14

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 32.

N:o 32.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående försäljning
af de under Gripsholms kungsladugård i Södermanlands
län dagsverksskyldig a torpen Nygärdet n;r 1 och
Sörtorp n:r 1; gifven Stockholms slott den 9 februari 1912.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
medgifva,

dels att de under Gripsholms kungsladugård i Kärnbo socken af
Södermanlands län dagsverksskyldiga torpen Nygärdet n:r 1 och Sörtorp
n:r 1 må hvart för sig försäljas, Nygärdet till Karl Magnus Helgstrand
och Sörtorp till Carl Conrad Wallin under villkor:

att hvardera torpet på köparens bekostnad varder i behörig ordning
genom landtmäteriförrättning till läge och gränser bestämdt samt
å marken utstakadt;

att till kronan såsom köpeskilling för hvartdera torpet erlägges
ett belopp af 5,850 kronor;

att, sedan köpeskillingen till fullo erlagts, köpebref af Kungl.
Maj:ts befallningshafvande utfärdas med rätt för köpare att tillträda
torpet den 14 mars, som inträffar näst efter det köpet ägt rum; dock
att köpebref icke må meddelas, innan sig visat, att ofvanberörda, i afseende
å torpets affattning till läge och gränser samt utstakning å
marken stadgade villkor blifvit i behörig ordning full gjordt;

att köpare ensam vidkännes lagfärtskostnaderna och öfriga med
köpet förenade utgifter; samt

att hvartdera torpet må ägas och besittas såsom allmänt frälse
utan dagsverksskyldighet;

dels ock att de genom försäljningen inflytande medel måtte få

15

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 32.

användas på samma sätt som köpeskillingarna för områden försålda
från de under domänstyrelsens förvaltning ställda, staten tillhöriga skogsegendomar
eller utarrenderade jordbruksegendomar.

De till ärendet hörande handlingar jämte karta skola Riksdagens
vederbörande utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen
med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Alfred Petersson.

16

Kungl. Maj.-ts Nåd. Proposition No 32.

Utdrag af protokollet öfver jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 9
februari 1912.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff.

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Ehrensvärd,
Statsråden: PETERSSON,

SCHOTTE,

Berg,

Bergström,
friherre AdelswäRD,

PetréN,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Departementschefen, statsrådet Petersson, anförde vidare.

I särskilda underdåniga skrifvelser den 8 mars 1909 halva Karl
Magnus Helgstrand och Carl Conrad Wallin såsom innehafvare, den
förstnämnda af torpet Nygärdet n:r 1 och den sistnämnda af torpet
Sörtorp n:r 1, hvilka torp äro dagsverksskyldig under Gripsholms
kungsladugård i Selebo härad af Södermanlands län, anhållit att få till
skatte inköpa en hvar det af honom innehafda torpet.

Af den med anledning af dessa ansökningar i ärendet förebragta
utredningen framgår, bland annat, följande.

Ifrågavarande två torp hade, jämte åtskilliga andra torp, varit
nyttjade såsom dagsverkstorp under Gripsholms tegelbruk men blefvo

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 32. 17

år 1750 i samma egenskap anslagna Gripsholms kungsladugård. Vid
kungsladugårdens utarrendering på trettio år från den 14 mars 1828
hade därefter kammarkollegium, med stöd af nådiga kungörelsen den
3 december 1810, förordnat, att dagsverksskyldighetens utgörande till
kungsladugården från samtliga dessa torp skulle upphöra med undantag
för Nygärdet, hvilket i olikhet med de öfriga torpen vore oskattlagdt
samt pa sådan grund och såsom beläget inom en mil från kungsladugården
skulle vara så dädanefter som förut därunder bibehållet. Uti
ett den 12 juni 1834 afgifvet underdånigt utlåtande anförde kammarkollegium
sedermera, att de från arrendet sålunda undantagna torpen
vore belägna dels å häradsallmänningar och dels afgärda på enskilda
hemmans ägor med undantag af torpet Sörtorp, hvilket läge inom den
så kallade Kungshagen, eller samma kungsgården tillhöriga skogstrakt,
hvarå Nygärdet jämväl blifvit upptaget. Då sistnämnda torp blifvit
i det senast utfärdade arrendekontraktet under kungsladugårdsarrendet
inbegripet samt enahanda skäl, som föranledt till denna med Nygärdet
vidtagna åtgärd, äfven vore gällande i afseende på Sörtorp, hemställde
kollegium, huruvida icke med Sörtorp Unge förfaras på samma sätt
som med Nygärdet samt följaktligen Sörtorp, såsom beläget inom en
mil Irån kungsladugården och på dess ägor, återföras till den dagsverksskyldighet
därunder, som åbon utgjort, innan senaste utarrenderingen,
skett, hvaremot åbon borde befrias från erläggandet af den
torpet åsätta jordeboksränta.

