Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 241.
1
Nr 241.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag till
förordning om ändrad lydelse af 1, 3 och 7 §§ af förordningen
den 18 september 1908 angående stämpelafgiften;
gifven Stockholms slott den 26 april 1912.
Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
att antaga närlagda förslag till förordning om ändrad lydelse af 1, 3 och
7 §§ af förordningen den 18 september 1908 angående stämpelafgiften
äfvensom besluta, att de ändrade bestämmelserna skola träda i kraft å
de tider, Konungen bestämmer.
De till ärendet börande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. .Maj:t forblifver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
GUSTAF.
Theodor Adelswärd.
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 sand. 192 höft. (Nr 241.)
1
2
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 241.
Förslag
till
förordning om ändrad lydelse af 1, 3 och 7 §§ i förordningen
den 18 september 1908 angående stämpelafgiften.
1 §•
I fråga om stämpel till expeditionerna hänföras statsmyndigheterna,
till följande afdelningar.
Fjärde afdelningen.
Rikets höfrötter;--—
bankinspektionen; kontrollstyrelsen; mynt- och justeringsverket; riksarkivet;
— — — — — — —
landtbruksstyr elsen.
3 §•
I afseende på expeditionernas förseende med stämpel gäller, med
de här nedan i 7 § nämnda undantag, denna tariff:
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 241.
3
Bevis-------
rörande tillstånd för utöfvande
af tillverkning i skaf
tefritt bryggeri......
„ af länsman eller stadsfiskal
angående företeende af behörigen
stämpelbelagd afhandling
om skogsafverkning
„ som jämlikt förordningen om
automobiltrafik meddelas angående
igenkänningsmärke
för automobil.......
präst-...........
innefattande meddelande el
ler utdrag ur kyrkobok, som
förvaras i landsarkiv . . .
af läkare eller karantänstjänsteman.
.......
l
Afd.
2
Afd
Kr. 0. Kr.
10
ö.
3
Afd.
Kr.
50
fritt
ö.
—: 10
fritt
4
Afd.
O
Afd.
fritt
-fritt
Kr.
ö.
Kr. ö.
7 §■
Från stämpelafgift enligt denna art. är kronan befriad.
Dessutom äro från stämpelafgift enligt denna art., med undantag
af den särskilda stämpeln å protokoll angående bevakning vid domstol
af testamente, befriade
häktad person i mål angående brott, hvarför han sitter häktad, äfvensom
i mål rörande den häktades vård och behandling;
stiftelser fromma;
understödsföreningar, registrerade; och
4
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 241.
utländsk domstol i mål och ärenden, som handläggas enligt lagen om
handräckning åt sådan domstol.
Frihet från stämpel enligt denna art. äger jämväl rum — — —
i sådana på förvaltningsmyndighets pröfning beroende ärenden, som
röra utbekommande af pensions- eller därmed jämförligt understödsbelopp
eller som angå syner å ryttare-, soldat- eller båtsmanstorp; —
i vederbörande utländska hamnar.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 241.
5
Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 26
april 1912.
N ärvarande:
Hans excellens herr statsministern Staaff,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve EhrensvArd,
Statsråden: Petersson,
Schotte,
Berg,
Bergström,
friherre Adelswärd,
Petrén,
Stenström,
Larsson,
Sandström.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet friherre Adelswärd
anförde.
Vid föredragning'' den 7 april 1911 af ett förslag om vissa ändringar
i 8 och 50 §§ af förordningen den 18 september 1908 angående stämpelafgiften
erinrade dåvarande chefen för finansdepartementet, att på Kungl.
Maj:ts pröfning då vore beroende åtskilliga frågor rörande stämpelbeskattningen,
hvilka varit föremål för en vidtomfattande utredning.
Men, säger departementschefen, den tid, som kunnat användas för
materialets och förslagens granskning, hade varit alltför knapp för att
han då skulle kunna yttra sig öfver de skilda författnings förslagen i
deras helhet, ännu mindre för att kunna åstadkomma den ytterligare
6
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 241.
utredning som med hänsyn till förslagens stora räckvidd tilläfventyrs
skulle finnas erforderlig. Under sådana förhållanden vore det måhända lämpligast
att först vid en senare tidpunkt anmäla de ifrågavarande arbetena.
De arbeten, som departementschefen i sitt berörda anförande
åsyftade, voro hufvudsakligen tvenne af särskilda kommitterade upprättade
förslag, af hvilka till Kungl. Maj:t öfverlämnats den 19 november
1910 förslag till förordning om arfsskatt och skatt för gåfva och den
15 december samma år förslag till förordning angående stämpelafgiften.
