Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

1

N:o 69.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag till
förordning angående särskild skatt å majs, utländsk
potatis samt maniokarot och andra väsentligen lika stärkelserika,
tullfria utländska ämnen, använda vid tillverkning
af stärkelse; gifven Stockholms slott den 23
februari 1912.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
finansärenden för denna dag, vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
att, med upphäfvande af förordningarna den 6 mars 1908 angående
särskild skatt å majs, använd vid tillverkning af stärkelse, och den 28
juni 1911 angående särskild afgift för brännvin, som tillverkas vid
bränneri under tid, då maniokarot och vissa andra utländska råämnen
där användas, äfvensom särskild skatt å dylika ämnen, använda vid
tillverkning af stärkelse, i hvad sistnämnda förordning afser sådan
skatt, antaga härvid fogade förslag till förordning angående särskild
skatt å majs, utländsk potatis samt maniokarot och andra väsentligen
lika stärkelserika, tullfria utländska ämnen, använda vid tillverkning af
stärkelse, att träda i kraft å tid, som af Konungen bestämmes.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Theodor Adelswärd.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 samt. 48 höft. (Nr 69.)

1

2

Kungl. Maj A» Nåd. Proposition N:o 69.

Förslag

till

Förordning angående särskild skatt å majs, utländsk potatis
samt maniokarot och andra väsentligen lika stärkelserika,
tullfria utländska ämnen, använda vid tillverkning

af stärkelse.

I Kap. Om rättighet att vid tillverkning af stärkelse använda majs
och utländsk potatis in. m.

1 §•

Vid tillverkning af stärkelse må majs eller utländsk potatis icke
användas i annan ordning än i denna förordning sägs.

Lika med majs skall enligt denna förordning anses ej mindre
hvarje ämne, som innehåller majs, än äfven maniokarot och andra väsentligen
lika stärkelserika, tullfria utländska ämnen.

Lika med utländsk potatis skall enligt denna förordning anses
hvarje ämne, som innehåller utländsk potatis.

2 §•

För majs, som användes vid tillverkning af stärkelse, skall erläggas
en särskild skatt med åtta öre för hvarje kilogram.

Under tid, då på grund af tillståndsbevis utländsk potatis må vid
fabrik användas för tillverkning af stärkelse, skall för all den potatis,
som afverkas, erläggas en särskild skatt med åtta öre för hvarje kilogram
potatis.

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Skatt skall i hvarje fall erläggas för minst femhundra kilogram
majs eller potatis i medeltal för hvarje helgfritt dygn af den tid, under
hvilken afverkning af majs eller utländsk potatis på grund af tillståndsbevis
må äga rum.

3 §•

1. Den, som vill vid tillverkning af stärkelse använda majs eller
utländsk potatis, skall minst tio dagar före den, då afverkningen däraf
är afsedd att börja, till Kungl. Maj:ts befallningshafvande ingifva skriftlig
anmälan med uppgift om:

a) fabrikens namn, det ställe, där fabriken är belägen, samt tillverkarens
postadress;

b) den tidrymd, ej öfverstigande helt kalenderår, för hvilken han
önskar erhålla tillstånd att använda majs eller utländsk potatis;

c) den vikt majs eller potatis, han beräknar i medeltal skola
komma att afverkas för hvarje helgfritt dygn under den tid, för hvilken
anmälan göres, samt

d) det ombud, som i hans frånvaro skall företräda honom inför
kontrolltjänsteman;

hvarjämte, därest fabriken ej står under uppsikt af tillsyningsman,
då anmälan göres, vid densamma skall fogas intyg af vederbörande
öfverkontrollör, att anordningarna inom fabriken icke strida mot denna
förordning eller de af kontrollstyrelsen meddelade föreskrifter.

2. Samtidigt med denna anmälan skall tillverkaren hos Kungl.
Maj:ts befallningshafvande aflämna kvitto å inbetald skatt för en månad,
eller, om han begär anstånd med skattens erläggande, hos Kungl. Maj:ts
befallningshafvande ställa säkerhet för det högsta belopp, hvartill skatten
efter den uppgifna medelafverkningen för fyra månader kan komma att
uppgå, dock alltid för minst fyratusenåttahundra kronor.

3. Ingifves behörigt kvitto eller varder säkerheten, där sådan
ställes, af Kungl. Maj:ts befallningshafvande godkänd, och finnes eljest
ej hinder för rörelsens utöfvande, meddele Kungl. Maj:ts befallningshafvande
tillståndsbevis för användande af majs eller inländsk potatis
vid tillverkning af stärkelse.

4. Har under någon kalendermånad vikten af använd majs eller
potatis i medeltal för hvarje helgfritt dygn uppgått till mer än en femtedel
utöfver hvad i anmälan uppgifvits, skall tillverkare, som åtnjuter
anstånd med skattens erläggande, såvida hans tillståndsbevis varit gällande
för mer än hälften af ifrågavarande månad, inom fjorton dagar efter

4

Kungl. Maj.It Nåd. Proposition N:o 69.

månadens slut ställa säkerhet för den skatt, som svarar mot den tillökade
medelafverkningen för fyra månader, vid äfventyr att tillståndsbeviset
återkallas.

