Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 220.
1
ff:o 220.
KungJ. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående vissa
anordningar i Sveriges geologiska undersöknings nybyggnad;
gifven Stockholms slott den 12 april 1912.
Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
att
å extra stat för år 1913 anvisa
dels för beredande af ökadt arbetsutrymme i Sveriges geologiska
undersöknings nybyggnad ett anslag af 4,500 kronor;
och dels för beklädande med naturlig sten af vägg ärna i vissa
salar i nämnda nybyggnad ett anslag af högst 31,235 kronor.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kung]. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Alfred Petersson.
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 sand. 172 höft. (Nr 220.)
1
2
Kungl. Maj.-ts Nåd. Proposition N:o 220.
Utdrag af protokollet öfver jordbruksfonden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 12 april 1912.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Staaff,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Ehrensvärd,
Statsråden: Petersson,
Schotte,
Berg,
Bergström,
friherre ÅDELSWÄRD,
Petrén,
Stenström,
Larsson,
Sandström.
Departementschefen, statsrådet Petersson, anförde vidare.
I underdånig skrifvelse den 16 mars 1912 har chefen för Sveriges
geologiska undersökning hemställt, att Kungl. Maj:t måtte till nu
samlade Riksdag aflåta nådig proposition om beviljande af följande anslag
för inredning m. m. i Sveriges geologiska undersöknings under
byggnad varande nya lokaler vid Frescati:
1) för nyanskaffning och omändring af möbler och montrer 120,000
kronor att utgå med 60,000 kronor under hvart och ett af åren 1913
och 1914; . ,
2) för flyttning af samlingar och inventarier från de nuvarande
till de nya lokalerna 8,675 kronor, däraf för år 1913 1,000 kronor;
3) för tilläggsanordningar till den fasta inredningen 4,500 kronor, samt
3
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 220.
4) för utfyllande af den till 56,87Q kronor uppgående, till hälften
genom enskild offervillighet täckta kostnaden för vissa lokalers beklädande
med naturlig sten, 28,435 kronor.
Hvad först beträffar det under punkt 1) begärda anslaget af
120.000 kronor för nyanskaffning och omändring af möbler och montrer,
torde böra erinras därom, att Kungl. Maj:t på underdånig föredragning
af statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet af årets Riksdag
äskat ett motsvarande anslag, stort 621,500 kronor, för möblering af de
olika afdelningama i det nya naturhistoriska riksmuseum, till hvars
byggnadskomplex Sveriges geologiska undersöknings nya lokal är ansluten.
Beträffande detta sistnämnda anslag har statsutskottet i sitt
den 27 mars 1912 afgifna betänkande, under hänvisning till den begärda
summans i förhållande till ändamålet påfallande storlek endast anvisat
175.000 kronor af det för år 1913 begärda beloppet, 210,000 kronor,
samt i öfrigt anhållit, att Kungl. Maj:t måtte låta verkställa förnyad
utredning angående kostnaderna för nämnda inredning samt därefter för
Riksdagen framlägga det förslag i ämnet, hvartill omständigheterna
kunde anses föranleda.
Visserligen är det framlagda möbleringsförslaget för Sveriges geologiska
undersöknings nya lokaler relativt väsentligen billigare än motsvarande
förslag för riksmuseum, i det att möbleringskostnaden för sistnämnda
institution uppgår till 37 kronor 64 öre per kvadratmeter, medan
motsvarande siffra för Sveriges geologiska undersökning belöper sig till
endast 29 kronor 70 öre. Då emellertid en förnyad utredning rörande
möbleringskostnaden för riksmuseum torde vara att förvänta, synes det
mig lämpligt, att äfven Sveriges geologiska undersöknings möbleringsfråga
vid denna utredning vinner beaktande, detta jämväl med hänsyn
till önskvärdheten af att likartade monter- och möbeltypcr komma till
användning inom hela den för båda institutionerna gemensamma byggnadskomplexcn.
Under sådana förhållanden finner jag för närvarande
ej anledning att föreslå någon Kungl. Maj:ts åtgärd med anledning af
första punkten i chefens för Sveriges geologiska undersökning förevarande
skrifvelse.
Likaledes finner jag ej nödvändigt att nu begära anslag för
flyttning af samlingar och inventarier till de nya lokalerna, hvilken
flyttning beräknas komma att äga rum först under loppet af år 1914.
