Kung!. Majds Nåd. Proposition Nr 229.
1
Nr 229.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående
förvärfvande för statsverkets räkning af Södertälje kanal
m. in.; gifven Stockholms slott den 19 april 1912.
Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
civilärendeu för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
att medgifva, att Kungl. Maj:t må genom aftal i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med ofvan omförmälta köpekontrakt förvärfva Södertälje
kanal- och slussverksaktiebolags däri omförmälta egendom för en
köpeskilling af 1,035,000 kronor;
att medgifva, att de obligationer och depositioner, som sålunda från
bolaget förvärfvas, må användas till köpeskillingens likvidering samt att
för gäldande af återstående köpeskillingen för år 1913 anvisa högst
780,000 kronor att utgå af lånemedel;
att, under förutsättning att nämnda anslag å 780,000 kronor beviljas,
besluta, att de i 1913 ars riksstat bland inkomsterna upptagna
lånemedel skola höjas med motsvarande belopp;
att medgifva, att kostnaderna för kanalens förvaltning må tills vidare
bestridas af kanalverkets inkomster; samt
att medgifva, att kanalen och den öfriga egendom, som genom köpet
förvärfvas, med undantag af hvad som åtgår till köpeskillingens
gäldande, må stå under vattenfallsstyrelsens förvaltning.
De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas Riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
■ Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Axel Scliotte.
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 samt. 181 höft. (Nr 229.)
1
2
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 229.
Utdrag af protokollet öfver civilårenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 19 april 1912.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Staaff,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Ehrensvård,
Statsråden Petersson,
Schotte,
Berg,
Bergström,
friherre Adelswård,
Petrén,
Stenström,
Larsson,
Sandström.
Departementschefen, statsrådet Schotte anförde:
Under utredningen angående lämpligaste sträckningen af järnvägslinjen
mellan Rönninge och Järna har det visat sig, att denna fråga
påverkas af förhållandet till Södertälje kanal.
I anledning häraf har den s. k. Södertäljekomnnssionen lämnat en
redogörelse för den nämnda kanalens nuvarande beskaffenhet och de olika
möjligheterna för dess utvidgning. Särskilt framhöll kommissionen, att
vid utförandet af någotdera af de alternativa förslag, som kommissionen
betecknat med alternativ nr 4 och nr 7 eller Värdsholmslinjen och Näslinjen,
bankfyllnad skulle behöfva tagas ur kanalslänterna samt därigenom
en stor del af själfva gräfningen för kanalens ombyggnad utan
särskild kostnad kunna utföras.
Med Kungl. Maj:ts tillstånd har jag därefter anmodat tre sakkunniga
att afgifva utredning och yttrande om, huruvida vid genomförandet
af nyssnämnda alternativ behof förelåge eller eljest ansåges önskvärdt,
att staten förvärfvade kanalen, samt därest sådant förvar! komme att
tillstyrkas, utreda, på hvilka villkor detta kunde ske, och därjämte afgifva
redogörelse för kanalens ekonomiska ställning m. m.
Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 229.
3
Sedan de sakkunniga numera fullgjort sitt uppdrag och afgifvit
förslag till inköp af kanalen, ber jag att få underställa denna fråga
Kungl. Maj:ts pröfning. Jag torde därvid först få lämna några upplysningar
angående kanalens tillkomst och nuvarande beskaffenhet, vidare
beröra frågan om kanalens ombyggnad, samt slutligen öfvergå till att
uttala mig om själfva de föreslagna köpevillkoren.
Frågan om åstadkommande i denna trakt af farled mellan Mälaren
och Östersjön är af mycket gammalt datum. Redan Engelbrekt Engelbrektsson
påbörjade arbetet för en dylik, men hindrades af förhållandena
att fullfölja planen. Honom tillskrifves emellertid ej blott en verkställd
gräfning å den sträckning mellan Mälaren och Maren, där
nuvarande kanalen är belägen, utan jämväl en annan gräfning från sjön
Maren nedåt Strömsviken, kallad Engelbrektsgrafven. Sedermera läto
såväl Gustaf Vasa som Karl IX verkställa undersökningar och arbeten
för ifrågasatt farled å nämnda plats, men därvid stannade det för en
lång tid framåt.
Då under loppet af 1700-talet tid efter annan åter bragtes å bane
frågan om åstadkommande af nämnda farled, synes man åtminstone till
eu början hufvudsakligen hafva tänkt sig kanalen gräfd genom den
ofvannämnda s. k. Engelbrektsgrafven och vidare genom Saltskogsfjärden
åt Strömsviken, hvilken sträckning ansågs vara den lättaste och
minst kostsamma att verkställa.
Man synes sedermera, på grund af att denna sträcka befunnits i
hög grad uppgrundad och tillika väsentligt längre än sträckan från
Maren till Hallsfjärden, samt Strömsviken därjämte ej visade sig erbjuda
så goda hamnförhållanden som Hallsfjärden, hafva öfvergifva planerna
på kanalens dragande mellan Maren och Strömsviken och alltmera funnit
den sträckningen, i hvilken kanalen sedermera utfördes, lämpligast.
Kanalen fick sitt privilegium genom nådigt bref den 15 mars 1806.
Däri heter det, bland annat:
»att, som Kungl. Maj:t funnit, att den från långliga tider tillbaka
önskade och yrkade durckfart emellan Mälaren och Saltsjön vid Södertälje
öppnar eu betydlig genväg såväl till och från Stockholm och alla
söder ut belägna städer och orter som mellan dessa senare och städerna
omkring Mälaren, hvadan denna kommunikation mellan rikets aflägsna
provinser och det inre af det mest uppbrukade landet lofvade fördelar
åt framtiden, värdiga att bereda och grundlägga, samt Kungl. Maj:t
antagit till orygglig grundsats för sina konungsliga omsorger att undan
-
Kanaleus
tillkomst
och nuyarande
beskaffenhet.
4
Kung1. Maj.is Nåd. Proposition Nr 229.
röja de hinder, som ligga landtbrukets förkofran och alla näringars utvidgande
i vägen, hvaribland de, som hämma och betunga varutransporten
mellan detta vidsträckta rikes långt ifrån hvarandra aflägsna
provinser icke litet bidroge till näringarnas vantrefnad, alltså hade
Kungl. Maj:t beslutit, att en sådan durckfart och segelled komme att
öppnas från Mälaren vid och förbi Södertälje ned i Igelstaviken af
Saltsjön samt för att fullkomligen uppfylla ändamålet blifva 3(J fot bred
och 12 fot djup vid Mälarvattnets medelhöjd.»
Genom privilegiebrefvet uppdrogs kanal- och slussbyggnaden åt ett
aktiebolag, som oktrojerades att under namn af Södertälje kanal och
slussverksbolag denna inrättning företaga, fullborda och allt framgent
underhålla och äga. Därjämte föreskrefs, att bolaget skulle inom viss
tid fullborda denna »durckfart», så att segelfarten därefter kunde obehindradt
verkställas ifrån och med Linasundet på mälarsidan ned till djupet
af Igelstaviken af Saltsjön. Kanal- och slussfarten skulle vara fullkomligen
fri, öppen och oinskränkt för alla inhemska, som i deras sjöfart
och handel inrikes städer och orter emellan ville af densamma sig
begagna, utan att därför i ringaste mått betungas med andra än vissa
angifna afgifter.
Med afseende å den allmänna nyttan af kanalens åvägabringande
och enär dylika företag förut blifvit af Rikets Ständer i mer eller mindre
mån understödda, medgaf 1815 års riksdag kanalbolaget ett lån af
100,000 riksdaler specie för kanalens fortsättande och fullbordande. Å
detta lån skulle bolaget erlägga viss ränta.
Sedermera beslöto Ständerna vid 1828—1830 årens riksdag att i ett
för allt bevilja 30,000 riksdaler banko till Södertälje kanalbolag under
villkor att denna summa afsattes såsom fond för kanalens underhåll och
förblefve i riksgäldskontoret innestående emot ränta af 5 % intill dess
behof af dess användande uppstode samt bolaget därjämte förbunde sig
att kanalen allt framgent underhålla och oförskingrade bibehålla de för
kanalfarten nödiga inventarier.
A bolagets förstnämnda skuld har aldrig någon kapitalafbetalning
ägt ram och ränta icke erlagts längre än till och med 1823.
Efter det vid 1881 års riksdag ett förslag om uppgörande af affärsförhållandena
emellan statsverket och bolaget fallit, beslöt 1882 års riksdag,
att nämnda förhållanden skulle ordnas på följande villkor:
a) att kanalbolaget lämnar sitt samtycke därtill, att det år 1830 af
Rikets då församlade Ständer bolaget för kanalens underhåll beviljade
och i riksgäldskontoret, mot ränta af fem för hundra årligen, innestående
anslagsbelopp af 30,000 riksdaler banko eller 45,000 kronor med utgången
af år 1882 till statsverket indrages;
Kungl. Haj.is Nåd. Proposition Nr 229. 5
b) att kanalbolaget afgifver förbindelse att till riksbanken inbetala
60,000 kronor sålunda, att 5,000 kronor erlägges under år 1882 och
derefter årligen till och med år 1893 ett lika belopp;
c) att kanalbolaget före utgången af år 1882 till riksgäldskontoret
öfverlämnar, för att under dess vård förblifva, värdepapper till
belopp af 45,000 kronor samt därförutom till riksgäldskontoret afgifver
förbindelse att från och med år 1894 till riksgäldskontoret aflämna
ytterligare värdepapper till belopp af minst 5,000 kronor årligen att läggas
till nyssnämnda kapital å 45,000 kronor tills detsamma blifvit uppbringadt
till 75,000 kronor;
d) att detta kapital, å hvilket bolaget äger att disponera afkomsten,
skall innestå hos riksgäldskontoret för att, ifall Södertälje kanal genom
opåräknade hän delser drabbas af skador, hvilkas afhjälpande fordrar
större utgifter, än som med kanalens vanliga inkomster kunde betäckas,
hållas bolaget tillhanda för skyndsamt återställande af kanalen i behörigt
skick;
e) att när större eller mindre del af förenänmda, hos riksgäldskontoret
innestående kapital blifvit till bolaget utbetaldt, bolaget skall, så
fort dess inkomster medgifva, detsamma återbetala utan rättighet att dessförinnan
få under någon form göra utdelning till bolagets delägare; samt
f) att så snart under loppet af år 1882 förberörda vilkor blifvit
af kanalbolaget antagna samt värdepapper till belopp af 45,000
kronor i riksgäldskontoret aflämnade och ofvan omförmälda förbindelse
till sagda verk och riksbanken afgifna, bolaget äger att af fullmäktige
i riksbanken återbekomma det af bolaget den 12 december 1815 utfärdade
skuldebref å 100,000 riksdaler specie.
Dessa villkor antogos af bolaget på bolagsstämma den 15 november
1882 och har sedan den föreskrifna inbetalningen verkställts, så att
för närvarande hos riksgäldskontoret är för bolagets räkning deponerad
en reparationsfond å 75,000 kronor.
1 maj 1807 påbörjades arbetet med kanalens gräfning och blef den
lärdig att öppnas för allmän trafik i september 1819.
Kanalen, som går från Linaviken i Mälaren till Hallsfjärden i Östersjön
förbi och genom staden Södertälje samt genom den lilla sjön Maren,
har i sin helhet eu längd af 2,6 kilometer, däraf konstgjord led 1,9 kilometer.
Djupet är 3,6 meter och bottenbredden 11,9 meter.
