Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 255.

1

Nr 255.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående anslag
till August Abrahamsons stiftelse å Näs ro. ro.; gifven
Stockholms slott den 12 april 1912.

Under åberopande af bilagda utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden
för denna dag vill Kungl. Maj:t härigenom föreslå Riksdagen att
dels såsom bidrag till uppehållande af läroanstalten vid August Abrahamsons
stiftelse bevilja ett anslag af 38,500 kronor, att i mån af tillgång
af stiftelsen framdeles räntefritt återgäldas, och däraf å extra stat för år
1913 anvisa ett belopp af 17,500 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att
under år 1912 låta förskottsvis af tillgängliga medel utanordna så stor del
af sistberörda belopp, som för ändamålet kan under nämnda år erfordras;

dels — under förutsättning att den kontanta aflöningen till föreståndaren
för August Abrahamsons stiftelse fastställes till belopp, ej understigande
5,500 kronor för år — förklara föreståndaren berättigad att vid afgång från
tjänsten komma i åtnjutande af pension från allmänna indragningsstaten
å ett underlag af 5,500 kronor enligt de af vederbörande departementschef
till ofvannämnda statsrådsprotokoll närmare angifna villkoren
och bestämmelserna;

dels ock medgifva, att föreståndaren för August Abrahamsons stiftelse
må äga ingå i lärarnas vid elementarläroverken nya änke- och pupillkassa
med samma delaktighetsbelopp, som är stadgadt i fråga om professor
vid Chalmers tekniska läroanstalt; skolande därvid de i nådiga reglementet
för kassan stadgade villkoren och bestämmelserna i tillämpliga delar
lända till efterrättelse, med iakttagande att, förutom af föreståndaren erlagda
afgifter, af stiftelsen lämnas ett årligt tillskott till kassan, beräknadt
med användande af den vid kassans reglemente fogade »Bil. A».

Bihang till Biksdagens protokoll 1912. 1 samt. 203 höft. (Nr 255.)

1

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 255.

De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas Riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kunglig nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min Allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Fridtjuv Berg.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 255.

3

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott
den 12 april 1912.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Eiirensvård,
Statsråden: Petersson,

Schotte,

Berg,

Bergström,
friherre Adelswård,

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Departementschefen, statsrådet Berg yttrade härefter:

På få områden af sin verksamhet har staten hos oss kunnat påräkna Anslag till
ett så intresseradt understöd af enskilda samhällsmedlemmar, som då detAb„J^ong

gällt undervisningsväsendet. _ _ Naf m^m

Ett lysande vittnesbörd härom ligger i tillkomsten af den institut m''
tion, som bär namnet Näs slöjdlärarseminarium. Framvuxen ur en ringa
början — en år 1872 af godsägaren August Abrahamson inrättad slöjdskola
för gossar — har denna anstalt småningom utvecklat sig till en af
vårt lands mest märkliga och betydelsefulla inrättningar, banbrytande i
fråga om den pedagogiska slöjdens användande i uppfostrans tjänst.

Liksom Abrahamson under lifstiden ekonomiskt uppehöll denna anstalt,
hvilken leddes af hans systerson Otto Salomon, så sörjde han ock för att

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 255.

densamma efter hans död skulle kunna äga bestånd. Genom testamente
den 7 april 1891 med därtill sedermera gjorda tillägg förordnade han
nämligen1):

att läroanstalten skulle under namn af August Abrahamsons stiftelse
i all framtid å egendomen Näs uppehållas samt hafva till ändamål att
genom fortsatt utbildning af lärare och lärarinnor, som redan ägnat sig åt
undervisning, verka för uppfostran i allmänhet och särskildt för användandet
därvid af den pedagogiska slöjden;

att stiftelsens verksamhet alltid skulle, i, den mån därtill anslagna
medel sådant medgåfve, utöfvas i enlighet med tidens kraf;

att af testamentsgifvarens kvarlåtenskap skulle till stiftelsen med
äganderätt öfverlämnas säterierna Stora och Lilla Näs, hvartdera 3 mantal,
frälsehemmanet Åstebo, 1/2 mantal, jämte andra uppräknade fastigheter,
om tillhopa 2x/2 mantal, frälseräntor af vissa, likaledes angifna fastigheter
om tillhopa l1/i mantal, å de skänkta egendomarna befintliga lösören
med vissa angifna undantag samt vidare kontanta penningar till
belopp af 380,000 kronor, hvaraf skulle bildas två fonder, den ena under
namn af underhållsfonden å 355,000 kronor och den andra eller utvidgningsfonden
å 25,000 kronor, hvilka fonder aldrig skulle få till kapitalet
förminskas;

att räntan å underhållsfonden skulle användas till aflöning åt läroanstaltens
föreståndare, lärare och lärarinnor jämte andra hos stiftelsen
anställda personer samt till bestridande af öfriga för läroanstaltens uppehållande
nödiga kostnader;

att räntan å utvidgningsfonden skulle, sedan den genom ränta på ränta
uppgått till minst 10,000 kronor, vid behof användas till läroanstaltens utvidgning
och förbättring; •

att säterierna Stora och Lilla Näs samt frälsehemmanet Åstebo aldrig
finge stiftelsen afhändas;

att de å sistnämnda tre egendomar varande yttre och inre inventarier
med undantag af dem, som utredningsmännen i boet ansåge vara af den
bristfälliga beskaffenhet, att de ej vore till det med dem åsyftade ändamålet
användbara, ej heller finge afhändas stiftelsen eller från egendomen
Näs bortföras, utan skulle framgent underhållas samt, där så blefve nödigt,
ersättas med nya, hvilken senare bestämmelse dock ej gällde konstföremål,
som till äfven ty rs ginge förlorade;

att af den köpeskilling, som inflöte vid möjligen skeende försäljning

x) Se utredning angående August Abrahamsons stiftelse, verkställd af kanslirådet

P. E. Lindström, sid. 17.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition AV 255.

af stiftelsens öfriga fastigheter med därå befintliga inventarier, skulle bildas
en särskild fond under namn af dispositionsfonden;

. - att af kastningen af fastigheterna och räntan å dispositionsfonden skulle
\ trämsta. rummet användas till underhåll i fullgodt skick af de till egendomen
Nas och Astebo hörande byggnader, park, trädgård och inventarier
äfvensom till skötsel och vård eljest af berörda fasta och lösa egendom
men att den behållning, som därefter och sedan nödiga utgifter för de
andra fastigheterna jämte deras inventarier blifvit betäckta, kunde komma
att a af kastningen och räntan uppstå, skulle disponeras på enahanda sätt,
som räntan a underhållsfonden;

att nedre våningen och stora salongen i öfre våningen uti stora hufvudbyggnaden
skulle vid förefallande behof användas till föreläsnino-ar äfvensom
till möten och festligheter, som stode i samband med anstalten och
dess verksamhet, och att de öfriga rummen i byggnaden skulle upplåtas
till bostad åt mera framstående pedagoger jämte andra för läroanstalten
intresserade in- och utländska män och kvinnor, som under kortare tider
besökte läroanstalten; samt

att stiftelsen och alla dess tillgångar med undantag af fonderna skulle
ställas under förvaltning af en utaf tre eller fem personer bestående samt
tör högst tre år i sänder utsedd styrelse jämte en under styrelsen lydande
pa sex manaders uppsägning tillsatt föreståndare, beträffande hvilkens
tillsättning närmare föreskrifter i testamentet meddelades, med tillägg
dock, att om testators systerson Otto Salomon skulle vara benägen att
äfven efter testators död förestå läroanstalten, Salomon berättigades att
under sin återstående lifstid själf eller genom annan, som af honom därtill
forordnades, uppehålla föreståndarbefattningen samt att ensam utföra
stiftelsens styrelse. ö

Vidare förordnades i testamentet:

att stiftelsen jämte alla dess tillgångar skulle öfverlämnas till svenska
staten ^

att Kungl. Maj:t i anledning häraf skulle äga att mottaga de till stiftelsen
testamenterade fonder och meddela närmare bestämmelser angående
deras förvaltning; att utse ledamöter i styrelsen och tillsätta föreståndare
samt förordna om inspektion af läroanstalten och egendomens förvaltning
åt rörande läroanstalten och stiftelsenä öfriga angelägenheter meddela de
reglementariska föreskrifter och andra bestämmelser, som kunde vara erforderliga
eller eljest vore ägnade att främja stiftelsens ändamål; att utöfva
högsta beslutanderätt i allt hvad stiftelsen anginge; samt att, om läroanstalten
i följd af ändrade förhållanden icke vidare behöfdes till utbildande
åt lärare och lärarinnor i slöjd, förvandla anstalten till annan högre läro -

6 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 255.

anstalt för fortsatt utbildning af lärare och lärarinnor, som redan förut
äo-nat si0- åt undervisning, därvid dock af stiftelsens fonder visst belopp,
o-enom en kodicill bestämdt till 75,000 kronor, skulle öfverlämnas till
fandtbruksakademien, som skulle äga att använda räntorna a detta kapital
till främjande af vetenskaplig forskning på landtbrukets område.

Abrahamson dog år 1898. Hans omförmälda testamentarisk^ förordnanden
blefvo då för vederbörande testamentstagares räkning bevakade och

godkändes af samtliga arfvingar. . , , Ak-j

Sedan härefter vederbörande myndigheter horts i ärendet, därvid
iustitiekanslersämbetet förklarade sig ej vilja tillstyrka stiftelsens öfver
tagande af staten, förordnade Kungl. Maj:t genom beslut den 28 april
1899, att ifrågavarande stiftelse med dess tillgångar skulle af svenska staten
emottagas på de i donations urkunden stadgade villkoren; och bestämde Kungl.
Mai-t tillika, att de för fondbildning afsedda kontanta donationsmedlen
skulle öfverlämnas till statskontoret för att därstädes förvaltas med iakttagande
af de i donationsbrefvet gifna föreskrifterna samt forräntas i enlig
het med de bestämmelser rörande förvaltningen af de under statskontorets
vård ställda fonders och kassors medel, hvilka meddelats i nådigt bref den
31 augusti 1877. Slutligen anbefalldes Kungl. Maj:ts befallningshafvande
i Älfsborgs län, hvarest Näs är beläget, att, efter det föreståndaren för
anstalten blifvit i ämnet hörd, inkomma med underdånigt förslag till
reglemente för anstaltens verksamhet och förvaltning.

8 Genom beslut den 31 maj 1901 fastställde Kungl. Maj:t reglemente
för August Abrahamsons stiftelse. I reglementet stadgades, att styrelsen
skulle bestå af 5 personer och utses för tre år i sänder, hvarjamte före^
skrifter lämnades angående styrelsens och föreståndarens åligganden
till styrelsens hörde att till Kungl. Maj:t inkomma med förslag till stil
telsens inkomst- och utgiftsstat - äfvensom kursdeltagarnas ^y digheter.
Reglementet innehöll jämväl en öfvergångsbestämmelse af innehåll att det,
jämlikt föreskrift i testamentet, skulle tillkomma Otto Salomon att under
sin återstående lifstid själf eller genom annan, som af honom därtill torordnades,
uppehålla föreståndarbefattningen samt att ensam utgöra stit Salomon

dog den 3 november 1907, och den styrelse, som då regie -mentsenligt öfvertog stiftelsens förvaltning, ärfde ej allenast den kräfvande
uppgiften att vidmakthålla och befrämja själfva läroanstalten^ utan äfven
ansvaret för att anstaltens ekonomiska hjälpmedel, i den man de stodo
under styrelsens förvaltning, icke råkade i lägerval .

