Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 205.

1

Nr 205.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående
ändring i aflöning sreglementet för tjänstemän vid statens
järnvägar; gifven Stockholms slott den 29 mars 1912-

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
medgifva,

att § 14 i aflöningsreglementet för tjänstemän vid statens järnvägar
den 15 november 1907 må, räknadt från och med den 1 juli 1912, erhålla
följande ändrade lydelse:

»Tjänsteman ä ängfärja.

1. Tjänsteman å statens järnvägar tillhörig ångfärja åtnjuter arfvode
enligt följande stat med däri angifna lägsta och högsta belopp för
år räknadt.

1

Arfvode

lägst

högst

kronor

kronor

Tjänstemän af högre grad.

Befälhafvare '') ................................

4,200

5,100

Borste styrman och reservbefälhafvare2)....................................

| öfvermaskinists) ..................................................................

O

-

3,300

j Andre styrman 2) ..........................................................

1,800

2,700

Tjänstemän af lägre grad.

1

Andre maskinist4)..................................................................

1,800

2,700

Tredje styrman.....................................................................

| 1,200

1,800

Tredje maskinist ..................................................................

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 sand. 161 käft. (Nr 205.)

1

2 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 205.

Arfvode

lägst

högst

kronor

kronor

Förhandseldare ....................................’...............................

1

Rorgängare...........................................................................

\ 840

1,200

Timmerman ........................................................................

1

Eldare................................................................................

780

1,020

Matros.................................................................................

720

960

Befälhafvare åtnjuter för hvarje enkel resa, han tjänstgör, å routen Trälleborg—Sassnitz 3 kronor 50
öre och å annan route 1 krona såsom tilläggsarfvode.

2) Förste och andro styrman åtnjuta för hvarje enkel resa, de tjänstgöra såsom befälhafvare, å routen
Trälleborg—Sassnitz 3 kronor 50 öre och å annan route 1 krona såsom tilläggsarfvode.

8) Öfvermaskinist åtnjuter för hvarje enkel resa, han tjänstgör, å routen Trälleborg—Sassnitz 1 krona 75
öre och å annan route 50 öre såsom tillägsarfvode.

4) Maskinist åtnjuter för hvarje enkel resa, han tjänstgör såsom öfvermaskinist, å routen Trälleborg—
Sassnitz 1 krona 75 öre och å annan route 50 öre såsom tilläggsarfvode.

2. Tjänsteman å ångfärja äger uppbära ersättning för bostad och
bräDsle jämlikt bestämmelserna i § 9 mom. 3 i detta aflöningsreglemente.

3. Ifrågavarande personal åtnjuter fri kost ombord enligt de närmare
grunder, styrelsen bestämmer.

4. Tjänsteman å ångfärja af lägre grad erhåller beklädnadsersättning
till visst årligt belopp jämte i vissa fall öfverdragskläder in natura,
allt enligt reglemente, som af styrelsen fastställes.

5. Å ifrågavarande personal tillämpas i öfrigt bestämmelserna för
annan distriktspersonal i detta aflöningsreglemente; dock att dyrortstillägg
icke utgår till tjänsteman å ångfärja.

I fråga om arfvodesförhöjning för förhandseldare, rorgängare och
timmerman gälla samma regler, som i § 4 stadgas för tjänsteman i styrelsen
med lägsta arfvode under 1,200 kronor; och beträffande arfvodesförhöjning
för eldare och matros samma regler, som i nämnda § stadgas
för befattningshafvare vid distrikten med lägsta arfvode af 840 kronor.»

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas Riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,
enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Axel Schotte.

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 205.

3

Utdrag aj protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 29
mars 1912.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Ehkensvård,
Statsråden: Petersson,

Schotte,

Berg,

Bergström,
friherre Adelswård,

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Departementschefen, statsrådet Schotte anförde:

Enligt § 14 i allöningsreglementet för tjänstemän vid statens järnvägar
den 15 november 1907 äger befälhafvare å ångfärja äfvensom förste
och andre styrman, som tjänstgör som befälhafvare, för hvarje enkel
resa, lian tjänstgör, uppbära ett tilläggsarfvode af en krona och öfvermaskinist
samt maskinist, som tjänstgör såsom öfvermaskinist, för hvarje
enkel resa, han tjänstgör, dylikt arfvode af 50 öre. Vid bestämmandet
af dessa belopp togs hänsyn till förhållandena å ångfärjeronten Malmö —
Köpenhamn, den enda, som statens järnvägar ägde vid tiden för aflöningsreglementets
upprättande. Sedan ångfärjelinjenTrälleborg—Sassnitz
den 7 juli 1909 öppnats för trafik, hafva samma bestämmelser tillämpats
äfven för personalen på denna linje.

