Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 155.

1

Nr 155.

Kungl. Maj-.ts nådiga proposition till Riksdagen angående upprättande
af en ny professur vid Chalmers tekniska läroanstalt
m. to.; gifven Stockholms slott den 1 mars 1912.

Under åberopande af bilagda utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden
för denna dag vill Kungl. Maj:t, med återkallande af den i statsverkspropositionen
under punkt 45 gjorda framställningen samt af det
i samma proposition under punkt 149 gjorda äskandet om beräknande på
extra stat för år 1913 af ett belopp å 2,000 kronor till arfvode åt en lärare
i byggnadslära vid Chalmers tekniska läroanstalt, härmed föreslå Riksdagen
att

dels — med uteslutande ur staten för Chalmers tekniska läroanstalt af
den däri upptagna andra-lärar-befattningen i byggnadslära — i staten uppföra
en professor, med undervisningsskyldighet tillsvidare i husbyggnadslära
och med enahanda aflöningsförmåner, som tillkomma nuvarande professorer.
vid läroanstalten, samt med förpliktelse för befattningens innehafvare
att vara underkastad de för dessa förmåners åtnjutande fastställda
villkoren och bestämmelserna,

dels å ordinarie stat för Chalmers tekniska läroanstalt bevilja:

för beredande af tillgång till aflöning åt nyssbemälde
professor, utöfver det genom ofvannämnda andralårar-befattnings
afförande ur staten tillgängliga beloppet
af 3,000 kronor, .................................................. kronor 3,400: —

» bestridande af undervisning i betongbyggnad............ » 900: —

» » » » » byggnadshygien ......... » 500: —

» » » » » stadsanläggningskonst » 500: —

» » » » » modellering.................. »_600: —

Summa kronor 5,900 —

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 samt. 115 höft. (Nr 155.) 1

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 155.

dels ock å extra stat för Chalmers tekniska läroanstalt för år 1913
anvisa

till arfvode åt en lärare i byggnadslära
» » » » » » ornamentik ..

.............. kronor 1,500: —

.............. » 500: —

Summa kronor 2,000: —

De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas Riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kunglig
nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min Allernådigste Konungs och Herres frånvaro,
Enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Fridtjuv Berg.

Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition Nr 155.

3

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 1 mars 1912.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Ehrensvård,
Statsråden: Petersson,

SCHOTTE,

Berg,

Bergström,
friherre Adelswård,

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Härefter yttrade departementschefen, statsrådet Berg:

Enligt § 19 i de den 13 juni 1908 fastställda nådiga stadgarna för Ny proletär
den under akademiens för de fria konsterna öfverinseende stående konst- V1,d Chalmers

tekniska la,ro högskolan

fordras för inträde i den i nämnda läroanstalt ingående skolan anstalt m. m.
för byggnadskonst dels uppflyttningsbetyg från tredje afdelningen af fackskolan
för arkitektur vid tekniska högskolan eller afgångsbetyg för elev i
byggnadsfacket vid Chalmers tekniska läroanstalt eller ock antagligt betyg
om motsvarande kunskaper, dels intyg öfver praktiskt deltagande i husbvggnadsarbetes
utförande, dels ock vid ansökningen fogade af sökanden
utförda byggnads- och ornamentsritningar.

4

Redogörelse
för ärendets
uppkomst.

Kungl. Majdu Nåd. Proposition Nr 155.

Af förment behörig inträdessökande skall dessutom, jämlikt § 20, afläggas
prof, som af lärarrådet godkännes.

Dessa föreskrifter öfverensstämma på det närmaste med de motsvarande
stadgandena i nådiga reglementet för akademiens för de fria konsterna
läroverk den 31 december 1888, kvilket reglemente gällde, till dess
förstnämnda nådiga stadgar trädde i kraft.

Den uppdelning af här ifrågavarande undervisning på två olika stadier —
det lägre förlagdt till tekniska högskolan och Chalmers tekniska läroanstalt,
det högre till akademiens för de fria konsterna undervisningsanstalt

— som sålunda hittills ägt rum, härrör från 1880-talet, då den lägre
arkitektutbildningen utbröts från konstakademiens läroverk. Sammanlagda
undervisningstiden har för elev från tekniska högskolan varit längre än för
elev från Chalmers tekniska läroanstalt. Eleverna från tekniska högskolan,
hafva nämligen i allmänhet ej nöjt sig med den 3-åriga kursen därstädes, hvilken
annars varit tillfyllest, utan genomgått 4-årig kurs före inträdet
vid konsthögskolan. Och då studietiden vid denna hittills i regeln varit
3-årig, fördelad på 2 år i en lägre och 1 år i en högre afdelning,
har den samlade undervisningstiden för elever från tekniska högskolan
mestadels utgjort 7 år; undantagsvis har den till och med varit högre,
enär det varit elev tillåtet att åtnjuta undervisning 3 år i lägre och
ända till 4 år i högre afdelningen af akademiens läroanstalt.

Hvad åter eleverna från Chalmers tekniska läroanstalt beträffar har
den samlade studietiden för dem i allmänhet utgjort 6 år, i ty att den
kurs vid Chalmerska läroanstalten, som föregått den 3-åriga kursen vid
akademien, äfven varit 3-årig.

De nya stadgarna för konsthögskolan af år 1908 tillkommo på grund
af en den 10 augusti 1907 af akademien för de fria konsterna gjord framställning
med förslag till stadgar och stat för konsthögskolan. Som sagdt
öfverensstämde dessa stadgars bestämmelser, så vidt angick byggnadsskolan.
i det hela med de förut gällande bestämmelserna. Redan då de nya stadgarna
utfärdades, hade emellertid fråga väckts om ändring af arkitektutbildningen,
ehuru denna fråga lämnades sväfvande såväl i fråga om stadgarnas
föreskrifter som i hvad angick den nya stat för akademien och dess läroverk,
som framlades för 1908 års Riksdag och i allt väsentligt af Riksdagen godkändes.
I staten upptogs följaktligen liksom förut en professor i byggnadskonst.

Anledningen till att frågan om arkitektutbildningen sålunda år
1908 lämnades sväfvande torde hafva varit att söka dels däri, att frågan
om den högre tekniska undervisningens ordnande då var under utredning

— den 13 juli 1906 hade Kungl. Maj:t tillsatt en kommitté för afgifvande

5

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 155.

af förslag härutinnan — dels däri, att konstakademiens nyss omförmälda
förslag till stadgar och stat föranledt svenska teknologföreningens afdelning
för husbyggnadskonst att i november 1907 till ecklesiastikdepartementet
ingifva en framställning, däri påyrkades, att man borde söka afhjälpa
de brister, som enligt afdelningens förmenande vidlådde de bestående
anordningarna i fråga om arkitektutbildningen. Bland de anmärkningar,
som afdelningen gjorde, afsåg en oegentligheten af att vid inträdet
till konsthögskolan jämställa elever från Chalmerska läroanstalten med
elever från tekniska högskolan.

Till grund för den plan för arkitektutbildningens ordnande, som
numera enligt nådigt beslut den 22 juni 1911 skall gälla, ligger ett den
23 januari 1909 afgifvet utlåtande och förslag af förste intendenten i
öfverintendentsämbetet I. G. Clason, professorn i byggnadskonst vid konsthögskolan
C. A. A. Grundström och professorn i arkitektur vid tekniska
högskolan E. J. Lallerstedt. Dessa personer hade enligt nådigt bemyndigande
den 24 januari 1908 blifvit af dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet
tillkallade att såsom sakkunniga inom departementet biträda
vid utredning af frågan, huru, under förutsättning af att arkitektutbildningen
fortfarande skulle vara förlagd dels till de högre tekniska läroanstalterna,
dels ock till det under akademiens inseende ställda läroverket, undervisningen
vid detta senare läroverk, såvidt nämnda utbildning anginge, lämpligen
borde ordnas.

I de sakkunnigas utlåtande framhölls såsom »de mest framträdande bristerna i den
dåvarande undervisningen för utbildande af arkitekter i vårt land»:

1) att någon enhetlig arbetsplan för de olika arkitekturskolorna ej funnes, utan
de olika skolorna arbetade nära nog oberoende af hvarandra, i samband med hvilken
brist på samarbete skolorna emellan stode den alltför långa tid, som i de flesta fall
fordrades för utbildning till arkitekt, äfvensom oegentligheten däruti, att elever, utexaminerade
från Chalmers tekniska läroanstalt med 3-årig lärokurs och från tekniska
högskolan med 4-årig kurs, likställdes vid inträdet i konstakademiens skola;

2) att undervisningen ej i tillräcklig grad inriktades på arkitektelevens utbildande
till en praktiskt duglig och ekonomiskt förstående arbetsledare; samt

3) att det ej företunnes någon systematiskt ordnad undervisning i »vår inhemska,
i många afseenden så intressanta och för frambringandet af en i någon mån nationell
byggnadskonst så viktiga arkitektur».

Ehuru de sakkunnigas uppdrag egentligen blott gällde ordnandet af undervisningen
vid konstakademiens byggnadsskola, hade de likväl sett sig nödsakade — hufvudsakligen
till följd af de påpekade frågorna rörande samarbete och studietid — att äfven
föreslå en del förändringar i det af kommittén för ordnande af den högre tekniska
undervisningen dåmera afgifna förslaget till ordnande af undervisningen vid tekniska
högskolans och Chalmers tekniska läroanstalts arkitektskolor.

Enligt de sakkunnigas mening måste vid ordnandet af undervisningen vid tekniska
högskolans fackskola för arkitektur beaktas, att skolan dels vore att betrakta såsom

•6

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 155.

förberedande skola till konstakademiens byggnadsskola, dels äfven måste vara eu afslutningsskola
för de elever, bvilkas begåfning vore mera riktad åt det praktiska hållet
och hvilka således borde ägna sig åt i konstnärligt afseende mindre fordrande uppgifter.

Denna fackskolans dubbla uppgift hade kommittén tänkt sig framdeles såsom hittills
så löst, att elev efter fullständigt genomgången 4-årig kurs vid: högskolan skulle
kunna anses äga tillräckliga kunskaper för att, utan att genomgå konstakademiens
skola, ägna sig åt mindre kräfvande slag af arkitektverksamhet, men att elev redan efter
genomgången 3-årig kurs vid högskolan skulle äga rätt att söka inträde vid konstakademiens
skola. En sådan rättighet både redan förut funnits, men sällan begagnats.
Såsom regel hade gällt, att elev först efter erhållande af fullständiga afgångsbetyg
från högskolan sökt vinna inträde vid konstakademiens skola, och då i tekniskt afseende
viktiga ämnen måste förekomma i högskolans fjärde afdelning, kunde det nog
äfven anses lyckligt, att så skett. Enligt de sakkunnigas mening kunde denna anordning
med fjärde afdelningen vid högskolan och första årskursen vid konstakademiens
skola såsom parallellklasser med delvis helt olika studieplaner emellertid ej anses
lämplig; ej heller kunde det vara lämpligt att rekrytera konstakademiens skola delvis
från högskolans tredje årskurs, delvis från dess fjärde, och än mer olämplig blefve en
sådan Anordning därigenom, att konstakademiens skola äfven vore afsedd att mottaga
elever från Chalmerska skolan. Vid akademien skulle således gifvas gemensam undervisning
i samma afdelning åt elever från högskolans tredje och fjärde afdelningar samt
från Chalmerska skolan. Huru ojämnt elevmaterialet under dylika förhållanden måste
blifva sammansatt framginge däraf, att för inträde vid Chalmerska skolan studentexamen
på reallinjen ej fordrades, utan måste eu del af första och andra läsåret vid nämnda
skola användas för erhållande af kunskaper i de grundläggande ämnena, och således
kunde arkitekteleveu, som därifrån efter den till tre år beräknade kursen begåfve sig
till konstakademiens byggnadsskola, i hufvudämnena ej äga lika goda kunskaper som
elev, hvilken genomgått endast tre årskurser vid tekniska högskolan. Samma elev
likställdes nu emellertid med den med realstudentbetyg försedda eleven från högskolans
fjärde årskurs.

Vidare erinrade de sakkunniga, att studietiden vid konstakademiens skola enligt
akademiens förslag vore afsedd att vara 3-årig. För eleverna från tekniska högskolan
skulle således sammanlagda studietiden i regeln blifva, såsom förut varit fallet, 7-årig.
För att afkorta denna studietid, hvars olägenheter blefve än svårare, då framdeles genom
den utsträckta värnplikten studierna måste under ett år afbrytas, samt för att så
vidt möjligt vore gifva de arkitektelever, som ägde vinna inträde vid konstakademiens
byggnadsskola, lika bildningsgrad äfvensom för att undvika olägenheterna med ofvannämnda
parallellkurser föreslogo de sakkunniga följande ändringar i akademiens förde
fria konsterna och kommitténs förslag.

