Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 243.

1

Nr 243.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående ny aflöningsstat
för statens skogs för söksanstalt; gifven Stockholms
slott den 26 april 1912.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
att

dels godkänna ett i statsrådsprotokollet framlagdt förslag till aflöningsstat
för statens skogsförsöksanstalt att gälla från och med år
1913 äfvensom de villkor och bestämmelser, som i samma protokoll
föreslagits för åtnjutande af de i berörda stat för ordinarie befattningshafvare
upptagna aflöningar;

dels medgifva, att assistent vid anstalten skall äga att, efter Kungl.
Maj:ts bepröfvade, för åtnjutande af arfvodesförhöjning räkna sig till
godo den tid, han före den nya statens trädande i kraft i sådan egenskap
haft stadigvarande, tjänstgöring vid anstalten;

dels ock höja det under anslagstiteln »skogsundervisning och skogshushållning
i allmänhet» uppförda anslaget till statens skogsförsöksanstalt,
nu 29,000 kronor, med 18,100 kronor till 47,100 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Alfred Petersson.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 samt. 194 käft. (Nr 243—244.) 1

2

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 243.

Utdrag af protokollet öfver jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
26 april 1912.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Ehrensvärd,
Statsråden: PETERSSON,

SCHOTTE,

Berg,

Bergström,

friherre ÅDELSWÄRD,

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Departementschefen, statsrådet Petersson anförde härefter.

Vid underdånig föredragning den 13 januari 1912 åt trågan om
reglerandet för år 1913 af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel
hemställde jag under punkten 10 i protokollet, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå Riksdagen, bland annat, att i afbidan på den nådiga proposition
angående uppförande på ordinarie stat af statens skogsförsöksanstalt,
Kungl. Maj:t kunde komma att till Riksdagen aflåta, i det under
anslagstiteln »skolundervisning och skogshushållning i allmänhet» uppförda
anslaget till skogsförsöksanstalten beräkna en höjning från 29,000
kronor till 47,175 kronor eller således med 18,175 kronor.

Jag har nu för afsikt att underställa Kungl. Maj:ts pröfning
närmare förslag beträffande berörda af mig sålunda redan bebådade
fråga.

3

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 243.

Statens skogsförsöksanstalt eller, såsom den tidigare benämndes,
den forstliga försöksanstalten har varit i verksamhet alltsedan år 1902.
Nu gällande instruktion för anstalten utfärdades den 18 december 1908
(Svensk författningssamling nr 158).

Enligt § 1 i denna instruktion är anstaltens uppgift att genom
undersökningar och jämförande försök bidraga till lösandet af de för en
rationell skogshushållning grundläggande frågor.

I sådant afseende har anstalten hufvudsakligen dels att förebringa
utredning angående de inom landet förekommande skogbildande träden
och deras raser samt af dem bildade skogssamhällen, deras förekomst
och utveckling under skilda förhållanden, deras sjukdomar samt angående
lämpligheten af att i landets skogar uppdraga främmande skogsträd,
dels att utröna verkan af olika sätt för skogens skötsel hvad angår såväl
dess föryngring genom själfsådd eller kultur som dess behandling
under uppväxttiden och dess tillgodogörande, samt dels att efter studier
af skogsmarken söka utröna, huru den bör behandlas och vårdas för
att dess alstringskraft med afseende på skogsbestånden må blifva den
största möjliga.

Jämlikt § 3 lyder skogsförsöksanstalten under domänstyrelsen och
omfattar en skogsafdelning och en botanisk afdelning.

Dess personal utgöres af en föreståndare, en botanist, assistenter
samt tillfälliga biträden.

Föreståndaren och botanisten förordnas af Kungl. Maj:t efter förslag
af domänstyrelsen.

Assistenter och tillfälliga biträden antagas af domänstyrelsen.

Behörig att vinna anställning såsom föreståndare eller assistent å
skogsafdelningen är, enligt § 4, allenast den, som vid skogsinstitutets
högre kurs aflagt fullständig afgångsexamen.

Kompetent till befattningen såsom botanist vid anstalten eller
assistent å den botaniska afdelningen är den, som vid universitet aflagt
filosofisk ämbetsexamen eller filosofie kandidat- eller licentiatexamen,
hvari ämnet botanik ingår.

Arbetsplan för anstalten skall, enligt § 5, fastställas för hvarje år
af domänstyrelsen på förslag af anstaltens föreståndare.

För öfverläggning i frågor rörande anstaltens arbeten och sättet
för dessa arbetens utförande äger domänstyrelsen tillkalla förutom anstaltens
föreståndare och botanist jämväl skogsinstitutets direktör och
vederbörande lärare samt tre för försöksväsendet, intresserade fackmän.

Den stat, som för närvarande gäller för skogsförsöksanstalten,
antogs af Riksdagen år 1908 och har följande utseende:

Skogsförsöksanstaltens

framställning
är 1911.

4 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 243.

Arfvode till föreståndaren ................................................... kronor 3,000: —

» » botanisten ...................................................... » 5,000: —

» » en assistent ................................................... » 3,000: —

» » » » ............................................................ » 3,000: —

Till rese- och traktamentsersättning samt till aflöning
åt tillfälliga biträden och handtlangning äfvensom
till expensmedel ............................................... » 15,000: —

Summa kronor 29,000: —

Beträffande särskildt föreståndarens arfvode ber jag få erinra därom,
att detsamma blifvit bestämdt med hänsyn därtill, att till föreståndare
borde förordnas jägmästare i statens tjänst. Föreståndaren åtnjuter
följaktligen förutom arfvodet äfven den med jägmästare änsten förenade
lön jämte ålderstillägg.

Till betäckande af kostnaderna för anstalten, hvilka före år 1912
utgått från det dåvarande reservationsanslaget till kronoskogarnas förvaltning
och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet, finnes för innevarande
år under anslagstiteln »skogsundervisning och skogshushållning
i allmänhet» beräknadt ett särskildt anslag å 29,000 kronor. Från
berörda anslagstitel bestridas jämväl kostnaderna för tryckning af försöksanstaltens
publikationer äfvensom vissa mera tillfälliga utgifter, för
anstaltens räkning.

Uti en till domänstyrelsen den 11 augusti 1911 aflåten skrifvelse
med tillägg den 14 oktober 1911 hafva föreståndaren och botanisten
vid skogsförsöksanstalten, på gifven anledning, framlagt förslag om anstaltens
uppförande på ordinarie stat.

De hafva i detta förslag upptagit två särskilda föreståndare, en
för anstaltens skogsafdelning och en för dess naturvetenskapliga afdelning.
Bägge föreståndarna hafva ansetts böra erhålla samma aflöning
som universitetsprofessorer i allmänhet, d. v. s. lön 5,000 och tjänstgöringspenningar
2,500, tillhopa 7,500 kronor, hvartill skulle kunna
komma ett ålderstillägg till lönen efter fem år med 600 kronor. Den
afdelningsföreståndare, som tillika skulle vara anstaltens chef, borde därjämte
erhålla ett särskildt arfvode af 500 kronor.

För de bägge assistenterna — den ena vid skogsafdelningen och
den andra vid naturvetenskapliga afdelningen — har föreslagits utöfver
nu utgående arfvode 3,000 kronor, rätt till tre ålderstillägg, hvart och
ett å 200 kronor, att utgå efter respektive 2, 4 och 6 år.

Två »skogsbiträden» skulle vara anställda å skogsafdelningen.

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 243. 5

Sådant biträde skulle erhålla arfvode å 1,800 kronor, hvartill skulle
kunna komma tre ålder stil lägg, hvart och ett å 100 kronor, efter respektive
2, 4 och 6 år. För ett kvinnligt skrifbiträde å skogsafdelningen
har föreslagits ett arfvode å 1,500 kronor och för ett kvinnligt biträde
å naturvetenskapliga afdelningen ett arfvode å 1,800 kronor.

Till vikariatsersättningar under semester för afdelningsföreståndare
har upptagits ett belopp af 625 kronor. För gemensamma expenser
för anstalten, däribland lokalhyra, har afsetts ett belopp af 4,500 kronor.
Särskilda expenser hafva beräknats för skogsafdelningen till 8,900
kronor och för naturvetenskapliga afdelningen till 5,875 kronor.

Den föreslagna statens slutsumma skulle uppgå till 47,800 kronor
(ålderstillägg oberäknade).

När eu särskild institutionsbyggnad kunde komma att tagas i bruk
för skogsförsöksanstalten, skulle eu ordinarie vaktmästare, tillika portvakt,
maskinist och planteringsvakt, behöfva anställas med aflöning af
1,500 kronor jämte två ålderstilläggg å 100 kronor efter 5 och 10 år.
Häraf skulle dock ej föranledas någon ändring i den föreslagna statens
slutsumma, enär utgifterna för lokal samtidigt skulle komma att minskas
med ett belopp ungefär motsvarande vaktmästarens aflöning.

Till stöd för berörda framställning hafva föreståndaren och botanisten
anfört, bland annat, följande.

Med den mångfald af nya frågor, som den raska och glädjande
utvecklingen af skogsvårdsintresset i vårt land fört med sig, måste anstalten
betecknas såsom för närvarande ganska svagt utrustad såväl hvad
personalens antal, som arbetslokaler och penninganslag till expenser
beträffade. För att nämligen tillgodose de ökade kraf, som ställdes på
anstalten, vore framför allt flera biträden för mekaniska arbetens utförande
behöfliga. Dessutom borde personalen också på ett både för densamma
och för institutionen mera betryggande sätt fästas vid anstalten, ty
i längden kunde man ej begära, att personer skulle tjänstgöra mot ett
otillräckligt arfvode på ett förordnande »tillsvidare under året». Förr eller
senare komme de då att lämna institutionen för eu bättre aflönad och
mera tryggad ställning, medtagande en erfarenhet och en kunskap, som
en nytillträdande tjänsteman endast långsamt kunde förvärfva.

