriska bostäder ordJUSt
nade för hela arbetsstyrkan samt nödiga marketenterier, sjukstuga m. fl.

byggnader, erforderliga för arbetsstyrkans förplägnad och vård, uppförda.
Den under år 1910 påbörjade provisoriska vattenkraftcentralen för 600 hkr.
är sedan den 25 juni 19il i drift för genererande af elektrisk ström till
arbetsmaskiner och belysning. Samtliga de för kraftstationsanläggmngen

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

erforderliga permanenta bostadshusen, med undantag för ingenjörsbostaden,
äro i det närmaste färdiga och till stor del tågna i användning för arbetsbefälets
räkning.

För arbetenas bedrifvande har varit nödigt att anskaffa åtskilliga
större inventarier, såsom betongblandare, grufhissar, elektriska kranar,
verkstadsmaskiner, 1 st. begagnad gräfmaskin, lokomotiv, luftkompressorer,*
stenkrossar, 1 st. ångvält, diverse pumpar, .elektromotorer, transformatorer,
decauvillemateriel in. m.

Byggnadsarbetena för själfva kraftstationsanläggningen hafva under
året bedrifvits i följande omfattning:

Dammen. All jordaftäckning och en del stenfyllning är verkställd
för den utfyllda dammen på norra sidan och för betongkärnan till samma
damm är all bergsprängning utförd samt eu stor del af betongm urverket
färdigställdt. De delar af såväl södra som norra älffåran, i hvilka dammkroppen
skall uppföras under vintern 1911, hafva afspärrats med fångdammar.
1 å ön mellan de båda älffårorna hafva påbörjats arbeten med
jordaftäckning och bergsprängning för betongkärnan.

Intaget. Bergsprängningsarbetena äro slutförda.

Tilloppstunneln. Eu omkring 180 meter lång sträcka af tunneln är
färdigsprängd.

Fördelningsbassäng, tubintag och tilloppstuber. All sprängning för
den första fördelningsbassängen är utförd och sprängningen för den andra
är påbörjad. Det vertikala schaktet för bräddafioppstunneln år nära fullbordadt.
Arbetet med tunnlar för tuber pågår.

Kraftstationen. Det s. k. kabelschaktet, ned till maskinsalen, är helt
och hållet samt det stora hisschaktet delvis utsprängdt. För själfva maskinsalen,
som skall helt och hållet utsprängas i berget, liar påbörjats eu
del ortdrifningar.

Afloppstunneln. Två sänken hafva nedförts till tunnelns botten,
hvarjämte omkring 40 meter af själfva tunneln utsprängts.

Slutligen hafva åtskilliga vägar och transportspår anlagts.

Elektriska kraftledningar. Samtliga linjer mellan Porjus och Kiruna
hafva utstakats och en del materiel för linjebyggnaderna är anskaffad.

Arbetsstyrkan har vuxit från omkring 350 man vid årets början till
i oktober, oberäknad! forkarlar, omkring 970 man, hvaraf ett 40-tal anställdt
hos entreprenörer. Under sista delen af året har dock arbetsstyrkan
något minskats.

Under sommaren 1911 hafva en del kompletterande undersökningar Kraftstatioverkställts,
och i juli månad påbörjades konstruktionsarbetena för arbets-ncnk vjdhÄlf''

Bih. till Riksd. JVot. 1912. 1 Sami. 1 Afd. g 31 ® ‘V''

Riksdags-Berättelseu.

66 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

ritningar på grundval af förslagsritningarna samt med hänsyn tagen till de
vid detaljundersökningarna erhållna resultaten.

I ''början af augusti månad igångssattes arbetena vid byggnadsplatsen.
Ett stickspår från Uppsala—Gäfle järnvägsspår vid Stallmon har fram
drao-its på östra älfstranden, hvarest äfven inrättats erforderliga kontors■ochr
förrådslokaler. Vid intaget till kraftkanalen har påbörjats utförande
af en fångdamm, bakom hvilken sprängnings- och murningsarbetcna för
intaget och östligaste delen af dammen öfver det s. k. Storfallet kunna
först »•"å. Uttagning af beklädnadssten för dammen hai igångsatts.

Vid platsen för maskinhuset har erforderlig jordschaktning i hufvudsak
fullbordats under året. .

För drift af arbetsmaskiner är under anläggning en provisorisk elektrisk
kraftstation för 300 hkr. Som driftmaskineri komma att installeras
2 st. dieselmotorer, hvilket befunnits fördelaktigast.

Som tillgången på bostäder vid Alfkarleby är knapp, måste åtgärder
vidtagas för att fylla behofvet i detta afseende, och äro till en början
baracker för omkring 150 man under uppförande.

Af samma anledning böra de för driftspersonalen afsedda permanenta
husen utan dröjsmål komma till utförande, och har en del af dessa påbörjats
under året. . „

Arbetsstyrkan utgjorde vid årsskiftet omkring 350 man, hvaraf ett

10-tal sysselsatt hos entreprenörer.

Förordningen Kungl. Maj:t har den 3 februari 1911 utfärdat kungörelse angående

^editions- tillägg till nådiga förordningen angående expeditionslösen den 7 december

lösen. 1883.

Antomobii- Kungl. Maj:t har den 28 april 1911 utfärdat kungörelse med anled traflk-

ning af Sveriges tillträde till den internationella konventionen rörande automobiltrafik.

Förordning Den 22 juni 1911 har Kungl. Maj:t utfärdat förordning angående

angående biVkiofrrafförestivllningar och instruktion för ordinarie granskmngsmän åt
ninfgarremtälm. biograf bilder äfvensom meddelat föreskrifter angående granskning af biografbilder.

Tjänsteman- Kungl. Maj:t har den 28 juli 1911 fastställt stadgar för Tjänste nasamhäiiet

maimasamhällets vid Mörby egnaheiusförening in. b. p. a. och utfärdat
V1 instruktion för statens kontrollant rörande tjänstemannasamhället vid

Mörby.

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträds sig tilldragit.

1. I fråga om emigrationsutredningens verksamhet under år 1911
har professorn, filosofie doktorn Gustav Sundbärg meddelat följande:

Af emigrationsutredningens »bilagor» har under år 1911 publicerats
Bilaga XVI, Folklynnet och utvandringen. Vid årets utgång äro under
tryckning: Bilaga XII, Jordstyckningen, Bilaga XIII, Allmänna ekonomiska
data rörande Sverige, samt Bilaga XX, Svenskarna i utlandet. Den sista
återstående af de afsedda tjugu bilagorna, eller Bilaga VI, Geografiska betingelser
för näringslifvet inom Sveriges olika landsdelar, är till största
delen uppsatt.

2. Den af Kungl. Maj:t den 28 juni 1907 tillsatta kommittén med
uppdrag att inkomma med betänkande och förslag beträffande ny taxa för
transporter å statens järnvägar in. in. har den 20 januari 1911 erhållit i
uppdrag att afgifva yttrande, huruvida några ändringar jämväl i nu gällande
bestämmelser rörande afgifter för transport af personer och resgods
å statens järnvägar kunde finnas vara af förhållandena påkallade; och har
i sammanhang därmed förordnats byrådirektören J. E. Lundberg att vid
behandling af förevarande fråga, i stället för kommitténs ledamot, byrådirektören
J. H. Flodin, deltaga i kommitténs öfverläggningar och beslut.

Kommitténs ordförande har meddelat följande om dess verksamhet
under år 1911.

Kommittén har in pleno haft sammanträden den 18 och 19 januari,
den 13—17 februari, den 16 och 17 mars, den 21 april och den 8—14
augusti samt de olika subkommittéerna under tiden den 10—14, 20, 21,
25, 26 och 28 januari, den 2—4, 24 och 25 februari, den 2, 3, 6, 16
och 30 mars, den 24 april, den 15, 19 och 20 maj, den 16—21 juni,
den 3—22 juli, den 20 augusti, den 29 september samt den 9—11, 13
och 20 november 1911.

Kommittén har under året i det väsentliga slutbehandlat och fattat
preliminära beslut om tariffer för järn och maskiner, malm, metaller, textilvaror
samt papper och papp. I subkommittéerna har behandlats tarifferingen
af kemikalier, oljor och dylikt samt af snickerier och åkdon. Återstående
varugrupper, som ännu icke varit föremål för behandling, äro läder,
sten, tegel och glas, hvarjemte tarifferna för träkol och trämassa,
hvilka varit under förberedande behandling i subkommitté, ännu icke slutbehandlats.

Kommittén har vidare haft under speciell behandling frågan om exporttariffer
och har, i enlighet med Kungl. Maj:t? vid kommitténs tillsättande
gifna föreskrift att om möjligt afgifva förslag till exporttariffer
före tarifförslaget i öfrigt, under året afgifvit ett förslag till preliminära
exporttariffer för järn och maskiner samt papper och papp.

Persontarifferna vid statens järnvägar hafva genomgått en förbere -

Kommittéer
och kommissioner.

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

dande behandling och torde, då de driftkostnadsberäkningar, hvarom nedan
omförmäles, blifvit afslutade, komma till slutbehandling inom kommittén.

Kommittén har vidare under året sysselsatt sig med en del allmänna
frågor beträffande godstarifferna. Sålunda har uppgjorts ett förslag till
tariffschema, afsedt att i möjligaste mån följas vid tariffernas fastställande.
Vidare har under senare delen af året, efter det att. tidigare en del preliminära
beräkningar om driftkostnaderna vid statens järnvägar företagits,
en definitiv beräkning af desamma, grundad på 1910 års utgifter, satts i

o-ång. Denna beräkning, som är synnerligen omfattande, är ännu icke afskild,
men torde i början af år 1912 föreligga slutbehandlad inom vederbörande
subkommitté.

Slutligen har kommittén haft under behandling tarifferna i samtrafik
med enskilda järnvägar. Dessa hafva utredts af en subkommitté och
därefter principiellt diskuterats af kommittén in pleno, hvilken därvid kommit
till en uppfattning om de allmänna principer, som den anser böra
följas. Ett omfattande detaljarbete måste emellertid verkställas för att
pröfva huru detta förslag skall tillämpas.

3. Beträffande den, jämlikt nådigt bemyndigande den 20 september
1907, tillsatta kommission med uppdrag att verkställa utredning beträffande
kiseljärns egenskap att under vissa förhållanden förorsaka utveckling
af skadliga gaser in. in. har rörande kommissionens arbeten under år
1911 meddelats, att kommissionens medlemmar hvar för sig varit sysselsatta
med utarbetandet af betänkandet samt att 4 gemensamma sammanträden
ägt rum under året.

Jämlikt nådigt bemyndigande den 30 december 1911 har chefen
för civildepartementet uppdragit åt kommissionen att verkställa utredning
i ifrågavarande afseenden jämväl rörande kiselmangan och andra i elektrisk
ugn framställda legeringar samt anmodat civilingenjören M. Hedlund
att i egenskap af sakkunnig biträda vid sistberörda utredning.

4. Den, jämlikt nådigt bemyndigande den 26 juni 1908, tillsatta
kommissionen med uppdrag att verkställa utredning och afgifva förslag beträffande
frågan om moderskapsförsäkring under statens medverkan har
nu afgifvit sitt betänkande.

5. Sammansättningen af den af Kungl. Maj:t den 13 december 1907
tillsatta kommittén för verkställande af utredning och afgifvande af förslag
rörande allmän ålderdoms- och invaliditetsförsäkring in. in. har under år
1911 varit oförändrad.

Rörande kommitténs arbeten under år 1911 har dess ordförande
meddelat följande.

Kommittén har under året hållit plenisammanträden den 27 januari
—24 februari, den 6—7 juni, den 26 septeinbei—3 oktober och den 30

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

november, därvid öfverlagts om åtskilliga af kommitténs ordförande med
biträde af kommitténs kansli utarbetade förslag till ålderdoms- och invaliditetsförsäkring.

Inom kommittén har vidare utarbetats ett förberedande utkast till
lag angående olycksfallsförsäkring.

Under tider, då kommittén icke varit samlad till plenum, har arbetet
fortsatts af ordföranden och vissa af ledamöterna jämte kommitténs kansli
hvarförutom den af kommittén föranstaltade statistiska utredningen rörande
befolkningens i riket inkomstförhållanden m. in. alltjämt fortgått.

6. Beträffande den, jämlikt nådigt bemyndigande den 17 juni 1908,
tillsatta kommittén för framläggande åt förslag och vidtagande af åtgärder
för åvägabringande af ett »Sveamonument» i Stockholm har meddelats, att,
då det icke för närvarande vore anledning vänta ett bättre resultat genom
en förnyad täfling och kommittén icke heller såge någon annan utväg att
under närmaste framtiden ernå en bättre lösning af kommitténs uppgift,
kommittén ansåge frågan böra få tillsvidare hvila.

7. Den, jämlikt nådigt bemyndigande den 22 januari 1909, tillsatta
kommissionen med uppdrag att biträda vid undersökning af den rätt
kronan på grund af vattenregale kan äga till alfvar och strömmar i de
norra länen har enligt Kungl. Maj:ts beslut den 27 januari 1911 upplösts.

8. Sammansättningen af den, jämlikt nådigt bemyndigande den 11
juni 1909, tillsatta kommissionen med uppdrag att biträda vid verkställande
af revision af förordningen om automobiltrafik m. m. har under år
1911 varit oförändrad.

Rörande kommissionens arbeten under år 1911 har meddelats, att
kommissionen varit samlad den 24—27 oktober.

9. 1 sammansättningen af den af Kungl. Maj:t den 18 juni 1909
tillsatta kommittén för afgifvande af yttrande och förslag rörande omorganisation
af fögderi förvaltningen m. m- har under år 1911 ingen förändring
ägt rum.

Beträffande kommitténs verksamhet under år 1911 har dess ordförande
meddelat följande.

Kommittén har varit samlad in pleno den 20—27 februari, den 10
26 juli, den 26 oktober—11 november och den 11 —16 december samt
därunder haft 36 sammanträden.

Kn subkommitte har under mellantiderna bearbetat inkomna uppgifter,
af hvilka en del, afseende polisväsendet, infordrats under år 1911,
samt förberedande behandlat förslaget till kommitténs betänkande till de
delar detsamma hunnit uppsättas.

Sedan kommittén granskat förslaget, i hvad det angår polisväsendet

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

samt historik och vissa delar af utredningen rörande fögderiförvaltningens
ordnande, har tryckningen af betänkandet påbörjats. _

10. Den, jämlikt nådigt bemyndigande den 27 augusti 1909, tillsatta
kommissionen med uppdrag att biträda vid uppgörande af förslag
till lao- angående understödsföreningar har nu afgifvit sitt betänkande.

11. I sammansättningen af den af Kungl. Maj:t den 11 septembei
1909 tillsatta kommittén med uppdrag att verkställa revision af hälsovårdsstadgan
för riket har under år 1911 den förändring ägt ruin, att
Kungl. Maj:t den 22 juni 1911 förordnat förste provinsialläkaren G. J.

Windahl att vara ledamot i kommittén.

Om kommitténs verksamhet under år 1911 har dess oidtöiande

meddelat följande. .

Kommittén har sammanträdt under tiden deri 7 20 augusti samt

den 1 november—9 december. Därvid har kommittén fortsatt ined utarbetandet
af förslag till ny hälsovårdsstadga äfvensom till ändrade föreskrifter
i afseende å farsotssjukvården inom riket, hvarjämte kommittén
af o-i fvit utlåtande angående medicinalstyrelsens hemställan om vissa ändringar
i nu gällande hälsovårdsstadga samt i Kungl. Maj:ts förordning angående
åtgärder mot införande och utbredning af smittosamma sjukdomar
bland rikets invånare den 19 mars 1875. Kommitténs ordförande och
sekreterare hafva dessutom vissa andra tider under år 1911 vant sysselsatta
med de förberedande arbeten, som erfordrats.

12. Kungl. Maj:t har den 16 juni 1911 uppdragit åt en kommission
att verkställa utredning om lämpligaste sträckningen för stambanan mellan
Rönninge och eu punkt söder om Saltskog, så belägen, att meningsskiljaktighet
ej råder om banans sträckning från denna punkt till Jama, samt
i denna kommission utsett, till ordförande landshöfdingen in. in. friherre G.
O. R. Lao-erbring och till ledamöter: godsägaren O. Björklund, godsägaren
A. Ekman, professorn V. K. A. Fellenius, trafikchefen, kaptenen C. H. Fogel
bero-, öfveringenjören, majoren H. Fogelmarck, redaktören A. Ghristenson
Lindblad, landtbruksingenjören A. V. Nordin och byråchefen, öfverstelöjtnanten
F. B. Stafsing. Kommissionen har numera fullgjort sitt uppdrag.

13. Kungl. Maj:t har den 22 juni 1911 uppdragit åt en kommitté,
dels att utarbeta förslag till tryggande af afnämares rätt till kontraktsenlmt
åtnjutande af elektrisk kraft, dels ock att verkställa utledning,
huruvida och på hvad sätt priset på elektrisk ström, som distribueras till
allmänheten, må kunna af offentlig myndighet regleras, samt, därest denna
utredning därtill gifver anledning, framlägga förslag i ärendet. Lill ordförande
i kommittén har Kungl. Maj:t utsett häradshöfdmgen E. Al. Hakan -son och till ledamöter: föreståndaren för vattenfallsstyrelsens elent-rotekniska
afdelning C. P. W. Borgquist, kanslirådet C. J. Carlberg, ingenjören

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

filosofie licentiaten A. F. Enström, inspektören öfver elektriska anläggningar
för belysning eller arbetsöfverföring E. C. Ericson, löjtnanten S. E.
J. Ltlbeck och vice häradshöfdingen, numera statsrådet G. Sandström, af
hvilka kanslirådet Carlberg jämväl skulle vara sekreterare.

Sedermera har Kungl. Maj:t den 19 oktober 1911 entledigat statsrådet
Sandström och förordnat borgmästaren J. Pettersson att i statsrådet
Sandströms ställe vara ledamot i kommittén. I sammanhang härmed uppdrog
Kungl. Maj:t åt kommittén att äfvenledes verkställa utredning, huruvida
och i hvilken omfattning samt under hvilka villkor en koncessionslagstiftning,
utöfver hvad för närvarande gäller och af kommitténs tidigare
uppdrag tilläfventyrs föranledes, bör införas med afseende å kraftkällor,
kraftstationer eller kraftledningar, afsedda för distribution till allmänheten
af elektrisk energi.

I fråga om kommitténs verksamhet har ordföranden meddelat, att
kommittén, som första gången sammanträdde den 25 september 1911 och
därefter varit samlad till och med den 7 december 1911, genomgått och
behandlat de frågor, 0hvilka sammanhänga med det första af de kommittén
lämnade uppdrag. Åt den sista delen af kommittéuppdraget har kommittén
ännu icke hunnit ägna någon vidare ingående behandling.

14. Jämlikt nådigt bemyndigande den 8 december 1911 har chefen
för civildepartementet uppdragit åt godsägaren A. Ekman, redaktören

A. Christenson Lindblad och öfverstelöjtnanten F. B. Stafsing att inom
civildepartementet biträda med vissa utredningar i anledning af den s. k.
Södertäljekommissionens utlåtande.

15. Kung]. Maj:t har den 30 december 1911 förordnat byråchefen, filosofie
^ doktorn G. H. Elmquist att inom civildepartementet biträda vid utredning
angående inrättande under civildepartementet af en särskild socialstyrelse;
och har chefen för civildepartementet, enligt nådigt bemyndigande,
för utredningen tillkallat direktören E. Beckman, möbelsnickaren H. Lindqvist,
folkskolläraren V. Rydén och byråingenjören J. A. E. Molin.

16. Kungl. Maj:t bär samma dag bemyndigat chefen för civildepartementet
att tillkalla högst tre sakkunniga för att inom civildepartementet
biträda vid utredning rörande åtgärder mot faran af kronisk arsenikförgiftning.

Kungl. Maj:t har den 22 juni 1911 utfärdat kungörelse angående Extra i5neextra
lönetillägg för år 1911 åt en del tjänstemän och betjänte in. in. tllläg" •

• Kungl. Maj:t har den 22 juni 1911 utfärdat kungörelse angående af- Aflöningalöningsreglemente
för tjänstemän vid postsparbanken. ÅrpoSsplr

banken.

72 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Ändring i Kungl. Maj:t har den 2 juni 1911 utfärdat kungörelse om ändring

öfvergångs- ■ öfvergångsbestämmelserna i kungörelsen den 18 juni 1910 angående
serna ““flis-aflöningsreglemente för tjänstemän vid tullverkets lokalförvaltning samt
mentetStler kust‘ och gränsbevakning.

tullverket.

Ändrad be- Kungl. Maj:t har den 22 juni 1911 utfärdat lag om ändrad lydelse

stammeise i f 5 § i lamell den 11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehafvares
lagen angå- . .o

ende civila rätt till pension,
tjänstinnehafvares
rätt
till pension.

Ändring i be- Samma dag har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse angående ändring

stämmeis^rna a£ nå(jjga kungörelsen den 11 oktober 1907 med föreskrifter angående de
8medel,6af ° medel, af hvilka pensioner, som jämlikt lagen angående civila tjänstinnehvilka
pen- pafvares rätt till pension komma att beviljas, skola utgå in. in.

sioner till ci- t

vita tjänstinnehafvare

skola utgå.

Provisoriska Den 22 juni 1911 har Kungl. Maj:t vidare utfärdat kungörelse an ^eflttnfngs^

gående provisoriska aflöningstillägg för år 1912 åt befattningshafvare i

häfvare i kommerskollegium.

kommers kollegium.

Provisoriskt Likaledes har Kungl. Maj:t samma dag utfärdat kungörelse angå efatf

ende provisoriska aflöningstillägg för år 1912 åt befattningshafvare i

ningshafvarc patent- och registreringsverket,
i patent- och
registreringsverket.

Provisoriska Kungl. Maj:t har den 19 oktober 1911 utfärdat kungörelse angå lönetiiiägg

åt provisoriska aflöningstillägg för ar 1912 åt befattningshaftaie i sta

befattnings- . i D

häfvare i sta-tistiska centralbyrån,
tistiska centralbyrån.
i

Provisoriska Samma dag har Kungl. Ma:jt utfärdat kungörelse angående provi lönetniägg

åt sor}ska aflönino-stillägg för år 1912 åt befattningshafvare i öfvennten befattnings-

, n 00

ningsbafvare den t sämbetet.

i öfvcrintcndentsämbetet.

Ändring i Kungl. Maj:t har den 22 juni 1911 utfärdat förordning angående

förordningen ^n(]ra(J lydelse af 20 § i förordningen den 28 oktober 1910 om inkomst komst-

och och förmögenhetsskatt m. m.
förmögenhetsskatt.

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kungl. Maj:t har den 8 december 1911 utfärdat kungörelse angå- Ändring i
ende. ändrad lydelse af vissa af de formulär, som fastställts genom för- Jér^onTdeordningen
den 28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter och förfarandet kiarationsyid
taxering samt kungörelsen samma dag angående fastställelse af vissa formulärför
tillämpningen af berörda förordning afsedda formulär.

Kungl. Maj:t har den 10 februari och den 19 maj 1911 utfärdat Ändringar i
kungörelser angående vissa ändringar i reglementet för uppbördsverket i
Stockholms stad den 23 juli 1908. vÄi

Stockholm.

Kungl. Maj:t har den 19 maj 1911 utfärdat nytt uppbördsreglemente. Uppbörds reglemente.

Samma dag har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse angående vissa Ändring i
ändringar i kungörelsen den 5 juli 1884 angående redovisning inom länen serna^ngåför
verkställigheten af meddelade bötesbeslut och för influtna bötesmedel, ende redovis ning

inom
länen för
verkställighet
af meddelade
bötesbeslnt
och
för influtna
bötesmedel.

Kung]. Maj:t har den 27 oktober 1911 utfärdat förordning om vissa Ändring i
ändringar i förordningen den 6 augusti 1894 angående mantalsskrifningen. ““^förord-''

ningen.

Kungl. Maj:t har den 22 juni 1911 utfärdat kungörelse angående Upplysning
rätt att hos statskontoret erhålla upplysning i fråga om skyldighet att ut- J [S8?
göia stämpelafgift. utgöra stäm pelafgift.

Samma dag har Kung]. Maj:t utfärdat förordning om vissa ändringar Ändringar i

i 1, 7, 8 och 50 §§ af förordningen den 18 september 1908 angående stä.mPelf51"
stämpelafgiften. r ° ordmngen.

Likaledes samma dag har Kungl. Maj:t utfärdat förordning angå-Anstånd med
ende anstånd i vissa fall med erläggande af stämpelafgift för arffallen ertIägga“de *

po-enrlom 1 8 stämpelafgift

egendom. för arffanen

egendom.

Kungl. Maj:t har den 19 oktober 1911 utfärdat kungörelse angående Tabeller till
fastställelse af vissa till ledning vid uträknandet af stämpelafgift erforder- 1*ed“‘Dg Jid,

B™ r ta uträknande af

stämpelafgift.

liga tabeller.

Bih. till Rifad. Prof. 1912. 1 Samt. 1 Afd.

Riksdag,s-Berättelsen.

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Ändring i Kungl. Maj:t har den 27 januari 1911 utfärdat kungörelse angående

mf kraungt ändrad lydelse af § 8 i det genom kungörelse den 18 januari 1910 fastriket
Sveriges ställda reglemente för konungariket Sveriges stadshypotekskassa.
stadshypotekskassa.

Redovisning Kungl. Maj;t har den 29 september 1911 utfärdat kungörelse angå dCTM^för''

ende sättet för redovisningen af kostnaderna för kommittéer och liknande
kommittéer, beredningar.