Kanalen, erbjuder eu afsevärd förkortning i väglängd för de fartyg,
som komma från södra delarna af Östersjön till Stockholm eller annan
Mälarhamn. Denna förkortning uppgår till icke mindre än 40 kilometer
beträffande afståndet från Landsort till Stockholm, samt 104 kilometer
å sträckan från Landsort till Mälarstädernas hamnar.
6
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 229.
Till bedömande af trafikfrekvensen i Södertälje kanal under senare
tider torde följande uppgifter lämna ledning.
Årsmedeltal för |
mjfa |
r t y |
er |
S |
e g e 1 : |
art |
y g- |
Pråmar. |
Timmer- flottar antal. |
||
Lastade |
Olastade |
Lastade |
Olastade |
Las- tade antal. |
Olas- tade antal. |
||||||
1871-1875 |
1.152 |
81.280 |
585 |
32,228 |
1,050 |
52,634 |
539 |
25,394 |
128 |
122 |
31 |
1876-1880 |
1,096 |
122,568 |
722 |
73,428 |
932 |
42,932 |
612 |
26,703 |
196 |
195 |
15 |
1881—1885 |
1,281 |
145,958 |
764 |
79,388 |
1,124 |
55,236 |
673 |
30,944 |
450 |
404 |
26 |
1886—1890 |
1.345 |
158,112 |
1,034 |
117,211 |
845 |
42,836 |
515 |
24,892 |
487 |
401 |
46 |
1891—1895 |
1,972 |
231,992 |
434 |
51,497 |
779 |
40,219 |
381 |
18,018 |
545 |
434 |
117 |
1896—1900 |
2,664 |
312,049 |
69 |
3,036 |
849 |
43,024 |
426 |
20,508 |
815 |
682 |
434 |
1901—1905 |
2,772 |
317,692 |
78 |
4,236 |
818 |
41,203 |
436 |
22,259 |
789 |
757 |
405 |
För år 1906 |
3,144 |
360,893 |
331 |
11,712 |
805 |
42,816 |
380 |
21,064 |
839 |
927 |
417 |
» 1907 |
3,081 |
341,122 |
295 |
10,724 |
906 |
49,442 |
449 |
24,217 |
916 |
988 |
399 |
» 1908 |
2,774 |
302,084 |
316 |
13,306 |
758 |
41,136 |
385 |
21,383 |
849 |
1,051 |
308 |
» 1909 |
2,681 |
300,855 |
270 |
10,538 |
659 |
36,221 |
328 |
18,149 |
773 |
831 |
995 |
De varor, som fraktas å farleden, äro till största delen tunga och
skrymmande råvaror eller halffabrikat, för Indika billigast möjliga transporter
måste anlitas, och utgöras de fraktade varorna hufvudsakligen af:
ved, uppgående till cirka 30,000 famnar om året, kommande från Södermanlands,
Östergötlands och Smålands kustbygder genom kanalen till
Stockholm, tegel från Skåne till Stockholm och öfriga Mälarstäder, kalksten
från Trosatrakten, Gottland och Öland, järnmalm från Köping och
Västerås nedåt järnbruk i Kalmar län, tackjärn och stångjärn från Köping
och Strömsholm till utrikes orter, vidare stenkol, som sändes ut från Stockholm
till Mälarhamnarna, kalk från Oaxen invid Trosa till hamnarna vid
Mälaren, sand från Mälaröarna söderut, spannmål från Tyskland, Skåne
och Gottland till Mälarlandet, cement från Öland, fältspat från Köpingtill
utrikes ort in. m.
Ombyggnad Beträffande kanalens ombyggnad har Södertäljekommissionen föreaf
kanalen. prag^ utredning.
Kommissionen lämnade till en början åtskilliga vederbörande tillfälle
att yttra sig angående behofvet utaf och trafikutsikterna för en utvidgad
allmän farled mellan Mälaren och Saltsjön vid Södertälje. I sådant afseende
har kommissionen tillskrifvit magistraterna i Uppsala, Enköping, Västerås,
Köping, Arboga, Strängnäs, Eskilstuna, Torshälla och Örebro, styrel
-
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 229. 7
serna för trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund, Stockholm—Västerås
—Bergslagens nya järnvägsaktiebolag, direktionen för Strömsholms nya
kaualbolag, styrelsen för Hjähnare kanal- och slussverksaktiebolag, samt
styrelserna för Smedjebackens valsverksaktiebolag, Fagersta bruks aktiebolag,
^ Norbergs västra grufaktiebolag, Norberg—Risbergs grufaktiebolag,
Virsbo aktiebolag, Ramnäs bruks aktiebolag, Surahammars bruks
aktiebolag, Hallstahammars aktiebolag och Kohlswa järnverksaktiebolag.
Svar hafva ingått från magistraterna i Uppsala, Enköping, Västerås,
Köping, Strängnäs och Örebro, direktionen för Strömsholms nya kanalbolag,
samt styrelserna för Smedjebackens valsverksaktiebolag, Fagersta
bruks aktiebolag, Surahammars bruks aktiebolag och Kohlswa järnvägsaktiebolag.
Magistraterna i Uppsala, Strängnäs och Örebro hafva ej ansett sig
kunna för sin del ställa i utsikt någon trafikökning för farleden ifråga,
äfven om densamma utvidgas och moderniseras.
Enköpings magistrat har åberopat ett af representanter för Södertälje,
Strängnäs, Eskilstuna m. fl. samhällen vid möte i Västerås den
28 februari 1911 i och för öfverläggning beträffande Mälarens reglering
och därmed i samband stående frågor afgifvet yttrande, däri framhållits
betydelsen af Mälarens öppnande för den större sjötrafiken.
Magistraten i Västerås, som jämväl sett frågan i sammanhang med
frågan om Mälarens reglering, har också åberopat nyssnämnda yttrande.
Därjämte har emellertid äfven åberopats ett senare af hamnstyrelsen i
staden afgifvet yttrande med i det hela enahanda innebörd, hvarförutom
anförts, att en förefintlig export af malm och trävaror till tyska och
ryska Östersjöhamnar med säkerhet skulle i afsevärd grad främjas genom
en förbättrad farled vid Södertälje, äfvensom att, därest en dylik
komme till stånd, jämväl importen af kol skulle kunna ledas öfver Mälaren,
förhoppningar, hvilka, enligt hvad framgår af det från Köpings
magistrat inkomna yttrandet, i hufvudsak delas af denna.
Direktionen för Strömsholms kanal bar icke ansett sig kunna närmare
uttala sig i fråga om utsikterna därtill, att genom Strömsholms
kanal, efter utvidgning af farleden vid Södertälje och upprensning i
Mälaren, ökad trafik skulle tillföras Södertäljeleden. Emellertid bär vid
direktionens uttalande fogats ett yttrande af kanalens mekanikus, däld
anföres, att viss ökning i trafiken af sådana varor, som för närvarande
fraktas sjöledes från eller till industriella verk vid Strömsholms kanal
till eller från utlandet eller andra aflägsna platser, vore att emotse.
Smedjebackens valsverksaktiebolag anser sig-, därest ifrågavarande
farled blir af beskaffenhet, att Nordsjöångare kunna passera densamma,
8
Kungl, Majds Nåd. Proposition Nr 220.
kunna taga sitt behof af stenkol, cirka 10,000 tons, denna väg, h varjämte
antages, att jämväl eu del af bolagets export, 10,000 tons, skulle
kunna ske öfver samma väg.
Under hufvudsakligen enahanda förutsättning ställdes det också i
utsikt, att största delen af det vid Fagersta tillverkade, för export afsedda
stål (minst 20,000 tons per år) likasom de för bolagets tillverkning
importerade materialierna, uppgående till ungefär 40,000 tons,
skulle komma att skeppas denna farled.
Dessutom skulle i inrikes fraktfart cirka 3,000 tons vara att påräkna
från Fagersta, hvarjämte från grufvor i Norbergs bergslag möjligen
åtskilliga tiotusentals tons malm skalle kunna sändas genom Södertälje
kanal.
Jämväl Surahammars bruks aktiebolag och Kohlswa järnverks aktiebolag
ställa i utsikt ganska afsevärda trafikökningar. Då härtill kommer
den omständigheten, att säkerligen en afsevärd del af den sjöfart,
som söderifrån ingår till Stockholm skulle komma att begagna sig af
den kortare och tryggare vägen genom den utvidgade Södertäljekanalen,
lärer det vara uppenbart, att en utvidgad farled mellan Mälaren och
Saltsjön vid Södertälje måste tillmätas en synnerligen stor betydelse såväl
för industri och näringar i Mälarens uppland som äfven för liufvudstadens
handel och sjöfart. Härtill kommer det gagn en utvidgad kanal
vid Södertälje skulle kunna bereda för underlättandet af Mälarens länge
åstundade reglering.
För erhållande af kännedom om den uppfattning, som kunde vara
rådande inom vederbörande ämbetsverk rörande den ifrågasatta nya kanalbyggnadens
vid Södertälje lämpliga anordning och dimensionering
in. in. har kommissionen inhämtat yttranden från lotsstyrelsen, chefen
för marinstaben, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt vattenfallsstyrelsen,
och lämnas här nedan en kort redogörelse för hvad förenämnda
myndigheter och ämbetsverk i sådant afseende anfört.
Lotsstyrelsen. Lotsstyrelsen erinrar till en början därom, att efter tillkomsten af
den s. k. Hammarbyleden, hvilken enligt senaste förslag vore afsedd att
medgifva fartyg om 5,5 meters djupgående att passera mellan Saltsjön
och Mälaren vid hvarje vattenstånd, djup och bredd af farleden genom
Linasundet och Södertälje komme att blifva afgörande för, huruvida
fartyg af större dimensioner skulle kunna använda den kortare vägen
förbi Södertälje i stället för den afsevärdt längre förbi Landsort.
9
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 329.
Skäl förefinnes enligt styrelsens förmenande för att, äfven om
djupet i Södertälje kanal till en början afsåge fartyg af endast 4 meters
djupgående, gifva kanalen en bottenbredd, afsedd för 6 meters led, och
anordna slussen på sådant sätt, att en ökning af kanalens djup till 6
meters led vid lägsta vattenstånd möjliggjordes utan ombyggnad af slussen.
Chefen för marinstaben har förklarat sig anse det ur sjömilitär synpunkt
vara af vikt, att jämväl möjlighet måtte beredas för fartyg af
större dimensioner att passera Södertälje kanal, under förutsättning att
genom en blifvande kanalisering af Mälarens utlopp förbi Stockholm,
sådana fartyg komme att genom denna väg kunna inkomma i Mälaren.
I sitt yttrande angående de hufvuddimensioner, alternativt för större
eller mindre fordringar, som borde tillämpas vid eventuell framtida omeller
nybyggnad af Södertälje kanal, anför vattenfallstyrelsen till en början,
att en utredning rörande lämpligaste farledsdjup för Mälarinloppet
å priori torde kunna antagas komma att gifva till resultat, att detsamma
icke borde väljas mindre än som svarade mot 5 meters fartygsdjup och
sannolikt med fördel borde göras ännu större.