4

Framställning
från personalen.

Järnvägssty relsen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 205.

I en till järnvägsstyrelsen ingifven skrifvelse hafva nu ångfärjebefälhafvarna,
styrmän, öfvermaskinister och andre maskinister å ångfärj
orna »Konung Gustaf V» och »Drottning Victoria» anhållit om förhöjning
af nämnda tilläggsarfvoden.

I sin skrifvelse framhålla de först, att tilläggsarfvodet på linjen
Trälleborg—Sassnitz för år uppgår till knappast en tredjedel af de belopp,
som årligen i medeltal utgå till motsvarande tjänsteförrättare å den
väsentligt mindre Malmö—Köpenhamnsfärjan, samt anföra vidare, att
orsaken till detta för personalen å linjen Trälleborg—Sassnitz ogynsamma
förhållande är att söka dels i skillnaden i afståndet mellan
Trälleborg—Sassnitz, å ena sidan, samt Malmö—Köpenhamn, å andra
sidan, och dels däruti, att färjorna å Sassnitzrouten äro två och turvis
i perioder om sex veckor upprätthålla trafiken å denna linje på så sätt,
att den ångfärja, som ej är i trafik, upplägges för eftersyn i Trälleborg.

Att göra några jämförelser mellan arten och beskaffenheten af tjänstgöringen
å de båda färjlinjerna anse sökandena knappast möjligt, enär
trafik- och andra förhållanden å dessa linjer äro alltför olika. Tages
däremot hänsyn till dels den dyrbarare fartygsmateriel, som trafikerar
Trälleborg—Sassnitz-routen, Sveriges hufvudförbindelse med utlandet,
dels den knappt tillmätta gångtiden och dels den omständigheten, att
hälften af ordinarie turer utföres under natten, vore det ej för mycket
sagdt, att det ansvar, som hvilade på tjänsteförrättarna å denna route,
vore minst lika stort och den tjänstgöring, som af dem förrättades,
minst lika värdefull för statens järnvägar som de å ångfärjan Malmö—
Köpenhamn.

På grund af hvad sålunda anförts hemställa sökandena, att bestämmelserna
i aflöningsreglementet § 14 mom. 1 angående tillläggsarfvode
till vissa befattningshafvare å ångfärja måtte ändras därhän, att i sagda §
nämnda befattningshafvare, som tillhöra Trälleborg—Sassnitz-routens
ångfärjor, tillerkännas följande tilläggsarfvoden per enkel resa:

tj. f. befälhafvare............................................................ kr. 3:50 och

» » öfvermaskinist ..................................................... » 1: 75, samt

att ofvannämnda ökning uti dessa tilläggsarfvoden måtte få retroaktiv
verkan från den 5 juli 1909, då första ångfärjeturen å denna linje
utfördes. I

I skrifvelse af den 28 oktober 1911, hvarmed järnvägsstyrelsen
öfverlämnat nyssnämnda ansökning, har styrelsen först framhållit det
berättigade i, att ifrågavarande tilläggsarfvoden fastställas att utgå till

5

Kung}. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 205.