5. När anmälan afser kortare tid än fyra månader, varde säkerheten
därefter jämkad.

6. Förfaller den ställda säkerheten, utan att tillverkaren dessförinnan
ställt ny, af Kungl. Maj:ts befallningshafvande godkänd säkerhet,
skall tillståndsbeviset återkallas.

7. När tillståndsbevis återkallas, skall det upphöra att gälla med
den dag, då beslut om återkallandet delgifves tillverkaren eller hans
ombud.

4 §.

1. Tillverkare skall med det undantag, som i 4 mom. sägs, till
Kungl. Maj:ts befallningshafvande senast å åttonde dagen i hvarje månad
ingifva kvitto å förskottsvis inbetald skatt för den vikt majs eller potatis,
som enligt den i 3 § föreskrifna anmälan kommer att under månaden
af verkas.

2. Har under någon kalendermånad afverkats majs eller potatis
till högre vikt än den, för hvilken skatt förskottsvis erlagts, åligger
tillverkaren att inom åtta dagar efter månadens utgång inbetala skatten
för det Överskjutande beloppet; men har under någon kalendermånad
afverkats majs eller potatis till lägre vikt än den, för hvilken skatt
förskottsvis erlagts, må hvad i skatt inbetalats utöfver den i 2 § stadgade
minsta skatt tillgodoräknas tillverkaren vid inbetalning af skatt för påföljande
månad.

3. Visar sig, då det i 3 § omnämnda tillståndsbevis upphör att
gälla, att tillverkare inbetalt skatt till högre belopp, än som af honom
bort enligt 2 § erläggas, äge han återbekomma det Överskjutande beloppet.

4. Tillverkare, som i anmälan begärt anstånd med skattens erläggande,
skall inom fjorton dagar efter utgången af hvarje kvartal
inbetala skatten för den under kvartalet afverkade majsen eller potatisen;
och skall vid betalningen för det sista kvartalet, under hvilket dylik
afverkning enligt samma tillståndsbevis ägt rum, jämväl erläggas hvad
som kan brista i den uti 2 § stadgade minsta skatt.

5. Betalas ej skatten inom föreskrifven tid, skall Kungl. Maj:ts
befallningshafvande återkalla tillståndsbeviset och låta utmäta skatten.

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 69.

5

5 §■

Därest af majs eller utländsk potatis tillverkad stärkelse från
stärkelsefabrik utföres ur riket, åtnjutes under de villkor, hvilka af Kungl.
Maj:t särskildt stadgas, restitution af erlagd skatt för den vikt majs
eller potatis, som tillverkaren kan styrka hafva åtgått för tillverkning
af den utförda stärkelsen.

II Kap. Om tillsynen offer aftorkning m. m.

6 §•

1. Tillverkare skall, innan anmälan rörande tillämnad afverkning
af majs eller utländsk potatis första gången göres, låta i två exemplar
upprätta och till öfverkontrollören öfverlämna fullständig planritning
och beskrifning öfver fabriken. Ett exemplar af ritning och beskrifning
förvaras vid fabriken och det andra insändes af öfverkontrollören till
kontrollstyrelsen.

2. När i anseende till vidtagna förändringar inom fabrik kontrollstyrelsen
anser ritningen öfver densamma icke vidare användbar, åligger
det tillverkaren att anskaffa ny ritning och beskrifning, äfvenledes i två
exemplar.

i §•

1. Majsen skall, innan den förarbetas, uppvägas å en i fabriken
uppställd, själfregistrerande, justerad våg, så förbunden med en för
majsens krossning särskildt afsedd kross, att krossningen ej kan äga
rum, utan att majsen först genomgått vågen.

Därest i tillverkningsmetod ingår, att majsen uppmjukas i vatten,
innan den krossas, skola stöpkar jämte alla till desamma hörande
ledningar för majsens till- och aflopp vara ställda under kronans lås
och försegling.

2. Under tid, då på grund af tillståndsbevis utländsk potatis må
användas i fabrik, skall all potatis, som afverkas, rifvas å en i fabriken
uppställd, härför särskildt afsedd rifmaskin, så förbunden med en själfregistrerande,
justerad våg, att potatisens rifning ej kan äga rum, utan
att densamma först genomgått vågen.

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

3. Den skattepliktiga majsens eller potatisens vikt beräknas efter
vågens anvisning, men märkes å vågen fel, skall tillsyningsman uppväga
majsen eller potatisen å annan justerad våg och närvara vid
krossningen eller rifningen; ägande öfverkontrollör bestämma, efter hvilken
grund afverkningen skall beräknas från den tidpunkt, då tillsyningsmannen
sist afläste vågen, innan felet märktes.

8 §•

1. Andra krossar, vågar, rifmaskiner och stöpkar än de, som
i den uti 6 § omnämnda beskrifning angifvits skola begagnas vid afverkning
af majs eller utländsk potatis, må icke för dylik afverkning
användas utan att hafva blifvit af öfverkontrollören skriftligen godkända.