Det är sannolikt, att Abrahamson ansåg den storartade donationen
fullt tillräcklig för sitt ändamål. Redan då styrelsen i januari 1909 tram -

Kungl. Majt.-s Nåd. Proposition Nr 255. 7

lade förslag till ny inkomst- och utgiftsstat för stiftelsen under år 1909 *),
fann sig emellertid styrelsen föranlåten att anhålla om anvisande af ett
statsanslag å 12,395 kronor såsom bidrag till utförande af nödvändig
reparationsarbeten. Stiftelsens byggnader, allt ifrån slottet ned till torpstugorna,
hade nämligen, då styrelsen år 1908 öfvertog förvaltningen, befunnit
synnerligen bristfälligt skick; det har till och med betecknats såsom
förfall. Den förmodan har uttalats* 2) att härtill, bland annat, bidragit, att
byggnadssättet vid Näs under 1800-talets senare hälft ej varit Ridare
gediget samt att ledningen af stiftelsen närmast efter Abrahamsons död
koncentrerat sig på anstaltens pedagogiska verksamhet, hvarigenom den ju
ock vunnit världsrykte, medan åtskilliga nödvändiga reparationer i nåo-on
mån torde blifvit eftersatta.

Sfyredsfjns nämnda anhållan om statsbidrag afsåg det belopp, hvarmed
stiftdsens för året påräkneliga sammanlagda inkomster understego summan
af utgiftsposterna, bland hvilka förekom en post å 15,000 kronor för nybyggnader
och reparationer. I ärendet hördes statskontoret, som påvisade,
att sistnämnda post i själfva verket enligt vederbörlig specifikation borde
utgöra 16,000 kronor samt att bristen i staten rätteligen borde beräknas
till 13,645 kronor.^ Vidare förklarade sig statskontoret icke kunna förorda,
att å staten för år 1909 upptogos utgifter till nybyggnader och reparationer
med större belopp än årets påräkneliga inkomster kunde antagas
medgifva.

?\6n ,18.''iuni 1909 fastställde Kungl. Maj:t stat för stiftelsen för år
1909 ), därvid bland utgifterna upptogs en post å 2,355 kronor (16,000
kronor — 13,645 kronor = 2,355 kronor) till nybyggnader och reparationer.
I sammanhang med statens fastställande anbefallde Kuno-1. Maj:t
styrelsen för stiftelsen att till Kungl. Maj:t inkomma med sakkunnig och
iullständig utredning om de åtgärder, som kunde och borde vidtagas för
att uppbringa inkomsten af jordegendomen och försätta anstalten till hus
och byggnader i godt skick, och förklarade sig Kungl. Maj:t vilja därefter
taga frågan om anvisande af särskildt byggnadsanslåg under förnyadt
öfvervägande.

Kungl. Maj:ts _ nyssnämnda nådiga befallning till styrelsen har föranledt
denna att ombesörja utredningar och undersökningar i de af Kungl. Maj:t
angifna hänseendena; och har styrelsen i sammanhang med förslag till

*) Se utredningen sid. 31.

2) Se utredningen sid. 43.
8) Se utredningen sid. 32.

8 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 255.

inkomst- och utgiftsstat för år 1910 i underdånighet anhållit om anvisande
af ett statsanslag till reparationer å 25,000 kronor, att utgå under åren
1910, 1911 och 1912. Styrelsens begäran härom grundade sig på kostnadsförslag,
uppgjorda beträffande byggnaderna å godset underlydande
hemman, lägenheter och torp af byggmästaren O. L. Johansson från Upphärad
samt i fråga om stiftelsens öfriga byggnader af arkitekten S. Steen
i Göteborg med biträde af arkitekten O. Dymling. Johanssons förslag
slutade å något öfver 15,400 kronor, de båda arkitekternas å något öfver
27,600 kronor, hvadan hela reparationssuminan skulle uppgå till något öfver
43,000 kronor, däraf styrelsen ansett sig kunna bestrida omkring 18,000
kronor med stiftelsens egna medel.

I fråga om storleken af det tillfälliga statsanslag, som erfordras för
stiftelsens upprätthållande, särskildt dess byggnaders iståndsättande, hafva
något olika meningar yppat sig. Jämväl andra frågor rörande stiftelsens
verksamhet än de, som angå det rent ekonomiska, hafva framkommit med
kraf på ordnande. Ej minst torde det hafva varit en källa till bekymmer,
att det visat sig svårt att få föreståndarbefattningen stadigvarande
besatt. Efter Salomons död har befattningen uppehållits genom vikarier,
nämligen1):

fru Ellen Salomon: den 1 januari—7 juni 1908,

förste folkskoleinspektören i Stockholm, professor Frans von Scheele:
den 8 juni—8 september 1908,

ledamoten af styrelsen, ingenjör Volrath Berg: den 9 september 1908
—7 juni 1909,

professor von Scheele: den 8 juni—6 september 1909,

ingenjör Berg: den 7 september 1909 — 5 juni 1910,

folkskoleinspektören, doktor Rurik Holm: den 6 juni 3 september

1910,

ingenjör Berg: den 4 september 1910 6 juni 1911, .

docenten, doktor Carl Wilhelm von Sydow: den 7 juni 6 september
1911 samt

ingenjör Berg från den 7 september 1911.

Såsom häraf synes har föreståndarbefattningen under högst afsevärda
tider uppehållits genom en af styrelsens ledamöter. Den omständigheten,
att denne skött befattningen utan ersättning, hvarigenom under åren 1908—
1911 en utgift af 14,000 kronor besparats stiftelsen, har i väsentlig mån
bidragit till att styrelsen kunnat under den tid, densamma handhaft för -

*) Se utredningen sid. 20.

Kuntjl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 255. 9

yaltmngcn af Näs, med stiftelsens egna tillgångar bestrida reparationer å
stiftelsens byggnader till ett belopp af tillhopa nära 32,250 kronor1). Då
det oaktadt statens mellankomst, såsom af det följande skall framgå, fortfarande
måste kräfvas för byggnadernas vidmakthållande m. m., visar detta
med all tydlighet i hvilket bristfälligt skick dessa byggnader vid styrelsens
öfvertagande af förvaltningen befunno sig och fortfarande befinna sio-.

De svårigheter, 1 Indika styrelsen med hänsyn till i det föreo-ående
antydda förhållanden såg sig försatt i fråga om fullföljandet af stiftelsens
uppgift, föranledde densamma att enligt beslut den 29 november 1911
anmoda förutvarande statsrådet, kanslirådet och byråchefen i ecklesiastikdepartementet
Per Elof Lindström att biträda styrelsen vid beredande
af vissa frågor rörande stiftelsen och dess verksamhet. På grund däraf
afgaf Lindström i februari 1912 en af honom verkställd »utredning angående
August Abrahamsons stiftelse», åtföljd af vissa i utrednfn°-en
åberopade handlingar. I den skrifvelse, hvarmed Lindström till styrelsen
öfverlämnade sin utredning, yttrade han* 2):

, , *^ft0er underhandsofvereuskommelse med styrelsen har uppdraget begränsats till
sådan a frågor, som afse ordnandet af stiftelsens ekonomi och förbättrande af föreståndarens
ekonomiska ställning. Frågan om läroanstaltens organisation har alltså nu icke
gjorts till föremal för utredning. Orsakerna härtill äro följande. För det första torde,
med hänsyn till läroanstaltens egenart, föreståndaren böra hafva ett vägande ord med
, D;agan galler undervisningens anordning och mål. Spörsmålen härom torde
därför icke lämpligen höra tagas upp, förr än föreståndarbefattningen blifvit besatt med
ordinarie innehafvare För det andra har förnummits, att den nu arbetande folkundervisnings
k ommitt en mahända kommer att afgifva förslag rörande anvisande åt
laroanstalten af särskilda uppgifter, som stå i samband med folkskollärarnas fortbildnmg.
Om sa varder förhållandet, lärer frågan om anstaltens organisation böra pröfvas
1 samband med dessa förslag. För det tredje är stiftelsens ställning sådan, att intresset
under den narmaste tiden bör särskilt inriktas på ordnandet af de mera praktiska
torr) al Jan dena eller, i korthet sagdt, pa stiftelsens ekonomiska konsolidering

Körande nu föreliggande fråga bör för öfrigt här uttalas, att anledning icke
föreligger att tvärt klippa af den utveckling, hvari läroanstalten varit stadd, och att
gorå den till något väsentligt annat, än hvad den varit och är.

Då det kunde förutses, att utredningen skulle mynna ut i förslag om statsbidrag
har eu hufvudsynpunkt vid arbetet varit att för allmänheten och dess företrädare inom
representationen redogöra, huru förhållandena gestalta sig inom stiftelsen såväl i afseende
a den pedagogiska verksamheten som i ekonomiskt hänseende.

Det bör framhållas, att August Abrahamsons stiftelse är så olik andra institutioner,
atsedda för undervismngsändamål, att någon större lättnad i arbetet, möjlig -

*) Se utredningen sid. 33.

2) Se utredningen sid. 5.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 sand. 203 höft. (Nr 255.)

2

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 255.

gjord genom tillämpning af annorstädes stadgade eller pröfvade anordningar, icke
kunnat beredas.»

Med underdånig skrifvelse den 23 februari 1912 öfverlämnade stiftelsens
styrelse till Kungl. Maj:t berörda utredning med därvid fogade bilagor.
Det är i allt väsentligt ur nu omförmälda utredning, jag hämtat
de° upplysningar och meddelanden, som jag i det föregående lämnat. Till
denna sakrika och klara utrednings innehåll tillåter jag mig ock alltjämt
hänvisa med afseende på hvad jag i det följande har att omförmäla. Utredningen,
hvilken såsom bilaga torde få åtfölja protokollet öfver ecklesiastikärenden
för denna dag, har följande rubriker å sitt innehåll:

I. Läroanstalten ......................................................

II. Styrelse och förvaltning.......................................

III. Egendomen och fabrikerna .................................

IV. Stiftelsens fonder ................................................

V. Stiftelsens stat och ekonomiska ställning .........

VI. Kontroll och inspektion.........................•_.....-......

VII. Föreståndarens ställning och aflöningsförmåner

VIII. Ifrågasatta ändringar i testamentet .................

IX. Anslagsbehofvet.................................................

X. Förslag................................................................

sid. 7—16
» 17—20

» 21—34

» 35—36

» 37—45

» 46—48

» 49—55
» 56

» 57—59
» 60

Bland de bilagor, som fogats vid utredningen, finnas de testamentariska
förordnandena af August Abrahamson, Bil. IIU (delvis i transsumt),
reglementet för stiftelsen, Bil. IIIl) 2), dess vinst- och förlustkonto den 31
december 1910, Bil. IV3), samt transsumt af skrivelser från räkenskapsföraren,
v. konsuln J. Hyberg, Bil. V4).

I afdelningen III af utredningen5) lämnas en redogörelse för egendomens
jordbruk och trädgårdsskötsel, för dess skogsförhållanden, för två
till stiftelsen hörande mindre fabriker: »Näs verktygsförsäljning» och »Näs
skolmöbeltillverkning>, samt för byggnaderna. Det framgår af utredningen,
att af kastningen af jordbruket med hvad därtill närmast hör för närvarande
får anses ringa och bör kunna uppbringas, att trädgårdsskötseln vanligen
gått med förlust, hvilket anses kunna undvikas, att skogen på grund af
angina orsaker ej kan förväntas under de närmaste åren gifva någon afkastning
utöfver husbehofvet samt att de två små fabrikerna, hvilka inrättats
för tillverkning af skolmateriell för snickerislöjd, såsom hyfvelbän -

l) Se utredningen, sid. 64.