Tekniska högskolans fackskola för arkitektur skulle för alla grupper af elever göras
4-årig och ordnas så, att elev, som fullständigt genomgått skolan, kunde anses
äga tillräckliga kunskaper för i konstnärligt afseende mindre fordrande uppgifter.
Ville sådan elev sedan i hufvudsakligen konstnärlig riktning fullborda sina studier,
skulle detta ske vid konstakademiens skola.

Fordrades sålunda 4 års studier vid tekniska högskolan för vinnande af inträde
vid konstakademiens skola och uteslötes ur högskolans program en del jämförelsevis
mindre viktiga biämnen för att ersättas med ett därigenom möjliggjordt mer djupgående
studium af hufvudämnena, kunde enligt de sakkunnigas åsikt Konstakademiens byggnadsskolas
kurs göras 2-årig, i stället för, såsom föreslagits, 3-årig, och tiden för full -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 155. 7

ständig arkitektutbildning .skulle sålunda kunna nedbringas till 6 år äfven för från
högskolan utexaminerade ordinarie elever.

Beträffande de elever från byggnadsskolan vid Chalmers tekniska läroanstalt, som
önskade fortsätta sina studier vid konsthögskolan, framhöllo de sakkunniga såsom synnerligen
antagligt, hvad i detta hänseende föreslagits af kommittén för den högre tekniska
undervisningens ordnande, nämligen att elev med fullständigt afgångsbetyg från
Chalmerska skolan borde utan inträdesexamen kunna vinna inträde i tekniska högskolans
fjärde afdelning såsom speeialelev. Yunne detta förslag tillämpning, borde i
reglementet för konsthögskolans byggnadsskola föreskrifvas, att endast den ägde rätt till
inträde i denna skola, som kunde förete afgångsbetyg från tekniska högskolans fackskola
för arkitektur antingen såsom ordinarie elev eller ock såsom specialelev med
förut erhållet fullständigt afgångsbetyg från Chalmerska skolan.

Ehuru enligt de sakkunnigas åsikt härigenom icke full likställighet vunnes mellan
å ena sidan elev, som först genomgått Chalmerska skolan och sedan tekniska högskolans
fjärde årskurs, och å andra sidan elev, som efter aflagd studentexamen fullständigt
genomgått tekniska högskolans fyra årskurser, syntes dock de väsentligaste
olägenheterna af nu rådande brist på homogenitet i utbildningen af inträdessökande
till konstakademiens byggnadsskola kunna genom den sålunda förordade anordningen
anses vara aflägsnade.

Enligt de sakkunnigas mening kunde vissa mindre viktiga biämnen borttagas
från den af kommittén uppgjorda läroplanen för tekniska högskolans fackskola för arkitektur.
Från undervisningen i dessa ämnen, bland dem materiallära och materialprofning,
sådan denna undervisning nu vore anordnad, borde arkitekteleverna befrias. Materiallära
och materialprofning kunde dock ej helt utgå från läroplanen för fackskolau
för arkitektur, utan borde speciellt för arkitekteleverna afsedda delar af dessa ämnen
meddelas dem af en på husbyggnadsteknikens område väl hemmastadd lärare, och syntes
dessa ämnen därför med stor fördel kunna sammanslås med husbyggnadsläran och
byggnadstekniken och således undervisningen i desamma meddelas af respektive lärare
i dessa ämnen.

Med iakttagande af de sålunda föreslagna uteslutningarna ur och omläggningarna
af lässchemat framlade de sakkunniga ett förslag till läsordning
af följande innehåll: •

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 155.

Läroplan för tekniska högskolans och konsthögskolans arkitekturafdelningar.

Läroämnen

Höstterminen

Vårterminen

I

törel. j

öfn.

törel.

öfn.

I. Husbyggnadslära................................................

1

6

1

6

Matematik, mindre kursen.................................

6

4

2

1

Grafostatik och hållfastketsliira .....-..................

1 |

—

4

3

Beskrifvande geometri.......................................

3

5

3

5

Kemiska laborationer .......................................

—

3

—

3

Frihandsteckning................................................

—

4

—

4

Ornamentik.........................................................

—

3

—

3

Summa timmar

11

25

10

25

II. Husbyggnadslära................................................

4

9

4

9

Arkitekturens historia.......................................

2

—

2

—

Byggnadsstatik...................................................

3

—

1

3

Materiallära och materialprofuing ..................

1

3

1

3

Frihandsteckning................................................

—

6

—

6

Ornamentik........................................................

1

3

1

3

Planmätning och niellering ...........................

—

—

15—31 maj

—

Summa timmar

11

21

9

24

III. Arkitektur .........................................................

3

12

3

12

Arkitekturens historia.......................................

1

—

1

—

Byggnadsteknik ................................................

1

6

2

G

Stadsanläggningskonst.......................................

2

—

—

—

Byggnadshygieu ................................................

—

—

2

—

Ornamentik.........................................................

1

3

—

3

Modellering.........................................................

—

4

—

4

Summa timmar

8

25

8

25

W. Arkitektur ........................................................

2

9

2

9

Svenska arkitekturens historia ...................

1

_

1

_

Byggnadsteknik ...............................................

2

6

1

3

Byggnadshygien ...............................................

1

3

1

3

Modellering........................................................

—

4

—

4

Summa timmar

6

| 22

5

19

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 155.

9

T ..

Höstterminen

Vårterminen

Läroämnen

förel.

ofri.

förel.

öfn.

V. l:a årskursen vid konsthögskolan:

Arkitektur .........................................................

3

9

3

9

Svenska arkitekturens historia ........................

1

3

1

3

Mätningar af äldre byggnadsverk.....................

Byggnadsteknik och andra ämnen, so in* före-

—

—

1—20 juni

—

läsas af inkallade specialister,........................

i

—

1

—

Summa timmar

5

12 •

5

12

VI. Täflingsklassen:

Arkitektur .........................................................

—

3

_

3

Svenska arkitekturens historia ........................

—

3

_

_

Mätningar af äldre byggnadsverk.....................

Byggnadsteknik och andra ämnen, som före-

—

—

1—20 juni

—

läsas af inkallade specialister,........................

1

'' —

1

—

Summa timmar

1

6

1

3

Efter ett uttalande att stilstudier borde vid de förberedande skolorna vara obligatoriska
och systematiskt ordnade, medan vid afslutningsskolan åter nämuda studier
borde kunna i motsvarande grad minskas, yttra de sakkunniga särskildt beträffande
arkitektutbildningen vid Chalmers tekniska läroanstalt, att vid denna skola, där elevernas
förkunskaper i allmänhet vore mindre, biämnena icke kunde inskränkas i
samma mån §om vid tekniska högskolan. Dock borde enligt de sakkunnigas mening
äfven där ett större utrymme kunna beredas hufvudämnena på biämnenas bekostnad,
än hvad som i det af den högre tekniska kommittén uppgjorda programmet föreslagits.
I all synnerhet ansåge de sakkunniga sig böra påpeka nödvändigheten af att
vid Chalmerska skolan, hvad husbyggnadslära och stilstudier anginge, samma kurser
komme att genomgås, som af de sakkunniga föreslagits för tekniska högskolans tre
första årskurser.

I fråga om arkitektelevernas praktiska utbildning framhöllo de sakkunniga, att
densamma borde mera tillgodoses, än hvad som framginge af de af akademien och kommittén
för den högre tekniska undervisningens ordnande framlagda förslagen. — De sakkunniga
uttalade sig vidare för att mera omvårdnad än hittills ägnades åt undervisning
i svensk arkitektur; denna undervisning borde hufvudsakligen förläggas till konstakademiens
läroverk, men det vore af stor vikt, att ämnet studerades äfven i tekniska högskolans
fjärde afdelning.

I afseende å det af akademien för de fria konsterna framlagda förslaget till ny
stat ville de sakkunniga i staten införa dels i stället för professuren i byggnadskonst
en professur i arkitektur, dels eu ny professur i svensk arkitekturhistoria.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 samt. 115 höft. (Nr 155.)

2

10

Kung]. Maj ds Nåd. Proposition Nr 155.

Från de sakkunnigas förslag, för hvars hufvuddrag jag här redogjort,
var professor Grundström i vissa delar skiljaktig. Hans anmärkningar riktade
sig väsentligen mot förslaget, att studietiden vid konsthögskolan
skulle inskränkas till 2 år i stället för 3 samt att en professur i svensk
arkitekturhistoria skulle inrättas.

De sakkunnigas förslag vann i allt väsentligt understöd i de utlåtanden,
som däröfver afgåfvos af tekniska högskolans styrelse och lärarkollegium,
svenska teknologföreningens afdelning för husbyggnadskonst,
akademien för de fria konsterna * och öfverintendentsämbetet. Särskildt
betonades härvid betydelsen af upprättandet af den föreslagna professuren
i svensk arkitekturhistoria.

Beträffande den Chalmerska läroanstaltens ställning i det föreslagna
nya systemet för arkitektutbildningen yttrade särskildt tekniska högskolans
lärarkollegium följande, i hvilket högskolans styrelse instämde:

Om man på de af tekniska högskolans lärarkollegium anförda grunderna funne de
sakkunnigas förslag om arkitekturundervisningens fördelning på en 4-årig högskolekurs
och en 2-årig akademikurs vara lämplig, följde däraf med nödvändighet, att den
nuvarande fördelningen mellan studierna vid Chalmerska institutet och akademien
blefve fullkomligt ohållbar.

Då redan inträdesfordringarna vid Chalmerska institutets högre afdelning vore
lägre än vid högskolan och — i viss mån som följd däraf — lärarrådet därstädes
önskade bibehålla den nuvarande läroplanen, enligt hvilken arkitekturundervisningen
begynte först i andra afdelningen och slutade i tredje afdelningen, således fortginge
endast två år, under hvilka endast en mycket elementär kunskap i flydda tiders byggnadsformer
kunde hinna meddelas och liten eller ingen undervisning ägde rum i de
för arkitekter ytterst viktiga och vid tekniska högskolan själfständigt utvecklade ämnena
stadsanläggningslära, byggnadsteknik och byggnadshygien, vore det tydligt, att
denna undervisning hvarken kunde motsvara de af de sakkunniga med full rätt
uppställda fordringarna för arkitekter, som ämnade ägna sig åt yrkets mer praktiska
sida, eller jämställas med den undervisning, som tekniska högskolan enligt de
sakkunnigas förslag skulle lämna till akademien afgående elever. Att tänka sig dessa
brister afbjälpta genom längre studietid vid akademien, såsom hittills ägt rum, skulle
i väsentliga delar paralysera den föreslagna undervisningsplauen därstädes och blifva
olidligt betungande för både lärare och elever. För att möjliggöra ett gemensamt
arbete för alla elever vid akademien både de sakkunniga således haft att välja på två
möjligheter: antingen att föreslå hela högskoleundervisningens förläggande till tekniska
högskolan, hvaraf skulle följa indragande af Chalmerska institutets byggnadsfackskola,
eller att genom utvidgande af undervisningen vid Chalmerska institutet och en kompletterande
kurs vid tekniska högskolans fjärde afdelning söka jämställa samtliga elever
före utgången i det praktiska lifvet eller afgången till akademien. Att de sakkunniga
anknutit sitt förslag till nu existerande förhållanden och sökt bibehålla den
nyttiga och väckande inflytelsen af två skolor med delvis olika lärarpersonal och upp -

11

Kung1. Majsts Nåd. Proposition Nr 155.

fattning, syntes mycket förtjänstfullt. Detta innebure icke någon orättvisa mot Chalmerska
institutet, så länge detta icke själft ansåge sig kunna utvidga undervisningen
till att omfatta en 4-årig kurs efter samma undervisningsplan som den för tekniska
högskolan af de sakkunniga föreslagna och med motsvarande lärarpersonal. Tvärtom
komme Chalmerska institutets elever fortfarande, såväl hvad iuträdesfordringarna till
institutet som hvad det fria tillträdet till tekniska högskolans fjärde årskurs beträffade,
i ett förmånligare läge än högskolans egna elever. Men att till förmån för en såväl
tekniskt som konstnärligt sedt otillräcklig kurs vid Chalmerska institutet fullständigt
förrycka den föreslagna undervisningen vid akademien och införa i densamma ett elevmaterial,
som på intet sätt vore i stånd att tillgodogöra sig den undervisning, som
enligt de sakkunnigas förslag skulle där meddelas, vore att vingklippa akademien till
förmån för Chalmerska institutet.

Underdånigt utlåtande i ämnet afgafs jämväl af Chalmerska läroanstaltens
styrelse. 1 anslutning till ett af lärarrådet vid anstalten afgifvet
yttrande hemställde därvid styrelsen, att Kungl. Maj:t icke måtte bifalla de
sakkunnigas förslag, i hvad det afsåge eu minskning af studierna vid den
under akademien för de fria konsterna ställda byggnadsskolan samt förändringar
i nu rådande, af kommittén för den högre tekniska undervisningens
ordnande förordade inträdesfordringar till samma läroverk.