Då nu anstalten under de snart tio år den varit i verksamhet
företett en alltjämt fortgående utvidgning af sin verksamhet, framginge
däraf, att anstalten motsvarade ett verkligt statsbehof, hvars fyllande
med hvarje år blefve af allt större betydelse. En praktisk-naturvetenskaplig
institution med det verksamhetsområde, som statens skogsförsöksanstalt
ägde, måste också vara permanent, tv annars blefve lätt det

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 243.

arbete, don sökte uträtta, af mindre värde. Lämpligheten, för att icke
säga nödvändigheten af att skogsvårdsanstalten sattes på ordinarie stat
torde därför icke mera behöfva diskuteras. Ln lämplig tidpunkt härför
syntes nu vara kommen, då så stor erfarenhet samlats angående anstaltens
verksamhet, att man för en längre tid framåt kunde öfverblicka
de riktningar, i hvilka dess arbeten kunde komma att gå.

Vid beräknandet af de löneförmåner, som borde tilldelas föreståndarna
vid statens skogsförsöksanstalts båda afdelningar, borde man utgå
från det sakförhållandet, att de hade att utföra och leda vetenskapliga
arbeten af allra största praktiska vikt och betydelse. Det borde därför
ligga i statens intresse att sätta fordringarna på deras kompetens så
högt som möjligt och att för anstalten förvärfva och äfven bibehålla
dugligt folk. Om man tänkte på de institutioner — universiteten och
skogshögskolan — samt den allmänna och enskilda skogsvården, hvilka
alla kunde konkurrera om sådan arbetskraft, som kräfdes vid försöksanstalten,
så framginge däraf, att afdelningsföreståndarnas löneförmåner
borde sättas så, att dessa platser vid försöksanstalten för personer med
praktisk och vetenskaplig läggning blefve lika eftersträfvansvärda, som
platser vid universiteten och skogshögskolan eller ledareplatser i allmän
och enskild skogsvård.

Hittills hade föreståndaren för skogsafdelningen varit anstaltens föreståndare
och såsom sådan käft att svara för anstaltens hela kassa. Det
torde dock vara lämpligare, att hvarje afdelningsföreståndare svarade och
redogjorde för sin afdelnings expensmedel. Däremot borde en af afdelningsföreståndarna
såsom chef äga rätt att rekvirera till anstalten anslagna
medel, utbetala aflöningar och för anstaltens gemensamma utgifter utlämna
expensmedel till afdelningarna samt leda de i instruktionen fastställda
öfverläggningarna med anstaltens tjänstemän m. in. för detta
uppdrag föreslogs ett särskildt chefsarfvode.

I fråga om det arbete, som skulle tillkomma de båda afdelningarna,
framhöllo föreståndaren och botanisten, att de undersökningar, som tillhörde
anstaltens skog saf delning, kunde hänföras till två skilda hufvudgruppcr.
Den ena rörde själfva skogsskötseln, hvartill räknades alla
de spörsmål, som rörde skogarnas föryngring och vård. Särskildt
borde framhållas undersökningar och försök för åstadkommande af
naturlig föryngring, undersökningar om skogsträdens frön och dessas
användbarhet i olika trakter af landet, olika föryngringsmetoder såsom
sådd- och planteringsförsök å olika marker och i olika förband samt
uppdragande af plantor för dessa försök. Vidare undersökningar om
ungskogarnas vård och skötsel genom olika starka gallringar och ljus -

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 243.

huggningar, frågor som tarfvade mycken tid och noggranna undersökningar
i skilda delar af landet men också vore af ofantlig ekonomisk
betydelse för landets skogsbruk. Hit hörde också beståndens afverkning
efter olika metoder samt undersökningar om möjligheten och lämpligheten
af alt i landets skogar inplantera främmande trädslag.

Den andra hufvudgruppen af undersökningar vore af mera skogsmatematisk
natur. Hit räknades tillväxtundersökningar af allehanda slag,
undersökningar rörande bästa sättet att uppmäta och taxera skog samt
de tidsödande och mycket kräfvande undersökningarna för upprättande
af s. k. erfarenhetstabeller för skilda trädslag, hvilka bland annat kunde
tjäna som underlag för skogsekonomiska beräkningar i framtiden.

Det vore sålunda en mångfald, för vår skogsvård ytterst viktiga
frågor, hvilkas lösning tillhörde denna afdelnings ledare. Först efter eu
längre tids arbete kunde han förvärfva den nödvändiga litteraturkännedomen
och den erforderliga rutinen. I viss mån gällde detta äfven för
assistenten vid afdelnineren.

För den mängd af mekaniska arbeten såsom uppklafning af försöksytor
och profstammar, uträknande af stamanalyser, profytor och
profstammar, kontrollräkningar, förande af journaler m. m., hvilka tillhörde
skogsafdelningeu, tarfvades 0''illkorligen ökad personal. Emellertid
vore ej nödvändigt att det anställdes personer med högre skoglig
bildning, utan kunde sådana arbeten med fördel utföras af mera begåfvade
män från de lägre skogsskolorna. De borde dock vara så pass
väl aflönade, att de skulle vilja stanna vid försöksanstalten ett 10-tal
år. Det vore nämligen ytterst viktigt, att dessa arbeten af viss mekanisk
art vid anstalten utfördes af särskild öfvad och van personal.
Hittills hade lör sådant arbete endast varit anställd en person mot
årsarfvode, som för närvarande uppginge till 1,200 kronor jämte fri
bostad. Dennes tid hade dessutom splittrats genom att han äfven
måst utföra vaktmästarsyssla vid anstalten, passning af telefon m. m.
Följden häraf hade blifvit, att såväl afdeluingens assistent, som föreståndare
måst utföra sådant mekaniskt arbete, som kunnat ske med
billigare arb> tskrafter, och härigenom både försöksanstaltens arbetsprestation
ej på långt när blifvit den, som eljest kunnat erhållas. För
dessa arbeten borde därför ytterligare ett fast aflönadt biträde anställas.

För den mängd skrifgöromål och ritningar m. m., som förekomme
å denna afdelning, herde vidare vara anställdt ett kvinnligt biträde.
Detta kunde också vara behjälpligt med förande af förteckning öfver
försöksanstaltens bibliotek och fotografisamlingar.

Hvad därefter anginge den naturvetenskapliga eller botaniska af -

8 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 243.

delningen, hade denna afdelnings uppgifter allt ifrån anstaltens första
verksamhetsår fördelat sig på tre med hvarandra sammanhängande, men
till sina arbetsmetoder skilda riktningar, nämligen:

1) skogstypernas och skogssamhällenas biologi i förening med
undersökningar öfver markens biologi, kemi och fysik;

2) skogsträdens raser; och

3) skogsträdens sjukdomar.

Utforskandet af skogstypernas biologi och därmed sammanhängande
frågor afsåge att utröna lagarna för skogens tillväxt under olika yttre
förhållanden, markens beskaffenhet, dess inflytande på produktionen och
de förändringar, som marken underginge genom olika skogsvårdsåtgärder
och afverknings for in er, lagarna för skogens föryngring och naturliga,
af människan oberörda utveckling. För sin lösning fordrade dessa frågor
icke blott rent skogsbotaniska och markbiologiska studier ute i fria
fältet, utan också ingående undersökningar af jordmånens beskaffenhet
och ämnesomsättningen i skogsmarken, frågor, indika endast kunde lösas
genom kemiska och fysikaliska analyser å ett för detta ändamål inrättadt
laboratorium. Denna forskningsriktning sökte också utröna gallringens
nflytande på näringsomsättningen i marken, olika mosstypers lämplighet
för skogsbörd, dikningarnas inverkan på skogsmarkens utveckling m. m.
Som syntes anslöte sig dessa arbeten på det närmaste till de aktuella
frågorna inom vårt lands skogsvård och borde resultaten af dessa
studier vara grundläggande för de praktiska åtgärderna.

Detsamma kunde sägas vara fallet med studiet af skogsträdens
sjukdomar. De undersökningar, som på anstalten hittills utförts inom
detta område, visade, att uti Sverige funnes trädsjukdomar, som saknades
i mellersta Europa, där kännedomen om trädsjukdomarna erhållit sin
egentliga vetenskapliga utbildning, så att de hos oss förekommande och
ekonomiskt viktiga sjukdomarna till sin natur nu vore föga eller också
icke alls kända, till stort men för många skogsvårdsåtgärders riktiga
utförande. Den tredje af de vid afdelningen bedrifna forskningsriktningarna,
nämligen utredning af skogsträdens raser, vore väl för närvarande
icke någon brännande fråga i vårt land, men komme säkerligen
i framtiden att få en mycket stor betydelse. Då emellertid dylika
frågor fordrade en mycket lång tid för sitt besvarande, vore det nödvändigt
att såsom skett redan nu upptaga och bibehålla dem på aldelningens
program.

Det vore sålunda ett mycket stort och vidsträckt arbetsfält, som tillkomme
den naturvetenskapliga afdelningen och dess arbeten berörde så

9

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 243.

stora och olika områden af naturvetenskapligt vetande som växtgeografi,
jordmånslära, klimatologi, växtpatologi, ärftlighetslära och skogshushållning,
vetenskapsgrenar, som för närvarande befunne sig i den mest lifligt
utveckling. Endast mångårig erfarenhet kunde därför bibringa ledaren
af dessa arbeten den erfarenhet och rutin och den inblick i de praktiska
skogsfrågorna, som fordrades för dessa arbetens lyckliga utförande. 1
viss mån gällde detta äfven om assistenten.

Sedan ett par år hade vid anstalten tidvis varit anställd en yngre
kemist som tillfälligt biträde för utförande af behöfliga kemiska och
mekaniska analyser. Redan nu behöfdes emellertid sådana i ännu större
omfattning och utsträckning än hvad som hittills varit fallet, hvarför vid
afdelningen borde mot årsarfvode anställas en kvinnlig kemist med uppgift
att utföra behöfliga kemiska och mekaniska jordanalyser. Såsom
kompetens för denna befattning borde fordras kunskaper motsvarande
minst högsta betyget i kemi i filosofie kandidatexamen.

1 fråga om rätt till atlöningsförhöjning borde afdelningsföreståndare
få räkna sig till godo den tid, hvarunder han, till följd däraf att skogförsöksanstalten
ej varit uppförd på ordinarie stat, innehaft förordnande
såsom föreståndare eller botanist; assistent och skogsbiträde borde likaledes
få räkna sig till godo den tid de förut innehaft sina befattningar
vid anstalten.

Beträffande anstaltens expenser hafva föreståndaren och botanisten
med ledning af hittills vunnen erfarenhet beräknat för hyra, eldning,
gas och lyse, skrifmaterial, prenumeration å tidskrifter, inventariers och
försöksträdgårds underhåll samt telefoner m. m. ett belopp af 4,500
kronor.

