Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 236.
1
Nr 236.
Kung!. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående utbyte
mellan kronan och Stockholms stad af mark vid Husarviken
å Djurgården; gifven Stockholms slott den 26
april 1912.
Under åberopande af närlagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
finansärenden för denna dag, vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
medgifva,
att mellan Kungl. Maj:t och kronan, å ena sidan, samt Stockholms
stad, å den andra, må i och för reglering af gränslinjen mellan kronans
och stadens å ömse sidor om Husarviken å Djurgården belägna fasta
egendom träffas '' bytesaftal af det innehåll och på de villkor, som af
vederbörande departementschef i yttrande till samma protokoll finnas
angifna.
De till ärendet hörande handlingar och tvenne kartor skola Riksdagens
vederbörande utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver
Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
GUSTAF.
Theodor Adelswcird.
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 sand. 187 käft. (Nr 236.) 1
2
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 236.
Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
26 april 1912.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Staaff,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Ehrensvärd,
Statsråden: Petersson,
Schotte,
Berg,
Bergström,
friherre ADELSWÄRD,
Petrén,
Stenström,
Larsson,
Sandström.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet friherre Adelswärd anförde
härefter:
I skrifvelse till riksmarskalksämbetet den 14 december 1910 framställde
styrelsen öfver Stockholms gas- och elektricitetsverk förslag
därom, att den del af gränsen mellan Värtagasverket och Djurgårdens
område, som i den så kallade Husarviken bildar en S-formig
kurva, måtte undergå en rågångsrätning, hvarigenom skulle vinnas, att
gränsen i Husarviken komme att bildas af räta linjer, som lättare kunde
å marken bestämmas. Det var styrelsens afsikt att, när omständigheterna
det påfordrade, låta gräfva ett afloppsdike af vissa dimensioner,
3
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 236.
hvilket dike skulle så förläggas, att dess midtlinje utgjorde den nya
gränsen mellan Värtagasverket och Djurgårdens område. Och framställde
styrelsen på grund af hvad sålunda anförts förfrågan, huruvida
riksmarskalksämbetet för sin del ville samverka med styrelsen för åstadkommande
af en sådan rågångsrätning.
Infordrade yttranden afgåfvos i ärendet den 9 februari 1911 af
intendenten för Djurgården och den 6 mars samma år af hofauditören.
Intendenten anförde därvid, bland annat, att den befintliga gränsen, som
vore belägen i öppet vatten, utgjordes af så räta linjer, att någon
svårighet icke behöfde uppstå att bestämma densamma, att Djurgården
skulle genom den ifrågasatta rågångsrätningen erhålla dels öppet
vatten, dels ett område af 940 kvadratmeter, som å en till ärendet
hörande karta betecknats som land, men egentligen vore vatten, beväxt
med bladrör, hvaremot Djurgården skulle afstå till staden, förutom
öppet vatten, omkring 400 kvadratmeter fast mark samt ett område af
480 kvadratmeter af samma beskaffenhet, som förenämnda område af
940 kvadratmeter, att det för Djurgården vore fördelaktigt, att Husaiviken
för framtiden bibehölles i oförändradt tillstånd, emedan i trakten
af och omkring viken läge ganska betydande areal mark samt sjöar,
hvarifrån vattnet, om Iiusarviken skulle komma att fyllas, kunde afiöras
endast under den förutsättning att ett dyrbarare gräfningsarbete företoges
för vattnets ledande ned till Värtan. På grund af hvad sålunda
anförts hemställde djurgårdsintendenten att det väckta förslaget icke
skulle af riksmarskalksämbetet biträdas.
Hofauditören uttalade som sin åsikt, att den ifrågasatta rågångsrätningen
innebure ett ägobyte, som icke kunde göras utan Kungl.
Maj:ts och Riksdagens medgifvande.
Den 9 mars 1911 aflat riksmarskalksämbetet skrifvelse till styrelsen
öfver Stockholms gas- och elektricitetsverk, däri ämbetet, på grund af
hvad sålunda i den då föreliggande frågan blifvit anfördt, förklarade
sig för sin del icke kunna vidtaga några åtgärder i den af bemälda
styrelse ifrågasatta riktning.
I underdånig skrifvelse den 13 november 1911 har nu styrelsen
öfver Stockholms gas- och elektricitetsverk enligt bemyndigande af'' stadsfullmäktige
i Stockholm inkommit till Kungl. Maj:t med framställning
i ämnet och därvid anfört i hufvudsak följande.