därtill berättigad personal å ångfärjerouten Trälleborg—Sassnitz med
minst samma belopp för år som till motsvarande befattningshafvare å
routen Malmö—Köpenhamn. Afståndet mellan Trälleborg och Sassnitz
är 107 km., under det att afståndet Malmö—Köpenhamn är endast 30
km., således öfver 3 1 2 gånger så stort för den förra routen som för
den senare. På grund häraf kan en färja å routen Malmö—Köpenhamn
göra ett afsevärdt större antal turer per år än å routen Trälleborg—
Sassnitz. Under åren 1906—1910 har ångfärjan »Malmö» gjort i medeltal
1,373 enkla turer per år. Då stadgade trafikförhållanden å routen
Trälleborg—Sassnitz inträdt, först sedan ångfärjan »Konung Gustaf V»
i början af år 1910 insattes å routen ifråga, har järnvägsstyrelsen som
jämförelse tagit ett års trafik å linjen Trälleborg—Sassnitz från och med
oktober 1910 till och med september 1911. Under denna tid har hvardera
af de båda svenska färjorna å denna route i medeltal gjort 471
enkla turer, d. v. s. antalet turer för en färja å routen Trälleborg—
Sassnitz har utgjort per år ungefär en tredjedel af antalet turer för ångfärjan
»Malmö». Med utgående från detta förhållande, som torde komma
att fortfara, borde tilläggsarfvodena till personalen å Trälleborg—Sassnitzfärjorna
utgå med cirka tre gånger så stort belopp för resa som till
personalen å ångfärjan »Malmö», för att personalen å förstnämnda route
skulle komma i åtnjutande af samma löneförmåner som personalen å
ångfärjan »Malmö».

Emellertid är att märka, säger styrelsen, att tjänstgöringen å routen
Trälleborg—Sassnitz är betydligt mera ansvarsfull och ansträngande än
å routen Malmö—Köpenhamn. Fartygsmaterielen är dyrbarare och antalet
däcks- och maskinbefäl underställd personal betydligt större. Navigationen
i hamnarna vid in- och utgående är svårare och färjornas fart
afsevärdt högre. Hälften af de ordinarie turerna å linjen Trälleborg—
Sassnitz utföres under natten, under det ångfärjan »Malmö» i regeln
endast bär dagtjänstgöring. Järnvägsstyrelsen finner det fördenskull
vara berättigad^ att personalen å linjen Trälleborg—Sassnitz erhåller
relativt något högre ersättning än personalen å ångfärjan »Malmö». På
grund af det ofvan anförda anser järnvägsstyrelsen de af däcks- och
maskinbefäl å Trälleborg—Sassnitzfärjorna i skrifvelsen föreslagna beloppen
vara väl och rättvist afvägda.

I detta sammanhang framhåller järnvägsstyrelsen, att statens järnvägar
hafva ett direkt intresse af, att de svenska färjorna i så vidsträckt
mån, som förhållandena medgifva, tagas i anspråk. Beträffande routen
Malmö—Köpenhamn sker nämligen fördelningen af fraktinkomsterna
efter antalet af resp. färjor utförda turer, och beträffande Trälleborg—

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 205.

Sassnitz gäller den öfverenskommelsen, att, om endera förvaltningens
färjor under en tolfmånadersperiod utfört mer än hälften af slutsumman
af turerna, skall den andra förvaltningen erlägga en viss öfverenskommen
ersättning per tur för halfva antalet af öfverskjutande turer.
Då personalen å de preussiska färjorna åtnjuter kilometerpenningar, har
den intresse af att få göra så många turer som möjligt. Med hänsyn
till nu nämnda förhållanden bör befälet å de svenska färjorna tillse, att
dessa färjor göra minst lika många turer som de preussiska.

På grund af hvad sålunda anförts och då järnvägsstyrelsen håller
före, att ifrågavarande aflöningsform visat sig vara till stor nytta för
statens järnvägars ångfärjetrafik, har styrelsen hemställt, det täcktes
Kungl. Maj:t till Riksdagen aflåta nådig proposition om ändring af bestämmelserna
om tilläggsarfvodena i § 14 mom. 1 af nådiga aflöningsreglementet
för tjänstemän vid statens järnvägar den 15 november 1907
i så måtto,

att befälhafvare å ångfärja må åtnjuta såsom tilläggsarfvode för
hvarje enkel resa han tjänstgör å routen Trälleborg—Sassnitz tre kronor
50 öre och å annan route en krona;

att förste och andre styrman å ångfärja må åtnjuta såsom tilläggsarfvode
för hvarje enkel resa vederbörande tjänstgör såsom befälhafvare
å routen Trälleborg—Sassnitz tre kronor 50 öre och å annan route en
krona;

att öfvermaskinist å ångfärja må åtnjuta såsom tilläggsarfvode för
hvarje enkel resa han tjänstgör å routen Trälleborg—Sassnitz en krona
75 öre och å annan route 50 öre;

samt att maskinist å ångfärja må åtnjuta såsom tilläggsarfvode för
hvarje enkel resa han tjänstgör såsom öfvermaskinist å routen Trälleborg—Sassnitz
en krona 75 öre och å annan route 50 öre.