Beträffande de föreslagna särskilda expenserna för anstaltens olika
afdelningar, hafva föreståndaren och botanisten erinrat, att från dessa
anslag borde bestridas, bland annat, resekostnader för anstaltens personal
äfvensom erforderliga handtlangningskostnader. Visserligen hade
hittills, då skogs försöksanstalten utfört planterings- eller gallringsförsök
o. d., handtlangningskostnaderna utbetalats af tillgängliga revirmedel med
belopp, som för år 1911 skulle uppgå till minst 3,500 kronor. Då emellertid
vid dylika försök handtlangningskostnaden gifvetvis blefve större än
vid vanliga skogsarbeten, ansåge föreståndaren och botanisten, att det
vore lämpligare, om handtlangningskostnaden kunde bestridas från anstaltens
anslag, så att revirmedlen icke behöfdes tagas i anspråk för
anstaltens räkning. Med anslutning till det ofvan anförda kunde de
särskilda expensanslagen beräknas på följande sätt:

Bihang till Piksdagens protokoll 1912. 1 sand. 194 käft. (Nr 243-244.) 2

10

Domän styrelsen.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 24b.

för skog saf delning en:

resekostnader............................................................................. Kronor 4,900: —

handtlangning ....................... » 2,000: —

blanketter, formulär, anskaffning och underhåll af instrument,
frakter....................................................................... „ 1,000: —

fotografiplåtar, kopiering m. m........................................... „ 300: —

arbetena försöksträdgården, undersökningsmaterial, diverse „___700: —

Summa kronor 8,900: —

för naturvetenskapliga af delningen:

resekostnader..............................................................

frakter, handtlangning m. m...............................

jordmåns- och kemiska laborationer ...................

öfriga delar af afdelningen, instrument m. m..
fotografier, kartor, ritning ......................................

Kronor 3,300

1,000

11

11

11

•n

500

575

500

Summa kronor 5,875

Domänstyrelsen, som med underdånig skrifvelse den 2 september
1911 öfverlämnat den framställning, för hvilken jag sålunda redogjort,
bär därvid samt i en ytterligare skrifvelse i ämnet den 18 oktober 1911
framhållit, att försöksanstaltens verksamhet under den gångna tiden
visat sig vara af betydelse för utvecklingen af statens skogshushållning,
en betydelse, som med hvarje år tvifvelsutan torde komma att ökas.
Då sålunda erfarenhet vunnits angående det permanenta behofvet af eu
sådan anstalt, ansåg domänstyrelsen tiden vara inne att gifva anstalten
fastare former genom dess sättande på ordinarie stat. Detta vore nämligen
en nödvändig förutsättning för att kunna vid anstalten under
längre tid bibehålla de personer, som därstädes anställts.

Beträffande det af anstaltens föreståndare och botanist uppgjorda
förslaget till anstaltens sättande på ordinarie stat, ville styrelsen anföra
följande.

Det såsom »chefsarfvode» ifrågasatta belopp af 500 kronor torde
kunna utgå ur staten. De göromål, som härmed skulle ersättas, inkräktade
nämligen på föreståndarens öfriga arbetstid, som i sin helhet
syntes böra vara ersatt med det såsom lön och tjänstgöringspenningar
föreslagna beloppet af sammanlagdt 7,500 kronor, hvilken aflöning
skulle efter fem år kunna höjas med 600 kronor. Dessa löneförmåner
öfverensstämde med den lönestat, som nu vore gällande för professorer
vid statens universitet. Då den verksamhet, som utöfvades af före -

II

Kuwjl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 243.

ståndarna för skogsförsöksanstalternas båda afdelningar, val närmast
vore att jämföra med nyss nämnda professorers, ansåge styrelsen den
ifrågasatta aHöningen erforderlig. 1 sammanhang härmed torde föreståndaren
och botanisten vid anstalten, i likhet med livad förhållandet
vore vid vissa utländska skogsförsöksanstalter, böra tilldelas professors
titel.

För de båda assistenterna vid skogsförsöksanstalten vore föreslagna
samma arfvodesbelopp, som nu tillkom me dem, dock med tilllägg,
att till arfvodet skulle kunna komma tre ålderstillägg å 200 kronor
efter respektive två, fyra och sex år, så att assistents slutarfvode skulle
komma att uppgå till 3,600 kronor. Äfven styrelsen ansåge ett sådant
tillägg till arfvodet erforderligt dels med hänsyn till de dyra lefnadskostnaderna
i Stockholm dels för att förekomma för täta ombyten af
assistenter. Assistenterna skulle likväl icke blifva ordinarie tjänstemän.

I den föreslagna staten vore vidare upptagna två skogsbiträden
på skogsafdelningen med ett arfvode för dem hvartdera af 1,800 kronor,
hvartill skulle kunna komma tre ålderstillägg å 100 kronor efter respektive
2, 4 och 6 år. Styrelsen ansåge det vara till stort gagn för arbetenas
utförande, att sådana biträden blefve anställda vid försöksanstalten. Ett
dylikt biträde, som utbildats vid en af statens skogsskolor, vore nu
anställdt därstädes och erfarenheten hade visat, att vissa mekaniska
arbeten kunde anförtros denna person, hvilka i annat fall skulle utföras
antingen af en bättre aflönad tjänsteman vid anstalten och därigenom
fördyras eller af tillfälliga biträden utom anstalten och därigenom
blifva mindre väl eller ojämnt utförda. Styrelsen hade intet
att erinra emot de för skogsbiträden a ifrågasatta arfvoden och ålderstillägg.

Ej heller i fråga om de kvinnliga biträdena och deras arfvoden
både styrelsen något väsentligt att erinra, men ville uttala önskvärdheten
däraf, att arfvodesbeloppen bestämdes i öfverensstämmelse med
hvad Ivungl. Maj:t kunde komma att i sådant afseende bestämma rörande
kvinnliga biträden i statens tjänst, hvarvid biträdet å den naturvetenskapliga
afdelningen borde hänföras till »kvalificeradt biträde» och
erhålla minst 1,800 kronors årsarfvode, enär såsom kompetens villkor för
henne borde föreskrifvas, att hon skulle ifråga om det kemiska arbete,
hon utförde, äga kunskaper motsvarande minst högsta betyget i kemi i
filosofie kandidatexamen.

Därest anstalten nu blefve försatt på ordinarie stat, torde därmed
också följa rätt till semester. Dock skulle särskilda föreskrifter
härvid vara nödiga angående den tid af året, semester finge åtnju -

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 243.

las, på det att semestern ej afsevärdt skulle inkräkta på tid, då
anstaltens fältarbeten påginge. För chefen och de ordinarie tjänstemännen
vid Sveriges geologiska undersökning vore stadgadt, att de,
när sådant utan hinder för göromålens behöriga gång kunde ske, ägde
åtnjuta semester under högst en och en half månad enligt af chefen
bestämd fördelning, dock hvad beträffade geologer i regeln icke under
den tid fältarbetena påginge. Enär något liknande syntes vara lämpligt,
äfven ifråga om skogsförsöksanstalten, ville styrelsen för denna föreslå
en bestämmelse af innehåll, att högst halfva semestertiden finge vara
förlagd till tiden från och med maj till och med september, hvarvid tillika
borde vara stadgadt, att anstaltens föreståndare och botanist icke samtidigt
finge åtnjuta semester. Beträffande semestertidernas längd borde densamma
sättas till en och eu half månad för föreståndaren och botanisten samt
till eu manad för assistenterna. I fråga åter om det till vikariatsersättningar
under semester uppförda beloppet, 625 kronor, hade styrelsen
kommit till den uppfattning, att hela beloppet borde uteslutas, enär
några vikarier icke med fördel kunde förordnas under ifrågavarande
tjänstemäns semester. De arbeten, som utaf hvar och eu af dem utfördes,
vore nämligen ej af sådan art, att de kunde vid afbrott under
semestern fortsättas af eu vikarie. Detta gällde i främsta rummet de
vetenskapliga afhandlingar, som utarbetades på grund af verkställda
undersökuingar, men ock i väsentlig grad själfva undersökningarna.
Styrelsen ville fördenskull föreslå, att skogsförsöksanstaltens tjänstemän
på ofvan föreslaget sätt finge åtnjuta semester, utan att vikarie förordnades
att under tiden uppehålla befattningarna.

Mot de till expenser föreslagna beloppen hade styrelsen intet att
erinra och ej heller ifråga om rätt för tjänstemännen att för behörighet
til! löneförhöjning räkna sig till godo den tid, de uppehållit sina befattningar
vid anstalten, då den ej varit uppförd på ordinarie stat.

Den ifrågasatta vaktmästaren vid en blifvande institutionsbyggnad
för skogsförsöksanstalten samt det för vaktmästaren föreslagna arfvodet
ansåge sig styrelsen böra tillstyrka under förbehåll, att han skulle vara
skyldig medfölja tjänstemännen vid anstalten på resor och därvid samt
jämväl i öfrigt, så långt tiden medgåfve, utföra sådana göromål, som
kunde anförtros de skogsbiträden, hvilka ofvan omnämnts. Hans arfvode
behöfde icke nu ingå i staten, enär det skulle komma att utgå
först, då anstalten ej längre erlade hyra för sin lokal. Det i expensmedlen
inräknade hyresbeloppet borde därefter utgå och arfvode til!
vaktmästaren ingå i staten. Beloppen ansåges ungefär motsvara hvarandra.

Kungl. Ma j d s Nåd. Proposition Nr 243. 13

I anslutning till hvad domänstyrelsen sålunda föreslagit, skulle
staten för skogsförsöksanstalten erhålla följande utseende:

Lön

Ivronor

Tjänst-

görings.

penningar

Kronor

Arfvode

Ivronor

i

Summa

Kronor !

1 föreståndare ......................................................

5,OCK)

2,500

7,500 '') |

1 botanist .........................................................

5,000

2,500

—

7,500 '')

1 assistent vid skogsafdelningen .............................

—

3,000

3,000 J)

1 d:o vid naturvetenskapliga afdelningen ............

—

—

3,000

3,000 ’2)

1 skogsbiträde vid skogsafdelningen .. ....................

—

—

1,800

1,800 *)

1 d:o d:o ....................

—

—

1,800

1,800 a)

1 kvinnligt biträde vid skogsafdelningen ..................