2. Ej må majskross, rifmaskin eller själfregistrerande våg ändras
eller ny sådan redskap i fabrik insättas, innan öfverkontrollören skriftligen
gifvit sitt samtycke till åtgärden.

»§•

1. Tillverkare är skyldig att på egen bekostnad anskaffa och i
behörigt skick underhålla i 7 § omförmälda majskross, rifmaskin och
själfregistrerande våg.

2. Kan den med vågen förbundna majskrossen eller rifmaskinen
af någon anledning ej användas, skall tillsyningsmannen närvara vid
majsens uppvägning och krossning eller potatisens uppvägning och
rifning.

3. Finnes i stärkelsefabrik eller tillhörande lägenheter utom förenämnda
majskross och rifmaskin någon till krossning af majs eller rifning
af potatis användbar redskap, skall sådan redskap jämte därtill hörande
öppningar och ledningar ställas under kronans läs och försegling.

10 §.

1. Okrossad majs må icke inom fabrik finnas annorstädes än i
de förvaringsrum, hvilka i beskrifningen öfver fabriken uppgifvits såsom
för sådan spannmål afsedda. Okrossad majs må aldrig förvaras inom
de lägenheter, där stöpkar äro uppställda.

Krossad eller på annat sätt förarbetad majs må ej inforas i stärkelsefabrik.

7

Kungl. Majds Nid. Proposition N:o 69.

2. I fabrik, för hvilken tillståndsbevis att afverka utländsk potatis
gäller, må potatis icke finnas annorstädes än i de i beskrifningen öfver
fabriken till förvaring af potatis uppgifna förvaringsrum. Utländsk potatis
må aldrig förvaras inom de lägenheter, där till rifning af potatis användbar
redskap finnes.

Rifven eller på annat sätt förarbetad potatis må ei införas i
dylik fabrik.

11 §•

1. I fabrik skall på tillverkarens ansvar och med användande
af blanketter, som kontrollstyrelsen låter tillhandahålla, i enlighet med
samma styrelses föreskrifter föras kross- och tillverkningsjournal, hvilken
i fabriken städse skall vara för kontrolltjänsteman tillgänglig.

2. Tillverkare vare därjämte skyldig hålla sina handelsböcker
med tillhörande verifikationer tillgängliga för vederbörande öfverkontrollör,
då denne önskar däraf taga del.

12 §.

Tillverkare ställe utan ersättning till kontrolltjänstemans förfogande
justerad våg med justerade vikter, annan redskap och det
arbetsbiträde, som fordras för direkt uppvägning af majs eller potatis
eller för andra kontrollåtgärder, äfvensom majs och potatis för justering
af den själfregistrerande vågen.

13 §.

Kontrolltjänsteman skall, när helst han det fordrar, äga tillträde
till de lägenheter i fabrik, där majskross, rifmaskin, själfregistrerande
väg och stöpkar äro uppställda samt där majs eller ''potatis förvaras.
Därjämte skola öfriga lägenheter vara för kontrolltjänsteman tillgängliga
mellan klockan sex förmiddagen och klockan sju eftermiddagen, så ock
å annan tid, när arbete inom fabriken pågår.

14 §.

Utöfver hvad i denna förordning stadgas äge kontrollstyrelsen
att meddela erforderliga föreskrifter rörande kontrollens anordnande.

Skulle vid stärkelsefabrik en eller flera af de i denna förordning
stadgade kontrollföreskrifter icke kunna tillämpas, skall på kontroll -

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

styielsens särskilda pröfning bero, huruvida det oaktadt afverkning af
majs eller utländsk potatis får äga rum, samt hvilka kontrollåtgärder
för sådant fall skola på tillverkarens bekostnad vidtagas.

15 §.

1. Tillverkare ställe sig till efterrättelse de föreskrifter, kontrollstyrelsen
eller vederbörande kontrolltjänsteman i enlighet med denna förordning
eller andra i behörig ordning utfärdade bestämmelser meddelar.

2. Därest tillverkare ej åtnöjes med af öfverkontrollör vid tillämpningen
af denna förordning meddelad föreskrift eller vidtagen åtgärd,
äge han att hos kontrollstyrelsen däri söka ändring.

16 §.

1. Öfverinseendet öfver kontrollen rörande användning af majs
och utländsk potatis vid tillverkning af stärkelse utöfvas af kontrollstyrelsen.

2. Enligt de närmare föreskrifter, som utfärdas af kontrollstyrelsen,
utöfvas ifrågavarande kontroll af de vid brännvins- och maltdryckskontrollen
förordnade öfverkontrollörer samt af tillsyningsmän.

3. Tillsyningsmän till erforderligt antal förordnas, där så prof vas
nödigt, af kontrollstyrelsen; och skola dessa tillsyningsmän, så vidt ske
kan, utses bland den för bränneri- och bryggerikontrollen tillsatta personal.

17 §.

1. Tillsyningsman erhåller under tjänstgöringstiden af staten
dagarfvode, som af kontrollstyrelsen bestämmes; dock må detta arfvode
ej utgå med högre belopp än tre kronor för tillsyn å en fabrik och
med högst en krona för hvarje ytterligare fabrik, öfver hvilken han
har tillsyn.

