Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 186.

1

Nr 186.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående ytterligare
bidrag åt föreningen för bistånd åt vanföra inom
Skåne till bestridande af kostnaderna för en nybyggnad
för ortopedisk poliklinik och sjukafdelning i Hälsingborg;
gifven Stockholms slott den 12 april 1912.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden
för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
att till föreningen för bistånd åt vanföra inom Skåne såsom bidrag
till bestridande af kostnaderna för en nybyggnad för ortopedisk poliklinik
och sjukafdelning i Hälsingborg, utöfver förut beviljade 40,000 kronor,
på extra stat för år 1913 anvisa ytterligare ett belopp af 15,000 kronor
att utgå under de villkor, Kungl. Maj:t kan finna skäligt bestämma.

De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas Riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kunglig
nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min Allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Fridtjuv Berg.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 sand. 145 käft. (Nr 186.)

1

2

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 186.

Ytterligare
bidrag åt
föreningen för
bistånd åt
vanföra inom
Skåne för
uppförande
af en nybyggnad.

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott
den 12 april 1912.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Ehkensvård,
Statsråden: Petersson,

Schotte,

Berg,

Bergström,
friherre Adelswärd,

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Departementschefen, statsrådet Berg yttrade härefter:

Med anledning af en inom 1911 års Riksdag väckt motion, nr 91, beviljade
Riksdagen till föreningen för bistånd åt vanföra inom Skåne såsom
bidrag till kostnaderna för en nybyggnad för ortopedisk poliklinik och
sjukafdelning vid vanföranstalten i Hälsingborg ett anslag af 40,000 kronor
och anvisade däraf på extra stat för år 1912 ett belopp af 20,000
kronor.

Rörande denna anstalts utveckling lämnas åtskilliga upplysningar i
ett af statens inspektör för vanföranstalterna i riket, docenten Alfred

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 186.

Petrén hösten 1910 afgifvet underdånigt yttrande i anledning af en af
förenämnda förening gjord underdånig framställning om utverkande af
statsbidrag till nybyggnad för anstalten. Uti detta yttrande, som i sin
helhet tinnes återgifvet i 1911 års Riksdags skrifvelse nr 8, punkt It 5,
anföres bland annat:

Föreningen för bistånd åt vanföra inom Skåne ti|hade stiftats ar 1887, da den
börjat sin verksamhet med en arbetsskola, med hvilken fyra år senare förenats ett hem
för dennas elever. Däremot hade föreningen alltjämt icke sett sig i stånd att utvidga
anstalten med en ortopedisk poliklinik och sjukafdelning. Sedan emellertid för detta
ändamål på enskild väg anskaffats ett kapital af omkring 40,000 kronor, hade styrelsen
för föreningen låtit uppgöra ritningar till utvidgning af den nuvarande anstalten
med en tillbyggnad, innehållande alla för en ortopedisk poliklinik och sjukafdelning
nödiga lokaler jämte verkstadsrum. Kostnaden för en dylik tillbyggnad i öfverensstämmelse
med företedda ritningar skulle enligt infordrade anbud uppgå till 75,800
kronor, hvartill komme kostnaderna för utredningen, hvilka beräknades till omkring

10.000 kronor. I sin underdåniga framställning begärde föreningen ett statsbidrag af

40.000 kronor, motsvarande alltså största delen af den för åstadkommande af ifrågavarande
tillbyggnad felande summan. Då den planerade nybyggnaden afsage att
rymma ett 20-tal sjukplatser, komme alltså af de såsom statsbidrag begärda 40,000
kronor en summa af 2,000 kronor att belöpa å hvarje plats.

Vid föredragning den 22 juni 1911 af Riksdagens förberörda beslut
om beviljande af anslaget till nu ifrågavarande nybyggnad anbefallde
Kung]. Maj:t medicinalstyrelsen att afgifva underdånigt yttrande i fråga
om de villkor, hvilka borde föreskrifvas för åtnjutande af det beviljade
anslaget.

Sedan medicinalstyrelsen härpå inkommit med underdånigt utlåtande
i ämnet, förordnade Kungl. Maj:t den 10 november 1911, att ifrågavarande
af Riksdagen på extra stat för år 1912 anvisade belopp, 20,000
kronor, skulle utbetalas till vanföreföreningens styrelse, om och i den mån
föreningen genom syn, som på dess bekostnad utfördes genom medicinalstyrelsens
försorg, styrkte, att så stor del af byggnadsarbetet, som ungefärligen
motsvarade den del af anslaget, hvars utbetalande begärdes, blifva
slutförd. Tillika föreskref Kungl. Maj:t för utbekommande af omfönnälda
anslag vissa ytterligare villkor, hvilka finnas angifna i det vid
statsverkspropositionen till 1912 års Riksdag fogade utdraget af protokollet
öfver ecklesiastikärenden, punkt 192.