—

—

1,500

1,500

t d:o d:o vid naturvetenskapliga afdelningen

Gemensamma expenser: hyra, eldning, gas och lyse,
skrifmaterialier, prenumeration å tidskrifter, inven-tariers och försöksträdgårdens underhåll, telefoner

1,800

1,800

in. in................................................................

—

—

—

4,500

Expenser för skogsafdelningen .................................

—

—

_

8,900

d:o för naturvetenskapliga afdelningen...............

—

—

5,875

Summa

- !

—

- 1

47,175 i

Ö Efter fem år kan lönen höjas med 600 kronor.

s) Efter två år kan arfvodet höjas med 200 kronor och efter ytterligare två år med 200
kronor och efter än ytterligare två år med 200 kronor.

8) Efter två år kan arfvodet höjas med 100 kronor, efter ytterligare två år med 100 kronor
och efter än ytterligare två år med 100 kronor.

Sedan de framställningar, för hvilka jag nu redogjort, genom stogsförmk*.
särskilda nådiga remisser den 29 september och den 30 oktober 1911 ansJaltms /«-öfverlämnats till löneregleringskommittén, har kommittén den 18 april ^umiJfrc
1912 inkommit med utlåtande i ärendet. Innan jag öfvergår till si»gsiarovcrk.
innehållet i berörda utlåtande, torde det tillåtas mig att närmare beröra
ett spörsmål, som allt sedan inrättandet af en anstalt för förstuga försök
gång efter annan blifvit framställdt; jag syftar härmed på frågan
om denna anstalts ställande i större eller mindre samband med statens
högre skogsläroverk.

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 243.

Då domänstyrelsen i skrifvelse den 17 september 1895 gjorde
framställning om anordnande af ett forstligt försöks väsende, påpekade
styrelsen, att i de flesta europeiska länder, där skogarna intoge någon
afsevärd utsträckning, vore inrättade forstliga försöksanstalter, i Indika
under ledning af något högre skogsläroverk undersökningarna utfördes
af vissa därtill utsedda tjänstemän. Domänstyrelsen åberopade därvid
ett vid skogsinstitutet utarbetadt förslag beträffande ett forstligt försöksväseude
här i riket. Enligt detta förslag skulle arbetet bedrifvas af
särskilda tjänstemän, men det borde tillkomma skogsinstitutets direktör
att genom inspektioner följa försöksväsendets handhafvande och utveckling
samt att därom till domänstyrelsen afgifva årliga berättelser äfvensom
de förslag, som kunde påkallas. Domänstyrelsens framställningledde
emellertid då icke till någon åtgärd.

Då styrelsen sedermera i skrifvelse den 7 november 1900 gjorde
förnyad framställning om anordnande af ett forstligt försöksväsende,
begränsad! till det forstliga och forstbotaniska området, ansåg styrelsen,
att för leduingen af de rent forstliga arbetena lektorn i skogsmatematik
och skogsindelning vid skogsinstitutet och för ledningen af de forstbotaniska
lektorn i botanik vid samma institut vore väl kvalificerade.
Samtliga arbeten borde utföras enligt plan, som syntes böra af styrelsen
fastställas på förslag af direktören och lektorerna vid nämnda
institut.

Därest en af domänstyrelsen samtidigt gjord framställning om
förstärkning af skogsinstitutets lärarkrafter vunne bifall, höll styrelsen
före, att undervisningen vid institutet skulle kunna så fördelas, att lektorerna
i förenämnda ämnen kunde, jämte sin undervisning, mot åtnjutande
af skäligt arfvode förestå arbetena vid försöksväsendet.

Vid sidan af föreståndaren för den forstliga afdelningen måste
dock ställas en jägmästare med vissa angifna uppgifter. Till biträden
erfordrades två assistenter, den ena under hela året och den andra
under halfva året. Dessutom voro tillfälliga biträden och handtlangning
behöfliga.

Då ärendet föredrogs inför Kungl. Maj:t den 11 januari 1901,
yttrade dåvarande chefen för jordbruksdepartementet, som tillstyrkte
anordnandet af ett forstligt försöksväsende, att det syntes honom ligga
närmast till hands att för den nya institutionen taga i anspråk de vid
skogsinstitutet anställda lärare, såvidt deras verksamhet i öfrigt skulle
sådant medgifva. Han hölie ock före, att detta skulle låta sig göra
utan större svårighet för undervisningens ostörda fortgång, under förut -

15

* Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 243.

sättning af bifall till en af honom då förordad framställning om anvisande
af medel till beredande af ökade lärarkrafter vid institutet.

Den af Kungl. Maj:t i sistnämnda hänseende vid 1901 års Riksdaggjorda
framställningen blef emellertid endast i så måtto bifallen, att
för ändamålet anvisades på extra stat för år 1902 5,000 kronor i
stället för äskade 7,000 kronor.

I skrifvelse den 3 december 1901 framhöll domänstyrelsen, att
förutsättningen för att lektorerna vid skogsinstitutet, jämte sin undervisning
därstädes, tillika skulle kunna leda eller förestå arbetena vid
försöksväsendet varit den, att tillräcklig ökning i lärarkrafter erhölles.
hn i sådant syfte tillräcklig ökning hade icke genom det beviljade anslaget
å 5,000 kronor kunnat åvägabringas; ett försök att sammanställa
försöksväsendet med skogsinstitutet måste därför enligt styrelsens
mening utfälla ogynnsamt för båda.

Styrelsen fann sig fördenskull icke kunna vidhålla sitt förslag af
den 7 november 1900, utan ansåg, att det under dåvarande omständigheter
vore lämpligast, att försöksanstalten erhöll sin egen personal.

Vid ärendets föredragning inför Kungl. Maj:t den 11 januari 1902
ansåg sig föredragande departementschefen böra, i likhet med domänstyrelsen,
frånträda förslaget om det förstuga försöksväsendets förenande
med skogsinstitutet. Departementschefen tillstyrkte, att försöksanstalten
anordnades såsom en fristående institution enligt den af domänstyrelsen
framlagda planen, mot hvilken departementschefen icke hade något
att erinra.

Hvad departementschefen hemställt blef ock af Kung]. Maj:t bifallet
samt framlades för 1902 års Riksdag, hvilken äfven godkände
förslaget.

Den 7 april 1906 bemyndigades chefen för jordbruksdepartementet
att tillkalla sakkunniga personer att inom departementet biträda vid
behandling af fråga om, bland annat, ändamålsenligt ordnande af skogsundervisningen.

Enligt upprättad promemoria angående spörsmål att föreläggas
de sålunda tillkallade sakkunniga skulle deras uppdrag äfven omfatta
spörsmålet om beredande af lokal för skogsförsöksanstalten i samband
med uppförande af nya byggnader för skogsinstitutet.

Uti det betänkande, som i mars 1908 afgafs af bemälda sakkunniga,
uttalades (sid. 59), att de sakkunniga ansett det dem gifna
uppdraget i fråga om beredande af lokal för skogsförsöksanstalten i
samband med uppförande åt nya byggnader för skogsinstitutet jämväl
innebära nödvändigheten af en utredning om, huruvida ett samman -

IG

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 243.

förande af de båda institutionerna i omedelbar förbindelse med hvarandra
vore lämpligt och önskvärdt; och de sakkunniga framliöllo såsom
sin bestämda mening, att af såväl ekonomiska som andra grunder detta
vore fallet och borde kunna ske.

Skogshögskolans och skogsförsöksanstaltens uppgifter, yttrade de
sakkunniga, vore visserligen väsentligen olika; men såväl arbetsmetoder
som arbetsmedel läge dock hvarandra så nära, att ett vida lifligare
samband än det, som dittills rådt, vore i hög grad önskvärdt.

De sakkunniga hade därför ock i samråd med försöksanstaltens
tjänstemän uppgjort förslag till byggnad för anstalten å den tomt
vid Frescati å Norra Djurgården, som föreslagits för den tilltänkta
skogshögskolan. Ett sammanbyggande af de båda institutionerna,
hvilket möjligen kunnat vara ekonomiskt fördelaktigt, tilläte icke de
lokala förhållandena. Däremot möjliggjordes enligt förslaget gemensamt
bibliotek.

Därjämte hade de sakkunniga tänkt sig, att två åt högskolans
professorer, i skogszoologi m. m. och i marklära in. in., hvilkas undervisningsskyldighet
enligt den föreslagna läroplanen vore afsevärdt mindre
än öfriga ordinarie lärares, borde hafva sig ålagdt, att, i enlighet med
de för försöksanstalten gällande stadgar och bestämmelser, inom sina
respektive ämnen företaga skogsvetenskapliga undersökningar. Därigenom
skulle behofvet vid försöksanstalten af arbetskrafter inom de
nämnda ämnena kunna anses fylldt, åtminstone för ganska lång tid
framåt.

Om ej vid skogshögskolan upprättades en professur i marklära,
med skyldighet att, i den omfattning hans lärarverksamhet medgalvc,
äfven vara underkastad de för skogsförsöksanstalten gällande bestämmelser,
skulle — menade de sakkunniga (sid. 95) — helt säkert mycket
snart från försöksanstalten framkomma kraf på eu särskild tjänsteman för
skogsmarksundersökningar.

Äfven för innehafvaren af en föreslagen professur i skogszoologi
och närliggande områden ansågo de sakkunnige (sid. 96) böra stadgas
skyldighet ätt i den omfattning, hans lärarverksamhet vid skogshögskolan
medgåfve, vara underkastad de bestämmelser, som gällde för
skogsförsöksanstalten. Om den sålunda föreslagna lärarbefattningen
upprättades, syntes det de sakkunniga, att någon särskild entomologisk
afdelning vid skogsförsöksanstalten hvarken nu eller i framtiden skulle
vara af nöden.

Uti ett öfver de sakkunnigas betänkande afgifvet yttrande framhöll
botanisten vid statens skogsförsöksanstalt, att det syntes vara lyck -

17

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 243.

ligt både för skogsförsöksanstalteus och skogsentomologiens utveckling,
om de insektsbestämningar, som för anstaltens räkning erfordrades, finge
utföras af vederbörande professor vid skogshögskolan, men att det däremot
vore högst olämpligt att sammankoppla den föreslagna professorns
i marklära verksamhet med skogsförsöksanstalten, som själf måste utföra
sina markundersökningar.