I berörda utlåtande har kollegium vidare i sammanhang med tillstyrkan,
att under vissa villkor skatterättighet å de torp, "som utom
Sörtorp och Nygärdet vore i fråga, måtte af vederbörande få förvärfvas,
yttrat, att en sådan rätt icke borde äga rum i afseende å sistnämnda
två torp, hvilka borde anses såsom kungsladugårdens tillhörigheter,
med förbehåll likväl för dåvarande åbor att odrifna njuta därå erhållna
kontrakt eller antagningsbevis tillgodo, så länge de behörigen fullanordo
sin dagsverksskyldighet.

Med anledning åt hvad kollegium sålunda föreslagit förordnade
KungU Maj:t den 14 februari 1835, att Sörtorp, på samma sätt som
med Nygärdet redan skett, skulle såsom beläget inom en mil från kungsladugården
och på dess ägor återföras till den dagsverksskyldighet härunder
som abon före sista utarrendering''en åt kungsladugården utgjort,
men att åbon däremot skulle befrias från erläggande af den å torpet
åsätta jordeboksränta med rättighet för dåvarande åbon att odrifven
njuta därå erhållet kontrakt eller antagningsbevis till godo, så länge
han behörigen fullgjorde sin dagsverksskyldighet.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 samt. 21 höft. (29—35)

3

18

Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 32.

I en till Kungl. Maj:t den 4 februari 1887 ingifven skrift anhöllo sedermera
dåvarande innehafvarna af torpen Nygärdet och Sörtorp, att Kungl.
Makt måtte taga i öfvervägande, huruvida berörda dagsverksskyldighet
från nämnda torp fortfarande efter kungsladugårdens förnyade utarrendering
från den 14 mars 1888 borde utgöras, samt att Kungl. Maj:t måtte
förordna, att, med upphörande af berörda dagsverksskyldighet, den ränta
och skatt, som torpen då ålåge eller vid vederbörlig skattläggning
ålades, måtte efter nyssnämnda tid till kronan i vanlig ordning utgöras,
på det innehafvarna af torpen måtte i allt varda underkastade de skyldigheter
och komma i åtnjutande af de rättigheter, som tillkomme innehafvarna
af sådana kronolägenheter, som med stadgad åborätt besuttes.

* Med anledning häraf lät Kungl. Maj:t i ärendet höra vederbörande
myndigheter, därvid domänstyrelsen, bland annat, framhöll, att sökandena
icke kunde anses innehafva ifrågavarande torp med sådan rätt, att
därå lagligen kunde grundas anspråk af den beskaffenhet, i berörda
ansökning blifvit framställdt.

Jämlikt ämbetsskrifvelse till domänstyrelsen och kammarkollegium
den 1 februari 1889 fann Kungl. Magt icke heller skäl fästa afseende
å den sålunda gjorda ansökningen.

Genom kontrakt den 30 november 1906 är kungsladugården för
närvarande utarrenderad på 20 års tid från den 14 mars 1908. I arrendet
inbegripas icke torpen Nygärdet och Sörtorp, hvaremot i kontraktets
10 § bestämts, bland annat, dels att den dagsverksskyldighet till kungsladugården,
som dittills utgjorts från ifrågavarande två torp, fortfarande
skulle utgå med 104 dagsverken om året från hvardera torpet, dock
med rättighet för den innehafvare af torpen, som sådant önskade, att
lösa dagsverkena för hvarje år med penningar efter nästföregående ars
markegångspris för länet, dels ock att, därest beslut af någon anledning
fattades om sådan förändrad disposition af torpen, att dagsverkena ej
längre komme att utgöras, arrendatorn skulle åtnöjas med den godtgörelse
därför, som domänstyrelsen bestämde att utgå medelst afkortning
å den årliga arrendeafgiften.

Med anledning af Helgstrands och Wallins nu ifrågavarande ansökningar
anbefalldes kammarkollegium att, efter vederbörandes hörande,
afgifva utlåtande i ärendet. Till åtlydnad häraf har kollegium med
skrivelser den 24 mars 1910 öfverlämnat, bland annat, yttranden af
kungsladugårdens arrendator, fögderiförvaltningen i orten, domänintendenten
och Kungl. Maj:ts befallningshafvande i länet äfvensom domänstyrelsen.

19

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 32.

Kungsladugårdens arrendator har förklarat sig icke hafva något
att invanda mot den föreslagna försäljningen, under förutsättning att
han jämlikt arrendekontraktets bestämmelser genom årligt afdrag å
arrendesumman erhölle godtgörelse för från torpen utgående dagsverken.

Såväl fögderiförvaltningen som domänintendenten hafva förordat
bifall till ansökningarna, därvid domänintendenten under hänvisande till
Kungl. Maj:ts och Riksdagens beslut i ett par andra likartade fall (se
Riksdagens skrifvelse!- n:r 56 år 1901 och n:r 59 år 1904) anfört, bland
annat, att markegångspriset å dagsverken för år 1908 fastställts till
2 kronor 25 öre. Efter detta pris uppginge lösen för ett års dagsverksskyldighet
från hvartdera af nu ifrågavarande torp till 234 kronor.
Kapitaliserades detta belopp efter en räntefot af fyra för hundrade, uppstode
eu summa al 5,850 kronor. Torpens arealer kunde visserligen
icke angifvas, men på grund af den kännedom, domänintendenten hade
om torpen, ansåge han denna summa utgöra en skälig köpeskilling för
hvartdera torpet.