21 Se utredningen, sid. 70.

3) Se utredningen, sid. 79.

4) Se utredningen, sid. 80.

5) Se utredningen, sid. 21.

11

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 255.

kar m. m., samt af skolbänkar m. m., väl för närvarande äro svaga företag,
men under insiktsfull och duglig ledning torde hafva rätt goda utvecklingsmöjligheter.

Hvad byggnaderna beträffar, hafva redan i det föregående lämnats
vissa upplysningar rörande dem. Den förnämsta af dem är slottet. Efter
omförmälan af denna byggnads belägenhet, rumantalet, inredning m. m.
samt de testamentariska bestämmelserna om densamma, säges i utredningen1): »Det

verkliga förhållandet är, att slottet större delen af året står obegagnadt
och under den kallare tiden oeldadt, till skada både för byggnaden och för de däri
inrymda dyrbara inventarierna.

Det torde ej ligga någon öfverdrifven pessimism i det antagandet, att uppehållandet
af denna vård åt den frikostige donatorns minne kommer att visa sig förenadt
med icke ringa svårigheter och betydande kostnader.»

I slottets närhet ligga för egendomens drift erforderliga mangårdsoch
ekonomibyggnader.

De utarrenderade hemmanen och torpen äro försedda med erforderliga
mangårdsbyggnader och uthus med undantag för två hemman, af hvilka
det ena utarrenderats och det andra utlagts till betesmark.

A egendomens mark ligga åtskilliga andra bostäder, afsedda för arbetare
och kursdeltagare.

Till läroanstalten höra:

Björkenäs, föreståndarbostad;

Vänhem med sällskapslokaler, matsal och köksdepartement samt bostäder
för vid läroanstalten anställda personerna;

Seminariet med 2 slöjdsalar, tecknings- och modelleringssal, lokal för
en afdelning af skolköket;

Lekhuset, användes vid regnig väderlek af lekkursens deltagare äfvensom
till föreläsningssal, vid aftonunderhållningar samt vid fester;

Källnäs med slöjdsal och gymnastiklokal.

Till läroanstalten höra dessutom en paviljong, inrymmande det pedagogiska
biblioteket samt tillika använd till expeditionslokal, och en paviljong i
Vänhemsbacken, vid regnig väderlek använd till sällskapslokal.

I några af dessa byggnader finnas s. k. logement för kursdeltagare.

Taxeringsvärdet å stiftelsens fastigheter är 180,000 kronor.

Brandförsäkringarnas belopp utgör: för fastigheterna 238,960 kronor
och för inventarier 170,200 kronor, däraf 90,000 kronor för lösegendomen
på slottet.

1) Se utredningen, sid. 30.

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 255.

Såsom af det föregående framgår, är det ej blott slottet utan byggnad
derna i allmänhet, som hotas af förfall och kräfva reparation. Då föregående
af styrelsen år 1909 framlagda kostnadsberäkningar i afseende härå från
vederbörande domänintendents sida föranledt vissa erinringar, dock ej
ledande till någon nämnvärd nedsättning af den beräknade summan, samt
framförallt delvis förlorat sin aktualitet, sedan styrelsen under åren 1910
och 1911 med stiftelsens egna medel verkställt reparationer å stiftelsefis
byggnader för tillhopa något öfver 17,000 kronor, har styrelsens ledamot,
ingenjören Berg uppgjort nytt kostnadsförslag, hvilket åtföljt styrelsens
ofvannämnda underdåniga skrifvelse den 23 februari 1912. Enligt i
utredningen uttalad önskan har därvid skillnad gjorts mellan hufvudgårdens
och industriernas byggnader samt byggnaderna å stiftelsens öfriga
hemman, lägenheter och torp å ena sidan och de byggnader, inberäknadt
slottet, som höra till läroanstalten, å den andra sidan.

Efter omförmälan häraf anföres i utredningen1):

»Enligt ingenjör Bergs kostnadsförslag skulle reparationerna å den förra gruppen
af byggnader draga en kostnad af 19,460 kronor och å den senare gruppen af byggnader
10,750 kronor, eller tillhopa 30,210 kronor. Strängt taget skulle denna summa
något annorlunda fördelas på de olika byggnadsgrupperna, men detta spelar för denna
utredning ingen nämnvärd roll.

Till förslaget fogar ingenjör Berg den erinran, att exakta uppgifter i frågor som
de förevarande icke kunna påräknas. En hvar sakkunnig bedömde frågan efter sin
subjektiva uppfattning om hvad som vore behöflig! samt huru pass grundligt en
reparation behöfde göras. Ingenjör Berg hölle det ej för osannolikt, att både de af
honom och de af de förut nämnda arkitekterna föreslagna reparationerna skulle i en
framtid visa sig hafva varit tilltagna med för liten grundlighet. Särskild! framhålleS,
att i förslaget endast upptagits sådana arbeten, som under de närmaste åren vore
oundgängligen nödvändiga.»

I utredningen, afdelningen 111 yttras till slut:

»Vidare har vid den nu verkställda utredningen anmärkts, att det för läroanstaltens
byggnader och föreståndarbostaden erforderliga vattnet måste forslas från sjön i
tunnor. Införandet af vattenledning är sålunda af behofvet påkalladt.

I sammanhang med införandet af vattenledning, för hvilket ändamål elektrisk
kraft torde kunna erhållas från Näs fabriker, därest det ej befinnes lämpligare att
anskaffa egen motor, bör i läroanstaltens byggnader samt i föreståndarbostaden och
på platsen utanför Vänhem, restaurations- och sällskapsbyggnaden, anbringas elektrisk
belysning.

En med ledning af ingifna kostnadsförslag utförd beräkning gifver vid handen,
att kostnaderna för de sålunda ifrågasatta vattenlednings- och belysningsanordningarna
för säkerhetens skull ej böra upptagas lägre än till 16,000 kroflor. Härvid bör dock erinras,
att nämnda belopp kan något nedbringas, därest det efter närmare pröfning af förhål -

!) Se utredningen, sid. 33.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 255. 13

landena befinnes lämpligast att anlita Näs fabrikers elektricitetsverk för erhållande af
elektrisk kraft. Underhåll och skötsel af de ifrågasatta anordningarna beräknas draga
en årlig kostnad af omkring 500 kronor. Rörande dessa siffror hänvisas till Bil. V
samt handlingarna i ärendet.

De belopp, som erfordras för nybyggnader och reparationer, äro alltså i fråga om
läroanstaltens byggnader 26,750 kronor och i fråga om stiftelsens öfriga byggnader
19,460 kronor eller tillhopa 46,210 kronor, hvartill kommer ett årligt underhållsanslat''
ä 500 kronor för vattenlednings- och belysningsanordningarna.

Rörande den tid, inom hvilken dessa arbeten böra slutföras, torde beaktas, att
arbetet ställer sig billigare, om godsets folk, i den mån öfriga göromål sådant medgifva,
kan tagas i anspråk härvid. Med hänsyn härtill har det ansetts, att reparationsarbetet
lämpligen bör fördelas på 4 år, räknadt från och med år 1912.

I ingenjör Bergs kostnadsförslag är icke inberäknadt det ständigt återkommande
arliga underhållet af stiftelsens hus, hvilket af honom och räkenskapsföraren, v. konsul
J. Hyberg beräknats till 1,500 kronor för läroanstaltens byggnader och 2,000 kronor
för stiftelsens öfriga byggnader; se Bil. V.»

I afdelningen V, stiftelsens stat och ekonomiska ställning1), är först
införd den för år 1912 af Kungl. Maj:t den 19 januari 1912 fastställda
inkomst- och utgiftsstaten för stiftelsen. Denna stat är af födande innehåll:
. J

Inkomster.

Räntemedel.........................................................

Inkomst från egendomen ............................................

Hyresmedel.............................................................

Undervisningsafgifter .................................................

Inskrifningsafgifter .....................................................

Inkomst af mathållningen............................................

Afgifter för materialier (för virke till slöjd m. m.)..

Inkomst från Näs verktygsförsäljning .......................

» » skolmöbeltillverkning ..........................

Diverse andra inkomster...................................

Utgifter.

Sannolik brist från år 1911.........................................

Föreståndaren: lön 6,000 kronor, bränsle 750 kronor.

Aflöning till lärare vid kurserna................................

Aflöning till städerskor, rengöring m. m...................

Verktyg och hyfvelbänkar ..........................................

Virke, beslag in. m......................................................

Diverse möbler och husgeråd......

O .................................

........................ kronor

15,700: —

........................ »

3,000

—

....................... »

1,800

—

....................... »

4,150

—

....................... »

2.000

—

......i............... »

6,200

—

...................... »

3,000

—

....................... »

3,000

—

1,200

—

1,000

—

Summa kronor 41,050

—

....................... kronor

2,000

...................... »

6,750

—

....................... »

5.000

—

....................... »

1,300

—

....................... »

600

—

....................... »

1,800

—

...................... »

1.100

—

transport 18,550

—

x) Se utredningen, sid. 37.

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 255.

transport

Böcker, tidningar, trycksaker, skrifmaterialier m. m........................ »

Mindre reparationer å läroanstaltens byggnader, underhåll af gångar

och lekplaner m. ....................................................................... *

Tvätt.................................••••..............................................................

Belysning och brännmaterialier...............................................-............ »

Diverse andra utgifter för läroanstalten ............................................. »

Ränta att godtgöras utvidgningsfonden ............................................. »

Inventarier............................................................................................

Försäkringsafgifter................................................................................. *

Sjukvård och understöd........................................................................ *

Trädgården och parken........................................................................ »

Tillsyn af slottet m. m........................................................................ »

Skatter................................................................................. *

Bokförare och kassörska m. m............................................................ »

Räntor och amortering ........................................................................ »

Afsättning för ombyggnad af verktygsaffärens lokal ........................ »

Nybyggnader och reparationer ......................................■•••

18,550: -700:-

1,300

300

250

2.700

1,350

500

650

2,000

1,000

400

1,000

1,680

3,080

1,000

4.590

Summa kronor 41,050

Efter ett försök att ur denna stat afläsa stiftelsens ekonomiska ställning
under normala förhållanden, därvid utredningen kommer till det
resultat, att stiftelsens inkomster skulle öfverskjuta dess utgifter med ett
belopp af 5,390 kronor, finner utredningen anledning till att om stiftelsens
ekonomi i dess helhet uttala följande omdöme:

»Om alla stiftelsens byggnader nu vore i fullgodt skick, är det antagligt, att
stiftelsen skulle kunna reda sig med egna medel, äfven efter erforderlig höjning af
vissa aflöningar, allt under lörutsättniug att antalet kursdeltagare kommer att förblifva
oförminskadt.»

Det anmärkes vidare i utredningen, att August Abrahamsons stiftelse
från ekonomisk synpunkt kan uppdelas i följande afdelningar, nämligen: 1)

jordbruket med skogen och trädgården,

2) inackorderingsrörelsen,

3) verktygsförsäljningen,

4) skolmöbeltillverkningen,

5) läroanstalten, till hvilken äfven bör räknas slottet, enär detta enligt testamentet
ej får användas till andra ändamål än som stå i samband med undervisningen.

»Det vore naturligen», heter det i utredningen, »af stort intresse att utreda den
ekonomiska ställningen för hvar och en af dessa afdelningar. De försök, som i detta
afseende gjorts, hafva icke ledt till åsyftadt resultat. — —• — — — —

Den enda utvägen att vinna den åsyftade detaljkännedomen om den ekonomiska
ställningen torde vara att med ledning af primärräkenskaperna uppgöra ett nytt för

15

Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition Nr 255.