Domänstyrelsen tillkännagaf uti ett den 24 september 1908 afgifvet
underdånigt utlåtande öfver de sakkunnigas betänkande, att styrelsen
ej kunde finna nöjaktig motivering föreligga för en professurs inrättande
i ämnet marklära med geologi. Upparbetandet af ämnet marklära borde
enligt styrelsens mening i första hand tillkomma skogsförsöksanstalten,
där beaktansvärda undersökningar angående frågor om skogsmarken
redan planlagts. Botanisten vid skogsförsöksanstalten hade äfven framhållit
betydelsen af att markläran finge vid anstalten själfständigt bearbetas
och fördenskull framställt en bestämd protest emot de sakkunnigas
förslag, att den ifrågasatta professorn i marklära vid skogshögskolan
skulle biträda försöksanstalten vid undersökningar i dithörande
ämnen. Förslaget finge ock, menade domänstyrelsen, anses innebära
en nödfallsåtgärd, åsyftande att bereda den ifrågasatta professorn full
sysselsättning, hvilket undervisningen vid skogshögskolan icke kunde
lämna honom.

Frågan om upparbetandet af ämnet marklära samt undervisningens
ordnande i marklära med geologi vid skogshögskolan syntes domänstyrelsen
böra tillsvidare lösas på det sätt, att vid skogsförsöksanstalten
anställdes en assistent i geologi med uppgift att särskildt ägna sig åt
frågan om skogsmarkens undersökning och studium. Denna assistent
skulle samtidigt kunna anställas såsom »lärare på extra stat» vid skogshögskolan
med undervisningsskyldighet i marklära och geologi. Han
borde fördenskull ej äga fullt så stor skyldighet beträffande arbetstiden
vid skogsförsöksanstalten som öfriga tjänstemän därstädes, detta likväl
endast under de tider, då han vore sysselsatt med undervisning eller
tentamina vid skogshögskolan. För sitt arbete vid den sistnämnda
borde han åtnjuta ett arfvode »på extra stat» af 2,500 kronor om året,
hvilket arfvode skulle ingå i högskolans stat i stället för den af de sakkunniga
föreslagna aflöningen till en e. o. professor i marklära med geologi.

Beträffande den föreslagna professorn i zoologi vid skogshögskolan
höll domänstyrelsen före, att han under tider, då han ej vore upptagen
af sin tjänst vid högskolan, borde utreda frågor om våra skogsinsekter,
vare sig detta skedde i samband med skogsförsöksanstalteus arbeten
eller på särskildt uppdrag.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 sand. 194 käft. (Nr 243 — 244.) 3

18

Löne reglerings kommittén.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 243.

Jag tillåter mig vidare erinra därom, att jag till det statsrådsprotokoll
öfver jordbruksärenden den 15 mars 1912, hvaraf utdrag är
bifogadt Kungl. Maj:ts proposition nr 73 till 1912 års Riksdag, vid
föredragning af fråga om ordnande af den högre skogsundervisningen
in. m., yttrat, bland annat, att i nära samband med denna fråga stode
vissa kraf, som gällde statens skogsförsöksanstalts tidsenliga utveckling.
Den ifrågasatta skogshögskolan och den för de praktiska försöken afsedda
försöksanstalten syntes mig nämligen böra komma i en närmare beröring
med hvarandra än dittills varit fallet.

Vid behandling af frågan om lärarkrafterna vid den föreslagna
skogshögskolan tillkännagaf jag i anslutning härtill, att det åtminstone
för närvarande icke syntes mig motiveradt att för marklära och skogszoologi
upprätta professurer. Genom en ökning af krafterna vid skogsförsöks
anstalten skulle det nämligen blifva möjligt att från skogsförsöksanstalten
tillgodose undervisningen i omförmälda ämnen vid skogshögskolan,
hvarigenom sambandet mellan skogshögskolan och skogsförsöksanstalten
blefve stärkt och nämnda två ämnen borde vid högskolan blifva
väl företrädda.

Uti det af mig framlagda förslaget till stat för skogshögskolan
ingår af sådan anledning icke heller någon aflöning till lärare i skogszoologi
och i marklära, utan skulle nämnda lärare, såsom tillika tjänstemän
vid statens skogsförsöksanstalt, helt och hållet aflönas därifrån.

I sitt ofvan omförmälda, den 18 april 1912 ingifna utlåtande
anför nu löneregleringskommittén i hufvudsak följande.

Innan ett furstligt eller skogligt försök sväsende här i riket kom
till stånd, hade tanken på ett samarbete mellan detta försöksväsende
och den högre skogsundervisningen sökt göra sig gällande; och enligt
de grunder för förändrad organisation af den högre skogsundervisningen,
som vid 1912 års Riksdag af Kungl. Magt framlagts, förutsattes uttryckligen,
att den föreslagna skogshögskolan och statens skogsförsöksanstalt
skulle komma i närmare beröring med hvarandra. Kommittén
ansåge sig böra uttala sin fulla anslutning till den tanke, som sålunda
kommit till uttryck. Kommittén hyste nämligen den uppfattningen, att
eu samverkan så i ett som i annat hänseende mellan ifrågavarande
undervisningsanstalt och försöksanstalten skulle lända till gagn för båda
institutionerna och de betydelsefulla uppgifter dessa skulle tjäna.

Uti de till kommittén remitterade framställningar, om hvilka nu
vore fråga, föreslogs beträffande statens skogsförsöksanstalt, att denna
anstalt måtte från och med år 1913 »sättas på ordinarie stat». I detta

19

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 243.

hänseende ville kommittén erinra, att anslaget till skogsförsöksanstalten
redan nu inginge ,uti den å ordinarie stat uppförda anslagstiteln till
»skogsundervisning och skogshushållning i allmänhet». Med framställningarna
i fråga torde emellertid i nämnda hänseende framför allt åsyftas,
att nuvarande föreståndar- och botanistbefattningarna vid skogsförsöksanstalten
skulle förändras till ordinarie befattningar. Meningen torde väl
ock hafva varit, att de två föreslagna kvinnliga biträdesbefattuingarna
skulle, i den mån ordinarie anställning beviljades andra dylika befattningshafvare,
erhålla karaktären af ordinarie. Det hade därjämte föreslagits,
att, sedan framdeles särskild byggnad blifvit uppförd för anstalten,
vid densamma måtte få anställas en ordinarie vaktmästare, tillika
portvakt, maskinist och planteringsvakt. Vid anstalten skulle emellertid
fortfarande finnas anställda två assistenter med aflöning i form af
arfvode. Därtill skulle ytterligare komma två skogsbiträden, likaledes
aflönade med arfvoden.

Hvad till en början beträffade frågan om föreståndare- och botanistbefattningarnas
förändring till ordinarie tjänster, torde — vid det
förhållande, att skogsförsöksanstalten numera varit i verksamhet i nära
tio år och väl obestridligen finge anses fylla ett stadigvarande behof —
icke något vara att erinra mot hvad i berörda hänseende föreslagits.
Vidkommande aflöningarna till nämnda två befattningshafvare uppskattade
kommittén nogsamt betydelsen af de arbeten, som utfördes af
ifrågavarande befattningshafvare vid skogsförsöksanstalten, men både
likväl icke ansett sig kunna tillstyrka, att de i aflöningshänseende blefve
likställda med universitetsprofessorer.

Utan att vilja inlägga någon gensaga mot att, därest så skulle
finnas nödigt eller lämpligt, befattningshafvarna i fråga, på sätt domänstyrelsen
föreslagit, skulle få professorstitel, syntes det kommittén vara
tillfyllest, att de erhölle de aflöningsförmåner, som vid 1911 års Riksdag
på Kungl. Maj:ts förslag bestämdes för professorer vid farmaceutiska
institutet och vid Chalmers’ tekniska läroanstalt, eller eu begynnelseaflöning
af 6,400 kronor, däraf 4,400 lön och 2,000 tjänstgöringspenningar,
hvartill skulle kunna komma ett ålderstillägg till lönen efter
fem år å 600 kronor.

I detta sammanhang ville kommittén särskilt påpeka en af de
konsekvenser, hvartill ett bifall till skogsförsöksanstaltens förslag beträffande
aflöningsförmånerna till nu ifrågavarande tjänstemän vid denna
anstalt skulle kunna leda. Uti en till utlåtande af kommittén remitterad
underdånig framställning af den 4 november 1911 hade nämligen
styrelsen för centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet

20 Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition Nr 243.

anhållit, att aflöningarna till föreståndarna och öfverassistenterna vid
sistnämnda anstalt måtte höjas till samma belopp, hvartill aflöningarna
för vederbörande tjänstemän vid skogsförsöksanstalten kunde varda
höjda. Härvid borde erinras att, då vid 1908 års Riksdag botanisten
vid skogsförsöksanstalten tilldelades nuvarande aflöning, jämförelse gjordes
med de aflöningsförmåner, som åtnjötes af öfverassistenterna vid centralanstalten
för försöksväsendet på jordbruksområdet.

Från skogsförsöksanstalten hade föreslagits, att ett arfvode af 500
kronor för år räknadt skulle utgå för de särskilda göromål, som vore
förenade med chefsskapet för anstalten. Kommittén hade ansett sig
böra tillstyrka detta. Enligt förslaget från skogsförsöksanstalten skulle
nämnda chefsskap kunna tilldelas endera af de bägge afdelningsföreståndarna
och icke vidare nödvändigtvis vara bundet vid befattningen
såsom afdelningsföreståndare för skogsafdelningen. Mot en sådan anordning
syntes icke något vara att erinra, då därigenom bereddes möjlighet
att till chef för anstalten välja den för detta ändamål lämpligaste
af de bägge afdelningsföreståndarna.

Beträffande försöksanstaltens och domänstyrelsens förslag att arfvodet
till assistent vid anstalten skulle kunna höjas efter respektive 2,
4 och 6 års tjänstgöring, hvarje gång med 200 kronor, så att slutarfvodet
skulle kunna uppgå till 3,600 kronor, hade kommittén visserligen
i princip icke känt sig tilltalad af förslaget att beträffande dessa
i stat specifikt upptagna arfvodesbefattningar medgifva förhöjning i
arfvodena, motsvarande ålderstillägg för ordinarie befattningshafvare.
Med afseende emellertid å hvad i nyssberörda hänseende till stöd därför
anförts, och då exempel på dylika arfvodesförhöjningar förekomme i
vissa af Kungl. Maj:t och Riksdagen godkända stater, hade kommittén
icke velat motsätta sig införandet af sådana arfvodesförhöjningar för
ifrågavarande assistenter.