Sökandena, hvilkas yttrande öfver den sålunda föreslagna köpeskillingen
inhämtats, hafva förklarat sig villiga att erlägga densamma.

I sina utlåtanden i ärendet har Kungl. Maj:ts befallningshafvande
anfört hufvudsakligen följande. Torpen, som i senast fastställda jordebok
för länet upptoges bland kronolägenheter under enskild disposition,
vore belägna å ägorna till kronolägenheten Kungshagen n:r 1, en skogspark,
under Gripsholms slott på ett afstånd från kungsladugården,
hvilket utgjorde för Nygärdet åtta och för Sörtorp femton kilometer.
I länets landtmäterikontor funnes icke någon karta öfver torpen, men
däremot hade torpen blifvit till läge och gränser affattade å en i rikets
allmänna kartverk år 1900 upprättad karta öfver Selebo härad och innehölle,
enligt en till samma karta hörande beskrifning, Nvgärdet 32.6
hektar, däraf 0.1 hektar tomter och trädgård, 6 hektar åker, 2.6 hektar
mossar och kärr, 23.4 hektar skogsmark, 0.2 hektar vägar och 0.3 hektar
vattendrag, samt Sörtorp 44.3 hektar, däraf 0.2 hektar tomter och trädgård,
7 hektar åker, 0.6 hektar mossar och kärr, 32.5 hektar skogsmark,
0.4 hektar vägar och 3.6 hektar vattendrag. Den dagsverksskyldighet
till kungsgården, som fortfarande ålåge torpen, hade åtminstone
under de tjugu sista åren utgjorts i penningar. Vid sådant förhållande
och med hänsyn till torpens aflägsna läge syntes torpens
bibehållande under kungsladugården icke kunna innebära någon fördel
för dennas brukare. Då dessutom icke någon omständighet eljest gjorde
torpens bibehållande åt kronan önskvärdt, hade Kungl. Maj:ts befall -

Departementschefen.

20 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 32.

ningshafvande, som ansåge den föreslagna köpeskillingen, 5,850 kronor,
fullt motsvara den fördel, kronan för närvarande hade af hvardera
torpet, funnit sig böra tillstyrka, att torpen finge med äganderätt öfverlåtas
på sökandena.

Domänstyrelsen har i afgifvet underdånigt utlåtande förklarat sig
icke hafva något att erinra emot att torpen frånskildes kungsladugården.

Slutligen har kammarkollegium i sina ofvanberörda underdåniga
skrivelser tillstyrkt torpens försäljande på vissa närmare angifna villkor.

På grund af hvad sålunda förekommit hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte i nådig proposition föreslå Riksdagen medgifva,

dels att ifrågavarande torp må hvart för sig till innehafvaren försäljas
under villkor:

att hvartdera torpet på köparens bekostnad varder i behörig ordning
genom landtmäteriförrättning till läge och gränser bestämdt samt
å marken utstakadt;

att till kronan såsom köpeskilling för hvardera torpet erlägges
ett belopp af 5,850 kronor;

att, sedan köpeskillingen till fullo erlagts, köpebref af Kungl.
Maj:ts befallningshafvande utfärdas, med rätt för köpare att tillträda
torpet den 14 mars, som inträffar näst efter det köpet ägt rum; dock
att köpebref icke må meddelas, innan sig visat, att ofvanberörda, i afseende
å torpets affattning till läge och gränser samt utstakning å
marken stadgade villkor blifvit i behörig ordning fullgjordt;

att köpare ensam vidkännes lagfartskostnaderna och öfriga med
köpet förenade utgifter; samt

att hvartdera torpet må ägas och besittas såsom allmänt frälse
utan dagsverksskyldighet;

dels ock att de genom. försäljningen inflytande medel måtte få
användas på samma sätt som köpeskillingarna för områden försålda från
de under domänstyrelsens förvaltning ställda, staten tillhöriga skogsegendomar
eller utarrenderade jordbruksegendomar.

I händelse af Eders Kungl. Maj:ts och Riksdagens bifall till framställningen
om torpens försäljning torde Kungl. Maj:ts befallningshafvande
böra anbefallas att i sinom tid om köpet göra anmälan dels hos domänstyrelsen
för åstadkommande af sådan afkortning af arrendet, som med
gällande arrendekontrakt öfverensstämmer, och dels hos kammarkollegium
för behörig anteckning i jordeboken.

21

Kung!. Majds Nåd. Proposition N:o 32.

Till livad departementschefen i ärendet hemställt
tann, på tillstyrkan af statsrådets öfriga ledamöter,
Hans Maj:t Konungen godt lämna bifall samt förordnade,
att proposition i ämnet af den lydelse, bilaga
. . . till detta protokoll utvisar, skulle till Riksdagen
aflåtas.

Ur protokollet:
Gösta Alstermark.