ändamålet planlagdt bokslut, ett tidsödande arbete, som icke medhunnits på den för
utredningen tillmätta tiden. Härtill kommer ytterligare, att äfven ett dylikt arbete
sannolikt skulle visa sig ganska vanskligt, enär, bland annat, den erforderliga isärhållningen
af de olika afdelningarnas räkenskaper icke alltid iakttagits i de primära
räkenskapsposterna.

Hvad sålunda anförts innebär gifvetvis icke, att den öfversikt öfver den ekonomiska
ställningen i dess helhet, som framgår af staten, skulle vara vilseledande, alldenstund
de här omförmälda faktorer, hvilka anmärkts som i visst afseende obeaktade, på
annat sätt i staten komma till sin rätt, och de faktorer, hvilka anmärkts såsom alls
icke bokförda, dä stiftelsen betraktas som en ekonomisk enbet, taga ut hvarandra.

Därest statsbidrag skall ifrågakomma, bör sådant i första band komma läroanstalten
till godo. Försök bar därför gjorts att åtminstone i så mån lösa den föreliggande
uppgiften, att staten för läroanstalten brytes ut ur staten för stiftelsen i öfrigt. För
sådant ändamål har stiftelsens räkenskapsförare gjort en approximativ beräkning angående
den del af förut anmärkta för flera afdelniugar gemensamma utgiftsposter, som
kommer på läroanstalten, äfvensom angående det ersättningsbelopp för af jordbruket
utförda, icke bokförda tjänstbarheter, för hvithet läroanstalten bör debiteras. De sålunda
verkställda utredningarna, hvilka återfinnas i den till utredningen fogade Bil. V,
kunna gifvetvis icke göra anspråk på exakthet eller fullständighet.»

Efter att hafva låtit staten för år 1912 undergå vissa jämkningar med
hänsyn till anmärkta omständigheter, som borde beaktas för vinnande af
kännedom om stiftelsens normala ekonomiska ställning, har den sålunda
jämkade staten med ledning af Hybergs beräkningar uppdelats i två i utredningen
införda stater, en för läroanstalten och en för stiftelsen i öfrigt.
Den förra af dessa stater uppställes i utredningen sålunda:

Stat för läroanstalten.
Inkomster.

Räntemedel..........................................................................

Undervisningsafgifter...........................................................

Inskrifningsatgifter...............................................................

Afgifter för materialier (för virke till slöjd m. m.).........

Diverse andra inkomster......................................................

Brist.....................................................................................

........... kronor 15.700: —

............ > 4.150: —

............ » 2 000: —

............ » 3.000: —

............ » 1,000: —

............ »_30: —

Summa kronor 25,880: —

Utgifter.

Föreståndaren: lön 6,000 kronor, bränsle 750 kronor

Aflöning till lärare vid kurserna ................................

Aflöning till städerskor, rengöring m. m...................

Verktyg och hyfvelbänkar.............................................

Virke, beslag m. m.......................................................

Diverse möbler och husgeråd .....................................

kronor 6.750: —

» 5,000: —

» 500: —

» 600: —

» 1.800: —

» 300: —

transport kronor 14,950: —

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 255.

Böcker, tidningar, trycksaker, skrifmaterialier m. m.

Årligt återkommande underhåll af byggnader ...........

Belysning och brännmaterialier...................................

Diverse andra utgifter för läroanstalten ....................

Ränta att godtgöras utvidgningsfonden.......................

Försäkringsafgifter.......................................................

Sjukvård och understöd ..............................................

Parken ..........................................................................

Tillsyn af slottet m. m..............................................

Bokförare och kassörska..............................................

Skjutsning ...................................................................

Hyra för arbetarbostad.................................................

transport kronor 14,950: —

............... » 700: —

............... » 1,500: —

............... » 175: —

............... » 2,700: —

............... » 1,350: —

.............. » 525: —

» 500: —

» 250: —

» 400: —

» 1,680: —

> 1,000: —

» 150: —

Summa kronor 25,880: —

Staten för stiftelsen i (ifrigt, balanserande å en summa af 16,350
kronor, utvisar å utgiftssidan ett öfverskott af 5,420 kronor.

I utredningen anföres härefter1):

»Af dessa öfversikter framgår, att läroanstalten skulle kunna reda sig med egna
medel under förutsättning, 1) att alla dess byggnader na vore i fuligodt skick, 2) att
inga aflöningsförhöjningar behofde ifrågasättas och 3) att antalet kursdeltagare icke
minskades. Då emellertid för att sätta läroanstaltens byggnader i ordentligt skick,
såsom förut nämnts, erfordras ett belopp af 26,750 kronor och då, såsom längre fram
skall motiveras, föreståndarens aflöningsförmåner behöfva höjas, lärer häraf följa, att
läroanstalten för närvarande är i behof af ett kraftigt bidrag från annat hålk Då
nybyggnads- och reparationsarbetena böra fördelas på en period af 4 år, erfordras för
ifrågavarande ändamål ett belopp af i rundt tal 7,000 kronor för hvartdera af åren
1912—1915.

Hvad åter stiftelsen i öfrigt angår, utvisar öfversikten ett öfverskott på 5,420
kronor. Om till reparationer af godsets och fabrikernas byggnader användas de i staten
‘ för år 1912 uppförda reparationsbeloppen, tillhopa 5,590 kronor, och om vidare
nämuda öfverskott 5,420 kronor kan påräknas under hvartdera af åren 1913—1915,
torde de sålunda tillgängliga medlen vara tillräckliga för att på 4 år, räknadt från
och med år 1912, verkställa de erforderliga reparationerna, hvilka i det föregående beräknats
draga en kostnad af 19,460 kronor. Något särskilt anslag för stiftelsen i
öfrigt erfordras alltså icke, allt under förutsättning att elevantalet, på hvilket äfven
stiftelsens i öfrigt ekonomi är beroende, icke nedgår. — — — — — — — —

Meningarna kunna vara delade angående lämpligheten af att stiftelsen gjorts till
statsegendom. Förslaget härom afstyrktes, som nämnts, af justitiekanslern. Och det
är väl sannolikt, att anstaltens ekonomiska ställning skulle hafva varit starkare, därest
den bibehållits som privat institution, en möjlighet som i testamentet förutsatts. Under
alla omständigheter måste beklagas, att justitiekanslerns erinringar så litet beaktades,

1) Se utredningen, sid. 42.

Knngl. Jlaj:ts Nåd. Proposition Nr 255. 17

att stiftelsen öfver togs af staten, utan att, såvidt offentliggjorda handlingar utvisa
bärkraft*50111 utrudmug verkställdes angående stiftelsens ekonomiska ställning och

Som det nu ar stalldt, lärer emellertid staten icke kunua undgå att tillskjuta
de medel, som erfordras för att försätta anstalten i ett ordentligt skick. Det är en
förpliktelse, som följer af anstaltens förvandling till statsegendom, det är en förpliktelse,
som staten bär emot sig sjalf med hänsyn till anstaltens betydelse för landets
uppfostringsväsende, det ar slutligen eu förpliktelse, som staten måste fullgöra af hänsyn
till anstaltens internationella renommé. °

Anmarkas kan, att stiftelsen öfvertogs utan Riksdagens hörande, och åtskilliga
reflektioner kunna ju anstallas med föranledande häraf. Huru man emellertid ställer
j , nna fraSa> larer den anslagsbeviljande statsmakten ej underlåta att infria de
förbindelser, som den första statsmakten i förevarande fall utfåst.»

Sedan utredningen i afdelningen VI1) omförmält nu gällande föreskrifter
i afseende å kontroll och inspektion öfver stiftelsen samt <dfvit
anvisning på lämpliga åtgärder till förstärkande af uppsikten och tillsynen
öfver stiftelsens skötsel, öfvergår utredningen till att i afdelningen VII1)
afhandla frågor om j ärestånd urens ställning och aflöningsför maner.

. , 1 afs,1e.nde harä påpekas, hurusom enligt testamentets bestämmelser föreståndaren
t!llsatta® annorledes an medelst förordnande, att föreståndaren har en alltför
oanständig och underordnad ställning i förhållande till styrelsen, som ej allenast
handhar stiftelsens ekonomi utan äfven utöfvar bestämmanderätten rörande undervismngens
mai och omfattning, att en ändring i fråga om föreståndarens nu berörda
saltning val vore pakallad, att emellertid en duglig och kraftig föreståndare väl inom
kort skulle gorå sig gällande samt att med hänsyn härtill, och då äfven i andra uti
utredningen berörda afseenden en revision af stiftelsens reglemente syntes påkallad,
med fragan om föreståndarens ställning i förhållande till styrelsen kunde till dess

Härefter anföres i utredningen:

»Vida viktigare är frågan om föreståndarens ekonomiska ställning
o y Maj:tS beslut den 24 J''anuari 1908 åtnjuter föreståndaren kontant

fni?"8 TV-^T'' ratt att dlsPonera den s. k. föreståndarbostaden vid Näs med
dartdl hörande trädgård och uthusbyggnader samt nödig vedbrand. Denna sistnämnda

aflomngsforimm utgar enligt de fastställda staterna i form af ett kontant bränsleansla»
a 7oU kronor. °

lefvande^ be^attuin^en ar lcke förenad vare sig tjänstepension eller pension för efter De

sålunda fastställda aflöningsförmånerna torde få anses otillräckliga med hänsyn
tui de kraf, som maste ställas på föreståndarens kompetens och duglighet. I sådant
afseende bör beaktas, att föreståndaren skall vara chef för å ena sidan undervisningsanstalten,
a andra sidan förvaltningen af godset och stiftelsens öfriga affärsrorelser.
Han bor sålunda först och främst äga chefsegenskaper samt tillika med hänsyn

x) Se utredningen, sid. 46.

-1) Se utredningen, sid. 49.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912.

1 samt. 203 höft. (Nr 255.)

3

18

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 255.

till den förra uppgiften pedagogisk bildning oc.h erfarenhet äfvensom helst genom
e«et författarskap ådagalagd förtrogenhet med vetenskaplig forskningsmetod och med
hänsyn till den andra uppgiften, då speciell yrkesinsikt ej lärer kunna Jordras, åtminstone
o-odt praktiskt förstånd och stor förmåga att sätta sig in i praktiska ting. ftn
särskild fordran är jämväl, att han skall vara förtrogen med de främmande kulturländernas
förhållanden, särskilt skolförhållanden och språk.

Föreståndaren må emellertid än sa tillfredsställande fylla dessa kraf, han lärer
ändock icke kunna hålla Näs traditioner vid makt, därest han icke i någon man
besjälas af det varma intresse för uppfostran, som var utmärkande for anstaltens
grundare och utgjorde den drifvande kraften i hans lif.

August Abrahamsons stiftelse intar en särställning bland vart lands och andra
länders undervisningsanstalter; den är olik alla andra, den ställer ock alldeles särskilda
kraf på ledningen. Här finnas inga författningar, hvarigenom anstaltens verksamhet
regleras, föreståndaren får vara sin egen skollag och själ! utstaka riktlinjerna
för dess verksamhet, så att denna, såsom i testamentet föreskrifves, ma kunna uttoras

i enlighet med tidens kraf. ..... .. . , , „ *..

Att vidare stiftelsens ekonomiska ställning blir i afsevard grad beroende pa föreståndarens
praktiska duglighet, ligger i öppen dag. På valet af föreståndare bero i
själfva verket icke obetydliga ekonomiska värden, och utfaller valet från nu berörda
synpunkt mindre lyckligt, kan staten fa göra uppoffringar för att reparera skadan.