I ett af järnvägsstyrelsen begärdt, af vattenfallsstyrelsen den 15
december 1910 afgifvet yttrande rörande spannstorlek och kanaldjup vid
ny bro öfver Södertälje kanal, hvilket yttrande har fogats vid vattenfallsstyrelsens
skrifvelse, hade styrelsen såsom sin åsikt framhållit, att
kanaldjupet på detta ställe borde bestämmas till 6,6 meter under nuvarande
1. v. y. i Mälaren samt betonat önskvärdheten af, att alla anordningar
gjordes så, att kanal djupet under bron i framtiden, när behof
yppades, lätt kunde ökas till 7,7 meter under samma vattenstånd, hvarvid
dock kanalens bottenbredd icke behöfde tagas större än 42 meter,
eller den, som motsAmrade 6 meters dubbelled, enär det icke syntes nödvändigt,
att 2 stycken 7 meters fartyg, som i allt fall sannolikt mera
sällan komme att framgå i leden, skulle kunna mötas under bron.
V attenfallsstvrelsen ville vidare påminna därom, att den s. k. Kanalkommissionens
tekniska utskott år 1909 häfdat, att »då de yttersta länkarna
i sjösystemet, Vänern och Mälaren, ligga relativt nära hafskusterna
och för jämförelsevis låga kostnader kunna genom farleder för sjögäende
fartyg göras till vikar af hafvet, bör man också begagna sig af detta
gynnsamma förhållande och gifva ifrågavarande vattenvägar de dimensioner,
som sjöfarten i berörda afseende kan fordra».
På frågans nuvarande ståndpunkt syntes försiktigheten bjuda att
icke vidtaga sådana anordningar, som omöjliggjorde eller afsevärdt för
Bihang
till Riksdagens protokoll 1912. 1 sand. 181 käft. (Nr 229.) 2
Chefen för
marinstaben.
Vattenfalls
styrelsen.
Väg- och
vatten -byggnadsstyrelsen.
Södertäljekotn
missionen.
10 Kung1. Maj:ts Nåd, Proposition Nr 229.
svårade upptagande af en modern farled för åtminstone 6 m:s djupgående
fartyg mellan Mälaren och Saltsjön förbi Södertälje.
Hvad beträffade erforderlig kanalbredd hölle styrelsen före, att,
det måste vara af vikt, att farleden, med undantag af slussen, knnde
göras dubbelspårig, enär enkelspåriga kanal sträckor på ömse sidor om
slussen i väsentlig mån inkräktade på möjligheten att på lämpligt sätt
utnyttja denna och därmed äfven på hela ledens trafikförmåga. Därmed
vore icke sagdt, att farleden redan från början behöfde utföras dubbelspårig
för de största fartyg, som kunde ifrågakomma, men stambanans
förläggning borde, enligt vattenfallsstyrelsens mening, icke ske på sådant
sätt, att sjötrafikens utveckling för framtiden hämmades.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i sitt yttrande till en början
anfört, att då det tydligtvis vore i hög grad önskvärdt, att vid anläggning
af nya och ombyggnad af äldre kanaler största möjliga likformighet
iakttoges i afseende å de bestämmande hufvuddimensionerna för
desamma, styrelsen hölle före, att förslag till ombyggnad af Södertälje
kanal numera lämpligen borde afse samma segeldjup, som fastställts för
Trollhätte kanal, eller sålunda 4,0 alternativt 5,0 meter, med iakttagande
af de för dessa olika segeldjup fastställda tekniska normalbestämmelser
i öfrig!.
Enär emellertid en blifvande utredning rörande lämpligaste farledsdjup
för inloppen till Mälaren tilläfventyrs torde komma att gifva det
resultat, att detsamma med fördel skulle kunna väljas ännu större, samt
vid eventuell ombyggnad af Södertälje kanal hänsyn äfven torde komma
att tagas till sjömilitära intressen och fordringar, ansåge styrelsen det
lämpligt att låta utredningen rörande kanalens ombyggnad omfatta äfven
större alternativa seglationsdjup än 5 meter. Styrelsen har äfven gjort
upp beräkningar för hufvuddimensioner för ett seglationsdjup om 4, 5,
5,5 och 6,5 meter.
Södertäljekommissionen har äfven verkställt utredning och kostnadsberäkning
af de olika sträckningar för kanalens ombyggnad, som
kunna ifrågakomma, och därvid undersökt dels möjligheten att bibehålla
kanalens nuvarande hufvudsträckning, dels en kanalled via Ström väster
om den s. k. Värdsholmen och dels en .sträckning via Ström öster om
Värdsholmen. Resultatet af dessa beräkningar, för hvilka jag närmare
redogjort vid behandlingen af frågan om järnvägslinjens mellan Rönninge
och Saltskog sträckning, ber jag här att få återgifva.
11
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 229.
Totala kostnaden för ombyggnaden af Södertälje kanal jämte farlederna
genom Linasundet och Brandalsund skulle belöpa sig
l:o för 6,5 meters seglationsdjup:
till 9,560,000 kronor utefter nuvarande kanalen
till 11,070,000 resp. 11,710,000°) kronor via Strömsleden väster
om Värdsholmen; och
till 11,530,000 resp. 12,260,000°) kronor via Strömsleden öster om
Värdsholmen.
2:o för 5,5 vieters seglationsdjup:
till 7,640,000 kronor utefter nuvarande kanalen och
till 8,610,000 resp. 9,080,000°) kronor via Strömsleden väster om
Värdsholmen;
till 9,210,000 resp. 9,730,000°) kronor via Strömsleden öster om
V ärdsholmen;
3:o för 4,o meters seglationsdjup:
till 6,055,000 kronor utefter nuvarande kanalen och
till 6,955,000 resp. 7,205,000°) kronor via Strömsleden väster om
Värdsholmen;
till 7,245,000 kronor resp. 7,505,000°) kronor via Strömsleden öster
om Värdsholmen.
Härvid är att märka, att i händelse järnvägen ombygges enligt
den af mig förordade Näslinjen bör den del af kanalgräfningen, som
skulle utföras utmed nuvarande södra kanalens höga sidoslänter, kunna
uttagas såsom sidoschakt för järnvägsbyggnaden, och således kostnaden
för kanalombyggnaden efter nuvarande leden kunna reduceras med motsvarande
belopp. Kostnaden för Strömsleden väster om Värdsholmen
kommer däremot att ökas med eventuell marklösen för Södertälje stad
tillhörig mark, belägen mellan Saltskogsfjärden och Strömsvikén (c:a
150,000 kvm.), såvida icke staden fritt upplåter denna mark, äfven
om kanalen skulle utföras af annan än staden.
Leden utefter den nuvarande kanalen ställer sig sålunda vid alla de
undersökta seglationsdjupen billigast och har jämväl de billigaste driftkostnaderna
samt är på grund af sin ringa iängd den mest tidsbesparande
sträckningen.
Då farleden mellan Mälaren och Saltsjön vid Södertälje skall ombyggas,
torde detta därför böra ske utefter den nuvarande kanalen.
*) £>et senare beloppet utgör kostnaden, beräknad efter ett högre å-pris för
muddring i Strömsleden.
12
Kun<jl. Maj. ts Nåd. Proposition Nr 229.
Beträffande betydelsen af en utvidgning af Södertälje kanal för den
reglering af gamja frågan om regleringen af Mälarens vattenstånd har kommissionen
Mai» en. <pvj] jngenj ören Harry Lenander verkställa utredning.
Lenander kommer därvid till det resultat, att om kanalen ombygges
efter nuvarande sträckningen med ett seglationsdjup af 5,5 meter, kommer
densamma att tillsammans med Mälarens öfriga utlopp i oförändradt
skick vid det kritiska vattenståndet + 4,7 i Mälaren beträffande afbördningsförmågan
ej stå tillbaka för ett af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
år 1908 uppgjord t förslag till reglering af Mälarens vattenstånd.
Dock minskas kanalens afbördningsförmåga afsevärdt med seglationens
inträdande i kanalen, och svårigheter kunna således tänkas uppstå
vid sen vårflod.
Emellertid anser Lenander, att äfven för ur regleringssynpunkt svåra
år eu utvidgad Södertälje kanal enligt det alternativ, som atser utvidgning
och förbättring af den gamla kanalfåran, i allmänhet förmår hålla
vattenståndet under den föreslagna högvattenytan + 4,7. Äfven för år
med sen vårflod förmår detta alternativ hålla höj dvattenytan i närheten
af höjden + 4,7 och kan under den tid, då seglation ej pågår, i stort
sedt fullt mäta sig med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag af
år 1908.
Statsköp af I sitt den 12 mars 1912 afgift!a utlåtande angående det ifrågakanalen.
satta p^pet af kanalen anföra de sakkunniga följande.
De s.»k- Södertälje kanal utgör redan för det närvarande en i godt stånd
varande förbindelseled mellan Mälaren och Östersjön för mindre och
medelstora, högst 300 tons fartyg och skulle, enligt den af Södertäljekommissionen
verkställda utredningen härom, kunna för jämförelsevis
måttlig kostnad utvidgas till dimensioner, som kunde ur kommunikationssynpunkt
göra Mälaren till eu del af Östersjön, på sådant sätt att
fartyg på 3 å 4,000 tons dräktighet skulle kunna genom densamma
framföras. Härmed erhölles en stor inre, direkt och skyddad farled från
Östersjön dels till hufvudstaden, dels till Mälarens. uppland. Enligt
kommissionens utredning skulle härvid tillika befrämjas genomförandet
af det länge åstundade och allmännyttiga företaget med Mälarens reglering.
Kanalens betydelse i nämnda afseenden är dock i första hand
beroende på, huruvida dess ombyggnad och utvidgning kommer att
företagas eller ej. — Enligt hvad som meddelats, lärer kanalens nuvarande
ägare icke hafva för afsikt att inom öfverskådlig framtid företaga
någon mera omfattande åtgärd för kanalens ombyggnad och utvidgning
till de för den betydligare sjöfarten erforderliga dimensioner.
Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 229.
13
För bedömandet af frågan om rätta tidpunkten nu är inne för
statens förvärf af kanalen, framhålla de sakkunniga, att kanalen med
tillhörande slussanläggning, hus och egendomar för närvarande befinner
sig i godt skick, och att afkastningen af kanalen och kanalbolagets
egendom under en längre följd af år varit tillräcklig för icke allenast
driftkostnadernas bestridande, utan jämväl medfört en nettobehållning
under senaste tio åren, växlande mellan lägst cirka 38,000 och högst
cirka 53,000 kronor.
Sedan afgifterna för kanalens begagnande undergått förhöjning
enligt taxa af den 13 juni 1911, torde utsikt hafva beredts till ytterligare
höjning af kanalverkets inkomster.
Såväl nettobehållningens stegring som värdestegring å det markområde,
som för närvarande tillhör kanalen, och som till dess största
del är erforderligt för en utvidgning af kanalen, skulle uppenbarligen i
motsvarande grad öka kostnaden för ett framtida statsförvärf. Härtill
kommer, enligt den af Södertäljekommissionen verkställda utredningen,
att genomförandet af alternativen Värdsholmslinjen eller Näslinjen för
stambanans ombyggnad mellan Rönninge och Ström lämpligen skulle
kunna ske på sådant sätt, att de betydliga bankfyllningar, som skulle
i form af sidotag utföras för hvart och ett af nämnda järn vägsalternativ,
med fördel skulle kunna uttagas utmed kanalslänterna å kanalsträckan
från Maren till Igelstaviken. Skulle så ske, blefve eu afsevärd del af
arbetet med kanalens utvidgning utförd och en följd häraf torde också
blifva ett ökadt värde af kanalen i dåvarande ägarens hand.