I lärarrådets yttrande gjordes gällande, att de sakkunnigas yrkande på att endast
fullständigt genomgående af tekniska högskolans omskapade fjärde årskurs måtte berättiga
till att ansöka om inträde i akademiens byggnadsskola, innebure en orättvisa
mot de till akademien sträfvande elever, Indika genomgått Chalmerska institutet. Från
att nu under sin studietid ha sluppit med att besöka två läroverk, Chalmerska institutet
och konstakademien, skulle de efter nämnda förslag därjämte nödgas passera
tekniska högskolan. Som bekant kräfde hvarje ombyte sin tid, innan eleven hunne
sätta sig in i det nya läroverkets förhållanden, arbetssätt och synpunkter — visserligen
för eu del elever måhända nyttiga erfarenheter, men tidsödande. Lärarrådet
skulle emellertid villigt finna sig i den för Chalmerska institutets elever oförmånliga
anordningen, om grundad förhoppning funnes, att elevernas utbildning därpå skulle
vinna. Men erfarenheten syntes tala för motsatsen. Och med styrka hade i senare
tid den åsikten gjort sig gällande, att konstnären Unge sin bästa utbildning, mellan
ju färre lärare och lärometoder han under sin studietid behöfde slitas.

Lärarrådet tilläde, att då de sakkunniga i sitt betänkande yttrat, att enär
iuträdesfordringarna till Chalmerska institutet ej utgjordes af studentexamen på reallinjeu,
en del af forsta och andra läsåret därstädes måste användas för bibringande af
kunskaper i de grundläggande ämnena, detta syntes vara i hög grad vilseledande och
låta förmoda eu större skillnad mellan eleverna vid tekniska högskolan och Chalmerska
institutet än som öfverensstämde med verkliga förhållandet.

Sedan vidare statskontoret yttrat sig i ärendet, hördes slutligen löneregleringskommittén.

O O

12

Kungl. Nåd. Proposition Nr

Vid 1911 års Riksdag framlade Kungl. Maj:t för Riksdagen i proposition
nr 124 ett förslag till omorganisation af tekniska högskolan m. m.
Därvid hade på förhand tagits hänsyn till det förslag till ordnande af
undervisningen i arkitektur vid konsthögskolan m. m., som af de sakkunniga
uppgjorts. Den 21 april 1911 afläts ock särskild proposition till
Riksdagen angående ordnande af undervisningen i arkitektur vid konsthögskolan
m. m. Till det vid denna proposition, nr 200, i utdrag fogade
statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden för den 21 april 1911 yttrade
dåvarande departementschefen:

»De sakkunnigas förslag till ordnande af arkitekturundervisningen går i stort
sedt ut på eu 4-årig kurs vid högre teknisk läroanstalt och en därpå följande 2-ärig
kurs vid konsthögskolan. Härigenom och genom de anordningar, som tillika föreslås,
har man velat vinna, dels att det elevmaterial, konsthögskolan har att mottaga, klilaf
mera enhetlig beskaffenhet än nu, dels att studietiden för konsthögskolans elever
från tekniska högskolan, hvilka utgöra det långt öfvervägande flertalet, förkortas med
ett år, dels att de arkitekter, som utgå i det praktiska lifvet utan att hafva genomgått
konsthögskolan, skola genom utsöndring af en del biämnen erhålla grundligare
undervisning såväl i tekniskt som konstnärligt afseende än den de nu åtnjuta, dels
slutligen att undervisningen vid konsthögskolan, hvilken hittills varit af nästan uteslutande
estetisk och konstnärlig art, bättre afväges genom att kompletteras med en
solid fortsatt utbildning i byggnadskonstens tekniska och ekonomiska problem. Förslaget
har i allmänhet — bortsedt från några mindre väsentliga detaljer -— mötts
af gillande. — —------—------------- .—. _ __

Mig synes det uppenbart, att undervisningen vid konsthögskolan måste blifva i
hög grad lidande på den nuvarande ojämnheten i elevernas grundläggande kunskaper.
En del elever hafva att stödja sig på den 3-åriga kursen vid Chalmers tekniska läroanstalt,
andra åter på eu 3-årig, således något mera omfattande, teknisk högskolekurs
samt återstoden slutligen på en fullständig 4-årig kurs vid högskolan. Detta är gifvetvis
ett missförhållande, som icke bör fortfara, utan på hvilket man måste söka råda
bot. De sakkunnigas förslag, på hvars detaljer jag längre fram skall ingå, skulle
uppenbarligen medföra en högst väsentlig förbättring i berörda hänseende och bidraga
till att skapa ett i görligaste mån enhetligt elevmaterial vid konsthögskolan.»

I det följande af sitt anförande anställde departementschefen eu undersökning,
i hvad man den Chalmerska läroanstaltens alumners intressen
skulle blifva tillgodosedda genom det föreliggande förslaget, och förklarade
sig icke kunna finna annat, än att detsamma äfven i förhållande till denna
läroanstalt innebure en verklig förbättring.

»Den forne chalmeristen har nämligen», yttrade han, »efter genomgåendet af
tekniska högskolans fjärde årskurs erhållit i såväl tekniska som konstnärliga ämnen
mera ingående och omfattande kunskaper, än hvad som kunnat ske vid den endast
3-åriga kursen vid Chalmers tekniska läroanstalt, och blir sålunda mera jämspelt
med tekniska högskolans egna elever, hvadan den följande undervisningen vid konsthögskolan
kan ordnas efter en enhetligare och mera fruktbringande plan. Visserligen
måste det betraktas såsom en olägenhet, att den från den Chalmerska läroan -

13

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 155.

stalten utgångna eleven skulle nödgas att, i stället för att tillbringa tre år vid konsthögskolan,
vistas ett år vid tekniska högskolan och därefter två år vid konsthögskolan.
Men denna olägenhet medför ju ingen tidsförlust och kan i allt fall icke anses synnerligen
betydande. Den skulle dock kunna undvikas genom eu förlängning af lärokursen
vid anstalten med ett år, men på denna möjlighet saknar jag nu så mycket
mera anledning att ingå, som något förslag i sådan riktning icke föreligger. Denna
utväg kan ju vara förtjänt af att undersökas, men då, .såsom jag nyss framhållit, den
föreslagna anordningen i stort sedt leder till fördel för läroanstaltens elever, lärer den
trängande frågau om arkitekturundervisningens ordnande icke böra uppskjutas i afbidan
på en utredning, hvars resultat man nu ej kan med säkerhet bedöma. Jag vill
i detta sammanhang omnämna, att under de senaste tjugufem åren från läroanstalten
utgått till konsthögskolan sammanlagdt allenast några och trettio elever.»

Departementschefen förordade alltså en studiekurs på 6 år, hvaraf
de båda sista vid konsthögskolan och de 4 föregående antingen vid tekniska
högskolan eller ock med 3 år vid den Chalmerska läroanstalten och
1 år vid tekniska högskolan.

I öfverensstämmelse med denna departementschefens mening affattades
propositionen. Inom Riksdagens Första kammare väcktes med anledning af
denna en motion, nr 106, däri framhölls bland annat, att de från Chalmerska
läroanstalten kommande eleverna utgjort en så beaktansvärd del
af konsthögskolans elever, att man ej gärna med berådt mod borde utestänga
dem.

I motionen anmärktes tillika, att då undervisningen inom Chalmerska läroanstaltens
tredje årskurs naturligtvis måste vara så ordnad, att eleverna vid afgången
forvärfvat kunskaper, som bildade ett afslutadt helt, någon genomgående parallellism
med undervisningen inom tekniska högskolans tredje årskurs ej kunde åstadkommas,
därest ej afseende härvid fästes vid undervisningsplanens uppgörande äfven för sistnämnda
läroanstalt. .Ett skarpt afbrott skulle därför visa sig för chalmeristen vid
öfvergången till tekniska högskolans fjärde årskurs och mer än skäligt stora fordringar
ställas på hans begåfning för att han på ett år skulle så kunna följa undervisningen
därstädes, att han i alla ämnen kunde aflägga godkänd afgångsexamen.

I motionen uttalades vidare, att därest lämpligheten kräfde att förlänga den tekniska
förberedelsetiden före inträdet i konsthögskolan till fyra år, förefunnes, såsom ock
af departementschefen angifvits, den möjligheten att vid Chalmerska institutet bereda
tillfälle till en frivillig fjärde årskurs för dem, som önskade utbilda sig till arkitekter,
liksom redan nu inom väg- och vattenbyggnadsfacket en sådan fjärde årskurs vore
anordnad. Det ^förelåge redan en utredning, hvilka årliga kostnader som skulle erfordras
för en sådan anordning; och på grund af möjligheten att anordna ritundervisningen
gemensam för tredje och fjärde årskurserna ställde sig kostnaderna för densamma
synnerligen låga.

Motionen slutade med den hemställan, att Riksdagen ville såsom sin
åsikt uttala, att afgångsexamen från Chalmers tekniska läroanstalts bygg -

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 155.

nadsafdelning jämte intyg om vederbörliga praktiska prof framgent liksom
hittills borde berättiga till inträde vid konsthögskolan.

Riksdagens skrifvelse (nr 195) till svar å propositionen nr 200 är
dagtecknad den 24 maj 1911 — samma dag aflat Riksdagen skrifvelse till
Konungen i anledning af den nådiga propositionen angående omorganisation
af tekniska högskolan, i hvilken skrifvelse Riksdagen förklarade sig i
hufvudsakliga delar biträda sistberörda omorganisationsförslag. 1 skrifvelsen
nr 195 yttrade Riksdagen, att det för organisation af den högre arkitektutbildningen
i dess helhet vore af största vikt, att vid arkitekturundervisningen
i såväl de högre tekniska läroanstalterna som konsthögskolan
den tekniska utbildningen komme att gå hand i hand med den konstnärliga.
Den af de sakkunniga uppgjorda och af Kungl. Maj:t framlagda planen
för arkitekturundervisningen vid tekniska högskolan och konsthögskolan
ansåg sig Riksdagen kunna godkänna.

För organisation af den högre arkitekturundervisningen i dess helhet vore det,
anförde Riksdagen vidare, af den största vikt, att vid arkitekturundervisningen i
såväl de högre tekniska läroanstalterna som konsthögskolan den tekniska utbildningen
komme att gå hand i hand med den konstnärliga. Den af de sakkunniga uppgjorda
och af Kungl. Magt framlagda plauen för arkitekturundervisningen vid tekniska högskolan
och konsthögskolan ansåg sig Riksdagen kuuna godkänna. Tillika yttrade
Riksdagen:

»Sedan studietiden vid konsthögskolan sålunda enligt Kungl. Maj:ts förslag
blifvit förkortad till två år, skulle elever, utgångna frän den nu 3-åriga husbyggnadsfackskolau
vid Chalmers tekniska läroanstalt, enligt nämnda förslag komplettera
sina studier med ett fjärde år vid tekniska högskolan, innan de kunde vinna
inträde vid konsthögskolan. Direkt öfvergång från Chalmers tekniska läroanstalt till
konsthögskolan skulle således enligt detta förslag vara utesluten. Riksdagen, som väl
inser, att lärjungar från båda de högre tekniska läroanstalterna vid inträdet i konsthögskolan
måste stå på ungefär samma kunskapsnivå, anser det emellertid olämpligt,
att de studerande från Chalmers läroanstalt skulle nödgas besöka tre olika läroverk.
På denna grund vill Riksdagen förorda den i motiveringen till en inom Riksdagens
Första Kammare väckt motion angifna och äfven af departementschefen i statsrådsprotokollet
antydda utvägen till frågans ordnande och fördenskull uttala såsom sin
mening, att, under förutsättning af att eu fjärde (frivillig) årskurs anordnas vid husbyggnadsfackskolau
vid Chalmers tekniska läroanstalt, de elever, som fullständigt genomgått
nämnda fackskola, skola vara berättigade till direkt inträde vid konsthögskolan.»

Under åberopande af hvad sålunda och i öfrig! af Riksdagen anförts
anmälde Riksdagen, att densamma bifallit Kungl. Maj:ts proposition.

Vid underdånig anmälan den 22 juni 1911 af Riksdagens ifrågavarande
skrifvelse nr 195 föreskref Kungl. Maj:t, att arkitektutbildningen
skulle omfatta en 6-årig kurs, tillsvidare med den fördelning på de olika
läroanstalterna, som af vederbörande departementschef i statsrådsprotokollet
den 21 april 1911 föreslagits; men anbefallde Kungl. Maj:t tillika styrelsen

15

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 155.

för Chalmers tekniska läroanstalt att afgifva underdånigt utlåtande med
anledning af hvad Riksdagen anfört rörande inrättandet i läroanstaltens
husbyggnadsfackskola af en fjärde frivillig årskurs, efter hvars fullständiga
genomgående elev skulle vara berättigad till direkt inträde i fortsättningskursen
vid konsthögskolan.