Ytterligare bör erinras därom, att föreståndarens ställning ä.r lös ocn^ osäker,
att möjlighel till biförtjänster torde vara utesluten samt åtJ föreståndaren, pa grund
af anstaltens belägenhet och dragningskraft på besökande från in- och utlandet, icke
kan undgå en viss representationsplikt. , ,

Att aflöningen behöfver höjas, torde sålunda vara klart, men huru mycket ar
däremot ingalunda klart, då fasta utgångspunkter för frågans bedömande saknas.

Den undervisningsanstalt i vårt land, som i afseende å föreståndarens åligganden
erbjuder de flesta jämförelsepunkter, Sunnerdahlska stiftelsens hemskola vid babyho m,
har tillförsäkrat föreståndaren följande aflöuiugsförmåner, nämligen kontant årlig lön
8,000 kronor med två ålderstillägg, hvartdera å 1,000 kronor, efter respektive » och
10 års tjänstgöring, samt dessutom fri bostad, vedbrand och trädgårdsland, hvarjamte
styrelsen lärer hafva utlofvat att bereda honom rätt till pension från stiftelsens medel.

Enligt förslag, som i utredningen kommer att framställas, skulle föreståndaren tor

August Abrahamsons stiftelse lämna bidrag till sin egen pensionering, uppgående till
omkring 300 kronor för år. Med hänsyn jämväl härtill torde den kontanta afiomngen
böra bestämmas till 8,800 kronor för år, däraf 3,300 kronor torde höra betraktas som
tjänstoöringspenningar, hvarjamte föreståndaren, förutom ofvan namnda naturaförmåner,
torde loöra erhålla elektriskt ljus fritt, därest den i utredningen förordade belysmngs anordningen

varder vidtagen. .

Med de sålunda förordade aflöningsförmanerna skulle föreståndaren erhålla eu
något högre godtgörelse än maximiaflöningen för kyrkoherde, hvilket med hänsyn till
de anspråk, som måste ställas på föreståndaren, och det osäkra i hans stallning icke

torde kunna anses oskäligt. . ... ,

För behofvet af trädgårdsprodukter är föreståndaren närmast harmsad till den
förut omnämnda, i närheten af föreståndarbostaden anlagda skolträdgården, bom
emellertid med hänsyn till dennas användning för undervismngsandamal dess afkastning
icke lärer förslå för nu berörda ändamål, bör från egendomen ett stycke jord
upplåtas åt föreståndaren att användas till trädgårdsland.»

19

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 255.

I utredningen påpekas vidare, att föreståndaren bör komma i åtnjutande
af pension både för sig och sina efterlefvande: i annat fall syntes
kompetenta sökande ej vara att påräkna. I afseende å tjänstepensionen

Föreståndaren borde fa rätt att uppbära pension från allmänna indragningsstaten
och pensionsunderlaget sättas till det belopp, som skulle betraktas som egentlig lön,
eller 5.500 kronor. I afseende på villkoren för pensions erhållande och pensionens
belopp borde bestämmelserna i lag angående civila tjänstinnekafvares rätt till pension
den 11 oktober 1907 lända till efterrättelse, dock med följande undantag och särskilda
föreskrifter. Rätt att komma i åtnjutande af hel pension borde inträda vid uppnådda
65 lefnads- och 35 tjänstår, därvid tjänstgöring som föreståndare skulle i afseende å
pensionsberäkning gälla lika med statstjänst. Den i § 11 af berörda lag stadgade
pensionsafgift borde ej ingå till den i .samma paragraf omförmäla fond, utan under
titel: särskilda uppbördsmedel tillgodoföras allmänna indragningsstaten. Därest förestandaren
entledigades från tjänsten åt annan anledning, än i merberörda lag vore
förutsedt, borde han, såvida tjänstårens antal icke understege tio, i allt fäll komma i
åtnjutande af pension att utgå, därest han uppnatt det för rätt till hel pension stadgade
antal tjänstår, med helt belopp och, därest han icke uppnått detta antal tjänstår,
med atkortadt belopp i förhållande till det mindre antalet tjänstår.

Beträffande åter pension för de efterlefvande, reliktpension, framhålles:

Lösningen åt denna fråga vore förenad med svårigheter, enär dels möjligheten att
mieda föreståndaren berörda^ förman af stiftelsens medel af många skäl vore utesluten,
dels ock statsmedel för ifrågavarande aflöningsförmän icke plägade tagas i anspråk
annorledes än y form af bidrag till för ändamålet upprättade pensionskassor, och föreståndaren
som sådan ägde icke delaktighet i någon sådan kassa.

A7id fragans lösning hade tagits i öfvervägande, att lärarnas vid elementarläroverken
änke- och pupillkassa eller, som den numera efter utfärdandet af nådiga reglementet
den 8 december 1911 kallades, lärarnas vid elementarläroverken nva änkeoch
pupillkassa, hvilken ursprungligen varit afsedd för lärare vid elementarläroverken
och loikskolesemmarierna, efterhand upptagit nya delägargrupper, såsom rektorer och
lektorer vid tekniska elementarskolor samt föreståndare och lektorer — numera professorer
— vid Chalmers tekniska läroanstalt enligt kungl. kungörelsen den 29 oktober
1880, öfverlärare och lärare vid gymnastiska centralinstitutet enligt kungörelsen
deri 6 november 1891 samt tjänstemän och betjänte vid folkskollärarnas pensionsinrättning
enligt kungl. brefvet den 31 maj 1888. Hvad sålunda anförts kunde som
precedensfall åberopas till stöd för följande förslag: föreståndaren för August Abrahamsons
stiftelse borde beredas delaktighet i lärarnas vid elementarläroverken nya
, ''e''. Pupillkassa enligt de i nådiga reglementet för kassan stadgade bestämmelser,
och föreståndarens delaktighetsbelopp borde fastställas till samma belopp, som vore

1 tråga om professorer vid Chalmers tekniska läroanstalt, eller för närvarande
4,000 kronor.

Denna änke- och pupillkassa åtnjuter ett ganska afsevärdt statsbidrag,
(frunderna för detta bidrag utvecklas närmare i utredningen1), hvari göres

l) Se utredningen, sid. 53, 54.

20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 255.

gällande, att därest dessa grunder fortfarande komma att följas, ett särskilt
statsbidrag borde äskas för att bereda föreståndaren för August
Abrahamsons stiftelse, vid upptagandet i kassan, samma ställning som
öfriga delägare med samma delaktighetsbelopp.

Om statsbidrag ej ifrågasattes, återstå, heter det i utredningen, följande utvägar,
nämligen 1) att kassan, hvars ställning nu torde vara ganska stark, finge åtnöjas
endast med föreståndarens enligt reglementet utgående pensionsafgifter, 2) att föreståndaren
finge betala ej blott dessa afgifter, utan jämväl det tillskott, som eljest
skulle hafva äskats af statsmedel, samt 3) att detta senare tillskott utgjordes med
stiftelsens medel.

Mot det första alternativet talade, att om det ock vore praktiskt genomförbart,
det dock, teoretiskt sedt, inuebure ett intrång på tredje mans, de öfriga delägarnas,
rätt, hvartill komme, att det kunde få prejudicierande betydelse och sålunda utgöra
början till en försvagning af kassans ställning. Mot det andra alternativet talade,
att föreståndarens pensionsafgifter sannolikt skulle komma att öfverstiga 300 kronor
för år och sålunda i förhållande till hvad i detta afseende ulåge andra tjänstemän
blifva allt för betungande. Mot det tredje alternativet syntes ingen mera vägande
invändning kunna göras, än att det måste anses som en ganska ovanlig utväg.

Om denna invändning ej ansåges afgörande, borde i anstaltens stat under titel:
pensionsafgift för föreståndaren, uppföras ett belopp å 200 kronor. Det exakta beloppet
kunde icke fastställas, förr än pensionsinrättningens direktion blifvit i ärendet hörd.

En annan fråga behöfde diskuteras, nämligen i hvad mån föreståndarens delaktighet
i kassan kunde med hans osäkra ställning anses tryggad, särskilt för det
fall att han, om stiftelsens bästa sådant påkallade, blefve entledigad från tjänsten i
annan ordning, än som vore förutsedd i lagen angående civila tjänstinnehafvares rätt
till pension. I sådant afseende borde erinras om innehållet i § 3 mom. 1 af det för
kassan fastställda reglementet, som löde: »Från t läder delägare sin befattning genom
befordran till någon statens eller kyrkans tjänst, med hvilken delaktighet i annan
änke- och pupillkassa är förenad, eller tager delägare afsked från sin befattning utan
att öfvergå till annan statens tjänst eller erhålla pension af statsmedel, utträder han
med detsamma ur kassan». Förut hade föreslagits, att föreståndaren vid entledigande
i nyss angifna särskilda fall skulle, därest tjänstårens antal icke understege tio, erhålla
pension af statsmedel, beräknad efter vissa grunder. Vunne detta förslag afseende,
blefve föreståndarens ställning äfven i fråga om reliktpensionen tryggad, i den man
förhandenvarande förhållanden sådant medgåfve.

I afdelningen Vill1) beröras vissa förslag om ändringar i testamentets
bestämmelser, nämligen att föreståndaren skulle tillsättas annorledes än pa
sex månaders uppsägning, att han skulle blifva själfskrifven ledamot åt
styrelsen, att slottet skulle hyras ut och att en del af inventarierna i
slottet skulle försäljas. På grund af anförda skäl anses en ändring i
testamentet för närvarande icke kunna tillrådas.

Se utredningen, sid. 56.

21

.Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 255.

Annorlunda ställde sig saken, heter det i utredningen, om, såsom icke vore osannolikt,
^ stiftelsen om någon tid finge en vidgad uppgift och ett mera direkt statsändamål.
Da vore tiden inne att upptaga frågan om en förändrad ställning för föreståndaren.
Vid pröfning af denna fråga borde gifvetvis anstaltens intresse alltid ställas
i första rummet.

Afdelningen IX1) berör frågan om behofvet af statsbidrag för stiftelsen;
det fastslås, att stiftelsen för närvarande ej kan reda sig med egna tillgångar,
därest den skall uppehållas i ett staten värdigt skick, att vidare
staten torde vara förpliktad att tillskjuta de härför nödiga medlen, samt
att det statsanslag, soin må komma att äskas, bör komma Läroanstalten
till godo.

I utredningen beräknas därefter det nödiga statsbidragets storlek.
Det erinras till en början, att för reparationer m. m. å läroanstaltens
byggnader erfordras, såsom redan nämnts, ett belopp af 7,000 kronor för
hvartdera af åren 1912 — 1915. Därutöfver kräfves för år 1912 intet tillskott
af statsmedel. Vidare undersökes anslagsbehofvet för år 1913. Utgående
från den förut angifna normala staten för läroanstalten, balanserande
å ett belopp af 25,880 kronor, och med vidtagande af vissa under
utredningens gång förordade förändringar och tillägg i fråga om åtskilliga
poster* 2) uppställer utredningen följande öfversikt af läroanstaltens ekonomiska
ställning år 1913:

Inkomster.

Räntemedel.............................................................

Und er v isni n gsaf gifter..................................................

Inskrifuingsafgifter ...................................................

Afgifter för materialier (för virke till slöjd m. m.)

Diverse andra inkomster.............................................

Statsbidrag..................................................................

............. kronor 15,700: —

............. » 4.150: —

............. » 2,000: —

............. » 3,000: —

............. » 1.000: —

........... 10.355: —

Summa kronor 30,205: —

Utgifter.

Föreståndaren: lön 8,800 kronor, bränsle 750 kronor.....