Då vidare för ögonblicket föreligger frågan om ett slutgiltigt ordnande
af stambanans sträckning invid Södertälje med därtill hörande
bangårds- och kaj anordningar, och det särskildt torde vara angeläget,
att frågan om korsningen mellan statsbanan och allmänna farleden genom
Södertälje kanal skulle kunna lösas på ett för alla parter fördelaktigt
sätt och utan hinder af mer eller mindre välgrundade rättsanspråk från
ena eller andra sidan, har det synts angeläget, att staten för ett rationellt
ordnande af dessa kommunikationsanläggningar och vid arbetenas
utförande härför har fullt fria händer.
Skulle på grund af vissa mellankommande hinder genom enskildas
fordringar af ett eller annat slag eller genom allt för stor hänsyn till
ensidiga fordringar på anordningarnes beskaffenhet till fördel uteslutande
för den ena eller andra trafikleden, hela frågans lösning förryckas från
den för statens och det allmännas tillgodoseende därför upprättade rationella
planen, skulle häraf följa skada, hvars verkningar kunde blifva för
lång framtid kännbara.
14
Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 229.
Under dessa samverkande omständigheter har det synts de sakkunniga
lämpligt och önskvärdt, att i samband med afgörandet af frågan
om statsbanans ordnande enligt någotdera af förenämnda alternativen,
Värdsholmslinjen eller Näslinjen, Södertälje kanal förvärfvas af staten.
De sakkunniga lämna därefter följande redogörelse för bolagets
ekonomiska ställning.
Af bolagets revisionsberättelser framgår bland annat, hurusom under
åren 1890 —1910 kanaltrafiken och kanalafgifterna till sin storlek växlat
så, att kanalafgifterna utgjorde under denna period.
lägst år 1895 ............................ 49,793 kr. 94 öre och
högst år 1907 ........................... 71,119 kr. 62 öre samt
för det senaste året, för hvilket räkenskaperna äro afslutade eller 1910
66,304 kr. 41 öre.
Nettobehållningen under de 10 sista åren uppgifves till följande
belopp:
År 1901........................... 38,766:95
» 1902............................ 39,794: 76
» 1903............................. 49,399; 41
... 1904............................ 50,451: 78
» 1905............................. 44,924:56
» 1906............................ 52,192: 53
» 1907.......................... 53,759: 73
» 1908........................... 45,854: 02
1909............................ 42,924: 83
» 1910.............................. 42,299: 78
S:a kronor 460,368: 35
eller i medeltal under dessa 10 år ............................... 46,036 kr. 84 öre.
Uti direktionens berättelser till 1899 års ordinarie bolagsstämma
redogöres, bland annat, för huruledes bokföringen nämnda år skulle förändras,
så, att aktiekapitalet, som förut icke varit bokfördt, skulle upptagas
såsom bolagets skuld, därvid aktierna 1,118 stycken skulle beräknas
efter deras nominalvärde 750 kronor eller tillhopa 838,500 kronor,
med afdrag för värdet af de 16 aktier, som af bolaget innehafvas, eller
12,000 kronor, så att såsom skuld uti ifrågavarande afseende komme
att utföras ett belopp af 826,500 kronor, samt att kanalen med dess
15
Kung!. Maj:ts Nåd, Proposition Nr 229.
område, som ej heller bokförts, skulle upptagas såsom tillgång med ett
värde, motsvarande det, hvartill aktiekapitalet uppförts eller 826,500
kronor.
Af 1910 års revisionsberättelse, som är den senaste tillgängliga,
framgår, att i balansräkningen till år 1911 bolagets tillgångar äro upptagna
till ett belopp af 1,226,635 kronor 44 öre. Häri ingår Södertälje
kanal med ett bokfördt värde af 826,500 kronor, fastigheter i Södertälje
med 22,050 kronor, en bogserångbåt, ett mudderverk och diverse
materialier med tillhopa omkring 15,000 kronor, en svängbro med 67,691
kronor 51 öre samt obligationer och depositioner till ett sammanlagdt
beräknadt belopp af cirka 295,000 kronor.
Bolagets skulder utgöras af dels
Aktiekapitalet........................................... 826,500 kronor
Outtagna aktieutdelningar ................... 39,025 » och
Bolagets behållning ............................... 361,110 »
Behållna värdet af bolagets obligationer och penningmedel, efter afdrag
af förenämnda, för outtagen aktieutdelning reserverade medel, kan
således beräknas utgöra 255,812 kronor 69 öre.
Uti de från kanalbolaget lämnade uppgifterna öfver Södertälje kanalock
slussverks ägoområden uppgifves med stöd af en år 1824 af landtmätaren
A. W. iggberg upprättad karta öfver Södertälje kanal med dess
ägoområde, '' gillad och fastställd af Södertälje Rådstufvurätt den 10 december
1825, att öfre (norra) kanalen med dess sluttningar skulle, efter
afdrag af 4,103,5 kvadratmeter för sedermera verkställda byten och regleringar,
för närvarande uppgå till 68,767,25 kvadratmeter, samt att
nedre (södra) kanalen, efter afdrag af 13,442 kvadratmeter, som likaledes
afgått, skulle nu äga en areal af 184,306,75 kvadratmeter.
Kanalbolagets tomter, innefattande magasinstomt, kanalinspektorsboställe
och slussmästareboställe uppgifves till 6,629 kvadratmeter, hvarjämte
en kanalbolaget tillhörig äng skulle utgöxva 12,300 kvadratmeter.
För erhållande af möjligast noggranna uppgifter om omfattningen
och naturen af kanalbolagets nuvarande ägoområden, hafva de sakkunniga
hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Stockholms län anhållit om
förordnande för vederbörande landtmätare att komplettera förenämnda år
1824 af Iggberg upprättade och år 1893 af Sv. Kullman renoverade
»Kartan öfver Södertälje Canal tillika med dess ägoområde», samt där
-
16 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 229.
efter affatta för kanalens förvärfvande erforderlig beskrifning, och har
sedermera genom distriktslandtmätaren A. Olsson Areskough verkställts
utredning med därtill hörande ägobeskrifning och karta, upprättad den
15 februari 1912. Af kartan torde en kopia få åtfölja detta protokoll.
Genom denna utredning bestyrkes, att härofvan åt kanalinspektoren
lämnade uppgifter om kanalens ägoområden äro i all hufvudsak riktiga.
Beträffande särskildt äganderättsförhållandet till de för nuvarande
kanalen och dess eventuella framtida ombyggnad erforderliga områden
åberopa de sakkunniga ett protokoll öfver stadsfullmäktiges i Södertälje
beslut den 23 mars 1911, angående, bland annat, väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
förslag af den 18 maj 1908 till reglering af Mälarens
vattenstånd och upprensning af dess farleder, hvarigenom Södertälje
stad förbundit sig, att, för den händelse beslut före den 16 april
1916 varder fattadt om upptagande på statens bekostnad af en större
kanal mellan Mälaren och Saltsjön vid Södertälje, staden är villig
att utan ersättning afstå all för ändamålet erforderlig mark, som nu är
i stadens ägo. Häraf lärer framgå, anmärka de sakkunniga, att vid
ett eventuellt nu skeende statsförvärf af Södertälje kanal för staten kan
full trygghet beredas i afseende på äganderätten till all mark, som kan
komma att erfordras för en blifvande kanalutvidgning och som vid tiden
för nämnda stadsfullmäktiges besluts afgifvande var i stadens ägo.
Kanalbolagets byggnader, såsom magasinsbyggnad, kanalinspektionsboställe,
slussmästareboställe, slusskontor, smedja, vaktstugor m. m. hafva
ett brand försäkringsvärde af 43,500 kronor. Kanalbolagets inventarier
äro brandförsäkrade för 35,100 kronor.
Enligt eu af kanalinspektoren lämnad värdering skulle diverse byggnader,
fartyg inventarier och redskap tillhörande kanalen halva ett värde
af 140,475 kronor.
Enligt en likaledes af kanalinspektoren lämnad uppgift äro vissa
för kanaldriften nu ej behöfliga smärre områden f. n. utarrenderade till
enskilde mot mindre arrendebelopp.
Södertälje kanal- och slussverk förvaltas för närvarande af en kanaldirektion,
som har sitt säte i Stockholm och består af ordförande och
två ledamöter.
Enligt af direktionen erhållna uppgifter äro vid kanalbolaget anställda
följande personer:
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 229.
I Stockholm:
17
Sekreterare G. von Prinzencrentz........................ Kr.
Kamrerare N. Kellin .............................................. »
Vaktmästare......................... ,
Årslön.
400: —
600:
75: — 1,075 —
I Södertälje:
C. O. Gottfriedz, kanalinspektor och uppbördsman
....................................................................
D:o till kontorsbiträde i medeltal ........................
jämte fri bostad och vedbrand
A Levin, slussmästare, lön jämte fri bostad
och vedbrand ......................................................
C. O. Eriksson, slussvakt, d:o ..............................
A. Gustafsson, signalvakt, lön jämte fri bostad
och vedbrand .....................................
J. V. Enberg, extra slussvakt
Hj. Wikstrand, d:o ......................................
C. J. Karlberg, d:o...................................
Alb. Andersson d:o .......................................
G. P. Darelius, d:o .......................................
A. Harzell, d:o...............................................
420
D:o 5 % på bruttoinseglingen omkring
A. Andersson, maskinist å d:o..............................
C. Andersson, eldare, 80 kr. pr månad under
seglation ...................................................
Enligt uppgift från kanaldirektionen har
icke någon af bolagets tjänstemän eller betjäning
rörande sin tjänst kontrakt eller motsvarande
aftal med bolaget.
Pensioner:
Kr. 6,000: —
* 700: —
Kr. 1,800:
» 1,350:
6,700:
...... » |
900: |
...... » |
1,160: |
...... Kr. |
1,160: |
...... » |
1,160: |
...... |
1,160: |
...... » |
1,160: |
...... » |
1,000: |
)) 1,920:
)) 1,625:
»
780: — 15,175: —
F. O. Hindbeck, f. d. sekreterare........................ Kr. 400: —
P. E. Söderström, f. d. slussvakt........................ » 500: —
A. Carlsson, f. d. befälhafvare å bogserbåten » 1,000: —
Fröken Ii. Godén, kontorsbiträde........................ » 250:— 2,150-_
. Summa kronor 25,100: —
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 Sami. 181 Höft. (Nr 229.) ?,
18
Kungl Maj:ts Nåd. Proposition Nr 229.
För fastställande af de villkor, hvarpå staten skulle kunna förvärfva
Södertälje kanal, hafva å slutligt sammanträde den 6 februari 1912 mellan
de sakkunniga och kanaldirektionen upprättats ett förslag till kontrakt
angående förvärfvande för Kungl. Maj:ts och Kronans räkning
af Södertälje kanal och annan Södertälje kanal- och slussverksaktiebolag
tillhörig egendom. Fetta förslag torde fa åtfölja protokollet under beteckning
af bilaga 1.
Genom beslut å extra bolagsstämma med delägarne i Södertälje
kanal- och slussverksaktiebolag den 4 mars har kanalbolaget, under förbehåll
af den under nästkommande maj sammanträdande ordinarie bolagsstämmans
rätt att definitivt besluta i ämnet, för sin del godkänt förenämnda
förslag till försäljningskontrakt.