Det från Chalmerska läroanstaltens styrelse infordrade underdåniga Den underutlåtandet
afgafs, efter lärarrådets hörande och i öfverensstämmelse medjfa fram''
dess förslag, i skrifvelse den 30 september 1911.

I detta utlåtande erinrar styrelsen om de af densamma förut gjorda invändningarna
mot det framställda förslaget om förändringar i fråga om inträdesfordringarna vid
konsthögskolan samt om de uttalanden inom Riksdagen, i hvilka styrelsens synpunkter
i frågan beaktats. Sedan det nu beslutits, att inträdesfordringarna till konsthögskolan
skulle ordnas för öfvergång från tekniska högskolans fjärde årskurs i stället för från
dess tredje, ville styrelsen än en gång uttala som sin mening, att en sådan anordning,
att de från Chalmerska läroanstaltens husbyggnadsfackskola med fullständigt afgångsbetyg
utgångna eleverna skulle nödgas såsom specialelever passera tekniska högskolan, vore
i högsta grad otillfredsställande och i de flesta fall skulle verka så, att eleverna tvunges
att söka sin fortsatta utbildning utomlands, om de ville fullfölja sina studier.

Styrelsen förklarar sig vidare instämma i det af mig ofvan anförda
yttrandet i motionen vid 1911 års Riksdag. Härefter anför styrelsen:

»Om man ej afsiktligen vill afskära tillflödet till konsthögskolan från Chalmerska
institutet, finnes således enligt styrelsens åsikt icke någon annan möjlighet än att förlänga
studietiden för den senare läroanstaltens byggnadsfackskola från tre till fyra år antingen
obligatoriskt eller frivilligt. Att obligatoriskt förlänga kursen för nämnda fackskolas
elever till fyra år har styrelsen ej anledning att föreslå, då det endast är eu
del af eleverna, som går till konsthögskolan, och de öfriga i regeln äro tillfredsställda
med den 3-åriga kursen. Det har hittills endast varit inom väg- och vattenbyggnadsfacket,
som det visat sig nödvändigt att fördela undervisningen vid Chalmerska
institutet på fyra år, och skälen att äfven göra det inom byggnadsfacket äro ej starkare
än de, som tala för eu sådan åtgärd inom de mekaniska och elektrotekniska täcken.

En undersökning har däremot visat, att någon större svårighet ej möter att ordna
undervisningen inom en fjärde frivillig kurs så, att den från denna frivilliga fjärde
årskurs inom byggnadsfacket utgående eleven vore kompetent att vinna inträde i
konsthögskolan, äfven om det på grund af studiernas olika anordning vid de båda högre
tekniska läroanstalterna ligger i sakens natur, att det kunskapsmått, denne elev vid
öfvergången besitter, ej kan vara identiskt lika med det, som fordras för utgången urtekniska
högskolan, utan i vissa stycken understiger, i andra öfverstiger detta. Den
allmänna mogenheten inom det föreliggande området torde dock blifva så likartad
hos de från de båda läroanstalternas fjärde årskurser utgående eleverna, att den följande
samundervisningen vid konsthögskolan ej kan lida men af befintliga olikheter.

För att ej göra omkostnaderna för den sålunda afsedda fjärde årskursen vid Chalmerska
institutet onödigt dyra, har i möjligaste mån samtidig undervisning påtänkts för tredje
och fjärde årskursen, hvilket mött så mycket mindre svårighet, som elevantalet vid
denna undervisning detta oaktadt ej blefve öfver höfvan stort. Styrelsen framlägger

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 155.

i en’bilaga den studieplan för byggnadsfackskolans tre obligatoriska årskurser och för
den frivilliga fjärde årskurseu, som framgått ur nämnda undersökning och som af styrelsen
förordas.»

4

Den af styrelsen omtalade studieplanen är af följande innehåll:

Förslag till arbetsordning för byggnads-fackskolan vid Chalmers tekniska läroaustalt
(3 obligatoriska årskurser, en frivillig).

l:a årskursen

2:a årskursen

3:e

årskursen

4:e

årskursen

Höstt.

Vårt.

Höstt.

Vårt.

Höstt.

Vårt.

Höstt.

Vårt.

förel.

O:

3*

Törel.

O:

B

förel.

O:

3*

förel

o;

B

förel.

O:

3*

före!.

o-.

3*

förel.

O:

B*

förel.

O:

B*

Matematik ...........................

4

3

4

1

4

Beskrifvande geometri ........

2

4

2

4

—

-

Allmän fysik........................

6

1V*

6

H/J

—

i

Oorganisk kemi .................

4

3

4

4

Mekanik..............................

—

—

—

—

2

2

2

2

Maskinelement .....................

—

—

—

—

2

2

2

2

Byggnadslära........................

—

—

—

—

3

6

3

6

4

9

4

9

2

9

2

9

Elektroteknik .....................

Byggnadsstatik .....................

1

2

2

2

—

—

—

—

—

—

Materiallära, profning............

—

—

—

—

2

3

-

Mineralogi...........................

—

—

—

—

2

Frihandsteckning ..................

—

4

—

4

—

2

—

2

—

—

—

—

—

—

—

—

Ornamentsritning..................

—

—

—

—

—

4

—

4

—

4

—

4

—

4

—

4

Modellering ,...v..................

—

—

—

—

| —

4

—

4

-

—

—

—

—

4

—

4

Tillämpad värmelära ............

2

Beskrifvande maskinlära ......

4

4

4

4

—

—

—

—

Byggnadskonstens historia......

—

—

—

—

—

—

—

—

2

—

2

—

2

—

2

—

Väg- och brobyggnadslära ...

—

—

—

—

—

—

—

—

2

2

—

—

—

—

—

-

Vattenbyggnadslära...............

2

Betongbyggnad.....................

—

—

—

—

-

—

—

—

—

—

—

—

1

2

1

2

Sanitetsväsen.......................

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1

2

—

—

Geodesi ............................

—

—

—

—

15

maj

—9 juni

—

—

—

—

—

—

—

Summa

1 16

i5Va

16

17 Vs

11

23

In

| 22

116

21

12

17

1 6

21

7

19

Styrelsen öfvergår härefter till frågans ekonomiska sida. I afseende härå
erinrar styrelsen, att 1906 års kommitté angående den högre tekniska under -

17

Kung!,. Maj ds Nåd. Proposition Nr 155.

visningens ordnande i sitt betänkande — del I sid. 268 och 269 — föreslagit
vissa jämkningar i den för läroanstaltens högre afdelning nu gällande
arbetsordning för ämnena husbyggnadslära och ornamentsritning inom
såväl andra som tredje årskurserna af byggnadsfacket.

Dessa föreslagna jämkningar bestodo, såsom af betänkandet framgår,
förnämligast däruti, att för husbyggnadsfackskolan undervisningen i »byggnadskrav
ökades från 6 till 8 timmar i andra årskursen och från 9 till
14 timmar i tredje årskursen, allt för vecka, äfvensom att undervisningen
i »byggnadsstatik» samt i »ornamentsritning» något ökades. Att märka
är, att undervisningen för andra årskursen i byggnadslära nu är gemensam
för husbyggnadsfackskolan samt för den mekaniska fackskolan och
fackskolan för väg- och vattenbyggnadskonst. Äfven husbyggnadsfackskolans
tredje årskurs har undervisningen delvis gemensam med andra
fackskolor. — Styrelsen anmärker, att dess förslag till arbetsordning på
det närmaste anslöte sig till kommitténs förslag.

Vidare citerar styrelsen följande yttrande af kommittén:

»I hithörande ämnen hafva undervisat en hufvudlärare och en andra lärare, den
senare hufvudsakligen i den andra årskursen. Kommittén anser, att andra läraren
får en så omfattande och viktig undervisning sig uppdragen genom de nu föreslagna
ändringarna, att han bör uppflyttas i professorernas klass. Då all undervisning i
ornamentsritning samt därjämte inom fackskolorna M, S, V och K1) undervisningen i
husbyggnadslära blir fullständigt hänvisad till denna lärare, bör hans ämne kallas
''byggnadslära och ornamentsritning’.» — Styrelsen erinrar därjämte om kommitténs
förslag, att den förutvarande lektorn, numera professorn i »byggnadslära och ornamentsritning»
skulle vara professor i »husbyggnadslära» och att i stället för den nuvarande
andra lärarplatsen i »byggnadslära» skulle upprättas en ny professur i »byggnadslära
och ornamentsritning».

För egen del anför styrelsen härefter:

»Den nuvarande lärarens i byggnadslära undervisning omfattar uti högre afdelningen
i byggnadslära 10 veckotimmar och i ornamentsritning 2 veckotimmar samt
uti lägre afdelningen 6 veckotimmar eller inalles 18 timmar. Såväl enligt 1906 års
kommittés förslag som enligt styrelsens nu föreliggande förslag skulle all tjänstgöring
för denne lärare i lägre afdelningen upphöra och undervisning af motsvarande antal
veckotimmar tilläggas honom i den högre afdelningen i sammanhang med platsens förvandling
till professur på grund af den mera maktpåliggande tjänstgöring, som uppdrages
åt honom.

Styrelsen anser sig böra nämna, att sagda lärarbefattnings förvandling till professur
är motiverad oberoende af tillkomsten af en fjärde årskurs men blir än behöfligare,
då en sådan tillkommer, äfvensom att förvandlingen underlättas därigenom, att
lärarbefattningen för närvarande innehafves af en synnerligen framstående fackman,
som är väl kompetent att sköta en blifvande professur.

l) M = mekaniska fackskolan; S = skeppsbyggerifackskolan; V = fackskolan för väg- och vattenbyggnadskonst;
K = kemiska fackskolan.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 sand. 115 käft. (Nr 155.)

3

18

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 155.

Genom införande af en frivillig fjärde årskurs tillkommer enligt styrelsens ofvan
anförda arbetsordning endast ett fåtal veckotimmars undervisning i byggnadslära och
ornamentsritning, men då dessa måste fördelas på de båda nyssnämnda lärarna, måste
en ytterligare förskjutning äga rum i deras undervisning, så att icke blott de nyss
nämnda 6 veckotimmarnas undervisning i byggnadslära i lägre afdelningen utan
ytterligare 4 veckotimmars undervisning i bygguadslära inom fackafdelningarna E1), K
och S måste tagas från den nuvarande andra läraren i byggnadslära. Dessa 10 timmars
undervisning har styrelsen föreställt sig lämpligen böra bestridas af en speciallärare,
hvars aflöning borde upptagas på extra stat i afvaktan på det beslut, Riksdagen
kan komma att fatta beträffande institutets lägre afdelning med anledning af
det yttrande, som kommer att afgifvas af den af Kungl. Maj:t tillsatta kommittén för
den lägre tekniska undervisningens ordnande. Aflöningen för denne lärare föreslår
styrelsen till 2,000 kr.

Enligt det sålunda framlagda förslaget skulle timfordelningen mellan de tre
lärarna, som undervisa i byggnadslära och ornamentsritning, blifva följande:

Föreläsningar. Ofningar. Summa.

Professorn i husbyggnadslära.......................................... 8 9 17

d:o i byggnadslära och ornamentsritning ......... 9 10 19

Läraren i byggnadslära.................................................. 4 6 10

För fullgörande af den ofvan föreslagna arbetsplanen erfordras dessutom undervisning
uti de nya läroämnena betongbyggnad, sanitetsväsen och stadsplanekonst samt
en särskild lärare i modellering. I betraktande af det jämförelsevis obetydliga timantal,
dessa läroämnen upptaga, måste aflöningen sättas så lågt, att denna undervisning
för dem, som bestrida undervisningen i dessa ämnen, icke kan blifva annat
än en biinkomst, och då å andra sidan stor vikt ligger på att till lärare i dessa ämnen
kunna vinnas de skickligaste specialisterna på platsen, bland hvilka med all säkerhet
torde finnas personer, anställda i statens eller kommunens tjänst, anser styrelsen
mindre lämpligt att för dessa ämnen i staten upptaga särskilda speciallärarplatser,
hvilka enligt statsmakternas vanliga beslut ej skulle låta förena sig med platser, uppförda
på nämnda stater. Styrelsen har därför upptagit de erforderliga arfvodena i
staten under den form, att anslagen vore afsedda för bestridande af undervisningen i
de nämnda ämnena och på detta sätt större frihet skulle beredas för anställande af
lämpliga lärare, hvarvid dock styrelsen ej är blind för, att den olägenheten uppstår,
att deras anställande blir lösare, än hvad annars skulle varit fallet. Såsom lämpliga
belopp har styrelsen upptagit för läroämnet betongbyggnad 900 kronor, för sanitetslära
och stadsplanekonst 500 kronor hvardera och för modellering 600 kronor.