Aflöning till lärare vid kurserna......................................

Aflöning till sköterskor, rengöring m. m.......................

Verktyg och hyfvelbänkar ...............................................

Virke och beslag m. m..................................................

Diverse möbler och husgeråd............................................

................. kronor 9,550: —

................ > 5,000: —

................. » 500: —

................. » 600: —

................. > 1.800: —

................. » 300: —

transport kronor 17,750: —

x) Se utredningen, sid. 57.

2) Se utredningen, sid; 41, 34, 55, 42, 51.

22

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 255.

Böcker, tidningar, trycksaker, skrifmaterialier m. m.

Underhåll af byggnaderna ..........................................

Vattenledning och belysning m. m............................

Pensionsafgift för föreståndaren .................................

Diverse andra utgifter för läroanstalten.....................

Ränta att godtgöras utvidgningsfonden .....................

Försäkringsafgifter .....................................................

Sjukvård och understöd...............................................

Parken ...........................................................................

Tillsyn af slottet m. m.................................................

Bokförare och kassörska .............................................

Skjutsning....................................................................

Hyra för arbetarbostad ................................................

Nybyggnader och reparationer...................................

transport kronor 17,750

................. » 700

................. » 1,500

................. » 500

................. » 200

................ > 2,700

................. » 1,350

................. » 525

................. » 500

................. > 250

................. » 400

.................. » 1,680

................. » 1,000

................. » 150

................. » 7.000

Summa kronor 36,205

Härefter yttras i utredningen:

»Af denna öfversikt framgår, att för år 1913 skulle erfordras ett statsanslag af
10,355 kronor eller i afrundadt tal 10,500 kronor.

Enahanda belopp skulle jämväl erfordras för hvartdera af åren 1914 och 1915.

I statsbidrag skulle alltså erfordras för
år 1912 ...................................................................................

...................... 7,000 kronor

» 1913 ...................................................................................

.................... 10.500 »

» 1914 ..................................................................................

..................... 10.500 »

» 1915 ..................................................................................

................... 10,500 »

eller tillhopa 38,500 kronor.

Från ingången af år 1916, då samtliga extra nybyggnads- och reparationsarbetena
skulle vara afslutade, skulle bristen i läroanstaltens inkomster utgöra allenast 3,355
kronor för år. Som emellertid stiftelsen i öfrigt under normala förhållanden beräknats
lämna ett årligt öfverskott af 5,420 kronor (se sid. 42), skulle från nämnda tidpunkt
intet statsbidrag erfordras.

Det behöfver icke framhållas, att de sålunda uppgjorda beräkningarna äro i hög
grad osäkra och att staterna samt framför allt räkenskaperna för åren 1913—1915
komma att förete många afvikelser från de här antagna ekonomiska tablåerna. För
det första är nämligen stiftelsens verksamhet af den art, att exakta beräkningar icke
kunna på förhand uppgöras, allra minst så långt i förväg. För det andra kan särskild!
lärjungeantalet komma att undergå växlingar, som medföra afsevärda rubbningar i
ekonomien. För det tredje är den gjorda uppdelningen mellan läroanstalten och stiftelsen
i öfrigt icke konsekvent genomförd och endast grundad på approximativa siffror.
Och för det fjärde äro de för det extra nybyggnads- och reparationsarbetet uppgjorda
kostnadsberäkningarna icke exakta, utan endast angifna på ett ungefär. Hvartill
komma, bland mycket annat, de rubbningar i jordegendomens ekonomi, som kunna
föranledas af variationer i årsväxtens beskaffenhet.

Hvad sålunda anförts utgör emellertid intet hinder för att med ledning af de
uppgjorda tablåerna beräkna det belopp, som behöfver äskas af innevarande års Riks -

23

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 255.

dag och hvithet utgör 17.500 kronor. Till de förändringar i ekonomien, som må påkallas
af framdeles inträffande omständigheter, lärer hänsyn böra tagas vid beräkning
af statsbidragen för de följande åren.

Alla de förut anställda beräkningarna hafva uppgjorts under den förutsättningen,
att läroanstalten i det hela kommer att bibehållas vid sin nuvarande organisation.
Det behöfver icke framhållas, att om denna förutsättning undanröjes, stiftelsens ekonomi
kan komma att te sig helt annorlunda än nu antagits.»

Utredningen afslutas med förslag, att därest hvad i densamma anförts
vunne afsende, stiftelsens styrelse måtte göra underdånig framställning
därom, att Kungl. Maj:t täcktes

dels föreslå Riksdagen att som bidrag till uppehållande af läroanstalten vid August
Abrahamsons stiftelse å extra stat för år 1913 anvisa ett belopp af 17,500 kronor, att
utgå för år 1912 förskottsvis med 7.000 kronor och för år 1913 med återstoden;

dels föreslå Riksdagen att förklara föreståndaren för August Abrahamsons stiftelse
berättigad att vid afgång från tjänsten komma i åtnjutande af pension från allmänna
indragningsstaten å ett underlag af 5,500 kronor enligt de här förut närmare angifna
villkor och bestämmelser;

dels föreslå Riksdagen att medgifva, att föreståndaren för August Abrahamsons
.stiftelse må äga delaktighet i lärarnas vid elementarläroverken nya änke- och pupillkassa
med samma delaktighetsbelopp, som är stadgadt i fråga om professor vid Chalmers
tekniska läroanstalt, och i enlighet med de i nådiga reglementet för kassan stadgade
villkor och bestämmelser;

dels stadga, att föreståndaren för August Abrahamsons stiftelse skall åtnjuta
kontant aflöning af 8,800 kronor för år, däraf 3,300 kronor skola anses som tjänstgöringspenningar,
samt dessutom fri bostad, nödigt bränsle, trädgårdsland äfvensom
elektriskt ljus;

dels ock medgifva, att därest föreståndaren för August Abrahamsons stiftelse
varder delaktig i lärarnas vid elementarläroverken nya änke- och pupillkassa, den afgift
till kassan, som för denna delaktighet må erfordras utöfver hvad föreståndaren
enligt det för kassan gällande reglemente har att utgöra, må gäldas med stiftelsens
medel.

Styrelsens förutnämnda skrifvelse den 23 februari 1912 är af detta
innehåll:

Styrelsen för August Abrahamsons stiftelse hade haft anledning att vid olika
tillfällen inför Kungl. Maj:t framhålla, hurusom stiftelsen, för att kunna fylla sin stora
och säregna uppgift, oundgängligen måste få sin ekonomiska ställning genom statens
mellankomst på ett verksamt sätt upphjälpt och för framtiden tryggad. Det önskemål,
som härutinnan förelåge, afsåge icke endast afhjälpande af'' befintliga brister i
stiftelsens många byggnader eller andra härmed jämförliga syften; det innebure jämväl
och i särskild grad att få åt stiftelsens föreståndare beredda sådana vilkor, att för
uppdraget måtte kunna erhållas någon person, som i möjligaste mån motsvarade de
osedvanligt stora kraf, befattningen ställde på sin innehafvare, hvarförutan stiftelsens
framtid och förverkligandet af dess ändamål skulle äfventyras eller förfelas. Lös -

24

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 255.

ningen af förevarande ärende kunde icke utan betydande skada undanskjutas. För att
kunna inför Kungl. Maj:t framlägga stiftelsens behof i skilda hänseenden hade styrelsen
ansett nödigt, att stiftelsens ställning gjordes till föremal för en ingående undersökning
af någon utomstående, för en sådan undersöknings verkställande särskild!
skickad person. Styrelsen hade för ändamålet sökt och vunnit biträde af förutvarande
statsrådet, kanslirådet Lindström. Den utredning, han verkställt, hade skett under
samverkan och förhandling med styrelsen; och styrelsen, som vitsordade riktigheten
af de faktiska uppgifter, betänkandet innehölle, biträdde ock i alla delar de förslag,
hvari detta utmynnade. Under åberopande af den skedda utredningen hemställde
styrelsen fördenskull, det täcktes Kungl. Maj:t, med gillande af de i betänkandet framlagda
förslag, i proposition till Riksdagen göra den framställning, som kunde finnas
erforderlig.

I anledning af styrelsens framställning hafva infordrade underdåniga
utlåtanden afgifvits den 11 mars 1912 af Kungl. Maj:ts befallningshafvande
i Älfsborgs län, den 23 mars 1912 af direktionen öfver lärarnas vid
elementarläroverken nya änke- och pupillkassa samt den 26 mars 1912 af
statskontoret.

Kungl. Majrts befallningshafvande finner för sin del af utredningen framgå, att
August Abrahamsons stiftelse, åtminstone innan dess tillgångar bragts upp till en
mera vinstgifvande afkastning, icke kan reda sig med egna medel, därest den skall
uppehållas i ett staten värdigt skick; och då, säger Kungl. Maj:ts befallningshafvande,
stiftelsen, hvilken omfattade en fortbildningsanstalt för folkskollärare, hvartill i intet
annat land funnes motsvarighet, afsåge främjandet af ett synnerligen viktigt statligt
ändamål, syntes statsmakternas mellankomst för stiftelsens fortbestånd och dess af
ekonomiska svårigheter ostörda verksamhet få anses synnerligen behjärtansvärd.

I direktionens öfver nyssnämnda änke- och pupillkassa utlåtande anfördes
:

Mot den ifrågasatta delaktigheten i änkekassan skulle hufvudsakligen kunna
invändas, att föreståndartjänsten icke vore af ordinarie natur, under det att hittills
sådan delaktighet medgifvits endast ordinarie tjänstinnehafvare. Denna invändning
vore dock af mera formell art, då ju med det framlagda förslaget tydligen åsyftades
att upprätta en föreståndartjäust, som reellt, om ock ej formellt, vore af ordinarie
beskaffenhet. Under förutsättning att detta förslag i öfrigt blefve godkändt, ansåge
därför direktionen sig ej böra motsätta sig den föreslagna delaktigheten.

I fråga om villkoren för delaktigheten hade under utredningen anförts, att statsbidrag
för föreståndarens upptagande i kassan möjligen ej kunde ifrågasättas. I stället
förordades att, med förpliktelse för föreståndaren att erlägga vanlig pensionsafgift, det
tillskott, som eljest skulle hafva äskats af statsmedel, utgjordes med stiftelsens medel.

För sin del ansåge direktionen, att statsbidrag borde utgå. Då emellertid stiftelsen
med alla dess tillgångar öfvertagits af staten, syntes detta villkor kunna anses
uppfylldt, äfven om bidraget gäldades med stiftelsens medel. Direktionen hade därför
intet att invända mot det framställda förslaget. Tillskottets belopp borde bestämmas
med användande af den vid änkekassans reglemente fogade »Bil. A».

25

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 255.

Rörande slutligen de närmare föreskrifter, som borde meddelas angående ifrågavarande
delaktighet, hade direktionen att föreslå endast, att det stadgades skyldighet
för föreståndaren att vara delägare i änkekassan, i hvilket afseende han borde vara
likställd med professor vid Chalmers tekniska läroanstalt, hvarjämte ytterligare borde
föreskrifvas, att utöfver eljest stadgad pensionsafgift, som föreståndaren hade att själf
vidkännas, skulle af stiftelsens medel erläggas en tilläggsafgift, beräknad enligt den
vid kassans reglemente fogade »Bil. A»; att stiftelsens styrelse skulle i fråga om
anmälan af befordran, insändaude af pensiousafgifter m. in., hafva samma skyldigheter,
som enligt det för kassan gällande reglemente älåge rektorer eller föreståndare” samt
att i öfrigt reglementet skulle i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

Den af direktionen gjorda hänvisningen till »Bil. A» vid ifrågavarande
änke- och pupillkassas den 8 december 1911 utfärdade reglemente afser
en i nämnda bilaga förekommande »tabell öfver den årliga, under en delägares
. återstående lifstid utgående afgift, som efter försäkringsteknisk
beräkning uppväger den mot 100 kronors änkepension svarande pensionsrätten».