Beträffande slutligen de grunder, hvarpå de sakkunniga stödja sitt
godtagande af den ifrågasatta köpeskillingen 1,035,000 kronor, som efter
afdrag af förenämnda penningvärdet, cirka 255,000 kronor, å bolagets
obligationer och penningar, motsvarar 780,000 kronor, upplysa de sakkunniga,
att de med bortseende från de större eller mindre värden, som
”beräknats ligga ensamt i bolagets ägoområden, materiel och andra tillhörigheter,
gjort värderingen enbart med hänsyn därtill, att under nuvarande
förvaltningssätt. som torde böra bibehållas, nettobehållningen af
bolagets rörelse under senaste 10 år i medeltal uppgått till cirka 46,000
kronor eller cirka 4,5 procent af nämnda köpesumma.
Jämväl omnämna de sakkunniga, att i Södertäljekommissionens beräkningar
den nu till 780,000 kronor beräknade utgiften för kanalinköpet
motsvaras af ett belopp af 900,000 kronor, som sålunda med den
af dem ifrågasatta .uppgörelsen skulle understigas med 120,000 kronor.
De hafva vidare ansett sig böra för sitt uppskattningssätt hafva stöd
däri, att vid inköp af Trollhätte kanal köpesumman beräknades med eu
afkomstprocent af allenast 3,6 procent, att därutöfver för tillhörande
egendom betalades med cirka 1,755,000 kronor, och att bolagets fonde],
uppgående till cirka 315,000 kronor, icke som här tillföllo staten.
Därjämte hafva de sakkunniga gjort jämförelse med det af Kungl.
Maj:t godkända förslaget till statsinköp af Strömsholms kanal, där köpesumman
beräknades så, att afkomstprocenten skulle vara 4 a?, därvid
dock bolagets såväl egendomar som de till cirka 318,000 kronor uppgående
fonderna skulle ingå i köpet och sålunda tillfalla staten.
Med stöd af hvad sålunda anförts, hafva de sakkunniga tillstyrkt, att,
i samband med afgörandet af frågan om stambanan mellan Rönninge
och Ström, Södertälje kanal med tillhörande egendom måtte af statsverket
inköpas på de villkor, som angifvas i förslaget till köpekontrakt.
19
Kimgl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 220.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, hvars utlåtande öfver de sakkunnigas
förslag infordrats, yttrar däri följande:
Det nära samband, som förefinnes mellan frågan om en framtida
ombyggnad af Södertälje kanal och den omedelbart föreliggande frågan
om en ombyggnad af stambanan Rönninge—Saltskog å sträckan mellan
llönninge och Ström, gör det till en nödvändighet för staten att redan
nu i Ariss mån taga ställning till det förstnämnda spörsmålet om kanalens
ombyggnad. Då nämligen eu ombyggnad af berörda kanal icke
lärer kunna undvikas och synes böra ske inom en nära liggande framtid,
båda delarne af hänsyn till den stora betydelse, som en tidsenlig
ombyggnad skulle hafva för sjöfarten samt industri och näringar i hvad
rörer såväl landets hufvudstad som Mälarens vidsträckta uppland, så
måste redan nu tagas i öfvervägande, huruvida det är behöfligt för
staten att af hänsyn till en sådan ombyggnad af kanalen förvärfva densamma,
därest annan sträckning än Grlasbergalinjen skulle följas för
stambaneombyggnaden.
Af Södertäljekommissionens utredning har framgått, att det vid
en ombyggnad af kanalen är vid alla de seglationsdjup, som kunna
ifrågakomma — för respektive 4,o, 5,5 och 6,5 m. djupgående fartyg —
afsevärdt billigare att verkställa ombyggnaden med bibehållande af kanalens
nuvarande sträckning, i hvilket fall kostnaden skulle, inclusive
farlederna genom Lina- och Brandalssunden, uppgå till c:a 6 till 9,5
milioner kronor, allt efter den större eller mindre hänsyn, som toges
till handels- och sjöfartsintressen och till strategiska sjömilitära synpunkter
vid valet mellan dessa tre seglationsdjup.
I händelse kanalens nuvarande ägare, Södertälje kanal- och slussverksaktiebolag,
vore villig och ägde resurser att utan statsbidrag verkställa
den erforderliga ombyggnaden, så kunde något oafvisligt behof
för staten att inköpa kanalen icke sägas föreligga, då det lärer få anses
framgå af kommissionens nu föreliggande utredningar, att, äfven om
stambanans ombyggnad skulle komma till utförande med sträckning
enligt någondera af Värdsholmslinjen eller Näslinjen, detta medgåfve
möjlighet att på ett för den framtida kanaltrafiken tillfredsställande sätt
ombygga kanalen med bibehållen nuvarande sträckning.
Enligt hvad af de sakkunniga upplyses, lärer emellertid kanalbolaget
icke hafva för afsikt att inom öfverskådlig framtid företaga någon mera
omfattande åtgärd ens för kanalens billigaste ombyggnad och utvidgning
i dess nuvarande sträckning till de för den större sjöfarten erforderliga
dimensionerna. Det lärer därför ock komma att bero helt och
Väg- och'' vattenbyggnadsstyrelaen.
20
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 229.
hållet af statens ekonomiska mellankomst, huruvida den nödvändiga ombyggnaden
af kanalen kan komma till stånd inom eu närmare framtid.
* Men då förhållandena äro sådana, lärer det åtminstone vara i högsta
måtte önskvärdt, att staten tager det behöfliga initiativet i den viktiga
frågan om ombyggnad af Södertälje kanal . Kommer så härtill, att staten
genom inköp af kanalen skulle erhålla fullt fria händer att utan
rättsanspråk från kanalbolagets sida framdraga stambanan öfver densamma
på det sätt, som kan pröfvas vara för det allmänna fördelaktigast,
och att begagna sig af fördelen att utan någon ersättning kunna
för järn vägsomläggningen uttaga erforderliga sidotag i de nuvarande
kanalslänterna och sålunda utan särskild kostnad få en del af kanalutvidgningen
utförd redan i samband med järn vägsomläggningen, samt
härtill slutligen kommer, att, därest kanalens ombyggnad vore utförd,
när den af statens medverkan jämväl beroende Mälarens reglering
skall genomföras, den ombyggda kanalen kan underlätta och till en viss
grad bidraga till möjligheten att behärska Mälarens flöden — i hvilket
afseende likvisst styrelsen anför att kommissionens biträde för denna speciella
frågas pröfning i viss mån öfverskattat kanalens inflytande — så
syntes starka skäl tala för att statsverket må inköpa kanalen, därest
detta kunde ske utan att behöfva betala eu oskälig köpeskilling därför.
Såsom uti de sakkunnigas utredning också närmare framhållits, är
uppenbart, att ett statsinköp skall ställa sig för statsverket fördelaktigast,
därest det sker nu, innan en sannolik stegring af den nettobehållning
uppkommit, hvilken kanaldriften för närvarande lämnar, eller värdestegring
inträdt för de kanalen tillhöriga markområden, som erfordras
för en utvidgning af densamma.
Från ren affärssynpunkt sedt synes den erbjudna försäljningen till
statsverket af Södertälje kanal med all kanal- och slussverksaktiebolagets
egendom i reda penningar och värdehandlingar, fastigheter och
lösören jämte alla bolagets rättigheter för en köpeskilling af 1,035,000
kronor vara för statsverket förmånligt, dä, enligt de sakkunnigas utredning,
dels kanalen med tillhörande slussanläggning, hus och egendomar
för närvarande befinna sig i godt skick, dels afkastningen af kanalen
och kanalbolagets egendom under en längre följd af år utöfver driftkostnadernas
bestridande lämnat en nettobehållniug, som i genomsnitt
för de senaste 10 åren uppgått till c:a 46,000 kronor, utgörande c:a
4,5 % å sagda köpeskilling.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har därför förordat, att Södertälje
kanal med tillhörande egendom måtte, i samband med afgörande
om frågan om stambanedelens Rönninge—Ström ombyggnad, inköpas
21
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 229.
på de af bolaget erbjudna villkor, angifna i det af sakkunnige förordade
förslaget till köpekontrakt, samt hemställt, att, i händelse af Riksdagens
bifall härtill, Kungl. Maj:t täcktes uppdraga förvaltningen af Södertälje
kanal åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, som jämlikt af Kungl. Maj:t
förut gifvet bemyndigande öfvertagit förvaltningen af den staten tillhöriga
Väddö kanal.
Vattenfallsstyrelsen har i afgifvet utlåtande till en början anmärkt,
att kommissionens utredning om lämpligaste sträckning för den ombyggda
kanalen måhända icke kan anses fullständigt utslagsgifvande lör
valet åt sträckning för den ombyggda kanalen. Vattenfallsstyrelsen vill
emellertid betona att, vare sig den nya kanalen framdrages i den ena
eller andra sträckningen, sidotag för järnvägsanläggningen torde kunna
uttagas, så att de komma till nytta jämväl för kanalombyggnaden. Styrelsen
anser sig vidare — i likhet med väg- och vatten byggnadsstyrelsen
— böra anmärka, att kanalombyggnaden i och för sig icke har så
stor betydelse för Mälarens reglering, som i kommissionens utredning
synes hafva ifrågasatts, enär vattenaftappningen knappast lärer kunna
ske genom slussen, utan måste äga rum genom särskilda anordningar
vid sidan af densamma.
Under alla förhållanden finner emellertid vattenfallsstyrelsen så starka
skäl förefinnas för ett statsinköp af Södertälje kanal, att styrelsen anser
sig böra förorda en dylik åtgärd, därest den kan genomföras till skälig
kostnad, och vill framhålla, att ett inköp — under nyssnämnda förutsättning
— är att anbefalla, vare sig kanalens ombyggnad sker i den
ena eller andra sträckningen. Såsom skäl härför åberopar styrelsen
i hufvudsak samma skäl, som af de sakkunniga och väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen anförts, men uttalar dessutom såsom sin bestämda
mening, att staten borde göra sig till ägare af Södertälje
kanal, äfven om de speciella anledningar, som närmast framkallat det
nu föreliggande förslaget, icke förefunnes. Eftersom kanalen förbinder
Mälarens utbredda sjösystem med hafvet, utgör densamma nämligen en
af landets viktigaste vattenvägar, och staten har därför lika stor anledning
att få denna kommunikationsled i sin hand, som den har att behärska
järnvägsnätets hufvudlinjer. Endast om staten är herre öfver
de förnämsta förbindelselederna till lands och vatten inom riket, är den
i. tillfälle att ordna kommunikationsväsendet på nationalekonomiskt
riktigaste sätt.
\ attenfallsstyrelsen öfvergå!'' härefter till frågan, huruvida den ifrågasatta
köpeskillingen kan anses såsom skälig. Den af statsrådet och chefen
Vattenfalls
styrelsen.
22
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 229.
för civildepartementet tillkallade tremannanämnden förklarar sig hafva,
bland annat, genom besiktning af kanalen och därtill hörande materiel
samt egendomar kommit till en bestämd uppfattning om lämpligheten åt
kanalens förvärfvande och angifver äfven på annan plats i sitt yttrande,
att kanalen är i godt stånd. Det vill sålunda synas, som om kanalverket
med tillhörande fast och lös egendom befunne sig i godt skick, ett förhållande,
hvarom vattenfallsstyrelsen emellertid icke varit i tillfälle att förvissa
sig. Tremannanämnden, angifver vidare, att den med bortseende
från de större eller mindre värden, som beräknats ligga ensamt i bolagets
ägoområden, materiel och andra tillhörigheter, gjort sin värdering
enbart med hänsyn därtill, att under nuvarande förvaltningssätt, som
torde bibehållas, nettobehållningen af bolagets rörelse under de senaste
tio åren i medeltal uppgått till omkring 46,000 kronor eller omkring
4,5 procent på köpesumman, 1,035,000 kronor.