Kontrollstyrelsen äge likväl att, där förhållandena göra tillsyningsmans
närvaro nödvändig hela dagen, bestämma ett dagarfvode af högst
sex kronor.

2. Därest å landsbygden på grund af lokala förhållanden sådant
erfordras, vare tillverkare på öfverkontrollörens tillsägelse skyldig att ,
tillhandahålla tillsyningsman lämplig kost samt ett möbleradt, eldadt och
städadt boningsrum å plats, som af öfverkontrollören godkännes, ägande tillverkaren
att af staten erhålla ersättning härför med två kronor om dagen.

9

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 69.

3. Tillsyningsman, för hvilken lägre dagarfvode än sex kronor
blifvit bestämdt, skall, då han jämlikt föreskrift i 7 § 3 mom. och 9 §
2 mom. måste närvara vid majskrossning eller potatisrifning, af tillverkaren
erhålla ersättning därför med två kronor för hvarje gång.

III Kap. Om ansvar för öfverträdelse af förordningens föreskrifter.

18 §.

1. Den, som utan erhållet tillstånd vid tillverkning af stärkelse
använder majs eller utländsk potatis, skall, där tillverkningen skett i
allenast ringa omfattning, straffas med böter från och med tio till och
med tvåhundra kronor.

2. Den, som bedrifver i 1 mom. omnämnd olaglig afverkning af
majs eller utländsk potatis yrkesmässigt eller eljest i större omfattning
än i nämnda mom. afses, straffes med böter från och med etthundra till
och med tvåtusen kronor eller med fängelse från och med en till och
med sex månader samt gälde skatt för den afverkade majsen och potatisen,
dock för minst femtontusen kilogram. Därest omständigheterna
gifva vid handen, att mera majs eller potatis än femtontusen kilogram
afverkats, skall i saknad af erforderlig utredning om afverkningens storlek
antagas, att under den tid, den olagliga afverkningen pågått, dagligen
afverkats ettusen kilogram.

19 §.

Den, som vid tillverkning af stärkelse i syfte att undandraga statsverket
skatt

använder majs eller utländsk potatis, som icke blifvit i föreskrifven
ordning vägd,

eller gör åverkan å själfregistrerande våg,

eller använder själfregistrerande våg, sedan skada å densamma
veterligen uppkommit,

eller olofligen bryter försegling eller öppnar eller borttager lås,
som kontroll tjänsteman åsatt,

eller eljest svikligen förfar,

straffes med böter från och med femhundra till och med femtusen
kronor eller dömes till fängelse från och med en månad till och med
ett år; dock må, där omständigheterna äro synnerligen försvårande, dömas
till straffarbete från och med två månader till och med två år.

Den sakfällde gälde ock den skatt, han undandragit statsverket.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 samt. 48 käft. (Nr 69.) 2

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N;o 69.

20 §.

Den, som

utan tillstånd ändrar godkänd eller insätter ny majskross, rifmaskin
eller våg,

eller begagnar ändrad eller nyinsatt majskross, rifmaskin eller våg,
som ännu icke godkänts,

eller öfverträder föreskrift i 9 § 3 mom. eller 10 §,
eller underlåter att ordentligt föra den journal, som föreskrifves
i H §,

eller vägrar vederbörande kontrolltjänsteman tillgång till kross- och
tillverkningsjournal eller till ritning eller beskrifning öfver fabriken,

eller vägrar kontrolltjänsteman eller den, hvilken äger anställa
undersökning om förbrytelse mot denna förordning, tillträde till rum
eller byggnad, där undersökning må ske,

straffes, därest han icke är förfallen till ansvar enligt 19 §, med
böter från och med femtio till och med ettusen kronor. .

Öfverträdes föreskrift i 9 § 3 mom., skall krossnings- och rifningsredskapen,
och öfverträdes 10 §, skall olagligen upplagdt gods dömas
förbrutet, äfven om tillverkaren ej är ägare däraf.

21 §.

Uraktlåter tillverkare att ställa sig till efterrättelse något af hvad
i denna förordning föreskrifves eller de föreskrifter i fråga om tillverkares
åliggande, kontrollstyrelsen eller vederbörande kontrolltjänsteman
i enlighet med denna förordning eller andra i behörig ordning utfärdade
bestämmelser meddelar, straffes han, där ej särskildt ansvar är bestämdt,
med böter från och med tjugu till och med tvåhundra kronor.

22 §.

Tillverkare ansvarar för förbrytelse, som med hans vetskap mot
denna förordning begås af hans hustru, husfolk eller i hans arbete
antagen person, liksom vore förbrytelsen af honom själf begången.
Begagnar tillverkare ombud vid rörelsens utöfvande, ansvare ombudet
jämte tillverkaren och lika med denne för sådan förbrytelse.

Kungi. Maj.ts Nåd. Proposition No 69.

11

28 §.