Styrelsen sammanfattar sina ofvan gjorda uttalanden så,

att styrelsen förordar införandet af en fjärde frivillig årskurs inom institutets
husbyggnadsfack, efter hvars genomgång elev från Chalmerska institutet skulle äga
direkt tillträde till konsthögskolan,

och hemställer i underdånighet, att med anledning häraf Kungl. Maj:t täcktes
vidtaga åtgärder för att

dels den nuvarande andra-lärar-platsen i ''byggnadslära’ förvandlas till en professur
i ''byggnadslära och ornamentsritning’ med ändring af den nuvarande professuren
i ''byggnadskonst2) och ornamentsritning’ till professur i ''husbyggnadslära'',

E = elektrotekniska fackskolan.

2) Skall bär lika som på åtskilliga ställen i det följande vara »byggnadslära».

19

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 155.

dels på institutets ordinarie stat uppföras följande anslag:

för bestridande af undervisning i betongbyggnad........................... kronor 900: —

» » » » » sanitetsväsen.............................. » 500: —

» » » » » stadsplanekonst........................... » 500: —

» » » » » modellering..............t................. » 600: —

eller inalles kronor 2,500: —

dels på extra stat upptages

en lärarplats i byggnadslära med lön af ....................................... kronor 2,000:—»

Öfver denna framställning infordrades underdånigt utlåtande från
styrelsen för tekniska högskolan, hvilken i skrifvelse den 22 november
1911 afgaf sådant, åtföljdt af ett den lo november 1911 dagtecknadt
yttrande från lärarkollegiet vid högskolan.

På de skäl, som i lärarkollegiets yttrande anfördes, och med framhållande dessutom,
att någon undervisning i speciellt den svenska byggnadskonstens historia, sådan
den komme att från och med läsåret 1912—1913 anordnas vid tekniska högskolan,
icke syntes ingå i det föreslagna programmet för undervisningen vid Chalmers tekniska
läroanstalt, uttalade styrelsen i sin nämnda skrifvelse, att nyssberörda program icke
vore tillfyllest för att meddela de från läroanstalten till konsthögskolan gående eleverna
en utbildning, som kunde ungefärligen jämställas med de från tekniska högskolans
arkitekturfackskola afgående elevernas utbildning.

Då högskolans styrelse hänför sig till lärarkollegiets yttrande, ber jag
att få här omförmäla innehållet af detsamma.

Lärarkollegiet, som stöder sig på ett uttalande af en af detsamma tillsatt kommitté,
erinrar först, att genom 1911 års Riksdags godkännande af den på de sakkunnigas
förslag byggda nådiga propositionen angående ordnandet af undervisningen
i arkitektur vid konsthögskolan numera fastslagits, att 4-årig kurs vid tekniska högskolan
berättigade till inträde vid konsthögskolan och att elever från Chalmers tekniska
läroanstalt under nuvarande organisationsform måste genomgå den fjärde årskursen
vid tekniska högskolan för att vinna inträde vid konsthögskolan.

Afsikten med den nu ifrågasatta fjärde årskursen vid Chalmerska läroanstalten vore
således tydligen att så vidt möjligt åstadkomma en undervisning för arkitektelever
vid nämnda läroanstalt, hvilken skulle gifva dem en med tekniska högskolans elevers
likartad och likvärdig förberedelse för studiearbetet vid konsthögskolan, utan att de
behöfde söka denna förberedelse vid tekniska högskolan.

Önskvärdheten af denna likartade och likvärdiga förberedelse hade med styrka
framhållits äfven inom Riksdagen. I af Riksdagen gjorda uttalanden läge tydligt
utsagdt, att ändamålet med den fjärde årskursen vore att i såväl tekniskt som konstnärligt
afseende bibringa eleverna från Chalmers tekniska läroanstalt ungefär samma
kunskapsmått, som tekniska högskolans elever besutte vid inträdet i konsthögskolan.

»Huru denna uppgift», fortsätter högskolans lärarkollegium, »kan lösas med ’i möjligaste
mån samtidig undervisning’ för tredje och fjärde årskurserna framgår icke af styrelsens
skrifvelse, ej heller af det bifogade förslaget till ''arbetsordning för byggnadsfacket vid
Chalmers tekniska läroanstalt’. Framställda förfrågningar hafva ej heller ledt till klar -

20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 155.

görande häraf eller till upplysning om den skillnad, som synes oss förefinnas mellan det
i styrelsens skrifvelse upptagna antalet föreläsningar af de båda föreslagna professorerna
i ''husbyggnadslära’ och i ''byggnadslära och ornamentsritning’ (17 st.) och de i arbetsordningen
upptagna, som äfven med tillägg af de för byggnadskonstens historia upptagna
icke synas uppgå till mer än 13 under höstterminen och 13 under vårterminen
eller, om materiallära medräknas, till 15 under höstterminen och 13 under vårterminen.

Det förslag till åstadkommande af denna likartade och likvärdiga undervisning,
som styrelsen för Chalmers tekniska läroanstalt med utgångspunkt från 1906 års kung!,
kommittés betänkande uppgjort, synes oss heller icke utgöra någon fullständig lösning
af uppgiften. Förslaget innebär ändring af den nuvarande professuren i ''byggnadskonst
och ornamentsritning’ till en professur i ''husbyggnadslära'' och samtidigt härmed
en ändring af nuvarande andra-lärarplatsen i ''byggnadslära'' till en ny professur i
''byggnadslära och ornamentsritning’ samt tillkomsten af ytterligare en speeiallärarplats
i ''byggnadslära''. Vidare skulle tillsättas speciallärare i ''betongbyggnad'', ''sanitetsväsen’,
''stadsplanekonst'' och ''modellering''.

Läroanstalten skulle sålunda disponera icke mindre än tre lärare i husbyggnadsoch
byggnadslära.

1 saknad af uppgjorda program för den af dessa tre lärare meddelade undervisningen
är det icke lätt att göra sig ett begrepp om dels i hvad mån de båda professurerna
i husbyggnadslära och byggnadslära behandla olika delar af ämnet, dels i
hvilken utsträckning undervisningen skulle komma att motsvara tekniska högskolans.

Inhämtade upplysningar gifva emellertid vid handen, att professorn i ''husbyggnadslära’
skulle meddela undervisning i såväl arkitektur som byggnadsteknik, materiallära
i sammanhang med materialprofningen och äfven till någon del beskrifvande
maskinlära, där arbetsmaskiner, kranar, pålmaskiner, pumpar m. m. skulle behandlas
vid sidan om värmeledningspannor o. d.

Angående den undervisning, som skulle bestridas af professorn i ''bygguadslära
och ornamentsritning’, har ingen annan upplysning meddelats än den, som framgår
af namnet, men torde med ledning af det ofvan meddelade kunna dragas den slutsats,
att med byggnadslära i detta fäll menas samma ämne, som vid tekniska högskolan
benämnes ''husbyggnadslära'', d. v. s. i hufvudsak den praktiska byggnadsläran. Med
hvilken af dessa båda professurer den i arbetsordningen upptagna undervisningen i
byggnadskonstens historia skall följa framgår ej heller af handlingarna, men enligt
19il års riksdagsbeslut tillkommer denna undervisning den nuvarande professuren i
''husbyggnadskonst och ornamentsritning’, således vid omorganisationen sannolikt professuren
i ''husbyggnadslära''.

De båda professurerna i ''husbyggnadslära'' samt ''byggnadslära och ornamentsritning’
skulle således väsentligen motsvara de vid tekniska högskolan inrättade tre
professurerna i ''husbyggnadslära'', ''byggnadsteknik'' och ''arkitektur'' samt speciallärarplatserna
i ''oruamentik'', ''byggnadskonstens historia’ och delvis i ''byggnadshygien''.

Det torde ligga i öppen dag, dels att uppehållandet af en högskolemässig, med
tekniska högskolans likvärdig undervisning i ett så stort antal ämnen torde komma att
ålägga vederbörande lärare en orimlig arbetsbörda, dels att det i framtiden torde visa
sig omöjligt att erhålla lärare med högskolemässig kompetens i så heterogena ämnen
som i ena professuren arkitektur, beskrifvande maskinlära, byggnadsteknik, bygguadskonstens
historia och byggnadshygien samt i andra professuren byggnadslära och ornamentsritning.

Äfven om en lycklig tillfällighet — såsom styrelsen för Chalmers tekniska läro -

21

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 155.

anstalt antyder — gör det möjligt för de nuvarande innehafvarna af lärarplatserna
att uppehålla undervisningen i så vidt skilda ämnen, torde en dylik tillfällighet icke
böra läggas till grund för en omorganisation af för framtiden så betydelsefullt slag.

Ej heller synes oss den föreslagna utbrytningen af ämnet betongbyggnad till
speciallärarplats ägnad att afhjälpa ofvan angifna organisatoriska brister. Ämnet torde
med större skäl böra såsom vid tekniska högskolan läsas i sammanhang dels med husbyggnadsläran,
dels med byggnadstekniken och byggnadsstatiken. I hvarje fall torde det
icke vara lämpligt att för framtiden fastlåsa denna utbrytning genom att för densamma
inrätta en ordinarie lärarplats. Lämpligare vore det då att härför anslå ett arfvode
för en speciallärare å extra ordinarie stat.

Af det ofvan sagda framgår, att den nu föreslagna organisationen icke motsvarar
det af riksdagsutskottet uttalade villkoret, nämligen ’att lärjungar från båda
de högre tekniska läroanstalterna vid inträdet i konsthögskolan måste stå på ungefär
samma kunskapsnivå’.

Vi hafva därför ansett oss böra närmare angifva, huru vi tänkt oss, att ett mera
likartadt resultat skulle kunna uppnås.

Skall professorn i ''husbyggnadslära’ gifva den undervisning i den arkitektoniska
konstens praktik och teori, som motsvarar professuren i arkitektur vid tekniska högskolan,
vore lämpligare bibehålla den nuvarande benämningen ''byggnadskonst’ eller
utbyta den mot den vid tekniska högskolan använda: arkitektur, och med denna professur
förena den närliggande undervisningen i ''byggnadskonstens historia’, såvida ej
såsom vid tekniska högskolan kan härtill vinnas en speciallärare med ett något fylligare
föreläsniDgsantal (enligt arbetsordningen 2 i veckan mot 3 vid tekniska högskolan).

Skall professorn i ''byggnadslära’ meddela den undervisning i praktisk byggnadskonst,
som motsvarar professuren i husbyggnadslära vid tekniska högskolan, hafva
vi redan påpekat det oegentliga i att därmed förena ’ornamentsritning’, hvilket namn
för öfrigt ger ett falskt begrepp om ämnets innebörd, som ju bör innesluta undervisning
i ornamental komposition och därför i likhet med tekniska högskolans motsvarande
ämne benämnas ornamentik samt lämpligast ledas af en speciallärare.

1906 års kungl. kommitté motiverade sitt förslag om andra-lärarens i byggnadslära
uppflyttande till professor därmed, att ’all undervisning i ornamentsritning
samt därjämte inom fackskolorna M, S, V och K undervisningen i husbyggnadslära
blir fullständigt lämnad till dessa lärare’.

Yi hafva ansett, att om undervisningen i ''ornamentsritning’ frånskildes den
föreslagna professuren i byggnadslära och förlädes till en särskild lärare, professuren i
byggnadslära i stället bör öfvertaga de 4 timmars undervisning i fackskolorna E, K, S,
hvarför enligt styrelsens förslag skulle anställas ytterligare en lärare i byggnadslära,
hvilken således blir obehöflig.

Eu ny lärare torde däremot behöfvas för att öfvertaga undervisningen i specialiserad
byggnadsteknik, hvari då äfven skulle ingå dithörande delar af det af styrelsen
föreslagna ämnet betongbyggnad samt eventuellt af den enligt meddelade upplysningar
till den föreslagna professuren i ''husbyggnadslära’ räknade undervisningen i materiallära
och beskrifvande maskinlära m. m.

Ämnet ''sanitetsväsen’ torde i stället höra såsom vid tekniska högskolan benämnas
''byggnadshygien’ och dit förläggas äfven den tillämpade värmeläran, som
enligt meddelade upplysningar annars synes komma att belasta professuren i ''husbyggnadslära’
(arkitektur).

22

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 155.

Ämnet stadsplauekonst torde såsom vid tekniska högskolan böra benämnas stadsanläggningskonst.

Enligt detta förslag skulle således erfordras:

1 professur i arkitektur (motsvarande nuvarande professuren i ''byggnadskonst och
ornamentsritning’ vid Chalmers tekniska läroanstalt och professuren i arkitektur
vid tekniska högskolan); till denna professur kan för närvarande läggas den närliggande
undervisningen i byggnadskonstens historia;

1 professur i husbyggnadslära (motsvarande samma ämne vid tekniska högskolan); till
denna professur kan af ekonomiska skäl läggas den undervisning för fackskolorna
E, K och S, som enligt styrelsens förslag skulle bestridas af eu speciallärare;

1 lärarplats i byggnadsteknik (motsvarande professuren i byggnadsteknik vid tekniska
högskolan);

1 lärarplats i ornamentik;

1 » » byggnadshygien;

1 » » stadsanläggningskonst;

1 » » modellering.