Af nettobehållningen representeras emellertid en icke ringa del åt
afkasta ingen på bolagets obligationer och pänningemedel. Sålunda utgjorde
denna afkastning i medeltal för åren 1901—1910 kronor 11,445: 55.
Dragés detta belopp från medelnettovinsten under samma period, eller
kronor 46,036:84, återstå kronor 34,591:29, motsvarande 4,43% på
statens af nämnden beräknade kontanta utlägg för köpet, omkring
780,000 kronor. Detta procenttal skiljer sig såsom synes icke afsevärdt
från den af tremannanämnden beräknade siffran 4,5 %. Emellertid ger
en granskning af de i handlingarna befintliga revisionsberättelserna för
ifrågavarande tioårsperiod vid handen, att utgifterna och särskildt de,
som uppförts under posterna aflöniugar, arfvoden, dagsverken och arbetslöner,
undergått en icke oväsentlig stegring under de senaste åren,
medan seglationsafgifterna alltsedan år 1903 ej företett någon ökning.
Detta ger sig ock tillkänna, om man granskar nettoinkomsten för år
1910 — det sista för hvilket revisionsberättelse föreligger. Med afdrag
för »intressemedel» utgjorde den nämligen kronor 29,926: 66 eller endast
3,84 % på 780,000 kronor. Härtill kommer, att en utgiftsökning kan
väntas till följd af de förpliktelser rörande vissa tjänstemäns pensionering,
hvilka innehållas i kontraktsförslagets § 10 och att någon
minskning i förvaltnings- och underhållskostnader näppeligen torde kunna
påräknas efter kanalens öfvertagande af staten. A andra sidan borde
ett undanrödjande af det väsentliga hinder för kanaltrafiken, som vållas
af den nuvarande järnvägsbron, åstadkomma någon ökning i trafiken
och den år år 1911 fastställda höjningen af taxan i sin mån medföra
en ökning i afkastningsprocenten.
Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 229. 23
Vattenfallsstyrelsen liar emellertid icke ansett sig böra föranstalta
någon utredning af taxeförhöjningens verkningar, ty den nådiga remissens
besvarande skulle därigenom hafva fördröjts, och styrelsen
finner för öfrigt, oafsedt om afkastningsprocenten blir- något lägre än
den af tremannanämnden angifna, den ifrågasatta uppgörelsen under
nuvarande förhållanden skälig, och detta så mycket mer, som ett uppskof
med inköpet med största sannolikhet icke skulle medföra en lägre
lösesumma.
Vattenfallsstyrelsen har också på grund af det anförda tillstyrkt
bifall till det ifrågasatta inköpet.
Beträffande sättet för kanalens förvaltning, därest den kommer i
i statens hand, har tremannanämnden antydt, att nuvarande förvaltningssätt
borde bibehållas, och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt,
att Kungl. Maj:t täcktes uppdraga förvaltningen åt väg- och
vatten by ggr i ad sstyre! sen. Vattenfallsstyrelsen, som tolkar tremannanämndens
uttalande så, att de nuvarande tjänstemännen böra i hufvudsak
bibebehållas vid sina nuvarande funktioner, medan gifvetvis en
särskild kanalstyrelse ej längre blir af behofvet påkallad, får för sin
del påminna därom, att vattenfallsstyrelsen såsom ett statens affärsdrit
vande verk och såsom förvaltare af Sveriges viktigaste inre farled,
Trollhätte kanal, lämpligen borde öfvertaga förvaltningen af Södertälje
kanal. Styrelsen vill till sist äfven erinra därom, att då Kungl. Maj:t
i nådig proposition till 1908 års riksdag föreslog inköp för statens
räkning af Strömsholms kanal, föredragande departementschefen i sitt
yttrande hänvisade till den då ännu ej inrättade men förberedda vattenfallstyrelsen
såsom lämpligaste förvaltare af denna inre farled samt att
styrelsens instruktion är affattad med hänsyn därtill, att äfven andra
kanaler än Trollhätte kanal kunna komma att ställas under styrelsens
förvaltning.
Slutligen hafva Västerås och Köpings hamnstyrelser, Västerås köpmannaförening,
Allmänna svenska elektriska aktiebolaget, Nya aktiebolaget
svenska metallverken, Graf aktiebolaget Stark, Surahammars
bruks aktiebolag, Fagersta bruks aktiebolag, Riddarhytte aktiebolag och
H. L. F. Lagercrantz å AVirsbo bruk i en till Kungl. Maj:t ingifven skrift
hemställt, att Kungl. Maj:t måtte vidtaga de åtgärder, som kunna anses
lämpliga för att främja ett i möjligaste mån skyndsamt förverkligande
af Södertälje kanalleds öppnande för större sjögående fartyg till fromma
för mellersta Sveriges bergslagers betydande bergs- och bruksindustri
samt handels- och jordbruksintresse.
Framställningar
från
orterna.
24
Departe
ments
chefens
yttrande.
Kanalens
betydelse.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 229.
Södertälje kanal byggdes för att förkorta vägen för de fartyg, som
gå mellan södra delarna af Östersjön samt Stockholm eller annan Mälarhamn.
Var detta redan för hundra år sedan ett intresse, som framkallade
en jämförelsevis så stor uppoffring som kostnaderna för kanalens byggande,
så har vikten af vägförkortningen genom kanalen säkerligen ej
minskats efter det starka ekonomiska uppsving, som flera af Mälarens
hamnstäder och dess uppland numera undergått.
Tidsvinsten genom Södertälje kanal utgör för en vanlig lastångare
till Stockholm nära 3 timmar och till Västerås cirka 7 timmar.
I en utaf filosohe doktorn K. Key-Åberg verkställd utredning, som
finnes återgifven i Kungl. Maj:ts proposition nr 74 till 1910 års Riksdag
redogöres för hufvudartiklarna af de varor, som transporteras å segelfartyg
och pråmar genom kanalen. Dessa varor utgöras af ved, som uppgår
till omkring 30,000 famnar om året och till större delen kommer från Södermanlands,
Östergötlands och Smålands kustbygder och söker sig genom
kanalen väg till Stockholm. Kalksten går i stora försändelser från Öaxen
och Andersvik (invid Trosa) till Köping, slipsten från Gottland till Eskilstuna
och andra mälarhamnar, plan- och trappsten från Öland till Stockholm.
Tegel försändes genom kanalen dels från Skåne till Stockholm och
städer vid Mälarens inre striinder, dels från sistberörda städer söderut.
Tegeltransporterna hafva under senare år synnerligen tilltagit, sedan
Lina tegelbruk å Södertälje hamnområde år 1908 blifvit igångsatt för eu
årlig produktion af omkring 10 millioner stycken tegel. Järnmalm försändes
från Köping och Västerås nedåt järnbruk i Kalmar län, järnskrot
går söderifrån till Nyby bruk, tack- och stångjärn förpassas utrikes
från Köping och Strömsholm. Stenkolet går ut från Stockholm, kalk
försändes i omkring 10 pråmar i veckan från Oaxen till skilda mälarhamnar,
sand går i mängd från olika öar i Mälaren (Eckerö, Adelsö
m. fl.) till Norrköping, Västervik och andra orter. Gödningsämnen försändas
kanalledes dels från Skåne till skilda mälarhamnar, dels från
Stockholm söderut. Af spannmål hämtas hafre i ansenlig mängd från
Tyskland, korn från Gottland och Skåne till Stockholm och andra
mälarhamnar. Cement kommer från Öland, Skåne och andra orter till
mälarhamnarna. Fältspat går från Köping till utlandet, framför allt
Stettin, sandstensflis från Lemunda sandstensbrott invid Motala till Köping,
gipsaffall från Rörstrand till Öland, Hellekis och utrikes orter.
Kisbränder sändas från gödningsämnesfabriker i Stockholms närhet till
Kaus (Hälsingborgs kopparverk), bisulfat från Åkers krutbruk och Vinterviken
till Hamburg.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 229.
25
Såsom synes afse masstransporterna väsentligen tunga och. skrymmande
råvaror eller halffabrikat, för hvilka billigast möjliga transportväg
måste användas, och otvetydigt äro städerna vid Mälarens inre
stränder i sin industriella och kommersiella uppblomstring mycket beroende
af den gena förbindelseled med yttervärlden i söder, som Södertälje
kanal för dem utgör.
Beträffande de kanalen befarande ångfartygens laster saknas noggrannare
kännedom. Emellertid torde af de nu lämnade uppgifterna
framgå, att kanalen redan i sitt nuvarande skick är en synnerligen viktig
kommunikationsled, som det ligger i statens intresse att behärska.
Ännu större betydelse för industrien i Mälardalen torde kanalen
kunna erhålla, om den utvidgas. Denna fråga tränger sig därför fram
i förgrunden.
Med kanalens nuvarande dimensioner kan den ej passeras annat än
af fartyg om högst 300 tons. Det är ett allmänt kändt förhållande, att
för närvarande förefinnes stark tendens till ökning af lastångarnas tonnage.
Också har från flera håll uttalats önskvärdheten af att en utvidgning
af kanalen komme till stånd.
Den s. k. Kanalkommissionens tekniska utskott häfdade år 1909,
att, då den yttersta länken i Mälarens sjösystem ligger relativt nära
hafskusten och för jämförelsevis låga kostnader kan genom farled för sjögående
fartyg göras till vik af hafvet, man också bör begagna sig af
detta gynnsamma förhållande och gifva ifrågavarande vattenväg de dimensioner,
som sjöfarten i berörda afseende kan fordra.
Sedermera hafva från ett flertal Mälarstäder och industriella anläggningar
ställts i utsikt en betydande trafikökning, om kanalen utvidgas
till större sjöfartsled, och samtliga de civila och militära myndigheter,
som till Södertäljekommissionen uttalat sig i detta afseende, hafva förordat
ombyggnad af kanalen.
En sådan synes önskvärd äfven ur synpunkten att underlätta regleringen
af Mälarens vattenstånd, äfven om betydelsen af kanalutvidgningen
i detta afseende något öfverskattats af kommissionen.
Emellertid synes ingen utsikt finnas, att nuvarande ägaren, kanalbolaget,
skall taga initiativ till ombyggnad. Anslag af statsmedel till
så betydande belopp, som i hvarje fall skulle kräfvas för kanalens utvidgande,
torde väl knappast kunna ifrågakomma, i annat fall än att staten
förvärfvar äganderätten till densamma.
Kanalens
ombyggnad.
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 samt. 181 höft. (Nr 229.)
4
26
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 229.
Det synes mig i hög grad sannolikt, att kanalens ombyggnad bör,
i enlighet med kommissionens förslag, äga rum efter den nuvarande
leden. Likaledes synes mig ombyggnadsfrågan i öfrigt genom samma
förslag vara i allt väsentligt utredd. Den ytterligare utredning af frågan,
som kräfves, hänför sig hufvudsakligast till spörsmålet, för hvilket
vattendjup kanalens ombyggnad bör ske, hvarvid hänsyn jämväl bör
tagas till de viktigaste Mälarhamnarnas beskaffenhet och eventuella utbyggningsmöj
ligheter. Frågan om kanalens ombyggnad kan icke nu
föreläggas Riksdagen. Men denna omständighet bör ej medföra ett anstånd
med det köp, hvarom här är fråga. Det viktigaste skälet mot
ett sådant anstånd är den samtidigt föreliggande frågan om järnvägens
framdragande öfver kanalen. Redan för åtskilliga år sedan framhöll bolaget,
att svängbron öfver kanalen borde borttagas och järnvägen framdragas
på segelfri höjd, hvilket bolaget enligt sitt förmenande hade
rätt att påyrka.