Afskrifning Samma dag har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse angående extra

anansiSnte^t™''ordinarie afskrifning af vissa kronans utestående fordringar.

ende fordringar.

Afgifter för Kungl. Maj:t har den 15 september 1911 utfärdat kungörelse angå ifBmåttSoch

ende afgifter för justering af mått och vikt.

rikt.

Ändring i Kungl. Maj:t har den 7 april 1911 utfärdat förordning om ändrad

angående11 för-lydelse af 6 § i förordningen den 9 juni 1905 angående försäljning af

säljning af brännvin.
brännvin.

Ändring i Kungl. Maj:t har samma dag utfärdat kungörelse om ändrad lydelse

angående^de- ^ §§ 9, 12, 13, 14, 17 och 26 i förordningen den 10 oktober 1890 angå naturing

af ende denaturering af brännvin.
brännvin.

Ändringar i Kung!. Maj:t har den 12 maj 1911 utfärdat förordning angående

angåendlTu- ändrad lydelse af 20 och 24 §§ i förordningen den 11 oktober 1907 anverkning
af gående tillverkning af brännvin.

brännvin. Kung!. Maj:t har den 28 juni 1911 utfärdat förordning angående

ändrad lydelse af 13 § i samma förordning.

Särskild af- Samma dag har Kungl. Maj:t utfärdat förordning angående särskild

vin ^om till- afgift för brännvin, soin tillverkas vid bränneri under tid, då maniokarot och
verkas vid vissa andra utländska råämnen där användas äfvensom särskild skatt å
dylika ämnen, använda vid tillverkning af stärkelse.

maniokarot
där användes
m. m.

Ändring i Likaledes samma dag har Kungl. Maj:t utfärdat förordning angå sberna™ngå-

ende ändrad lydelse af 2 § i förordningen den 6 mars 1908 angående
ende särskild särskild skatt å majs, använd vid tillverkning af stärkelse.

skatt å majs,
använd vid
tillverkning
af stärkelse.

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kungl. Maj:t har den 12 maj 1911 utfärdat förordning angående Ändring i
ändrad lydelse af 25 § 4 mom. i förordningen den 11 oktober 1907 an- ingående begående
beskattning af socker. skattning af

socker.

Kungl. Maj:t har den 3 november 1911 utfärdat kungörelse om änd- Ändring i
rad lydelse af mom. 3 i kungörelsen den 11 december 1908 angåen de sk™ft7nm° för
särskilda kontrollföreskrifter för sockertillverkningen vid sockerfabriken i sockertiii Lidköping.

verkningen

t o vid. socker fabriken

Lidköping.

Kungl. Maj:t, har den 10 november 1911 utfärdat kungörelse med Kontrollvissa
kontrollföreskrifter i fråga om profning och användning af från ut-1

landet införd finkelolja. profning och

användning
af från utlandet
införd

finkelolja.

Samma dag har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse angående denatu- Denatutermg
reling af från utlandet införd ättika och ättiksyra.

af ättika och
ättiksyra.

Kungl. Maj:t har den 29 september 1911 utfärdat förordning angående Ändring i
ändrad lydelse af 3, 5 och 7 §§ i förordningen den 12 juli i907 angå- i°nrgäende8de
ende slag af papper, bläck, skrifmaskin- och stämpelfärger, som må till slag af papvissa
offentliga handlingar användas.

Vid myntverket hafva under år 1911 blifvit utmyntade:
silfvermynt:

50-ören ............. kronor 236,267: —

10-ören............. » 318,065: —

bronsmynt:

5-ören ............. kronor 38,923: —

1-ören............. » 31,499: —

hvarjämte under samma tid, hufvudsakligen till landsorten, utväxlats:

i silfvermynt..........kronor 4,111,600: —

i bronsmynt.......... » 85,050: —

Därjämte hafva under år 1911 präglats:

21,379 st. medaljer till värde af kronor 94,749: si.-

per m. m.,
som må till
vissa offentliga
handlingar
användas.

Myntverket.

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Grunderna Kungl. Maj:t har den 2 juni 1911 utfärdat förordning angående

°markegängs-rftrunc^erna oc^ sättet för markegångsprisens bestämmande.

prisens bestämmande.

inlösen i vis- Kungl. Maj:t har samma dag utfärdat förordning angående inlösen

skattefrälse- i vissa fall af skattefrälseräntor, som varit med jordäganderätten förenade,
räntor.

Ändring i be- Kungl. Maj:t har den 3 november 1911 utfärdat kungörelse om viss

förande86™ändring i kungörelsen den 26 februari 1909 angående bestämmelser röringsiegiti-
rande näringslegitimationsbevis för svenska handelsresande i Finland.

mationsbevis
för svenska
handelsresande
i Finland.

stadga angå- Kungl. Maj:t har den 10 november 1911 utfärdat stadga angående

schörsväsen- dispaschörsväsendet.
det.

Bidrag till Från det af Riksdagen för år 1911 beviljade anslag för beredande.

TusenS" a! sjömanshusen af skälig ersättning för dem åliggande bestyr med värnpliktiges
inskrifning och redovisning samt med utarbetande af sjöfartsstatistiska
uppgifter hafva bidrag tilldelats 47 sjömanshus.

Angående Kungl. Maj:t har den 9 juni 1911 utfärdat kungörelse angående rätt

”tf använda ^ör innehafvare af fabriker för tillverkning af frukt- och grönsakskonserver
kvinnor till att, utan hinder af hvad i 1 § af lagen angående förbud mot kvinnors
arbete natte- användande till arbete nattetid i vissa industriella företag den 20 noindustriella
vember 1909 stadgas, i sina fabriker använda kvinnor till visst arbete
företag, nattetid.

Kungl. Maj:t har den 11 augusti 1911 utfärdat kungörelse angående
rätt för innehafvare af fabriker för konservering af skarpsill att, utan
hinder af hvad i 1 § af samma lag stadgas, i sina fabriker använda kvinnor
till visst arbete nattetid.

Ändring i Kungl. Maj:t har den 22 juni 1911 utfärdat kungörelse angående

angåendet” ändrad lydelse af § 21 mom. 1 af nådiga förordningen den 22 juni 1883
postsparbank angående en postsparbank för riket.

för riket.

instruktion Kungl. Maj:t har den 22 december beslutat utfärda instruktion

för postspar- fQr postsparbanken.

fanken. 1 1

Postsparban- Antalet postanstalter, hvilka såsom postsparbankskontor betjäna all kcn-

mänheten med mottagande och utbetalande af postsparbanksmedel, utgjorde

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

vid utgången af november månad 1911 3,280; antalet stillien, hvarest
sparmärken försäljas, uppgick vid samma tid till 6,072.

Antalet delägare i postsparbanken utgjorde vid 1911 års början
557,337. Under tiden 1 januari—30 november hafva tillkommit 53,868,
under det att 31,845 afgått genom uttagande af samtliga innestående
medel. Delägareantalet utgjorde således sistnämnda dag 579,360.

De under tiden 1 januari—SO november 1911 uti 627,479 poster i
postsparbanken insatta medlen jämte delägarna tillgodoförda räntor för
samma tid utgjorde 13,887,437 kronor. Från årets "början till utgången
af november 1911 uttogos i 145,431 poster 11,806,093 kronor 58 öre,
hvadan delägarnas behållning, som den 1 januari 1911 uppgick till 46,253,411
kronor 40 öre, ökats med 2,081,343 kronor 42 öre ochden 30 november
1911 utgjorde 48,334,754 kronor 82 öre.

Tnlåningsräntan har under år 1911 oförändradt utgjort 3,6 % för år.

Postsparbankens medel — däruti inberäknadt löpande förskott från
postverket — voro vid november månads utgång placerade dels uti obligationer,
utfärdade af allmänna hypoteksbanken eller kommuner inom
landet, till ett bokfördt värde af 35,755,320 kronor 50 öre, dels ock i
direkta lån till kommuner till ett sammardagdt kapitalbelopp af 10,297,876
kronor 34 öre, samt i lån mot säkerhet af fastighetsinteckningar 1,245,000
kronor, hvarjämte vid samma tidpunkt i banker innestodo 2,741,236 kronor
21 öre, allt utom upplupna, ej förfallna räntor.

Postparbankens bestyr med uppbörd och utbetalningar för riksförsåkringsanstaltens
räkning hafva undertiden 1 januari—30 november 1911
gestaltat sig på följande sätt:

Inbetalningar hafva förmedlats till belopp af 716,323 kronor 20 öre,
fördelade på 8,365 poster, och utbetalningar till belopp af 385,945 kronor
50 öre i 15,509 poster.

Utbetalningarna förgrena sig i följande grupper:

Sjukhjälp........

Begravningshjälp.....

lifränta........

Återbetalade premier . . .

antal 5,449 belopp kr. 138,177: 24

* 69 » » 4,185: —

» 7,741 » » 193,625: 91

» 2,250 » » 49,957: 35.

De för riksförsäkringsanstaltens räkning förvaltade medlen voro den
30 november placerade i obligationer till bokfördt värde af 3,338,840 kronor
98 öre, i kommunlån till belopp af 879,817 kronor 52 öre, i lån mot
säkerhet af fastighetsinteckningar till belopp af 455,000 kronor, hvarjämte
å bankräkningar innestodo 47,380 kronor 98 öre, allt förutom ej förfallna
räntemedel.

78 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Beträffande det postsparbanken, enligt kungl. brefvet den 31 december
1904 och kungl. kungörelsen den 18 september 1908, åliggande bestyret
med mottagande af insättningar i barnmorskornas pensionsanstalt
och utbetalande af därifrån utgående pensioner samt förvaltningen åt pensionsanstaltens
medel, voro vid 1911 års början 1,604 barnmorskor på
o-rund af insättning i postsparbanken delägare i pensionsanstalten. Detta
antal ökades under tiden 1 januari—30 november 1911 med 121 eller
till 1 725.

’ Det pensionsanstalten tillkommande statsbidraget för år 1910, 29,139
kronor, har under 1911 af statskontoret inbetalats till postsparbanken.

Af anstaltens tillgångar vid utgången af november 1911 voro för
yngre barnmorskor 312,612 kronor 60 öre och för äldre barnmorskor
52^)82 kronor 50 öre placerade i allmänna hypoteksbankens eller kommuners
obligationer. . „„

I pensioner till barnmorskor har under tiden 1 januari—30 november
utbetalats ett sammanlagdt belopp af 2,448 kronor. .

Antalet försäkrade fiskare utgjorde vid årets början 1,158. Detta
antal ökades under tiden 1 januari—30 november med 172 eller till 1,330.

Under samma tid hafva i premier inbetalats 9,290 kronor 10 ore
samt i olycksfallsers,ättning lyftats 2,814 kronor 56 öre.

Af de för fiskareförsäkringens räkning förvaltade medlen voro deri
30 november kronor 23,307: 50 placerade i Svenska statens och kommuners
obligationer samt 415 kronor 30 öre innestående i banker.

Jämlikt nådiga kungörelserna den 18 december 1908 och den 7 maj
1909 hafva genom postsparbankens försorg utbetalats under de tre första
kvartalen af år 1911 pensioner från civilstatens änke- och pupillkassa med
288,559 kronor 66 öre i 3,990 poster samt under första halfaret från tolkskollärarnas
m. fl. pensionsinrättning 796,936 kronor i 3,233 poster.

Med tillämpning af bestämmelserna i nådiga förordningen den. 18
juni 1909 om ersättning i anledning af kroppskada, ådragen under militär
tjänstgöring, har under de elfva första månaderna af år 1911 genom post
sparbanken utbetalats tillhopa 10,399 kronor 47 öre, fördelade i 192
poster.

Patent-och Under år 1911 har till patent- och registreringsverket inkommit

registrerings- 3,53g ansökningar om patent, 1,490 ansökningar om registrering åt varumärken
samt 36 ansökningar om registrering af mönster.

Under året har patent- och registreringsverket beviljat 2,002 patent
samt registrerat 1,153 varumärken och 30 mönster.

Under samma år hafva till patent- och registreringsverket inkommit:

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

dels 47. anmälningar till försäkringsregistret, däraf 6 afsett registrering
af ömsesidiga försäkringsbolag

dels 4,596 anmälningar till aktiebolagsregistret, däraf 2 afsett registrering
af bankaktiebolag samt 898 afsett registrering af öfriga aktiebolag.

Under året hafva registrerats:

dels 5 ömsesidiga försäkringsbolag:

dels 767 aktiebolag och banker, hvilkas sammanlagda aktiekapital
utgjorde 96,434,500 kronor, hvaraf 69,771,560 kronor 64 öre, eller 72,35 %
af det tecknade aktiekapitalet, vid registreringen anmäldes vara inbetaldt.

Ofvanstående tecknade belopp fördelar sig på vissa grupper af bolag
och banker på följande sätt, nämligen:

för 2 försäkringsaktiebolag med ett sammanlagdt aktiekapital

ar Kr- • ...................... 650,000

lör 2^ bankaktiebolag med ett sammanlagdt aktiekapital af kr. . 19,002,500

för 15 järnvägsaktiebolag med ett sammanlagdt aktiekapital af kr. 4,246,250
för 30 rederiaktiebolag med ett sammanlagdt aktiekapital af kr. 1,570,050
för 242 industri- och fabriksaktiebolag med ett sammanlagdt

aktiekapital af kr.................. 24 537 050

för 343 handels- och hushållsföreningsaktiebolag med ett sammanlagdt
aktiekapital af kr.............. 34,630,400

för 133 aktiebolag för hvarjehanda ändamål med ett sammanlagdt
aktiekapital af kr................XI 79g 250

Summa 96,434,500

Ivungl. Maj:t har den 19 oktober 1911 utfärdat kungörelse om ak- Aktiebolagstiebolagsregistrets
förande m. in. registrets fa rande.

Kung!. Maj:t har den 24 november 1911 utfärdat kungörelse an- Användning
gående användningen och redovisningen af afgifter för registrering i lian- °-h redovis''

. 1 „i * .i ® ö muff ät åt -

delsregistren

Kungl. Maj:t har den 15

föreningsregistrets förande m.

in.

ning af afgifter
för
registrering i
handelsrogistren.

december 1911 utfärdat kungörelse Om Föreningsregistrets
förande.

Kungl Maj:t har samma dag utfärdat kungörelse om registrering af Registrering
solidariska bankbolao-. afsoiidariska

0 bankbolag.

80 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig Ulldragit.

utgifvande Likaledes har Kungl. Maj:t samma dag utfärdat kungörelse om ut aofmSfattander

gifvande af samlingar, omfattande de ur aktiebolagsregistret, det försäkde
nr aktie- ringsregister, som skall föras hos patent- och registreringsverket, föreningsregister
^kun- registren och handelsregistren kungjorda uppgifter.

gjorda uppgifter.

Tulltaxan. Kungl. Maj:t har den 8 april 1911 utfärdat kungörelse angående

ändrad lydelse af anm. 1 under rubriken socker i då gällande tulltaxa, samt
den 9 juni 1911 förordning med tulltaxa för inkommande varor, hvarefter
Kungl. Maj:t utfärdat kungörelser dels den 16 juni 1911 angående
förändring af tullsatserna å socker samt om ändrad lydelse af § 13 i förordningen
med tulltaxa för inkommande varor den 9 juni 1911 och dels
den 11 augusti 1911 angående ändrad lydelse af § 9 inom. 3 A) och
mom. 4 i tulltaxeunderrättelserna, i sammanhang hvarmed Kungl. Maj it
sistnämnda dag utfärdat instruktion för kommissionen för fastställande af
proftyper å mjöl, hvarå restitution af tull är medgifven.

'' Sedermera har Kungl. Maj:t den 10 november 1911 låtit utfärda
särskilda kungörelser nämligen dels med särskilda kontrollföreskrifter
och bestämmelser i öfrigt till förekommande åt missbruk af den enligt
§ 4 i nådiga förordningen med tulltaxa för inkommande varor
den 9 juni 1911 medgifna tullfrihet; dels angående villkor och bestämmelser
i fråga om rätt för resande, som icke är inom riket bosatt,
att, utan tullafgifts erläggande, under viss tid förfoga öfver medförd
automobil; dels med föreskrifter angående förpassning af vara jämlikt
§ 13 mom. 4 i nådiga förordningen med tulltaxa för inkommande vrfror
den 9 juni 1911; dels med föreskrifter angående restitutionsupplag och
villkoren för dess begagnande; dels angående ändrad lydelse af den vid
punkten 8) i taxan deri 23 december 1910 å ersättning, som enligt
särskilda bestämmelser skall af trafikerande utgöras för vissa al tulltjänsteman
verkställda tjänstförrättningar, fogade anmärkning; och dels
med föreskrifter beträffande tillämpningen af vissa i tulltaxan den 9
juni 1911 och därtill fogade underrättelser om hvad vid taxans tilllämpning
iakttagas bör upptagna bestämmelser.

Generaltullstyrelsen har utfärdat kungörelse den 4 december 1911 medföreskrifter
angående förande af restitutionsupplagsjournal och den 8 december
1911 i anledning af den i § 9 mom. 1 tulltaxeförordningen medgifna
rätt till tullindring vid återinförsel af varor, som i utlandet undergått
reparation eller bearbetning.

-instruktio- Kungl. Maj:t har utfärdat kungörelser dels den 6 oktober 1911 an ncraituUsty-

gående förändrad lydelse af § 20 inom. 1 i förnyade instruktionen för

relsen.

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

generaltullstyrelsen den 2 december 1910 och dels den 10 november 1911
angående ändrad lydelse af §§ 2 och 10 i samma instruktion.

Kungl. Maj:t har den 10 november 1911 utfärdat kungörelse angående
ändrad lydelse af §§ 23, 119, 131 ocli 132 i tullstadgan den
1 juli 1904.

Den 20 november 1911 har generaltullstyrelsen utfärdat kungörelse
angående erkännande i Sverige af tyska fartygs mätbref.

Generaltullstyrelsen har den 24 november 1911 utfärdat kungörelse
angående bestämmelser rörande tullbehandlingen af varuprof, införda af
tyska handelsresande.

Generalstyrelsen har den 22 december 1911 utfärdat kungörelse angående
statistisk varuförteckning.

Kungl. Maj:t har den 24 februari 1911 utfärdat lag om ändrad lydelse
åt 27 § i lagen den 12 maj 1897 för Sveriges riksbank.

Kungl. Maj:t har den 26 maj 1911 utfärdat lag om ändrad lydelse
af 16 § i samma lag.

Kungl. Maj:t har den 11 augusti 1911 utfärdat kungörelse i anledning
af Riksdagens beslut angående riksbankens styrelse och förvaltning.

Kungl. Maj:t har den 24 mars 1911 utfärdat kungörelse angående
instruktion för Riksdagens revisorer vid riksbankens afdelningskontor i
orterna.

Kungl Maj:t har den 28 juni 1911 utfärdat kungörelse angående
upptagande för svenska statens räkning af ett tre och eu half procents
svenskt statslån.

Kung]. Maj:t har den 22 juni 1911 utfärdat lag om bankrörelse.

Kungl. Maj:t har samma dag utfärdat lag om ändrad lydelse af 10
§ i lagen den 5 juni 1909 angående emissionsbanker.

Tnllstadgan.

Erkännande i
Sverige af
tyska fartygs
mätbref.

Tullbehandling
af varuprof
införda
af tyska handelsresande.

Statistisk

varuförteek ning.

Andringar i
lagen för
Sveriges riksbank.

Kungörelse i
anledning af
Riksdagens
beslut angående
riksbankens
styrelse
och förvaltning.

Instruktion
för riksbanksrevisorerna.

Upptagande
af ett 3,5 procents
statslån.

Lag om bankrörelse.

Ändring i
lagen angående
emissionsbanker.

Bill. till Riksd. Prot. 1912. 1 Sami. 1 Afd.

Riksdagg-Berättelsen.

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Bankbolagens Kuiigl. Maj:t har den 15 december 1911 utfärdat kungörelse an bestddande

gående bankbolagens bidrag till bestridande af kostnaden för bankinspek af

kostnaden tionen.
för bankinspektionen.

Allmänna Allmänna hypoteksbankens obligationsskuld, som vid 1909 års ut ^bankeiT

gång uppgick till 289,457,673 kronor 33 öre, utgjorde vid 1910 års slut
an n 290,977,073 kronor 33 öre, hvaraf mot inhemska obligationer 115,148,700
kronor, mot tyska 137,335,733 kronor 33 öre och mot franska 38,492,640
kronor; och utgjorde räntan, hvarmed obligationerna voro förskrifna. 5 proc.
å 10,181,600 kronor, 4 proc. å 198,245,073 kronor 33 öre, 3 "A proc. å
30,659,000 kronor och 3 V2 proc. å 51,891,000 kronor.

Under år 1911 hafva blifvit försålda: obligationer af 1883 års lån,
afstämplade till 4 proc., till ett belopp af 3,290,000 kronor, obligationer
af 1909 års lån till ett belopp af 2,293,200 kronor och obligationer af
1910 års lån till ett belopp af 3,450,000 kronor.

Följande amorterteringar hafva under år 1911 verkställts å bankens
obligationslån, nämligen: å 1877 års svenska 5-procentlån 614,600 kronor,
å 1880 och 1883 års svenska till 4 proc. afstämplade lån 330,800 kronor,
å 1880 och 1883 års svenska till 3 3U proc. afstämplade lån 209,900 kronor,
å 1889 års svenska 3 72-procentlån 132,100 kronor, a 1878 ars tyska
4-procentlån 740,000 kronor, å 1886 års tyska 3 72-procentlån 270,666
kronor 67 öre samt å 1879, 1908 och 1909 års franska 4-procentlån
582,840 kronor.

Hypoteks- Enligt deri öfversikt af hypoteksföreningarnas ställning vid 1910 års

^ställning AS slut, hvilken upprättats i bankinspektionen efter uppgifter från de särskilda
hypoteksföreningarna, utgjorde summan af den amorteringslåneskuld,
hvari hypoteksföreningarna, efter afdrag af de å lånen verkställda amorteringar,
då häftade till allmänna hypoteksbanken, 287,963,437 kronor 74
öre eller 6,325,228 kronor 2 öre mera än vid utgången af år 1909.

Kommgariket Äldre af delningen (allmänna hypotekskassan för Sveriges städer,

stadshypo- öfvertagen af konungariket Sveriges stadshypotekskassa från och med den
tekskassa. 1 april 1911). Obligationsskulden utgjorde vid 1910 års slut 40,315,600
kronor mot 40,774,600 kronor vid utgången af år 1909.

Fordringarna hos delägande stadshypoteksföreningar och kommuner
uppgingo vid 1910 års slut, efter afdrag af verkställda amorteringar,
till sammanlagdt 36,390,796 kronor 39 öre.

Yngre af delningen. Obligationsskulden utgjorde vid 1910 års slut
60,480,000 kronor.

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Fordringarna hos delägande stadshypoteksföreningar uppgingo vid
utgången af år 1910, efter afdrag af verkställda amorteringar, till sammanlagdt
59,757,195 kronor 63 öre.

Riksbankens metalliska kassa, beräknad i enlighet med gällande be- Riksbankens
stämmelser, utgjorde vid slutet af november År 1911 i rundt tal 85,213,900 skUtebankkronor
mot 80,591,400 kronor vid samma tid år 1910. inrättningar De

enskilda bankinrättningarna ägde vid utgången af november mtgiingar
är 1911 i myntadt och omyntadt guld 346,411 kronor mot 348,495 kronor
vid samma'' tid ar 1910.

Riksbanken och de enskilda bankinrättningarna hade vid november
månads utgång år 1911 fordringar hos utlandet i räkning och på grund
åt växlar till ett belopp af 171,517,675 kronor mot skulder å tillhopa
83,840,218 kronor, så att bankernas öfverskjutande fordran hos utlandet
utgjorde 87,677,457 kronor mot eu öfverskj utande skuld på 2,716,352
kronor vid samma tid år 1910.

Därjämte innehade riksbanken den 30 november 1911 utländska obligationer
till ett belopp af 15,509,400 kronor mot ett belopp af 14,783,800
kronor vid samma tid år 1910.

Riksbankens utelöpande sedlar uppgingo den 30 november 1911 till utelöpande
ett belopp af i rundt tal 202,240,100 kronor. Då motsvarande belopp den banksedIar30
november 1910 utgjorde 190,041,000 kronor, har alltså en ökning i
riksbankens sedelstock ägt rum med 12,199,100 kronor.

1 riksbanken och de enskilda bank inrättningarna voro vid utgången -Bankernas i naf
november 1911 innestående: på sparkasseräkning 307,199,000 kronor,och utIånins‘
mot 281,113,700 kronor vid samma tid år 1910: på giro-, upp- och afskrifnings-
samt löpande räkning 268,109,100 kronor mot 266,466,200
kronor vid samma tid ar 1910: på depositions- och kapitalräkning
1,005,245,900 kronor mot 980,898,400 kronor år 1910.

Beloppet af diskonterade inrikes växlar, som vid november månads
utgång år 1910 var 697,433,300 kronor, utgjorde den 30 november 1911
675,957,100 kronor och hade således minskats med 21,476,200 kronor.

Vid slutet af november 1911 utestod såsom lån ett belopp af 1,050,758,400
kronor. Motsvarande belopp för år 1910 uppgick till 1,030,240,500 kronor;
och hade således bankernas utestående lån från november 1910 till
samma tid år 1911 ökats med 20,517,900 kronor. Det å kassa- och resekreditiv
utestående belopp hade från slutet af november 1910 till samma
tid år 1911 minskats från 245,358,300 kronor till 241,719,500 kronor
eller med 3,638,800 kronor samt det å löpande räkning utestående belopp

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

under samma tid minskats från 225,028,600 kronor till 223,491,800 kronor
eller med 1,536,800 kronor.