Statskontorets utlåtande i ärendet innehåller:

»Af ifrågavarande utredning framgår med all tydlighet, att stiftelsen under de
närmaste aren kräfver ett ansenligt kontant tillskott, som under nuvarande förhållanden
icke kau till någon större del beredas genom stiftelsens egna tillgångar och deras
påräkneliga afkastning. Om äu såväl testator själf som ock svenska staten, då den
öfvertog stiftelsen, icke förutsatt annat än att stiftelsen skulle kunna reda sig med
egna medel, så torde dock, då sådant åtminstone för tillfället ej kan ske, staten nu
icke kunna undandraga sig att bereda stiftelsen erforderligt tillskott.

De extra nybyggnads- och reparationsarbeten, som befunnits erforderliga för att
stiftelsens byggnader skola komma i någorlunda godt skick, beräknas draga en kostnad
af något öfver 46,000 kronor, däraf på läroanstaltens byggnader belöpa inemot 27,000
kronor och på stiftelsens öfriga byggnader omkring 19,000 kronor. Sistnämnda belopp
beräknas kunna^ bestridas med öfverskottet af stiftelsens landtbruk m. m. under de
närmaste fyra aren. Härigenom skulle emellertid läroanstalten gå i mistning af det
nödvändiga ekonomiska stödet i nämnda öfverskott och därför behöfva ett tillskott till
bestridande af löpande utgifter, hvilket tillskott för åren 1913—1915 beräknas till
3,355 kronor eller afrundadt 3,500 kronor för år. Då kostnaderna för ombyggnadsoch
reparationsarbetena å läroanstaltens byggnader ansetts böra fördelas på fyra år
med i rundt tal 7,000 kronor för år, har det erforderliga tillskottet beräknats till
7,000 kronor för år^ 1912 samt 10,500 kronor för hvart och ett af åren 1913 — 1915.

Statskontoret håller före, att detta tillskott, som otvifvelaktigt är be höfligt och
lärer böra utgå af statsmedel, bör, i stället för att till någon del afses för löpande
utgifter, anvisas dels till bestridande af erforderliga reparations- m. fl. arbeten å läroanstaltens
byggnader, dels ock till utförande af de arbeten af dylikt slag, som befunnits
nödiga i fråga om ölriga byggnader, i den mån förenämnda öfverskott icke därtill
förslår^ efter fyllande af det för läroanstaltens löpande utgifter erforderliga beloppet.

Enligt utredningen skulle stiftelsen efter år 1915 icke blifva i behof af vidare
tillskott. Det vill tvärtom synas, som om stiftelsen efter några år, då skogsafkastBihang
till Riksdagens protokoll 1912. 1 samt. 203 käft. (Nr 255.) 4

26

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 255.

ningen icke längre behöfver användas till skogsodling, och under rationell skötsel af
dess5 naturliga tillgångar skulle kunna lämna öfverskott att användas till godtgörande
åtminstone F någon mån af statens anslag. Vidare synes det statskontoret, som borde
det tagas i öfvervägande, huruvida icke stiftelsens utarrenderade hemman, hvilka synas
för närvarande lämna synnerligen klen afkastning, kunde med större fördel afyttras
och försäljningssumman, som enligt testamentet skall bilda eu dispositionsfond, antingen
användas såsom förlagskapital, om sådant anses behöflig!, eller i allt fall genom sin
afkastning förstärka stiftelsens inkomster och därigenom möjliggöra ytterligare afbetalning
å statens tillskott. 1 anslutning till hvad sålunda anförts synes det statskontoret,
sonf om vid det ärliga fastställandet af stat för stiftelsen borde komma under ompröfning,
huruvida och med hvilket belopp stiftelsen kan beräknas mäkta att göra
afbetalning å det af staten tillskjutna anslaget, hvilket lämpligen synes böra i stiftelsens
räkenskap bokföras såsom skuld, dock inom linjen.

Da statskontoret härefter öfvergår till frågan om ordnande af föreståndarens
aflönings- och pensionsförhållanden, vill statskontoret såsom sin mening framhålla, att
de föreslagna aflöningsförmånerna icke synas för högt tilltagna i betraktande af dels
de mer än vanligt stora fordringar, som måste ställas å föreståndaren för denna stiftelse,
ej mindre som pedagog än såsom ekonomisk ledare, och dels den osäkra ställning, som
föreståndaren på grund af därom meddelade testamentariska bestämmelser innehar. Med
hänsyn härtill och då stiftelsens medel kunna antagas förslå till bestridande af den
häraf föranledda ökade kostnaden, torde icke vara något att erinra mot förslaget i
denna del. Ordnandet af pensionsförhållandena för föreståndaren möter, såsom i utredningen
framhållits, särskilda svårigheter och anses kräfva statens medverkan. För
sin del skulle statskontoret visserligen helst sett, om äfven denna fråga kunnat ordoas
hufvudsakligen med stiftelsens medel, och åtminstone utan att staten själf åtagit sig
pensioneringen, men då emellertid statskontoret för sin del icke kan bestrida riktigheten
af den i ärendet uttalade uppfattning, att pensionsförmån är en nödvändig förutsättning
för att kunna påräkna lämpliga aspiranter till föreståndarbefattningeu, håller
statskontoret före, att staten svårligen kan undgå att i detta afseende lämna sin
kraftiga medverkan. Statskontoret vill dock fästa uppmärksamheten därå, att lämpliga
personer att bekläda denna föreståndarbefattning antagligen företrädesvis äro att söka
bland de allmänna läroverkens lärarpersonal samt att det icke är otänkbart, att åt lärare
kunde medgifvas rätt att kvarstå vid sin ordinarie tjänst under den tid, hvarunder han
på förordnande uppehälle föreståndarbefattningeu vid Näs. I sådant faU skulle endast
behöfva utverkas medgifvande därtill, att tjänstgöringstid såsom föreståndare finge i
löneturs- och pensionshänseende räknas lika med statstjänst; vederbörande skulle då
bibehålla sin pensionsrätt; och om pensionsbeloppet efter långvarig tjänstgöring såsom
föreståndare befunnes för lågt, kunde en tilläggspension beviljas. Faller valet af föreståndare
utom de ordinarie läroverkslärarnas krets, torde eu dylik bestämmelse icke
vara tillfyllest, enär svårighet torde möta för en ordinarie tjänstinnehafvare, tillhörande
en mindre kår, att erhålla tillstånd att under obestämd tid få bibehålla sin tjänst utan
att sköta densamma. Med hänsyn till sådan tjänstinnehafvare äfvensom till föreståndare,
som icke innehar ordinarie statstjänst, synas alltså särskilda peusionsbestämmelser vara
erforderliga. Gällde det endast att bereda pension vid uppnådd framskriden ålder, både
det kunnat ifrågasättas att åt föreståndaren för stiftelsen inrymma delaktighet i någon
af de med statsmedel understödda pensionskassorna, exempelvis döfstumlärarnas pensionsanstalt,
i hvilken äfven folkhögskolornas föreståndare och ^lärare vunnit inträde; och
då hade äfven frågan om reliktpensionen låtit sig ordna pa samma sätt som för del -

27

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 255.

ägarna i nämnda pensionsanstalt d. v. s. genom folkskollärarnas änke- och pupillkassa.
Men enligt hvad föreliggande utredning gifver vid handen, anses det nödvändigt att i
någon män betrygga en föreståndare, som genom uppsägning blir entledigad från sin
befattning; och bär i utredningen framlagts förslag i sådant afseende. Under förutsättning
att sådana bestämmelser befinnas erforderliga, vill statskontoret icke motsätta
sig, att pensionsförhållandena ordnas i hufvudsaklig öfverensstämmelse med det framlagda
förslaget; dock synes föreståndare, som från denna befattning öfvergår till statstjänst,
icke böra komma i åtnjutande af pension, åtminstone icke till högre belopp
än att summan af pension och aflöning icke öfverskjuter det för hel pension föreslagna
beloppet.»

Såsom af det anförda framgår, rådde vid den tid, då August Abrahamsons
stiftelse erbjöds staten, delade meningar om huruvida anbudet
öfver hufvud borde mottagas. Den frågan blef emellertid afgjord genom
Kungl. Maj:ts beslut den 28 April 1899! Stiftelsen är öfvertagén af staten,
och denna har därmed iklädt sig förpliktelsen att upprätthålla och utveckla
den i öfverensstämmelse med dess ändamål.

Det lider heller intet tvifvel, att anstalten redan beredt och fortfarande
bereder det allmänna stora fördelar samt i en framtid bör kunna göra
detta i än vidsträcktare omfattning. Ursprungligen afsåg Näs nästan uteslutande
att åt de förut i slöjd merendels obevandrade lärarna vid våra
folkskolor meddela sådan färdighet i ämnet, att de något så när tillfredsställande
skulle kunna undervisa däruti. Sedermera, då slöjd upptagits
på folkskoleseminariernas läroplan, har anstaltens hufvuduppgift blifvit att
gifva fortsättningskurser för slöjdundervisare, hvartill efter hand lagts
kurser äfven i andra ämnen, hvilka företrädesvis tjäna ungdomens praktiska
och fysiska uppfostran, såsom trädgårdsskötsel, skolköksundervisning,
friluftslekar o. d. Vid den omläggning af våra fortsättningsskolor, som
inom kort förestår, och som måste få till syfte att bringa dessa skolors
undervisning i nära anslutning till de praktiska arbeten, hvarmed deras
lärjungar utom skolan äro sysselsatta, kan staten helt visst komma att få
synnerligen god användning för en anstalt, hvilken i så hög grad, som
fallet är med Näs, lämpar sig för anordnande af kortare utbildningskurser
för lärare i hvarjehanda praktiska ämnen. En dylik användning "skulle i
själfva verket stå i bästa samklang med stiftelsens ändamål, hvilket enligt
donationsurkunden är »att genom fortsatt utbildning af lärare och lärarinnor,
som redan ägnat sig åt undervisning, verka för uppfostran i allmänhet
och särskildt för användande därvid af den pedagogiska slöjden»,
och hvilket således ingalunda begränsar sig till slöjdutbildningen allena.

Frågan om fortsättningsskolornas omläggning föreligger emellertid ej
för närvarande i sådant skick, att den lämpligen bör°inverka på bedö -

Departe mentschefen.

28

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 255.

mandet af just nu förevarande spörsmål. Vid den i det föregående omnämnda
utredningen har hänsyn därför ej heller tagits till den utvidgning
af anstaltens verksamhet, som i en framtid till äfventyrs kan befinnas
önsklig, utan endast till uppehållandet af denna verksamhet ungefär i dess
nuvarande omfattning.

Nämnda utredning har, med blicken fäst på den faktiska ställningens
kraf, ådagalagt, att för läroanstaltens vidmakthållande ett omedelbart och
kraftigt ingripande är af nöden.

Det är två hufvudpunkter, på hvilka densamma koncentrerat sig:
behofvet af åtgärder för iståndsättande af stiftelsens byggnader samt ordnandet
af föreståndarens ekonomiska förhållanden. 1 båda fallen skulle
fordras statens mellankomst, under medverkan af Riksdagen.