Icke under några förhållanden kunde kommittén dock tillstyrka,
att eventuella arfvodesförhöjningar för dessa tjänstemän skulle inträda
med så korta mellanrum, som föreslagits. Däremot torde, då, efter hvad
kommittén inhämtat, det ej vore afsedt, att assistent i regel skulle tjänstgöra
vid anstalten utöfver tio år, en arfvodesförhöjning böra^medgifvas
att inträda efter fem års tjänstgöring och med ett belopp af 400 kronor
eller samma belopp, hvarmed de särskilda ålderstilläggen till jägmästare
utgå.

Såsom förut är nämndt, hade uti de allmänna grunder för förändrad
organisation af den högre skogsundervisningen, som vid denna
Riksdag framlagts af Kungl. Maj:t, förutsatts, att undervisningen i hvart -

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 243. 21

derå af ämnena marklära och skogszoologi skulle bestridas af befattningshafvare
vid skogsförsöksanstalten, och, efter hvad kommittén ansett
sig kunna antaga, af befattningshafvare tillhörande assistentkategorien
vid försöksanstaltens naturvetenskapliga afdelning. För genomförandet
af berörda anordning skulle emellertid erfordras åtminstone en ytterligare
befattningshafvare vid försöksanstalten, utöfver hvad i nu föreliggande
framställningar begärts.

Därest de befattningshafvare vid skogsförsöksanstalten, åt hvilka
skulle uppdragas att vid skogshögskolan meddela undervisning i ofvan belöida
ämnen, icke från skogshögskolan erhölle någon ersättning för
nämnda undervisning, måste hela deras aflöning gifvetvis upptagas å
skogsförsöksanstaltens stat. I fråga om beloppet af den ersättning, som
borde tillkomma. de ifrågavarande befattningshafvarna i deras dubbla
egenskap af »assistenter» vid skogsförsöksanstalten och lärare vid skogshögskolan,
hade det synts kommittén, att en lämplig jämförelse skulle
kunna göras med laboratorerna vid farmaceutiska institutet. Dessa
sistnämnda åtnjöte eu aflöning af 4,000 kronor, däraf 2,400 i lön och
1,600 i tjänstgöringspenningar, hvartill kunde komma två ålderstillägg
till lönen å 500 kronor efter respektive fem och tio år.

Om förenämnda grunder för ordnandet af den högre skogsundervisningen
blefve i antydda hänseende godkända, torde fördenskull från
den tidpunkt, den föreslagna skogshögskolan började sin verksamhet,
böra å skogsförsöksanstaltens stat uppföras dels, i stället för den nuvarande
assistenten å naturvetenskapliga (botaniska) afdelningen, en
laborators- eller dylik befattning dels ock en ytterligare sådan befattning.

Då emellertid äfven därefter någon tids erfarenhet borde afvaktas
i fråga om dessa befattningar, syntes de icke redan från början böra
upptagas såsom ordinarie tjänster utan tillsvidare aflönas med årfvoden,
hvilka lämpligen kunde sättas till belopp, motsvarande begynnelseaflöningen
för laboratorer vid farmaceutiska institutet, eller 4,000 kronor.

Vid skogsförsöksanstalten vore för närvarande anställdt ett s. k.
skogsbiträde. Denne befattningshafvare, hvilken genomgått eu af statens
skogsskolor, aflönades med ett belopp af 1,200 kronor om året
från anstaltens expensanslag, hvar järn te han åtnjöte fri bostad i den för
anstalten förhyrda lägenheten äfvensom särskild godtgörelse för städning
m. m. af anstaltens lokaler.

Vid anstalten hade ock för utförande af vissa kemiska och mekaniska
analyser varit under de senare åren, 8 å 9 månader hvarje år,
anställdt ett kvinnligt biträde mot en aflöning af 125 kronor i månaden!

22

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 243.

För egen del hade kommittén visserligen icke något att erinra
mot anställande på mera stadigvarande sätt vid skogsförsöksanstalten
af två skogsbiträden samt två kvinnliga biträden. Då emellertid det
skogsbiträde och det kvinnliga biträde, som för närvarande vore sysselsatta
vid anstalten, endast aflönats af expensanslag och då någon tids
ytterligare erfarenhet torde böra afvaktas i fråga om omfattningen och
beskaffenheten af de arbeten, som lämpligen kunde öfverlämnas åt
biträden, flera eller färre, af ifrågavarande slag, hade kommittén ansett
mindre lämpligt att nu, på sätt af skogsförsöksanstalten och domänstyrelsen
föreslagits, omedelbart specifikt uppföra några befattningar af
detta slag å anstaltens stat, utan torde det få anses för närvarande till
fyllest, att ett särskilt anslag till arfvoden åt skogsbiträden och kvinnliga
biträden upptoges i staten. Det hade synts kommittén, att beloppet
af denna anslagspost efter en approximativ beräkning af 1,500
kronor för hvartdera skogsbiträdet, 1,200 kronor för det ena och 1,600
kronor för det andra kvinnliga biträdet — för år räknadt borde
kunna bestämmas till 5,800 kronor.

Därest skogsförsöksanstalten erhölle egen byggnad å samma område
som den föreslagna skogshögskolan, torde i sammanhang med
försöksanstaltens inflyttning i denna byggnad anstaltens stat komma
att undergå revision; och borde då äfven frågan om nämnda biträdens
framtida ställning kunna göras till föremål för förnyad pröfning.

Redan nu ville dock kommittén framhålla, att de aflöningsförmåner,
som kommittén i sitt den 29 juni 1911 afgifna betänkande föreslagit
för kvinnliga biträden med mera kvalificeradt arbete, icke afsetts
för befattningshafvare med sådana vetenskapliga kvalifikationer, som
enligt nu föreliggande förslag ansetts böra fordras af det kvinnliga
biträdet å skogsförsöksanstaltens naturvetenskapliga afdelning.

Enligt skogsförsöksanstaltens förslag skulle, från den tidpunkt, då
ny institutionsbyggnad kunde tagas i bruk, vid anstalten anställas eu
ordinarie vaktmästare, tillika portvakt, maskinist och planteringsvakt.

Att vid nyssberörda revision af försöksanstaltens stat en vaktmästarbefattning
kunde finnas böra uppföras å staten, syntes kommittén
rimligt; och borde denne befattningshafvare, efter vidare och närmare
utredning rörande hans åligganden, i aflöningshänseende likställas
med andra motsvarande befattningshafvare vid statens verk här i
Stockholm.

Därest åt afdelningsföreståndarna vid skogsförsöksanstalten gåfves
ordinarie anställning, syntes det kommittén, att dem borde beredas
semester under eu och en halt manad årligen. I fråga om tidpunkten

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 243. 23

för semesterns åtnjutande ansåge kommittén lämpligen kunna meddelas
en bestämmelse, motsvarande den, som gällde för flertalet tjänstemän
vid Sveriges geologiska undersökning, eller att semester i regeln icke
Ange åtnjutas under den tid, skogsförsöksaustaltens fältarbeten påginge.
Jämväl torde, i anslutning till hvad domänstyrelsen föreslagit, böra
stadgas, att vederbörande afdelningsföreståndare icke finge samtidio-t
åtnjuta semester.

Då kommittén tillstyrkt förslaget från skogsförsöksanstalten om
ett särskildt arfvode för bestridande af cliefsgöromålen, ansåge kommittén,
att under semester eller annan tjänstledighet för den afdelningsföreståndare,
som vore förordnad att vara anstaltens chef, den på vikariatstiden
belöpande andel af arfvodet för chefsgöromålen borde få tillgodonjutas
åt den, som bestred dessa göromål.

Af domänstyrelsen hade äfven blifvit hemställdt, att semester måtte
fa^ tillgodonjutas af assistenterna vid skogsförsöksanstalten under en
månad årligen, dock utan särskild kostnad för statsverket, i det att
någon vikarie icke skulle erfordras för assistent under dennes semester.
Därest det utan hinder för arbetenas behöriga gång läte sig göra att
sålunda medgifva assistent någon tids kostnadsfri ledighet, syntes från
kommitténs sida intet vara att erinra häremot.

__ Å gällande stat för skogsförsöksanstalten vore upptaget ett anslag
af 15,000 kronor »till rese- och traktamentsersättning samt till aflöning
åt tillfälliga biträden och handtlangning äfvensom till expensmedel».
Nu hade föreslagits, att å staten för skogsförsöksanstalten måtte uppföras
följande särskilda anslagsposter, nämligen dels till gemensamma
expenser 4,500 kronor, dels till expenser för skogsafdelningen 8,900
kronor och dels till expenser för naturvetenskapliga afdelningen 5,875
kronor eller tillhopa 19,275 kronor, alltså 4,275 kronor mera än det
motsvarande anslaget å anstaltens nuvarande stat.

\id bedömande af behofvet af den sålunda föreslagna anslagshöjningen
borde erinras å ena sidan, att, i händelse af bifall till kommitténs
förslag om särskildt anslag till skogsbiträden och kvinnliga biträden,
från nu ifrågavarande anslagsmedel icke vidare skulle utgå aflöningar
till mera stadigvarande dylika biträden. Å andra sidan borde
uppmärksammas, hurusom vissa kostnader för handtlangning, som hittills
fått utgå åt revirförvaltningsmedel, skulle komma att bestridas af
försöksanstaltens, expensanslag; dessa kostnader hade, enligt hvad för
kommittén uppgifvits, för år 1911 belöpt sig till närmare 4,000 kronor.

Mot de af försöksanstalten föreslagna beloppen till expenser
hade domänstyrelsen icke haft något att erinra. Kommittén hade icke

24

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 243.

heller tilltrott sig att framställa någon anmärkning mot förslaget i denna
del. För afrundande af statens slutsumma borde emellertid det belopp,
som skulle afses till särskilda expenser för naturvetenskapliga afdelningen,
lämpligen böra sättas till 5,900 kronor.