Med en omorganisation enligt detta förslag och på fyra årskurser torde husbyggnadsfackskolan
vid Chalmers tekniska läroanstalt kunna meddela en undervisning, som
ej allt för mycket afviker från den vid tekniska högskolan meddelade och i följd däraf
tillåter eleverna att öfvergå direkt till konsthögskolan utan det nu stadgade fjärde året
vid tekniska högskolan.

Ej heller torde den af oss föreslagna organisationen behöfva medföra en ökning
af de beräknade kostnaderna annat än hvad beträffar lärarplatsen i byggnadsteknik,
för hvilken det beräknade arfvodet för ämnet betongbyggnad måste ökas.»

Sedan styrelsen för Chalmers tekniska läroanstalt härefter erhållit

V

nådig befallning att inkomma med underdånigt utlåtande i anledning af
hvad från tekniska högskolans sida i ärendet anförts, afgaf styrelsen sådant
utlåtande den 8 december 1911 och fogade därvid ett från läroanstaltens
lärarråd infordradt, den 4 december 1911 afgifvet yttrande af följande lydelse:

»I styrelsens för Chalmers tekniska läroanstalt underdåniga skrifvelse den 30
september 1911 angående inrättande inom institutets husbyggnadsfaclcskola af en
fjärde frivillig årskurs har styrelsen uttalat sig för införande af en dylik årskurs, efter
hvars genomgång elev från institutet skulle äga direkt tillträde till konsthögskolan.
För att motivera detta sitt uttalande och uppvisa, huru styrelsen tänkt sig genomförandet
af förslaget, har styrelsen dels till Kungl. Maj:t öfverlämnat förslag till arbetsordning
för institutets byggnadsfack och dels redogjort för de anslagskraf, som skulle
visa sig behööiga vid förslagets genomförande, hvarvid styrelsen sökt använda förut
befintliga lärarkrafter, så långt förhållandena det medgåfvo.

Sedan styrelsens ofvannämnda skrifvelse remitterats till tekniska högskolans styrelse
för yttrande, har denna den 22 november 1911 afgifvit sådant med bifogande
af ett utlåtande från högskolans lärarkollegium. Högskolan har därvid sökt att ur
det uppgjorda programmet för undervisningen och institutets framlagda anslagskraf
konstruera upp planen för de olika lärarnas undervisning och därvid såsom naturligt
i väsentliga delar råkat ut för missförstånd. Dess lärarkollegium säger sig i
saknad af uppgjorda program för lärarnas undervisningsskyldighet hafva framställt ''förfrågningar''
och ''inhämtat upplysningar’ samt har af dessa upplysningar dragit slut -

23

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 155.

satser. Hvarifrån dessa upplysningar erhållits och förfrågningarna besvarats, namnes ej
i högskolans skrifvelse, men önskvärdt hade varit, att upplysningarna inhämtats från
Chalmerska institutet själft, så att de ej blifvit så vilseledande, som nu är fallet.

Mot det uppgjorda förslaget till arbetsordning för de olika årskurserna göres först
af högskolans lärarkollegium den anmärkning, att det ej af styrelsens skrifvelse framginge,
huru den i möjligaste mån samtidiga undervisningen i tredje och fjärde årskurserna
vore ordnad. Enligt den uppgjorda arbetsordningen består denna undervisning
däri, att ritundervisningen i byggnadslära för båda årskurserna lägges till samma
tider och under samma lärare och att samma anordning vidtages beträffande ornamentsritning.
Anordningen möter icke någon som helst svårighet och måste äfven förutsättas
med det af tekniska högskolan uppgjorda förslaget till lärarkrafter. En icke oväsentlig
besparing åstadkommes på detta sätt. Med afseende på föreläsningarna ligger det
åter i sakens natur, att samtidig undervisning ej kan åstadkommas, då de röra sig på
olika områden och plan.

Det hufvudsakliga missförstånd, hvarpå högskolans kritik hvilar, består uti dess
uppfattning af de båda professorernas uti byggnadslära undervisningsområde. — Högskolans
lärarkollegium yttrar:

''Inhämtade upplysningar gifva emellertid vid handen, att professorn i ''husbyggnadslära’
skulle meddela undervisning i såväl arkitektur som byggnadsteknik, materiallära
i sammanhang med materialprofningen och äfven till någon del beskrifvande
maskinlära, där arbetsmaskiner, kranar, pålmaskiner, pumpar m. m. skulle behandlas
vid sidan om värmeledningspannor o. d.’

På ett hart när obegripligt sätt har här ifrågasatts, att inom en professors undervisning
skulle inbegripas ämnen, så heterogena, att de i själfva verket vid institutet
behandlas af tre skilda facklärare. Sålunda lämnas enligt den uppgjorda arbetsordningen
undervisning i materiallära med profningar redan i andra årskursen och
uti beskrifvande maskinlära i tredje årskursen med åtta timmar i veckan af en af professorerna
i maskinlära, hvarvid särskildt bör anmärkas, att i sistnämnda undervisning
inbegripes redogörelse för en del inom byggnadsindustrien använda maskiner och maskinella
anordningar, beträffande hvilka undervisning vid tekniska högskolan lär lämnas
af läraren i byggnadsteknik.

Enligt den af styrelsen för Chalmerska institutet inlämnade arbetsplanen för
byggnadsfacket skulle de föreläsningar, som tillkomma institutets båda arkitektutbildande
professorer, fördelas så, att

professorn i ''byggnadslära och ornamentsritning’ skulle behandla: dels materiallära,
dels byggnadskonstruktioner (träbyggnad, naturstens- och tegelkonstruktioner,
hvalf), medan

professorn i ''husbyggnadslära'' skulle behandla grundläggning, konstruktioner i
järn, glas m. m., speciella anordningar med afseende'' på hållbarhet, komfort, sundhet
o. s. v. samt i allmänhet den arkitektoniska konstens praktik och teori äfvensom byggnadskonstens
historia, i hvilken speciellt svenska byggnadskonstens historia jämte redogörelse
för svenska byggnadssätt i trä och sten inbegripas.

Mot arbetsfördelningen mellan de båda professorerna beträffande öfningar synes
ej någon annan anmärkning göras af lärarkollegiet vid tekniska högskolan, än att
undervisningen i ornamentsritning skulle enligt Chalmerska institutets förslag förläggas
under professorn i ''byggnadslära och ornamentsritning’, under det högskolan härför
önskade en särskild speciallärare. I viss mån har institutets förslag motiverats af
önskan att iakttaga så stor sparsamhet som möjligt, men icke blott detta. Institutet

24

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 155.

har afsett, att under vist) ingen i ornamentsritning skulle förbindas med föreläsningsskyldighet
i formlära, och föreställt sig, att på det nu föreslagna sättet säkrare garanti
skulle vinnas att erhålla härför fullt kompetent lärarkraft.

Mot den af tekniska högskolans styrelse förordade anordningen att afskilja ämnet
ornamentik på särskild lärare, mot hvilken anordning eljest och isynnerhet i hufvudstaden
intet skulle vara att invända, talar för Chalmerska institutets vidkommande
den omständigheten, att det i Göteborg liksom i hvarje stad utanför hufvudstaden troligtvis
blir lättare att för professuren i ''byggnadslära och ornamentsritning’ med de
bättre löneförmåner, denna befattning medför, vinna en byggnadstekuiskt bildad man,
som på samma gång har konstnärlig utbildning och som äfven behärskar ornamentiken,
än det blir att för ett jämförelsevis så litet ämne som ornamentik ensamt finna
en fullt kompetent person. Tillfälle till urval på platsen är ju i städer utanför hufvudstaden
jämförelsevis knappt, och det blir måhända svårt att förmå en fullt konstnärligt
utbildad ornamentist att för eu liten befattnings skull hitflytta från annan ort.

Emellertid vill lärarrådet ej bestrida, att en sådan anordning som den af tekniska
högskolan föreslagna med en särskild speciallärare i ornamentsritning äfven är
antaglig, om den ock kräfver något högre anslag för sitt genomförande.

Beträffande den af institutet föreslagna lärarbefattningen i betongbyggnad, mot
hvilkens särställning tekniska högskolans lärarkollegium gör invändning på grund af
ämnets samhörighet med husbyggnadsläran, byggnadstekniken och byggnadsstatiken,
vilja vi blott påpeka, att detta ämne, som i nutida bygguadsväsen spelar en så viktig
roll, vid vissa utländska tekniska högskolor, t. ex. i Danzig, föranledt upprättande af
särskilda professurer. Med införaudet i Chalmerska institutets läroplan af en modernt
och fackmässigt skolad lärarkraft på detta område tänker sig Chalmerska institutet
tillföra byggnadsfackutbildningen eu önskvärd förmån, som också skulle komma vägoch
vattenbyggnadsfacket till godo.

Då sålunda enligt lärarrådets uppfattning stor vikt ligger på att för detta ämne
få disponera en framstående lärarkraft, anser sig lärarrådet böra erinra om hvad styrelsen
i sin underdåniga skrifvelse framhållit med afseende på dylika specialämnen.
Antingen böra de hänföras till en professur, hvars jämförelsevis goda aflöning kan
locka kompetent person att åtaga sig undervisningen, eller ock böra de omfatta ett
fåtal undervisningstimmar, så att man kan hoppas för ett jämförelsevis lågt arfvode
få någon specialist på platsen att som en bisyssla sköta undervisningen. I Göteborg
med dess stora byggnadsföretag och allmänna arbeten torde lämpliga sökande till en
sådan mindre lärarplats ej saknas. Lärarrådet anser därför fortfarande mycket ömkligt,
att den ifrågavarande lärarbefattningen i betongbyggnad ej sammanslås med
någon annan.

Tekniska högskolans styrelse har gjort genomgående invändning mot de i Chalmerska
institutets framställning använda benämningarna på läroämnena och önskar till
vinnande af större likhet och jämförbarhet med hvad som är i bruk på tekniska högskolan
få ämnet sanitetsväsen (jämför den brukliga benämningen sanitetsingenjör!)
utbytt mot byggnadshygien, stadsplanekonst förändradt till stadsanläggningskonst,
ornamentsritning till ornamentik, liksom att få namnet husbyggnadslära utbytt mot
arkitektur och byggnadslära mot husbyggnadslära.

Mot namnförändringar i sagda riktning anser sig lärarrådet ej böra göra någon
bestämd invändning, om icke möjligen att den nuvarande professorsbefattningen vid
Chalmerska institutet i Riksdagens anslagsbeslut och i Kungl. Maj-.ts utnämning bär
namnet husbyggnadslära, analogt med vattenbyggnadslära, brobyggnadslära o. s. v.

25

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 155.

Namnförändringarna medföra onekligen den fördelen, att då byggnadsfackets
lärarbefattningar äro afsedda att i möjligaste mån motsvara de för tekniska högskolan
inrättade, de bidraga till att uppehålla jämför barheten af undervisningen inom busbyggnadsfacket
vid de båda läroverken. Lärarrådet anser sig därför kunna biträda
förslaget i fråga.

Den tredje lärarbefattningen i byggnadslära, såsom den upptages i Chalmerska
institutets skrifvelse, motsvarar i första rummet den del af den nuvarande lärarens i
samma ämne undervisning, som faller inom institutets lägre afdelning, och skulle
inom den högre afdelningen endast omfatta 4 timmars undervisning i E2, K2 och S2.
Därest i öfverensstämmelse med tekniska högskolans förslag en särskild speciallärare
i ornamentsritning anställdes, skulle naturligtvis de sistnämnda fyra timmarnas undervisning
uppdragas åt den ena professorn och tjänstgöringen för den nyssnämnda tredje
lärarbefattningen i byggnadslära förläggas uteslutande till institutets lägre afdelning.
— Hans aflöning kunde då något minskas och förslagsvis sättas till 1,500 kronor.

Timfördelningen för de tre ifrågavarande lärarplatserna i byggnadslära blir sålunda
följande:

Professorn i arkitektur (alias husbyggnadslära):
arkitektur (husbyggnadslära), 3:e årskursen — 4 föreläsningar,

» » , 4:e » — 2 » ,

» » , 3:e och 4:e årskursen — 9 öfningstimmar,

byggnadskonstens historia, 4:e årskursen — 2 föreläsningar,
eller inalles 17 timmar, hvaraf 8 föreläsningar.

Professorn i husbyggnadslära (alias byggnadslära och ornamentsritning):
husbyggnadslära, 2:a årskursen, — 3 föreläsningar,

» » » , parallellkurs — 2 » ,

» > » , — 6 öfningstimmar,

byggnadskonstens historia (formlära), 3:e årskursen — 2 föreläsningar,
frihandsteckning, 2:a årskursen — 2 öfningstimmar,

ornamentik (alias ornamentsritning), 3:e och 4:e årskursen — 4 öfningstimmar,
eller inalles 19 timmar, hvaraf 7 föreläsningar (fördelningen mellan föreläsningar
och öfningar har felaktigt upptagits i styrelsens underdåniga skrifvelse den 30 september
1911 till 9 föreläsningar och 10 föreläsningstimmar). Därest undervisningen i
ornamentik förlägges till en speciallärare och i dess ställe hela undervisningen i byggnadslära
inom andra årskursens samtliga fackskolor uppdrages åt den ifrågavarande
professorn, blir omfånget af denna undervisning i hufvudsak densamma.