Den 23 januari 1912 hafva nämnda kommitterade därjämte afgifvit förslag
rörande omläggning af stämpelförsäljningsväsendet. Detta förslag har
ännu icke hunnit undergå vederbörlig granskning, och då jag anser
önskligt, att samtliga nämnda författningsförslag erhålla sin slutliga
behandling i ett sammanhang, har äfven i år tanken på att förelägga
Riksdagen proposition med förslag till nv stämpelförordning och hvad
därmed äger samband måst uppgifvas. Då emellertid vissa frågor
rörande stämpelbeskattningen, oberoende af den fullständiga revisionen
af stämpelförordningen, kräfva en snar behandling, har jag ansett mig
böra redan nu framlägga ett med hänsyn till dessa frågor upprättadt
förslag till ändrad lydelse af vissa paragrafer i nämnda förordning. De
ändringar, om hvilka här är fråga och som visserligen äro af mindre
omfattning, grunda sig hufvudsakligen på utredningar och förslag, som
afgifvits af statskontoret, och i ett fall på det förslag till förändrade
bestämmelser i syfte att åstadkomma ökad kontroll öfver stämpelbeläggningen
af afhandlingar om skogsafverkning, hvarom nådig proposition
den 23 februari innevarande år aflåtits till Riksdagen. Den föreslagna
ändringen i 1 §, som endast innebär, att under fjärde afdelningen i
stället för kontroll- och justeringsstyrelsen införts kontrollstyrelsen samt
mynt- och justerings ver ket, lärer icke erfordra någon förklaring eller
motivering. Detsamma torde ock kunna sägas gälla rörande den föreslagna
ändring i 3 §, som grundar sig på nyssnämnda nådiga proposition.
Beträffande ändringsförslagen i öfrigt tillåter jag mig redogöra
för hvad statskontoret i afseende å dem anfört.
Så säger statskontoret i sitt underdåniga utlåtande den 31 januari
1911 följande.
»3 §•
Från ecklesiastikdepartementet har förmälts, att riksarkivarien
framhållit önskvärdheten af att utaf landsarkiv utfärdade utdrag eller
bevis ur kyrkoböcker måtte få lämnas utan stämpelafgift. Då utdrag
eller bevis ur kyrkoböcker, förvarade i församlingsarkiven, i afseende
7
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 241.
å stämpelbeläggning torde falla under benämningen »prästbevis» och
alltså vara fritt från stämpel, vill det synas statskontoret som om den
omständigheten, att kyrkobok öfverflyttats till landsarkiv, icke borde
medföra utdragets eller bevisets stämpelpliktighet. Statskontoret får
alltså hemställa, att efter »Bevis präst-» måtte införas: »Bevis, innefattande
meddelande eller utdrag ur kyrkobok, som förvaras i landsarkiv»
— — — fritt--—.
7 §•
Därigenom att till regeringsrättens afgörande numera hänskjutas
ärenden, hvilka tidigare afgjordes af Kungl. Maj:t i statsrådet, har
inträffat, att i många fall beslut, som förut utgingo i form af nådiga
bref, nu expedieras i form af utslag och alltså måste stämpelbeläggas
såsom sådana. Detta förhållande har gjort, att från vederbörande
departement ifrågasättes, huruvida icke stämpelfrihet borde äga rum för
regeringsrättens utslag:
l:o) i mål om häktads vård och behaudling; (justitiedepartementet)
2:o) på besvär i fråga om utbetalning af vissa understöd från Vadstena
krigsmanshuskassa äfvensom pensioner; (landtförsvarsdepartementet)
3:o) på besvär, som anföras af kommun eller kommunal myndighet
för bevakande af kommuns intressen; (civildepartementet)
4:o) på besvär i fråga om sådant bidrag eller understöd af statsmedel,
som statskontoret eller Kungl. Maj:ts befallningshafvande enligt
gällande författningar må bevilja eller skall på rekvisition utbetala;
(ecklesiastikdepartementet)
5) på besvär öfver direktionens öfver folkskollärarnas pensionsinrättning
beslut i fråga om pension eller ålderdomsunderstöd; (dito)
6) på besvär öfver direktionens öfver prästerskapets änke- och
pupillkassa beslut i fråga om pension; (dito)
7) på besvär öfver Kungl. Maj:ts befallningshafvandes beslut
rörande utanordning af präster beviljade lönetillskott; (dito)
8:o) på besvär öfver vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens
beslut rörande begagnande, förändring eller borttagande af fast fornämning;
(dito).
Från ecklesiastikdepartementet har jämväl ifrågasatts, antingen att
ett allmänt stadgande om stämpelfrihet i fråga om pension skulle utfärdas
eller ock att stämpelfrihet endast skulle äga rum, när ändring i det
öfverklagade beslutet vidtages af Kungl. Maj:t.
Statskontoret finner den omständigheten, att afgörandet af en del
8 Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 241.