Vid utgången af november 1911 var därjämte på indrifning beroende
ett belopp af 10,303,300 kronor mot 10,489,400 kronor vid samma
tid år 1910.

Totalsumman af bankernas till allmänna rörelsen lämnade försträckningar
utgjorde alltså vid slutet af november 1911 2,202,230,100 kronor
mot" 2,208,550,100 kronor vid samma tid år 1910 och har således minskats
med 6,320,000 kronor, under det att hela inlåningen på sparkasse-,
giro-, upp- och afskrifnings- samt löpande räkning och depositionsräkning
samtidigt ökats mnd 52,075,700 kronor.

Bankernas sammanlagda fonder hafva från utgången af november
månad år 1910 till samma tid år 1911 ökats med 29,894.700 kronor.

Upplösta Följande banker hafva under år 1911 upphört, nämligen Gäfleborgs

bankbolag- enskilda bank, som uppgått i bankaktiebolaget norra Sverige, Kristinehamns
enskilda bank, som uppgått i Värmlands enskilda bank, bankaktiebolaget
Stockholm—öfre Norrland, som ombildats till aktiebolaget Norrlandsbänken,
Tranås bankaktiebolag, som uppgått i aktiebolaget Malmö
folkbank, Halmstads bankaktiebolag, som uppgått i aktiebolaget Göteborgs
handelsbank, samt aktiebolaget Sollefteå folkbank, som uppgått i Sundsvalls
enskilda bank.

Förlängda Åt följande bankaktiebolag har Kungl. Maj:t under år 1911 med oUrojcr.

tillstånd att fortfarande drifva bankrörelse, nämligen: aktiebolaget

Blekinge bank, aktiebolaget Mälareprovinsernas bank, aktiebolaget Filipstads
bank och aktiebolaget Bergsjö folkbank, samtliga till utgången af
år 1922.

Antui bank- Antalet i verksamhet varande banker, hvilket vid 1910 års slut

bolag- uppgick till 80, utgjorde vid 1911 års utgång 76.

Kungl. Maj:t har under år 1911 utfärdat särskilda kungörelser angående
frihet från utmätning för pension, utgående från tysta skolans i
Stockholm pensionskassa, från lifförsäkringsaktiebolaget Thule, från poliskårens
i Malmö pensions- samt änke- och pupillkassa och från lifförsäkringsaktiebolaget
Baldcr samt för lifräntor, som utgå från svenska lifränteförsäkringsbolaget
Framtiden, ömsesidigt, äfvensom för pension till
tjänsteinnehafvare hos Gäfle stad.

Kommittéer. 1. De af Kungl. Maj:t den 26 september 1902 utsedda kommitte rade

för afgifvande af förslag rörande bokföringen i statskontotoret hafva

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

med föranledande af nådiga brefvet den 4 juli 1910 under år 1911 meddelat
direktiv åt de sakkunnige, Indika under hela året varit sysselsatta
med utarbetande af betänkande och förslag angående förenkling af redovisningsväsendet
vid marinen. Dessa direktiv hafva under arbetets fortgång
meddelats muntligen genom kommitterades sekreterare, som tilllika
varit de sakkunniges ordförande.

2- Den af Kungl. Magt den 3 oktober 1902 tillsatta kommitté för
afgifvande af förslag rörande reglering af statens ämbetsverks och myndigheters
löneförhållanden in. in. har under år 1911 undergått den förändring
i sin sammansättning, att efter revisionskommissarien J. It. Vide,
som erhållit begärdt entledigande, sekreteraren i generalpoststyrelsen A. E.
M. Ericsson blifvit af Kungl. Maj:t förordnad att från och med den 16
juli vara ledamot i kommittén.

Kommittén har under år 1911 haft sammanträden in pleno under
tiderna från och med den 10 januari till och med den 6 april, från och
med den 1 till och med den 30 maj, från och med den 28 juni till och
med den 1 juli samt från och med den 10 oktober till och med den 20
december.

Därjämte hafva, enligt kommitténs uppdrag, särskilda subkommitterade
bedrifvit arbeten för kommitténs läkning under öfriga tider af året,
med undantag af tiden från och med den 18 juli till och med den 18
augusti. Enligt kommitténs beslut den 20 december komma subkommittéarbeten
att fortgå intilldess pleniarbetena blifva, på ordförandens kallelse,
återupptagna.

Under år 1911 hafva följande betänkanden och yttranden afgifvits af
kommittén, nämligen:

den 12 januari underdånigt yttrande angående afiöningsförmänerna
för en ifrågasatt professorsbefattning i arkitektur vid konsthögskolan in. in.;

med underdånig skrifvelse den 13 januari betänkande, delen XXVII,
innefattande förslag till grunder, med tillämpning af hvilka infödda svenska
kvinnor må kunna af Konungen utnämnas och befordras till vissa
befattningar;

med underdånig skrifvelse den 4 februari betänkande, delen XXVIII,
angående väg- oeh vattenbyggnadsstyrelsen;

med underdånig skrifvelse den 29 juni betänkande, delen XXIX,
angående uppförande i stat af vissa biträden hos ämbetsverk oeh myndigheter;
J

den 29 juni underdånigt utlåtande i fråga om semester för vaktmästare
och med dem likställda statstjänare i centrala ämbetsverk och
hofrätterna;

Berättelse om livad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

ined underdånig skrifvelse den 10 november betänkande, delen XXX,
angående den civila personalen vid rikets allmänna kartverk;

med underdånig skrifvelse den 14 december betänkande, delen XXXI,
angående den civila personalen vid sjökarteverket; samt

den 15 december underdånigt yttrande angående aflöningsstater för
vissa skogsundervisningsanstalter.

Förutom de ärenden, som sålunda åt kommittén slutbehandlats, bär
kommittén in pleno äfven sysselsatt sig med frågor om reglering af löneförhållandena
in. in. vid nationalmuseum och om statens skogsförsöksanstalts
sättande på ordinarie stat.

Därjämte hafva bedrifvits förberedande arbeten beträffande frågor
om lönereglering för amanuenser in. fl. vid rikets universitet och karolinska
mediko-kirurgiska institutet samt om reglering af löneförhållandena
in. in. vid öfverintendentsämbetet och om lönereglering för tjänsteman vid
statens vattenfallsverk.

Uti öfverläggningar inom kommittén rörande det ofvannämnda, i
början af år 1911 slutbehandlade ärendet i fråga om grunder för utnämning
och befordran af infödda svenska kvinnor till vissa befattningar deltogo,
jämlikt Kungl. Majits förordnande, såsom sakkunniga numera afiidne
rektorn vid universitetet i Lund professorn B. Jönsson, rektorn vid nya
elementarskolan i Stockholm C. H. Hernlund, föreståndarinnan för nya
elementarskolan för flickor i Stockholm filosofie doktorn Anna Ahlström,
förste provinsialläkaren F. G. Bissmark och praktiserande läkaren medicine
licentiaten Mathilda Lundberg.

Såsom särskilda ledamöter hafva på grund af Kungl. Majits förordnanden
följande personer deltagit i kommitténs arbeten beträffande nedannärnnda
verk, nämligen

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen — byråchefen, öfverstelöjtnanten
O. Z. Ekdahl,

rikets allmänna kartverk — öfverstelöjtnanten A. H. Byström och

sjökarteverket — kommendören P. J. Dahlgren.

Vattenfallsdirektören f. d. öfversten F. V. Hansen ar förordnad att
vara ledamot i kommittén under den tid, frågan rörande lönereglering för
tjänsteman vid statens vattenfallsverk utgör föremål för kommitténs behandling.

8. Den af Kungl. Majit den (i mars 1908 tillsatta kommitté med
uppdrag att verkställa revision af gällande lagstiftning rörande patent och
om skydd för varumärken samt vissa mönster och modeller in. in. har
under år 1911 haft sammanträden in pleno från och med den 7 till och
med den 15 juni, äfvensom den 20 september.

Därjämte har en inom kommittén bildad subkommitté med uppgift

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

att, förbereda de till kommitténs behandling hörande frågor hållit sammanträde!)
från och med den 16 till och med den 23 mars samt från och
med den 4 till och med den 8 december. Kommitténs ordförande och
sekreterare hafva därutöfver under större delen af året samt enskilda
kommittéledamöter under längre eller kortare tider varit upptagna med
arbete för kommitténs räkning. °

Under året har kommittén varit sysselsatt med omredigering af och
författande af motiver till de under åren 1909 och 1910 upprättade preliminära
förslag dels till ny författning angående förbud mot införsel till
riket af varor med oriktig ursprungsbeteckning och dels till lag mot illojal
konkurrens. '' °

Kommitténs uppdrag, såvidt rörer förstnämnda ämne, har under året
fullgjorts, i det kommittén till Ivungl. Majrt aflämnat betänkande med fulslag
till lag i sagda ämne, hvaremot frågan angående lagstiftningsåtgärder
mot illojal konkurrens på grund af arbetets omfattning och de med eu
lagstiftning på detta område förenade svårigheter ännu icke af kommittén
hunnit slutbehandlas.

4. Den af Kungl. Maj:t den 13 november 1908 tillsatta kommittén
med uppdrag att verkställa utredning och afgifva förslag rörande förändråd
organisation af kommerskollegium och i sammanhang därmed reglering
af löneförhållandena m. in. vid nämnda ämbetsverk bär under
år 1911 undergått den förändring i sin sammansättning, att Ivungl. Maj:t
den 2 juni 1911 förordna! kommerserådet P. G. Friberg att från och med
sistnämnda (lag och kanslirådet i utrikesdepartementet C. Hultgren att
under den tid, frågor rörande handelsärenden och industriärenden som med
dessa hafva närmare samband, utgöra föremål för kommitténs behandling,
vara ledamöter af kommittén.

Under året har kommittén sammanträdt in pleno 27—30 juni, 11

och 12 samt 19
Därjämte hafva

frågors behandling,
året.

22 september, 13 18 november samt 12—15 december.

under olika tider subkommittéer varit samlade för vissa
Kommitténs kansli har varit i verksamhet under hela

Ivominittens arbete bär omfattat ärenden rörande bergshandtering,
handel, industri och handtverk samt de sociala ärendena.

Hvad den förstnämnda ärendesgruppen angår, hafva kommitténs
a i beten med afseende a f vagan om dithörande ärendens handläggning inom
administrationen framskridit så långt, att i allt väsentligt fullständiga förslag
föreligga utarbetade beträffande såväl bergsöfverstyrelsen som “bergsstaten.
Då emellertid denna organisationsfråga i åtskilliga hänseenden,
särskild! beträffande regleringen af lönerna, äger sammanhang med kommitténs
öfriga uppgifter och därför först samtidigt med dessa kan defini -

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

tivt lösas, har kommittén icke ansett lämpligt framlägga ofvannämnda
förslag särskild!, för sig. Behofvet af förbättrade löneförmåner för bergro
ås t ar no har dock synts kommittén så trängande, att kommittén gjort
särskild underdånig framställning om vidtagande af åtgärder för beredande
af en provisorisk löneförbättring åt dessa tjäll stum öhaf va re. 1 samband
härmed gjordes en liknande hänvändelse beträffande inspektörerna öfver
elektriska*anläggningar för belysning eller arbetsöfverförmg.

Efter öfveld ägg n i n gar mellan koinmerskollegiekommittén och de pal -tementalkominittcrade, förberedda under sammanträde mellan de senare och
en delegation af kommerskollegiekommittén under senare hälften åt juli
månad samt fullföljda af särskilda delegerade, hafva de båda kommittéerna
den 18 november afgifvit underdånigt utlåtande och förslag om upprättande
inom ett omorganiseradt civildepartement af eu afdelning för sociala

ärenden (Socialstyrelsen). . c

1 anledning af nådig remiss har kommittén den lo december atgnvit
underdånigt0utlåtande öfver ett af kommerskollegium ingifvet förslag
till omorganisation af kollegii afdelning för näringsstatistik.

Genom nådigt beslut den 17 november 1911 uppdrog Kungl. Maj:t
åt kommittén att så skyndsamt som möjligt afgifva yttrande i fråga om
upprättande af ett handelsråd för behandling af vissa till utrikesdepartementets
eller finansdepartementets handläggning hörande ärenden äfvensom
därest yttrandets innehåll därtill föranledde, uppgöra förslag till de
närmare bestämmelser, som erfordrades för inrättandet af ett sådant råd.
Detta ärende är redan slutbehandlad! af kommittén. _ ,

5 Den af Kungl. Maj:t den 20 augusti 1909 tillsatta kommittén
för utredning rörande statens, kommunernas, landstingens och hushållningssällskapens
frigörande i större eller mindre omfattning från ekonomiskt
beroende af från rusdryckshandteringen härflytande medel har under
år 1911 sammanträdt in pleno den 18 och den 24 januari, den 22 april,
den 15—22 juni, den 24—29 augusti, den 26 september—6 oktober samt
den 6—15 ''december, hvari ände kommittén under kortare tider åt året
arbetat på underafdelningar. Kommitténs arbeten hafva numera fortskridit
så långt, att betänkande och förslag i ämnet blifvit slutjusteradt och
kommer att till Kungl. Maj:t inlämnas under förra hälften åt januari
månad 1912.

sia

till

Sedan tillkallade sakki

den 14 januari 1909 afgifvit för -

lag

om vissa häriingsaftal, uppdrog Kungl. Maj:t den 22 april
910 åt häradshöfdingen A. Koos att afgifva
agförslag, som

förslag

till de ändringar och

llu . t u,umui 10„lww„6, _ däremot framställda anmärkningar äfvensom
Ulrlingsväsende°ts ifrågasatta utsträckning till industriel! kunde föranleda,
hvar järn te chefen för finansdepartementet enligt nådigt bemyndigande

tillägg i berörda

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

uppdrog åt revisionssekreteraren A. Österlöf att deltaga i ifrågavarande
arbete. Enligt beslut den 23 maj sistnämnda år uppdrog sedermera chefen
för finansdepartementet åt tillkallade sakkunniga att jämte Koos och österlöl
afgifva yttrande i vissa uppgifna spörsmål af grundläggande betydelse
för en jämväl industrien omfattande lagstiftning angående lärlingsväsendet.
Utlåtande i fråga härom afgafs af de sakkunniga den 2 september 1911
och hafva sedan dess Roos och Österlöf utarbetat lagförslag i ämnet,
hvilket jämte åtföljande motivering skall i början af år 1912 öfverlämnas.

7. De på grund af Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 maj 1910
tillkallade sakkunniga med uppdrag dels att utarbeta förslag till författning
om nässkatt, dels att, i sammanhang med detta arbete, verkställa revision
af bestämmelserna rörande stämpel för gåfva, dels att uppgöra
förslag till ordning, hvarigenom bindande förhandsupplysningar rörande
skyldigheten i förekommande fall skulle kunna lämnas allmänheten, dels
ock att utreda, om och i hvad mån en fullständig omläggning af stämpelförsälj
ningsväsendet lämpligen må kunna äga ruin, hafva den 19 januari
19L1 öfverlärnnat hjälptabeller för beräkning af arfsskatten enligt förut
af de sakkunniga aflämnade författningsförslag.

Sedermera hafva de sakkunniga under året förehaft till behandling
frågan om stäm pel försälj ningsväsendets omläggning. De sakkunnigas sammanträden
in pleno hafva omfattat följande tider nämligen: 22—26 januari,
26 maj—-7 juni, 21 augusti—2 september samt 29 november—6 december.
! öfrigt hafva under ordförandens ledning förberedande utredningar
i berörda ämne verkställts af landskamreraren O. W. Landén, som
därvid haft till sitt förfogande de sakkunniges biträdande sekreterare
äfvensom för särskilda uppdrag anlitade biträden.

De sakkunniga beräkna att senast under loppet af nästkommande
februari månad kunna öfverlämna betänkande rörande frågan om stämpelförsäljningsväsendets
omläggning, hvarmed de sakkunniga hafva slutfört
sitt uppdrag.

8. Sedan myndigheter och andra vederbörande afgifvit yttrande
öfver ett inom finansdepartementet med biträde af särskildt tillkallade sakkunniga
under år 1909 utarbetadt förslag till förordning angående värdestegringsskatt
å fastighet, uppdrog Kung!. Maj:t genom beslut den 20 oktober
1910 åt förutvarande expeditionschefen i finansdepartementet, kammarrättsrådet
C. Carleson, professorn G. Cassel, landskamreraren O. W.
Landén och häradshöfdingen A. Roos att, i egenskap af sakkunniga inom
nämnda departement, efter verkställd granskning af de anmärkningar, som
af myndigheter och andra vederbörande framställts mot berörda författningsförslag,
vidtaga de ändringar i detsamma, hvartill anmärkningarna kunde
föranleda.

Bill. till Rihsd. Prof. 1012. 1 Sami. 1 Afd. 12

Itiksdags-Berättelseii.

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit

På egen begäran erhöllo kornmitterade sedermera enligt Kungl.
Maj:ts beslut den 24 mars 1911 jämväl i uppdrag att utreda, om och i
hvad mån den ifrågasatta skatten, som enligt ofvanberörda förslag anordnats
såsom en skatt på värdestegring å fastighet, byggnad och andra
förbättringar inbegripna, skulle kunna byggas mera direkt på värdestegringen
å själfva jorden och, om utredningen därtill skulle föranleda,
uppgöra förslag till en på sådana grunder byggd värdestegringsskatt.

Slutligen hafva af nämnda kornmitterade professorn Cassel och landskamreraren
Landén af chefen för finansdepartementet på grund af Kungl.
Mapts bemyndigande den 22 september 1911 anmodats att i och för utarbetande
af förslag till nya grunder för fastighetstaxeringen, hvilket för
fullgörande af det kornmitterade genom Kung!. Maj:ts beslut den 24 mars
1911 meddelade uppdrag befunnits nödvändigt, i denna fråga samarbeta
med de jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande af chefen för finansdepartementet
tillkallade kommunalskattekommitterade.

Det af kornmitterade förehafda arbetet har pågått i en följd, sedan
kornmitterade första gången sammanträdde den 14 november 1910; och
har arbetet med afseende å uppdraget af den 20 oktober 1910 numera
fortskridit så långt, att omförmälda förslag till förordning angående värdestegringsskatt
å fastighet, vederbörligen revideradt och åtföljdt af kommitterades
yttrande, torde kunna under loppet åt januari månad 1912 ingifvas
till Kungl. Maj:t.

9. På grund af Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 november 1910
att tillkalla högst tre personer med uppdrag för dem att inom finansdepartementet
biträda med utförandet af de arbeten, hvilka för lösning
af kommunalskattefrågan kunde anses erforderliga, lämnade dåvarande
chefen för finansdepartementet sådant uppdrag åt 1. d. kammarrättsrådet
C. Carleson samt landskamreraren G. V. Eiserman. Luder tiden från
den 1 februari till och med den 31 maj nästlidet ar har dessutom f. d.
kammarrättsrådet E. von W olcker på vederbörligt uppdrag biträdt med
arbetet. Sedan f. d. kammarrättsrådet Carleson den 29 september entledigats
från uppdraget, tillkallades juris kandidaten H. Themptander att
att i hans ställe deltaga i arbetet. De sålunda tillkallade sakkunniga,
hvilkas arbete tog sin början den 6 december 1910 och därefter med allenast
smärre afbrott fortgått under hela nästlidet år, hafva under tiden
varit hufvudsakligen sysselsatta dels med eu förberedande utredning rörande
väghållningsbesvärets ojämna fördelning, hvilken utredning sedermera
föranledt tillkallandet af särskilda sakkunniga för omarbetning åt
väglagen, dels med utfinnande af nya lämpligare grunder för fastighetstaxeringen,
dels ock med förberedande arbeten för uppdragande af riktlinjer
för kommunalskattereformen i sin helhet.

Öl

Berättelse, om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

10. Pa grund af Kungl. Maj:ts den 22 juni 1911 lämnade bemyndigande
att tillkalla sakkunniga för verkställande af utredning, under
Indika förutsättningar ekonomiska föreningar må här i landet idka inlåningsrörelse,
bär chefen för finansdepartementet uppdragit åt ledamoten af
riksdagens första kammare, sekreteraren grefve J. G. Lagerbjelke, bankdirektören
E. G. von Sydow och ledamoten af riksdagens andra kammare,
redaktören A. C. J. Christiernsson att verkställa berörda utredning.

De sakkunniga hafva den 18 augusti 1911 haft konstituerande sammanträde,
därvid åt ordföranden lämnats i uppdrag att anskaffa erforderlig
litteratur och i öfrigt verkställa förberedande utredningar. De sakkunniga
hafva hatt sammanträden in pleno under tiden den 19 oktober—9 december,
hvilken sistnämnda dag förslag till lag i ämnet förelegat i utarbetadt
skick, och har till ordföranden och den anställda sekreteraren öfverlämnats
att gemensamt skriftligen affatta motiver till förslaget.

11. Kungl. Maj:t hade den 17 november 1911 uppdragit åt eu
kommitté att skyndsammast möjligt utarbeta nödiga bestämmelser för genomförandet
af lokalt veto för försäljning och utsköljning af brännvin
samt vin och öl, att vidare efter behörig utredning framlägga förslag till
jämväl andra välberäknade och verksamma anordningar för att begränsa
rusdryckshandteringens skadliga verkningar bland annat genom reformering
af det s. k. Göteborgssystcmet. samt att åvägabringa eu allsidig utredning
rörande allmänt rusdrycksförbud, därvid Kungl. Maj:t förordnat till ordförande
i kommittén ledamoten af riksdagens andra kammare S. H. Kvarn/.
elius och till ledamöter medicine licentiaten I. Bratt, ledamoten af riksdagens
andra kammare J. Byström, ledamoten af riksdagens första kammare
O. Eklund, ledamoten ''af riksdagens första kammare C. G. Ekman,
ledamoten af riksdagens andra kammare O. A. Ericsson i Ofvanmyra, ledamoten
af liksdagens andra kammare J. B. Eriksson i Grängesberg, ledamoten
af riksdagens andra kammare K. G. Karlsson i Göteborg, ledamoten
af riksdagens andra kammare, borgmästaren J. G. Pettersson, fröken
Emilie Rathou samt professorn T. L. Thunberg.

Kommittén har haft sammanträden under tiden från och med den
| och med den 16 december 1911. Därunder har kommittén haft
öfverläggningar rörande arbetets planerande och fördelande samt rörande
vissa för utredningen behöffiga specialutredningar, och har kommittén den
15 december börjat arbeta på två afdelningar, den första med uppgift att
utarbeta nödiga bestämmelser för genomförande af lokalt veto, den andra
med uppgift att utreda och framlägga förslag till en reformering af trallande
försäljningslagstiftning. 12

12. Genom nådigt beslut den 13 juli 1906 tillsattes en kom -

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

mitte med uppdrag att utarbeta förslag till ny lagstiftning angående
jords torrläggning och därmed sammanhängande ämnen. Till ordförande
i kommittén förordnades'' häradshöfdingen Hugo von Sydow, till
ledamöter majoren Aaby Ericsson, vice häradshöfdingen Ernst Hagelin,
godsägaren Erik Åkerlund och landtbruksingenjören Johan Sundberg samt
till sekreterare revisionssekreteraren K. H. Högstedt, hvilken sedermera
jämväl förordnades till ledamot af kommittén.

Sedan kommittén den 17 december 1910 fullgjort berörda uppdraggenom
afgifvande af betänkande med förslag till vattenlag in. in., utarbetadt
af dikningslag- och vattenrättskommittéerna samfälldt, återstår för
dikningslagskommitjén allenast det särskilda uppdrag, som sedermera lämnats
kommittén. Åt'' denna uppdrogs nämligen genom nådiga beslut den
12 juli 1907 och den 15 maj 1908 att verkställa utredning, i hvad män
lagstiftning kunde och borde förebygga de olägenheter, som industiiella
verk ofta förorsakade kringliggande bygd genom förorenande af luft och
vatten, samt afgifva förslag i detta ämne. Sistberörda uppdrag är icke
fullgjordt i vidare mån, än att i förslaget till vattenlag intagits vissa bestämmelser
angående afledande af kloakvatten.

Till ledamöter i kommittén vid fullgörandet af nu ifrågavarande
uppdrag förordnades den 12 juli 1907 ytterligare civilingenjören medicine
doktorn Klas Sondén och disponenten Victor Folio.

Under år 1911 har den förändring i kommitténs sammansättning
ägt ruin, att Kungl. Maj:t på begäran entledigat dels häradshöfdingen
von Sydow samt majoren Ericsson och vice häradshöfdingen Hagelm från
förordnandet att vara respektive ordförande och ledamöter i kommittén
dels ock revisionssekreteraren Högstedt från förordnandet att vara kommitténs
sekreterare, hvarefter Kungl. Maj:t förordnat dels den 28 april 191 1
landssekreteraren Fritz Hallberg att vara ordförande i kommittén dels ock
den 12 maj 1911 tillförordnade revisionssekreteraren Viktor Petrén att
vara kommitténs sekreterare.

Kommittén bär under år 1911 haft sammanträden den 23 maj, under
tiden den 8—23 augusti samt under tiden den 4—15 december, vid
bvilka sammanträden kommittén öfverlagt och beslutat rörande grunderna
för den blifvande lagstiftningen i ämnet äfvensom preliminärt rörande de
detalj stadgande!), berörda lagstiftning bör innehålla. Till grund för kommitténs
arbete har, såvidt angår lägst ritning sättär der mot förorenande åt
vatten, legat en af kommitténs ledamot Sondén utarbetad promemoria i
detta ämne. Under den tid, som icke upptagits af kommitténs sammanträden,
har sekreteraren varit sysselsatt med utarbetande af dels redogörelse
för utländsk lagstiftning i ämnet dels ock framställning af den
ifrågasatta lagstiftningens innehåll. Sålunda har sekreteraren på giund

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. <13

val af de vid kommitténs sammanträden i augusti 1911 förda öfverlägfningar
utarbetat sammanfattning af hvad sistberörda lagstiftning ansetts
höra innehålla beträffande förorening såväl af vatten som af luft, och har
nämnda sammanfattning sedermera varit föremål för öfverläggning inom kommittén
under dess sammanträden under december 1911. Vidare har af sekreteraren
utarbetats preliminärt utkast till en del af den blifvande lagtexten.