Tillverkare, som åt kontrolltjänsteman, hvilken öfver hans fabrik
utöfvar tillsyn, såsom gåfva något gifver eller erbjuder, böte från och
med tjugu till och med tvåhundra kronor. Kontrolltjänsteman, som
gåfvan mottager, vare lika ansvar underkastad och miste därjämte
befattningen.

24 §.

Den, som innehar eller innehaft befattning såsom kontrolltjänsteman,
vare förbjudet att röja tillverkares yrkeshemlighet eller affärsförhållanden.
Gör han detta och framgår ej af omständigheterna, att han
Om den hemlighet eller de affärsförhållanden erhållit kännedom å tid,
då han dylik befattning ej innehaft, straffes med böter från och med
femtio till och med ettusen kronor. Sker det för att göra skada eller
begagnar han sig af berörda yrkeshemlighet eller affärsförhållanden till
egen eller annans fördel, då må till fängelse dömas.

Har i nu omförmälda hänseenden genom kontrolltjänstemans åtgörande
skada uppkommit, vare han ock skyldig den till fullo godtgöra.

25 §.

Allmän åklagare äger att anställa undersökning om förbrytelse mot
denna förordning.

Skulle undersökning anställas mellan klockan sju eftermiddagen
och klockan sex förmiddagen, men förbrytelse ej upptäckas, böte förrättningsmannen
från och med fem till och med femtio kronor, där han
ej haft giltig anledning till undersökningen.

26 §.

Allmän åklagare äger att i de fall, då krossnings- eller rifningsredskap
eller olagligen upplagdt gods jämlikt denna förordning äro att
anse såsom förbrutna, därå verkställa beslag.

Beslag skall göras i två vittnens närvaro. Innehafvare af hvad i
beslag tages eller, i hans frånvaro, hans ombud på stället eller någon
af hans husfolk skall tillsägas om beslaget.

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

27 §.

Allmän åklagare åligger att åtala förbrytelse mot denna förordning.

Finner kontrolltjänsteman öfverträdelse begången, som bör föranleda
till åtal, anmäle han det för allmän åklagare.

28 §.

Böter, som enligt denna förordning ådömas, skola, om tillgång till
deras fulla gäldande brister, förvandlas enligt allmän strafflag.

29 §.

Då skatt jämte böter blifvit ådömd enligt denna förordning, må,
där tillgång saknas till skatten eller någon del däraf, böterna ej kunna
med penningar gäldas, utan skall den sakfällde i stället undergå motsvarande
förvandlingsstraflf.

30 §.

Böter, som enligt denna förordning ådömas, äfvensom värdet af
redskap och gods, som ansetts förbruka, tillfälle med en tredjedel
kronan och med två tredjedelar åklagaren. Finnes särskild angifvare,
tage han hälften af åklagarens andel. Sådan del tillkomme dock ej
angifvare, då angifvelsen skett af föräldrar mot barn, barn mot föräldrar,
makar eller syskon mot hvarandra, annan skyldeman mot den, hos
hvilken han njuter kost eller underhåll, fosterbarn mot fosterföräldrar
eller tjänare mot husbondefolk under den tid, de äro i tjänsten.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

13

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Majd
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 23 februari

1912.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,
Statsråden: Petersson,

Schotte,

Berg,

Bergström,
friherre Adelswärd,

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet friherre Adelswärd anförde
härefter:

»Från statsmakternas sida hafva vid särskilda tillfällen vidtagits
åtgärder i syfte att förekomma, att man till men för den inhemska
potatisodlingen komme att vid stärkelsefabrikationen inom landet i mera
betydande mån öfvergå till användning af utländska råämnen. De
ämnen, som härvid kommit i betraktande, äro närmast majs, utländsk
potatis, maniokarot och de med sistnämnda ämne i fråga om stärkelsehalt
ungefär likställda tapioka-, kassava- och arrowrot. I fråga om de af
mig åsyftade åtgärderna tillåter jag mig erinra om den på grund af
Kungl. Maj:ts och Riksdagens gemensamma beslut tillkomna förordningen

14 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

angående särskild skatt å majs, använd vid tillverkning af stärkelse,
utfärdad den 6 mars 1908, enligt hvilken en särskild skatt af ursprungligen
fem, numera åtta öre för hvarje kilogram majs, som användes vid
dylik tillverkning, skall utgå. Vidare har genom en den 28 juni 1911
utfärdad förordning i enlighet med samma års Riksdags beslut i anledning
af Kungl. Maj:ts därom väckta förslag stadgats, att förstnämnda förordning
skall äga tillämpning å maniokarot och andra väsentligen lika stärkelserika,
tullfria utländska ämnen, som användas vid tillverkning af stärkelse.
Då till dessa sistnämnda ämnen äro att hänföra de af mig nyss omförmälda
ämnena tapioka-, kassava- och arrowrot, får sålunda den inhemska potatisodlingen
i förevarande afseende anses skyddad mot den utländska konkurrensen
från till stärkelsefabrikation brukbara råämnen med undantag
af utländsk potatis. Potatisodlingens behof af skydd härutinnan jämväl
mot konkurrensen från den utländska potatisen har emellertid ofta betonats
från intresseradt håll, och förslag från Riksdagen om vidtagande
af åtgärder till beredande af erforderligt skydd har ej heller sakuats.