ärenden förlagts från Kungl. Maj:t i statsrådet till Kungl. Maj:ts regeringsrätt,
i och för sig icke innebära giltig anledning, hvarför besluten i dessa
ärenden skola för vederbörande parter medföra utgifter, som förut ansetts
icke böra drabba dem, och statskontoret förmenar, att det lämpligaste
sättet till förekommande af att nya kostnader påläggas dessa parter
vore utfärdandet af bestämmelser, hvilka möjliggjorde en sådan form
för meddelandet af regeringsrättens beslut i dylika ärenden, att liksom
tillförene stämpelbeläggning icke behöfde ifrågakomma. Enligt statskontorets
mening vore en sådan anordning vida att föredraga framför
den eljest nödtvungna att belasta stämpelförordningen med ytterligare
en mängd undantagsstadganden i afseende å utgörandet af de stämpelafgifter,
som påbjudas i 1 art.
l)å statskontoret emellertid måste förutsätta, att hinder möjligen
kunna möta mot användandet af den utväg, som synts statskontoret
såsom den naturligaste, har statskontoret skolat tillse, i hvad mån det
anmärkta förhållandet skulle kunna afhjälpas genom tillägg i 7 §. Statskontoret
har därvid icke funnit sig kunna förorda undantag i alla de
fall, där sådant blifvit ifrågasatt. Sålunda har statskontoret ansett anledning
saknas att medgifva stämpelfrihet för expedition, som utfärdas
i besvärsmål rörande lönetillskott åt präster, så länge sådan frihet saknas
i mål rörande utbekommande af aflöningsförmåner åt statens tjänstemän.
Statskontoret har ej heller kunnat finna något större behof föreligga
att från stämpelafgifts erläggande undantaga de förmodligen mera sällsvnta
fall, då besvär hos regeringsrätten anföras öfver beslut rörande
begagnande, förändring eller borttagande af fast fornlämning. Olämpligt
synes det äfven vara att åt kommuner och kommunala myndigheter
medgifva den generella stämpelfrihet, som blifvit för dem ifrågasatt.
Härigenom skulle i stämpelförordningen införas en, såvidt statskontoret
kunnat finna, ny princip, hvars godkännande icke synes statskontoret
vara på sin plats. Sedan äldre tider har hos oss, liksom väl i alla
andra länder, upptagits en stämpelafgift för statsmyndigheternas expeditioner.
Från regeln, att sådan afgift skall utgå, äro naturligtvis talrika
undantag af nöden, men om, såsom statskontoret anser obestridligen
riktigt, liufvudregeln fortfarande skall gälla, lärer böra tillses, att icke
nya sådana undantag medgifvas i andra fall, än där synnerligen talande
skäl förefinnas. En blick på 7 §, sådan den föreligger i de senare årens
stämpelförordningar, äfvensom på själfva stämpeltariffen utvisar i hvilken
rask progression stämpelfriheten medgifvits. Det har ofta framhållits,
att stämpelskatten hos oss är anlitad i långt ringare grad än i flertalet
andra länder, och allt tyder därpå, att denna skatteform skall för till
-
9
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 241.
godoseende af det snabbt växande behofvet af ökade statsinkomster mer
och mer komma till användning. Det synes därför icke lämpligt att
genom ofta återkommande, om än för hvarje gång icke synnerligen
omfattande undantag kringskära den stämpelskatt, som redan finnes;
och statskontoret anser sig därför böra afstyrka den ifrågasatta, generella
stämpelfriheten för kommuner.
Däremot har statskontoret funnit fullt befogadt, om stämpelfrihet
fortfarande beredes ej mindre åt expedition, som utskrifves åt häktad
i mål rörande hans vård och behandling, än äfven åt de expeditioner,
som från förvaltningsmyndighet, lägre eller högre, utgå i ärenden, som
röra utbekommande af pension eller därmed jämförligt understödsbelopp.»
I underdånig skrifvelse den 17 innevarande månad har statskontoret
vidare anfört, hurusom i sammanhang därmed, att nådig proposition
med förslag till lag om understödsföreningar förelagts innevarande års
Riksdag, fråga uppstått, huruvida registrerade understödsföreningar borde
komma i åtnjutande af enahanda frihet från stämpelafgift enligt 1 art.
stämpelförordningen, som på grund af Kungl. Maj:ts och Riksdagens år
1911 fattade beslut tillkomme registrerade sjukkassor. I detta afseende
har statskontoret såsom sin åsikt uttalat, att de ifrågavarande föreningarna
särskildt med afseende därå, att de, i likhet med sjukkassor, icke
få drifva affärsmässig rörelse, böra i likhet med sjukkassorna åtnjuta
befrielse från stämpelafgift enligt ofvannäumda art. i stämpelförordningen.
Till hvad statskontoret sålunda anfört har jag kunnat helt ansluta
mig, och har jag i öfverensstämmelse härmed samt för genomförande
af öfriga förut angifna ändringar i stämpelförordningen upprättat det
förslag till förordning om ändrad lydelse af 1, 3 och 7 §§ i förordningen den
18 september 1908 angående stämpelafgiften, som jag härmed hemställer,
att Kungl. Maj:t måtte i nådig proposition framlägga till Riksdagen.
Sedan föredragande departementschefen härefter uppläst det omförmälda
författningsförslaget, hemställde han tillika, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå Riksdagen att besluta, att de nya bestämmelserna skulle
träda i kraft å de tider, som af Konungen bestämdes.
Denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen bifalla;
och skulle nådig proposition af den lydelse, bilagan
litt. — vid detta protokoll utvisar, till Riksdagen aflåta^.
Ur protokollet:
Emil Sundberg.
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 samt. 192 höft. (Nr 241.) 2