Hvad nu först angår behofvet af åtgärder för iståndsättande af stiftelsens
byggnader är i detta ärende blott fråga om de byggnader, hvilka
närmast tjäna läroanstalten. Det belopp, som utredningen angifvit såsom
erforderligt statsbidrag, utgör 38,500 kronor, afsedt jämväl för vattenlednings-
och belysningsanordningar samt för att under de närmaste åren, då
stiftelsens egna medel skulle strängt tagas i anspråk för iståndsättande af
dess öfriga byggnader, utjämna någon brist i läroanstaltens stat, sådan
densamma enligt utredningen skulle te sig.

Nämnda belopp, 38,500 kronor, skulle enligt förslaget fördelas på 4 år
och utgå såsom extra anslag. Med hänsyn till vikten af att så skyndsamt
som möjligt taga itu med reparations- och ombyggnadsarbetet bör
redan för år 1912 medel utgå och på extra stat för år 1913 upptagas de
för åren 1912 och 1913 erforderliga beloppen, tillhopa 17,500 kronor.
Skulle under år 1912 arbetena för reparationer in. in. kunna fortskrida
så hastigt, att det för samma år beräknade anslaget ej blir tillräckligt,
torde eu del af 1913 års anslagsbelopp kunna förskotteras.

Det har framhållits, att kostnadsberäkningarna af anförda skäl ej
kunna göra anspråk på att vara fullt tillförlitliga. De lära dock kunna
läggas till grund för anslags äskande med det i utredningen framlagda
slutbeloppet och få betraktas såsom i det hela tillfredsställande.

De i utredningen anställda beräkningarna gifva, som det synes på
goda grunder, vid handen, att därest läroanstalten erhåller berörda tillfälliga
statsunderstöd, densamma sedermera under normala förhållanden
skall vara i stånd att utan ytterligare sådant understöd uppehålla sin verksamhet
i dess nuvarande omfång. Statskontoret har till och med ifrågasatt,
att statsunderstödet eventuellt skulle återbetalas, och påpekat utsikterna till
att så kan ske. Detta statskontorets förslag synes mig innebära en lämplig
åtgärd. Statsanslaget bör då begäras med angifvande att detsamma skall

29

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 255.

i män af tillgång hos stiftelsen framdeles räntefritt återgäldas till statskontoret.
Bestämmandet härom torde böra ankomma på Kungl. Maj:t vid
fastställandet af stat för stiftelsen.

Med afseende å hvad chefen för finansdepartementet anfört till statsrådsprotokollet
dels öfver utrikesärenden den 15 mars 1912 vid föredragning
af fråga om inköp af beskickningshus i Berlin, dels ock öfver finansärenden
den 22 mars 1912 vid föredragning af fråga om förbättring af
pensioneringen inom de tre första klasserna af handelsflottans pensionsanstalt,
kan, enligt hvad nämnde departementschef meddelat mig, det nu
ifrågasatta anslaget beviljas, utan att någon förändring af det för innevarande
års Riksdag redan framlagda riksstatförslagets inkomstsida därför
behöfver äga rum.

De förfallna byggnadernas iståndsättande är för visso en viktig sak. Ej
mindre viktig för läroanstaltens fortbestånd och utveckling, ja för hela
stiftelsen, är emellertid den andra af utredningens två hufvudpunkter, nämligen
ordnandet af föreståndarens ajlönings- och pensions/örh dl land en. Man
kan till och med ej utan skäl sätta denna punkt i främsta rummet. Ty att
gifva anstalten tillfälle att vid föreståndarbefattningens besättande bland
ett flertal goda krafter välja den bästa — något som ju i alla händelser
är högst önskvärdt — är ett synnerligen kraftigt medel att förhindra upprepandet
af sådant kraf på statens ekonomiska mellankomst, som nu framkommit.
Det är helt enkelt en oafvislig nödvändighet för stiftelsen att
erhålla en dugande och för ställningens kraf fullt lämplig, .föreståndare,
och då utredningen visat, huru många, huru stora och skiftande fordringar
måste ställas på denne samt huru svårt det i följd däraf är för stiftelsens
styrelse att finna rätta mannen, har utredningen helt naturligt utmynnat
i ett förslag om förbättrande af de förmåner, som kunna bjudas föreståndaren.
Den efter Salomons död redan vunna erfarenheten synes visa, att
dessa förmåner ovillkorligen måste ansenligt upphjälpas, därest styrelsen
skall kunna hoppas att mera stadigvarande vid anstalten fästa en duglig
föreståndare. Detta måste ju vara ett önskemål för styrelsen, ett önskemål
hvars förverkligande dock i viss grad motverkas af bestämmelsen i testamentet,
att föreståndaren skall förordnas på sex månaders uppsägning. I
utredningen har emellertid, enligt min mening med rätta, påvisats, att om
en förändring af testamentsbestämmelserna i denna del eljest vore eftersträfvansvärd,
tiden därför ännu ej är inne. Så mycket viktigare blir då
krafvet på åtgärder till förbättrande af föreståndarens aflöningsförmåner,
särskildt just sådana som kunna mildra verkan af nämnda bestämmelse.

30

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 255.

I utredningen har föreslagits, att den kontanta aflöningen, som utgår
af stiftelsens medel och som nu utgör 6,000 kronor, må höjas till 8,800
kronor, däraf omkring 300 kronor beräknats komma att åtgå såsom bidrag
till föreståndarens egen pensionering. Af den kontanta aflöningen, till
hvilken komme vissa naturaförmåner, skulle 5,500 kronor anses såsom lön
och 3,300 kronor såsom tjänstgöringspenningar. Jag finner i likhet med
statskontoret ej anledning till erinran mot berörda förslag.

Klart synes vara, att föreståndarens aflöning — hvilkens belopp enligt
reglementet bestämmes af Kungl. Maj:t, sedan styrelsen därom afgifvit
förslag — i alla händelser måste hållas så hög, att den till fullo uppgår
till det belopp, som nu, i enlighet med hvad i utredningen föreslagits,
kommer att ifrågasättas såsom pensionsunderlag för befattningen, och pensionsrätt
torde enligt min mening icke heller böra beviljas under annan
förutsättning.

Jag är därmed inne på frågan om ordnandet af föreståndarens pensionsförhållanden.
Detta är förknippadt med vissa svårigheter, och de utvägar,
som föreslagits, torde få anses ovanliga. Men det gäller ock här ett mycket
ovanligt fall, och i det hela finner jag mig böra ansluta mig till det i utredningen
framlagda förslaget. Detta innebär, att föreståndaren skall få rätt
till pension, att utgå från allmänna indragningsstaten; pensionsunderlaget
skall sättas till 5,500 kronor. I afseende på villkoren för pensions erhållande
och pensionens belopp böra bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehafvares
rätt till pension den 11 oktober 1907 lända till efterrättelse,
dock med följande undantag och särskilda föreskrifter. Rätt att komma
i åtnjutande af hel pension bör inträda vid uppnådda 65 lefnads- och 35
tjänstår, därvid tjänstgöring som föreståndare bör i afseende å pensionsberäkning
gälla lika med statstjänst. Den i § 11 af berörda lag stadgade
pensionsafgiften bör ej ingå till den i samma paragraf omförmälda fonden,
utan under titel: särskilda uppbördsmedel, tillgodoföras allmänna indragningsstaten.
Därest föreståndaren entledigas från tjänsten — och detta
kan ske endast med Kungl. Maj:ts medgifvande — af annan anledning,
än i merberörda lag är förutsedt, bör han, därest tjänstårens antal icke
understiger 10, i allt fall komma i åtnjutande af pension, att utgå, därest
han uppnått det för rätt till hel pension stadgade antalet tjänstår, med
helt belopp och, därest han icke uppnått detta antal tjänstår, med afkortadt
belopp i förhållande till det mindre antalet tjänstår.

Detta förslag har understödts af såväl stiftelsens styrelse som af
vederbörande hörda myndigheter, af statskontoret med det tillägg att
föreståndare, som från sin befattning öfverginge till statstjänst, icke borde
komma i åtnjutande af pension, åtminstone icke till högre belopp än att

31

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 255.

summan åt pension och aflöning icke öfversköte det för hel pension föreslagna
beloppet. Jag biträder hvad statskontoret i sistberörda hänseende
tillstyrkt.

Statskontoret har antydt, att man under viss förutsättning kunde
hafva stannat vid att lata vederbörande i löneturs- och pensionshänseende
räkna sin tjänstgöring såsom föreståndare sig till godo lika med statstjänst.
Statskontoret har emellertid lämnat denna utväg ur räkningen
ined hänsyn bland annat till nödvändigheten att halva den största möjliga
frihet vid valet af föreståndare bland de i reellt afseende för tjänsten me°st
kompetenta personerna, något som äfven jag anser vara ett verkligt lifsvillkor
för anstalten. Att inskränka valet inom statstjäntemännens krets
vore helt visst icke lämpligt.

Äfven det framlagda förslaget i afseende å reliktpensionen har vunnit
understöd af vederbörande. Såsom direktionen öfver lärarnas vid elementarläroverken
nya änke- och pupillkassa anfört, bör det tillskott, som skall
gäldas af kassans medel, bestämmas med användande af den vid kassans
reglemente fogade »Bil. A».

Nyssnämnda direktion har föreslagit, att föreståndaren skall vara
skyldig att vara delägare i kassan, medan utredningen nöjt sig med, att
honom medgifves rätt att ingå såsom delägare. Direktionens förslag är utan
tvifvel principiellt riktigt, men med hänsyn till det säregna i föreståndarens
ställning samt då här är fråga om ett alldeles enstaka undantagsfall
angående en enda tjänst, ansluter jag mig till utredningens förslag i
berörda hänseende liksom i hvad angår reliktpensionen i öfrigt.

Under åberopande af hvad jag nu anfört, hemställer jag, att Kungl.
Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att

dels såsom bidrag till uppehållande af läroanstalten
vid August Abrahamsons stiftelse bevilja ett anslag af
38,500 kronor, att i mån af tillgång af stiftelsen framdeles
räntefritt återgäldas, och däraf å extra stat för år
1913 anvisa ett belopp åt 17,500 kronor, med rätt för
Kungl. Maj:t att under år 1912 låta förskottsvis af tillgängliga
medel utanordna så stor del af sistberörda belopp,
som för ändamålet kan under nämnda år erfordras;

dels — under förutsättning att den kontanta aflöningen
till föreståndaren för August Abrahamsons stiftelse
fastställes till belopp, ej understigande 5,500
kronor för år — förklara föreståndaren berättigad att
vid afgång från tjänsten komma i åtnjutande af pension

32

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 255.

från allmänna indragningsstaten å ett underlag af 5,500
kronor enligt de af mig ofvan närmare angifna villkoren
och bestämmelserna;

dels ock medgifva, att föreståndaren för August
Abrahamsons stiftelse må äga ingå i lärarnas vid
elementarläroverken nya änke- och pupillkassa med
samma delaktighetsbelopp, som är stadgadt i fråga om
professor vid Chalmers tekniska läroanstalt; skolande
därvid de i nådiga reglementet för kassan stadgade
villkoren och bestämmelserna i tillämpliga delar lända
till efterrättelse, med iakttagande att, förutom af föreståndaren
erlagda afgifter, af stiftelsen lämnas ett årligt
tillskott till kassan, beräknadt med användande af
den vid kassans reglemente fogade »Bil. A».

Hvad föredragande departementschefen sålunda
hemställt behagade Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten,
på tillstyrkan af statsrådets öfriga ledamöter,
i nåder gilla; och skulle proposition af det innehåll,
bilaga vid detta protokoll utvisar, aflåtas till Riksdagen.

Ur protokollet:

A. R:son von Hedenberg.

Stockholm, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B., 1912.