Sålunda gjorde 1907 års Riksdag i samband med begäran om
utredning och förslag angående skatt å tin stärkelse, tillverkad af majs,
enahanda framställning hos Kungl. Maj:t beträffande fin stärkelse, tillverkad
af utländsk potatis. Af dessa Riksdagens framställningar föranledde
emellertid allenast den förstnämnda aflåtande af proposition till Riksdagen
med förslag i ämnet, hvilket sedermera resulterade i den af mig
härofvan åberopade förordningen af den 6 mars 1908 angående särskild
skatt å majs, använd vid tillverkning af stärkelse. Hvad åter beträffar
frågan om åsättande af skatt å fin stärkelse, tillverkad af utländsk potatis,
hade, såsom framgår af dåvarande chefens för finansdepartementet
uttalande till statsrådsprotokollet vid föredragning inför Kungl. Maj:t
af förevarande ärende den 31 januari 1908, den utredning, som med
anledning af Riksdagens berörda hemställan vidtagits, gilvit vid handen,
att frågan härom icke kunde komma till vidare behandling, så länge
då gällande handels- och sjöfartstraktat med Tyska riket ägde bestånd,
enär nämnda traktat icke syntes medgifva vidtagande af en sådan beskattningsåtgärd.

I den underdåniga skrifvelse af den 21 februari 1908, däri Riksdagen
anmälde sitt beslut om antagande af den af Kungl. Maj:t föreslagna
förordningen angående särskild skatt å majs, använd vid tillverkning
af stärkelse, uttalade Riksdagen, att medelst det antagna förslaget
det ökade skydd, som Riksdagen atsett att bereda den inhemska
potatisodlingen, endast delvis vunnits. Riksdagen ansåge sig därför
böra såsom ett ännu kvarstående önskemål framhålla, att så snart ske

15

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 69.

kunde äfven den utländska potatisen gjordes till föremål för motsvarande
beskattning, som då blifvit bestämd i fråga om majs.

Slutligen har Riksdagen i underdånig skrifvelse den 25 maj 1911,
vid anmälan af sina beslut i anledning af Kungl. Maj:ts förslag i
fråga om dels särskild afgift för brännvin, som tillverkas vid bränneri
under tid, då vissa utländska råämnen där användas, dels ock särskild
skatt å dylika ämnen, använda vid tillverkning af stärkelse, åter upptagit
frågan om beskattning af utländsk potatis, som användes vid
beredning af stärkelse. Under erinran om att skatt å dylik potatis
utgjorde ett af Riksdagen redan tidigare med styrka framfördt önskemål,
som dock ännu icke kunnat förverkligas, har Riksdagen i siu
nämnda skrifvelse af den 25 maj 1911 vidare anfört, bland annat,
att det hinder, som på grund af den dittills gällande handels- och
sjöfartstraktaten med Tyska riket legat i vägen för skattläggande af
utländsk potatis, emellertid torde vara undanröjdt, sedan i den af
Riksdagen godkända nya handels- och sjöfartstraktaten med nämnda
rike Sverige, på sätt framginge af den i slutprotokollet till traktaten
intagna tilläggsbestämmelsen till artikeln 9, förbehållit sig rätt att med
en särskild skatt belägga stärkelse, som vore beredd af utländska råämnen.
Något formligt förslag till bestämmelser i ämnet hade emellertid
icke förelegat till Riksdagens granskning; och hade Riksdagen vid
sådant förhållande så mycket mindre ansett sig böra fatta positivt beslut
i frågan redan år 1911, som, under förutsättning att förslag från Kungl.
Maj:t kunde vara att motse till 1912 års Riksdag, någon större olägenhet
af ett dylikt uppskof med frågans lösning icke kunde vara att befara,
då ju dock den dåvarande tyska traktaten icke upphörde att gälla
förrän den 1 december 1911.

I anledning af dessa Riksdagens uttalanden har kontrollstyrelsen
den 16 september 1911 afgifvit infordradt underdånigt utlåtande och
därvid anfört, bland annat, att hvad beträffade storleken af den skatt,
som borde åsättas utländsk potatis, använd till stärkelseberedning, styrelsen
tilläte sig erinra, att i fråga om användning vid brännvinstillverkning
majs och utländsk potatis blifvit fullständigt likställda, enär
enligt 13 § 4 mom. i gällande förordning angående tillverkning af
brännvin, sådant detta mom. lydde enligt förordningen den 28 juni 1911,
en särskild afgift af 8 öre per liter af normalstyrka skulle påföras tillverkaren
för det brännvin, som tillverkades vid bränneri under tid, då
majs eller utländsk potatis där användes för brännvinstillverkning. Vid

Riksdagens
skrifvelse den
25 maj 1911.

Kontroll styrelsen.

Departements chefen.

