Kungl. Maj\ts Nåd. Proposition Nr 7.

1

Nr 7.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående
telegrafverkets anslag för driftkostnader år 1913; gifven
Stockholms slott den 13 januari 1912.

Under åberopande af bilagda utdrag af protokollet öfver civilärenden
för denna dag vill Kungl. Maj:t härigenom föreslå Riksdagen
att i afvaktan på den proposition angående fastställande af telegrafverkets
stat för driftkostnader år 1913 m. m., som må komma att aflåtas,
tillsvidare beräkna telegrafverkets anslag för driftkostnader för
år 1913, förslagsvis, till 11,300,000 kronor att utgå direkt af telegrafmedlen.

Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest
städse välbevågen.

GUSTAF.

Axel Schotte.

Bih. till Rilcsd. Prof. 1912. 1 Sami. 1 Afd. 7 Raft. (Nr 7.)

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 7.

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inf or
Hans Maj:t Konungen i statsrådet ä Stockholms slott den
13 januari 1912.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Ehrensvård,
Statsråden: Petersson,

Schotte,

Berg,

Bergström,
friherre Adelswård,

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Departementschefen, statsrådet Schotte anförde:

I skrifvelse den 24 november 1911, som inkom till civildepartementet
den 4 december 1911, har telegrafstyrelsen afgifvit förslag dels
till ändringar i det för tjänstemän vid telegrafverket nu gällande aflöningsreglemente
och dels till stat för telegrafverkets driftkostnader
under år 1913. De föreslagna ändringarna i aflöningsreglementet befunnos
vara af mycket ingående beskaffenhet — förutom inrättande af
nya befattningar skulle förslaget medföra större eller mindre jämkning
för nästan alla de kategorier af tjänstemän, som i aflöningsreglementet
kallas »icke provisionsberättigade tjänstemän».

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 7.

Telegrafverkets anslag för driftkostnader, för år 1912 bestämdt
till 10,474,800 kronor, upptogs i telegrafstyrelsens förevarande förslag,
bortsedt från en däri upptagen utgift för kapitalökning, till 11,550,000
kronor för år 1913, utvisande således en ökning af 1,075,200 kronor,
däraf på afiöningsstaten belöpte 818,070 kronor. Gifvetvis ingingo
i nämnda ökning af afiöningsstaten afsevärda belopp, grundade
på bestämmelser i nu gällande aflöningsreglemente, men uppenbart var i
allt fall, att en betydande revision ifrågasattes af ett omkring fyra år
gammalt, efter noggrann utredning antaget aflöningsreglemente. Summan
af de föreslagna löneförhöjningarna var icke sammanställd i telegrafstyrelsens
skrifvelse.

Vid granskning af telegrafstyrelsens ifrågavarande förslag till förändringar
i lönestaten har jag visserligen kommit till den uppfattning,
att grupper af tjänstemän i telegrafverket finnas, för hvilka en lönetillökning
synes befogad. Men jag har icke funnit den utredning i
nämnda hänseenden, som telegrafstyrelsen framlagt, vara af beskaffenhet,
att jag kunnat redan nu föreslå Eders Kungl. Maj:t att för Riksdagen
framlägga de ifrågasatta ändringarna i aflöningsreglementet för telegrafverket.
Jag erinrar om, att kommunikationsverkens löner stå i
visst sammanhang med hvarandra, och att således ändringar vidkommande
ett verk lätt få betydelse äfven för andra verk. Alla löneregleringar
af någon afsevärdare omfattning vid statens verk torde hafva
förberedts eller granskats af tillsatta kommittéer eller sakkunnigekommissioner
utom verken, uppenbarligen närmast af den anledning att
personer, som representera ett verk, naturligt hafva mera öga för dess
intressen än för sambandet med och konsekvenserna rörande andra
verks löneförhållanden.

För närmare utredning och granskning af förevarande förslag till
ändringar i telegrafverkets aflöningsreglemente kommer jag därför att
anhålla om Eders Kungl. Maj:ts nådiga bemyndigande att tillkalla utomstående
sakkunniga. Det är min förhoppning, att de sakkunnigas arbete
skall kunna så påskyndas, att redan för instundande Riksdag kan
framläggas proposition om de ändringar i ifrågavarande aflöningsreglemente,
som efter denna ytterligare granskning må anses påkallade.

Då jag således icke ansett telegrafstyrelsens ofvanberörda förslag
till bestämmande af telegrafverkets stat för driftkostnader år 1913
kunna framläggas för Riksdagen i samband med statsverkspropositionen,
anmodade jag telegrafstyrelsen, som i ofvannämnda skrifvelse uppgjort
nämnda stat allenast under förutsättning af bifall till de föreslagna
ändringarna i aflöningsreglementet, att inkomma med förslag

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 7.

till driftkostnadsstat, grundadt på det oförändrade aflöningsreglementet,
och har jag sedermera erhållit en promemoria af sådant innehåll tilllika
med en jämförande uppställning af aflöningsstater under de två
olika förutsättningarna, utvisande att de af styrelsen påyrkade ändringarna
i aflöningsreglementet skulle höja aflöningsstaten med omkring
354,000 kronor.

Vid sålunda föreliggande förhållanden torde jag nu allenast behöfva
ifrågasätta ett provisoriskt förslag, upptagande anslaget för telegrafverkets
driftkostnader med beräkning efter nu gällande aflöningsreglemente
med någon förhöjning. Under Riksdagens lopp torde jag
sedermera blifva i tillfälle att, efter omständigheterna, förelägga Eders
Kungl. Maj:t detaljeradt förslag till ifrågavarande driftkostnadsstat.

För närvarande hemställer jag fördenskull allenast, att Eders Kungl.
Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att i afvaktan på den proposition angående fastställande af telegrafverkets
stat för driftkostnader år 1913 m. m., som må komma att
aflåtas, tillsvidare beräkna telegrafverkets anslag för driftkostnader för
år 1913, förslagsvis, till 11,300,000 kronor att utgå direkt af telegrafmedlen.

Hvad departementschefen sålunda hemställt, däri
statsrådets öfriga ledamöter instämde, behagade Hans
Maj:t Konungen bifalla samt förordnade, att proposition
i ämnet af den lydelse, bilaga till detta protokoll
utvisar, skulle aflåtas till Riksdagen.

Ur protokollet:

Niklas A. Lindhult.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1912.