Vid bifall till förslaget, att vederbörande afdelningsföreståndares
befattningar skulle varda i staten för skogsförsöksanstalten uppförda
såsom ordinarie befattningar, borde gifvetvis stadgas villkor för åtnjutande
af de med dessa befattningar förenade aflöningsförmåner. Vid
uppgörande af förslag till sådana aflöningsvillkor hade kommittén tagit
hänsyn i tillämpliga delar till de bestämmelser, som vid senare årens
Riksdagar fastställts i afseende å åtskilliga då beslutade löneregleringar.
Därvid hade kommittén äfven ansett sig böra beakta den vid 1908 års
Riksdag bland aflöningsvillkoren för skogsstaten intagna bestämmelsen,
att öfverjägmästare icke ägde -åtaga sig skogsförrättningar åt enskilda.
Motsvarande bestämmelse syntes kommittén böra ingå bland aflöningsvillkoren
för afdelningsförestundare vid skogsförsöksanstalten.

I fråga om rätt att komma i åtnjutande af aflöningsförhöjning
genom ålderstillägg skulle enligt skogsförsöksanstaltens och domänstyrelsens
förslag nuvarande innehafvare af föreståndar- och botanistbefattningarna,
därest de komme att utnämnas till atdelningsföreståndare
å den nya staten, äga räkna sig till godo den tid, hvarunder de innehaft
förordnande såsom föreståndare eller botanist vid anstalten. Kommittén
hade icke ansett sig kunna biträda detta, enär äfven de aflöningsförmåner,
som enligt kommitténs förslag skulle tillkomma vederbörande
befattningshafvare, innebure en väsentlig förhöjning i jämförelse med
de aflöningsförmåner, som åtnjötes af nuvarande innehafvare af töreståndar-
och botanistbefattningarna.

Däremot synes kommittén icke något vara att erinra mot att, i
anslutning till hvad ock blifvit från skogsförsöksanstalten och af domänstyrelsen
föreslaget, assistent finge, efter Kungl. Maj:ts bepröfvande, i
och för arfvodesförhöjning tillgodoräknas föregående stadigvarande tjänstgöring
i sådan egenskap vid anstalten. För assistent hade nämligen
icke föreslagits något förhöj dt begynnelsearfvode. Bestämmelse i sistnämnda
hänseende borde dock icke inflyta bland de vid staten fogade
aflöningsvillkoren, enär dessa endast afsåge ordinarie befattningshafvare.

Enligt de föreslagna aflöningsvillkoren skulle vederbörande afdelningsföreståndare
vid skogsförsöksanstalten vara underkastade den vidsträcktare
tjänstgöringsskyldighet, som kunde varda stadgad. I detta
hänseende ville kommittén, i anslutning till tanken om önskvärdheten
och betydelsen af större samband än hittills mellan skogsförsöksanstalten

25

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 243.

och den högre skogsnndervisningen, hemställa till behörigt öfvervägande,
huruvida ej, efter nämnda undervisnings omläggning och utvidgning,
afdelningsföreståndarna vid skogsförsöksanstalten kunde böra åläggas
att, i den mån så pröfvades lämpligt, medelst föredrag eller annorledes
bereda en blifvande skogshögskolas elever tillfälle att få en närmare
inblick i eller kännedom om skogsförsöksanstaltens uppgifter och de
väsentligaste resultaten af dess verksamhet.

Vid bifall till hvad kommittén föreslagit, skulle staten för försöksanstalten
erhålla följande utseende.

Tjänst-

1

i ------

Lön.

Kronor.

görings-

penningar

Kronor.

Summa.

Kronor.

''

1 föreståndare för skogsafdelningen ......

1 d:o för naturvetenskapliga af-

4,400

2,000

6,400

1 Efter 5 år kan lönen j
| höjas med 600 kronor. !

delningen ...........................

4,400

2,000

6,400

1 assistent, arfvode............................

—

3,000

1 Efter 5 år kan arfvodet j

•1 do d:o .............................

—

3,000

J höjas med 400 kronor. |

För bestridande af chefsgöromål............

—

500

| Till aflöning åt skogsbiträden och kvinn-

liga biträden.................................

—

—

5,800

Till gemensamma expenser ..................

—

4,500

» särskilda expenser för skogsafdelningen

—

<

8,900

» » »för naturvetenskap-

liga afdelningen ...........................

— |

—

5,900

Summa

_ |

—

44,400

I ofvanstående förslag till stat hade icke upptagits någon särskild
anslagspost till ålderstillägg för afdelningsföreståndare och arfvodesförhöjning
för assistenter, enär utgifter för nämnda ändamål borde
bestridas från det å nionde hufvudtiteln uppförda gemensamma förslagsanslaget
till ålderstillägg.

I 13 § af gällande instruktion för statens skogsförsöksanstalt vore
stadgadt, att för tjänsteman vid anstalten skulle, med vissa angifna
undantag, under den tid af året, som ej användes till utearbete, den
dagliga arbetstiden å tjänsterummet hvarje söckendag utgöra sex timmar,
förlagda till tider, om livilka närmare bestämmelse skulle meddelas af
domänstyrelsen. Tillika vore föreskrifvet, att öfverordnad ägde att i den
sålunda bestämda arbetstiden påfordra nödig utsträckning vid alla de tillBihang
till Riksdagens protokoll 1912. 1 sand. 194 käft. (Nr 243—244.) 4

Departements chefen,

26 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 243.

fallen, då göromålens gång det kräfde. 1 anslutning till hvad vid löneregleringar
under de senare åren för ett flertal ämbetsverk och myndigheter
plägat föreskrifvas, ansåge kommittén böra såsom förutsättning för
godkännande af den nya staten för skogsförsöksanstalten uppställas, att,
för så vidt tjänstgöringen vore förlagd till anstaltens lokaler i Stockholm,
ordinarie tjänstinnehafvare skulle, i den mån ej undantag kunde anses
böra stadgas eller för särskilda fall efter pröfning medgifvas, vara å
tjänsterummet tillstädes minst G timmar hvarje söckendag.

Den verksamhet, som under en tid af omkring tio år utöfvats åt
statens skogsförsöksanstalt, har allt mer visat sig vara åt ingripande
betydelse för vårt lands skogshushållning i dess helhet. Då under
sådana förhållanden anstalten måste anses fylla ett stadigvarande behof,
lärer tvekan icke böra råda om det befogade i att nu söka gifva denna
anstalt eu fastare organisation än som för närvarande tillkommer densamma.
Ett steg i sådan riktning skulle, på sätt i det föregående
erinrats, äfven vara, att skogsförsöksanstalten ställes i närmare samband
med rikets högsta skogsundervisningsanstalt, den ifrågasatta skogshögskolan.
På sätt jag vid underdånig föredragning den 15 mars 1912 af
frågan om ordnande af den högre skogsundervisningen redan framhållit
(proposition nr 73), har det i sådant afseende synts mig lämpligt, att
skogsförsöksanstalten blefve jämte skogshögskolan ställd under en särskild
styrelse, bestående af chefen för domänstyrelsen, själfskrifven ledamot,
samt fyra utaf Kungl. Maj:t utsedda ledamöter. Inför denna styrelse
skulle ärenden rörande skogshögskolan föredragas af högskolans rektor
samt frågor rörande skogsförsöksanstalten af anstaltens chef. "Vidare
skulle samband mellan skogshögskolan och skogsförsöksanstalten åvägabringas
jämväl därigenom, att undervisningen vid högskolan i ämnena
marklära och skogszoologi anförtroddes åt vissa befattningshafvare vid
försöksanstalten. Jämväl genom det af mig vid berörda tillfälle förordade
förslaget att förlägga skogsförsöksanstaltens nybyggnad och försöksträdgård
i omedelbar närhet till den nya skogshögskolan, skulle
sambandet och växelverkan mellan berörda två institutioner ytterligare
befordras.

Om än nu berörda åtgärder, hvilka äro afsedda att utgöra
led i skogsförsöksanstaltens nya organisation, icke kunna vidtagas förrän
vid den tidpunkt, då den nya skogshögskolan är färdig att börja
sin verksamhet, och det följaktligen, på sätt löneregleringskommitten
jämväl påpekat, icke lärer kunna undvikas att vid nämnda tidpunkt
vidtaga vissa ändringar i staten för skogsförsöksanstalten, synes det
mig likväl icke lämpligt att intill dess uppskjuta de förändringar i

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 243. 27

försöksanstaltens organisation och stat, som, helt och hållet oberoende
af de planerade byggnadsföretagen och de ifrågasatta nya anordningarna
i fråga om skogshögskolan, redan nu kunna åvägabringas. Det torde
nämligen icke kunna förnekas, att det anslag, som för närvarande står
försöksanstalten till buds, visat sig icke vara tillräckligt för det därmed
afsedda ändamålet, hvartill kommer svårigheten, att med nu utgående
jämförelsevis obetydliga aflöningsförmåner och, hvad angår föreståndaroch
botanistbefattningarna, dessas natur af icke ordinarie tjänster, kunna
\id anstalten binda personer med erforderliga kvalifikationer.

Beträffande de åtgärder, som redan nu böra i förenämnda afseenden
vidtagas, ansluter jag mig med vissa modifikationer till löueregleringskommitténs
förslag. Hvad då till en början angår aflöningsförmånerna
åt anstaltens tva afdelningsföreståndare, torde arten och omfattningen
af den verksamhet, som tillkommer dessa afdelningsföreståndare, gorå
det i hög grad önskvärdt att genom tillfredsställande aflöningsförmåner
söka åt anstalten förvärfva så framstående krafter, som öfver hufvud
taget kunna stå till buds. Likaså torde det vara af vikt tillse, att.
befattningarnas . innehafvare icke på grund af mindre tillfredsställande
aflöning och tjänsternas natur af icke ordinarie finna sig nödsakade,
att efter någon tid söka sig andra, i ekonomiskt afseende förmånligare
anställningar. Luder sådana förhållanden synas mig afdelningsföreståndaibefattningarna
vid anstalten böra göras till ordinarie och därvid
— i likhet med hvad jag hemställt rörande professorerna vid skogshögskolan
tillerkännas samma löneförmåner, som professorer vid
univei siteten eller således lön 5,000 kronor, tjänstgöringspenningar
2,500 kronor samt ett ålderstillägg till lönen efter fem år å 600 kronor.

. Lika med kommittén synes mig lämpligt, att i staten uppföres ett
särskilt arfvode å 500 kronor om året att tilldelas den af afdelningsforeståndarna,
som förordnas uppehålla chefsbefattningen vid anstalten.
Sådant förordnande torde böra meddelas af Kungl. Maj:t och afse viss
tid, omfattande förslagsvis tre år i sänder.