16 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

sådant förhållande syntes det vara lämpligast, att majs och utländsk
potatis blefve likställda äfven vid användning till beredning af stärkelse,
och då skatten för majs, som användes till sådant ändamål, enligt förordningen
den 28 juni 1911 angående ändrad lydelse af 2 § i förordningen
den 6 mars 1908 angående särskild skatt å majs, använd
vid tillverkning af stärkelse, blifvit bestämd till 8 öre per kilogram,
syntes äfven skatten för utländsk potatis, som användes vid tillverkning
af stärkelse, böra bestämmas till samma belopp. Det läte sig emellertid
icke göra att vid en stärkelsefabrik, där samtidigt svensk och utländsk
potatis användes, skilja de båda potatissorterna från hvarandra utan
måste all den potatis, som då användes vid fabriken, uppvägas och
underkastas beskattning. Detta behöfde emellertid icke medföra någon
extra beskattning af tillverkaren, ty han hade endast att iakttaga att
ej anmäla sig för användning af utländsk potatis samtidigt med att han
använde svensk sådan råvara.

I anslutning till hvad kontrollstyrelsen sålunda anfört, har styrelsen
utarbetat förslag till en ny förordning, hvari skulle, med upphäfvande
af gällande föreskrifter i ämnet, inrymmas alla erforderliga bestämmelser
angående särskild skatt å såväl majs som utländsk potatis samt maniokarot
och andra väsentligen lika stärkelserika, tullfria ämnen, använda vid tillverkning
af stärkelse.

Såsom redan nämnts, hafva sträfvandena att förhindra, att utländska
råämnen till förfång för den inhemska potatisodlingen användas
vid tillverkning af stärkelse, hittills icke kunnat genomföras hvad utländsk
potatis angår.

Sedan numera emellertid, på sätt Riksdagen framhållit, den mellan
Sverige och Tyska riket ingångna nya handels- och sjöfartstraktaten
undanröjt det hinder, som förelegat beträffande särskild beskattning af
utländsk potatis, som användes vid beredning af stärkelse, lärer därför
böra tagas under öfvervägande, på hvad sätt skydd mot användande af
utländsk potatis vid dylik tillverkning bör åstadkommas. Några särskilda
skäl för vidtagande af en sådan åtgärd lärer det väl knappast vara behöfligt
att nu anföra, då det torde ligga i öppen dag, att de omständigheter,
på grund hvaraf lagstiftningsåtgärder redan åvägabragts i syfte att
skydda den inhemska potatisodlingen mot konkurrensen från majs och
maniokarot m. m., i lika hög grad tala för behofvet af skydd i förevarande
hänseende mot den utländska potatisen. Fråga blir sålunda
allenast om, i hvilken ordning det ifrågasatta skyddet bör skapas.

Enligt gällande tulltaxa är skuren och torkad potatis belagd med en

17

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 69.

tullafgift af 5 kronor för 100 kilogram. Oberedd potatis, som i förevarande
fall allenast lärer komma i fråga, är däremot fri från tull med undantag
för potatis åt det löpande årets skörd, som inkommer under tiden
15 februari — 30 juni. För sådan potatis skall erläggas tull med 2
kronor 50 öre för 100 kilogram. Att för ifrågavarande ändamål vidtaga
någon ändring i dessa bestämmelser lärer icke böra ifrågakomma.

1 sitt omförmälda underdåniga utlåtande den 16 september 1911
har kontrollstyrelsen utgått från, att det afsedda skyddet skulle kunna
vinnas genom att åsätta utländsk potatis, använd vid tillverkning af
stärkelse, liknande beskattning, som nu äger rum beträffande majs,
använd vid sådan tillverkning. En dylik lösning af frågan synes äfven
Riksdagen hafva afsett, och har jag ej något att däremot erinra.

Med utländsk potatis bör härvid uppenbarligen likställas sådana
ämnen, som innehålla dylik potatis.

Såsom af kontrollstyrelsen framhållits, torde det icke vara möjligt
att vid en stärkelsefabrik, där samtidigt inhemsk och utländsk potatis
användas, skilja de båda potatissorterna från hvarandra, och lärer det
därför för kontrollens skull blifva nödvändigt att taga till beskattning
all den potatis, som afverkas vid fabriken under den tid, för hvilken
tillstånd medgifvits att använda utländsk potatis vid fabriken. Någon
extra beskattning behöfver härigenom tydligen icke drabba tillverkaren,
då han allenast har att undvika att under sagda tid använda svensk
potatis.

Då det måste anses ändamålsenligt, om i en och samma förordning
kunde inrymmas alla erforderliga bestämmelserna med afseende å särskild
skatt å utländska råämnen, använda vid tillverkning af stärkelse, finner
jag mig äfvenledes böra förorda den af kontrollstyrelsen föreslagna omarbetningen
af gällande författningar i ämnet. Förordningarna den 6
mars 1908 angående särskild skatt å majs, använd vid tillverkning af
stärkelse, och den 28 juni 1911 angående särskild afgift för brännvin,
som tillverkas vid bränneri under tid, då maniokarot och vissa andra
utländska råämnen där användas, äfvensom särskild skatt å dylika ämnen,
använda vid tillverkning af stärkelse, i hvad sistnämnda förordning
afser sådan skatt, skulle sålunda upphäfvas, och motsvarande bestämmelser
inflyta i en gemensam ny förordning, däri äfven skulle ingå
stadganden rörande särskild skatt å utländsk potatis, använd vid tillverkning
af stärkelse. I hufvudsaklig öfverensstämmelse med det af
kontrollstyrelsen afgifna förslag till en sådan ny förordning har därför
inom finansdepartementet utarbetats förslag till författning i ämnet.
Detta förslag grundar sig, som naturligt är, på bestämmelserna i förordBihang
till Riksdagens protokoll 1912. 1 saml. 48 käft. (Nr 69.) 3

18

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

ningen af den 6 mars 1908 angående särskild skatt å majs, använd
vid tillverkning af stärkelse. De skilj akti glieter, som torde behöfva
närmare beröras, äro följande.