Under år 1911 har kommittén erhållit nådigt tillstånd att låta
trycka en af kommitténs ledamot Sondén utarbetad sammanfattning rörande
resultatet af åtskilliga för kommitténs räkning utförda undersökningar.
^ Tryckningen af berörda sammanfattning pågår för närvarande.

Kommittén afser att åter börja sina sammanträden under senare,
hälften af nästkommande januari månad.

På föredragning af chefen för ecklesiastikdepartementet har Kun Magt under år 1911 utfärdat: ° 1 hvarjehanda

. j. . . ämnen.

den 1/ februari kungörelse angående ändring i vissa paragrafer i
nådiga stadgan angående medicinska examina den 28 juni 1907; den 21
april kungörelse angående anordnande af profårskurs vid folkskoleseminariet
i Stockholm; den 12 maj lag angående ändrad lydelse af §§ 8 och
42 i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den 21
mars 1862; samma dag lag angående ändrad lydelse af § 44 i förordningen
om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20
november 1863; den 19 maj förnyade nådiga stadgar för musikaliska akademien;
samma dag cirkulär till styrelserna för tekniska elementarskolorna
i riket angående villkor i fullmakter å lektorstjänster vid tekniska elementarskolorna;
den 9 juni kungörelse angående villkor och bestämmelser för
åtnjutande af de för professorer, förste vaktmästare och vaktmästare vid
Chalmers tekniska läroanstalt från och med år 1912 gällande nya aflöningsförmåner;
den 16 juni kungörelse angående uppskof med insändande
till riksarkivet af vässa arkivalieförteckuingar; den 22 juni kungörelse angående
ny stat för farmaceutiska institutet m. in.; samma dag kungörelse
om ändring i nådiga kungörelsen den 13 juni 1908 angående stat för akademien
för de fria konsterna och konsthögskolan m. in.; samma dag kungörelse
angående resestipendier åt lärarpersonalen vid enskilda läroanstalter
och kommunala mellanskolor; samma dag kungörelse angående tillfällig
löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid folkskoleseminariernas öfningsskolor;
samma dag kungörelse angående resestipendier åt folkskollärare;
samma dag kungörelse angående resestipendier åt lärare och lärarinnor vid
små8koleseminarier m. fl. läroanstalter; samma dag kungörelse angående

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträda sig tilldragit.

understöd åt. anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga
föreläsningar; Kamma dag kungörelse angående understöd åt lägre tekniska
yrkesskolor; Kamma dag kungörelse angående ny stat för folkskollärarnas
pension sinrättning in. in.; samma dag kungörelse angående delaktighet i
döfstumlärarnas pensionsanstalt och folkskollärarnas änke- och pupillkassa
för lärarpersonalen vid statsunderstödda sinnesslöanstalter; samma dag kungörelse
angående delaktighet i folkskollärarnas pensionsinrättning för lärarpersonalen
vid seminarierna i Haparanda och Murjek in. in.; den 11 augusti
kungörelse angående ändring i nådiga stadgan för tandläkarinstitutet
den 22 september 1899; den 31 augusti kungörelse angående öfverlämnande
af arkivhandlingar till landsarkivet i Göteborg; samma dag kungörelse
angående öfverlämnande af arkivhandlingar från Kronobergs län till
landsarkivet i Vadstena; den 15 september kungörelse angående utarrendering
af prästerskapets löneboställen; den 29 * september kungörelse om ändrad
lydelse af 10 § första stycket i förordningen den 29 november 1867
angående forntida, minnesmärkens fredande och bevarande; den 6 oktober
kungörelse angående understöd åt vissa föreningar, som verka för rnusiklifvets
höjande; den 21 oktober kungörelse angående ändring i vissa paragrafer
af nådiga statuterna för universiteten i Uppsala och Lund; samma
?lag kungörelse angående ändrad lydelse af vissa paragrafer i statuterna
för Göteborgs högskola den 5 april 1889; samma dag kungörelse om ändrad
lydelse af §§ 15 och 27 i nådiga reglementet för folkskollärarnas
pensionsinrättning den 30 november 1866; samma dag kungörelse om än
drad lydelse af §§ 9 och 17 i nådiga reglementet för småskollärares in. fl.
ålderdomsunderstödsanstalt den 22 juni 1892 m. in.; samma dag kungörelse
om ändrad lydelse af §31 i nådiga stadgan angående folkundervisningen
i Stockholm den 8 november 1901; samma dag kungörelse om ändrad
lydelse af § 31 i nådiga stadgan angående folkundervisningen i riket
deri 10 december 1897; den 10 november förordning angående flyttningsbetyo-
från församling i Stockholm; den 17 november kungörelse angående
ändrad lydelse af §§ 89, 116 och 126 i nådiga stadgan för rikets allmänna
läroverk den 18 februari 1905; ilen 2-t november kungörelse angå
ende resestipendier åt journalister; den. 1 december förordning om ändring
af § 3 i förordningen deri 23 december 1910 angående kyrkoböckers förande;
samma dag kungörelse angående ändrad lydelse åt vissa paragrafer
i nådiga reglementet för prästerskapets änke- och pupillkassa den 6 november^
1874; den 3 december reglemente för lärarnas vid elementarläroverken
nya änke- och pupillkassa; samma dag kungörelse angående delaktighet
i folkskollärarnas pensionsinrättning samt folkskollärarnas änkeoch
pupillkassa för ordinarie ämneslärarpersonalen vid kommunala mellanskolor;
samma dag kungörelse angående aflönings- och pensionsförhallan

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 95

(lena för lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor; samma daq kungörelse
angående ändrad lydelse af punkterna 5, 10 och 11 i de aenom
kungörelse den 29 oktober 1909 fastställda bestämmelser angående statsunderstöd
åt kommunala mellanskolor; den 15 december kungörelse angående
fastställande af nytt formulär till forsamlingsbok att användas alternatta
med redan gällande formulär till sagda bok; den 22 december kungörelse
angående upphäfvande af meddelad föreskrift i fråga om insändande
till Kung]. Maj:t al protokoll vid biskops- och prostvisitatdoner
m. in.; samma dag kungörelse angående ändring i vissa delar af stadgan
tör larmaceutiska institutet; samma dag kungörelse angående ändrad lydelse
af §§ 38, 39, 40, 41, 42 och 50 i nådiga förordningen och reglementet
den 30 november 1866 angående folkskollärarnas pensionsinrättnmg;
samma dag kungörelse angående ändrad lydelse af §§ 32 och 33 i
nådiga reglementet den 15 oktober 1875 för folkskollärarnas änke- och
pupillkassa; samma dag kungörelse angående ändrad lydelse af §§ 26 ocli
27 i nådiga reglementet den 22 juni 1892 för småskollärares m. fl. åldeidomsunderstödsanstalt;
samma dag kungörelse angående ändringar i nådiga
leglementet den 30 augusti 1905 för döfstumlärarnas pensionsanstalt; samma
dag kungörelse angående'' ändrad lydelse af § 29 i nådiga reglementet den
23 december 1910 för lärarinnornas pensionsanstalt.

I afseende å kommittéer, som af Kungl. Maj:t på föredragning af chefen Kommittéer.
.... ecklesiastikdepartementet blifvit tillsatta, och liknande beredningar,
n vilka blifvit på grund åt Kungl. Maj:ts bemyndigande af nämnde chef
inkallade, är följande att meddela :

1) Den af Kungl. Maj:t den 11 mars 1898 tillsatta kommitté för
vidtagande af åtgärder för utförande af en gradmätning på Spetsbergen
hai under år 1911 utgjorts af H. K. H. Kronprinsen såsom ordförande
samt professorerna P. G. Rosén, N. C. Dunér och G. Mittag-Leffler, professorn
friherre G. J. De Geer samt professorn E. Jäderin såsom ledamöter.

Kommittén har under året haft allmänt sammanträde under H K H
Kronprinsens ordförandeskap den 31 mars 1911. Subkommissionen, som
tillsatts för att direkt öfvervaka arbetenas fortgång, har haft sammanträden
den 31 mars och den 20 december 1911.

Som i förra årets berättelse nämndes, voro alla arbeten med några
tå undantag afslutade, och återstod hufvudsakligen deras öfversättning och
tryckning. Under tryckning äro för närvarande två häften (basmätningen
ocli astronomiska observationer utom nätet), och under öfversättning likaledes
två häften (longituder och pendelobservationer).

Det som förra året ännu återstod af själfva bearbetningen var kartorna
och de af dem beroende beräkningarna af lokalattraktionerna. Friherre

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

De Geer kan numera, efter afsilande af geologkongressen, ägna mera tid
häråt, och har engagerat en skicklig medhjälpare för kartornas renritning
för tryckning, så att afslutandet är nära förestående. De för lokalattraktionernas
beräkning öfver vidare områden erforderliga höjdkartorna öfver
hela jorden hafva på julaftonen anländt, så att äfven detta arbete nu kan

afslutas. „ , . . ...

2) Den af Kungl. Maj:t den 2 maj 1902 tillsatta kommitté for undersökning
af svenska ortnamn har under år 1911 bestått af professorn
A. G. Noreen och t. f. notarien i kammarkollegium Gustaf Hedm.

Kommitténs sammanträden hafva innevarande år pågått under följande
tider: 10 februari, 2—15 mars, 4 april, 28 april—9 maj, 26 maj,

2 och 21 september, 3—19 oktober, 1 november samt 21 november—6
december. Dessutom har kommittén beslutat att hålla ett sammanträde

den 18 december 1911. „ .

Undersökningarna i orten hafva afslutats för Karlstads och rryksdals
härad, fortsatts för Visnums härad och påbörjats för Kils och Näs

härad, allt i Värmlands län. „ '' . ,

Excerperingen af ortnamn ur äldre otryckta källor har under aret
fortsatts af fil. lic. S. Jansson. Kostnaderna härför hafva bestridts åt
vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.

Dessutom har excerpering verkställts af fröken C. Löwenhieltn intryckta
källor för Värmlands län och af ingeniören G. Dahl ur landtmäterihandlingar
för Värmlands och Örebro län.

För tryckning har kommittén bearbetat Vedbo härad, i det närmaste
hela Kullings härad samt eu del af det enda återstående häradet, V albo,
af Älfsborgs län, hvar jämte beträffande Örebro län bearbetningen åt gårdsnamnen
inom Sundbo härad och naturnamnen inom Gnmstens och Har demo

härad afslutats. . ,

Excerpering af jordeböcker (1630—1877) har verkställts för Lindes,

Nya Kopparbergs och Fällingsbro härad af Örebro län samt för Fryksdals
härad, två socknar i Vase härad och två socknar i Kils härad af Varmlands
län. , , .... ,

Från trycket har under året utgifvits redogörelserna för ortnamnen

i Nordals och'' Gäsene härad af Älfsborgs län.

Efter uppdrag af rikets allmänna kartverk och pa dess bekostnad
har kommittén granskat ortnamnen å topografiska kartor, bladen Mora och
Västra Bingsjö, samt å ekonomiska kartor för 6 härad af Malmöhus lån

och 3 härad af Västmanlands län. r ... . .,

Slutligen har kommittén på kaminarkollegn begäran afgifvit yttranden
beträffande åtskilliga ansökningar om namnförändringar

3) Den af Kungl. Maj:t den 13 juli 1906 tillsatta kommitté, som

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

erhållit bemyndigande att efter verkställd granskning af gällande bestämmelser
iöi ande organisationen af och planen för folkskoleseminarierna i
riket äfvensom af öfriga i omedelbart samband därmed stående föreskrifter
rörande folkundervisningen afgifva det utlåtande och de förslag, hvartill
nämnda granskning kunde föranleda, och åt hvilken Kungl. Maj°t den 12
januari 1909 jämväl uppdragit att afgifva yttrande angående väckt fråga
om en omorganisation i praktisk riktning af hela vårt folkbildningsväsen
samt inkomma med förslag till de åtgärder, som kommittén i berörda afseende
kunde finna erforderliga, består, sedan Kungl. Maj:t den 12 oktober
1911 i nåder beviljat statsrådet Berg begärdt entledigande från ordförandeskapet
i kommittén och till ordförande förordnat seminarierektorn
H. Dahlgren, af ytterligare fem ledamöter, nämligen riksdagsmannen L. J.
Jansson, seminarieadjunkten Hedwig Sidner, bruksdisponenten E. J. Ljuno--berg, kanslirådet H. Tigerschiöld och fil. d:r P. Hellström, hvarjämte kyrkoherden
C. R. Sundeil såsom ledamot tillkallas, när kommittén behandlar
frågor, som röra kristendomsundervisningen.

Genom beslut den 19 november 1909 tillsatte kommittén tvänne
arbetsutskott: ett seminarieutskott, bestående af dåvarande ordföranden,
seminarieadjunkten Hedwig Sidner och H. Dahlgren, för att slutredigera
det påbörjade förslaget till folkskoleseminariernas ombildning, och ett folkskoleutskott,
bestående af ordföranden jämte de tillkallade sakkunniga
öfverlärarna A. Dalin och N. O. Bruce samt folkskollärarinnan Elin Lundevall,
för att utarbeta fullständigt förslag rörande folk- och småskolans,
fortsättningsskolans och den högre folkskolans organisations- och undervisningsplaner.
Genom beslut den 11 november 1910 tillsatte kommittén
dessutom ett tredje arbetsutskott, bestående af kanslirådet H. Tigerschiöld
och fil. d.r P. Hellström för att utarbeta de utredningar och motiveringar
rörande ämnet ekonomilära, hvilka skola ingå i kommitténs betänkande.

Samtliga dessa utskott hafva under år 1911 varit sysselsatta med de
arbeten, som de enligt kommitténs ofvannämnda beslut erhållit i uppdrag
att utföra.

Inom seminarieutskottet, har arbetet pågått från och med den 18
januari till och med den 20 juni samt från och med den 30 augusti till
och med den 23 december 1911. Utskottets särskilda ledamöter äfvensom
dess sekreteiare hafva dessutom äfven på andra tider af året varit upptagna
med arbete för utskottets räkning.

Utskottet har under året utarbetat framställningar för följande delar
af kommitténs betänkande rörande folkskoleseminarierna:

kursplaner med motiveringar för ämnena kristendomskunskap, geografi,
biologi och hälsolära, ekonomilära, teckning, välskrifning, musik,
gymnastik med lek och idrott, trädgårdsskötsel och manlig slöjd;

Bill. till Riksd. Prat. 1912. 1 Sami. 1 Afd. 13

Riksdans-Berättelsen.

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

behofvet af lärarkrafter för folkskolorna;
seminariernas styrelse;

seminariernas lärarantal. behörighetsvillkor, tillsättning och entledigande,
aflöning;

omvårdnaden om eleverna;
lokaler och undervisningsmedel;

de manliga seminarierna och värnpliktstjänstgöringen;
hvarjämte utskottet, utarbetat förslag till revision af kapitlen om
seminariernas organisation,
timplanen,

kursplanerna med anmärkningar,
stadgeförslaget,

timplaner och kursplaner för kortare seminariekurser.

Detta arbete har utförts dels af de särskilda utskottsmedleminarna
och af utskottets sekreterare, hvilka hvar för sig hatt att utarbeta olika
delar af betänkandet, dels gemensamt af hela utskottet vid 93 sammanträden.
Rörande vissa delar af betänkandet har därjämte kommitténs
andre sekreterare såsom tillkallad sakkunnig biträdt utskottet.

Numera byråchefen fil. lic. K. E. Sandberg har tjänstgjort såsom

seminarieutskottets sekreterare. _

Folkskoleutskottets arbete har pågått från och med den lb januari
till och med den 21 juni samt från och med den 4 september till och med

den 20 december 1911. . ,

Utskottet har fortsatt sitt förut påbörjade arbete med förslag till
läroplaner för folk- och småskolor och därvid utarbetat detaljerade exempel,
afseende att visa, huru de särskilda läroplanerna i räkning och geometri,
teckning, sång, trädgårdsskötsel och slöjd inom småskola litt. a och
4-årig folkskola litt. A kunna i praxis utföras;

läroplaner med tillhörande detaljerade exempel på dessas tillämpning
i praxis för kristendom, modersmålet, räkning och geometri, teckning,
sång, gymnastik, trädgårdsskötsel, slöjd och husligt arbete i småskola litt.
a och 5-årig folkskola litt. A;

läroplaner med tillhörande detaljerade exempel för hembygdskannedom,
naturkunnighet, geografi och historia i folkskola litt. B; samt

förberedande förslag till motiveringar för läroplanerna i kristendom,
hembygdskännedom, naturkunnighet, geografi, sång, trädgårdsskötsel och

gymnastik. „ ,

Arbetet har utförts dels af de särskilda utskottsmedleminarna och åt

utskottets sekreterare, hvilken senare oafbrutet under hela året dari deltagit
såsom tillkallad sakkunnig dels af utskottet gemensamt vid 62 sam Ö mastträd

en.

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Såsom folkskoleutskottets sekreterare har folkskoleinspektören J.
Franzén tjänstgjort.

Under det förberedande arbetet för upprättande af förslag till ny
normalplan för folk- och småskolor hade yppat sig behof att kunna på
ort och ställe göra iakttagelser rörande hembygdsundervisningens anordning
samt de försök till arbetsprincipens tillämpande vid barnundervisningen,
som särskilt i Tyskland och Nederländerna genomförts. Med anledning
häraf bär Kungl. Maj:t på kommitténs underdåniga hemställan i nåder
ställt ett belopp af 400 kronor till kommitténs förfogande för att sätta en
af folkskoleutskottets medlemmar, N. O. Bruce, i tillfälle att under en
tid af omkring tre veckor i Tyskland och Nederländerna göra ifrågavarande
iakttagelser. Bruce har under tiden den 14 augusti—3 september
företagit den härför erforderliga studieresan.

Det tredje utskottet, som haft i uppdrag att utarbeta utredningar
och motiveringar rörande ämnet ekonomilära, har varit sysselsatt med sitt
arbete från den dag, då det tillsattes, eller den 10 november 1910 till och
med den 15 juni 1911. Härvid har det biträdts af professorerna E. Heckscher
och G. Cassel, hvilka af chefen för ecklesiastikdepartementet för
ändamålet tillkallats såsom sakkunniga.

Frågan om folkskoleväsendets centrala ledning har fortfarande under
vissa delar af året förberedts af kanslirådet II. Tigerschiöld.

De statistiska arbetena inom kommittén hafva fortgått efter den
plan, som förut blifvit upprättad. Beträffande seminarierna hafva de
statistiska uppgifterna kompletterats med uppgifter för läsåret 1910—1911,
förut uppsatta tabeller hafva granskats, korrigerats och delvis på nytt
bearbetats, text till seminariestatistihen och sammandragstabeller för denna
hafva utarbetats, och har därefter hela seminariestatistiken aflämnats till
kommittén. Inom folkskolestatistiken har arbetet med sammandragstabeller
angående de enligt folkskolestadgans § 47 och § 48 afgångna barnen
fortsatts, de förut upprättade sammandragstabellerna angående från fortsättnings-
och ersättaingsskolor afgångna barn hafva kompletterats på
grundvalen af senare inkomna uppgifter, och primäruppgifterna rörande
från folkskolorna afgångna barn, fördelade efter deras tillämnade yrken
och lefnadsbanor, samt rörande barnens skolväg hafva bearbetats till sammandrag.

Kommittén har in pleno varit samlad från och med den 10 januari
till och med den 18 februari, den 3 och 10 april, den 23 maj, den
13—17 juni, den 7—15 september och den 22 november—20 december.
Därunder hafva hållits 48 sammanträden, vid hvilka behandlats följande
delar af betänkandet rörande folkskoleseminarierna:

organisationen,

100

Berättelse om livad i rikets styrelse sedan sista lagtima liiksdags sammanträde sig tilldragit.

arbetssättet,

omvårdnaden om eleverna,
seminariernas styrelse,
stadgeförslaget,
under visningsplanen,

speciella motiveringar till stadgeförslaget, motiveringar till kursplaner
för samtliga undervisningsämnen samt för den praktiska utbildningen,
bestämmelser samt timplaner och kursplaner för kortare seminariekurser,

lokaler och undervisningsmedel,

behofvet af lärarkrafter för folkskolorna,

de manliga seminarierna och värnpliktstjänstgöringen.

Den 20 december 1911 afslutade kommittén plenarbehandlingen af
sitt betänkande rörande folkskoleseminarierna, och är seminarieutskottet
för närvarande sysselsatt med tryckning af sagda betänkande.

Som förut nämnts hafva seminarie- och folkskoleutskotten haft hvardera
sin särskilda sekreterare, öfriga sekreterargöromål hafva varit fördelade
sålunda, att Sandberg fört protokollet vid kommitténs sammanträden
och Franzén skött kommitténs kamerala ärenden.

4) Den af Ivungl. Maj:t den 4 oktober 1907 tillsatta kommitté för afgifvande
af utlåtande och förslag, huru den lägre tekniska undervisningen
i riket lämpligen hör ordnas, hvilken består af f. d. landshöfdingen C. 1.
T. Nordström'' såsom ordförande samt lektorn P. V. Abenius, ingenjören

B. L. Gardell, disponenten H. Lundbohm och lektorn J. Smedberg, har
under året haft sammanträden i Stockholm den 6—11 mars, den 19 22

april och den 9—15 november.

Dessutom har adjungerade ledamoten i kommittén rektor P. A.
Bengtsson och Abenius i egenskap af ledamot och sekreterare i kommittén
under tiden 30 juni—18 augusti sammanträdt i Marstrand för att granska
redigeringen af kommitténs utlåtande och förbereda frågor, som skulle
blifva föremål för kommitténs beslut.

Tryckningen af kommitténs utlåtande har under året pågått, så att
redogörelsen för den lägre tekniska undervisningen i riket är färdigtryckt,
och redogörelsen för samma undervisning i utlandet är i det närmaste
färdigtryckt.

På kommitténs hufvudutlåtande återstår endast en del mindre redigeringsarbeten,
och kommer tryckningen af detsamma att omedelbart taga
sin början.

5) De af Kungl. Magt den 27 november 1908 tillsatta kommitterade
för revision af svenska kyrkans psalmbok hafva i oktober 1911 afgifvit
förslag i ämnet.

101

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

6) Genom nådigt beslut den 8 april 1910 tillsattes eu kommitté för
afgifvande af utlåtande och förslag angående omorganisation af gymnastiska
centralinstitutet äfvensom rörande anskaffande af nya lokaler för detsamma,
i hvilken kommitté bankofullmäktiges ordförande S. von Friesen
utsetts till ordförande samt professorerna C. M. Först och J. E. Johansson,
kaptenen E. H. Lieberath, öfversten B. B. E. Mörcke och professorn N. F.’
Sellén till ledamöter.

Kommitténs första sammanträden under året hafva pågått från och
med den 7 till och med den 30 januari. Härvid var kommittén hufvudsakligen
sysselsatt med att granska vissa stadgeförslag, utarbetade inom ett
under senare delen af år 1910 verksamt arbetsutskott, samt med att fatta
provisoriska beslut i anledning af dessa förslag. Till ett af ifrågavarande
sammanträden infann sig öfverläkaren H. Wetterdal på anmodan af kommittén
för att lämna upplysningar beträffande möjligheten att i Stockholm
anordna en sjukgymnastik klinik och poliklinik, afsedda att under ledning
af lärare vid gymnastiska centralinstitutet upprätthållas med tillhjälp af
elever vid samma institut.

Sedan Kungl. Maj:t den 3 februari 1911 bifallit en af kommittén i
underdånig skrifvelse den 21 januari 1911 gjord framställning om bemyndigande
att för behandling af frågan om anskaffande af nya lokaler ‘för
gymnastiska _ centralinstitutet såsom sakkunnig med sig adjungera tjänstgörande
arkitekten hos öfverintendentsämbetet T. Grut, har ett af kommittén
den 28 januari 1911 för förberedande behandling af byggnadsfrågan
tillsatt arbetsutskott, bestående af professorerna Johansson och Sellén,
uti ifrågavarande afseende rådgjort med arkitekten Grut angående lämplig
plats för uppförande af nybyggnad åt institutet; och uppdrog utskottet åt
arkitekten Grut att uppgöra ritningar till den ifrågasatta nybyggnaden.

Den 15 juli sammanträdde kommittén ånyo, hvarefter sammanträden
pågingo till och med den 28 augusti. Vid dessa sammanträden har
kommittén dels ånyo förehaft ofvanberörda stadgeförslag, hvilka med anledning
af de förut fattade provisoriska besluten öfversetts åt kommitténs
sekreterare, amanuensen G. Cervin, dels diskuterat frågan om de öfvergångsbestämmelser,
som borde föreslås i kommitténs blifvande betänkande,
dels granskat ett af ofvan först omnämnda arbetsutskott upprättadt förslag
till ny stat för gymnastiska centralinstitutet samt fattat beslut i anledning
af detta förslag, dels ock ingående behandlat frågan om nybyggnad för
institutet, hvilken behandling delvis försiggått i samråd med arkitekten
Grut, som därvid för kommittén demonstrerade af honom enligt det erhållna
uppdraget utförda skizzritningar samt på anmodan åtog sig att med
iakttagande af de utaf kommittén lämnade anvisningarna utarbeta förnyade
ritningar.