För den nye läraren, som skulle uppehålla undervisningen i byggnadslära inom
institutets lägre afdelning, skulle undervisningen omfatta 6 timmar, hvaraf 2 föreläsningar.

Om man bortser från ändringarna uti de olika läroämnenas namn, torde af det ofvan
anförda framgå, att någon väsentlig olikhet mellan det af styrelsen i dess underdåniga
skrifvelse den 30 september 1911 framlagda förslaget till arbetsordning och tekniska
högskolans förslag den 15 november samma år ej förefinnes. Af rent missförstånd
och utan grund af uppgifter i styrelsens skrifvelse har tekniska högskolan, därtill föranledd
af upplysningar, hvilkas källa ej är känd på Chalmerska institutet, antagit, att
till de två lärarnas i byggnadslära undervisning skulle vara förlagd åtskillig olikartad

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 sand. 115 käft. {Nr 155.)

4

26

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 155.

undervisning, som är afsedd att bestridas af andra redan befintliga lärarkrafter vid
institutet. Lärarrådet tiar ej anledning att antaga någon meningsskiljaktighet af principiell
natur mellan detsamma och högskolans lärarkollegium med afseende på här
föreliggande fråga.

Bortsedt från namnfrågan, som lärarrådet anser böra lösas i öfverensstämmelse
med tekniska högskolans förslag, förefinnas endast två punkter, där högskolans förslag
till erforderliga lärarkrafter afviker från Chalmerska institutets. Den ena består
uti anställandet af en särskild speciallärare i ornamentik, hvarigenom all undervisning
i byggnadslära i institutets högre afdelning skulle uppdragas åt de båda professorerna
i nämnda ämnen. Högskolans förslag kräfver något större statsanslag men lämnar
icke någon garanti, att resultatet blefve bättre. — Lärarrådet lutar åt den åsikten, att
bättre lärarkrafter skulle erhållas med den af detsamma förordade ämnesfördelningen
mellan de olika lärarna, och har därför icke anledning att frångå institutets tidigare
förslag.

Därest högskolans förslag vinner bifall, torde arfvodet för läraren i ornamentik
böra sättas till 1,200 kronor och samtidigt en minskning i den föreslagna lärarens i
byggnadslära aflöning kunna vidtagas från 2,000 kronor till 1,500 kronor.

Den andra afvikelsen, som högskolans förslag företer från institutets, är vidgandet
af lärarens i betongbyggnad undervisning till att omfatta andra till den specialiserade
byggnadstekniken hörande ämnen och ökandet af hans aflöning i proportion
härtill. Som lärarrådet här ofvan visat, att högskolan förbisett, att undervisning i en
del af dessa ämnen lämnas af redan nu befintliga lärare vid institutet och att möjligheten
att erhålla en framstående lärare i det viktiga ämnet betongbyggnad skulle nämnvärdt
minskas, om det sammanslås med andra ämnen, får lärarrådet uttala sig mot en
sådan utvidgning.

Lärarrådet skulle hellre se, att, därest behof däraf komme att visa sig, anslag
kunde beredas för anordnande i något fylligare omfattning af längre eller kortare specialkurser
inom byggnadsteknikens områden, kurser som skulle gifvas af olika fackmän,
i den mån lämpliga kursgifvare stode till buds.

Att, som lärarkollegiet vid tekniska högskolan ifrågasätter, anslaget till speciallärare
i betongbyggnad skulle sättas på extra stat, torde vara så mycket mindre lämpligt,
som behofvet af en dylik lärare ingalunda är af öfvergående art, utan med all säkerhet
för hvarje år kommer att göra sig alltmer gällande. Hufvudsaken torde vara,
att anslaget gifves form af arfvode i öfverensstämmelse med Chalmerska institutets
förslag.»

I styrelsens för Chalmers tekniska läroanstalt nyss oinförmälda yttrande
den 8 december 1911 anföres hufvudsakligen:

I likhet med lärarrådet ansåge styrelsen, att med undantag af läroämnenas olika
benämningar, någon väsentlig olikhet mellan styrelsens underdåniga förslag den 30
september 1911 och tekniska högskolans lärarkollegiums den 15 november 1911 icke
funnes; och då, såsom af lärarkollegiets vid Chalmerska läroanstalten skrifvelse framginge,
professorn i »husbyggnadslära» äfven skulle undervisa speciellt i den svenska
byggnadskonstens historia, syntes det af tekniska högskolans styrelse gjorda krafvet på
sådan undervisning vara uppfylldt. Däremot torde de föreslagna förändringarna af
läroämnenas namn kunna medföra vissa fördelar, hvarför styrelsen ville biträda förslaget
därom.

Styrelsen ville därför, under hänvisning till hvad lärarrådet i öfrigt anfört och

27

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 155.

under förordande af att en fjärde frivillig årskurs infördes inom läroanstaltens husbyggnadsfack,
efter hvars genomgång elev från läroanstalten skulle äga direkt tillträde
till konsthögskolan, i underdånighet hemställa, att Kungl. Maj.t täcktes vidtaga
åtgärder för att

dels den nuvarande andra lärarplatsen i »hyggnadslära» förvandlas till eu
professur i »husbyggnads]ära» med ändring af den nuvarande professuren i »byggnadskonst
och ornamentsritning» till professur i »arkitektur»,

dels på institutets ordinarie stat uppföras följande anslag:

för bestridande af undervisning i betongbyggnad...................................... kronor 900

» » » » » byggnadshygien.................................. » 500

» » » » » stadsanläggningskonst ......................... » 500

» » » » » modellering............................................ . » 600

dels på extra stat upptoges
en lärarplats i byggnadslära........

Summa kronor 2,500
............. kronor 2,000.

Slutligen har akademien för de fria konsterna den 27 januari 1912
afgifvit infordradt underdånigt utlåtande i ärendet.

Akademien har därvid såsom sin mening uttalat, att för ett rationellt ordnande
af undervisningen i arkitektur vid konsthögskolan det vore af högsta vikt, att eleverna
vid inträdet i skolan innehade samma kunskapsmått, och detta hade blifvit så mycket
nödvändigare, sedan undervisningen vid konsthögskolan koncentrerats på två år. I
enlighet härmed funne akademien, att goda skäl talade för antagandet af de jämkningar
i det af Chalmerska läroanstaltens styrelse uppgjorda programmet för undervisningen,
som föreslagits af tekniska högskolans lärarråd, hvarigenom större likformighet
vunnes i den förberedande undervisningen. Akademien ville därför ansluta sig
till den åsikten, att undervisningen i ornamentik borde handhafvas af en särskild lärare
och att det ytterst viktiga ämnet byggnadsteknik, sådant detta måste på fullt
högskolemässigt sätt meddelas åt arkitekteleverna, äfvenledes i hela sin utsträckning
samlades på en hand och icke meddelades af flera olika lärare.

Till sist ville akademien betona nödvändigheten af att undervisning i den svenska
byggnadskonstens historia inginge i programmet, hvilket tillsvidare syntes kunna
ske på af Chalmerska läroanstaltens styrelse senast föreslaget sätt.

När jag den 13 januari 1912 för Kungl. Maj:t anmälde ärendena
rörande regleringen för år 1913 af åttonde hufvudtitelns ordinarie stat
och de till samma hufvudtitel hänförliga extra anslagsbehofven, var den
fråga, hvarmed jag nu sysselsätter mig, ej i det skick, att jag kunde framlägga
densamma till Kungl. Maj:ts slutliga pröfning. Jag inskränkte mig
därför då till att hemställa dels under punkt 45, att Kungl. Maj:t täcktes
föreslå Riksdagen att, i afbidan på nådig proposition i fråga om anslag
för upprättande af en frivillig fjärde årskurs vid husbyggnadsfackskolan
vid Chalmers tekniska läroanstalt, beräkna en höjning af staten för den -

Departe entschefen.

28

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 155.

samma med förslagsvis 5,900 kronor, dels under punkt 149, att Kungl.
Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till arfvode åt en lärare i byggnadslära
vid anstalten på extra stat för år 1913 beräkna ett belopp af 2,000
kronor.

Då ärendet nu föreligger i utredt skick, har jag återupptagit detsamma
för att framlägga det till afgörande.

O o o

Hufvudfrågan i detta ärende gäller den af Riksdagen med intresse
upptagna tanken på att möjlighet bör beredas elever från Chalmers tekniska
läroanstalts iiusbyggnadsfackskola att direkt öfvergå till fortsättningskursen
vid konsthögskolan, utan att förut hafva passerat fjärde årskursen
vid tekniska högskolans fackskola för arkitektur. Den af Riksdagen uttryckligt
angifna förutsättningen härför var inrättandet af en frivillig fjärde
årskurs vid Chalmerska läroanstalten, och det är väsentligen för dennas inrättande,
som de nu ifrågasatta anslagskrafven gjorts gällande.

1 afseende å möjligheten i och för sig till direkt öfvergång, under
vissa förutsättningar, från Chalmerska läroanstalten till konsthögskolan
hafva inga principiella invändningar framställts. Vid ett första betraktande
af i ärendet afgifna utlåtanden och yttranden synas visserligen i
detaljerna ej oväsentliga meningsskiljaktigheter föreligga, hvilka tilläfventyrs
kunde tyckas göra det svårt att nu komma till ett tillfredsställande
resultat. Meningsstridigheterna hafva dock i flera fall låtit sig utjämnas
och synas i andra fall vara mera skenbara än verkliga samt delvis beroende
på att förhållandena ej varit fullt utredda.

Under arkitektutbildningsfrågans tidigare skeden har det från vissa
håll gjorts gällande, att chalmeristen, med hänsyn till de lägre inträdesfordringarna
i Chalmerska läroanstaltens högre afdelning, i jämförelse med
eu elev från tekniska högskolan redan därigenom stode på ett lägre plan.
Chalmeristen kunde därför svårligen, efter ett lika antal årskurser i byggnadsfackskola
för honom och för en tekniska högskolans elev, nå upp till
dennes kompetens vid inträdessökandet i konsthögskolan. Att en skillnad
förefinnes har från Chalmerska läroanstaltens sida ej alldeles förnekats,
men det har från detta håll gjorts gällande, att densamma ej vore af
egentlig betydelse: den allmänna mogenheten ansågs i det hela vara lika.
Otvifvelaktigt är väl ock, att den skillnad, som kunde förutsättas äga rum
mellan de båda läroanstalternas elever på grund af det uttryckliga uppställandet
af strängare inträdesfordringar vid tekniska högskolan, ej med
nödvändighet behöfver vara af väsentlig betydelse. Vissa uppgifter rörande
de båda elevkategoriernas fortsatta studier vid konsthögskolan,

29

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 155.

hvilka uppgifter åberopats i förutnämnda motion, synas i berörda hänseende
tala till förmån för chalmeristernas anspråk på likställighet.

Granskar man den läroplan, som af Chalmerska läroanstaltens styrelse
föreslagits för läroanstaltens med en frivillig fjärde årskurs utvidgade
husbyggnadsfackskola, förefaller det äfven, som om densamma tämligen
väl skulle uthärda en jämförelse med motsvarande delar af den af
sakkunniga uppgjorda läroplanen för tekniska högskolans och konsthögskolans
arkitekturafdelningar, hvilken plan ligger till grund för den anordning
af arkitekturundervisningen, som nu är fastslagen.

Sammanlagda antalet af de veckotimmar, som vid Chalmerska läroanstalten
skulle anslås till föreläsningar i (.hus-)byggnadslära, byggnadsstatik
och byggnadskonstens historia, öfverensstämma ungefärligen med motsvarande
ämnens timantal förföreläsningar vid tekniska högskolan; öfning urna
i ämnet husbyggnadslära äro däremot visserligen flera vid tekniska högskolan
(36 mot 24). Undervisningen i materiallära och materialprofning torde
kunna anses få ungefärligen samma omfång vid de båda läroanstalterna,
och detsamma synes kunna sägas om undervisningen i ornamentik, byggnadshygien,
stadsanläggningskonst, modellering och geodesi — för tre af
sistnämnda fem ämnen begagnar jag de af tekniska högskolans styrelse
föreslagna ändrade benämningar, hvilka godtagits af vederbörande vid
Chalmerska läroanstalten.

Till dessa mera väsentliga ämnen foga sig vissa biämnen. I den
mån dessa vid Chalmers tekniska läroanstalt äro af annat innehåll och
omfattning än vid tekniska högskolan, lärer detta bero på det olika behofvet
af komplettering af förkunskaperna för chalmeristerna.