Sedan Stockholms stad under år 1899 genom byte af kronan förvärfvat,
bland annat, Hjorthagen å Djurgården, har sedermera af nämnda
lägenhet ett område disponerats för anläggning af Värtagasverket, hvilket
område i norr delvis begränsas af Husarviken, däri gränsen mellan det
4 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 236.
af gasverket disponerade området och Djurgården bildar en S-formig
kurva.
Vid utarbetande af förelag till vissa, inom en snar framtid erforderliga,
delvis redan påbörjade utvidgningsarbeten för gasverket, innefattande
utfyllningar med grusbankar i gasverkets del af Husarviken,
har uppmärksammats den fördel, som vore att vinna af en sådan
reglering af gränsen i Husarviken, att denna gräns blefve rätlinig.
Genom en dylik rätning af gränsen skulle den för bebyggande nyttiga
arealen ökas för gasverket, livilket vore af betydelse, då denna areal
nu vore synnerligen begränsad. Enligt en af Stockholms stadsingenjörskontor
upprättad, handlingarna bilagd karta, skulle den föreslagna rätade
gränsen löpa parallellt med Värtagasverkets hufvudgata.
Då för tillgodogörande af det område i Husarviken, som vid eventuell
gränsreglering skulle gasverket tilldelas, utfyllning å detta område
måste verkställas så nära till gränsen, som omständigheterna medgåfve,
hade det visat sig nödvändigt att i samband med frågan om gränsregleringen
äfven klargöra frågan om aliedandet af det vatten, som nu
genom Husarviken afrunne från ofvanliggande marker. Styrelsen hade
från chefen för mellersta väg- och vattenbyggnadsdistriktet, major Fr.
Enblom inhämtat handlingarna bifogadt yttrande, hvaraf framginge, att
för sådant afledande erfordrades ett dike med i yttrandet angifna dimensioner,
hvilket dike skulle förläggas, så att detsammas midtlinje komme
att utgöra den nya gränsen mellan Djurgården och Värtagas verkets
område.
Styrelsen hade vid utarbetandet af förslaget till gränsreglering
sökt tillgodose såväl Stockholms stads som Djurgårdens intressen sålunda,
att de områden, som vid genomförandet af en gränsreglering
skulle gå i utbyte mot hvarandra, vore till arealen lika stora, h varjämte
styrelsen förklarat sig villig att, om vid byte af mark för gränsregleringen
Djurgården skulle erhålla mindre värd mark än den som
afstodes, på gasverkets bekostnad verkställa utfyllning å det till Djurgården
öfverlämnade området, så att kronan finge fullgod ersättning.
Med anledning häraf ansåg styrelsen, att det af Djurgården representerade
allmänna intresse icke komme att lida någon olägenhet af den
föreslagna gränsregleringen. Då styrelsen därjämte förklarat sig villig
vidkännas de med utbytet af mark samt öfriga åtgärder för regleringen
förenade nödvändiga kostnader, hade styrelsen förutsatt, att den föreslagna
gränsregleringen skulle kunna ske som byte utan någon mellanafgift.
Under åberopande af hvad styrelsen anfört har styrelsen i underdånighet
hemställt, att Kungl. Maj:t med bifall till styrelsens förslag
5
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 236.
täcktes vidtaga åtgärder för åstadkommande af ifrågavarande, å stadsingenjörskontorets
ofvannämnda karta närmare angifna gränsreglering i
Husarviken.
Uti infordradt underdånigt utlåtande har öfverståthållarämbetet,
under framhållande att betänkligheter möjligen från statens sida kunde
förefinnas mot den föreslagna gränsregleringen, därest planerna på en
förläggning af flottstationen till Husarviken allt fortfarande kunde anses
föreligga, vidare anfört, att ur gränsregleringssynpunkt intet vore att
erinra mot förslaget. Då härtill komme, att staden förklarat sig villig
att genom utfyllning ersätta hvad kronan kunde förlora vid markutbytet
och att vidkännas de med utbytet af mark samt öfriga åtgärder
för regleringen förenade nödvändiga kostnader, hvari torde få anses
ingå åtagande att utgifva kostnaderna för ifrågasatt vattenafledning, har
öfverståthållarämbetet tillstyrkt det ingifna förslaget.
På grund af nådig remiss har riksmarskalksämbetet den 6 nästlidna
mars afgifvit infordradt underdånigt utlåtande och därvid jämväl
öfverlämnat af ämbetet infordrade yttrande från intendenten för Djurgården
och hofauditören, hvilka såsom sin åsikt framhållit, att då den
ifrågasatta rågångsrätningen måste anses innebära ett ägoutbyte, såväl
Kungl. Maj:ts som Riksdagens medgifvande härtill erfordrades. Djurgårdsintendenten
har därjämte, bland annat, betonat angelägenheten
af att, därest en uppgörelse med gasverket skulle komma till stånd,
Djurgården måtte för den fasta mark, som på grund af den föreslagna
rågångsregleringen skulle afstås, erhålla godtgörelse genom utfyllning
af ett område, som ovillkorligen stode i samband med Djurgårdens
öfriga fasta mark, hvilket vore nödvändigt för att området skulle kunna
af Djurgården på lämpligt sätt utnyttjas.