Hvad däremot beträffar de två sistnämnda punkterna i omordade
skrifvelse, stå de i så intimt samband med det nu pågående byggnadsarbetet,
att de åtgärder, som i detta hänseende kunna pröfvas erforderliga,
ofördröjligen böra vidtagas.
4
Sveriges geologitka
undersÖkning
den
16 mars 1912.
Öfverintendentstimbetet
den 26 mars
1912.
Departements
chefen.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 220.
Beträffande den förra af dessa tvenne punkter, tilläggsanordningar
till den fasta inredningen i och för beredande af större arbetsutrymme,
bar chefen för Sveriges geologiska undersökning i sin förberörda skrifvelse
anfört, att under arbetet med uppgörande af förslag till möblering
af lokalerna hade det visat sig, att nybyggnaden med synnerligen små
tilläggsanordningar i den fasta inredningen skulle kunna göras väsentligen
mera ändamålsenlig för den omfattande personal, som komme att
hafva sitt arbete i densamma. I byggnadsplanen förutsattes, att hvarje
geolog skulle disponera endast ett arbetsrum och dessutom en arbetsplats
i hufvudsamlingen för uppläggande och bearbetande af större
stuffserier. Emellertid hade det nu vid arbetet med möbleringsförslaget
befunnits, att lokalerna endast genom insättande af några nya mellanväggar
samt några supplerande anordningar beträffande vatten och
aflopp, värme och elektricitet skulle kunna i det hänseendet väsentligen
förbättras, att hvarje geolog finge två arbetsrum, ett för skrifgöromål
och ett för gröfre arbeten med stuffer och jordprofver. Huru lokalerna
efter dessa förändringar skulle komma att te sig framginge af
en den underdåniga skrifvelsen bilagd plan.
Chefen hade underställt detta förslag öfverintendentsämbetets
pröfning och hade ämbetet efter hörande af vederbörande entreprenörer
meddelat, att hela det ifrågavarande arbetet kunde utföras för en summa
af 4,500 kronor.
Då byggnadsarbetet nu vore i full gång och vissa af de ifrågavarande
anordningarna sålunda borde utföras under den närmaste tiden,
behöfde det ifrågavarande anslaget i sin helhet disponeras under loppet
af år 1913.
öfverintendentsämbetet har i infordradt utlåtande den 26 mars
1912 tillstyrkt chefens för Sveriges geologiska undersökning förslag i
detta hänseende, men samtidigt meddelat, att de till 4,500 kronor beräknade
kostnaderna för ifrågavarande anordningar icke kunde bestridas
af de för geologiska undersökningens nybyggnad redan anvisade medel.
De till grund för det nu pågående byggnadsarbetet liggande ritningarna
för Sveriges geologiska undersöknings nybyggnad utarbetades
väsentligen med ledning af de anvisningar, som lämnats af undersökningens
förre chef, professor A. E. Törnebohm. Enligt professor Törnebohms
förslag afsågs åt hvarje geolog ett arbetsrum, hvarförutom i den
s. k. hufvudsamlingen nödiga utrymmen skulle beredas åt geologerna
för bearbetning af större sviter af bergartstuffer och jordprofver. Genom
5
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 220.
sistnämnda anordning skulle en viss sammanblandning af musei- och
arbetsutrymmen ej kunna undvikas. Då det nu visat sig, att med
tämligen ringa tilläggsanordningar åt hvarje geolog skulle kunna beredas
tvenne arbetsrum, hvarigenom de för hufvudsamlingen afsedda salarna
komme att tjäna endast sitt egentliga syfte, synas mig lokalerna genom
dessa anordningar kunna på ett väsentligen ändamålsenligare sätt utnyttjas.
Rörande den fjärde punkten, vissa salars beklädande med naturlig
sten, anför undersökningens chef, att en af de viktigaste praktiska uppgifterna
för Sveriges geologiska undersöknings museum gifvetvis vore
att lämna en fyllig och åskådlig framställning af den svenska stenindustrien,
hvilken ju i vårt land ägde så enastående naturliga förutsättningar
och borde kunna upparbetas till en vida större omfattning
än den nuvarande. Ifrågavarande del af det geologiska museet borde
för att fylla sin uppgift ordnas så, att den blefve en permanent stenindustriell
utställning till ledning för in- och utländska arkitekter, affärsmän
och industriidkare. Redan det nuvarande museet ägde visserligen
en synnerligen vacker samling af huggna och polerade kuber och plattor,
men det måste dock erkännas, att dessa smärre profver ej gåfve tillräckligt
uttryck för de ifrågavarande bergarternas dekorativa förtjänster.