Det synes således vara anledning att förvänta, att den föreslagna
läroplanen för husbyggnadsfackskolan vid Chalmers tekniska läroanstalt
skall kunna gifva ett i det hela tillfredsställande resultat.

Att en ny professur behöfver upprättas vid läroanstalten har icke
bestridts från något håll, och äfven jag finner denna professur vara af
nöden för att undervisningen i husbyggnadsfackskolan vid läroanstalten
må kunna höjas. Däremot hafva olika förslag framkommet angående lämpligaste
benämningen såväl för denna nya professur som ock för den nuvarande
professuren i »byggnadslära och ornamentsritning». Innebörden
af dessa olika förslag torde tydligast framgå genom följande sammanställning: -

30 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 155.

Tjänstens art och benämning enligt

nuvarande ordning

Chalmerska skolans
tidigare förslag

tekniska högskolans
förslag

Chalmerska skolans
senare förslag

andra-lärar-be-fattning i
byggnadslära

professur i
byggnadslära och
ornamentsritning

professur i
husbyggnadslära

professur i
husbyggnadslära

professur i
byggnadslära och
ornamentsritning

professur i
husbyggnadslära

professur i
arkitektur

professur i
arkitektur

Såsom häraf synes hafva de skilda meningarna under ärendets behandling
närmat sig hvarandra, så att man nu från olika sidor är enig
därom, att den nya professur, som skulle uppstå genom ombildning af
hittillsvarande andra-lärar-befattningen i »byggnadslära», borde betecknas
såsom professur i »husbyggnadslära» samt den hittills varande professuren
i »byggnadslära och ornamentsritning» såsom professur i »arkitektur».
Nuvarande innehafvaren af sistnämnda befattning har ock i en till ecklesiastikdepartementet
inkommen skrift förklarat sig ej hafva något att invända
mot den ändrade benämningen på hans professur eller mot den förändring
i undervisningsskyldighet, som däraf må följa.

Då ornamentsritningen — eller ornamentiken — skulle afskiljas
från den nyss oinförmälda professuren, har Chalmerska läroanstaltens
styrelse velat förlägga densamma till den nya professorsbefattningen,
som skulle benämnas professur i »husbyggnadslära (och ornamentsritning)».
Detta har mött invändning från tekniska högskolans sida, därvid
påyrkats att åt en särskild lärare borde uppdragas att undervisa i
ornamentik. Afsikten härmed har varit att på de båda professorerna
koncentrera undervisningen i husbyggnadslära och arkitektur inom den
högre afdelningen af läroanstalten, och förslaget har understödts af
akademien för de fria konsterna. Vederbörande vid Chalmerska läroanstalten
hafva däremot, under åberopande af särskildt i Göteborg rådande
förhållanden beträffande tillgången på lämpliga lärarkrafter, uttalat tvifvelsmål
om lämpligheten af denna anordning och rent af ifrågasatt, att den
kunde medföra ett försvagande af lärarkrafterna. Dock har lärarrådet
förklarat anordningen antaglig. Mig synes det önskvärdt, att undervis -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 155.

31

ningen i husbyggnadslära och arkitektur inom den högre afdelningen så
mycket som lämpligen kan ske anförtros åt de båda professorerna, samtidigt
med att dessas undervisning i hufvudsak begränsas till de till professurerna
hörande, redan i sig vidtomfattande ämnesområdena. Och då
en förstärkning af de lärarkrafter, som enligt Chalmerska läroanstaltens
förslag skulle stå husbyggnadsfackskolan till buds, vid en jämförelse med
motsvarande lärarkrafter vid tekniska högskolan synes vara önskvärd, anser
jag, att om man vill upprätta en fullständig förberedande arkitektundervisning
vid Chalmers tekniska läroanstalt, man ej får låta afskräcka sig af
den ökade kostnad, som skulle blifva en följd häraf.

Hvad angår de båda professorernas undervisningsskyldighet, sådan
den förslagsvis närmare angifvits i lärarrådets vid Chalmerska läroanstalten
skrifvelse den 4 december 1911, i hvilken hänsyn tagits till att
ornamentiken eventuellt skulle utgå ur den nya professurens ämnesområde,
synes mig någon erinran ej vara att göra mot hvad i afseende härå föreslagits.
Jag vill upplysa, att enligt hvad jag af läroanstaltens rektor
inhämtat, de för professorn i husbyggnadslära upptagna 2 timmars föreläsningar
i en parallellkurs i ämnet inom husbyggnadsfackskolans andra årskurs
tillkommit för att fullfölja 1906 års kommittés förslag och befordra denna
fackskolas elevers utbildning. Undervisningen i byggnadslära i andra årskursen
af högre afdelningen är för närvarande fördelad på två parallellafdelningar,
en afsedd för fackskolorna E, S och Iv och en för fackskolorna M, A*)
och V. Nu skulle tillkomma en tredje, för A särskildt afsedd kurs i ämnet.

För undervisning i byggnadslära hufvudsakligen inom Chalmerska
läroanstaltens lägre afdelning har styrelsen begärt anslag till arfvode åt
en ny lärare. På denna punkt hafva tekniska högskolans myndigheter
förordat den ändring, att i stället för denna lärarbefattning inrättas en
lärartjänst i byggnadsteknik, till hvilkens undervisning äfven ämnet betongbyggnad
skulle förläggas; det föreslagna särskilda anslaget för undervisning
i detta sistnämnda ämne skulle då äfven försvinna, men däremot
skulle för läraren i byggnadsteknik kräfvas en aflöning till belopp, öfverstigande
hvad som föreslagits för läraren i byggnadslära. I denna fråga
anser jag mig ej kunna underkänna de skäl, som af Chalmerska anstaltens
lärarråd anförts. Ett särskildt anslag för undervisning i betong Ö

o o

byggnad bör således beredas; likaså böra de begärda anslagen för undervisning
i byggnadshygien, stadsanläggningskonst och modellering, beträffande
hvilka ingen invändning framkommit, utverkas. Rörande ämnet
modellering må erinras, att i staten redan finnes upptaget ett anslag

*) A = husbyggnadsfackskolan (fackskolan för arkitekter).

32

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 155.

å 1,100 kronor till en lärare i modellering. Den undervisning, som härigenom
skall tillgodoses, är emellertid, enligt hvad rektorn upplyst, af
mycket lägre slag än den nu afsedda och förlagd till läroanstaltens lägre
afdelning. Nu behöfs undervisning i ämnet för elever af jämförelsevis
hög konstnärlig nivå, och läraren måste innehafva en annan kompetens än
den nu i staten upptagna läraren behof ver äga. För den utvidgade undervisningen
i ämnet erfordras därför ett särskildt anslag.

Hvad angår de erforderliga anslagen för upprätthållande af omförmälda
tjänster och undervisning på sätt af mig nu afsetts är först att
märka, att den nya professuren i »husbyggnadslära» skulle uppstå genom
ombildning af nuvarande andra-lärar-befattningen i »byggnadslära» och göra
denna öfverflödig, hvadan det för sistnämnda befattning i staten uppförda
beloppet, 3,000 kronor, kan användas för den nye professorns aflönande.
På grund af sättet för andra-lärar-befattningens tillsättande kan beloppets
förändrade användning träda i verket, när däraf göres behof. För professuren
— hvars benämning såsom nämndt skulle blifva professorsbefattningen
i husby ggnadslära — skulle bestämmas en aflöning af 6,400 kronor,
samma belopp alltså som utgår till öfriga professorer vid Chalmers tekniska
läroanstalt och med samma fördelning i lön och tjänstgöringspenningar, respektive
4,400 kronor och 2,000 kronor, jämte rätt till ett ålderstillägg å
lönen med 600 kronor efter 5 års väl vitsordad tjänstgöring. Den nya professurens
innehafvare bör naturligen vara underkastad samma villkor och
bestämmelser för löneförmånernas åtnjutande som de, hvilka af Riksdagen
år 1911 fastställts för professorer vid ifrågavarande läroanstalt och som
äro införda i nådig kungörelse den 9 juni 1911. Den tillökning i staten,
som genom omförmälda professurs upprättande skulle uppkomma, blir
3,400 kronor.

Vidare skulle för bestridande af undervisning i betongbyggnad, byggnadshygien,
stadsanläggningskonst och modellering erfordras de af styrelsen
för Chalmerska läroanstalten härför beräknade beloppen, mot hvilka
jag ej funnit anledning till anmärkning. Dessa belopp, respektive 900
kronor, 500 kronor, 500 kronor och 600 kronor, utgöra tillhopa 2,500
kronor. Anslagen skulle uppföras å ordinarie stat. Hela ökningen i denna
skulle då blifva det i statsverkspropositionen angifna beloppet 5,900 kronor.

I statsverkspropositionen upptages bland extra anslag ett beräknadt
belopp af 2,000 kronor för en lärare i byggnadslära. Under förutsättning
att särskildt anslag utgår till bestridande af undervisning i ornamentik,
har styrelsen för Chalmerska läroanstalten förklarat, att nyssnämnda extra
anslag å 2,000 kronor kunde minskas med 500 kronor eller till 1,500 kronor.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr. 155.

33

Jag anser, att för undervisning i ornamentik ej nu bör begäras anslag
å ordinarie stat. Med hänsyn till de skiljaktiga meningarna i fråga om
denna undervisning kan det vara skäl att se tiden något an, innan man
slutgiltigt fastslår anordningen.

Det särskilda anslag, som skulle erfordras för undervisningen i ornamentik,
har af lärarrådet angifvits till 1,200 kronor. Jag har emellertid
tänkt mig, att ej hela detta belopp skulle behöfva äskas å 1913 års extra stat.

Härmed förhåller sig på följande sätt. Den nya årskurs — en frivillig
fjärde i husbyggnadsfackskolan — om hvars upprättande i detta
ärende är fråga, är afsedd att taga sin början med ingången af höstterminen
1913. Enligt hvad jag från läroanstaltens rektor inhämtat, böra
emellertid redan i tredje årskursen från och med höstterminen 1912 vidtagas
vissa förändrade anordningar i afseende å undervisningen, för hvilka
anordningars genomförande, så vidt vårterminen 1913 angår, helst samtliga
de nya anslagen borde stå till buds. Utan egentlig olägenhet skulle dock
den tillämnade undervisningen i betongbyggnad och stadsanläggningskonst,
kunna uppskjutas till höstterminen 1913. Minst hälften af de för denna
undervisning beräknade beloppen, tillhopa 1,400 kronor, skulle då besparas.
Ett belopp af minst 700 kronor blir alltså tillgängligt och kan afvända*
till bestridande af kostnaderna för undervisningen i ornamentik. A extra
stat behöfver då för densamma begäras ett belopp af allenast 500 kronor
— just samma belopp som skulle afgå å den beräknade aflöningen å extra
stat till en lärare i byggnadslära.

Under åberopande af hvad jag nu anfört tillstyrker jag, att Eders Kungl.
Maj:t täcktes, med återkallande af den i statsverkspropositionen under
punkt 45 gjorda framställningen samt af det i samma proposition under
punkt 149 gjorda äskandet om beräknande på extra stat för år 1913 af
ett belopp åt 2,000 kronor till arfvode åt en lärare i byggnadslära vid
Chalmers tekniska läroanstalt, föreslå Riksdagen att

dels — med uteslutande ur staten för Chalmers tekniska
läroanstalt af den däri upptagna andra-lärar-befattningen
i byggnadslära — i staten uppföra en professor,
med undervisningsskyldighet tillsvidare i husbyggnadslära
och med enahanda aflöningsförmåner, som tillkomma
nuvarande professorer vid läroanstalten, samt med förpliktelse
för befattningens innehafvare att vara underkastad
de för dessa förmåners åtnjutande fastställda
villkoren och bestämmelserna,

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 sand. 115 höft. (Nr 155.)

5

34

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 155.

dels å ordinarie stat för Chalmers tekniska läroanstalt
bevilja:

för beredande af tillgång till aflöning åt nyssbemälde
professor, utöfver det genom ofvannämnda andralärar-befattnings
afförande ur staten tillgängliga beloppet

af 3,000 kronor, ..........................................kronor 3,400: —

för bestridande af undervisning i

betongbyggnad .................................... » 900: —

byggnadshygien.................................... » 500: —

stadsanläggningskonst........................ » 500: —

modellering .............................. »_600: —

Summa kronor 5,900: —
dels ock å extra stat för Chalmers tekniska läroanstalt
för år 1913 anvisa

till arfvode åt en lärare i byggnadslära kronor 1,500: —
» » » » » »ornamentik... » 500: —

Summa kronor 2,000

Hvad föredragande departementschefen sålunda tillstyrkt
behagade Hans Maj:t Konungen, på hemställan
af statsrådets öfriga ledamöter, i nåder gilla och bifalla;
och skulle till Riksdagen aflåtas nådig proposition i ämnet
af den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

A. Reson von Hedenberg.

Stockholm, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B., 1912.