102

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags samm nträde sig tilldragit.

Efter det Kungl. M aj :t den 8 september 1911 lämnat föreskrift ano-aende
det antal exemplar, hvari kommitténs utlåtande och förslag skall
tryckas, verkställdes korrekturtryckning af meranämnda stadgeförslag.

Alltsedan den 23 oktober arbetar ett af kommittén den 28 augusti
tillsatt redaktionsutskott, bestående af professor Först och öfverste Mörcke.
Detta utskott har på grundval af utkast, uppgjorda utaf sekreteraren, förslagsvis
utarbetat ett betänkande, hvilket nu jämte bilagor till större delen
föreligger i korrekturtryck. Professor Sellén har till redaktionsutskottet
öfverlämnat en af honom på uppdrag af kommittén verkställd utredning
angående gymnastiska centralinstitutets hittillsvarande utveckling, hvilken
utredning influtit i förslaget till betänkande. I vissa särskilda frågor har
utskottet rådgjort med föreståndarinnan för Djursholms samskola. Gerda
von Friesen, professorn Frans von Schéele och öfverläraren vid Maria folkskola
Carl Lidman.

Ett af kommittén den 28 augusti tillsatt utskott för behandling af
byggnad sfrågan, bestående af professorerna Johansson och Sellén, har uppgjort
förslag till den ifrågasatta nybyggnaden; och bär arkitekten Grut till
detta utskott öfverlämnat af honom utarbetade planritningar.

Såvidt nu kan bedömas, torde kommitténs arbeten komma att föras
till slut under första hälften af år 1912.

På grund af underdåniga remisser har kommittén afgifvit underdåniga
utlåtanden dels den 7 januari 1911 i ärende angående ifrågasatt
lönereglering för gymnastikläraren och biträdande gymnastikläraren vid
universitetet i Uppsala, dels ock den 25 januari 1911 i ärende angående
ifrågasatt inrättande af en gymnastiklokal vid karolinska mediko-kirurgiska

institutet in. in.

7) På grund af nådigt bemyndigande den 18 juni 1910 tillkallades
af chefen för ecklesiastikdepartementet, genom skrifvelse den 19 juli 1910
hofrättsrådet K. J. Ekman och genom skrifvelse den 7 december 1910
kontraktsprosten P. Sörensson att såsom sakkunniga inom departementet
biträda vid fortsatt beredning af frågor rörande reglering af prästerskapets
löneförmåner Genom

skrifvelse den 18 februari 1911 har jämväl landshöfdingen K.
Rydin tillkallats för samma beredning. Sakkunnige hafva under året fullbordat
och med skrifvelse den 7 juni 1911 till chefen för ecklesiastikdepartementet
afiämnat betänkande och förslag till förordning angående utarrendering
af prästerskapets löneboställen. Efter det nämnda förslag varit
utställdt till myndigheternas hörande, hafva sakkunnige gemensamt förehaft
de inkomna yttrandena till behandling och med anledning af desamma
underkastat förslaget förnyad granskning. Härförutom har hofrättsrådet
Ekman särskildt dels ombesörjt den slutliga redigeringen af den utaf Kungl.

103

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Maj:t, under den 15 september 1911 i nyssberörda ämne utfärdade författningen,
dels upprättat och den 5 augusti till chefen för ecklesiastikdepartementet
aflämnat förslag till kungörelse om hvad iakttagas skall i afseende
å tillämpningen af nådiga kungörelsen angående grunder för ändringar
i lagstiftningen om ecklesiastika boställsskogar den 9 december 1910, hvilket
förslag, efter det vederbörande myndigheter blifvit däröfver hörda, för
närvarande är föremål för ytterligare granskning, dels och, under höstens
lopp utarbetat förslag till förordning angående reglering af det extraordinarie
prästerskapets aflöning samt angående godtgörelse till ordinarie präst,
som mottagit förordnande att jämte egen tjänst uppehålla annan befattning
eller annan i hans tjänst biträda. Statistisk undersökning rörande de ekonomiska
verkningarna af sistnämnda författningsförslag pågår; och torde
förslaget komma att af sakkunnige gemensamt företagas till behandling
under början af år 1912.

8) På grund af nådigt bemyndigande den 18 juni 1910 tillkallades
af chefen för ecklesiastikdepartementet den 10 september samma år medicine
doktorn, numera professorn Knut Kjellberg, folkskolläraren Nils Lundahl
i Lund, verkstadsarbetaren B. V. Munkhammar i Kiruna, filosofie
doktorn Valfrid Palmgren och disponenten C. A. Sahlin i Laxå att såsom
sakkunnige inom departementet biträda för afgifvande af förslag beträffande
den statsunderstödda föreläsningsverksamhetens ordnande. Sedan Sahlin afsigt
sig uppdraget, anmodades genom beslut den 11 oktober 1910 f. d.
envoyén H. L. F. Lagercrantz att i stället biträda de sakkunnige.

Sakkunnige hafva i januari 1911 afgifvit förslag i berörda ämne.

9) a I anledning af nådigt beslut den 15 september 1910 tillkallades
af chefen för ecklesiastikdepartementet professorerna E. J. Lallerstedt, C. J.
Magnell och E. A. G. A. Wijkander att i egenskap af sakkunnige biträda
inom departementet vid fortsatt beredande af frågan om den högre tekniska
undervisningens ordnande.

De under år 1910 påbörjade utredningarna rörande tekniska högskolans
utvidgning och omorganisation hafva under år 1911 fortsatts och
hafva berört hufvudsakligen följande frågor:

. af arkitekten H. Törnqvist väckt förslag om att uppföra nybyggnader
för högskolan på f. d. franska skolans tomt;

upprättandet af nivåkarta öfver byggnadsplats^! på norra Djurgården
;

utsättning på marken af möjliga platser för de föreslagna nybyggnaderna
för högskolan på norra Djurgården;

förberedande underhandlingar med riksmarskalksämbetet och styrelsen
för Sophiahemmet rörande disposition af tomtplatser;

utredning rörande de tilltänkta nybyggnadernas utrymme, elevantal

104 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

let, lektorsinstitutionens afskaffande m. fl. frågor, hvilka behandlats i af
chefen för ecklesiastikdepartementet infordrade promemorior.

Därjämte hafva de sakkunnige varit tillkallade för öfverläggningar
inom departementet vid utarbetandet af Kungl. Maj:ts nådiga proposition
n:r 124 till 1911 års riksdag angående omorganisation af tekniska högskolan
m. in.

Såsom sekreterare har fungerat t. f. lektorn, civilingen iören K. J.
Ljungberg.

Sakkunnige hafva med 1911 års arbete slutfört sina uppdrag.

b. Den genom nådigt beslut den 9 juni 1911 tillsatta nämnd för
anskaffande af ritningar till ''tekniska högskolans ombyggnad består af öfverintendenten
C. O. Möller, förste intendenten J. G. Clason, arkitekten R.
Östberg, professorn C. J. Magnell samt öfveringenjören T. Berg. Nämnden
bär utlyst offentlig täflan och uppgjort program för densamma. Ritningsförslagen
skola vara ingifna före den 1 februari 1912.

10) På grund af nådigt bemyndigande tillkallades af chefen för
ecklesiastikdepartementet för att biträda inom departementet med beredande
af frågan om det centrala arkivväsendets t Stockholm ordnande och
därför lämpliga gallringsåtgärders vidtagande dels den 19 december 1910
riksarkivarien H. R. T. L. Hildebrand, kammarrådet A. W. Dufwa, krigs
arkivarien I). T. J. Petrelli, kontraktsprosten P. Sörensson och rådmannen
T. Zetterstrand dels ock den 28 mars 1911 t. f. förste revisorn C. M.
Ahmée; och hafva de sakkunnige, bland hvilka Hildebrand varit ordförande,
i maj 1911 afgifvit underdånigt utlåtande i ärendet.

11) Genom nådigt beslut den 24 mars 1911 förordnades för en tid
af tre ar, räknadt från och med den 1 maj 1911, eu nämnd med uppgift
att granska, förslag till läroböcker i den kristna tros- och sedeläran och utsagos
till ordförande i nämnden biskopen N. J. O. H. Lindström samt till
ledamöter öfverdirektören B. J:son Bergqvist, professorn E. M. Billing,
öfverläraren N. O. Bruce, kontraktsprosten friherre K. A. Leijonhufvud
och kanslirådet 1. A. Lyttkens. Enligt den för nämnden genom nådigt
beslut den 28 april 1911 fastställda instruktion afser den nämnden åliggande
granskning sådana i tryck utgifna eller till nämnden i handskrift
öfverlämnade arbeten, som afpassade efter barnaålderns mottaglighet och
behof, äro afsedda till bruk vid undervisningen i skola och hem äfvensom
vid nattvardsundervisningen. Förutom sagda granskning tillkommer det
nämnden att med uppmärksamhet följa utvecklingen på ifrågavarande område
samt att antingen enskildt till författare eller ock på lämpligt sått
mera offentligt, meddela råd och anvisningar i hithörande frågor äfvensom
att med medel, som af Kungl. Maj:t ställas till nämndens förfogande,
uppmuntra däraf förtjänta läroboksförsök.

105

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedun sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Nämnden har haft sina första sammanträden den 22 och 23 maj
1911, då nämndens uppdrag inledningsvis diskuterades, hvarjämte nämnden
beslöt att genom tillkännagifvande i pedagogiska och teologiska tidningar
och tidskrifter anmoda de författare eller förläggare, som sådant
önskade, att till nämnden insända förslag till sådana läroböcker, som vore
föremål för nämndens granskning:.

Till nämnden hafva under året 25 dylika läroboksförslag blifvit
insända.

Under tiden från och med den 23 till och med den 28 oktober 1911
sammanträdde nämnden ånyo, hvarvid en del af de insända läroboksförslagen
förberedelsevis diskuterades och uppdrogs åt två af nämndens ledamöter
att underkasta dessa förslag en detaljgranskning.

Till nämndens sekreterare har förordnats amanuensen i öfverstyrelsen
för rikets allmänna läroverk O. G. S. Wibelius.

12) På grund af nådigt bemyndigande har chefen för ecklesiastikdepartementet
den 27 november 1911 tillkallat sakkunnige för beredande
af frågan om de åtgärder, som böra från statens sida vidtagas för främjande
eif det allmänna biblioteksväsendet i Sverige, nämligen professorn K.

Kjellberg, d:r Valfrid Munch-Petersen, folkskolläraren N. Lundahl, seminarieadjunkten
O. Olson och docenten L. Wåhlin.

Sakkunnige hafva börjat sin verksamhet.

13) På grund af nådigt bemyndigande har chefen för ecklesiastikdepartementet
den 5 december 1911 för att biträda inom departementet
vid beredande af frågan om ordnande af kyrkobokföringen i Stockholm
och Göteborg tillkallat öfverdirektören L. Widell, kyrkoherden A. Fries,
kyrkoherden P. M. Kydholm, mantalskommissarien Å. W. Rundberg och
rotemannen J. M. Nyström. De sakkunnige sammanträdde under° ordförandeskap
af Widell den 13—15 december 1911. Härunder öfverlades
rörande (le allmänna grunderna för ett blifvande förslag i ärendet,
hvarefter åt Widell uppdrogs att med ledning af den vid sammanträdet
förda diskussionen utarbeta förslag till erforderlig författning.

14) På grund af nådigt bemyndigande har chefen för ecklesiastikdepartementet
den 12 december 1911 för beredande af frågan om Drottning
Sofias stiftelses öfvertagande af staten och hvad därmed står i samband
tillkallat landshöfdingen K. S. Husberg, rektorn J. O. G. ilstrand, fru
E. Anrep-Nordin och d:r D. A. Petrén.

Sakkunnige hafva ännu icke sammanträdt.

Kungl. Maj :t har förordnat, att af den del af By församling, som Rikets indeiomfattar
Säfflc köping, må, utan rubbning i nu bestående gemensamhet
beträffande skolväsendet mellan denna och den öfriga delen af församlin- S

Bill. till Rilcsd. Prof. 1912. 1 Sami. 1 Afd. 44

RLksdags-Berättelsen.

106 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

(ren, från och med den 1 maj 1911 bildas en sårskild kapellförsamling,
benämnd Säffle kapellförsamling, med rätt för denna att med By församling
fortfarande hafva gemensam kyrklig ekonomi.

Kungl. Maj:t har vidare förordnat, att vissa särskild! uppgifna lägenheter
skola från och med den 1 januari 1913 utbrytas från Byske församling
för att bilda särskild församling, benämnd Fällfors församling, såsom
annex till Byske.

Kungl. Maj:t har medgifvit inrättande af följande nya prästerliga
beställningar, nämligen en komministerstjänst i Norsjö församling samt en
pastoratsadjunktsbefattning inom hvartdera af Sundsvalls och Byske pastorat,
hvarjämte nådigt tillstånd lämnats därtill, att en e. o. prästman med benämning
kyrkoadjunkt må under ytterligare fem år anställas inom Sköfde
stadsförsamling.

Resestipen- Af på extra stat för år 1911 för ändamålet anvisade medel har

dier- Kungl. Maj:t tilldelat 15 prästmän stipendier till företagande af studieresor
utom riket.

Dissenters. Kungl. Maj:t har medgifvit Nya kyrkans svenska församling i Göte borg

rätt till offentlig religionsöfning.

Rätt att besitta fastighet har medgifvits metodist-episkopalförsamlmgarna
i Strömstad, Landskrona och Hallsberg samt metodist-episkopalkyrkans
i Sverige kyrkobyggnadsfond, hvad beträffar vissa till fonden donerade
fastigheter i Gäfle.

Nya kyrkor Under år 1911 har Kungl. Maj:t fastställt ritningar till 4 nya kyr m-

™ kor och kapell, till ändring och reparation af 35 samt till altare, orgelfasad
eller andra inredningsföremål i 38 kyrkor.

Tillstånd att genom kollekt öfver hela riket insamla bidrag till kyrkobyggnader
har medgifvits i 3 fall.

Allmänna Vid rikets allmänna läroverk utgjorde antalet närvarande lärjungar

läroverken. ^ början af 1911 års hösttermin 23,018.

Under år 1911 hafva 1,535 lärjungar från offentlig och enskild undervisning,
däraf 1,339 (87.2 %) manliga och 196 (12.8 %) kvinnliga, undergått
godkänd studentexamen vid allmänna läroverk och privata läroanstal Ö

ter med diinissionsrätt.

Under år 1911 hafva 1,597 lärjungar från offentlig och enskild undervisning,
hvaraf 1,199 (75.i /) gossar och 398 (24.9 %) flickor, undeigått
godkänd realskolexamen vid allmänna läroverk och sådana enskilda
läroverk, hvilka erhållit rätt att anställa realskolexamen.

107

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Profårskurser för praktisk utbildning af blifvande lärare hafva
under år 1911 varit anordnade vid högre latinläroverket å Norrmalm,
högre allmänna läroverket å Södermalm och högre realläroverket å Norrmalm
i Stockholm, Vid högre allmänna läroverken i Uppsala och Lund
samt vid högre realläroverket i Göteborg. För att genomgå dylik kurs
hafva under året 66 lärarkandidater blifvit till nämnda läroverk hänvisade.

Kungl. Maj:t tiar af det anslag, som tinnes uppfördt å de allmänna
läroverkens stat till resestipendier för lärare i främmande lefvande språk
vid de allmänna läroverken, under år 1911 tilldelat 23 sådana lärare understöd
för resor i utlandet äfvensom af det utaf Riksdagen beviljade anslag
till reseunderstöd åt lärare vid allmänna läroverken, särskild! vid de
läroverk, där profårskurs är anordnad, utdelat 10 resestipendier.

Jämlikt gällande instruktion har öfverstyrelsen för rikets allmänna
läroverk under år 1911 inspekterat följande läroanstalter:

I. Af staten upprättade läroanstalter:

Högre allmänna läroverken i Linköping, Växjö, Västervik, Jönköping,
Uppsala, Vänersborg, Karlstad, Härnösand, Halmstad, Falun, Sundsvall
och Gäfle samt högre realläroverket i Göteborg;

realskolorna i Uddevalla och Oskarshamn;

samskolorna i Köping, Alingsås, Trelleborg, Vadstena, Örnsköldsvik
och Ängelholm.

II. Af kommun eller enskilda upprättade läroanstalter:

Landskrona gymnasium, Malmbergets samskola, Åsgårds skolkoloni,

Fruntimmersföreningens flickskola i Göteborg, Sigrid Rudebecks skola i
Göteborg, Växjö elementarläroverk för flickor, högre folkskolan i Huskvarna,
Västerviks läroanstalt för flickor, Nässjö samskola, Simrishamns
samskola, Västra elementarläroverket för flickor i Jönköping, Jönköpings
elementarskola för flickor, Värnamo privata elementarläroverk, Lyceum för
flickor i Stockholm, Margaretaskolan i Stockholm, Gäfle borgarskola, Borlänge
samskola, elementarskolan för flickor i Vänersborg, Lychouska skolan
i Stockholm, Uppsala högre elementarläroverk och gymnasium för flickor,
Karlstads högre elementarläroverk för flickor, Härnösands elementarläroverk
för flickor, elementarläroverket för flickor i Eskilstuna, samskolan i
Tidaholm, samskolan i Nora, Karlskoga praktiska skola, Tomelilla högre folkskola,
Svedala högre folkskola, högre elementarläroverket i Halmstad för kvinnlig
ungdom, Höörs enskilda mellanskola, elementarläroverket för flickor i Falun,
Sundsvalls läroverk för flickor, Mönsterås mellanskola, Nybro mellanskola,
Oskarshamns elementarläroverk för flickor, Söderhamns elementarläroverk
för flickor, Gäfle högre flickskola samt Palmgrenska samskolan.

Af de till understöd åt högre goss- och samskolor anslagna medel

108

Berättelse om livad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

har under år 1911 utgått understöd till 10 läroanstalter samt af anslaget
till enskilda mellanskolor understöd till 24 dylika skolor.

Under år 1911 har därjämte anslag utgått till 3 kommunala mellanskolor.

Understöd af för ändamålet anvisade anslag har under år 1911 utgått
till 76 högre flickskolor.

Anslag har under år 1911 utgått till 5 enskilda lärarinneseminarier.

Kungl. Maj:t har tilldelat 17 personer understöd från det för år
1911 anvisade anslag till resestipendier åt lärarpersonalen vid enskilda
läroanstalter och kommunala mellanskolor.

Af det för år 1911 anvisade anslag dels till resestipendier, dels ock
till understöd vid fortsatta studier åt föreståndarinnor och lärarinnor vid
lärarinneutbildningsanstalter i huslig ekonomi äfvensom åt skolkökslärarinnor
vid andra läroanstalter har Kungl. Maj:t tilldelat reseunderstöd åt
3 personer samt understöd för fortsatta studier åt 8 personer.

Vid tekniska högskolan utgjorde vid början af läroåret 1911—1912
lärjungeantalet 429, däraf ordinarie elever i l:a årskursen 117, i 2:a 114,
i 3:e 123 och i 4:e 62 samt extra ordinarie elever 13.

Vid Chalmers tekniska läroanstalt i Göteborg utgjorde elevantalet
under vårterminen 1911 högst: ''ordinarie elever i högre afdelningens l:a
årskurs 79, 2:a 70, 3:e 46, 4:e 8, specialelever 26, extra elever 25 eller
tillsammans i högre afdelningen 254 och ordinarie elever i lägre afdelningens
l:a årskurs 32, 2:a 72, 3:e 76, eller tillsammans i lägre afdelningen
180.

Under läroåret 1910—1911 utgjorde elevernas antal vid tekniska
skolan i Stockholm: inom tekniska afton- och söndagsskolan 1,159, inom
tekniska skolan för kvinnliga lärjungar 273, inom den högre konstindustriella
skolan 98, inom de till sistnämnda skolafdelning hörande barnklasserna
365, inom byggnadsyrkesskolan 87 och inom maskinyrkesskolan 92. Vid
de tekniska elementarskolorna i Norrköping, Malmö, Örebro, Borås och
Härnösand uppgick elevernas antal vårterminen 1911 till 406. Vid tekniska
söndags- och aftonskolan i Eskilstuna begagnades samma termin
undervisningen af 227 lärjungar samt vid fackskolan i samma stad för
finare smides- och metallindustri af 36 lärjungar.

Kungl. Maj:t har under år 1911 af de för ändamålet anslagna medel
tilldelat understöd för samma år åt 65 lägre tekniska yrkesskolor.

Af det för år 1911 anvisade anslag till resestipendier åt föreståndare
och facklärare vid lägre tekniska läroanstalter har Kungl. Maj:t tilldelat
stipendier åt 8 personer.

109

Beiättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Elevernas antal utgjorde höstterminen 1911 vid rikets nio manliga Foikskoiefolkskoleseminarier
1,036 och vid de sex kvinnliga folkskoleseminariernaseminarIerna''
649, eller tillsammans 1,685 elever.

Afgångsexamen undergingo 1911 års vårtermin 257 manliga, af
hvilka 18 före inträdet vid seminarium afiagt examen inför teologisk eller
filosofisk fakultet, och 186 kvinnliga elever, eller tillsammans 443 elever.

Vid privata folkskollärarinneseminariet i Stockholm, hvilket erhållit
rättighet att utexaminera folkskollärarinnor i afseende på kompetens likställda
med de från statens seminarier utgående, utexaminerades 30 elever
vid slutet af vårterminen 1911.

Vid seminariet i Murjek, som är afsedt för bildande af lappska småskollärare
och -lärarinnor, voro höstterminen 1911 intagna 62 elever,
hvaraf 3 manliga och 59 kvinnliga.

_ Vid seminariet i Haparanda för bildande af finska småskollärare och
-lärarinnor voro samma termin intagna 56 elever, 2 manliga och 54
kvinnliga.

Vid slutet af vårterminen 1911 aflades examen för behörighet till
lärarbefattning vid smaskola af 22 elever, samtliga kvinnliga, vid seminariet
i Murjek och af 23 elever, däraf 2 manliga, vid seminariet i Haparanda.

Vid af landsting underhållna småskoleseminarier hafva under år 1911,
enligt till ecklesiastikdepartementet lämnade uppgifter 424 elever, däraf 4
manliga, undergått den pröfning vid under offentlig kontroll stående seminarium
för anställning som lärare vid småskola m. in., som påbjudes i
nådiga stadgan den 28 maj 1897.

Pröfning af behörighet till erhållande af befattning såsom lärarinna
vid småskola har undergåtts af 396 elever vid af enskilda personer anordnade
småskoleseminarier.

Till stipendier vid folkskoleseminarierna hafva för vårterminen 1911
anvisats tillsammans 47,611 kronor, hvarjämte stipendiemedel till ett samman
räknad t belopp åt 19,475 kronor beviljats till seminarieelever, som tala
finska eller lappska språket. För höstterminen samma år hafva 48,313 kronor
utdelats som stipendier åt elever vid folkskoleseminarierna samt 14,550
kronor åt elever, som tala finska eller lappska språket.

Enligt de. — jämlikt föreskriften i gällande stadga angående folk-Folkskolorna,
undervisningen i § 67 samt kungl. cirkulären af den 24 november 1882
och den 6 oktober 1893 af folkskoleinspektörerna och öfverstyrelsen
för Stockholms stads folkskolor insända uppgifterna angående folkundervisningen
meddelades år 1910 undervisning i 31 högre folkskolor. I rikets
2,417 skoldistrikt funnos

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

5,904 fasta och 282 flyttande eller tillsammans 6,136 folkskolor,

1 679 » » 709 » » » 2,388 mindre folksko lor,

5 619 » » 720 » » » 6,339 småskolor,

S:a 13,202 fasta och 1,661 flyttande eller tillsammans 14,863 skolor,

eller, med inräknande af de högre folkskolorna, 14,894 skolor.1)

I de högre folkskolorna undervisade antingen endast i läsämnen eller
i såväl läs- som öfningsämnen 50 lärare och 23 lärarinnor samt i

folkskolorna 5,623 lärare och 3,985 lärarinnor eller tillsammans 9,608
mindre folkskolorna
. 129 » » 2,267 » » » 2>39?

småskolorna 86 » » 7,687_»_»_1___7,773

Summa 5,838 lärare och 13,939 lärarinnor eller tillsammans 19,777

eller, med inräknande af de högre folkskolornas lärarpersonal, 19,850 förutom
525 lärare och 1,210 lärarinnor, eller tillsammans 1,735, hvilka undervisat
endast i öfningsämnen.

Antalet barn i 7—14 års ålder utgjorde vid 1910 års slut 879,823,
hvaraf 446,765 gossar och 433,058 flickor. Bland dessa hade

under året undervisats på något åt nedan angifna sätt .... 806,379

» » ej åtnjutit sådan undervisning.......... 69,317

hvarjämte uppgifter saknas om...........• • • • 4,127

Summa 879,823

Bland de vid 1910 års slut befintliga barnen i 7—14 års ålder undervisades
under året i

sina egna distrikts fasta folkskolor......... 453,490

» » s flyttande folkskolor........ 14,417

» > » fasta mindre folkskolor...... So,508

» » » flyttande mindre folkskolor .... 23,057

» » » fasta småskolor.........179,014

» » flyttande småskolor........ 20,123

folkskolor, mindre folkskolor och småskolor utom sina

egna distrikt.................. 16,271 761,880

högre folkskolor..................... 910

allmänna läroverk och fackskolor.............. 15,017

i) Skolornas antal är nu beräknadt på samma sätt som i ecklesiastikdepartementets berättelser

om folkskolorna.

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

skolor för abnorma barn
enskilda skolor ....
hemmen.......