Redan vid utarbetande af byggnadsförslaget syntes det uppenbart,
att det ur stenindustriell synpunkt vore synnerligen önskvärdt att i den
fasta väggbehandlingen af byggnaden få använda sig af de mest representativa
typerna af svenska graniter, grönstenar, marmorarter och kalkstenar.
Emellertid kunde med hänsyn till nödvändigheten af byggnadsanslagets
begränsande till det minsta möjliga icke ifrågasättas, att en
sådan dekorativ anordning bekostades uteslutande med statsmedel. I
samråd med byggnadens arkitekt samt en framstående stenindustriell
fackman, ingenjör E. Hebbel, hade chefen nu uppgjort eu plan till
dekorerande af trapprummen och den stora hallen med naturlig sten af
olika typer och behandlad i olika representativa maner, hvarvid materialvalet
gjorts särskildt med hänsyn till att utan rubbande af den dekorativa
planen använda, så vidt möjligt, samtliga viktigare bergartstyper,
som offererades af vår stenindustri. Detaljerna af denna plan framginge
af den underdåniga skrifvelsen bilagda ritningar.
För att möjliggöra realiserandet af denna tanke på en utsmyckning
af lokalerna i öfverensstämmelse med deras ändamål hade chefen hänvändt
sig till landets mera betydande stenindustriella firmor med en
vädjan, att de måtte, så långt deras intresse och förmåga sträckte sig,
Sveriges geologiska
under•
sökning den
16 mars 1912.
öfverintendentsämbetet
den 26 mars
1912.
6 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N.-o 220.
medverka till förslagets realiserande. Denna anhållan hade mötts med
allmän sympati, om än det visat sig, att firmornas förmåga att kostnadsfritt
medverka i de skilda fallen ställt sig väsentligen olika. Vissa
stora firmor, särskildt inom granitbranschen, hvilka skulle leverera finhuggna
arbeten eller hvilka ägde egna sliperier, hade ställt allt som
begärts eller åtminstone betydande delar däraf kostnadsfritt till förfogande;
andra firmor, som ej ägde sliperier, hade visserligen erbjudit
sig att lämna råmaterialet till de önskade arbetena, men i ännu andra
fall hade firmorna ej varit i stånd att sträcka sin medverkan längre än
till att leverera de färdiga arbetena till själfkostnadspris.
Hela den ifrågavarande beklädnaden med naturlig sten skulle enligt
ingenjör Hebbels utredning draga en kostnad af 56,870 kronor, men
tack vare firmornas ofvan angifna medverkan blefve det nu möjligt
att genomföra förslaget för endast hälften af ifrågavarande summa,
alltså 28,435 kronor.
Det vore uppenbart, att det här framlagda förslaget af mycket
stränga sparsamhetsifrare kunde betecknas såsom en dekorativ lyx.
Chefen ansåge sig dock utan tvekan på förhand kunna tillbakavisa ett
sådant påstående. I stället för de kala och torftiga kalkputsväggar,
hvarpå byggnadsplanen bjöde, skulle man här få en sammanhängande
följd af salar, hvilka ej endast i ädel och smakfull väggbehandling skulle
blifva något af det bästa i sitt slag i vårt land, utan dessutom utgöra
en verkligt imponerande framställning af de svenska bergarternas utmärkta
dekorativa egenskaper. Då detta vackra resultat kunde nås
med endast hälften af kostnaden för föremålens liandelsvärde, vågade
chefen hoppas, att han i detta fall ej förgäfves vädjade till Kungl. Maj:ts
nådiga intresse för förslaget.