Hvad beträffar ångfärjebefälets i ofvanberörda skrifvelse gjorda
framställning om retroaktiv tillämpning af de sålunda föreslagna nya
tilläggsarfvodesbeloppen från tiden för routens öppnande för trafik,
ansåg sig järnvägsstyrelsen icke kunna tillstyrka denna del af deras
hemställan. I

I en till Kungl. Maj:t sedermera ingifven skrift hafva sökandena
i fråga om den retroaktiva tillämpningen af de föreslagna nya
tilläggsarfvodena anfört, att ett afslag härutinnan för dem innebär
betydlig minskning af beräknad inkomst, och att samma skäl, som
järnvägsstyrelsen framhållit för att visa det berättigade i att ifrågava -

7

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 205.

rande personal å Trälleborg—Sassnitz-routen erhåller relativt högre —
och ej såsom nu är fallet lägre — ersättning än personalen å ångfärjan
»Malmö», förelunnits från den tidpunkt, då ångfarjelinjen öppnades för
trafik.

Storleken af de belopp, som af sökandena komma att förloras,
därest föreslagna tilläggsarfvoden ej komma att tillämpas retroaktivt,
utgöra till och med oktober månad i 911:

för ångfärjebefälhafvare

» »

» » »

öfvermaskinist

»

2:dre maskinist

G.

T. Lysander

kr.

1,490

—

C.

E. Ljungberg

»

2,262

50

C.

E. Ericson

»

580

—

E.

H. Arvedson

»

410

—

C.

A. Larsson

»

757

50

1.

Ingelström

»

1,226

50

A.

J. Paulsson

»

190

—

A.

Rohlsson

»

235

täcktes Kungl. Maj:t medgifva retro-

----- —wujjuum, dLigiaijeiiiijou xraiieuurg—oassniiz

öppnades för trafik, för de tilläggsarfvoden, som Riksdagen, efter af
Kungl. Maj:t aflåten proposition, eventuellt kommer att bevilja åt vissa
befattningsinnehafvare å nämnda trafikled. I

I häröfver afgifvet utlåtande framhåller järnvägsstyrelsen, att styrelsen
vid afgifvande af sitt föregående utlåtande i ärendet icke förbisett nyssnämnda
synpunkt, men funnit densamma kunna med lika goda skäl åberopas
i många andra fall, då löneförbättring medgifvits särskilda grupper
af statsbaneporsonal, utan att statsmakterna af sådan anledning medgifvit
retroaktiv tillämpning af meddelade bestämmelser i berörda afseende.
Styrelsen anser sig därför sakna anledning att frångå sin förut
uttalade åsikt i den föreliggande frågan.

Med anledning af hvad i ansökningen yttrats därom, att ett afskaf
densamma skulle för sökandena medföra minskning af beräknad inkomst,
framhåller styrelsen, att samtliga sökandena, med undantag af
Lysander och Larsson, antagits i innehafvande befattningar först sedan
nu gällande aflöningsbestämmelser tillkommit, hvadan för deras vidkommande
fog saknas för berörda påstående.

Järnvägssty relsen.

Departements chefen.

8 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 205.

Till belysning af framställningen i fråga ber jag först att få
hänvisa till följande från järnvägsstyrelsen, på begäran, lämnade två
tablåer:

Af svenska och preussiska ångfärjor utförda enkla resor å Trälleborg—

Sassnitz-routen.

1 9 0 9.

1 9

1 0.

19 11.

Svensk färja.1)

Tysk färja.

Svensk färja.2)

Tysk färja.

Svensk färja.

Tysk färja.

ordi-

narie

turer.

extra

turer.

ordi-

narie

turer.

extra

turer.

ordi-

narie

turer.

extra

turer.

ordi-

narie

turer.

extra

turer.

ordi-

narie

turer.

extra

turer.

ordi-narie i
turer.

extra

turer.

Januari.........

34

12

90

20

62

20

62

■

20

Februari .....

—

—

—

—

56

18

56

16

56

18

56

18

1 Mars............

—

—

—

—

62

10

62

8

62

16

62

16

April............

—

—

—

—

60

2

60

2

62

12

58

14

Maj ............