För egen del har riksmarskalksämbetet, med erinran att ämbetet
i ofvannämnda skrifvelse till styrelsen öfver Stockholms gas- och elektricitetsverk
den 9 mars 1911, förklarat sig för sin del icke kunna vidtaga
åtgärder i den af styrelsen då ifrågasatta riktning, vidare anfört,
att då den nu ifrågasatta gränsregleringen icke skulle för Djurgården
medföra några som helst fördelar, men däremot torde kunna menligt
inverka på naturskönheten i den trakt af Djurgården, som närmast berördes
af gränsregleringen, samt under pågående utfyllningsarbeten svårigheter
möjligen skulle kunna beredas beträffande det nu befintliga
vattenafloppet från Husarviken och kringliggande trakt, riksmarskalksämbetet,
under åberopande därjämte af hvad i ärendet blifvit af intendenten
för Djurgården anfördt och hemställdt, ansett sig sakna skäl
6
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 236.
att tillstyrka nådigt bifall till styrelsens öfver Stockholms gas- och elektricitetsverk
föreliggande underdåniga ansökning.
Därest Kungl. Maj:t emellertid skulle finna godt att, med bifall
till bemälda styrelses förslag, låta vidtaga åtgärder för åstadkommande
af den ifrågasatta gränsregleringen i Husarviken mellan Djurgården
och Vär tagas verkets område i Hjorthagen, tilläte sig riksmarskalksämbetet
henlställa, att vid nådigt medgifvande till en sådan gränsreglering
måtte fästas följande villkor och bestämmelser, nämligen:
att styrelsen öfver Stockholms gas- och elektricitetsverk, såsom
ersättning för don fasta mark, bestående af en i Husarviken på norra
stranden utskjutande udde, som Djurgården skulle afstå, läte på ömse
sidor om nämnda udde, såväl i Husarviken som i Lilla Värtan på
tid och efter anvisning, som af Djurgårdsförvaltningen bestämdes, verkställa
utfyIlningar, hvilka i Lilla Värtan skulle erhålla sådan utsträckning
och fasthet, att tilläggsplats för båtar där kunde anordnas;
att till undvikande af att genom tillämnade utfyllningar på Värtagasverkets
område i Husarviken vattenafloppet från denna förhindrades
eller försämrades, styrelsen läte på sin bekostnad i den föreslagna nya
rågången upptaga ett afloppsdike af de dimensioner, som angifvits i
major Fr. Enbloms handlingarna bifogade yttrande;
att detta dike upptoges genom hela Husarviken, så att detsamma
kunde afföra vattnet äfven från Laduviken, Uggleviken samt kringliggande
mark;
att Stockholms stad för all framtid bestrede alla omkostnader för
underhållande i af Djurgårdsförvaltningen godkändt skick af afloppsdiket
i rågången genom hela Husarviken äfvensom bekostade den
ändring i befintlig afdikning och de nydikningar på Djurgårdens mark,
som på grund af tillämnade utfyllningar kunde blifva erforderliga; samt
att ett blifvande fyllningsarbeto så bedrefves, att icke därigenom
under arbetstiden eller framdeles hinder uppstode för vattnets
afledande.
I anledning af hvad riksmarskalksämbetet sålunda anfört anbefallde
Kungl. Maj:t öfverståthållarämbetet att inkomma med yttrande från
styrelsen öfver Stockholms gas- och elektricitetsverk. I sitt på grund
häraf den 29 nästlidna mars afgifna yttrande framhåller nu sagda
styrelse till en början, att då riksmarskalksämbetet såsom skäl mot
den ifrågasatta gränsregleringen anfört, att den torde kunna menligt
inverka på naturskönheten i den af regleringen närmast berörda trakten
åt Djurgården, ville styrelsen beträffande Husarvikens naturskönhet
erinra därom, att denna vik i sitt nuvarande skick hufvudsakligen be
-
7
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 236.
stode af en grund sjö eller damm med låga, gyttjiga, svåråtkomliga
stränder, bevuxna med vass, och att det syntes styrelsen kunna ifrågasättas,
huruvida det icke äfven ur estetisk synpunkt vore förmånligt,
att Husarviken blefve igenfylld, liksom därmed sammanhängande vikar
inåt landet redan tidigare blifvit fyllda.