. . . 1,299

. . . 19,390

• ■ ■ 7,883

Summa 806,379

Bland de vid 1910 års slut befintliga barnen i 7—14 års ålder,
hvilka under året ej ^åtnjutit undervisning på något af ofvan angifna sätt,
hade 7,051 inhämtat folkskolans minimikurs,

» 44,512 undergått godkänd afgångspröfning samt

uteblefvo 3,272 till följd af sjukdom eller naturfel och
__14,482 af annan anledning.

Summa 69,317

Med inräknande af de under året aflidna samt af dem, som voro
öfver eller under den ofvan angifna skolåldern af 7—14 år, undervisades
i högre folkskolor 1,326 samt i folkskolor, mindre folkskolor och småskolor
790,219.

Utgifterna för högre folkskolor, folkskolor, mindre folkskolor och
småskolor utgjorde under år 1910 enligt ofvannämnda uppgifter:

för lärares och lärarinnors aflöning: kontant . ''. . . 23,029,990 kronor

in natura . . . 1,994,113 »

» skolbyggnader, skolplatser och inventarier .... 7,569,231 »

» undervisningsmateriell............ 092 jqq „

» öfriga behof............. ! ! ! 8,315*334 »

Summa 41,600,768 kronor.

Statsbidrag af allmänna medel hafva för år 1910 för aflönande af Statsbidrag
lärare och lärarinnor vid folkskolor, mindre folkskolor och småskolor, enligt
till ecklesiastikdepartementet inkomna uppgifter, utgått med tillsammans
10,891,374 kronor 53 öre.

Understöd har för år 1910 utgått till lärares aflöning vid
fortsättningsskolor med 139,560 kronor.

2,062 -Fortsättningsskolor.

• .,F?r ar 1910 har understöd utgått för främjande af undervisningen Underv»-

l slöjd for gossar med 402,458 kronor 50 öre samt af undervisning i slöid ning 5 sIÖUför
flickor med 279,080 kronor 69 öre.

112 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Statsbidrag Till aflönande af vikarier för folkskollärare, som af sjukdom

tiUf vÄaricr6 hindrats att sköta sina befattningar, har för år 1910 utbetalts af allmänna
Vsjuka medel 190,242 kronor 50 öre.

folkskol lärare.

Högre folk- Till de högre folkskolorna, som uppgå till 31, har för år 1910 ut skoior.

ått statsbidrag med 68,191 kronor 41 öre. _

Statsbidrag till aflönande af lärare och lärarinnor vid åt landsting
inrättade småskoleseminarier har under år 1910 utgått med 31,221 kronor.

''oikhö”''- Pä därom af vederbörande styrelser gjorda ansökningar har Kungl.

skolor0 Maj:t för år 1911 beviljat understöd åt 44 folkhögskolor med 253,735
kronor. Enligt styrelsernas berättelser hafva under nämnda år i dessa
skolor undervisats 1,194 manliga och 1,224 kvinnliga, eller tillsammans
2 418 elever. Af det till stipendier åt obemedlade elever vid dessa skolor
beviljade anslaget, 35,000 kronor, fördelades år 1910 20,760 kronor mellan
472 manliga och 14,240 kronor mellan 552 kvinnliga elever.

Folkunder- Till främjande af folkundervisningen bland de i rikets nordligare

visningen trakter bosatta Annan har, enligt uppgift från statskontoret, för år 1911
bkatenord- å länsstat varit uppförda 57,530 kronor, allt till höjande af folkskollärarnas
ligare8trakteriölier till och öfver minimum, till ökande af lärares löner vid mindre
bosätta fin- f0n skolor, till anskaffande af undervisningsmateriell, bildande af lärare m. m.

Undervis ningsmate riel!.

De allmänna folkskolorna, döfstumskolorna jämte andra folkundervisningsanstalter,
som därtill äro berättigade, hafva till nedsatt piis ei hållit
den undervisningsmateriell, som genom chefens för folkskolebyrån försorg
anskaffats. Under år 1910 uppgingo statsbidragen och kostnaden härför
till 29,171 kronor 97 öre.

Läroanstalter
för döfstnmma

och blinda.

Vid institutet å Manilla för bildande af döfstumskollärare voro under
läsåret 1910—1911 två elever intagna. I profårskurs vid Manilla, Lunds,
Vänersborgs och Örebro döfstumanstalter under nämnda läsår deltogo fem
elever.

1 samtliga döfstumanstalterna voro under läsåret 1910 1911 in tjiorui

630 elever.

Till uppehållande af döfstumskolor bär för år 1911 anslagits ett belopp
af 155,525 kronor. „

Vid institutet för blinda å Tomteboda voro under lasaret 1910—
1911 intagna 117 elever, däraf 62 gossar och 55 flickor. Af dessa under -

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 113

visades 13 gossar vid handtverksskrå!! i Kristinehamn. 17 elever afaino-o
efter fullbordad lärokurs, 2 för att återflytta till hemorten, 2 på grund

af sjuklighet, 3 på grund af förbättrad synförmåga. 2 ha under året aflida.

Vid förskolan för blinda å Tomteboda voro under läsåret 1910—

1911 intagna 41 elever, hvaraf 21 gossar och 20 flickor.

Vid förskolan i Växjö för blinda voro under läsåret 1910—1911 intagna
31 elever, 21 gossar och 10 flickor. Vid slutet af läsåret 1909—

1910 utskrefvos 9 lärjungar från skolan. Af dessa öfvergingo 7 till institutet
å Tomteboda och 2 återvände till sina hem.

Vid handtverksskolan för blinda i Kristinehamn undervisades under
året 1910—1911 103 elever, samtliga manliga.

åt- Jmo skolhemmet för blinda döfstumma i Vänersborg har Kun <*1.
i aj.t för år 1910 beviljat 7,500 kronor. Under året undervisades därstädes
15 elever.

1011 Af .anslaSet tl]1 uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn har för år Uppfostrings1911
anvisats en summa af 260,537:50 kronor. I anstalterna voro jn_ anstalter för
tågna vårterminen 1911: i undervisningsanstalterna 894, däraf 22 exter- ''Tam.Öa
ner, i arbetshemmen 249.

Kungl. Maj:t har den 24 mars 1911 utsett två revisorer jämte två Sunnersuppleanter
för granskning af stiftelsens Sunnerdahls hemskolor ''på landet dahl,ska d°-örvaltnmg och räkenskaper under år 1911. Sedermera har Kungl. Maj:t 113 lonen''
f en°™n o ådlf? beflut den 1 december 1911 utsett ledamot af direktionen
.ör 019 jämte suppleant samt två revisorer med suppleanter för

Kungl. Maj:t har den 19 maj 1911 utsett en af de revisorer, som Nobeistifskola
granska styrelsens för Nobelstiftelsen förvaltning och räkenskaper för teIsen''
ar 1911. ° r

Från Nobelstiftelsen har för år 1911 utdelning af pris ägt rum från
alla prisgrupper.

Kungl. Maj:t har af det till understöd åt vittra författare beviljade Understöd
anslag tilldelat särskilda belopp åt dels äldre vitterhetsidkare, dels yngre “/i**"
personer, som genom sina arbeten ådagalagt framstående anlag för vitterhet.

in. m.

Antikvariska forskningsresor hafva under år 1911 genom vitterhets-, Antikvariska
historie- och antikvitetsakademiens försorg blifvit företagna i åtskillig forsknin&sueiar
åt riket. b resor -

Bill. till Rilcsd. Prat. 1912. 1 Sami. 1 Afd.

Riksdag-s-Berättelsen.

114

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Akademien
för de fria
konsterna.

Vid det under akademiens för de fria konsterna inseende ställda läroverk,
numera konsthögskolan, hafva höstterminen 1911 varit inskrift» 70
elever och 12 aspiranter.

Musikaliska Under år 1911 hafva vid det under musikaliska akademiens inseende

akademien. g^nda, musikkonservatorict varit inskrifna vårterminen 168 och höstterminen
173 elever. Under samma år har organistexamen aflagts af 8 elever
kyrkosångarexamen af 3 elever, examen för behörighet till musiklärartjänst
vid allmänt läroverk af 2 elever, 1 f. d. elev och 2 icke elever,
samt'' examen för behörighet till inusikdirektörstjänst vid militärkår åt 3
elever 1 f d elev och 4 icke elever, hvarjämte utfärdats specialbetyg i
pianostämning för 1 elev och 2 icke elever samt i orgelspelning för eu
f. d. elev.

Populärvetenskapliga

föreläsningskurser
1
folkbildningssyfte.

Sedan Riksdagen till understöd åt sådana anstalter och föreningar,
som anordna populärvetenskapliga föreläsningskurser i folkbildningssyfte,
på extra stat för år 1912 beviljat ett anslag af 235,000 kronor, af hvilket
anslag dock högst 8,000 kronor kunde användas till understöd åt sådana
centrala anstalter, som förmedlade föreläsningar af ifrågavarande slag
och åt lokala anstalter för sådana föreläsningar tillhandahölle passande
åskådningsmateriell, har Kungl. Maj:t af nämnda anslag tilldelat understöd
åt 493 anstalter för anordnande af föreläsningskurser och 7 anstalter för

förmedlande af föreläsningar m. in.

Farmaceu- Under år 1911 hafva vid farmaceutisk institutet varit inskrifva

tiska insti- vårterminen 70 och höstterminen 50 farmacie kandidater, hvarjämte 57
tUtet apotekselever deltagit i den för dem anordnade halfårskursen. Under
samma år har farmacie kandidatexamen aflagts af 45 apotekselever och
apotekarexamen af 64 farmacie kandidater.

tammorske- Under loppet af år 1911 hafva inalles 115 elever blifvit vid rikets

undervis- läroanstalter för barnmorskor utexaminerade i den allmänna törlossmngsniDgen''
konsten och förklarats berättigade att utöfva barnmorskeyrket. Af dessa
hafva 62 utgått från läroanstalten i Stockholm och 53 från den i Göte Vidare

hafva 114 barnmorskor, däraf 57 i Stockholm och 57 i Göteborg,
erhållit undervisning i den instrumentala förlossningskonsten och,
efter att däruti hafva ådagalagt godkända insikter och färdighet, förklarats
berättigade att utöfva äfven denna del af barnmorskeyrket.

Sedan på extra stat för år 1911 af Riksdagen anvisats ett anslag
af 2,000 kronor till repetitionskurser för äldre barnmorskor, hafva under

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit -

115

sistnämnda år vid barnmorskeundervisningsanstalten i Stockholm 2 sådana
kurser hållits med tillhopa 57, vid motsvarande anstalt i Göteborg 2 med
tillhopa 24 deltagarinnor samt i Lund en kurs med 11 deltagarinnor.

Temperaturen var under vintern och våren äfvensom under hösten väderleken,
i allmänhet 1—4 grader högre än den normala, hvaremot temperaturen
under juni och juli månader var V2—2 grader lägre än den normala.
Nederbörden var i allmänhet mindre än den normala, förutom i de nordligaste
delarna af landet, hvarest en ihållande regnperiod förekom under
sensommaren. I öfriga delar af landet rådde nästan hela sommaren en
ovanlig torka, endast afbruten vid ett par tillfällen af några få dagars
regn. Flerstädes, såsom i Jämtland och på Gottland, föll knappast något
regn under hela växttiden. Inom andra län, såsom i Mälardalen och i
Kalmar län, föll likaledes endast föga regn. Flera frostnätter inträffade
under sommaren.

Höstsäden. Den tidigt sådda säden uthärdade i allmänhet utan skada Jordbruket,
den olämpliga vintern, medan däremot sensådd säd mångenstädes led skada
genom isbränna och därigenom att fälten icke voro tillräckligt kälade, hvarför
rågen vid vårens inträde flerstädes var tunn, fläckig och ojämn. Genom
nattfrost under axgången under maj månad skadades rågen mångenstädes,
på ett och annat ställe till den grad, att säden måste afmejas. Likaledes
inträffade nattfrost i juni månad, hvaraf rågen under blomningen
skadades mer eller mindre, så att den vid tröskning visat sig flerstädes
vara ojämnt matad. Under sommarens ihållande torka mognade säden
ovanligt tidigt samt blef öfverallt inbärgad under de mest gynnsamma
förhållanden. Afkastningen beräknas i medeltal för hela riket uppgå till
något öfver medelskörd.

Vårsäden. Den tidigt sådda vårsäden grodde väl och uppkom
vackert och jämnt, hvaremot sensådd säd, till följd af den sedermera inträffade
torkan var mera ojämn. Alla vårsädesslagen ledo mycket genom
sommarens långvariga torka, men förbättrades dock mångenstädes, där
något regn fallit, ganska väl. Halmen blef öfverallt kort, i synnerhet på
lättare jord.

All säd mognade ovanligt tidigt och blef allmänt mycket väl inbärgad
och på grund däraf af bästa beskaffenhet. Endast i nordligaste
Sverige, hvarest en långvarig regnperiod inträffade under augusti och september,
var bärgningsvädret olämpligt, så att större delen af vårsäden där

; ne

LandtbrukS''

ingenjörer.

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

blef skadad af regn. Af kastningen visade sig mycket ojämn, så att frän
de fleste orter densamma beräknas växla mellan ringa och god; i medeltal
för riket torde afkastningen uppgå till något öfver medelskörd. Lägsta
resultatet angifves från norra Kalmar län samt Gottlands, Värmlands,
Örebro och Västmanlands län.

Rotfrukterna. Potatisen grodde under våren och försommaren långsamt
samt uppkom sent och ojämnt, mångenstädes ej förrän i slutet af
juni månad. Genom sommarens starka torka blef potatisen nästan öfverallt
mycket tillbakasatt. Därtill kom att potatisblasten flera gånger mer
eller mindre skadades af nattfroster. Den lämnade i allmänhet ganska
ojämn afkastning, växlande mellan mycket ringa och nära god. Endast
i Skåne samt Göteborgs och Bohus län beräknas afkastningen i medeltal
uppgå till medelskörd eller något därutöfver. Medeltalet för hela riket
är något under medelskörd.

Sockerbetorna hafva i Skåne, hvarest de under sista tiden utvecklats
ganska väl, lämnat öfver medelskörd, i öfriga län betydligt därunder.

Foderrotfrukterna, som mångenstädes uppkommo ojämnt, blefvo dessutom
i början mycket skadade af jordloppor, å många trakter till den
grad, att de måste sås om, flerstädes till och med två gånger. De förbättrades
dock sedermera och synas hafva lämnat omkring medelskörd,
men voro dock mycket ojämna och växlande.

Höskörden blef genom försommarens torka mycket tillbakasatt. Då
slutligen regn inträffade i slutet af juni månad, kunde växtligheten därigenom
ej fullkomligt upphjälpas, hvarför gräset i allmänhet blef mycket
kortväxt. Till mängden erhölls nästan öfverallt mer eller mindre under
medelskörd, men högrödan blef öfverallt inbärgad i ovanligt godt tillstånd,
så att den goda beskaffenheten i någon mån ersätter minskningen
i mangel.

Aterväxten på vallar och betesfält har öfverallt varit mycket ringa;
merendels voro fälten fullständigt förbrända.

Den under året nysådda klöfvern har mångenstädes genom torkan
alldeles gått ut.

Fruktskörden har i större delen af landet varit ovanligt riklig.

Skogsbär. Tillgången af skogsbär har i norra Sverige varit mycket
riklig, hvaremot i mellersta och södra Sverige till följd af frost och torka
fullständig missväxt därå inträffat.

Kungl. Maj:t har den 1 december 1911 utfärdat förnyadt nådigt
reglemente för statens landtbruksingenjörer, extra landtbruksingenjörer och
landtbruksstipendiater.

Uträtta,, om hvad i riket, tl,mitt „da, titta lagtima Riksdag, ,ammaatrade tåg aldra,it. 117

till mlÄh™l,19tUi h1ra *tats!rde> “‘fatt till 32 landtmannaskolor och Landtnmo.
II lo Iandtbruksskolor förutom de vid Ultuna och Alnarp skolor, landt

W»v “Iitande “/ *> medel Riksdagen for höjande af de till e„-

„+f u Öl T Vtoternorrlands, Västerbottens och Norrbottens län in- skola rattade

d Iandtbruksskolor utgående statsunderstöd för år 1911 anvisat
hafva samma skolor under sagda tid fortfarande varit i verksamhet efter

att f-w -SOmt af7/kIt frånaden för öfriga dylika skolor gällande, i syfte
att förstnämnda skolor under kortare tid än förut skulle bibringa lär “f™

ei\ for ifrågavarande trakter afpassad utbildning. Den sålunda
fastställda planen har fortfarande visat sig för ändamålet lämplig

fr*-''1 me Östergötlands län har äfven‘under år 1911 varit i verksamhet °

Kungl. Maj:t har den 19 oktober 1911 utfärda! nådiga reglementen
dd* fö.r de med statsmedel understödda landtbruksskolorna i södra och
me lersta Sverige, dels ock för de med statsmedel understödda landtbruks ot

na i Norrland och Dalarna. Dessa reglementen träda i kraft den 1
november 1912.

Makt !ii ,!nedo’ SOm ,anvisats af Riksdagen, har Kungl. Landthus Maj.

t genom nådigt bref den 8 september 1911 tilldelat Fredrika Bremer- ^llnin°s laSthlehfldTra

,bldrag/R upprätthållande under år 1912 af förbundets 2

landthushållningsskola vid Kimforsa för utbildande af lärarinnor ett stats- Br?«ård för
anslag af 6,000 kronor. utbildande af

, K På enahanda sätt har Kungl. Maj:t genom nådigt bref den 15 septimber.
1911 tilldelat Uppsala enskilda läroverk och fackskola för husloekonomi
såsom bidrag till upprätthållande under åren 1911 och 1912 af

v,d BrogM fcr utbildande af

Under ar 1911 hafva Renlighet med bestämmelserna i nådiga kun-Kringresande
relsen den 18 oktober 1907 statsbidrag beviljats till aflönino- åt krino--resande jordbrukskonsulenter i Dalarna och Norrland. ° ° koDSnlenter .

^unSL ,Maj;t har dcn 19 oktober 1911 utfärdat nådig kuno-örelse

angående statsbidrag till aflönande af jordbrukskonsulenter.

, Kun^; Maj:t har den 19 oktober 1911 utfärdat nådig kungörelse Vandrings Nondaifd

Statsbldra£ tdI aflönande af vandringsrättare i Dalarna och r“a™ [Ba Norrland.

Under år 1911 har en landtbrukskonsulent i England med station Landtbmksi
London vant anställd och verksam enligt gällande föreskrifter. England *

118 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Landtbmks- På framställning af Kungl. Maj:t har Riksdagen anvisat medel till

konsulent i anstäilande under år 1912 af en landtbrukskonsulent i tyskland.

Ty Enligt nådigt bemyndigande bar landtbruksstyrelsen den 7 novem ber

1911 utfärdat instruktion för denne konsulent och för ar 191Z till -

satt befattningen i fråga.

utbildning- Under år 1911 hafva utbildningskurser för kontrollassistenter pa

k“®r statens bekostnad anordnats vid Asa i Södermanlands län, ud Åtvidaberg

assistenter, i Östergötlands län, vid Högalid i Kabnar län, vid Hemse i Gottlands

län, vid Önnestad i Kristianstads län, vid Hvilan i Malmöhus lån, i >

vid Molkoin i Värmlands län, vid Frösön i Jämtlands län samt vid bunderbyn
i Norrbottens län.

Anstalter för De vid Ultima och A In ar p inrättade anstalter för profning af ma profning

af och redskap för landtbrukets behof hafva jämväl under är iyi

maskiner och0*1''"'' . v

redskap för varit i verksamhet.

landtbrukets

behof. . .

Kemiska sta- Under år 1911 hafva 8 med statsmedel understödda kemiska sta nökontroii-

tioner, nämligen i Jönköping, Kalmar, Visby, Halmstad, Skara, Urebr ,
anstalter. Västerås och Härnösand, varit i verksamhet. ,

Under året hafva 18 f ökontrollanstalter erhållit statsunderstöd.

Kemisk-växt- Deri med statsmedel understödda kemisk-växtbiologiska anstalten inom

banstfitk Norrbottens län har äfven under år 1911 varit i verksamhet..

Under år 1911 hafva jämlikt nådiga kungörelsen den 18 oktober
1907 statsbidrag anvisats från anslaget till åtgärder för befordrande a
den inhemska klöfver- och gräsfröodlingen.

Sedan Riksdagen på framställning af Kungl. Maj :t för år 1912 anslagit
medel för anställande af en statskonsulent i fröodling, har Kungl.
Mapt den 19 oktober 1911 utfärdat dels nådigt reglemente för statskonsulenten
i fröodling dels ock arfvodestaxa för denne tjänsteman.

Torfingen- Sedan Riksdagen anvisat erforderliga medel till anställande under

jörer samt . 1911 af en De och en 2:e torfingenjör samt 3 torfassistenter, blelvo en

''""r1"- de och en “e torfingenjör samt 3 torfaaeistenter för hela Uret anställda.

Torfskoian Sedan Riksdagen beviljat anslag till upprätthållande af en förskola

vidMarka- un(jer åren 1908—1912 samt Kungl. Maj:t bemyndigat landtbruksstyrelsen

Åtgärder till
befordrande
af den inhemska
klöfycroch
gräsfröodlingen.

Statskonsulent
i fröodling.

119

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

att med svenska torfindustriföreningen afsluta kontrakt om upprätthållande
under nämnda år af en torfskola vid Markaryd i Kronobergs län samt för
ändamålet anvisat förberörda af Riksdagen beviljade anslag under vissa
villkor, har i enlighet med af landtbruksstyrelsen den 15 november 1907
å Kungl. Maj:ts och kronans vägnar afslutadt kontrakt denna skola äfven
under år 1911 varit i verksamhet.

Med anlitande af de utaf Riksdagen för ändamålet anvisade medel Åtgärder för
och i enlighet med Kungl. Maj:ts den 28 oktober 1910 i sådant afseende
utfärdade nådiga reglemente hafva med statsmedel understödd preiniering jordbruket,
af mindre jordbruk äfvensom studieresor och undervisning för i mindre
jordbruk deltagande män och kvinnor anordnats, hvarjämte bidrag af statsmedel
lämnats dels till bestridande af kostnaderna för organisation af
kontrollföreningar med ändamål att underlätta och ordna undersökningar
af och kontroll a utfodringen och afkastningen af ladugårdsbesättningar,
tillhörande föreningens medlemmar, dels till understöd åt sådana medlemmar
af kontrollföreningar, som äga högst 25 kor, dels ock till premiering
af mindre odlingsföretag; och har intresset för dessa åtgärder för
höjande af det mindre jordbruket fortfarande visat sig synnerligen lifligt
bland landtmännen.

Kungl. Maj:t har den 19 oktober 1911 utfärdat dels förnyadt nådigt
reglemente för med statsmedel understödda åtgärder till höjande af det
mindre jordbruket, dels nådig kungörelse angående statsanslag till åtgärder
för höjande af det mindre jordbruket, dels ock nådig kungörelse "angående
statsbidrag för främjande af ordnad bokföring vid mindre jordbruk.

Äfven under ar 1911 hafva fortgående smörprofningar i Malmö och SmörprofGöteborg
ägt rum med anlitande af därtill genom nådigt bref den 16 ningar''
december 1910 anvisade medel.

Kungl. Maj:t har den 26 maj 1911 utfärdat nådig kungörelse med utförsel af
vissa bestämmelser att lända till efterrättelse vid utförande från riket sm8raf
smör.

Jämväl under år 1911 har den med statsmedel understödda nöt- Husdjursboskapspremieringen
omfattats med synnerligt intresse, och hafva samt- sk8tseL
liga hushållningssällskap med undantag af Gäfleborgs län sökt och erhållit
bidrag af de utaf Riksdagen till understödjande utaf premielån" af nötboskap
anvisade medel.

Kungl. Magt har den 19 oktober 1911 dels utfärdat nådigt reglemente
för den med statsmedel understödda svinpremieringen inom riket,

120

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

dels ock nådig kungörelse angående statsanslag till åtgärder för höjande
af landets svinafvel.

Riksstambok Af den genom landtbruksstyrelsens försorg upplagda riksstamboken

°ayrshirebo-k öfver svensk ayrshireboskap, hvars fortsatta utgifvande från trycket enligt
* skap. Riksdagens medgifvande bekostats af nötboskapspremieringsmedlen, har
under år 1911 del IX, upptagande djur, som under år 1910 intagits i
riksstamboken, utkommit.

Afveiscentra Efter det Riksdagen anvisat erforderliga medel samt Kungl. Maj:t

fornotboskap. t}en 29 juni 1908 utfärda! dels förnyad nådig kungörelse med föreskrifter
i fråga om bildande och upprätthållande af afveiscentra för nötboskap,
dels ock nådig kungörelse med föreskrifter i fråga om tiden för början af
täfling för utseende af afveiscentra in. in., togo de nya täflingarna sin
början i slutet af år 1908 och fortgingo under åren 1909 och 1910. Efter
dessas slut har Kungl. Maj:t genom nådigt bref den 21 april 1911 förklarat
10 besättningar af fjällras, 9 besättningar af ayrshireras samt 1 besättning
af svartbrokig låglandsras för afveiscentra intill utgången af år
1915 under de i förberörda nådiga kungörelse stadgade villkor.

Tuberkulos- Äfven under år 1911 har varit anställd eu konsulent vid bekäm konsuicnt.

pan(je af tuberkulosen hos nötkreaturen med hufvudsakligt åliggande att
tillhandagå den ladugårdsägande allmänheten med råd och upplysningar i
berörda hänseende.

Undersöknin- Undersökningar med tuberkulin af ladugård sbesättningar hafva oaf berkuiin

af- brutet fortgått under år 1911, och har landtbruksstyrelsen för ändamålet
ladngårdsbe- till examinerade veterinärer utdelat omkring 45,000 gram tuberkulin. Ansättnmgar.
undersökta djur har under samma år uppgått till omkring 95,000.