Utan att ingå på frågans rättsliga sida och oafsedt att en uppgörelse
med bolaget angående tagande af sidoschakt vid broombyggnaden
ur kanalbankarna möjligen torde kunna träffas, synes det mig dock tydligt,
att det är en stor fördel, om staten har full frihet att ordna järnvägs-
och kanaltrafikens inbördes förhållande så, som med hänsyn till
de olika kommunikationsledernas vikt och beskaffenhet vid olika tidpunkter
kan finnas lämpligt. Jag har också vid frågan om den lämpligaste
sträckningen af linjen Rönninge—Saltskog hänvisat till att, om
järnvägs- och kanalbyggnaden kan utföras i visst sammanhang med hvarandra,
en afsevärd kostnadsbesparing kan vinnas. Huruvida så kan ske,
utöfver hvad nyss anförts, måste därför göras till föremål för noggrannt
öfvervägande.
Därtill kommer, att, efter det kanaltrafiken blifvit underlättad genom
ombyggnad af järnvägsbron, kanalintäkterna och en på basis af
dessa beräknad köpesumma torde komma att stegras. Äfven markvärdet
torde, i händelse Södertälje fortfarande går framåt såsom industristad,
komma att växa.
Att framskjuta förvärfvet af kanalen synes således ej vara att
förorda.
Den ekono- Jag öfvergår nu till att redogöra för den ekonomiska innebörden af
^dm ''af1 det föreliggande förslaget till köpeaftal med bolaget.
’ föreslagna Jag ber då först att få meddela följande extrakt af bolagets sty
kspeaftaiet.
relseberättelse för år 1911.
Kängl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 229.
27
Inkomster är 1911.
Kanal- och slussafgifter samt afgifter för öfver -
tidsslussning ........................................................ 66,908: 05
Inkomster af ångaren Södertälje Kanal II ......... 7,539: -
För försåld sand............................................................ 104:65
För utarrenderade tomter, hamn- och badplatser
m. m............................................................... 480: —
Diverse inkomster ........................................................ 135: 82
Intressemedel:
Räntor å bolaget tillhörande värdepapper m. m. 11,305: 23
Utgifter år 1911;
Aflöningar och arfvoden........''....... |
11,887: |
50 |
Pensioner och understöd..................... |
2,175: |
— |
Honorarier till direktionens ledamöter och revi- |
||
sorer ....................................................................... |
1,600: |
— |
Reseersättningar och traktamenten ........................ |
136: |
50 |
Ljus och ved .................................... |
396: |
98 |
Skri!- och tryckkostnader .......................................... |
511: |
10 |
Sjukvård och medikamenter...................................... |
237: |
72 |
Dagsverken och arbetslöner....................................... |
16,203: |
55 |
Materialier och inventarier ....................................... |
4,002: |
67 |
Diverse utgifter .............................................. |
1,371: |
54 |
För bogserångaren Södertälje Kanal II ............... |
8,259: |
14 |
Afskrifning å ångarens Södertälje Kanal II for- |
||
drill gar.................................................................... |
6: |
— |
Bolagets vinst för år 1911
Kronor
86,472: 75
46,787: 70
39,685: 05
86,472: 75
Balans till år 1912.
Tillgångar:
Södertälje kanal med område......................................................... 826,500: —
Fastigheter i Södertälje .................................................................. 22,050: —
Kassabehållning och i bank innestående:
vid hufvudkontoret i Stockholm ....................................... 200: 21
Transport 848,750: 21
28
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 229.
Transport
Ångaren Södertälje Kanal II konto:
Bokförda värdet vid 1910 års slut ............ 12,700: -
Fordringar för bogseringar.................................... 167:69
Å checkräkning innestående ........................ 1,242: 57
Ångmudderverk med 2 pråmar .............................
Materialier och inventarier ....................................
Svenska statens 3,6 % obligationer.....................
Sveriges Allmänna Hypoteksbanks 4 % obligationer
med ränta ............................................
Eskilstuna stads 41/* % obligationer med ränta
Gäfle stads 47» % obligationer med ränta ......
Hälsingborgs stads 4 Va % obligationer med
ränta .....................................................................
Miinchens bryggeriaktiebolags 4V* % obligationer
med ränta .............................................
Svenska Sockerfabriks-Aktiebolagets 57* %
obligationer med ränta...................................
Å depositionsräkning i Stockholms Enskilda
Bank med ränta............................................... 53,000: —
Å checkräkning i Stockholms Enskilda Bank 11,431: 73
Å checkräkning i Stockholms Enskilda Bank,
utdelningskontot................................................ 305:
Å checkräkning i Stockholms Enskilda Bank
i Södertälje............................................................879: 75
Nya svängbrons konto....................................................................
Kronor
hvarifrån afgå:
29,925: —
45,231:03
8,735: -19,325: -
36,464: —
50,656: 25
40,275: —
Skulder:
Aktiekapitalet 1,118 aktier å 750 kr. 838,500: —
efter afdrag för af bolaget
innehafda aktierna n:ris 633,
766, 767, 832, 833, 967,
1,035—1,037, 1,112—1,118
= 16 st. å 750 kronor ...... 12,000:— 826,500:_
Transport 826,500: —
848,750: 21
14,110: 26
100: —
485: 75
230,611: 28
65,616: 48
67,691: 51
1,227,365: 49
Kungl. Maj:ts Nåd, Proposition Nr 229.
29
Transport 826,500: —
Outtagen aktieutdelning år 1909 ....................... 70: — ggg 570-_
Bolagets behållning vid årets början.......................................... 361,110:44
Kronor 1,187,680: 44
Bolagets vinst år 1911 .................................................................. 39:685: 05
Kronor 1,227,365: 49
Å bolagets fordringar för bogseringar bär afskrifning gjorts till ett
belopp af 6 kronor för en osäker fordran. Någon afskrifning i öfrigt
å värdena af bolagets tillgångar har icke funnits erforderlig.
Bolagets vinst för år 1911 utgör såsom ofvan
angifvits...................................................................................... kronor 39,685:05
Direktionen hemställer, att stämman, med fastställande
af den i denna berättelse intagna balansräkning,
ville besluta en utdelning af 35 kronor å en
hvar af utelöpande 1,102 aktier........................................ kronor 38,570: —
och att till 1912 års vinst- och förlustkonto
öfverföres ................................................................................... » 1,115:05
kronor 39,685: 05
Tillika ber jag att få upplysa, att ny taxa för kanalens begagnande
varit tillämpad sedan den 16 juli 1911 och att den stegring, som i följd
däraf under återstoden af året uppstått i kanalverkets inkomster, uppgått
till 2,324 kronor 81 öre samt att, därest samma taxa varit gällande
från början af år 1911, den däraf föranledda ökningen i inkomsterna
beräknats till 4,212 kronor 38 öre. Det torde således kunna antagas,
att den ökning af vissa utgiftsposter för dagsverken m. m., som
af vattenfallsstyrelsen anmärkts, skall mer än uppvägas af kanalafgifternas
förhöjning genom nyssnämnda taxa. Därtill kommer, att
man väl utan alltför stor optimism torde kunna anse såsom säkert, att
den betydande lättnad i trafikeringen, som följer af järnvägsbrons ombyggnad,
skall afsevärdt öka trafiken å kanalen.
I förslaget till köpekontrakt har bolaget gjort vissa förbehåll angående
den nuvarande och förutvarande personalens löne- och pensionsrätt.
Häremot torde intet vara att anmärka. Liknande villkor förekommo
också vid inköpet af Trollhätte kanal.
Köpeskillingen uppgår enligt förslaget till 1,035,000 kronor. Enligt
nyssnämnda styrelseberättelse har bolaget obligationer och depositioner till
30
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 229.
värde af i rundt tal 295,000 kronor, hvarifrån emellertid bör af dragas
innestående aktieutdelning cirka 40,000 kronor. Af återstående 255,000
kronor tillhöra 75,000 kronor den i riksgäldskontoret deponerade reparationsfonden,
hvilken torde kunna användas till likviden.
Utöfver de omkring 255,000 kronor, som likvideras genom de
öfvertagna obligationerna och depositionerna, erfordras således ett anslag
af 780,000 kronor, för hvilket medel torde böra anskaffas genom lån.
Hvad slutligen kanalens förvaltning beträffar är det två verk, som
kunna ifrågasättas till att taga förvaltningen om hand, nämligen väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen och vattenfallsstyrelsen. Mellan dessas öfriga
uppgifter finnes en'' principiell skillnad, i det den förra styrelsen hufvudsakligen
är ett kontrollerande verk, vattenfallsstyrelsen däremot ett
affärsdrifvande. Jag erinrar också om att Riksdagen år 1904, då Kungl.
Magt föreslog, att förvaltningen af Trollhätte kanal- och slussverk skulle
omhänderhafvas af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, förklarade, att det
ej kunde anses lämpligt att åt denna styrelse, som så godt som uteslutande
är en kontrollerande Händighet, uppdraga förvaltningen af en så
omfattande affärsrörelse. Då det nu gäller, att staten skall omhändertaga
ett nytt affärsföretag, torde öfvervägande skäl tala för att förlägga
detta till vattenfallsstyrelsen. Ett särskildt skäl härför föreligger också däri,
att vattenfallsstyrelsen vid den pågående ombyggnaden af sistnämnda
kanal förvärfva! erfarenhet vid dylika arbetens handhafvande, hvilket
torde kunna komma statsverket till godo, då fråga blir om Södertälje
kanals ombyggnad, äfven om detta sistnämnda arbete utföres på entreprenad,
för hvilket systems användande i detta fall åtskilliga skäl
torde tala.
Jag antager också, att med hänsyn till tillgången till arbetskrafter
det skall befinnas lättare för vattenfallsstyrelsen än för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
att öfvertaga ifrågavarande kanals förvaltning. Med
hänsyn till alla dessa förhållanden har jag trott det vara lämpligast att
förvaltningen uppdrages åt vattenfallsstyrelsen.
Kostnaderna för förvaltningen torde tillsvidare få bestridas af kanalverkets
inkomster.
På grund hvad jag sålunda anfört hemställer jag att Kungl. Maj:t
måtte föreslå Riksdagen
att medgifva, att Kungl. Maj:t må genom aftal i
hufvudsaklig öfverensstämmelse med ofvan omförmälta
köpekontrakt förvärfva Södertälje kanal- och sluss
-
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 229.
31
verksaktiebolags däri omförmälta egendom för en köpeskilling
af 1,035,000 kronor;
att medgifva, att de obligationer och depositioner,
som sålunda från bolaget förvärfvas, må användas till
köpeskillingens likvidering samt att för gäldande af
återstående köpeskillingen för år 1913 anvisa högst
780,000 kronor att utgå af lånemedel;
att, under förutsättning att nämnda anslag å
780,000 kronor beviljas, besluta, att de i 1913 års
riksstat bland inkomsterna upptagna lånemedel skola
höjas med motsvarande belopp;
att medgifva, att kostnaderna för kanalens förvaltning
må tills vidare bestridas af kanalverkets inkomster;
samt
att medgifva, att kanalen och den öfriga egendom,
som genom köpet förvärfvas, med undantag af hvad
som åtgår till köpeskillingens gäldande, må stå under
vattenfallsstyrelsens förvaltning.
Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
lämna bifall samt förordnade, att proposition
i ämnet af den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,
skulle aflåtas till Riksdagen.
Ur protokollet:
Niklas A. Lindhult.
32
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 229.
Bilaga.
Kontrakt
angående förvärfvande för Kungl. Majrts dch Kronans räkning af Södertälje
kanal och annan Södertälje Kanal- och Slussverksaktiebolag
tillhörig egendom.
§ I
Södertälje
Kanal- och Slussverksaktiebolag (här nedan kalladt bolaget)
försäljer härmed till Kungl. Maj:t och Kronan Södertälje kanal
med all bolagets egendom såväl i reda penningar och värdehandlingar
som i fastigheter och lösören jämte alla bolagets rättigheter, allt enligt
ställningen vid utgången af år 1911, med de tillägg, som uppkomma
under år 1912, och med de afdrag, som kunna visas med nödvändighet
hafva måst äga rum under år 1912.
Köpet omfattar sålunda:
1) den rätt bolaget äger på grund af det utaf Kungl. Maj:t för
bolaget i nåder gifna privilegium den 15 mars 1806 samt alla de öfriga
rättigheter, som må hafva i administrativ eller judiciell väg medgifvits
bolaget;
2) kanalen med dess sluss, broar och andra inrättningar;
3) samtliga bolaget tillhöriga områden i mark och vatten, samt hus
och byggnader;
4) alla till kanalverket hörande materialier, redskap, förrådsartiklar,
ångbåt, mudderverk, pråmar och andra farkoster, möbler m. fl. lösören
af hvad slag de vara må;
5) alla bolaget tillhöriga obligationer och andra värdepapper, depositioner,
å bankräkning innestående medel och kontanta penningar, med
undantag dels af så stor del af bolagets vinst för hvartdera af aren
1911 och 1912, som motsvarar 35 kronors utdelning för aktie lör hvartdera
året, dels ock af hvad som finnes bokfördt såsom outtagen aktieutdelning
för år tidigare än 1911, hvilka medel tillkomma bolaget. Al
bolaget inlösta 16 egna aktier äger bolaget makulera före likviden.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 229.
33
§ 2.
Bolagets fastigheter äro följande:
Södertälje kanal med sluss, broar och vatten samt nedannämnda
fastigheter utom själfva kanalen:
l:o) Fastigheten med tomtnummer 21 i Södertälje stads första östra
kvarter (kanalinspektorsbostället); innehållande i areal 4,356 kv.-meter;
2:o) Fastigheten med tomtnummer 44 E i samma kvarter (slussmästarebostället);
innehållande i areal 1,122,7 kv.-meter;
3:o) Fastigheten med tomtnummer 4 E i samma kvarter (magasinshustomten);
innehållande i areal 1,150 kv.-meter;
4:o) All den till kanalverket upplåtna mark, som finnes upptagen å
en af landtmätaren A. W. Iggberg den 13 december 1824 upprättad
och den 10 december 1825 fastställd karta öfver Södertälje kanal med
dess ägoområde, med undantag af följande områden, som genom byten
eller annorledes frånhändts kanalverket, nämlingen:
Vid öfre (norra) kanalen:
Ägofigurerna n:ris 3, 4, 5 och 6 ............................................. 1,890 kv.-m.
Ett område af ägofiguren n:r 2 ................................................. 978,5 »
Ågofigurerna n:ris 11 och 12 ................................................... 1,157 »
Ett område af ägofiguren n:r 21 ............................................. 78 »
Tillhopa 4,103.5 kv.-m.
Vid nedre (södra) kanalen:
Ett område utefter sjön Maren ............................................... 8,930 kv.-m.
Ett område vid Tältet, omkring............................................... 712 »
Ett område vid statens järnvägar, omkring ........................ 3,800 »
Tillhopa omkring 13,442 kv.-m.
5:o) Bolagets äng, till belägenheten angifven å omförmälda karta;
innehållande omkring 12,300 kv.-meter.
Af den under 4: o) här ofvan upptagna mark äro enligt särskilda
arrendekontrakt på viss tid upplåtna områden om tillhopa 8,753,97 kv.-meter. De å dessa områden uppförda byggnader tillhöra arrendatorerna.
Utan kontrakt är dessutom ett område om 95,7 kv.-meter tillsvidare
upplåtet åt Idiothemmet vid Tältet.
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 samt. 181 höft. (Nr 229.)
5
34
Ktmgl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 229.
§ 3.
Tillträdet sker den 1 januari 1913, dock med rätt för staten att,
för så vidt på bolagets rätt ankommer, dessförinnan, när så påfordras,
disponera den del af bolaget tillhöriga områden, som erfordras för framdragande
af dubbelspåret Rönninge—Saltskog, i den mån sådant kan
ske utan hinder för kanaltrafiken.
§ 4.
All den egendom, som enligt detta kontrakt öfverlåtes till Kronan,
öfverlämnas af bolaget fri från penninginteckningar och i det skick,
hvari densamma vid afträdet befinnes. Bolaget tillförsäkrar icke Statsverket
annan eller bättre rätt än den som tillkommer bolaget, hvilket
alltså fritager sig från hemulsskyldighet.
§ 5.
Bolaget förbinder sig att, till dess bolagets egendom till statsverket
afträdes, behörigen som hittills väl vårda och underhålla densamma.
Under år 1912 förfallande onera och utskylder gäldas af bolaget
med samma års inkomster.
§ 6.
Köpeskillingen utgör eu miljon trettiofemtusen (1,035,000) kronor.
Bolaget är pliktigt att såsom likvid så långt det förslår mottaga
sina nu ägande obligationer till gällande marknadsvärde vid likviden
äfvensom bolagets depositionsbevis. Resten af köpeskillingen betalas
den 2 januari 1913, dock icke förr än bolaget styrkt att bolagets egendom
icke besväras af någon penninginteckning.
Bolaget utfärdar härvid köpebref å försålda egendomen och öfverlämnar
för bolaget tillgängliga åtkomsthandlingar för egendomen.
§ 7.
Kronan öfvertager bolagets rättigheter och skyldigheter på grund
af nedannämnda kontrakt och aftal, nämligen:
1) enligt direktionens protokoll den 8 juni 1903 har på 10 år från
den 1 april 1904 utarrenderats det jordområde om 1,825 kvadratmeter,
hvarå villan Blidah är uppförd, för 150 kronor om året, dock med skyl
-
35
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 229.
dighet för arrendator!! att bortflytta efter ett års uppsägning, därest
marken kommer att tagas i anspråk för ändring eller utvidgning af
kanalen;
2) enligt arrendekontrakt den 11 februari 1875 bar på 50 år från
den 1 april 1875 utarrenderats ett jordområde om 784,73 kvadratmeter
af egofiguren n:r 19 för 25 kronor för år;
3) enligt särskilda arrendekontrakt den 23 september 1882, den 15
december 1887 och två stycken den 26 september 1892 har för tiden
till den 1 januari 1933 utarrenderats jordområden om tillsammans
6,144,24 kvadratmeter af egofigurerna nrris 19, 20 och 21 för tillhopa
240 kronor för år;
4) enligt magistratens i Södertälje protokoll den 26 oktober 1843
och den 23 juli 1849 äger kanalbolaget rätt att hålla signalgata mellan
sjön Maren och Igelstaviken, på det att signalerna för södra kanalen
må kunna iakttagas;
5) enligt direktionens protokoll den 10 juli 1845 beviljades kanalinspektoren
rättighet att hvarannan vecka och slussbetjäningen gemensamt
rättighet att hvarannan vecka begagna ålfisket i slussen.
Bolaget har att själft af köpeskillingen gälda det belopp af 23,600
kronor, som enligt kontrakt den 10 april 1908 skall vid kanalens öfverlåtande
till statsverket utbetalas till Södertälje stad.
§ 8.
Bolaget öfverlåter till Kronan sin rätt till ersättning för under år
1912 eller dessförinnan bolagets egendom tillfogad skada.
§ 9.
Allt det arbete, som erfordras af de personer, som nu äro anställda
vid kanalverket i Södertälje, för afslutande af bolagets räkenskaper för
år 1912, utföres efter hittills följda grunder utan kostnad för bolaget af
dessa personer, äfven om de öfvergått i statens tjänst, eller af dessas
efterträdare.
§ io.
Alla de vid kanal verkets öfverlämnande till Kronan i bolagets tjänst
vid kanalen i Södertälje anställda personer, tillförsäkras rätt att med
åtnjutande af de dem nu tillkommande aflöningsförmåner bibehållas vid
sitt arbete, så länge de tillfredsställande fullgöra detta.
36
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 229.
Nuvarande kanalinspektoren tillerkännes rätt att, då hans anställning
vid kanalverket upphör, komma i åtnjutande af pension från statsverket
till belopp af 5,750 kronor årligen, att kvartalsvis utbetalas.
Nuvarande sekreteraren hos bolagets direktien tillerkännes rätt att
från och med den 1 januari 1913, komma i åtnjutande af pension från
statsverket till belopp af 400 kronor årligen, att kvartalsvis utbetalas.
De personer, som enligt bifogade specifikation nu från bolaget åtnjuta
pension, bibehållas efter ingången af år 1913 vid samma förmån
på statsverkets bekostnad.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 1912.
/
nt •• c.-®
I annor v
'' f -■? y\\ ^
**/<*. n / \\ ■ ''/»
w/i'' / ''v a eka r %
m^° jy?\/[ fornt** A <k
^VP-ZT?*1 ^
é n
I v --Oy--==-—.....r;==4y!>^2>^ AP44
i^—^ • •—^» rr —
-v/"*"'''' tor9ä~T~~snMZZJ^,i»r
IjMaller/
Afskrift,.
''Ei Cy e V s \ a -
\ W e.TV
^17* 1825 den tf) December blek den. Jemlik! denna Charta
verkstiddte utstakning öfver Södertelge Canals område, af
Särskildt Bädstuwir -Dött till, vederbör andes säkerhet- och
efterrättelse för framtiden, g Hind och fasprtälld,, såsom
Domboken för denna dag omfomialer'', Dotyg ar.
Pd Särs kille Dädstuwu Rättens vägnar
År. M.liöngidst
Vidimeras
esc officin
Sv. Kullman
^oe?err?m. 7er m/rru.
r/n/rs c/co oe^ Asoa/v/?Ane
/l/??7di/f de- / &s*?
/7. In/
SSCÄket
Tdé 46“ b och. c.
7 a, ocs^,
mingshus
Tvr elände''
Sjuklm
C-7
Materieilbär!
/Zerrov&rcrce /&s>x crf
_^K /<cr//rr?cre?
Åf’DS77er7/ss/oe7&/<zre?c?''//77crAye~&
Åo rnyofo//»7 •ere/ de» /&/£ er-/''
las tung er
N921
Skolhus
Skot torget -
sthiifi
Kyrkogård
779175
t inge t
li et e sill aT
s tadeus
Saltsjötorget -
Lada
ö
Tft
s armén.
STRÅ
Bl T, ad ek i
i i _
Is vik
I ! IfTäD llappan.
I .''/ 17912 \ 77914
Materialbod
KVARTERET
. sund
KcaudJbolagets nuvarande område
$ Vöve ^j\aw ^
Södertälje stads mark inom nya kanalområdtl
Statsbanans nuvarande område
KVAR
____—
WABD S HOLMEN
Simla l: 5000
900 300
500 Ahiai
400 Meter
Generalstabens latogr. Anst.