Dessutom tilläte sig styrelsen meddela, att äfven om den af styrelsen
föreslagna gränsregleringen icke skulle komma till stånd, komme
styrelsen det oaktadt att verkställa utfyllningsarbeten i Husarviken af
ungefär liknande omfattning, hvarför den af arbetena orsakade inverkan
på Husarviken ur utseendesynpunkt skulle blifva densamma, oafsedt om
gränsreglering vidtoges eller icke.
Beträffande de svårigheter, som riksmarskalksämbetet ansett genom
utfyllningen möjligen skulle kunna beredas för det nu befintliga vattenafloppet
från fiusarviken och kringliggande trakt, tilläte sig styrelsen
erinra därom, att styrelsen i sin ofvanberörda underdåniga skrifvelse af
den 13 sistlidne november erbjudit sig bestrida de härför erforderliga
kostnaderna, och att några som helst tekniska svårigheter för en fullt
tillfredsställande vattenafledning ej förefunnes.
Vidkommande slutligen riksmarskalksämbetets hemställan att, om
styrelsens underdåniga ansökan om gränsreglering skulle bifallas, vid
detta medgifvande måtte fästas vissa vilkor och bestämmelser, förklarar
sig styrelsen så mycket mindre hafva något att erinra mot dessa villkor,
som de i hufvudsak vore desamma som de åtaganden, hvartill styrelsen
genom sin förutberörda underdåniga skrifvelse förbundit sig.
Då således enighet rådde mellan riksmarskalksämbetet och styrelsen
angående villkoren, och då den föreslagna gränsregleringen säkerligen
ej skulle komma att vålla Djurgården någon som helst olägenhet, men
däremot för Stockholms stad skulle medföra afsevärdt gagn, hemställde
styrelsen, att Kungl. Maj:t täcktes lämna sitt bifall till den ifrågasatta
gränsregleringen.
Enligt mitt förmenande lärer ifrågavarande af styrelsen öfver Stockholms
gas- och elektricitetsverk gjorda framställning vara förtjänt af
bifall. De af riksmarskalksämbetet och djurgårdsintendenten häremot
anförda skälen synas mig icke vara af den afgörande betydelse, att de
böra föranleda till att staten icke bör tillmötesgå styrelsens framställning,
helst som styrelsen förklarat sig godkänna de villkor och bestämmelser,
som riksmarskalksämbetet under förutsättning af bifall till ansökningen
föreslagit och som äro af beskaffenhet att böra fastställas. Det
område å Djurgården, som kronan enligt förslaget skulle till Stockholms
Departementschef
en.
8
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 236.
stad öfverlämna, är å den ofvan åberopade af Stockholms stads ingenjörskontor
den 13 december 1910 upprättade kartan betecknadt med bokstäfverna
a, b, c, d och a, under det att det vederlag i mark kronan
skulle erhålla af staden är utmärkt med bokstäfverna e, f, g, a och e.
Arealen är densamma för båda områdena eller 2,400 kvadratmeter.
Uppgörelse om det föreslagna utbytet af ägor torde emellertid icke
kunna äga rum utan Riksdagens hörande. Då Djurgården är öfverlämnad
till Eders Kungl. Maj:ts enskilda disposition, kan frågan dragas
under Riksdagens pröfning allenast under den förutsättningen, att Eders
Kungl. Maj:t förklarar sig vilja afstå från dispositionsrätten öfver det
ifrågavarande området, som skulle öfverlämnas till staden.
På grund af hvad jag sålunda anfört hemställer jag i underdånighet,
att Eders Kungl. Maj:t måtte i nådig proposition föreslå Riksdagen
medgifva,
att mellan Kungl. Maj:t och kronan, å ena sidan, samt Stockholms
stad, å den andra, må i och för reglering af gränslinjen mellan
kronans och stadens å ömse sidor om Husarviken å Djurgården belägna
fasta egendom träffas bytesaftal af det innehåll och på de villkor, som
af mig angifvits.
I hvad föredragande departementschefen sålunda
anfört och hemställt förenade sig statsrådets öfriga
medlemmar.
Härefter behagade Hans Maj:t Konungen — med
förklarande att Han, under förutsättning af Riksdagens
bifall till hvad sålunda blifvit föreslaget, afstode från
dispositionsrätten till det å omförmälda karta närmare
angifna område, livilket, enligt hvad föreslaget blifvit,
skulle till Stockholms stad öfverlämnas — i enlighet med
statsrådets tillstyrkande förordna, att nådig proposition
skulle till Riksdagen aflåtas af den lydelse, bilagan
litt. vid detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Emil Sundberg.
STOCKHOLM, ISAAC MAKCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1912.