Beträffande rätten till arfvodesförhöjningar åt de två assistenter,
som i afbidan på de förändrade förhållanden, hvilka äro afsedda att inträda
i samband med den högre skogsundervisningens ordnande,
komma att uppföras å anstaltens stat, biträder jag kommitténs förslag.
Däremot synes mig det belopp, som enligt kommitténs förslag skulle i
staten uppföras till arfvoden åt skogsbiträden och kvinnliga biträden
5,800 kronor, höra höjas med 500 kronor till 6,300 kronor. Härigenom
skulle nämligen möjlighet beredas att tilldela det ena skogsbiträdet och
det ena kvinnliga biträdet, hvilka biträden äro afsedda att utföra arbeten
åt mej kvalificerad beskaffenhet, arfvoden intill 1,800 kronor hvardera.

28

Kung!. Alaj:ts Nåd. Proposition Nr 243.

De belopp, som af kommittén beräknats till expenser, tillhopa
19,300 kronor, synas mig- vara för ändamålet behöfliga. Ej heller har
ja»- någon erinran att göra emot kommitténs förslag, i hvad det
after semester för afdelningsföreståndare och assistenter eller afioningsvillkor
för ordinarie befattningshafvare å anstaltens stat. Då aflöningsvillkoren
icke gälla assistent vid anstalten, torde Riksdagens medgifvande
böra särskildt utverkas om rätt för assistent att, efter Kungl.
Maj:ts bepröfvande, i och för arfvodesförhöjning tillgodoräkna sig den
tid, han före den nya statens trädande i kraft i sådan egenskap haft
stadigvarande tjänstgöring vid anstalten.

Kommitténs uttalande om önskvärdheten af att, efter den tilltänkta
omorganisationen af den högre skogsundervisningen, nfdelningsfÖreståndarna
skulle åligga viss föredragsskyldighet beträffande högskolans
elever, biträdes af mig.

Mot den af kommittén föreslagna bestämmelsen om viss arbetstid
å tjänsterummet för ordinarie tjänstinnehafvare vid anstalten har jag
gifvetvis ingen anmärkning att göra; och torde jag framdeles få återkomma
till de för sådant ändamål erforderliga bestämmelserna i samband
med fråga om ny instruktion för anstalten.

På grund af hvad jag sålunda anfört, tillåter jag mig nu framlägga
förslag till aflöningsstat för anstalten att gälla från och med år 1913.

- - ----------------- 1

Tjänst-

•

Lön.

görings-

Summa.

.

penningar.

‘

Kronor.

Kronor.

Kronor.

1 föreståndare för skogsafdelningen''......

5,000

2,500

7,500

) Efter 5 år kan lönen

1 föreståndare för naturvetenskapliga af-

lliöjas med 000 kronor.

delningen ....................................

5,000

2,500

7,500

)

i 1 assistent, arfvode..............................

-

—

3,000

1 Efter 5 år kan arfvodet

| 1 d:o d:o ..............................

_

—

3,000

/liöjas med 400 kronor.

1

: För bestridande af chefsgöromål............

—

500

Till aflöning åt skogsbiträden och kvinn-

liga biträden.................................

—

—

6,300

Till gemensamma expenser ..................

-

—

1,500

» särskilda expenser för skogsafdelningen

—

8,900

,

5 » » » naturvetenskap-

liga afdelningen ...........................

|

—

5,900

Summa

j —

| —

47,100

29

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 243.

Statens slutsumma öfver stiger med 18,100 kronor slutsumman af
nu gällande stat för anstalten, 29,000 kronor. Härvid bör emellertid
framhållas, att då hittills institutsföreståndaren å skogsafdelningen uppburit
lön såsom jägmästare samt handtlangniugskostnader för anstaltens
räkning bestridts af revirmedel, statens ökade utgifter vid bifall till
mitt förslag icke komma att, frånsedt ålderstillägg, uppgå till mer än
omkring 11,800 kronor. Ofvan nämnda summa 18,100 kronor bör
nämligen minskas med belopp motsvarande dels eu jägmästares lön,
2,300 kronor, och dels handtlangningskostnaderna, omkring 4,000
kronor.

För åtnjutande af de i den föreslagna aflöningsstaten för ordinarie
befattningshafvare upptagna aflöningar torde böra fastställas följande
villkor och bestämmelser, nämligen:

att innehafvare af ordinarie befattning vid skogsförsöksanstalten
skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller
jämkning i åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad organisation
af skogsförsöksanstalten eller dess särskilda afdelningar eller
eljest i allmänhet kan varda stadgad, samt i sådant hänseende, äfvensom
därest anstaltens ställning så förändras, att densamma ej längre
kan anses såsom sjelfständig institution, eller därest vissa ifrågavarande
Institution tillhörande göromål öfverflyttas till annan institution, vara
pliktig att, med bibehållande af den tjänstegrad och den aflöning han
innehar, efter ny eller förändrad arbetsordning sköta de med befattningen
förenade göromål eller, efter Kungl. Maj:ts förordnande, tjänstgöra
inom den institution, till hvilken göromålen öfverlämnas;

att med ordinarie befattning vid skogsförsöksanstalten icke må
förenas annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat;

att med ordinarie befattning vid skogsförsöksanstalten ej heller
må förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse
för verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller
blifvit såsom aktiebolag registreradt, eller befattning såsom tjänsteman
i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning af hvad slag som
helst, såframt ej den styrelse, hvarunder skogsförsöksanstalten lyder,
uppå därom gjord framställning och efter pröfning, att ifrågavarande
uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen
vid skogsförsöksanstalten, Annor uppdraget eller befattningen
kunna få tills vidare mottagas och bibehållas;

att afdelningsföreståndare vid skogsförsöksanstalten icke äger mot
betalning åtaga sig uppdrag åt enskilda;

30

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 243.

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattnings
innehafvare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men skola
lör den tid, lian eljest varit befriad från tjänstgöring, utgå till den, som
uppehållit befattningen;

att den, som af sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger
uppbära hela lönen, men att den, som undfår ledighet för svag hälsas
vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos Riksdagen, dess
utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag eller i behörig ordning
afstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad att
sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten utöfver sina
tjänstgöringspenningar afstå så mycket af lönen, som för befattningens
uppehållande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;

att aflöning ej må utgå till tjänstinnehafvare för tid, hvarunder
han af hållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig ordning
erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest tjänstinnehafvare varder afstängd från tjänstgöring
eller i häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke pröfvas böra
användas till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas,
såvida ej pröfvas skäligt låta honom uppbära något däraf;

att vid sjukdomsförfall för don af afdelningsföreståndarna vid
skogsförsöksanstalten, som förordnats att vara anstaltens chef, eller när
det erfordras för beredande af semester åt denne, den andra afdelningsforeståndaren
skall vara skyldig att, därest ej annorlunda förordnas,
bestrida, jämte sin egen tjänst, chefsgöromålen mot åtnjutande af den
å vikariatstiden belöpande andel af det för chefsgöromålens bestridande
anvisade arfvode;

att i fråga om i staten medgifven förhöjning af lönen efter viss
tids fortsatt innehafvande af befattning tidpunkten för sådan förhöjning
bestämmes att inträda efter fem år, under villkor att innehafvaren under
mer än fyra femtedelar af den tjänstetid, som erfordras för att vinna
nämnda förhöjning, med godt vitsord bestridt sin egen eller, på grund
al förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag-,
dock att härvid icke må föras honom till last den tid, han åtnjutit
semester, under iakttagande att den högre aflöningen ej får tillträdas
förr än vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den
stadgade tjänsteåldern blifvit uppnådd;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande
åt löneförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänsteålder, som
berättigar honom till pension, icke må tillträda samma förhöjning;

31

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 243.

att afdelningsföreståndarna vid anstalten äga årligen, när sådant
kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta semester
eu hvar under en och eu half månad, dock ej samtidigt och i regel
ej heller under den tid, då fältarbeten pågå;

att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande
eller dödsfall själfva lönen utgår till månadens slut;

att i fråga om skyldighet att från tjänsten afgå äfvensom i fråga
om rätt till pension skall gälla hvad i särskild lag angående civila
tjänstinnehafvares rätt till pension är vid tiden för den nya aflöningsstätens
ikraftträdande eller, såvidt angår innehafvare af befattning, som
därefter tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgadt; samt

att den, som tillträder den nya staten, skall vara skyldig underkasta
sig, efter Kung!. Maj:ts bestämmande, upphörande af eller minskning
i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå
för bestyr i sammanhang därmed.

På grund af hvad jag här ofvan anfört hemställer jag alltså, att
Eders Kungl. Maj:t måtte i nådig proposition föreslå Riksdagen att

dels godkänna det af mig framlagda förslag till aflöningsstat för
statens skogsförsöksanstalt att gälla från och med år 1913 äfvensom de
villkor och bestämmelser, som af mig föreslagits för åtnjutande af de i
berörda stat för ordinarie befattningshafvare upptagna aflöningar;

dels medgifva, att assistent vid anstalten skall äga att, efter Kungl.
Maj:ts bepröfvande, för åtnjutande af arfvodesförhöjning räkna sig till
godo den tid, han före den nya statens trädande i kraft i sådan egenskap
haft stadigvarande tjänstgöring vid anstalten:

dels ock höja det under anslagstiteln »skogsundervisning och skogshushållning
i allmänhet» uppförda anslaget till statens skogsförsöksanstalt,
nu 29,000 kronor, med 18,100 .kronor till 47,100 kronor.

Vid bifall härtill äfvensom till hvad jag under nionde hufvudtiteln
punkten 10 hemställt i fråga om höjning med 9,000 kronor i anslagstiteln
i öfrigt, skulle anslagstiteln: »skogsundervisning och skogshushållning
i allmänhet» undergå höjning från 185,000 kronor med 27,100
kronor eller således till 212,100 kronor.

Till departementschefens nu ifrågavarande hemställan
behagade, på tillstyrkan af statsrådets öfriga
ledamöter, Hans Maj:t Konungen lämna nådigt bifall

32

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 243.

samt förordnade, att proposition i ämnet af den lydelse,
bilaga .... till detta protokoll utvisar, skulle till Riksdagen
aflåtas.

Ur protokollet:
Erland Falk.