I nämnda statsverksproposition har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen
att af det till föreningen för bistånd åt vanföra inom Skåne såsom bidrag
till kostnaderna för en nybyggnad för ortopedisk poliklinik och sjukafdelning
i Hälsingborg beviljade anslaget af 40,000 kronor på extra stat för

4

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 186.

år 1913 anvisa återstoden, 20,000 kronor, att utgå under de villkor, Kungl.
Maj:t kunde finna skäligt bestämma.

Enligt hvad kändt är, hafva Riksdagens kamrar samstämmande bifallit
denna Kungl. Maj:ts framställning.

I underdånig skrifvelse den 5 januari 1912 har nu föreningen för
bistånd åt vanföra inom Skåne gjort framställning om utverkande för ifrågavarande
byggnad af ett ytterligare statsbidrag af 15,000 kronor.

Föreningen erinrar härvid, hurusom ifrågavarande sjukvårdsanstalt beräknats
kunna samtidigt mottaga ett 20-tal patienter. Emellertid hade i följd af den barnförlamningsepidemi.
som under år 1911 härjat i Sverige, antalet vanföra i oroväckande
grad ökats. Föreningens styrelse hade under sådana förhållanden ansett det vara
dess oafvisliga plikt att genom tillbyggnad af ytterligare en våning till det omförmälda,
under uppförande varande klinikhuset möjliggöra mottagande af ett afsevärdt ökadt
antal patienter. Genom ifrågavarande utvidgning skulle antalet platser kunna ökas
med ej mindre än 29, hvadan alltså pa en gång 49 personer kunde emottagas för
vård och behandling.

Den ökade kostnaden för ifrågavarande tillbyggnad belöpte sig till omkring

30,000 kronor. På därom gjord framställning hade stadsfullmäktige i Hälsingborg,
för att möjliggöra för föreningen att fullborda klinikbyggnaden i den nyss nämnda
omfattningen, beviljat föreningen ett räntefritt lån å 15,000 kronor. Detta vore
emellertid^ af tillfällig beskaffenhet, och enär föreningen själf icke ägde någon som
helst tillgång till bestridande af den ökade kostnad, tillbyggnaden komme att medföra,
sage den sig nödsakad hemställa om ett anslag af statsmedel å 15,000 kronor utöfver
tidigare beviljadt anslag.

På grund af nådig remiss har Kungl. Maj:ts befallningshafvande i
Malmöhus län, efter hörande af förste provinsialläkaren i länet, den 22
januari 1912 afgifvit underdånigt utlåtande i detta ärende och därvid tillstyrkt
bifall till föreningens nu förevarande underdåniga framställning.

Förste provinsialläkaren har anfört:

Hvad anginge hufvudfrågan, uppförande af en anstalt i nu ifrågavarande syfte,
kunde val därom icke råda mer än en mening. Onödigt syntes således vara att närmare
motivera behofvet af en sådan anstalt. Uppenbart syntes det likaledes vara, att
det vore välbetänkt af föreningen att utvidga det förut uppgjorda programmet, i betraktande
af de många fallen af kvarstående förlamning efter den epidemi af akut
barnförlamning, som under ar 1911 hemsökt landet och äfven i rätt afsevärd grad
Malmöhus län. Antalet fall i länet uppginge till 102. Beträffande byggnadens konstruktion
erhölle man af de ritningar, som åtföljde remisshandlingarna, om också ej
en fullständig uppfattning, så dock en rätt god föreställning. Så vidt man kunde
finna, vore utrymmes- och belysningsförhållandena i patientrummen tillfredsställande,
korridoren af erforderlig bredd samt arbets- och administrationslokalerna lämpligt förlagda.
Af ritningarna att döma skulle samtidigt 51 patienter kunna vårdas i lokalerna.
borste provinsialläkaren kände väl till platsen inom staden för den blifvande
anstalten. Den vore högt och fritt belägen och torde således vara lyckligt vald. På

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 186.

frund af hvad sålunda anförts ville förste provinsialläkaren tillstyrka nådigt bifall till
en underdåniga framställningen.

Medicinalstyrelsen har uti infordradt, den 8 mars 1912 afgifvet. underdånigt
utlåtande anfört:

Med hänsyn till det stora behofvet af vårdplatser för vanföra, för hvilket medicinalstyrelsen
i tidigare underdåniga skrivelser redogjort, måste en ökning af vårdplatsernas
antal vid vanföranstalterna anses synnerligen önskvärd. Den kostnad, som
i detta fall ifrågasattes skola betunga staten, vore också i förhållande till antalet vunna
vårdplatser synnerligen låg. Medicinalstyrelsen, som granskat de bifogade ritningarna
och icke funnit anledning till anmärkning mot dem, ville^därtör tillstyrka, att åt föreningen
måtte utverkas det begärda tilläggsanslaget.