Husslöjden. Under år 1911 hafva till husslöjdens befordrande vidtagits liknande

åtgärder som under föregående år. Af statsmedel hafva under året till
22 hushållningssällskap och 1 landsting utdelats anslag till ett sammanlagdt
belopp af 23,000 kronor, hvarjämte hushållningssällskapen och landstingen
i de flesta län anvisat jämförelsevis betydliga belopp.

Fiskerinarin- Det mest betydelsefulla af rikets särskilda fisken eller vintersillfisket

med snörpvadar utanför Göteborgs och Bohus län samt Halland var äfven
under år 1911 godt. Under tiden den 1 januari—9 mars, då sillfisket upphörde,
fångades 431,223 hektoliter, hvaraf fiskarna hade ett utbyte af
1,543,320 kronor. Innevarande sillfiskesäsong börjades visserligen redan

121

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

den 17 oktober, då några vadlag från Halland erhöllo 100 hektoliter vid
Anholt, men först den 10 november kom detta fiske riktigt i gång. Till
och med den 23 december hade fångats 195,645 hektoliter, hvaraf en rätt
stor del var småblandad, så att priserna ställde sig icke obetydligt lägre
än förra året. Utbytet af detta vinterfiske blef därför blott omkring
1,264,000 kronor. Under hela året — till jul — fiskades alltså 626,868
hektoliter, som gåfvo fiskarna ett utbyte af 2,807,320 kronor mot 374,107
hektoliter till ett bruttovärde af — i rundt tal — 2,900,000 kronor år
1910. Äfven år 1911 ägde det största snörpevadfisket rum utanför Göteborgs
södra skärgård och upp till trakten utanför Marstrand.

En expedition från Smögen idkade liksom föregående år snörpevadfiske
vid Island.

Höstsillfisket med drifgarn utanför Bohuslän och Halland, hvilket
redan förra året var mindre än medelmåttigt, hade år 1911 än mer försämrats,
till ungefär 2/3 af 1910 års afkastning. På grund häraf hafva rätt
många ■fiskare i mellersta Bohuslän från detta fiske öfvergått till skarpsillfisket
med snörpevad, hvilket dock äfven slog mindre väl ut år 1911. De
upptagna skarpsillfångsterna voro ingalunda tillräckliga att fylla ansjovisfabrikernas
behof, oaktadt 40 snörpevadar och åtskilliga landvadar användes
för detta fiske.

Makrillfisket med dörj i Nordsjön, hvari omkring 300 fiskefartyg,
däribland flera större motorbåtar, deltogo, lämnade på grund af de höga
prisen på saltad makrill större penningeutbyte än något föregående år,
nämligen omkring 1,500,000 kronor mot 1,386,000 år 1910, detta oaktadt
blott 31,500 tunnor erhöllos år 1911, mot 55,748 tunnor år 1910. Dörjfisket
efter makrill i Skagerack och Kattegatt lämnade, liksom föregående år, ett
medelmåttigt utbyte. Med drifgarn gjordes i dessa farvatten rikligare
markrillfiske än någonsin förut, mest gifvande utanför trakten af Smögen,
där dagsfångsterna under juni månad ofta gingo upp till 8,000 å 10,000
tjog. Det betydelsefulla storsjöfisket, hufvudsakligast af långa, var 1911
i det hela godt, bäst under maj och juni. Backefisket efter torsk och
kolja i Skagerack och Kattegatt bedrifves numera i mindre omfång än
förr; det gaf år 1911 sina utöfvare blott en medelmåttig förtjänst. Förhållandet,
, var detsamma med afkastning af flundrefisket därstädes med kvassar.
Ålfisket vid västkusten var något bättre, laxfisket däremot ännu
sämre än år 1910. Det ekonomiska utbytet af hummerfisket blef godt, betydligt
bättre än föregående år. Hummerprisen voro som under senare
år vanligt höga, under större delen af fisketiden 20 till 25 kronor tjoget.
Krabbfiske idkades hufvudsakligast i trakterna af Varberg, Göteborg och
Strömstad med medelmåttigt resultat. Fisket af nordhafsräkan med små Bih.

till Riksd. Prof. 1912. 1 Sami. 1 Afd. 16

Riksdans-Berättelsen.

122

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

trålar hade under året något tilltagit i omfång vid nordligaste delen af
Bohuslän och var i det hela medelmåttigt.

Trålfisket var visserligen klent under sommarmånaderna, men under
januari och februari gjorde sig ångtrålarna eu god förtjänst på sillfiske,
hvilket hade till följd, att de svenska trålångarnas antal växte till 35.
Ett sjuttiotal större motorbåtar idkade ock tidtals fiske med trål.

Det skånska sillfisket i Kattegatt var också dåligt; däremot erhölls
rätt mycket sill i södra delen af Öresund. Utanför Skånes syd- och östkust
äfvensom vid Blekinge fanns god tillgång på sill, fast den var ovanligt
småväxt och på grund af sommarens varma väderlek samt däraf försvårad
omsättning ofta stod synnerligen lågt i pris, t. o. m. blott 12 å 15
öre valen, d. v. s. för omkring 2 kg. Torskfisket var äfven år 1911 godt
såväl vid Skåne som Blekinge. Det för dessa landskap så betydelsefulla
kustålfisket artade sig dåligt. Laxfisket var på våren i Hanöbukten bättre
än under något af de närmaste föregående åren, likaså i.Mörrumsån, där
detta fiske dock på högsommaren blef obetydligt. Vid de skånska kusterna
gjordes blott ringare laxfångster.

Det äfven för Östersjön i öfrigt och för Bottniska viken mest betydelsefulla
fisket eller strömmingsfisket var i det hela ojämnt, olika godt
i skilda trakter och på olika årstider. Utanför Kalmar läns södra hushållningssällskaps
område gaf sålunda vår- och höstfisket efter stömming -ett
tillfredsställande resultat, under det att sommarfisket var dåligt. Förhållandet
var ungefär detsamma vid Östergötlands och Södermanlands läns
kuster. I Stockholms läns skärgårdar var detta fiske genomgående under
medelmåttan. Utanför Gäfleborgs län blef strömmingsfisket i det hela
långt sämre än under ett medelgodt år, ehuru äfven här fanns en trakt,
(Rogsta socken) där detta fiske gaf betydligt högre afkastning än år 1910.
Från Västernorrlands län uppgifves strömmingsfisket år 1911 i det hela hafva
varit nära medelmåttigt omed ganska god omsättning och jämförelsevis
goda pris, bäst utanför Ångermanlands kuster. Salterirörelsen hade där
gått framåt.

Beträffande Östersjöns öfriga kust- och skärgårdsfisken så var ålfisket
vid de förnämsta platserna i Kalmar län, såsom i Oskarshamnstrakten
och vid Ölands norra västkust, äfvensom i de yttre delarna af
Östergötlands och Stockholms läns skärgårdar ganska godt, men under medelmåttan
på flera ställen såsom söder om Kalmar.

Flundrefisket vid Kalmar län var godt. Torskfiske idkas där och
flerstädes vid Östersjökusterna, å de platser, där torsk kan vara föremål
för fiske norr om Blekinge, blott i ringare utsträckning.

Skär går dsfi sket af gädda, aborre m. fl. fiskar lämnade, exempelvis i
södra delen af Kalmar län och med not under vintern flerstädes godt

123

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

resultat. I Stockholms läns skärgårdar var det s. k. fjällfisket medelmåttigt;
särskild! af braxen gjordes dock här på sommaren goda fångster.

Utanför Gäfleborgs län var ifrågavarande fiske något sämre än år 1910. Sik
fiskades ganska rikligt^ exempelvis vid Ölands västkust och i Stockholms
läns norra skärgård. Vid Västernorrlands län var detta fiske ungefär lika
som under år 1910.

Laxfisket vid Östersjökusterna var, såsom under senare år varit fallet,
obetydligt, ungefär som år 1910 och hade blott på vissa håll något ökats
i Östersjöns vattendrag, så t. ex. i Emån och vid mynningen af iina-erraanälfven.
°

^ Insjöfisket var, exempelvis i de skånska sjöarna, ganska gifvande.

Från Mälaren har meddelats, att gäddfisket knappt var medelmåttigt, gösfisket
under medelmåttan, lakfisket medelmåttigt och siklöjfisket. mycket

Fisket i Vättern utföll, hvad sik och siklöja beträffar, godt; sjöns
rödingsfiske blef däremot, hufvudsakligast på grund af stormig väderlek
på hösten, ej fullt medelmåttigt. Vätterns laxfiske gaf ute i sjön godt, i
Motalaström dåligt resultat.

\ än ems fiske var under våren och hösten i det hela mycket godt
äfven hvad lax- och ålfiske beträffade, dock var ålfisket dåligt inne i den
grunda, viken Dettern. Under den varma delen af sommaren artade sig
fisket i denna liksom i så många andra sjöar, exempelvis i Hjälmaren,
dåligt. I Klarälfven var laxfisket något sämre än år 1910, fångsten 1500 i
stället för 1800 laxar, från Jämtland t. ex. betecknades afkastningen af
fisket i det hela såsom medelmåttig.

Sedan Kungl. Maj:ts kungörelse den 18 juni 1910 till förhindrande Kräftsjukdoaf
kräftpestens spridning utanför Mälare- och Hjälmareområdena utfärda- ““rensel!''
des, har visserligen denna svåra pest utbredt sig längre upp i vissa till Mälaren,
dessa sjöar flytande vattendrag, men dock hitintills kunnat inskränkas till
nämnda områden. I öfrigt kräftförande vatten inom riket har kräftfisket
varit ungefär, eller nära nog, normalt.

Den femte fiskeriintendentsbefattningen, nämligen i nedre norra di- Fiskeriinten striktet,

har under året blifvit tillsatt. dentsbefatt ningarna.

Under ^.r har den af staten med 8,500 kronor understödda Södra Fiskeri Sveriges

fiskeriförenings fiskeriskola vid Aneboda i Kronobergs län varit i sk°i°rverksamhet.
1 ill aktiebolaget Mellersta Sveriges fiskodlingsanstalt lämnades
ett statsbidrag af 3,000 kronor för uppehållande af dess fiskeriskola,

124 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

hvilken under året hufvudsakligast var förlagd till bolagets å Klotens kronopark
nyinrättade fiskodlingsföretag.

Statsnnder- Jämväl år 1911 utgick statsbidrag till undervisning i navigation åt

dejsning11; fiskare inom Göteborgs och Bohus län.

navigation.

Statsnnder- De rapporter öfver vintersillfisket vid detta län, hvartill statsanslag

stöd för Bill- utgått äfven år 1911 ? hafva under året utvidgats att äfven gälla Hallands
b sappör Utbyte af sillfiskerapporter hafva ägt rum under året ej blott med

Norge utan också med Skottland.

utredningar Under året hafva genom kammarrådet A. W. Dufva utredningar

..^^ verkställts angående äganderättsförhållandena rörande fiske vid kusterna af
förh&iiandena Göteborgs och Bohus, Hallands, Malmöhus, Kristianstads och Blekinge län.

beträffande
fiske vid
rikets västra
kust.

stormvarnin- De under landtbruksstyrelsens ledning fortfarande stående storin sar-

varningarna för fiskare vid rikets västra och södra kuster hafva under
året utvidgats med en ny station. Med anledning af skrifvelse från 1911
års Riksdag och på nådig befallning hafva lots- och landtbruksstyrelserna
afgifvit gemensamt underdånigt förslag till upprättande vid kusterna af
Östersjön i öfrigt och Bottniska viken åt ett femtiotal nya stormvarningsstationer.

Undersöknin- Fiskeriintendenten i östra distriktet har på uppdrag åt landtbruks göstrers-ö-de

Styrelsen under året inom Stockholms läns, Södermanlands och Ostergötfisket°
lands skärgårdar fortsatt de fiskodlingsföretag och undersökningar för utrönande
af möjligheten att genom fiskodling i större skala befrämja fiskets
utveckling inom mellersta Sveriges Östersjöområde, hvartill 1909 års Riksdag
lämnat anslag.

Fiskeriadmi- Den för fiskeriadministrationens behof till landtbruksstyrelsens för fiBkeftrt11™8

fogande ställda större motorbåten har under året hufvudsakligast användts
till fiskeförsök i Östersjön, Bottniska viken och Mälaren.

Hydrografisk- Till direkt och omedelbar nytta för det bohusländska sillfisket med

kommilrio- snörpevad har Svenska hydrografisk-biologiska _ kommissionen under året
nens verk- medelst det till dess och Kungl. Majtts befallningshafvandes i Göteborgs
samhet och Bohus län förfogande ställda undersöknings- och bevakningsfartyget
Skagerak utfört undersökningar af bottnens beskaffenhet å platser inom

125

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

svenskt hafsterritorium, där nämnda sillfiske under senare vintrar varit
mest gifvande. Meningen härmed är, att kartor skola kunna upprättas
öfver bottnens beskaffenhet, till ledning vid fisket, så att sillfiskarena ej
skola blifva utsatta för hittills vanliga stora förluster å sina dyrbara redskap.

Kungl. Maj:t har fastställt taxa å afgifter för köttbesiktning i stä- Slakthus och
derna _ Hälsingborg, Umeå, Ronneby, Söderköping och Västervik äfvensom k8t*j®gkt''
för offentliga slakthuset i Stockholm. Genom nådigt bref den 28 juli 1911
har Kungl. Maj:t dessutom stadgat organtvång för köttbesiktning i Stockholm.

Under året har veterinärbakteriologiska anstalten inflyttat i sina lo- Veterinärkaler
vid nya veterinärinstitutet och sedan den 1 november delvis trädt i g^aMtaiten
verksamhet, i det att undersökningar angående tuberkulos i jufret hos kor,
som förut ålegat professorn i patologisk anatomi och bakteriologi vid veterinärinstitutet,
jämlikt nådigt bref den 27 oktober 1911 öfverflyttades
till anstalten.

För undersökning af djursjukdomar i landsorten har Kungl. Maj:t i
nådigt bref den 3 november 1911 ställt till medicinalstyrelsens förfogande
ett belopp af 2,000 kronor för anskaffande af två reselaboratorier och en
kartsamling. Nämnda laboratorier disponeras af veterinärbakteriologiska
anstalten.

«

I nyuppförda veterinärinstitutet vid Kräftriket har under året in- Veterinärflyttning
ägt rum, så att undervisningen därstädes kunde taga sin början “stltntetmed
höstterminen.

Under år 1911 funnos vid veterinärinstitutet 105 studerande, af Veterinärhvilka
13 aflagt veterinärexamen. underwsimi Vid

institutets hofbeslagssmedja hafva undervisats 65 hofslagarlärlingar
(18 civila och 47 militära), af hvilka 51 (16 civila och 35 militära)
utexaminerats såsom hofslagare.

Sedan import af nötkreatur under vissa villkor blifvit tillåten från in- och utförSverige
till Tyskland, har Kungl. Maj:t den 11 augusti 1911 aflåtit nådigsel af krcatnrskrifvelse
till generaltullstyrelsen angående behandling af till tysk karantänsanstalt
utförda och därifrån hit till landet reexporterade, med tuberkulos
behäftade eller för denna sjukdom misstänkta nötkreatur. I samband
härmed har medicinalstyrelsen i utfärdad kungörelse stadgat vissa
förändringar i kungörelsen den 20 november 1908 angående in- och ut -

126 Berättelse om livad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

försel af kreatur, inrättandet af karantänsanstalter för husdjur samt desinfektion
af ull m. in.

Ändrad lydel- I nådig kungörelse den 22 juni 1911 har Kungl. Maj:t stadgat an kun

"£ gående förändrad lydelse af 16 § 1 mom. i nådiga kungörelsen den 9
angående0 december 1898 angående hvad iakttagas bör till förekommande af smittogasdbörktm
samma husdjurssjukdomars införande i riket.

förekommanmandeafsmittoeamma
husdjurssjukdomars
införande
i riket.

Införsel af vis- Kungl. Maj it har den 22 juni 1911 utfärdat kungörelse angående

Saf smittosam* bestämmelser att'' iakttagas vid införsel af vissa varor från främmande land
mui-moch°kiöf- eller del däraf, som förklarats smittadt af smittosam mul- och klöfsjuka.

sjuka smittoförklaradt

främmande
land.

Mui- och klöf- Mul- och klöfsjuka har under oktober och november 1911 förekom sjukai

Skåne. mit blan(j kreatursbesättningarna vid 5 gårdar inom Malmöhus län. Med
anledning häraf var under tiden 14 oktober—16 december 1911 utförsel
af klöf bärande djur, hudar och skinn med vissa undantag samt hö och
halm från Malmöhus län eller vissa delar däraf förbjuden. De smittade
besättningarna, utgöranda i allt: 229 nötkreatur, 140 svin, 5 lår och 707
fjäderfä, blefvo jämlikt Kungl. Maj:ts bestämmelser i nådiga brefven den
22 december 1892 och 14 oktober 1911 nedslaktade och fullständigt oskadliggjorda
samt ersatta på statens bekostnad med tillsammans kronor
82,299: 50.

Karantänsan- Genom nådigt bref den 9 december 1910 hade Kungl. Maj:t bemyn Etaltd''urhnS''

digat medicinalstyrelsen att för af Riksdagen anslagna 13,600 kronor låta
uppföra en karantänsanstalt för husdjur i Haparanda. Nämnda anstalt har
under året genom medicinalstyrelsens försorg blitvit uppförd.

Understöd vid Den 15 december 1911 utfärdade Kungl. Maj :t kungörelse angående

tif^förTkoT- villkoren för erhållande af understöd vid bemödanden till förekommande
mande * och* och hämmande af tuberkulos inom mindre ladugårdsbesättningar.
hämmande af
tuberkulos
inom mindre
ladugårdsbesättningar.

127

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Af de för år 1911 under benämningen allmänna frostrninskningsanslaget
anvisade medel 200,000 kronor hafva under året disponerats
74,360 kronor, hvadan 125,640 kronor vid årets slut återstodo oanvända.

Allmänna

frostminsk ningsansla get.

Af de till understödjande åt myrutdikningar och vattenaftappningar Norrländska
inom V ästernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län (norr- ^“inländska
afdikningsanslaget) för år 1911 anvisade medel 700,000 kronor ^
var vid ingången af nämnda år ett belopp af 34,150 kronor disponeradt.

Under ar 1911 hafva till dylika företag beviljats statsbidrag till samman ao

i °PP a* kronor att utgå från samma års anslag, hvarjämte

38,140 kronor anvisats från samma anslag för år 1912.

Af odlingslånefonden för år 1911 hafva under
ett sammanlagdt belopp af 948,430 kronor.

året anvisats lån till Odlingslånefonden.

„ uPPfj/t ^rån väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hafva under Fullbordade

ar tyll såsom fullbordade af styrelsen godkänts: frostminsk 7o->

f frost“inskningsföretag, för hvilka’ kostnaden beräknats till "SÄJ''

721,927,oi kronor, hvaraf 356,350 kronor utgått såsom statsanslag ur fonJen„
tör torrläggning af vattensjuka, frostspridande marker, och genom
hvilka af dikats en areal af 7,364,35 hektar;

()on . A;® St,'' frostminskningsföretag, för hvilka kostnaden beräknats till
220,438,24 kronor, _ hvaraf 108,650 kronor utgått såsom statsbidrag ur
norrländska afdikningsanslaget, och genom hvilka afdikats en areal af
2,819,44 hektar;

onnoil8 S!" frostminskningsföretag, för hvilka kostnaden beräknats till
209,213,32 kronor, hvaraf 102,750 kronor utgått såsom statsbidrag ur allmanna
frostminskningsanslaget, och genom hvilka afdikats en "areal af
1,652,13 hektar, samt

torrläggningsarbetet till 41 st. torrläggnings- och odlingsföretag, för
hvilka torrläggmngskostnaden beräknats till 1,122,394,18 kronor, hvaraf
såsom lån af statsmedel utgått 1,037,500 kronor; och utgör den genom

7nn7 företag ^rån vatten befriade eller eljest förbättrade arealen
7,097,64 hektar.

U-iÉto * ■ ’’

Från fonden för torfindustriens befrämjande hafva under år 1911 Fonden för
anvisats lån till ett sammanlagdt belopp af 139,500 kronor torfindustri ,

, 11 ‘ ens befräm .

Ansökningar om egnahemslån för år 1912 inkommo till ett belopp EgTahcLat
inalles 9,323,445 kronor, hvaraf lån å 5,906,045 kronor voro afsedda länefondentor
jordbrukslägenheter och lån å 3,417,400 kronor för bostadslägenheter.

128

Förvaltningsbidrag
till
egnabemslåneförmedlarc.

Jordförmed lingsfonden.

.Undsätt ningsfonden.

Stuteriväsen det.

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Då det disponibla beloppet utgjorde endast 5 millioner kronor, måste
väsentliga reduktioner ske vid lånens beviljande. Enligt, kungl. brefvet den

30 december 1911 erhöllo samtliga hVsh-ållnl^sans^aPkt^nor för
kronor, hvaraf 3,656,045 kronor för jordbruks^ oc,h J7M00 kror1?’
bostadslån, samt 17 aktiebolag och _ föreningar erhöllo
kronor, däraf 307,555 kronor för jordbrukslån och 260,000 kronor lör

bostadslån.

Till egnahemslåneförmedlare beviljade Kungl. Maj:t, den 28 april
1911 förvaltningsbidrag å tillhopa 89,413 kronor 80 öie.

Från jordförmedlingsfonden har under år 1911 till en förening beviljats
lån å tillhopa 94,000 kronor.

Af de för behöfvandes undsättning vid missväxt eller felslagen skörd
eller då allmän nöd i någon ort af annan orsak uppstatt alseclda met e
har Kungl. Maj:t dels den 17 februari 1911 anvisat 1,204 kronor, för att
a-enom Kungl. Majits befallningshafvande i Skaraborgs lan utdelas såsom

understöd till behöfvande personer inom Kvarfs, K ungslena och Hömbs

socknar som fått sin gröda förstörd genom hagel, dels den 5 maj 1911
34 000 kronor att af Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Värmlands lån i
män af behof användas såsom undsättning åt på grund af Vänerns hö
vattenstånd år 1910 hjälpbehöfvandei personer inom länet och 14,0001 kro
nor att åf Kun^l. Maj:ts befallningshafvande i Alfsborgs län användas för
enahanda 2n dels och den° 29 september 1911 750 kronor ,att åt
Kuno-l. Maj:ts befallningshafvande i Gäfleborgs län fordelas bland fiskare
inom länet,J som fått sina fiskredskap förstörda genom en våldsam cyklon
under natten mellan den 14 och 15 juli 1911 samt ytligen den 24 november
1911 tillhopa 53,000 kronor såsom lan till Bygdea, M«dtra
Löf ån »-ers kommuner i Västerbottens län för inköp af kreatursfoder, e
årets foderskörd till följd af gräsmaskens härjningar slagit tel.

Vid de under år 1911 hållna besiktningsmötena för prisbelönande

af hästar hafva enligt gällande premieringsreglementes anmänna föreskri ter

premierats tillhopa 8,056 hästar, i det att utaf statsmedel och af de
inomP underdistrikten tillskjutna medel gemensamt utdelats penningpris för
7 458 hästar nämligen 535 hingstar, 3,226 betäckta ston eller fölston och
73;677 ungston samt för 598* hingstar blifvit utfärdade intyg om god kännande,

^om hafya ;nom tvä mderdi9trikt 35 fölsto,, blifvit under sär -

129

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima"Riksdags sammanträde sig tilldragit.

skilda af stuteriöfverstyrelsen godkända villkor premierade uteslutande
med för ändamålet af vederbörande hushållningssällskap tillskjutna medel.

För statens hingstdepåer hafva under år 1911 inköpts, inom landet 1
fullblodshingst, samt 1 hingst, 3 unghingstar och 14 hingstföl af halfblodsras
samt utom landet 1 fullblodshingst och 10 hingstföl af halfblodsras
eller tillhopa 30 hästar.

Vid rikets allmänna kartverk hafva under år 1911 utförts följande
arbeten.

A. Byråarbeten:

1) Beräkning af geodetiska observationer och höjdinätningsarbeten
samt arealberäkningar.

2) Redaktions- och beskrifningsarbeten i och för utgifning af mätningsresultaten.

3) Rit- och gravyrarbeten för kartreproduktion.

4) Förberedelser till 1912 års fältarbeten.

B. Geodetiska fältarbeten:

1) Triangel- och basmätningsarbeten af 1. ordningen inom Malmöhus,
Kristianstads, Hallands, Kalmar, Göteborgs och Bohus, Älfsborgs,
Skaraborgs, Kronobergs, Östergötlands och Södermanlands län.

2) Trianguleringsarbeten af 2. och 3. ordningarna inom Hallands
lån, hvarvid bestämts 131 punkter, fördelade inom 21 kvadratmil.

3) Utstakning af 2. ordningens nät, signal- eller tornbyggnader inom
Blekinge, Hallands, Älfsborgs, Skaraborgs, Kalmar, Kronobergs och
Jönköpings län.

C. Ekonomiska och topografiska fältarbeten:

1) Stomkartemätning och -sammansättning i skalan 1: 50,000 å bladen
Ramsjö, Lillherrdal, Los och Stor-Ejen omfattande 69,5 kvadratmil
samt kompletteringsmätning å förut sammansatt stomkarta af 2,6 kvadratmil.

2) Ekonomisk fältmätning i skalan 1 : 20,000 öfver ett område af
1,36 kvadratmil inom Västmanlands län och 8,12 kvadratmil inom Malmöhus
län.