I 1 § har införts stadgande om att vid tillverkning af stärkelse
jiimväl utländsk potatis och ämne, som innehåller dylik potatis, skall
underkastas föreskrifterna i förordningen, samt att maniokarot och därmed
likställda ämnen skola anses lika med majs.

I 2 §, däri inrymts föreskrift om att skatten skall utgå för all
den potatis, som afverkas under den tid, för hvilken tillståndsbevis att
använda utländsk potatis vid stärkelsefabrik gäller, har skattesatsen i
enlighet med förordningen den 28 juni 1911 angående ändrad lydelse
af samma paragraf satts till 8 öre, med anledning hvaraf det i 3 §
2 mom. föreskrifva lägsta skattebeloppet af 3,000 kronor, för hvilket
tillverkaren vid begäran om anstånd med skattens betalande skall ställa
borgen, höjts till 4,800 kronor.

På grund af gällande bestämmelse därom, att medel, som skola
inbetalas till statsverket, skola insättas å räkning i riksbanken, har uttrycket
räntekvittens i 3 § 2 och 3 mom. utbytts mot kvitto, och har
af samma skäl eu ringare, formell ändring vidtagits i 4 § 1 mom.

Med afseende å den kontroll och tillsyn, som kräfvas beträffande
afverkningen af utländsk potatis i stärkelsefabrik, för hvilken tillståndsbevis
att afverka dylik potatis gäller, torde de i fråga om majs meddelade
bestämmelserna icke till alla delar vara fullt tillämpliga. Sättet
för förarbetningen af potatisen till stärkelse skiljer sig nämligen i viss
mån från hvad som härom gäller i fråga om majsen. Under det att
sålunda majsen i och för ifrågavarande ändamål vanligen krossas, äger
detta ej rum beträffande potatisen, utan måste densamma rifvas., I anledning
häraf hafva därför särskilda, för kontroll å potatis lämpade stadganden
af kontrollstyrelsen utarbetats, och ingå dessa i det författningsförslag,
som jag har för afsikt att föreslå Kungl. Maj:t att förelägga
Riksdagen. Det har sålunda föreskrifvits, att under tid, då på grund
af tillståndsbevis utländsk potatis må användas i fabrik, all potatis,
som afverkas, skall rifvas å en i fabriken uppställd, härför särskildt
afsedd rifmaskin, så förbunden med en själfregistrerande, justerad våg,
att potatisens rifning ej kan äga rum utan att densamma först genomgått
vågen. I anslutning härtill hafva öfriga kontrollföreskrifter och
straffbestämmelserna underkastats erforderlig omredigering.

Med hänsyn till vikten af att de ifrågasatta bestämmelserna om
särskild skatt å utländsk potatis, använd vid stärkelseberedning, utan
onödigt uppskof blifva gällande, torde den nya författningen i dess

Kungl. Maj:ts Nåd■ Proposition N:o t>9. 19

helhet böra träda i kraft snarast möjligt. Dagen för förordningens ikraftträdande
torde böra öfverlåtas åt Kungl. Maj:t att bestämma.»

Sedan departementschefen därefter uppläst berörda, inom finansdepartementet
upprättade förslag till författning i ämnet, hemställde departementschefen,
att Kungl. Maj:t måtte genom nådig proposition föreslå
Riksdagen

att, med upphäfvande af förordningarna den 6 mars 1908 angående
särskild skatt å majs, använd vid tillverkning af stärkelse, och den 28
juni 1911 angående särskild afgift för brännvin, som tillverkas vid
bränneri under tid, då maniokarot och vissa andra utländska råämnen
där användas, äfvensom särskild skatt å dylika ämnen, använda vid tillverkning
af stärkelse, i hvad sistnämnda förordning afser sådan skatt,
antaga förenämnda af departementschefen upplästa förslag till förordning
angående särskild skatt å majs, utländsk potatis samt maniokarot och
andra väsentligen lika stärkelserika, tullfria utländska ämnen, använda
vid tillverkning af stärkelse, att träda i kraft å tid, som af Konungen
bestämmes.

Hvad föredragande departementschefen sålunda
hemställt, däri statsrådets öfriga ledamöter instämde,
behagade Hans Maj:t Konungen bifalla; och skulle
nådig proposition till Riksdagen aflåtas af den lydelse,
bilagan litt. — vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Gunnar Schumacher.