Slutligen har öfverintendentsämbetet den 19 mars 1912 i ärendet afgifvit
infordradt underdånigt utlåtande, däri anförts, att ämbetet vid verkställd
granskning af de föreliggande ritningarna icke funnit något att erinra
mot desamma samt ansett den uppgifva kostnadssumman icke vara
för högt beräknad.

Den nu föreliggande anslagsfrågan står i nära sammanhang med Kungl. i>parteMaj:ts
i statsverkspropositionen till 1912 års Riksdag gjorda framställning m*nt*chef<,Dom
anslag på extra stat för år 1913 å 75,000 kronor till bekostande åt
vissa provisoriska sjukvårdsanstalter under tiden från och med mars till
och med december år 1912 för personer, som till följd af barnförlamning
under 1911 års epidemi lida af vanförhet. Utredningen i ifrågavarande
ärende återfinnes i det vid statsverkspropositionen fogade utdraget ur
statsrådsprotokollet öfver civilärenden, punkt 40. Det framgår af utredningen
under denna punkt, att efter utgången af år 1912, för hvilket år
enbart de föreslagna provisoriska anordningarna afsetts att tagas i bruk,
man för vården af de genom barnförlamningen vanföra är hänvisad till de
sjukhusplatser, som kunna beredas vid de tre vanföranstalterna i Göteborg,
Hälsingborg och Stockholm. Behofvet åt antalet sjukhusplatser har af medicinalstyrelsen
beräknats till omkring 120, hvilken siffra emellertid, enligt
hvad en senare utredning gifvit vid handen, är väsentligen för låg. Det
från början angifna behofvet af 120 platser skulle ungefär motsvaras af
det antal sjukhusplatser, som nyssnämnda anstalter beräknas kunna bereda
från och ined år 1913. I detta antal ingår för Hälsingborgsanstaltens
vidkommande ett antal af 49, hvaraf synes, att de med det nu begärda
tilläggsanslaget å 15,000 kronor afsedda 29 extra platserna i Hälsingborg
äro nödvändiga för att kunna bereda plats åt alla de ursprungligen beräknade
vanförefallen.

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 186.

På grund af det nyss påpekade sammanhanget mellan nu föreliggande
anslagsfråga och det å civildepartementets föredragning anmälda äskandet,
jag nyss berört, kunde det synas som om äfven nu förevarande ärende
bort behandlas å civildepartementets föredragning. Anledningen till att
det af mig framförts är emellertid att söka däri, att här förut omnämnda
beslut om utanordnande af den på extra stat för år 1912 anvisade
delen af det af Riksdagen beviljade anslaget å 40,000 kronor
till nybyggnad för vanföranstalten i Hälsingborg af Kungl. Maj:t fattats
på ecklesiastikdepartementets föredragning och det därför synts lämpligare,
att äfven frågan om anvisande af tilläggssumman, som ju afser en
tillbyggnad på den förut beslutade byggnaden, bereddes inom samma departement.

Beträffande själfva saken får jag, efter samråd med chefen för civildepartementet,
med hänvisning till hvad i ärendet hörda myndigheter anfört
och då de 29 nya platserna vid anstalten i Hälsingborg tydligen äro
synnerligen väl behöfliga för en tillfredsställande vård af genom barnförlamningen
vanföra, uttala min lifliga anslutning till den gjorda framställningen
om det ifrågasatta tilläggsanslagets beviljande.

Med afseende å hvad chefen för finansdepartementet anfört till statsrådsprotokollet
dels öfver utrikesärenden den 15 mars 1912 vid föredragning
af fråga om inköp af beskickningshus i Berlin, dels ock öfver finansärenden
den 22 mars 1912 vid föredragning af frågan om förbättring af
pensioneringen inom de tre första klasserna af handelsflottans pensionsanstalt,
kan, enligt hvad nämnde departementschef meddelat mig, det af mig
nu ifrågasatta anslaget beviljas, utan att någon förändring af det för innevarande
års Riksdag redan framlagda riksstatförslagets inkomstsida därför
behöfver äga rum.

•

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att till föreningen för bistånd åt vanföra inom
Skåne såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för
en nybyggnad för ortopedisk poliklinik och sjukafdeldelning
i Hälsingborg, utöfver förut beviljade 40,000
kronor, på extra stat för år 1913 anvisa ytterligare ett
belopp af 15,000 kronor att utgå under de villkor, Kungl.
Maj:t kan finna skäligt bestämma.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen -

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 186.

Regenten i nåder lämna bifall; och skulle proposition af
den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, aflåta»
till Riksdagen.

Ur protokollet:

A. R:son von Hedenberg.