3) Topografisk fältmätning 1 skalan 1 : 50,000, äfven omfattande
öfningsmätning. för generalstabens aspiranter och fältmätningselever, af
37,34 kvadratmil inom Kopparbergs och Gäfleborgs län, hvarigenom uppmätts
återstoden^(östra hälften) af bladet Bingsjö samt bladet Alfta.

Bih. till Riksd. prof. 1912. 1 Sami. 1 Afd. tf

Eiksdags-Berättelsen.

Rikets allmänna
kartverk.

130

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

4) Topografisk fältmätning i skalan 1 : 100,000 af 10,27 kvadratmil
inom Västernorrlands och Västerbottens län, hvarigenom återstoden (nordöstra
delen) af bladet Junsele blifvit uppmätt.

5) Revideringsarbeten inom Skaraborgs och Norrbottens län.

6) Höjdmätning dels genom linieafvägning af en sträcka af 225,8
mil inom Malmöhus, Västmanlands, Kopparbergs, Gäfleborgs och Jämtlands
län, hvarvid 1,084 punkter bestämts, dels genom barometerobservation,
hvarigenom inom Kopparbergs, Gäfleborgs, Västernorrlands och Västerbottens
län 2,062 punkter bestämts.

D. Utgifning:

Utgifna eller färdiga att utgifvas innan årets slut äro af ekonomiska
kartor: i skalan 1:20,000 inom Västmanlands län kartbladen Aggarö, Aspö,
Gäddeholin, Näs och*Tillinge samt inom Malmöhus län kartbladen Kullen,
Brunneby, Nyhamn, Höganäs, Välinge, Kattarp, \ rams-Gunnarstorp, Billesholm,
Välluf, Hälsingborg, Kvistofta och Ottarp samt i skalan 1: 50,000
Frösåkers härad af Stockholms län. Af topografiska kartor i skalan
1: 100,000 DegerforsS. V., N. O. och N. V. samt Björna S. O.

Geologiska [ skalan 1 : 50,000 hafva dels nyrekognoscerats områden med en

undgarnaMn" sammanlagd ytvidd af 4,6 kvadratmil, belägna inom Skaraborgs, Östergöt°
lands, Kalmar och Gottlands län, dels verkställts revisionsarbeten i ganska

stor utsträckning, framför allt å Gottland. Dessutom hafva företagits
öfversiktsresor samt utförts specialutredningar i såväl vetenskapligt som
öfvervägande praktiskt syfte.

Under året hafva offentliggjorts 10 större och mindre särskilda avhandlingar,
bland hvilka må framhållas tvenne, som behandla malmer och
kalkstenar i närheten af den blifvande inlandsbanans sträckning mellan
Orsa och Pite älfdal, samt en, ägnad åt järnmalms- och magnesitförekomsterna
inom.Ivvikkjokks kapellag.

Hydrografiska
byrån.

Antalet under året nytillkomna vattenståndsstationer utgör 87, af
hvilka 21 tillhöra byrån. Med afdrag för dem, som sannolikt slutat, utgör
antalet numera omkring 610. Af dessa äro 18 utrustade med själfregistrerande
instrument.

I samarbete med meteorologiska centralanstalten äro 53 nya nederbördsstationer
anordnade, så att de i gång varande mätarne numera ut -

göra c:a 600

Under året hafva utförts 240 vattenmängdsmätningar, af hvilka 219
genom byråns försorg. De fördela sig på hufvudflodområdena sålunda.

131

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

I

Luleälf 42, Umeälf 36, Indalsälfven 28, Dalälfven 33, Mälaren—Norrström
23, Vättern—Motalaström 17, Lagan 16, Ätran 11, Vänern—Götaälf 18
och 9 andra områden 16.

Vid den hydrometriska profningsanstalten vid Norsborg hafva 35
undersökningar verkställts, af hvilka 27 angå byråns apparater.

Profilafvägningarne för vattenfallsförteckningen hafva fortskridit med
420 km., af hvilka komma på Luleälf 150, Indalsälfven 130 och Gullspångsälfven
140 km.

Af trycket har utgifvits: årsbok 1908—09, årsberättelse 1910, observatörsinstruktion
3:e uppi. och hydrografisk öfversiktskarta i skala
1 : 1,500,000.

Vattentillgången har under vintern och våren varit tämligen normal.
Vårfloden inträffade ovanligt tidigt men var med få undantag, speciellt
Dalälfven, åt normal höjd. Stark torka under sommaren föranledde en
hastig minskning af vattentillgången under sensommaren och hösten, hvarvid
flerstädes exéptionellt låga vattenstånd förekommo. Långsammast och
svårast synes vattenbristen hafva varit uti vissa delar af mellersta Sverige
samt i Götalands östra flodområden. Däremot hafva de nordligare norrländska
fjällfloderna haft föga känning däraf. Riklig nederbörd under årets
sista månader har åstadkommit, att förhållandena åter blifvit tämligen
normala.

Sedan Riksdagen på extra stat för år 1911 beviljat ett förslags- Distriktsanslag
å 30,000 kronor till bestridande af kostnaderna för vissa af distrikts- matSrnäs
landtmätare företagna tjänsteresor, har i öfverensstämmelse med de före- tjänsteresor,
skrifter i ämnet, som meddelats i nådig kungörelse den 18 juni 1910, en
del sådana under år 1911 förekommit i den omfattning särskild redogörelse
utvisar.

Inom Vilhelmina socken i Västerbottens län har i enlighet med före- Skiften och
skrifter i nådigt bref den 10 februari 1911 utförts undersökning och ut- afvittrinsarredning
beträffande hvilka områden ofvan odlingsgränsen, som äro behöfliga
såsom renbetesland, renskiljningsplatser eller flyttningsvägar för renarna
och följaktligen böra åt kronan bibehållas eller förvärfvas, hvarjämte
undersökning och utredning såväl i denna som i öfriga delar, hvilka omförmälas
i 6 § nådiga kungörelsen den 5 juni 1909, innefattande ytterligare
föreskrifter angående afvittringen inom Västerbottens och Norrbottens
läns lappmarker, verkställts dels ofvan odlingsgränsen inom Stensöta
och Tärna samt Dorotea socknar i Västerbottens län dels med afseende å
öfverloppsmarken ofvan odlingsgränsen inom Arjeplogs socken i Norrbottens
län.

132 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Eiksdags sammanträde sig tilldragit.

Reparation Sedan Riksdagen uti skrifvelse den 30 maj 1911 anmält, att Riks tion

aTkårtor dagen beviljat å extra stat för år 1912 ett anslag af 30,000 kronor till
i landtmäteri-reparation och renovation af kartor å landtmäterikontoren i länen, har
^Tänen111 Kungl. Maj:t efter det landtmäteristyrelsen afgifvit förslag i ämnet den 3
november 1911, i sammanhang med att anslaget ställts till landtmäteristyrelsens
förfogande, meddelat närmare föreskrifter med afseende å medlens
användning.

Jordregistret. Arbetet med uppläggande af jordregister för rikets landsbygd, som

börjades å landtmäterikontoren i länen med ingången af år 1909,.härunder
år 1911 fortsatts på sätt därom af gifven särskild redogörelse utvisar.

Landtmäteri- Uti skrifvelse deri 30 maj 1911 har Riksdagen anmält, att Riksdagen

nnd”Innil1’ Pä extra stat för år 1912 till Kungl. Maj:ts förfogande ställt ett anslag
af 34,300 kronor att användas till landtmäteriundervisningens ordnande
och bedrifvande under läsåret 1911—1912 med rätt för Kungl. Maj:t att
af sagda belopp under år 1911 af tillgängliga medel förskottsvis för ändamålet
utanordna erforderligt belopp. Efter det landtmäteristyrelsen afgifvit
underdånigt förslag i ämnet, har Kungl. Maj:t genom nådigt bref
den 1 september 1911 dels fastställt läroplaner och läsordningar till efterrättelse
vid landtmäteriundervisningens ordnande och bedrifvande under
läsåret 1911—1912 dels ock anvisat och ställt till landtmäteristyrelsens
förfogande förutom förenämnda anslag i öfrigt erforderliga medel till
undervisningslokaler och inköp af instrument m. m.

Föreskrifter Den 23 oktober 1908 har Kungl. Maj:t i sammanhang med fast mätnijfnf1m"ställandet

af nådig instruktion för landtmäteristyrelsen och rikets landtull
nwgm.m. anbefallt landtmäteristyrelsen att uppgöra och till Kungl. Maj:t

inkomma med förslag till den i 57 § i samma instruktion omförmälda
författning angående kartors upprättande, verkställande af ägomätning,
afvägningar och arealuträkning, upprättande af beskrifningar samt utstakning
af ägoskillnader m. m. samt tillika bemyndigat styrelsen att anlita
särskilda sakkunniga till ett antal af högst tre att därvid biträda. Arbetet
i fråga, som tog sin början den 6 maj 1909, har fortgått jämväl under år
1911, och torde förslag i ämnet kunna afgifvas före utgången af år 1912.

Kronoparkers För bildande af nya eller utvidgande af förut befintliga kronoparker

tillökning. hafva untler år 1911 köp afsiutats om 11,336 hektar 16 ar för en köpeskilling
af 488,196 kronor 51 öre.

133

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kung!. Maj:t har under 1911 antagit angifva vköpeanbud å hela eller Försäljning
delar af 25 kronoegendomar med taxeringsvärden i deras helhet af till- “end™
sammans 335,850 kronor, Indika försäljningar uppgått till 428,765 kronor. ImT’

Dessutom äro för tillsammans 125,551 kronor 60 öre försålda 83
lägenheter, tillhörande kronoegendomar, hvilka fortfarande äro utarrenderade,
och för 14,905 kronor 8 lägenheter vid egendomar, om hvilkas
försäljning är förordnadt.

Kungl. Majrt har fastställt gränserna för Hamra nationalpark i Gäfle- National -borgs län, hvilken park omfattar, förutom mossmark, 19,94 hektar med parkorurskog
bevuxen mark.

Upplåtelser enligt kungörelsen den 18 juni 1909 af odlingslägen- Odiingsiägenheter
å kronoparker och öfverloppsmarker i de sex nordligaste länen hafvah®rker nTm"
under år 1911 omfattat 134 nya lägenheter. Antalet dylika odlingslägen-*
heter utgör vid 1911 års slut *201 stycken.

Afdikningar af vattensjuka marker å kronans skogar inom de sex Dikningar i
nordligaste länen hafva jämväl under år 1911 verkställts i den omfatt- Norrlandning,
därtill särskildt anvisadt anslag medgifvit.

Undersökning af vattendrag för byggande af flottleder samt repara- Flottleder,
tionsarbeten å förutvarande flottleder och nybyggnader i vattendrag för
anordnande af flottleder hafva jämväl under år 1911 forto-ått.

För allmänhetens tjänst i de delar af landet, där lagen angående Skogsingenvård
af enskildes skogar och nådiga förordningen angående skogsvårds- Jörer’
styrelser icke äga tillämpning, hafva under år 1911 tre skogsbi genjörer
varit förordnade.

Tvänne nya revir hafva efter regleringar tillkommit, nämligen Karlsby Nya revir,
i Östergötlands län och Kosta i Kronobergs län.

Den af 1910 ars Riksdag beslutade försöksundersökning rörande Försöksvirkestillgång
och tillväxt m. in. i skogarne i Värmlands län har, hvad ""tkfarn^i
utarbetena angår, under år 1911 afslutats. Bearbetning af det därvid er- Värmland.1
hållna materialet pågår.

Ehuru virkespriserna voro i sjunkande vid tiden för de första auk- Virkesförtionerna
å kronans virke hösten 1911, har dock det till salu utbjudnasäIjninsarne’
virket i allmänhet kunnat försäljas till jämförelsevis goda pris, hvilket

134

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

delvis står i samband med den stegring i virkesprisen, som under årets
senaste del ägt rum.

Förbättrad ] följd af inlandsbanans öppnande till Ströms vattudal har inom

skogsvård. norra jämtland bättre skogsvård kunnat planläggas genom att för kolning
tillvarataga torra och vindfällda träd samt smärre skogsaffall.

Fridlysning Kungl. Maj:t har förordnat:

af viiat att å kronoparkerna Norra och Södra Edsmären i Alfsborgs och

Skaraborgs län samt Mösseberg i Skaraborgs län jakt efter älg skall vara
tillåten under hela september månad;

att all jakt efter fasan skall vara förbjuden å Öland inom Kalmar
län tillsvidare intill utgången af år 1912 och inom Göteborgs och Bohus
län tillsvidare under åren 1912—1914;

att all jakt efter svan inom Stockholms och Södermanlands län skall
vara förbjuden tillsvidare under åren 1912—1916;

att all jakt efter fasanhöna inom Blekinge län skall vara förbjuden
tillsvidare under åren 1912—1914; samt

att all jakt efter tjäder och fasan inom Gottlands län skall vara
förbjuden tillsvidare under åren 1912 1914.

Betesrätt å Kungl. Maj:t har den 8 december 1911 utfärdat kungörelse angående

ohägnad inskränkning i betesrätt å ohägnad mark inom Alfsborgs län.

Ändradlydel- Deri 9 juni 1911 utfärdade Kungl. Maj:t förordning om ändrad

nin^n^t lydelse af 46 § i nådiga förordningen angående hushållningen med de
ende hushåll-allmänna skogarna i riket den 26 januari 1894.

ningen med
allmänna skogarna
i riket.

Kronans jord- Den 12 maj 1911 utfärdade Kungl. Maj:t kungörelse angående uppäganrfvaCli
låtelse af den kronan tillkommande jordägarandel i grufva.

Fattigvårds- Deri af Kungl. Maj:t den 21 juni 1907 tillsatta kommittén för ut ''tommittåf''arbetande

af förslag till förändrad lagstiftning angående fattigvården samt
angående lösdrifvares behandling in. m. liar den 24 januari 1911 aflämnat
till Kungl. Maj:t förslag till "lag om behandling af alkoholister.

Kommittén hav under året hållit sammanträden in pleno. den 20
februari och den 26 maj samt under tiden den 7—21 december. . ölriga delar
af året hafva sekreteraren, biträdande sekreteraren och särskilda subkommitterade
varit sysselsatta med arbeten för redigering och affattning af

135

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

lagförslag och betänkande!! i fråga om fattigvården och barnavården. Bearbetningen
af det utaf kommittén insamlade statistiska material har under
året fortsatts och arbetet i denna del föreligger i det närmaste färdigt.

Kommitténs sekreterare har med Kungl. Maj:ts tillstånd för kommitténs
räkning företagit resor till Danmark och ''Tyskland för att närmare
studera vissa fattigvården rörande frågor.

Jämlikt Kungl. Maj:ts förordnande har kommittén sammanträdt med
lagberedningen för öfverläggning rörande till Kungl. Maj:t öfverlämnade
petitioner om utom äktenskapet födda barns och deras mödrars rättsliga
ställning samt om åtgärder mot försumliga familjeförsörjare, hvilka petitioner
remitterats till lagberedningen och kommittén. Något förslag i ämnet
har dock ännu icke hunnit framläggas.

\ idare hafva af Kungl. Maj:t till kommittén remitterats för att tagas
i öfvervägande vid fullgörande af de kommittén förut lämnade uppdrag,
bland annat, den s. k. reglementeringskominitténs betänkande samt de vid
svenska fattigvårdsförbundets barnavårdsinöte i Stockholm den 28—31
mars 1911 fattade resolutioner.

Den af Kung]. Maj:t enligt beslut den 5 juli 1907 tillsatta kom- Norrländska
mittén för verkställande af utredning angående de åtgärder, som kunna kommittén"
böra vidtagas för att åstadkomma en rätt vård af kronans och de under
skogs statens tillsyn ställda skogarna i Norrland och Dalarna, har under
året varit samlad dels under våren och dels, med ett kortare uppehåll,
sedan den 1 augusti, hvarförutom enskilda kommittémedlemmar jämväl å
mellantiderna varit sysselsatta med arbeten för kommitténs räkning. Kommittén,
som nu i det allra närmaste slutfört det densamma lämnade uppdraget,
torde under senare delen af januari eller förra delen af februari
månad 1912 kunna aflämna betänkande i ämnet.

Kungl. Maj:t har den 16 juni 1911 uppdragit åt en kommitté att Skogslagverkställa
utredning angående vissa i statsrådsprotokollet för jordbruks- tomniittfn
ärenden för ofvannämnda dag närmare angifna skogslagstiftningsfrågor
och att för Kungl. Maj:t framlägga de förslag, till hvilka den verkställda
utredningen kunnat föranleda. Till ordförande i denna kommitté förordnade
Kungl. Maj:t landshöfdingen K. S. Husberg och till ledamöter i densamma
f. d. öfverjägmästare!! C. F. E. Baer, häradshöfdingen, f. d. revisionssekreteraren
friherre B. C. Cederström och dåvarande hofrättsrådet
^ . G. Wisén, hvilken jämväl skulle vara kommitténs sekreterare.

Kommittén, som under året sysslat hufvudsakligast med lagstiftningen
angående enskildes skogar, har, efter förutgångna arbeten af ordföranden
och sekreteraren, första gången sammanträdt in pleno den 2

13fi Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

oktober och därefter varit fulltaligt samlad för arbete i hufvudstaden dels
till och med den 3 november, dels ock från och med den 4 till och med
den 15 december; samt har under nämnda tider plenisammanträden hållits
i regeln två gånger i veckan. Såväl mellan berörda sammanträden som
ock under tiden "från och med den 4 november till och med den 3 december
samt efter den 15 december hafva ledamöterna sysslat med kommittéarbete
hvar för sig.

Kommittén
för Sveriges
deltagande
nti en skam
dinavisk
fiskeriutställning
m. m. i
Köpenhamn
är 1912.

Sedan 1911 års Riksdag såsom bidrag till Sveriges deltagande i en
skandinavisk fiskeriutställning och en internationell motorutställning i
Köpenhamn år 1912 på extra stat för samma år anvisat ett anslag åt
22,000 kronor har Kung!. Maj:t uppdragit åt en kommitté att vidtaga
nödiga åtgärder för Sveriges deltagande i sagda utställning. Till ordförande
i donna kommitté har Kungl. Maj:t utsett byråchefen i landtbruksstyrelsen
A. F. Trybom, fiskeriintendenterna F. O. Nordqvist och
K. A. Andersson, ordföranden i Nordisk Motorunion, motorfabrikören J.
V. Svensson samt ordföranden i Svenska fiskhan diar förbundet, honeve
rantören S. C. V. Söderberg.

Kommittén har under året sammanträdt en gång i Köpenhamn och
en gång i Stockholm och har i öfrigt arbetet med förberedelserna för Sveriges
deltagande i utställningen i fråga gått sin gilla gång.

Sakkunniga De af chefen för jordbruksdepartementet jämlikt nådigt bemyndi för

behami- ^ under år 1909 tillkallade sakkunniga personer för utredning andorn
vid- gående orsakerna till den tillbakagång af torparklassen, som under senare
taganda af tider Rgt rum \ vårt land m. m., afslutade sina arbeten under maj manad

tinledning1 af 1911 och inkommo därefter med betänkande i

torparkiassens
tillbaka -

ämnet.

Sakkunniga De enligt nådigt bemyndigande af chefen för jordbruksdepartementet

för utödning tinkallade sakkunniga personer att inom departementet biträda med utredaåtSrdernrning
och utarbetande af förslag i fråga om åtgärder för främjande åt
främjandet af l detg hästafVel aflämnade under december månad 1911 betänkande i

landets nast afvel.

ämnet.

Sakkunniga De af chefen för jordbruksdepartementet jämlikt nådigt bemyndi yidbehand-

f7;mde under år 191q tillkallade sakkunniga personer för att inom departeganSom
kre- mentet biträda med närmare utredning angående ordnandet af kreditdinarf5rU“t
förhållandena vid det mindre jordbruket inkommo under januari månad

mindre jord- 1911 med betänkande och förslag i ämnet,
bruket.

137

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Enligt den 20 januari 1911 erhållet nådigt bemyndigande att till- Sakkunniga
kalla sakkunniga personer att verkställa utredning af egnahemsfrågan till-^reutnr*^
kallade chefen för jordbruksdepartementet för berörda ändamål godsägaren* fräsan''™’’’
friherre M. Ramel, kanslirådet A. W. Flach, sekreteraren hos Östergötlands
läns hushållningssällskap M. V. Heyman, sekreteraren hos Norrbottens läns
hushållningssällskap P. Hellström samt filosofie doktorn A. Molin.

Dessa sakkunniga hafva under året saminanträdt å följande tider,
nämligen den 16 mars—18 april, den 17 maj—24 maj samt den 27 juli
—den 19 augusti. På grund af särskildt ''nådigt tillstånd hafva under
sommaren dessutom företagits resor dels af två af de sakkunniga i Norge,
dels af eu af de sakkunniga i Västerbottens län och dels af samtliga de
sakkunniga i Norrbottens län. Från samtliga förmedlare af egnahemslån
hafva infordrats uppgifter angående deras lånerörelse, hvarjämte från
kommunalstämmans ordförande i rikets samtliga kommuner införskaffats
vissa upplysningar om jordtillgång. Bearbetningen af det sålunda infordrade
materialet bär under året i det närmaste hunnit afslutas. Preliminära
beslut om afgifvande af förslag till egnahemsrörelsens ordnande i
vissa afseende!! hafva fattats. Under året har dessutom till statsrådet och
chefen för kungl. jordbruksdepartementet öfverlämnats en framställning om
nytt formulär för de redogörelse!'', som af egnahemslåneförmedlare årligen
skola aflämnas till Kungl. Maj:ts befallningshafvande.

Enligt den 17 februari 1911 erhållet nådigt bemyndigande att Sakkunniga
tillkalla högst fem sakkunnig;! personer att verkställa närmare utredning ingående”!"6
och uppgöra förslag angående anordnande i vårt land af tillfälle till ve"- ordnande af''
tenskapligt forskningsarbete på landtbrukets och dess binäringars verk- ,a®åSssamhetsområde
samt en därmed förbunden högre landtbruksundervisning underliar
chefen för jordbruksdepartementet för berörda ändamål tillkallat visningen''
landshöfdingen friherre F. O. G. De Geer, professorn H. J. B. Juhlin-Dannfelt,
professorn K. O. Widman, dåvarande lektorn K. O. M. Weibull samt
sekreteraren hos Kalmar läns södra hushållningssällskap C. A. Rydberg.

De sakkunnige hafva under året saminanträdt fyra gånger, nämligen
den 7 juni till konstituerande sammanträde, den 4—16 augusti, den 2—6
oktober, samt den 14—18 november.

1 samband med sammanträdet i oktober hafva de sakkunnige i och
för studerande af (härvarande förhållanden besökt Veterinär- och Landbo
hoj sköte i Köpenhamn och Alnarps landtbruksinstitut samt konfererat
med universitetsmyndigheter i Lund.

Under sammanträdet i november besöktes i enahanda syfte Centralanstalten
för jordbruksförsök, Ultima landtbruksinstitut och Uppsala
universitet.

Bill. till Riksd. prat. 1912. 1 Samt. 1 Afd..

Riksdags-Berättelsen.

18

138

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

De sakkunnige hafva för sitt arbete insamlat och sammanfört uppgifter
angående utlandets högre landtbruksundervisning samt påbörjat två
alternativa utredningar afseende dels den högsta landtbruksundervisningens
inrangerande vid ett åt landets universitet, dels upprättande af en fristående
landtbrukshögskola i Stockholm. Vid dessa utredningar hafva de sakkunnige
äfven beaktat, att frågan om landtmäteriundervisningens ordnande
ej ännu kan anses slutgiltigt löst.

För så vidt de sakkunniges af ordinarie verksamhet strängt upptagna
tid därför ej lägger absoluta hinder i vägen, tro sig de sakkunnige
kunna slutföra det dem gifrxa uppdraget under loppet af år 1912.

Sakkunniga Sedan Kungi. Maj:t den 16 juni 1911 bemyndigat chefen för jord TandTafu^

bruksdepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga personer att inom
redning för departementet biträda med verkställande af utredning för åstadkommande
nfand^årén en rätt förvaltning och skötsel af kronans och andra allmänna skogar i
rätt förvalt- mellersta och södra" delarna af riket, har departementschefen för ändaskötLfaf
målet tillkallat dels ofvannämnda dag landshöfdingen G. Dyrssen, soin den
kronans och 25 oktober 1911 på egen begäran entledigats från uppdraget öfverjäginönnasko^armästaren
C. G. Barthelson, godsägaren grefve R. G. Hamilton samt biträ“meUerBta1
dande jägmästaren G. V. G. Kuylenstierna dels ock den 30 september 1911
delanfa Tf disponenten B. A. de Verdier.

riket. Dessa sakkunniga, som den 9 augusti 1911 hållit konstituerande

sammanträde, hafva under två särskilda resor den 2—10 oktober och den
18—28 i samma månad besökt åtskilliga statsskogar i mellersta delarna
af landet. Härefter hafva sammanträden hållits i hufvudstaden under de
första veckorna af november och december manader, hvarjäinte under de
tider, som de sakkunniga ej sammanträdt, enskilda ledamöter verkställt
utredningar åt de sakkunniga. De sakkunniga hafva tillika gått i löifattning
om verkställande af eu utredning om virkestillgången å ifrågavarande
skogar samt dess fördelning i åldersklasser, hvarjäinte de sakkunniga
beslutat att enligt särskilda frågeformulär från vederbörande jägmästare
infordra de uppgifter, som ansetts nödiga för fullgörande af de
sakkunnigas uppdrag.

Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest
städse välbevågen. Stockholms slott den 16 januari 1912.

GUSTAF.

(Justitiedepartementet.) Gust. Sandström.

Stockholm 1912. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt k Söner.

113336.