—

—

—

—

62

2

62

2

62

16

62

14

Juni ............

—

—

—

—

62

2

58

4

60

16

60

16

Juli ............

51

—

48

—

60

4

64

2

62

14

62

14

Augusti.........

34

—

90

—

64

6

60

8

60

22

64

20

September......

60

16

60

22

58

26

62

24

62

24

58

26

Oktober.........

34

7

90

6

64

16

60

18

60

28

64

28

November......

58

11

62

10

60

16

60

16

60

32

60

32

December......

62

12

62

12

58

25

66

19

63

| 33

61

33

Summa

| 299

46

412

50

| 700

| 139

| 760

| 139

j 731

| 251

| 729

251

J) Routen öppnades för trafik den 7 juli 1909.

2) Angfärjan »Konung Gustaf Y* insattes i trafik den 14 mars 1910.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 205.

9

Uppgift

öfver

tilläggsarfvoden till ångfårjebefälhafvare, reservbefälhafvare, öfvermaskinister
och vikarierande öfvermaskinister.

Summa
antal turer

Befälhafvare

.Reservbefäl-

hafvare

öfvermaski-

nist

Vikarierande

öfvermaski-

niet

»Malmö»

kr.

kr.

kr.

kr.

1906.......................................

1,393

951

442

1907.......................................

1,585

977

608

171

76

1908......................................

1,359

831

528

469,50

210

1909.......................................

1,347

942

405

473,60

200

1910.......................................

1,179*)

812

367

400

189,50

1911 Vi—’»%.......

767

562

205

276

107,50

»Drottning Victoria»

1909 V»—*>/n....

345

345

—

147,50

25

1910.........

471

322

149

181,50

54

1911 Vi—s%.......

216

170

46

84

24

»Konung Gustaf V»

1910 u/s—Sl/u ........................|

369**)

293

76

146

38,50

1911 Vi—s%...........................j

246 |

194

52

98 1

25

*) Ångfäijan Malmö ur tjänst längre tid för reparation.

**) Angfärjan »Konung Gustaf V» insattes i trafik först den 14 mars 1910.

Af dessa tablåer jämte järnvägsstyrelsens ofvan refererade yttrande
synes mig med all tydlighet framgå, att ångfärjepersonalen å linjen
Trälleborg—Sassnitz icke erhåller det tilläggsarfvode, hvarpå den, i jämförelse
med motsvarande personal å färjan Malmö—Köpenhamn,, kan
hafva anspråk. Jag ber äfven att få erinra om det förtroende, Trälleborg
Sassnitzrouten vunnit hos den trafikerande allmänheten, och den
stegrade afkastningen af denna led, hvilket allt naturligtvis i ej ringa
grad beror på det sätt, hvarpå personalen fyllt sina åligganden.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 samt. 161 käft. (Nr 205.) g

10 Kung!. Maj ds Nåd. Proposition Nr SOS.

För att visa trafikens stegring ber jag att få meddela följande

Öfversikt af ångfärjetrafiken å Trälleborg—Sassnitz routen under åren

1909—1911.

1909 *)

1910

1911

Antal enkla turer af svenska färjor .....................

345

839

982

Antal enkla turer af tyska färjor........................

462

899

980

Antal resande..................................................

31,952

71,094

82,355

Il- och fraktgods från Sverige ...........................

19,240 ton

37,770 ton

38,135 ton

t » > till » ...........................

| 14,799 »

35,157 »

40,848 »

Däraf vagnslastgods från Sverige ........................

| 18,336 »

35,241 »

36,011 »

, . till .........

11,782 »

28,303 »

32,970 »

Inkomster för Sveriges del.................................

j 264,027 kr.

681,195 kr.

-*•)

1 Utgifter > » 1 ...............................

| 187,111 »

| 608,392 »

564,826,92 kr.

*) Ångfärjetrafikcn började den 7 juli 1909. ... -c

**) Den pä Sverige fallande delen af inkomsterna för år 1911 kan ännu ej uppgiivas.

På grund af denna utredning och med särskild hänsyn till vikten
af att personalens intresse för att de svenska färjornas turer bh så talrika
som möjligt alltid hålles lifligt, anser jag den ifrågasätta höjningen
af tilläggsarfvodet vara fullt befogad.