Detta chefens för Sveriges geologiska undersökning förslag har
öfverintendentsämbetet i förberörda utlåtande den 26 mars 1912 på
det lifligaste tillstyrkt. Mot den beräknade kostnaden hade ämbetet
icke funnit skäl till anmärkning, men liölle dock före, att, då arbetets
utförande komme att — särskildt med hänsyn därtill, att stenens inmurande
icke kunde ske samtidigt med byggnadens uppförande utan
först senare — föranleda vissa ersättningsanspråk från byggnadsentreprenörens
sida, ett belopp borde finnas tillgängligt för tillgodoseendet
af dylikt berättigadt anspråk, hvilket belopp, ehuru det icke nu kunde
exakt uppgifvas, likväl icke syntes komma att uppgå till mera än omkring
5 procent af hela beklädnadskostnaden eller i rundt tal 2,800 kronor.
7
l£utigl. Muj:is Nåd. Proposition N:o 220.
För beklädnadsarbetets verkställande borde sålunda beräknas en summa
af högst 31,235 kronor.
Det föreliggande förslaget att i geologiska undersökningens nya Dtpurttmctdsmuseum
åskådliggöra svenska graniters, marmorarters och kalkstenars eheten
dekorativa
egenskaper genom beklädande af väggarna i några museisalar
med dessa stenarter i polerad eller finhuggen yta synes mig synnerligen
tilltalande med hänsyn till stenindustriens intresse. Sveriges
geologiska undersöknings nya museum bör för att väl fylla sin praktiska
uppgift jämväl inrymma en permanent utställning af den svenska
stenindustriens alster, där våra bergarters mångskiftande typer och deras
företräden framför artificiella byggnadsmaterialier kunna studeras af inoch
utländska arkitekter, byggnadstekniker och andra intresserade personer.
Det är tydligt, att det geologiska museet väsentligen effektivare
skulle kunna i detta hänseende gagna stenindustrien, om, förutom smärre
profver af olika slag, de viktigare, för arkitektoniska och monumentala
syften lämpliga bergarterna funnes representerade i större sammanhängande
fält såsom väggbeklädnad i vissa museisalar.
Då emellertid den föreslagna anordningen bör erbjuda betydande
intresse för de enskilda stenindustriella firmorna, skulle jag ej funnit
lämpligt ifrågasätta att uteslutande med statsmedel utföra dessa väggbeklädnader
af naturlig sten. Jag gillar sålunda chefens för Sveriges
geologiska undersökning tillvägagångssätt att genom ett hänvändande
till åtskilliga dylika firmor försäkra sig om deras medverkan i största
möjliga omfattning. Såsom framgår af nämnda chefs skrifvelse har
det härvid visat sig, att visserligen samtliga berörda firmor äro villiga
att bidraga till den föreslagna utsmyckningen af Sveriges geologiska
undersöknings lokaler, men att deras förmåga härutinnan är i angifna
hänseenden begränsad. Under sådana förhållanden torde det få betraktas
som ett tillfredsställande resultet, att af den beräknade kostnaden, 56,870
kronor, hälften kommer att täckas genom bidrag af de nämnda firmorna.
Till den hälft, 28,435 kronor, af ifrågavarande summa, som sålunda
återstår att anskaffa och som jag anser, att staten för ändamålet bör
tillskjuta, böra enligt öfverintendentsämbetets beräkning, hvilken jag
anser fullt befogad, läggas ytterligare högst 2,800 kronor till täckande
af merkostnaden för stenens inmurande på afsedd plats.
Enligt hvad chefen för finansdepartementet meddelat mig kan nu
ifrågasatta anslag beviljas, utan att någon förändring i det för innevarande
års Riksdag redan framlagda riksstatsförslagets inkomstsida
därför behöfver äga rum.
8
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 22Ö.
På grund af hvad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte i nådig proposition föreslå Riksdagen att å extra stat för
år 1913 anvisa
dels för beredandet af ökadt arbetsutrymme i Sveriges geologiska
undersöknings nybyggnad ett anslag af 4,500 kronor;
och dels för beklädande med naturlig sten af väggarna i vissa salar
i nämnda nybyggnad ett anslag af högst 31,235 kronor.
Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
lämna bifall och förordnade, att proposition
i ämnet af den lydelse, bilaga . . . till detta protokoll
utvisar, skulle till Riksdagen aflåtas.
Ur protokollet:
Ernst Öberg.
STOCKHOLM, ISAAC MAKCUS’ BOKTEYCKERI-AKTIEBOLAG, 1912.