Hvad däremot beträffar retroaktiv tillämpning af den begärda arfvodesförhöjningen,
vill jag erinra, att retroaktiv verkan icke plägar tilläggas
förbättringar i aflöningsförhållanden. Så har t. ex. sådan verkan icke
tillämpats ifråga om ändringar i telegrafverkets aflöningsreglemente,
som beslutats af 1909 och 19 LO års Riksdagar. I ett särskilt undantagsfall,
i fråga om postverkets tjänstemän, har Riksdagen ar 1909 medgifvit
det nya aflöningsreglementet tillbakaverkande kraft, men detta
torde hafva berott på den omständigheten, att förslag till aflöningsreglemente,
afsedt att träda i kraft från och med år 1909, förelagts Riksdagen
redan år 1908, men på grund af mellankommande hinder da icke
hunnit behandlas. Jag finner mig således af principiella skal förhindrad
att tillstyrka framställningen i denna del. För att snarast möjligt undanröja
''den verkliga ojämnhet, som föreligger i förhållande till personalen
på Malmö—Köpenhamnsfärjan, synes mig däremot hinder ej böra
möta att låta förhöjningen träda i kraft den 1 juli innevarande ar.

Tilläggsarfvodena för ångfärjepersonalen äro i viss mån jämförliga
med milpenningarna för den åkande personalen. Jag ber därför att i

11

Kungl. Maj:is Nåd. Proposition Nr 205.

detta sammanhang- få yttra mig angående ett af järnvägsstyrelsen uppgjordt,
för närvarande på Kungl. Maj:ts pröfning beroende förslag till
ändring i bestämmelserna angående milpenningar.

Sedan 1893 års järnvägskommitté uttalat den åsikten, att de af
kommittén angifna medelbelopp, hvartill milpenningarna under år 1892
uppgått, nämligen för lokomotivförare 609 kronor, för eldare 421 kronor
och för vagnssmörjare 307 kronor, skulle komma att för respektive
befattningshafvare utgöra de högsta belopp, hvartill deras inkomst af
ifrågavarande slag finge uppgå, har 1897 års Riksdag i sin skrifvelse
angående nytt aflöningsreglemente för personalen vid statens järnvägar
uttalat sin anslutning till denna kommitténs åsikt. I de grunder för
beräkningen af milpenniugarna, som 1897 fastställdes och fortfarande
äro gällande, har också hänsyn tagits till detta uttalande af Riksdagen
på det sätt, att ersättningen för lokomotivkilometer hastigt sjunker vid
höjningeu af medeltalet vagnsaxlar under månaden från 12 till 20 och
sedan åter stiger, detta för att förekomma att snäll- och persontågslokomotivpersonal
skulle erhålla milpenningar till alltför höga belopp.

Sedermera har äfven 1907 års Riksdag i sitt beslut angående ändring
af samma aflöningsreglemente för personalen vid statens järnvägar erinrat
om 1897 års Riksdags uttalande angående milpenningarna.

I det förslag till bestämmelser, som styrelsen nu framlagt, har likaledes
hänsyn tagits till dessa Riksdagens uttalanden.

Det synes mig emellertid att den väg, hvarpå man sålunda slagit
in, icke är fullt lycklig. Hvad Riksdagen åsyftat med sina uttalanden
har tydligen varit, att icke milpenningarna skulle komma att stiga till
alltför höga belopp. Såsom en skälig norm för dessa belopp har
Riksdagen då användt de genom 1893 års kommitté erhållna medeltalen.
Däremot torde man icke gärna hafva velat fastslå, att dessa belopp
för all framtid och under alla förhållanden skulle vara absoluta
maxima. Eu tolkning åt Riksdagens uttalande i sistnämnda riktning
leder ovillkorligen till mycket stora svårigheter vid uppgörandet af en
tariff för milpenningarna, något som också nogsamt visat sig så väl i
1897 års nyssnämnda tariff som i det förslag, järnvägsstyrelsen nu uppgjort.
Jag kan äfven upplysa om att, oaktadt styrelsens sträfvan att i
1897 års bestämmelser hålla milpenningarna inom de angifna maximibeloppen,
det icke kunnat undvikas att med ökad snälltågshastighet och
vagntal maximibeloppen i vissa fall öfverskridits.

Det synes mig därför vara lämpligast att icke längre hålla fast vid
1892 års medeltal såsom absoluta maxima med de ojämna och konstlade
tariffberäkningar, som däraf blifva en följd. Jag har fördenskull för afsikt
att uppdraga åt järnvägsstyrelsen att företaga omarbetning af det nu före -

12

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 205.

liggande förslaget efter sådana grunder, som kunna finnas skäliga, men
utan att därvid milpenningarna med nödvändighet hållas inom 1892 års
medeltal. Den stegring i utgifterna, som häraf blir en följd, kommer,
enligt hvad jag inhämtat, ingalunda att uppgå till några väsentliga
belopp.

På grund af hvad jag sålunda anfört får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå Riksdagen medgifva

att § 14 i aflöningsreglementet för tjänstemän vid statens järnvägar
den 15 november 1907 må, räknadt från och med den 1 juli
1912, erhålla följande ändrade lydelse:

»Tjänstemän å ångfärja.

1. Tjänsteman å statens järnvägar tillhörig ångfärja åtnjuter arfvode
enligt följande stat med däri angifna lägsta och högsta belopp för
år räknadt. _

Arfvode

*

lägst

kronor

högst

kronor

Tjänstemän af högre grad.

Befälhafvare *) ....................................................................

4,200

5,100

Förste styrman och reservbefälhafvare2)....................................

1 2,400

3,300

Öfvermaskinist3) ..................................................................

Andre styrman2) .................................................................

1

1,800

2,700

Tjänstemän af lägre grad.

Andre maskinist4)..................................................................

1,800

2,700

Tredje styrman.....................................................................

\ 1,200

1,800

Tredje maskinist ..................................................................

Förhandseldare.....................................................................

Rorgängare...........................................................................

)

| 840

1,200

Timmerman .....................................................................

J

Ridare.................................................................................

780

1,020

Matros.................................................................................

720

960

'') Befälhafvare åtnjuter för hvarje enkel resa, han tjänstgör, å routen Trällehorg—Sassnitz 3 kronor 50
öre och å annan route 1 krona såsom tilläggsarfvode.

2) Förste och andre styrman åtnjuta för hvarje enkel resa, de tjänstgöra såsom befälhafvare, å routen
Trällehorg—Sassnitz 3 kronor 50 öre och å annan route 1 krona såsom tilläggsarfvode.

8) Öfvermaskinist åtnjuter för hvarje enkel resa, han tjänstgör, å routen Trällehorg Sassnitz 1 krona 75
öre och å annan route 50 öre såsom tilläggsarfvode.

4) Maskinist åtnjuter för hvarje enkel resa, han tjänstgör såsom öfvermaskinist, a routen Trällehorg -Sassnitz 1 krona 75 öre och å annan route 50 öre såsom tilläggsarfvode.

13

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 205.

2. Tjänsteman å ungfärja äger uppbära ersättning för bostad och
bränsle jämlikt bestämmelserna i § 9 mom. 3 i detta aflöningsreglemente.

3. Ifrågavarande personal åtnjuter fri kost ombord enligt de närmare
grunder, styrelsen bestämmer.

4. Tjänsteman å ångfärja af lägre grad erhåller beklädnadsersättning
till visst årligt belopp jämte i vissa fall öfverdragskläder in natura,
allt enligt reglemente, som af styrelsen fastställes.

5. Å ifrågavarande personal tillämpas i öfrigt bestämmelserna för
annan distriktspersonal i detta aflöningsreglemente; dock att dyrortstillägg
icke utgår till tjänsteman å ångfärja.

I fråga om arfvodesförhöjning för förhandseldare, rorgängare och
timmerman gälla samma regler, som i § 4 stadgas för tjänsteman i styrelsen
med lägsta arfvode under 1,200 kronor; och beträffande arfvodesförhöjning
för eldare och matros samma regler, som i nämnda § stadgas
för befattningshafvare vid distrikten med lägsta arfvode af 840
kronor.»

• Hvad departementschefen sålunda hemställt be hagade

Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan af statsrådets
öfriga ledamöter, bifalla samt förordnade, att
, proposition i ärendet af den lydelse, bilaga till detta
protokoll utvisar, skulle aflåtas till Riksdagen.

Ur protokollet:

Nils Adelgren.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 samt. 161 höft. (Nr 205.)

3